Vilka krav är rimliga att ställa på små gödselproducerande verksamheter som inte omfattas av de generella bestämmelserna i miljöbalken?

Transkript

1 Vilka krav är rimliga att ställa på små gödselproducerande verksamheter som inte omfattas av de generella bestämmelserna i miljöbalken? Sofia Schultz 2011 Institutionen för miljövetenskap Lunds Universitet Förkortad version, anpassad för snabbare genomläsning hos kommunernas miljöavdelningar. Orginalversionen kan givetvis fås efter förfrågan ---- Handledare: Lars Nerpin Malmö Miljöförvaltning (på uppdrag av Lunds Universitet) Susanne Backlund Södra Roslagens Miljö- och Hälsoskyddskontor

2 II

3 Innehållsförteckning Inledning och syfte... 1 Metod och material... 3 Definitioner... 3 Bakgrund... 4 Övergödning... 4 Miljömål... 5 Lagring av stallgödsel... 6 Resultat Problematiken Olika kommuners bedömning av mindre gödselverksamheter Inventering av mindre gödselproducenter inom SRHM:s område Tillämpade gödsellagringssystem Juridiska ärenden Diskussion Problematiken Inventering av mindre gödselproducenter inom SRMH:s område Gödsellagringssystem Juridiska ärenden Åtgärdsförslag Slutsats Felkällor Tack Referenser Bilagor Bilaga A Förordningar och föreskrifter Bilaga B Kommuner som svarat på enkät Bilaga C Förfrågan till kommuner Bilaga D Blankett för intervju hos verksamhetsutövare Bilaga E Kostnad för uppförande av gödselplatta III

4 IV

5 Inledning och syfte Hästnäringen ökar i Sverige och är idag den femte största inkomstkällan i lantbrukssektorn och omsätter cirka 20 miljarder kronor per år (Stenungsund 2011). Södra Roslagens miljöoch hälsoskyddskontor har under 2010 genomfört en omfattande tillsyn av lantbruk. I samband med detta växte frågan fram vad som egentligen är skäligt att ställa för krav på mindre hästverksamheter vad gäller gödselhantering. Kan en gödselplatta för kr krävas när det bara finns två hästar på gården? Kan platta krävas när det är åtta hästar på gården? Eller kanske först när det börjar närma sig femton hästar? Problematiken ligger i att den lagstiftning som finns endast riktar sig till lantbruksföretag och deras gödselhantering (Jordbruksverket 2010b). Det finns inga klara riktlinjer för hur gödselhanteringen på övriga verksamheter skall vara utformad och detta leder till att tillsynen blir problematisk och kommunerna har olika krav (Jordbruksverket 2010b). Bakgrunden är att gödsel från djur kan innebära en fara för människors hälsa och miljö genom att framförallt bidra till växtnäringsförluster och därmed till övergödning (Larsson & Granstedt 2010). Då kraven sedan 2006 är mycket stränga på rening av enskilda avlopp (SRMH 2010) är det underligt att definierade krav på små lantbruk inte finns. I 9 kap 1 Miljöbalken beskrivs gödselhantering som miljöfarlig verksamhet genom användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön ( )eller genom förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten. I Jordbruksverkets publikation Gödsel och Miljö 2011 nämns att det inte finns tillräckliga motiv för att mindre lantbruk utanför de känsligaste områdena skall omfattas av de generella bestämmelserna för förvaring av stallgödsel, vilket leder till frågan om gödsel från en eller två hästar bidrar mindre till övergödningen än vad ett eller två enskilda avlopp gör. Finns verkligen inte tillräckliga motiv? Syftet med arbetet är att belysa gödselhanteringsfrågan på små verksamheter, framförallt med tanke på läckage av näringsämnen, och undersöka vilka krav som är skäliga att ställa. Arbetet har sin utgångspunkt i lagstiftning, miljömål, miljöpåverkan och även kostnadsfrågan. Frågeställning Vilka krav är rimliga att ställa på små objekt som producerar hästgödsel i Täby, Vaxholm och Danderyds kommun med tanke på läckage av näringsämnen och övrig miljöpåverkan? Avgränsningar Eftersom hanteringssystemen för gödsel generellt skiljer sig avsevärt mellan hästverksamheter och verksamheter med till exempel nöt eller svin avgränsas detta arbete till att beröra endast besättningar med hästar och framförallt lagring av gödseln. De mindre verksamheterna som besöktes i samarbete med SRMH är samtliga hästverksamheter. Med små lantbruk menas verksamheter med färre än tio djurenheter. Det görs även en skillnad på verksamheter med noll till två djurenheter och tre till tio djurenheter. Arbetet har även begränsats till att beröra Täby kommun i de delar som inte omfattas av SRMH:s arbete. I SRMH ingår även Danderyds och Vaxholms kommun. Alla dessa kommuner ligger inom känsligt område. De näringsämnen som berörs är kväve och fosfor. 1

6 2

7 Metod och material Arbetet inleddes med en litteraturstudie för att beskriva bakgrund och problematiken med dagens gödsellagstiftning. Information har hämtats i vetenskapliga artiklar, från olika myndigheter, utgivna publikationer samt miljömålsportalen. Därefter följde fyra veckor på miljökontoret med planering, inbokning av besök, inventeringsbesök hos mindre verksamheter som producerar gödsel och som kommunen ännu inte haft tillsyn på samt registrering av resultatet av inventeringen i datorprogrammet ECOS. Inventeringen gjordes på mindre verksamheter som varit bortprioriterade i den ordinarie tillsynen på lantbruk. Totalt besöktes elva olika objekt, utvalda av handledare Susanne Backlund på SRMH. Inventeringen utfördes genom att besöka de små verksamheterna och intervjua verksamhetsutövaren, ta bilder på gödselhanteringen samt fylla i en snabb frågeenkät, se Bilaga D. Under tiden på SRMH skickades även en förfrågan ut till kommuner inom nitratkänsligt område där de fick beskriva hur de bedömer mindre gödselverksamheter i sin kommun. Svaren från dessa kommuner sammanställdes sedan i en tabell och svaren analyserades. En del kommuner delade med sig av rättsfall på området vilka studerades och användes i arbetet. Därefter skrevs arbetet ihop till en rapport och slutsatser drogs utifrån resultatet. Definitioner Djurenhet: fullständig definition finns i bilagan till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I detta arbete avses en häst, oavsett storlek, som en djurenhet ECOS: Dataprogram som används på miljöförvaltningen för hantering av ärenden EU:s vattendirektiv: EU-direktiv 2000/60/EG (grunden: 91/67/EEG) JTI: Institutet för jordbruks- och miljöteknik LRF: Lantbrukarnas riksförbund Lösdrift: Djupströbädd MB: Miljöbalken Mycket små lantbruk: lantbruk med noll till två djurenheter SLU: Sveriges lantbruksuniversitet Små lantbruk: Lantbruk med färre än tio djurenheter SRMH: Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor Verksamhetsutövare: den som bedriver verksamheten på ett objekt (gård) 3

8 Bakgrund År 2010 fanns det hästar i Sverige och generellt kan sägas att de länen med högst befolkningsmängd också har flest hästar (Jordbruksverket 2011a). Som kan utläsas ur Figur 1 nedan finns det många mindre hästanläggningar i Sverige och därmed även många mindre gödselproducenter (Jordbruksverket 2010b). Enligt rapport 2010:10 från Jordbruksverket var det 76 % av totala antalet anläggningar i Sverige som hade fyra eller färre hästar år Hästarna på dessa gårdar är totalt cirka stycken och det är 35 % av totalantalet hästar i Sverige (Jordbruksverket 2010b). Totalt producerar Sveriges hästar ett par miljoner ton gödsel varje år (Hammar 2001) och hästarna på de mindre gårdarna släpper tillsammans ut en betydande del av detta, omkring ton (HNS 2008). I Figur 1 finns åskådliggjort dels hur många hästar som finns på anläggningar av en viss storlek (staplar) men även hur många anläggningar av olika storlekar det finns i Sverige i procent (linjer). Figur 1: Antal hästar fördelat på olika storlek på anläggning samt hur stor procent av hästanläggningarna som är av en särskild storlek. Hämtad från Jordbruksverkets rapport 2010:10, bilaga 2, s. 16. Övergödning En naturlig tillförsel av näringsämnen till hav och sjöar är livsnödvändig men när halten näringsämnen blir för hög skapas problem (Larsson & Granstedt 2010). Övergödning innebär att sjöar och hav får tillgång till mer näringsämnen än de kan ta tillvara på (Naturvårdsverket 2011). Grunden till övergödningen var bland annat den ökade användningen av gödsel i lantbruk och då framförallt i form av handelsgödsel (Naturvårdsverket 2011). I genomsnitt passerar uppåt en tredjedel av gödselmedlen åkermarken utan att tas upp av grödorna och en stor del av detta läcker ut till vattendrag (Larsson & Granstedt 2010). Hur stort läckaget av näringsämnen blir beror på faktorer som jordart, nederbördsmängd, växttyp (Naturvårdsverket 2011), årstid samt kontakt mellan gödselämnen och jordpartiklar (Jordbruksverket 2011). Tidigare stoppades en del av detta läckage av de många meandrande åarna och våtmarker men idag finns väldigt få kvar av dessa (Naturvårdsverket 2011). Känsliga områden Varje land skall, enligt EU:s nitratdirektiv (91/676/EEG), identifiera känsliga områden. I bilagorna till Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2010:55) finns alla känsliga områden i Sverige presenterade. Bestämmelserna om gödsel i dessa områden är strängare och mer långtgående än bestämmelser i andra delar av landet (Jordbruksverket 2011, s. 15). Avrinning 4

9 från känsliga områden sker till vatten som är eller riskerar att bli övergödda (Jordbruksverket 2011 s.14). De känsliga områdena i Sverige är framförallt kust- och jordbruksbygderna i södra Sverige, se Figur 3. Det finns även en risk att dricksvattnet i dessa områden kan komma att kontamineras med för höga halter av nitrater (Jordbruksverket 2011). Figur 3: Gröna områden på kartan markerar känsliga områden med hänsyn till näringsläckage. Källa: Gödsel och Miljö 2011, s. 15. I känsliga områden är det förbjudet att sprida gödsel då marken är snötäckt, frusen, översvämmad eller vattenmättad (SJVFS 2004:62). I dessa områden skall inte heller tillförseln av kväve i form av gödselmedel överstiga den mängd som avsedd gröda kan utnyttja vilket innebär att det ej får tillföras mer än 170 kg kväve per hektar och år (SJVFS 2004:62). Det är förbud mot att sprida gödsel 1 november till 28 februari samt att höstgödsling endast är tillåten om det finns växande gröda eller för att förbereda marken för höstsådd (SJVFS 2004:62). Samtliga kommuner inom SRMH, Täby, Danderyd och Vaxholm ligger inom känsligt område. Miljömål Riksdagen utfärdade år 1999 femton nationella miljömål som ska vara vägledande för Sveriges arbete mot en hållbar miljö (Miljömålsportalen 2010). År 2005 lades ett sextonde miljömål till och idag finns dessa övergripande mål samt 73 stycken delmål (Miljömålsportalen 2010). Miljömålens grundtanke är att nå generationsmålet, att inom en generation lösa de stora miljöproblemen och lämna över ett samhälle utan stora problem varken inom eller utanför Sveriges gränser (Miljömålsportalen 2010a). Generationsmålet är vägledande för miljöpolitiken på alla nivåer i samhället, (Miljömålsportalen 2010a). Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. (Miljömålsportalen 2011) Figur 8: Det övergripande miljömålet Ingen övergödning. 5

10 Hanteringen av gödsel i små lantbruk berörs framförallt av målet Ingen övergödning, se Figur 8. Det övergripande målet skall vara uppnått till år 2020 (Miljömålsportalen 2010b) och till år 2010 fanns fyra delmål som berör utsläpp av fosfor- och kväveföreningar samt utsläpp av ammoniak och kväveoxider (Miljömålsportalen 2009). Utsläppen av fosfor skulle till år 2010 minskat med 20 % från 1995 års nivå och utsläppen av kväve skulle ha minskat med 30 % till år 2010 (Miljömålsportalen 2009). Naturvårdsverkets publikation Miljömålen svensk konsumtion och global miljöpåverkan, de Facto 2010 beskriver att det övergripande målet är svårt att uppnå samt att två av de fyra delmålen inte var avklarade då tiden gick ut år Även målen Levande sjöar och vattendrag, Ett rikt odlingslandskap, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård berör hanteringen av gödsel. Jordbruksverkets hjälpmedel från 2011 Jordbruksverket är en av regeringens expertmyndigheter och har samlat sektoransvar för framförallt jordbruk och trädgård (LRF 2009, s.9). Det är framförallt Jordbruksverket som arbetar med frågor och regler kring gödselhantering (LRF 2009, s.9). Jordbruksverket publicerade 2011 en riskvärderingsmall som skall vara till hjälp vid tillsyn av gödselanläggningar på lantbruk. Mallen togs fram eftersom tillsynsmyndigheter upplevt tillsynen på hästverksamheter som problematisk (Jordbruksverket 2011a). Problematiken grundar sig i att de lagar och förordningar som finns endast gäller lantbruksföretag och många hästverksamheter inte är företag (Jordbruksverket 2011a). I praktiken är det endast de allmänna hänsynsreglerna som då kan användas för att ställa krav och det saknades ett bra underlag för att hästnäringens miljöpåverkan skulle kunna bedömas med tanke på näringsläckage (Jordbruksverket 2011a). Mallen är tänkt att användas som en hjälp i diskussionen mellan tillsynspersonal och verksamhetsutövare samt för att kartlägga var problemen kan finnas (Jordbruksverket 2011a). I mallen poängteras följande: Denna mall är inte heltäckande vid en riskbedömning utifrån miljöbalken och bör därför inte vara första steget vid en kommunal riskbedömning. Först om kommunen anser att hästverksamheter är en prioriterad grupp när det gäller miljötillsyn av näringsläckage, kan denna mall bli ett användbart hjälpmedel (Jordbruksverket 2011a). De poängteras också att mallen inte är lagstiftning och inte på något sätt juridiskt bindande (Jordbruksverket 2011a). Mallen är uppdelad i olika frågor där rött svar medför en risk för näringsläckage och ett grönt svar är neutralt. När alla frågor är besvarade ger andelen av respektive färg en vägledning om det finns risk för läckage på platsen (Jordbruksverket 2011a). Frågorna är indelade i fyra rubriker som i sin tur har en del underrubriker. De övergripande rubrikerna är: Allmänna risker, risker vid lagring av gödsel, risker vid spridning av gödsel och risker för näringsläckage från vistelseytor (Jordbruksverket 2011a). Vid denna rapports avslutande var mallen inte tillgänglig för allmänheten. Den kommer att läggas ut på Jordbruksverkets hemsida, där den kommer återfinnas under sidan Tillsyn. Lagring av stallgödsel Jordbruksverkets definition på stallgödsel är: Husdjurens träck eller urin med eventuell inblandning av foderrester, strömedel eller annan vätska såsom spillvatten, disk- och tvättvatten, press-saft från ensilage eller eventuell nederbörd uppsamlad på gödselplatta, rastgård och i behållare. Begreppet omfattar även de ingående delarna i behandlad form (Jordbruksverket 2011, s.87). Med tanke på olika torrsubstanshalter delas stallgödsel också in i flyt-, klet-, fast- och djupströgödsel där hästgödsel är djupströgödsel vilket innebär att det går att stapla i en till två meters höjd (Jordbruksverket 2010a). 6

11 Hästnäringen tillämpar inte tanken på kretslopp för foder och gödsel i den omfattning som övriga jordbrukssektorer gör (Steineck et al 2001). Ett exempel på detta är att mycket hästgödsel förr lades på deponi, något som nu inte längre är tillåtet vilket resulterar i andra lösningar, till exempel att stallgödsel eldas upp. Detta innebär ödslande av växtnäring framförallt eftersom fosfor är en ändlig resurs som behöver återföras till jordbruksmarken (Steineck et al 2001). Hästgödsel innehåller, förutom rikligt med näringsämnen, även mullämnen som krävs för att upprätthålla en god bördighet i åkermark och det krävs en ständig tillförsel av mullråämnen för att jordens struktur och bördighet skall finnas kvar (Steineck et al 2001). År 2007 gjorde kommunerna en uppskattning av till vilka ändamål gödseln från hästnäringen går och följande blev resultatet (HNS 2008): 52 % till åkermark 4 % till deponi 4 % till avfallsstation för övrig användning (till exempel förbränning) 10 % till jordförbättring 5 % till annan användning 25 % avyttrades på okänt sätt (HNS 2008). Studien är gjord i samarbete med Luleå Tekniska Universitet men tyvärr framgår inte vilka kommuner som medverkat (HNS 2008). Lagring av stallgödsel En häst lämnar ifrån sig runt 25 kg träck och urin per dygn och på ett år blir det upp emot nio ton per häst (Stenungsund 2011). Hästgödseln är cirka tio procent av den totala gödseln som produceras i landet (HNS 2008). Lakvatten från gödsellagring har omkring 100 gånger högre koncentration av fosfor än dräneringsvatten från åkermark och fem till tio gånger högre än orenat avloppsvatten och det är därför av yttersta vikt att avrinning från gödsellagringen inte sker (Stenungsund 2011). Bestämmelser om lagring av stallgödsel för lantbruksföretag återfinns i förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Vad som är ett lantbruksföretag är dock inte definierat vilket gör att det blir svårt att veta vilka som berörs och vilka som är undantagna av reglerna (Jordbruksverket 2010b). Om även hästägare och hästanläggningar skall omfattas av de generella bestämmelserna som i dagsläget endast gäller företag, krävs en ändring i lagen, 12 kap 10 MB (Jordbruksverket 2010b). Jordbruksverket föreslår att lagtexten ändras till miljöhänsyn i jordbruk och hästhållning (Jordbruksverket 2010b). Krav på lagringskapacitet Djurhållande lantbruksföretag omfattas av krav på minsta lagringskapacitet för stallgödsel och dessa bestämmelser finns till för att undvika att lagringen har en påverkan på människors hälsa eller miljön genom till exempel att avrinning sker till omgivningen (Jordbruksverket 2011). Jordbruksföretag skall även ha kapacitet att lagra gödseln vid oförutsägbara händelser samt för att ha möjlighet att optimera spridningstillfällena (SJVFS 2010:55). Hur stort lagringsutrymmet skall vara beror på antal djurenheter och kravet är att det skall vara möjligt att lagra gödseln minst de antal månader som är uppsatta i förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket (Jordbruksverket 2011, s. 32), se Tabell 2 för exempel inom känsligt område. I Tabell 3 ges krav på minsta lagringsvolymskapacitet för verksamheter vid olika lagringstider (Förordning 1998:915). Lokala förändringar kan dock förekomma och andra lagringskapaciteter gälla (Ventorp & Michanek 2001). Även djupströbäddar, även kallad lösdrift, får inräknas i lagringskapaciteten (Jordbruksverket 2011, s. 32). Utformningen av lagringsutrymmet är valfri i den mån det uppfyller kravet inget läckage eller avrinning till 7

12 omgivningen (Jordbruksverket 2011, s.38). Bestämmelserna ovan gäller endast för verksamheter som är företag (SJVFS 2010:55). Finns inte tillräcklig lagringskapacitet skall gödseln lämnas till en annan verksamhetsutövare och ett stallgödselavtal bör skrivas med vilka mängder som lämnas samt från vilket djurslag gödseln härstammar (SJVFS 2010:55). Schablonmässigt kan volymen på gödsel beräknas till 1,2 m 3 per månad och häst om halm används som strö (Ventorp & Michanek 2001). Denna beräkning gäller på gödselplatta då även packning och komposteringsprocesser är medräknade (Ventorp & Michanek 2001). Denna schablon måste anpassas till om hästarna går ute mycket, det är mycket små eller väldigt stora hästar eller om strömedlet ändras (Ventorp & Michanek 2001). Tabell 2: Antal månader som stallgödsel åtminstone skall kunna lagras om verksamheten ligger i Skåne, Halland och Blekinge län samt utpekade känsliga kustområden från Västra Götaland till Stockholms län inklusive Öland och Gotland. Hämtad från Förordning (1998:915). Antal djurenheter (st) Nötkreatur, hästar, får och getter (mån) 0 till 2 Inga generella krav Fler än 2 upp till 10 6 mån Fler än 10 upp till mån Fler än mån Tabell 3: Krav för lagringskapacitet för lagring av hästgödsel vid olika lagringstidskrav (Malgeryd 2006). Lagringstid Lagringskapacitet, m 3 per häst Lagringskapacitet, m 2 per häst vid 1,5m lagringshöjd 6 mån 7,2 4,8 8 mån 9,6 6,4 10 mån 12,0 8,0 Verksamheter med två eller färre djurenheter är alltid undantagna från generella regler som finns om lagringskapacitet av stallgödsel (Jordbruksverket 2011). Det finns dock allmänna råd, se exempel i Figur 11, för dem som inte omfattas av reglerna och råden kan användas som hjälp för att uppfylla kraven i de allmänna hänsynsreglerna som gäller alla, inte bara företag (Jordbruksverket 2011). Idag finns enligt Jordbruksverket inte tillräckliga motiv för att mindre lantbruksföretag skall omfattas av de generella bestämmelserna om att det måste finnas lagringskapacitet för ett visst antal månader (Jordbruksverket 2011, s.39). 8

13 Allmänna råd om lagring på jordbruksföretag eller i andra verksamheter som inte omfattas av bestämmelserna om lagringskapacitet. Lagringsutrymmen för stallgödsel i ett jordbruk eller i andra verksamheter bör åtminstone vara så stor att gödseln kan lagras under perioder och väderleksförhållanden då spridning är förbjuden eller olämplig eller till dess gödseln kan tas om hand på annat sätt. Lagringsutrymmena för stallgödsel bör vara utformade på ett godtagbart sätt med hänsyn till läckage och avrinning från lagringsplatsen. Finns det risk att lakvatten från gödseln medför olägenhet för människors hälsa eller miljön för utrymmet vara utformat så att läckage och avrinning till omgivningen inte sker. Det finns särskilt risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön om ytvatten eller grundvatten förorenas genom avrinning eller läckage från lagringsplatsen. (SJVFS 2010:55) Figur 11: Exempel på allmänna råd från Jordbruksverket Enligt boken Att bygga häststall (2001) finns det en del grundläggande att tänka på då en lagringsplats för gödsel anläggs. Lagringen skall vara rationell, till exempel anpassad till den utrustning som används för utgödsling ur stallet samt vara miljövänlig (Ventorp & Michanek 2001). Placeringen av gödsellagringen är också viktig, den skall vara nära stalldörren men inte där många människor eller djur rör sig (Ventorp & Michanek 2001). Den skall även placeras så luktolägenheter undviks, dräneringssystem från tak inte rinner direkt ned i gödseln samt att det skall vara lätt att komma till i den dagliga utgödslingen och även med ett större fordon vid tömning (Ventorp & Michanek 2001). Värt att beakta då gödselanläggning väljs är att tänka för framtiden. Kraven kommer hela tiden att skärpas tills övergödningen inte längre är ett problem och det kan vara bra att veta att systemet som byggs även klarar även kommande krav (Ventorp & Michanek 2001). Stukalagring Stukalagring innebär en mellanlagring av gödsel direkt på marken utomhus för att exempelvis effektivisera spridningen av gödsel eller transporten till andra lantbrukare (Jordbruksverket 2011, s.45). Det är endast fasta gödselslag som får förvaras i stuka och med fast avses att kunna staplas en meter utan stöd (SJVFS 2010:55). Lagringstiden bör hållas så kort som möjligt och stukalagring får inte ske på mark där det finns risk för läckage till sjöar och vattendrag (SJVFS 2010:55). Lagring av gödsel i stuka är inte tillåtet att räkna in som ordinarie lagringsutrymme (Jordbruksverket 2011, s.45). För tillfällig lagring finns ett antal regler som till exempel att gödseln skall placeras på åkermark som är i bruk, jordarten skall vara mindre genomsläpplig, att det inte skall finnas risk för översvämning eller att marken blir vattenmättad, förhindra olägenheter till närboenden och att det bör odlas en gröda på platsen efter avslutad lagring (SJVFS 2010:55). På senare år har även problemet med läckage av näring från hagar blivit uppmärksammat men kring detta finns fortfarande inget detaljstyrande regelverk (LRF 2009, s.9) utan endast rekommendationer från hästnäringen om att dessa hagar bör hållas mockade (LRF 2009, s.17). Hästar kräver mycket mark, både genom sitt stora rörelsebehov och att de sliter och förorenar stora arealer mark (Ventorp & Michanek 2001). Länsstyrelsen i Västmanlands län (2008) har tagit fram ett förslag till länspolicy för lagring av stallgödsel. I den bedömer de att verksamheter har lika stor miljöpåverkan oavsett om de är företag eller inte och samma krav skall gälla för alla (Västmanland 2008). De anser också att 9

14 för verksamheter med färre än tio djurenheter skall en individuell bedömning göras av behovet av tät lagring. Dock bör som regel alltid en tät lagringsform finnas och vid små mängder gödsel kan lagring på mark med högt lerinnehåll godkännas om gödseln avlägsnas från gården minst en gång per år (Västmanland 2008). Lagring av gödsel inom detaljplanlagt område skall anmälas till kommunen enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Utformningen av en gödselplats skiljer sig dock inte om den anläggs utanför eller innanför detaljplanlagt område (Stockholm 2001). Kompostering av stallgödsel Kompostering av stallgödsel gör bland annat att kväve avgår i form av ammoniak och gödselns vikt minskar till ungefär hälften (Steineck et al 2000). Den totala halten fosfor blir dock i princip oförändrad (Steineck et al 2000). Bakterier i gödseln och ströet frigör näringsämnena och gör dem tillgängliga (Hushållningssällskapet 2011). Komposteringen tar mellan ett och två år och kan göras på gödselplatta, i stuka eller vid en avfallsanläggning (Steineck et al 2000). Steineck skriver (2000) att det går att skynda på komposteringen genom att göra miljön optimal och ha lagom vatten- och syrehalt, rätt temperatur och att komposten vänds med jämna mellanrum. I försöket testades komposter med olika strömedel och komposteringsförloppet var snabbast för torvkomposten medan halmkomposten var långsammast. Värt att notera är att även mängden strö påverkar komposteringstiden (Steineck et al 2000). Steineck et al (2000) tittade även på urlakningen till marken under komposten och det var framförallt ammoniumkväve från blandgödselkomposten och nitratkväve från torvkomposten som läckte. Torvkomposten gav mest urlakning men de uppmätta värdena var dock mycket små och högre värden har tidigare uppmäts i stukor och djupströbäddar för nötkreatur (Steineck et al 2000). Lundgren och Pettersson (2009) har studerat huruvida hästgödsel kan fungera som bränsle till biogasanläggningar eftersom det skulle vara optimalt att förbränna gödsel för att få värme till anläggningen. Eldas gödseln upp på plats undviks många transporter med gödseln (Lundgren & Pettersson 2009). Lundgren och Pettersson kom fram till att hästgödsel fungerar bra att förbränna till biogas med låga utsläpp av koloxider om gödseln har en torrsubstanshalt över 50 %. Dock måste detta utredas ytterligare innan det kan bli en utbredd uppvärmningsmetod, framförallt med tanke på hantering av askan som bildas (Lundgren & Pettersson 2009). Stallgödsel och ekologisk odling Ekologisk odling innebär bland annat att det gödselmedel som används endast kommer från naturliga källor som stallgödsel eller kvävefixerande växter (Nilsson 2007). De ekologiska gårdarna strävar efter att skapa ett kretslopp av näringsämnen och detta betyder att stallgödseln är mer eftertraktad och med fler ekologiska gårdar behövs större mängder stallgödsel (Nilsson 2007). De flesta ekologiska gårdar med djurproduktion använder fastgödsel som gödselsystem, bland annat för att djuren skall få tillgång till strömaterial som till exempel halm (Nilsson 2007). Det har gjorts många studier på ekologiska respektive konventionella gårdar med tanke på näringsläckage och SLU presenterade år 2000 en studie som visade att den ekologiska gården hade mindre läckage (Nilsson 2007). Andra undersökningar som gjorts har visat på det motsatta och resultatet kan ändras mycket då en eller ett par av undersökningsparametrarna ändras (Nilsson 2007). 10

15 Antal kommuner Resultat Här presenteras de resultat som erhållits ur studierna på vilka gödselhanteringssystem som finns samt vad de olika kommunerna ställer för krav på gödselhantering hos mindre verksamheter. Även juridiska fall redovisas. Problematiken Eftersom det inte finns några precisa bestämmelser för små lantbruksverksamheter tolkar alla kommunerna reglerna på sitt eget sätt vilket leder till att det är olika krav i olika kommuner. Antal hästanläggningar Som kunde utläsas ur Figur 1 är det mycket vanligt med anläggningar som har två till fyra hästar. Denna insikt är viktig eftersom även de små bör omfattas av kraven på gödsellagring om de ligger inom känsligt område. Ur figuren går dock inte att utläsa hur många av hästarna som finns i nitratkänsligt område respektive utanför. I dagsläget saknas kunskap om hur gödselhanteringen ser ut på landets hästverksamheter, speciellt de mindre. Många kommuner har ingen tillsyn på dessa små lantbruk på grund av bland annat resursbrist och detta kan leda till att det finns många små verksamheter med bristande gödselhantering som påverkar miljön. I och med att verksamheterna inte är kartlagda är det svårt att bedöma vad en eventuell förändring av lagen skulle betyda och även veta hur många anläggningar som skulle beröras av till exempel ett utökat krav på lagringsutrymme. Olika kommuners bedömning av mindre gödselverksamheter 57 av cirka 130 kommuner/kommunsamarbeten svarade på mailet som skickades ut, se Bilaga B, vilket innebär ungefär 44 %. Se Bilaga C för att se vilka kommuner som svarade på mailet och svaren som framkom finns presenterade i Figur Olika kommuners krav Figur 12: Vad de olika kommunerna ställer för krav på gödselhantering hos mindre gödselproducenter i känsligt område. 11

16 De flesta kommuner svarade att de ställer krav på en tät lagring men inte mer preciserat vilka exakta krav som ställs. Många bedömer också i enskilda fallet om till exempel gödsellagringen sker på en olämplig plats. Definitionen på olämplig plats är ofta samma som för stukalagring, se sidan 11. Många av kommunerna använder samma regler för enskilda verksamhetsutövare som för lantbruksföretag trots att detta inte står preciserat i lagen. Kraven ställs ofta efter det lilla lantbrukets förutsättningar och det går alltid att hänvisa till de allmänna hänsynsreglerna. 18 av kommunerna ställer krav på tät lagringsplats och det är upp till verksamhetsutövaren att bestämma hur den skall utformas för att sedan bli godkänd vid tillsyn. Sex av kommunerna har inte tagit upp frågan om gödselhantering på små verksamheter på grund av resursbrist eller att de inte anser att behov finns att göra det. Sex av kommunerna ställer inga specifika krav på verksamheter med färre än två djurenheter men de flesta rekommenderar tät lagring även till dessa. En av kommunerna tyckte inte att det fanns skäl att ställa krav på verksamheter med färre än två djurenheter varken i känsligt område eller utanför. De ansåg även att det ibland inte fanns skäl att ställa krav på de verksamheter med upp till tio djurenheter som inte är jordbruksföretag eftersom detta inte finns reglerat i miljöbalken. De större verksamheterna fick dock oftare krav på lagringsutrymmets utformning och kapacitet men detta bedöms i det enskilda fallet. 16 av kommunerna ser alltid till det enskilda fallet och bedömer utifrån det vilka krav som behöver ställas med hjälp av de allmänna hänsynsreglerna. Tre av kommunerna kräver tät gödselplatta eller container oavsett antal djur. I en kommun har ett krav på att anlägga gödselplatta överklagats, både länsstyrelsen och miljödomstolen gick på samma linje som miljöförvaltningen trots att det endast gällde två hästar. Ur detta kan utläsas att det anses skäligt att kräva gödselplatta i speciella fall. Sex av kommunerna ställer samma krav på lagring för enskilda verksamheter som på jordbruksföretag och andra anmälningspliktiga verksamheter. De anser inte att mindre verksamheter är undantagna på grund av sin storlek. En av kommunerna använder sig mycket av de nationella och lokala miljömålen då de är ute på tillsynsbesök och utnyttjar dessa för att motivera kraven på lagring, Ett kommunsamarbete med delat miljökontor mellan tre kommuner, ställer krav på gödselplatta för alla verksamheter med fler än två djurenheter. Många av kommunerna påpekade att den enda tillsynen de gör på mindre verksamheter är efter klagomål då deras resurser inte är tillräckliga för att göra löpande tillsyn på dessa. En del kommuner blev intresserade över förfrågan som mailades ut, se Bilaga B, och påpekade att de inte tänkt på denna problematik. Samtliga av dessa ville gärna ta del av denna rapport då den är klar. 12

17 Inventering av mindre gödselproducenter inom SRHM:s område SRMH hade under 2010 som projekt att inventera alla lantbruksverksamheter i registret. Detta för att tillsynen på dessa varit bristfällig under lång tid på grund av resursbrist men också för att få en kartläggning av verksamheterna efter att djurskyddet flyttats till länsstyrelsen. I och med den omstruktureringen blir det totalt sett färre besök på gårdarna och därmed blir kontrollen sämre. Eftersom regelverket på små gödselproducenter är svårtolkat skulle en inventering vara till hjälp för att säkerställa att samma krav ställdes på liknande verksamheter. Handledaren på SRMH, Susanne Backlund, hade tio objekt som ännu inte blivit inventerade avseende gödselhantering och sedan tillkom även ytterligare ett objekt som inte fanns med i registret. Totalt inventerades elva objekt. Inventeringarna var planerade och inbokade efter telefonsamtal med verksamhetsutövar. De flesta av verksamhetsutövarna var positiva och svarade ärligt och ingående på frågorna. De flesta verksamheter hade en god gödselhantering och den vanligaste hanteringsformen var container. 1) På denna gård finns en stor container, se Figur 13, som töms ungefär var fjortonde dag av Wiklunds åkeri, beroende på hur många hästar de har hemma, upp till 12 stycken. Containern töms på Löt återvinningsanläggning. Varje tömning kostar cirka kr, kr för enbart tömningen och sedan tillkommer transportkostnad. Hyran av containern är obefintlig eftersom de kände förre VD:n på Wiklunds och avtalet har sedan fortsatt löpa trots ny VD. Hästarna står på halm. Figur 13: Gödsellösningen på objekt nummer 1). 2) På Resarö finns en liten fastighet med två hästar som står på spån/torv-mix. Gödseln samlas upp i en container, se Figur 14, som töms ungefär varannan månad av Sita. En månadshyra på kr för containern och varje tömning kostar 1200 kr. Verksamhetsutövaren trodde den tömdes på Hagby återvinningscentral men var inte säker. 13

18 Figur 14: Gödsellösningen på objekt nummer 2). 3) På en liten gård i Täby finns tre hästar som står på spån och mockningen sker i säckar, se Figur 15, som sedan körs till Hagby återvinningscentral. Stallet låg i anslutning till ett stort bostadsområde och vid en annan gödsellösning hade förmodligen klagomål inkommit. Det blir en säck gödsel per dygn och säckarna lämnas bort ungefär var fjortonde dag. Figur 15: Gödsellösningen på objekt nummer 3). 4) Ett islandshäststall i Täby har en container, se Figur 16, som töms ungefär varannan vecka av en lantbrukare med en större gård i närheten och verksamhetsutövaren visste inte vad gödseln sedan användes till. Hästarna är fem stycken och står på halm. Figur 16: Gödsellösningen på objekt nummer 4). 14

19 5) På ena gården på Rindö mockade de för tillfället i säckar som sedan skänktes till grannar och bekanta som gödselmedel i trädgårdar. Säckarna förvaras i en del av stallet som inte används, se Figur 17, och är därmed skyddade för nederbörd och läckage. I samband med att ett nytt stall var planerat hade verksamhetsutövaren själv många idéer på gödselhanteringssystem, bland annat en Roslagskompost och en gödselplatta. Hästarna var mellan tre och fyra stycken står på spån i lösdriften. Hagarna mockades ofta för att minska läckage av näringsämnen. Figur 17: Gödsellösningen på objekt nummer 5). Samt skylt vid vägen för att göra reklam för att gratis gödsel finns att hämta. 6) På andra gården på Rindö mockar de i säckar som ges bort till grannar alternativt lämnas vid kolonilotter i närheten. Förutom fem hästar fanns även får vars lösdrift ibland behövde tömmas. Gödseln från den läggs då i en hög framför stallet, se Figur 18, som sedan töms sporadiskt av en lantbrukare som sprider gödseln på sina marker. Gödsel hade förvarats länge på samma plats på gårdsplanen. Eftersom de överväger att ha fler hästar i stallet året runt fanns planer på att gjuta en gödselplatta. Hästarna står på halm och det är även halm i fårens lösdrifter. Figur 18: Gödsellösningen på objekt nummer 6). 7) På denna lilla gård stod tre hästar och de hade en gödselplatta med en kant på en av sidorna, se Figur 19. Dock var halva plattan täckt med grus från en vän till gårdsägaren. De 15

20 tre hästarna går ute mycket vilket minskar gödselmängden. Den gödsel som bildades gick till trädgårdsodling eller gårdsägarens åkermark. Hästarna står mestadels på torv. Figur 19: Gödsellösningen på objekt nummer 7). 8) Gödseln som bildas på denna fastighet med tre hästar transporteras över till grannstallets container, se Figur 20. Det sker ingen mellanlagring utan gödseln transporteras direkt från skottkärran till containern. Hästarna står på torv/spån-mix. Containern töms sedan på Hagby återvinningscentral enligt verksamhetsutövaren. Figur 20: Gödsellösningen på objekt nummer 8). 9) Detta lilla inackorderingsstall med åtta hästar har en tät container, se Figur 21, ståendes på asfalt att förvara gödseln i. Containern hämtas gratis av ett trädgårdsföretag där gödseln användes som jordförbättringsmedel. Hästarna står på torv. 16

21 Figur 21: Gödsellösningen på objekt nummer 9). 10) På en gård i Vaxholm har de en gjuten gödselplatta, se Figur 22, med en låg kant runt om. Plattan töms cirka en gång per år och sprids på egen mark, 53 hektar. Gårdens sex hästar står på halm. Figur 22: Gödsellösningen på objekt nummer 10). 11) Denna gård har en gödselplatta som är relativt nyanlagd, se Figur 23. Plattan har kanter på tre av sidorna, vilka var 150 cm höga. Plattan töms två till tre gånger per år av Viggeby avfallsanläggning och varje tömning kostar kr. Gårdens gamla gödselhantering i form av en container stod fortfarande full på platsen men skulle tömmas inom kort. Hästarna står på spån och det finns tio stycken på gården av olika storlek. Figur 23: Gödsellösningen på objekt nummer 11). 17

22 Tillämpade gödsellagringssystem Följande lagringssystem har berörts under inventeringen och litteraturstudierna: Gödselplatta Grundtanken med en gödselplatta är att den skall vara tät för att förhindra spridning av näringsämnen från gödselvatten (Ventorp & Michanek 2001). Gödselplattan skall uppfylla vissa kriterier, den skall: vara tät, tåla frost, klara av tunga maskiner, motstå skadlig inverkan från träck och urin, kunna ta hand om gödselvattnet och även ha rätt storlek (Ventorp & Michanek 2001). Vanligast är en platta av betong och den hårdgjorda ytan gör det även enkelt att tömma lagringsplatsen (Ventorp & Michanek 2001). Det är även lämpligt med stödmurar på tre av plattans sidor för att kunna stapla gödseln högre och därmed få mer lagringskapacitet. En lutning, max tio procent, mot den täta muren är önskvärd då eventuellt vatten rinner dit och sedan sugs upp av gödsel eller strö (Ventorp & Michanek 2001). Finns ingen lutning skall en kant finnas runt hela plattan alternativt en brunn med uppsamlingskärl som tar hand om gödselvattnet (Ventorp & Michanek 2001). Vid bygge av gödselplatta rekommenderas minst 15 cm dräneringslager under samt att betongplattan är minst 15 cm tjock, plattan och eventuella stödmurar skall även armeras (Ventorp & Michanek 2001). Hur stor platta som behövs beräknas från schablonvärden och speciella förhållanden på platsen (Malgeryd 2006). Även hästtyp, fodringsrutiner, bete, mängd strö samt mängd nederbörd och spillvatten skall beaktas då gödselplattan anläggs (Malgeryd 2006). Det finns tabeller på hur stor lagringskapacitet som krävs per häst, se Tabell 3. Att gjuta en platta kostar cirka 1000 kr per m 2, se uträkning i Bilaga E. Container Hos flera av de inventerade verksamheterna användes container som gödsellagringssystem. Hyran av en container är kr per månad. Tömning av containern kostar cirka 1200 kr per gång om den töms på en avfallsanläggning. Prisuppgift om vad det kostar att ha en lantbrukare som kommer och hämtar gödseln varierar kraftigt med vilket avtal som finns med lantbrukaren samt om denne är i behov av gödseln. Ovanstående information är hämtad från intervjun i samband med inventering på de olika verksamheterna. En container kan också köpas in av verksamheten och då varierar priset kraftigt beroende på containerns skick och storlek (Ventorp & Michanek 2001). En stor fördel med containerhantering är att containern lätt kan flyttas och även säljas eller bytas ut (Hammar 2001). En nackdel med container är att det krävs en lastbil eller liknande för att transportera bort gödseln (Hammar 2001). Direkt på mark Lagring direkt på marken är inte att rekommendera och skall endast ske under en begränsad tid eller vid speciella lokala bestämmelser vilka är godkända av kommunens miljöförvaltning, till exempel tät lera (Ventorp & Michanek 2001). Platsen skall vara väl vald med tanke på vattenströmning och andra miljöförhållanden (Ventorp & Michanek 2001). I en kommun har ett beslut tagits om att på prov tillåta kontrollerad lagring på mark, se sida 38. Lagring på marken kan också tillfälligt ske i form av en stuka som har vissa restriktioner. Mer information om stuka finns på sidan 11. Lagring på mark under tak Lagring under tak minskar risken för läckage eftersom nederbörd då inte kommer åt gödseln och kan laka ur näringsämnena (Stenungsund 2011). Lagring på mark under tak är generellt inget som rekommenderas men kan godkännas som lagringsform i vissa kommuner då det finns två eller färre hästar på verksamheten (Österåker muntligen 2011). Hit räknas även en otät container med någon slags täckning (Stockholm 2001). Priset för denna lagringsform är vad det kostar att bygga taket samt transport vid tömning (Österåker muntligen 2011). 18

23 Mocka i säck Mocka i säck är ett alternativ som tre av de inventerade objekten använde sig av men samtliga ansåg att det inte var det optimala systemet i och med att det är tungt och otympligt. För att det skall fungera krävs litet antal hästar och en plan över var säckarna sen töms. Två av objekten lade ut sina säckar vid vägen till grannar och bekanta som använde gödseln i egna trädgårdar medan det sista objektet körde säckarna till en återvinningscentral. Kostnaderna som uppstår är inköp av säckar samt transport till/från återvinningscentral eller annat ställe dit gödseln ska, till exempel en granne. Ovanstående information är hämtad från intervju av verksamhetsutövare i samband med inventering. Djupströbädd En djupströbädd innebär en permanentbädd i till exempel en lösdrift som hela tiden fylls på med nytt strömaterial och töms ungefär en gång om året (Ventorp & Michanek 2001). Djupströbädden måste uppnå de krav som gäller för annan form av lagring, det vill säga vara tät, och kan då räknas med som lagringskapacitet. Priset för lagring på detta sätt är ströpriset samt då tömning skall ske. Priset varierar kraftigt beroende vem som tömmer och var gödseln transporteras (Hammar 2001). Det billigaste är oftast att gödseln sprids på en åker (Hammar 2001). Plastkompost Under en av inventeringarna uppkom ett förslag om att lägga gödseln i en tät kompost, till exempel en Roslagskompost, se Figur 24. Roslagskomposten är tillverkad av miljövänlig polyetenplast och har ett lock av plåt (Alatest 2007). Varje kompost rymmer 500 liter och är helt tät, måtten på behållaren framgår av Figur 24 (Alatest 2007). Roslagskomposten är huvudsakligen anpassad för kompostering av hushållsavfall men används också för samkompostering av latrin och hushållsavfall (Avloppsguiden 2011). De två behållarna skall användas växelvis, då efterkompostering skall ske i den ena medan den andra används (Avloppsguiden 2011). När gödseln är färdigkomposterad kan den ges bort eller säljas som jordförbättringsmedel till grannar och bekanta. Denna metod fungerar endast vid ett litet hästantal och den kräver merarbete, bland annat manuell tömning av komposten när gödseln är färdigbehandlad. Positivt med metoden är att den är helt tät (Alatest 2007). Inköpspriset för en kompost är cirka 2500 kr men då två behövs blir det 5000 kr (Avloppsguiden 2011). Figur 24: Produktbild av en dubbel Roslagskompost med inritade mått (cm) samt en enkel. Presenning Det finns en del kommuner som godkänner lagring på presenning för verksamheter med upp till två djurenheter (Stenungsund 2011). Presenningen skall då vara utformad så att läckage inte sker och att tömning skall vara möjlig på ett lämpligt sätt (Stenungsund 2011). Priset på en presenning varierar med dess kvalitet. 19

24 Snabbkompostering Snabbkompostering innebär att stora mängder gödsel samlas ihop och läggs på en hårdgjord yta i långa strängar som sedan vänds regelbundet (Hammar 2001). Detta görs för att förändra strukturen och förbättra hästgödseln som jordförbättringsmedel till åkrarna (Hammar 2001). Komposteringen tar i detta fall endast sex veckor och den är sen redo att spridas på åkern (Hammar 2001). Under snabbkompostering vänds gödseln med en gödselvändare under ett speciellt schema och temperatur samt lufttillförsel optimeras (Steineck et al 2001). Snabbkompostering är ett mycket bra alternativ till större hästanläggningar som då snabbt kan få gödseln i skick att användas på åker istället för att transporteras bort för annan användning eller eldas upp (Steineck et al 2001). Snabbkompostering var på försök under och är idag ännu inte en utbredd gödsellagringsform. Denna lagringsform är inte aktuell för små gödselverksamheter såvida deras gödsel inte hämtas och blandas med annan gödsel på en stor snabbkomposteringsanläggning (Hammar 2001). Stockholms kommun har olika alternativ på gödsellagring som de godkänner, som exempel kan nämnas öppen container som är tät mot mark, otät container med tak eller ståendes på tät platta, gödsel på tät platta, gödsel på otät platta med tak eller skydd mot ytavrinning samt otät container eller vagn som töms minst en gång i veckan så innehållet inte hinner bli genomfuktat (Stockholm 2001). I broschyren Skitsnack kring häst föreslås även följande som godkänd gödselhantering: gammal gödselbrunn, vagn med tak över eller en presenning om det rör sig om mindre mängder (Hushållningssällskapet 2011). 20

25 Juridiska ärenden Beskrivning av tre juridiska mål inom gödselhanteringsområdet som studerats. Överklagan till Länsstyrelsen I Strängnäs kommun hade de ett fall som överklagats till Länsstyrelsen. Fallet handlade om att en verksamhet med två hästar som förvarade gödseln olämpligt. Kommunen förelade dem att ordna till gödsellagringen vilket överklagades till Länsstyrelsen med hänvisning om att de endast hade två hästar och därmed inte omfattas av de generella kraven i lagstiftningen. Verksamhetsutövarna tyckte inte att det fanns tillräckliga skäl att kräva en ordnad gödselplats hos dem och att det även ur ekonomisk synpunkt inte var skäligt. Länsstyrelsen i Södermanlands län gick på kommunens linje med hänvisning till att de allmänna hänsynsreglerna gäller alla, även de med enbart två hästar. Länsstyrelsen ansåg även de att det inte var en oskälig kostnad. Överklagan till länsstyrelsen avslogs och kommunens beslut stod fast (Länsstyrelsen i Södermanlands län 2011). Överklagan av föreläggande I Höganäs kommun har ett fall om krav på tät lagring i ett stall med endast två hästar överklagats till både länsstyrelsen och miljödomstolen. Båda överklagandeinstanserna har gått på kommunens linje. Fallet handlade om att verksamhetsutövarna påstod att de på årsbasis endast har två hästar på fastigheten och därmed är undantagna från kraven på lagringskapacitet enligt Jordbruksverkets publikation Gödsel och miljö. De förvarade gödseln direkt på marken på tät lera och ansåg att det skulle vara en tillräcklig åtgärd. Miljöförvaltningen gav ett föreläggande om att anordna en tät plats för gödselhantering och detta var det som överklagades. Dessutom ansåg miljönämnden att de hade plats för tre hästar därmed andra regler som gäller, till exempel sex månaders lagringskapacitet och att de inte var undantagna från de generella reglerna i och med att det var fler än två hästar (Miljödomstolen 2011). Utredning och beslut hos kommun En anställd vid miljöförvaltningen i Lund berättade om ett beslut de gjort för ett stall med sex hästar där verksamhetsutövaren önskade få dispens för att förvara gödseln direkt på marken. Under en inspektion påtalades av inspektören att en tät lagringsplats för gödsel skall finnas men då verksamhetsutövaren ansåg sin nuvarande lagringsplats som tät krävdes en utredning. Miljökontoret tyckte fallet var intressant för att få veta om de skulle kunna godkänna sådan lagring som tät lagring i framtiden. Verksamhetsutövaren tyckte att det skulle vara godkänt eftersom de använder kompostmask som anses minska läckagerisken. Ytan där gödseln skulle lagras är en avgränsad yta med stödmur av betong på ena sidan samt en jordvall på en av sidorna. Markens lerinnehåll är på platsen högt och mängden gödsel som behöver lagras där är liten på grund av att hästarna visas mycket ute i hagen. Utredningen som miljöförvaltningen gjorde tog hänsyn till förvaringsplatsens utformning och även kompostmaskarnas avföring, vilken innehåller kolloider som är jämförbara med de bästa lermineralen. Kolloiderna är ler-humus-komplex som gör att jordens struktur blir stabil och därmed hålls näringen lättare kvar i jorden vilket anses minska risken för läckage. Efter utredningen, och med efterföljande diskussion med Jordbruksverket och Länsstyrelsen i Skåne, beslutades att lagring på marken skulle vara godtagbar under en prövoperiod såvida följande punkter uppfylls: 1. Bedömning görs i varje enskilt fall om lagring på mark kan anses lämpligt med tanke på förhållandena på platsen 2. Väl avgränsat område där gödseln skall förvaras 21

26 3. Egenkontroll med provtagning av näringsämnen skall ske löpande i marken under lagringsplatsen 4. En god rutin krävs för tömning av gödselanläggningen 5. Undvika att samma gödsel ligger kvar i botten av gödselanläggningen år efter år Beslutet att tillåta lagringen på den ovan nämnda gården fick en prövotid på två år och vissa restriktioner som till exempel att maximalt sex hästar får hållas på fastigheten, kompostmaskar och mycket strö skall användas samt att nya prover på marken avseende näringsämnen skall tas löpande och rapporteras till miljöförvaltningen. Denna prövotid påbörjades 2011 vilket betyder att det ännu inte finns något resultat av försöket (Lunds kommun 2010). 22

27 Diskussion Här diskuteras de olika delarna som tagits upp i rapporten som till exempel olika kommuners krav, problematiken med lagstiftningen, för- och nackdelar med de olika gödselhanteringssystemen, de inventerade verksamheterna samt förbättringar och åtgärdsförslag. Problematiken Problemet med gödselhantering på små verksamheter ligger i många olika delar och en del av dessa diskuteras nedan. Näringsläckage Det kan tänkas att nitratdirektivets känsliga områden (enligt 91/676/EEG) korrelerar bra med områden som kräver hög skyddsnivå med tanke på enskilda avlopp. Båda gäller i områden som redan är eller kan tänkas bli övergödda. Tillsynen på enskilda avlopp är dock mycket mer prioriterad hos kommunerna och det kan bero på att enskilda avlopp finns närmare människorna och problemen då blir mer uppmärksammade och synliga än vad gödselproblematiken blir. Lagstiftningen om enskilda avlopp är sannolikt lättare att utforma eftersom det kan gälla varje enskild fastighet, samma krav för alla, medan lagstiftningen på lantbruk skiljer sig åt beroende på antal djur, förhållanden på platsen och om det är ett företag eller ej. Ebeling et al (2002) har konstaterat fodrets sammansättning spelar roll i hur mycket näringsämnen som återfinns i gödseln. Det kan vara värt att se över dagens fodermedel med tanke på framförallt fosforinnehåll för att undvika en överdosering. Ett tips som kan ges till hästägarna vid inspektioner är att undvika att överutfodra med fosfor eftersom ungefär samma mängd kommer ut igen i gödseln. En bra foderstat hjälper till att hålla fosforhalten på en bra nivå och på så sätt minska fosforläckaget ytterligare. Hammar (2001) skriver i sin rapport att samarbetet mellan hästanläggningar och lantbrukare bör utvecklas för att få ett bättre kretslopp. Lantbrukaren kan leverera foder och strö och samtidigt få tillbaka gödseln. Om sådana samarbeten funnits i större utsträckning hade det varit ett mindre problem med avyttring av hästgödsel än vad det är idag (Hammar 2001). Gödseln skulle då användas på jordbruksmarken och kretsloppet slutits. Tyvärr fungerar detta inte idag och det skulle vara intressant att undersöka varför. En orsak skulle kunna vara att det finns för få lantbrukare till de många små hästverksamheterna som finns. Det är tidskrävande och olönsamt för lantbrukaren att hämta små gödselmängder på olika ställen och verksamhetsutövaren på hästgårdarna har inte alltid möjlighet att själv transportera gödseln till lantbrukaren. Eftersom många inte längre får sitt foder och strö levererat direkt från en lantbrukare utan istället köper det hos olika grossister finns inte längre möjligheten att gödseln tas i retur. Troligtvis kommer detta problem bli större och större i takt med att många av de stora lantbruken läggs ned. För att detta skall undvikas krävs att de större lantbruken får hjälp att bli lönsamma och därmed undvika att avveckla verksamheten. Gödsel. Att hästgödseln är tio procent av den totala gödseln som produceras i landet (HNS 2008) visar på att det är en relativt liten del. Dock kan utläsas ur Figur 1 att en stor del av hästanläggningarna är små anläggningar och därmed sker den största delen av utsläppen från de mindre anläggningarna. Inventering och tillsyn på dessa är därför viktigt och kraven på de små är minst lika viktiga som kraven på större anläggningar då flera små i samma område kan ha samma påverkan på miljön som en större anläggning. Ungefär 50 % av anläggningarna har två till fyra djurenheter och därför kan uppskattas att runt fem procent av Sveriges totala 23

28 producerade hästgödsel härstammar från små verksamheter. Detta kan tyckas vara en låg siffra men totalt är det cirka ton gödsel. Då de mindre gårdarna är utspridda sker också ett mer spritt läckage än vad det gör från en större gård. Siffrorna till uträkningen av hur många procent av de totala fosforutsläppen som hästgårdarna står för härstammar från olika källor varför uträkningen kan innehålla eventuella brister. Så mycket som en fjärdedel av hästgödseln avyttrades på okänt sätt under 2007 (HNS 2008). Detta är ett stort mörkertal och en stor del av detta beror troligtvis på den bristande tillsynen på landets små och mycket små hästverksamheter. En del av denna gödsel tas om hand på ett korrekt sätt men det är högst sannolikt att en stor del försvinner på ett sätt som inte är lämpligt ur miljösynpunkt som till exempel att det dumpas i skogen, i vattendrag eller sprids på marker som inte är lämpliga att sprida på. Detta är ännu ett argument för att kommunernas tillsyn på mindre lantbruksverksamheter bör öka. Under 2007 deponerades fyra procent av hästgödseln (HNS 2008). Detta skedde trots att det från 2005 blev olagligt att deponera organiskt avfall (Steineck et al 2001). Hur detta har kunnat ske bör utredas vidare men då det är en så pass liten del är det området inte prioriterat. Förmodligen har deponeringen skett på privata små deponier som inte kontrolleras. I och med att ekologiska lantbruk blir allt vanligare behövs också mer stallgödsel. Detta är positivt eftersom stallgödselns status då ökar och i ett långsiktigt perspektiv används hundra procent av den producerade stallgödseln till åkermark. I och med att de flesta ekologiska lantbrukare föredrar fastgödsel, vilket hästgödsel är, finns stor möjlighet att gödseln på de mindre hästverksamheterna blir eftertraktad och kostnaden för att få gödseln bortförd kommer att minska. Används större mängd naturligt gödsel istället för handelsgödsel är det troligt att även läckage av näringsämnen från jordbruksmark kommer att minska i och med ett ökat kretslopp. Lantbruksföretag gentemot enskild verksamhetsutövare Det finns enligt Jordbruksverkets rapport 2010:10 ingen riktig definition på vad som är ett lantbruksföretag. En av kommunerna hade gjort en egen definition på lantbruksföretag som grundade sig i att det skulle finnas odlingsmark på verksamheten. Med denna definition skulle till exempel många ridskolor inte räknas som lantbruksföretag. Eftersom en riktig definition på lantbruksföretag inte finns är det egendomligt att lagstiftningen endast är tillämpbar på företag. Det hade varit givande att ta del av propositionerna till dagens gödsellagstiftning för att få reda på varför de valde denna avgränsning. I Gödsel och Miljö 2011 beskrivs att lagstiftningen är baserad på hur ett lantbruk vanligtvis ser ut. Detta ord, vanligtvis, var möjligtvis gällande för 50 år sedan och sedan dess har mycket förändras och mer kommer att hända de närmaste 50 åren. Bilaga 2 till Jordbruksverkets rapport Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket beskriver de frågor som denna rapport behandlar ganska ingående (Jordbruksverket 2010b). De skriver bland annat att kommunerna har svårt veta vilka krav som kan ställas på hästhållande verksamheter och att de kräver tydligare riktlinjer för detta. Många kommuner upplever att gödselhållningen hos små hästverksamheter är otillfredsställande men de vet inte vad de kan ställa för krav eftersom förordningen och föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket enbart vänder sig till jordbruksföretag. Att definitionen på jordbruksföretag inte finns skapar mycket förvirring i tillsynsmyndigheternas arbete och om detta utreddes kan många problem lösa sig naturligt. De flesta kommuner tillämpar redan lagstiftningen som finns för företag även på enskilda verksamhetsutövare. Det är också ett förslag som Jordbruksverket ger i rapport 2010:10, att kommunerna skall använda samma regler även för verksamheter som inte är jordbruksföretag. 24

29 Jordbruksverket skriver i Gödsel och Miljö 2011 på sidan 39 att det inte finns tillräckliga motiv för att lantbruksföretag utanför de känsligaste områdena att omfattas av de generella kraven. Detta öppnar upp för att det anses finnas tillräckliga motiv för verksamheter inom känsligt område. Tyvärr står det också att det bara gäller företag men det finns även ett tillägg med en hänvisning till de allmänna råden om att en viss lagringskapacitet ändå måste finnas hos enskilda verksamhetsutövare för att uppfylla kraven i de allmänna hänsynsreglerna. I och med att Jordbruksverket anser att det finns motiv att ställa krav även på mindre verksamheter kan det vara en hjälp i kommunernas myndighetsutövning och även en punkt att trycka på vid en eventuell tvist. I princip motsäger miljöbalken och de allmänna råden från Jordbruksverket, SJVFS 2004:62, varandra. Lagen säger att reglerna för lagringskapacitet för gödsel är undantagna för verksamheter som inte är företag medan de allmänna råden säger att även andra verksamheter än företag skall omfattas. Olika kommuners bedömning av mindre gödselverksamheter De flesta av kommunerna gör en viktig indelning vid noll till två och tre till tio djurenheter. Vad denna indelning grundar sig på är oklart och ytterligare utredning krävs om vilken inverkan olika antal djurenheter har på miljön framförallt med tanke på läckage av näringsämnen. Kraven på gödsellagring skiljer sig mycket inom de olika kommunerna vilket är otydligt och besvärligt för verksamhetsutövarna då de inte vet vilka regler de skall följa. Många publikationer har getts ut av olika aktörer med information om vilka bestämmelser som är gällande samt krav på till exempel lagringskapacitet, lagringsvolym och olika gödsellagringslösningar. Tyvärr avslutas de flesta publikationer med att det är bra att höra med kommunens miljökontor för att få veta vad som gäller i just din kommun eller att det kan finnas undantag i speciella områden som kräver högre krav på gödsellagringen. Även om publikationerna är utgivna av en högre statlig myndighet hänvisar de hela tiden tillbaka till kommunerna som i sin tur har olika krav, som exempel kan nämnas Jordbruksverkets Gödsel och Miljö 2011 där det på sidan 50 står att det kan vara bra att kontakta kommunen vid frågor. För att komma tillrätta med otydligheten krävs en lagändring och det som Jordbruksverket föreslår, att lagtexten i 12 kap 10 MB skall ändras till miljöhänsyn i jordbruk och hästhållning, kan vara ett alternativ. Denna lagändring skulle då även omfatta förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket där gödselhanteringen idag är reglerad. Eftersom hästnäringen är en växande näring krävs en åtgärd för att undvika att fler otillfredsställande gödselanläggningar anläggs på grund av okunskap hos verksamhetsutövare. Många kommuner påpekade att det är lättare att ställa krav på gödselhanteringssystem i känsliga områden än utanför känsliga områden och denna indelning är därför viktig. Indelningen grundar sig i EU:s nitratdirektiv (91/676/EEG) och om den inte funnits hade många av de utarbetade krav för känsliga områden som finns idag förmodligen inte funnits. Att kraven kommer som ett direktiv från EU gör också att de måste uppmärksammas i den Svenska lagstiftningen. Olika kommuners krav Eftersom ett par av kommunerna i känsligt område ställer specifika krav på platta eller container för alla verksamheter, oavsett storlek är det befogat att fundera över skäligheten i dessa beslut. Då samma resultat kan uppnås med andra metoder är det olämpligt att ställa krav på en viss teknik som kostar väldigt mycket. Att som tillsynsmyndighet ställa krav på en platta för omkring kr eller en container som kostar 1500 kr utslaget per månad anses 25

30 mindre lämpligt med tanke på skälighet, som finns reglerat i miljöbalkens allmänna hänsynsregler 2 kap 7. Det finns dock rättsfall på detta då både länsstyrelse och miljödomstolen gått på kommunens linje att kräva en platta eller container. Det visar på att kommunerna kan ställa dessa krav och att de anses skäliga. Fallen som diskuteras och kraven som ställs gäller för verksamheter i känsligt område. Vad som kan ställas för krav utanför känsligt område diskuteras inte här. En av kommunerna tyckte inte att det var viktigt att ställa krav på en ordentlig lagringsplats för verksamhetsutövare med upp till två djurenheter, inte heller i känsligt område. Det leder vidare till frågan varför känsliga områden skall finnas, om kommunerna inte tycker de är viktiga. Känsliga områden är extra skyddsvärda och det är därför de har bildats (91/676/EEG). Det vore intressant att undersöka om fler kommuner resonerar som denna. Denna kommun ansåg sig dock villig att ändra sin policy om det visade sig att det fanns motiv. Det är en del kommuner som inte tagit upp frågan om mindre gödselproducenter över huvudtaget eller anser den prioriterad. En orsak till detta kan vara att de inte har några mindre verksamheter inom kommunen alternativt att de inte haft någon inventering och därmed inte vet vilka verksamheter som finns. En miljöskyddsinspektör i en av kommunerna som svarade på frågeställningen i mailet påtalade att det kan vara svårt att få ihop ett helt examensarbete i denna fråga. Detta var intressant eftersom det inte verkade som att denna kommun hade några problem med att utöva tillsyn på små verksamheter. Kanske hade de inte haft något fall där de behövt ställa krav på en mindre verksamhet att ordna sin gödselhantering? Den vanligaste reaktionen hos kommunerna var att de tyckte att det var en intressant fråga och att de gärna ville ta del av arbetet när det var klart. Detta tyder på att många tycker att tillsynen är svår och otydlig. Många kommuner tillämpar redan nu samma krav för enskilda verksamheter som gäller för företag vad gäller krav på lagringskapacitet. Följande står i Jordbruksverkets författningssamling (2009:82): Lagringsutrymmen för stallgödsel i jordbruk eller andra verksamheter bör åtminstone vara så stora att gödseln kan lagras under perioder och väderleksförhållanden då spridning är förbjuden eller är olämplig eller till dess gödseln kan tas om hand på annat sätt. (SJVFS 2009:82). Inventering av mindre gödselproducenter inom SRMH:s område Det objekt med minst tillfredsställande gödselhantering var nummer sex, de hade en tillfällig lagring på marken utanför stalldörren där gödseln lades då en större utgödsling skett från bland annat fårens lösdrift. Gödseln förvarades där tills en lantbrukare kom och hämtade gödseln och spred på åkrarna. Eftersom gödseln var blandad med halm, vilken måste komposteras en längre tid innan spridning (Steineck et al 2000), kan tänkas att gödseln låg på samma ställe under mycket lång tid. Verksamhetsutövaren berättade även att gödseln förvarats på samma ställe under många år vilket inte är lämpligt. Detta var den enda verksamhet som var i akut behov av att ordna en bra gödselanläggning speciellt eftersom de skulle ha fler hästar uppstallade under vintern och att gården låg väldigt nära havet. Ett bra exempel på vilken inverkan miljöförvaltningen har kan berättas utifrån besöket på verksamhet nummer tio. Under en annan inventering passerades denna gård och gödselplattan var då överfull och det låg mycket gödsel i det närliggande diket som ledde ut till havet. Då den planerade inventeringen genomfördes var gödseln uppkrattad och låg på plattan. Förhoppningsvis håller de gödselplattan lika fin i framtiden även om de inte skall få besök av miljöförvaltningen. 26

31 Objekt nummer tre låg i ett bostadsområde och de mockade i säck. Vid ett annat system hade olägenheter med lukt och flugor funnits och verksamheten hade fått problem. I dagsläget var det inga klagomål och de hade inga planer på att byta gödselhanteringssystem trots att de inte tyckte att mocka i säck är optimalt. I detta fall var gården självsanerande och behöver troligtvis ingen tillsyn på gödselområdet under en lång tid. Det mest givande objektet att besöka var nummer fem. Verksamhetsutövaren var insatt i problematiken och tog den på allvar. Hästarna gick på lösdrift, som inte mockades så ofta men däremot mockades hagarna regelbundet för att undvika att näringsämnen från gödseln spred sig till det mycket närliggande havet. Eftersom de planerade att bygga ett nytt stall var frågan om gödselhanteringssystem högaktuell och de hade själva funderat över möjliga lösningar, till exempel förslaget med Roslagskomposten. Eftersom det är en tät lagring blir de allmänna hänsynsreglerna uppfyllda men eftersom hon hade fyra hästar bör även en lagringskapacitet på sex månader finnas (Jordbruksverket 2011). I och med att lösdriften också får räknas in som lagringsplats är det mycket troligt att två Roslagskomposter kommer att räcka. Det skulle vara intressant att se hur detta projekt utfaller med tanke på den förvaringskapacitet som krävs samt tömning av behållarna. Verksamhetsutövaren rekommenderades att göra en gödselplatta med kanter. Den ordentligaste gödsellösningen hos de inventerade objekten fanns på objekt nummer 11. De hade en relativt nygjuten platta som var dimensionerad för fler hästar än de hade just nu. Hämtningen av gödseln skedde av Viggeby avfallsanläggning som enligt verksamhetsutövaren har en specialanläggning för kompostering av organiskt material. Den gamla gödselanläggningen i form av en öppen container stod fortfarande full på gården och hade så gjort sedan plattan byggdes. Containern var inte helt tät varför den behöver tömmas inom kort och innehållet tas tillvara. Eftersom det legat där en längre tid är det troligtvis ett bra jordförbättringsmedel. Gödsellagringssystem Ventorp och Michanek skriver i boken Att bygga häststall (2001) att det kan vara lämpligt att bygga en gödselanläggning för framtiden då kraven troligtvis kommer att bli både hårdare. Detta är något tillsynsmyndigheterna kan bli bättre på att informera om ifall en verksamhetsutövare väljer mellan ett tillfälligt eller ett mer kostsamt och långvarigt alternativ. En del kommuner godkänner en ordnad presenning med kanter som lagringsplats för gödsel för verksamheter med upp till två hästar. En av de första dagarna på SRMH diskuterades just detta och de tyckte inte att det var ett bra alternativ med tanke på svårigheterna att tömma presenningen. Det är svårt att tömma med traktor och vid manuell tömning med spade eller grep kan presenningen lätt gå sönder. Presenning borde kunna vara ett lämpligt alternativ om det finns en bra plan för hur och var den töms. Hammar skriver i sin rapport (2001) att containeralternativet är dyrt om det är en gård med färre än tio hästar men att det är det bästa alternativet ifall gården har fler än tio hästar och inte har någon gödselplatta sen tidigare. Om verksamhetsutövaren har ekonomisk möjlighet att för en relativt stor engångskostnad uppföra en gödselplatta och det finns en lantbrukare i närheten som kan hämta gödseln är gödselplatta det bästa alternativet i glesbefolkade områden. En bra gödselplatta kommer även att klara kommande krav på gödsellagring och när den väl är uppförd är det endast tömning som innebär en kostnad. Container är ett bra alternativ men den behöver oftast tömmas betydligt oftare och töms vanligtvis på ställen där näringsinnehållet inte tas till vara som på exempelvis en återvinningscentral. Container är ett bra alternativ på gårdar som inte har möjlighet till gödselplatta på grund av platsbrist. 27

32 Lagring direkt på mark eller på mark med tak ovanför rekommenderas oftast inte. Detta är dock inte mycket utrett och en miljöskyddshandläggare berättade att hon låtit analysera marken under en stuka som låg på ett lämpligt ställe och resultatet hade visat att det inte var förhöjda halter näringsämnen i närheten av stukan vid jämförelse av bakgrundsvärden. Försöket som pågår just nu, se sidan 24, kommer att ge en anvisning om att det kanske kan vara godkänt att lagra gödsel direkt på mark utan problem. Mocka i säck är ett alternativ som oftast används som nödlösning och det fungerar endast med få hästar. Säckarna blir lätt tunga och är otympliga att hantera. Vid säckmockning är verksamhetsutövaren oftast beroende av att privatpersoner tar hand om gödseln till sina privata trädgårdar. Blir det för mycket gödsel kommer inte efterfrågan att spegla tillgången. Juridiska ärenden Fallet som handlade om lagring på mark är intressant och det är synd att provtiden inte gått ut så det finns ett resultat. Förhållandena på platsen var dock mycket speciella och resultatet kommer troligtvis inte att kunna tillämpas på många andra ställen. Det är ett intressant fall eftersom det kan öppna upp för att lagring på mark inte alltid behöver vara ett dåligt alternativ och dessutom kan mer information utläsas för att förstå hur näringsämnen sprids i marken. Att två mål om gödselhantering på mycket små verksamheter har kommit fram tyder på att det finns en del rättsfall att använda sig av. Båda dessa mål har överklagats och fått överklagan avslagen. Detta trots att de bara hade två hästar och att det då inte finns några generella bestämmelser om lagringskapacitet mer än 2 kap MB. Detta visar att det går bra att ställa krav utifrån de allmänna hänsynsreglerna och att den ekonomiska skälighetsnivån är relativt hög för att skydda miljön från läckage av näringsämnen. 28

33 Åtgärdsförslag För att minska kväve- och fosforbelastningen från jordbruket krävs många politiska beslut (SCB 2003). I dagsläget finns ett stort rådgivningsprogram för lantbrukare som heter Greppa näringen som har visat sig fungera bra och bör utvecklas (SCB 2003). Även miljömål och andra bestämmelser har också påverkat utvecklingen i en positiv riktning, dessa bör finnas kvar, vidareutvecklas och framförallt bidra till en fortsatt aktiv diskussion (SCB 2003). Den viktigaste åtgärden är att förändra lagstiftningen att gälla även de som inte är företag alternativt göra en riktig definition på vad ett lantbruksföretag är och sedan göra ny lagstiftning och regler utifrån detta. I dagsläget tillämpas redan stora delar av gödsellagstiftningen som att den gäller både företag och privatpersoner och detta har inte inneburigt några större problem. I och med en ny lagstiftning kan även kommunernas krav samordnas så reglerna blir mer lika från kommun till kommun. Detta kan även göras utan en föregående lagändring och orsaken till att det inte redan har skett är troligtvis en finansieringsfråga. Kommunerna bör även uppmanas att ta fram en policy över hur gödselhanteringsärenden skall genomföras för att förenkla arbetet. Tillsynen på mindre lantbruk måste även prioriteras hos kommunerna. I och med att de större lantbruksföretagen blir allt färre krävs en lösning för att de ska kunna finnas kvar då dessa är viktiga för kretsloppet för gödsel. En åtgärd är att förbättra samarbetet mellan de små hästverksamheterna och de större lantbruken då gödsel från hästgårdarna kan återanvändas på åkrarna i större omfattning. Kanske skall större uppsamlingsplatser för gödsel bildas där mindre verksamheter tömmer sin gödsel och de som behöver, oftast större lantbruksföretag, kommer dit och hämtar gödsel. Det kan minska kostnaderna för båda parter till exempel i form av minskat behov av handelsgödsel för de större företagen och de mindre verksamheterna behöver inte betala mer än transportkostnaden för att få gödseln bortförd. Även ökad odling av ekologiska grödor kan vara ett alternativ eftersom det då leder till att stallgödseln blir mer attraktiv och eftertraktad. Det är också viktigt att nå fram med information om att stallgödsel är en bra näringskälla och billigare än handelsgödseln. Eftersom den är svår att sprida krävs en utveckling av komposteringsmetoder som till exempel att utveckla snabbkomposteringen. Detta för att lantbrukarna skall vilja använda den i större utsträckning än idag. För att göra stallgödseln mer attraktiv krävs även forskning på området av olika komposterings- och spridningstekniker, detta kan bland annat göras av SLU. Kunskapen som finns i framtagandet av lagstiftning för enskilda avlopp bör användas för att inte riskera att göra om eventuella misstag de gjorde. Mycket är likt mellan gödselhantering och enskilda avlopp, framförallt eftersom det är samma grundtanke i och med övergödning. Kunskapen bör öka bland verksamhetsutövarna om att gödseln bidrar till ett stort problem och att alla måste hjälpas åt för att vi skall nå det uppsatta miljömålet Ingen övergödning. Miljömålen måste bli mer synliga i vardagen hos verksamhetsutövare med djur. Även tillsynspersonal måste bli mer kunnig om problematiken med gödsellagring för att kunna upplysa verksamhetsutövare om problemen och eventuella lösningar. För att läckaget skall minska ytterligare krävs ökad odling av fånggrödor, förändrade tider på året då plöjning sker samt att gödsel sprids då det finns växtlighet på markerna (Naturskyddsföreningen 2009). En annan lämplig åtgärd är att anlägga våtmarker, gärna i anknytning till jordbruksmark (Naturskyddsföreningen 2009). Dessa åtgärder är generellt bra för att förhindra övergödning men är inget som specifikt studerats i denna rapport. 29

34 Sammanfattning av åtgärdsförslag: Fler aktiva politiska beslut inom lantbruk och gödselhantering Förändra och förtydliga lagstiftningen Samordna tillämpningen av lagstiftning mellan kommuner Ge tillsynen av lantbruk mer resurser hos kommunerna Göra ett åtgärdsprogram för att kunna bevara större lantbruksföretag Få fler gårdar att gå över till ekologisk odling och därmed öka behovet av stallgödsel Få fler lantbruk att använda stallgödsel istället för handelsgödsel Använd kunskap som redan finns vid framtagandet av ny lagstiftning, till exempel från enskilda avlopp Kartlägga avrinningsområden för att se var läckage finns Öka kunskapen bland verksamhetsutövarna om hur gödseln påverkar miljön. Ökad odling av fånggrödor och anlägga våtmarker Fortsatta studier En eventuell lagändring kan få olika konsekvenser, bland annat för den ekonomiska skäligheten i kraven för de enskilda verksamhetsutövarna och detta måste utredas innan lagändringen sker. Med tanke på hur många små verksamheter som finns idag, se Figur 1, kommer många att beröras. I och med att fosforförluster i ett avrinningsområde sker episodiskt är det viktigt att åtgärder mot detta sätts in vid rätt tillfälle. Mer forskning behövs om detta för att kunna behålla en större andel av växtnäringsämnena på åkern istället för att det urlakas. Det behöver undersökas vad olika antal djurenheter har för inverkan på miljön, om uppdelningen noll till två djurenheter är tillräcklig för att det inte skall finnas krav på dessa. Har tjugo djurenheter dubbelt så mycket påverkan som tio? Har 100 djurenheter tio gånger större påverkan än tio djurenheter eller är det ännu mer? Jordbruksverkets nya mall som skall hjälpa till vid tillsyn av gödselverksamheter är väldigt ny och har inte hunnit spridas till kommunerna. Därför går dess funktion tyvärr inte att utvärdera i dagsläget och det finns inga reaktioner på den. Mallens funktion bör utredas inom de närmaste åren. Slutsats Slutsatsen innefattar endast verksamheter inom känsligt område. Slutsatsen är att för verksamheter med noll till två djurenheter kan endast krav ställas utifrån de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken, att det inte skall finnas någon risk för negativ påverkan för människors hälsa eller miljön. I detta fall är det oskäligt att kräva en platta eller container på grund av kostnaderna. En ordnad gödselhantering är önskvärd som till exempel lagring på lämplig mark med täckning, i säckar eller på presenning med kanter. I speciella fall kan tät lagring krävas med hänvisning till juridiska fall med två djurenheter vilka har fått krav på att gjuta en gödselplatta eller liknande åtgärd. Vad gäller verksamheter med tre till tio djurenheter kan krav ställas på en tät lagring. Krav på en speciell lagringstid gäller enligt den idag gällande lagstiftningen endast lantbruksföretag men samma regler bör gälla för även enskilda verksamhetsutövare. Eftersom definitionen av lantbruksföretag inte är klarlagd kan samma krav ställas på även enskilda med hänvisning till 30

35 miljökvalitetsnormer och miljömål. I ett av de juridiska målen som finns beskrivna i arbetet har även en verksamhet med färre än tre hästar fått krav på sig att ordna en lämplig lagringsplats. Både kommunen och länsstyrelsen gick på samma linje. Därför är det inte oskäligt att kräva till exempel en platta eller container för en verksamhet med fler än två djurenheter. Felkällor Det var mindre än hälften av de tillfrågade kommunerna som svarade på mailet med förfrågan om hur de gör vid tillsynen av små lantbruksverksamheter. Detta kan bero på tidsbrist, att de inte förstod vad som menades i mailet eller att de inte tyckte att det var en relevant frågeställning. Många av kommunerna som inte svarade har troligtvis ingen utarbetad policy eller regler för just den tillsynen eftersom den kanske inte ens bedrivs. Eventuellt hade en enkät med snabba frågor varit en bättre lösning då fler hade kunnat svara snabbt utan att krav på att behöva formulera sig eller leta fram fakta. Vid mailförfrågan framgick inte så tydligt vad som menades med små gödselproducenter varför vissa kommuner kan ha missuppfattat frågan. Kanske tänkte vissa enbart på gödselproducenter som hade upp till två djurenheter medan andra tänkte på de som har upp till tio djurenheter. Kraven på dessa skiljer sig åt och därmed kan svaren från de olika kommunerna blivit missvisande. Prisuppgifter grundar sig framförallt på information från verksamhetsutövare och de varierar mycket från fall till fall. Därför kan prisuppgifterna i denna rapport inte ses som absoluta värden. Ett par kostnadsjämförelser och -uppgifter är hämtade från rapporten av Hammar (2001) och eftersom det är ett examensarbete finns risk att undersökningarna som där är gjorda inte överrensstämmer med verkligheten eller att resultaten tolkats fel. De kostnader han lämnar ses som ungefärliga och i viss mån vägledande. Under inventeringarna kan verksamhetsutövarna ha undanhållit eller gett fel information. Detta kan ha lett till fel i denna rapport. I nuläget är alla registrerade objekt inom SRMH inventerade eller inspekterade. Detta betyder dock inte att alla objekt är avklarade eftersom det finns fler verksamheter som ännu inte finns i deras register. SRMH har kommit en bra bit på väg men riktigt klar är inte kartläggningen och kommer eventuellt aldrig att bli. Troligtvis finns fler lösningar på gödsellagring än vad som tas upp i denna rapport. Medtagna här är de som kom upp under inventeringarna, litteraturstudierna eller kontakten med de olika kommunerna. 31

36 Tack Tack till mina två handledare Lars Nerpin (Lunds universitet) och Susanne Backlund (Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor). Tack även till examensarbetesamordnare Per Nyström för snabba svar på mail och frågor. Stort tack till alla kommuner som svarat på min förfrågan, för många för att räkna upp här. Extra tack till familj och vänner för att ni stöttat och hejat på mig när det har behövts. Referenser (91/676/EEG) Rådets direktiv om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. Alatest (2007). Konsten att kompostera. Alatest.se allt om tester.[ 1/?ref=http%3A%2F%2Falatest.se%2Fprodukttester%2Fblandade%2Froslagskomposten%2Fpo %2C2%2F ] Hämtad Avloppscenter (2011). Roslagskomposten 2st. [ ] Hämtad Ebeling. A. M, Bundy L. G, Powell J. M, Andraski. T.W (2002). Diary Diet Phosphorus Effects on Phosphorus Losses in Runoff from Land-Applied Manure. Soil. Science Society of America Journal nr 66, sida Greppa (2011). Greppa näringen rådgivning för lantbruk och miljö. [ ] Hämtad Grästorps kommun (2003). Avloppspolicy för Grästorps kommun, sammanträdesprotokoll Miljöoch byggnämnden. Hagström. J & Pansar. J (2010). Näringstillståndet i Stockholms läns sjöar. Länsstyrelsen i Stockholms län. Hammar. M. (2001). Hästgödsel och ekonomi- En kostnadsjämförelse mellan olika hanteringssystem. JTI Institutet för jordbruks och miljöteknik. HNS (2008). Hästen i kommunen betyder mer än du tror. Hästnäringens nationella stiftelse. Hushållningssällskapet (2011). Skitsnack kring häst. Projektledare Line Strand. Jordbruksverket (2010). Jordbruksinformation 17 Riktlinjer för kalkning och gödsling Jordbruksverket. Jordbruksverket (2010a). När du lagrar stallgödsel. [ 84.html ] Hämtad Jordbruksverket (2010b). Rapport 2010:10 Minskade växtnäringsförluster och växthusgasutsläpp till 2016 förslag till handlingsprogram för jordbruket. Bilaga 2: Åtgärder för minskade utsläpp. Jordbruksverket (2011). Gödsel och Miljö Referens: Mona Strandmark. Jordbruksverket (2011a). Riskvärderingsmall för näringsläckage vid hästhållning. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken. Jordbruksverket. Larsson. M och Granstedt. A (2010). Sustainable governance of the agriculture and the Baltic Sea Agricultural reforms food production and curbed eutrophication. Ecological Economic nr 69, sida LRF- Lantbrukarnas riksförbund (2009). Hästhusesyn- en guide för lagar och krav. LRF- Lantbrukarnas riksförbund (2010). Miljöhusesyn- egen tillsyn för lantbruk och trädgård. 32

37 Lundgren. J & Pettersson. E (2009). Combustion of horse manure for heat production. Bioresource Technology. Sida Lunds kommun (2010). Utredning och beslut hos kommun av gödsellagringsplats för hästgödsel. Beslut Länsstyrelsen i Stockholms län (2006). Miljömål för Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län (2010). Rapport 2010:01. Jordbruket i Stockholms län en statistisk sammanställning. Länsstyrelsen i Södermanlands län. Beslut avseende överklagat ärende i Strängnäs kommun rörande åtgärder för gödselhantering vid hästhållning. Lst dnr: Malgeryd. J (2006). Jordbruksinformation 7: Hästgödsel en naturlig resurs. Jordbruksverket. Miljödomstolen (2011). Beslut avseende överklagat ärende i Höganäs kommun rörande åtgärder för gödselhantering vid hästhållning. Mål nr Miljömålsportalen (2009). Delmål. [ ] Hämtad Miljömålsportalen (2010). Riksdagen. [ ] Hämtad Miljömålsportalen (2010a). Generationsmålet. [ ] Hämtad Miljömålsportalen (2010b). Når vi miljökvalitetsmålet?. [ ] Hämtad Miljömålsportalen (2010c). Når vi Stockholms läns miljömål? [ ] Hämtad Miljömålsportalen (2011). Ingen övergödning. [ ] Hämtad Miljöplan (2010). Täby Kommun. Antagen av kommunfullmäktige Naturskyddsföreningen (2009). De viktigaste åtgärderna mot näringsläckage. [ Hämtad Naturvårdsverket (2010). Miljömålen svensk konsumtion och global miljöpåverkan, de Facto Naturvårdsverket (2011). Övergödning. [ ] Hämtad Naturvårdsverket (2011a). Hav, sjöar och grundvatten. [ ] Hämtad Naturvårdsverket (2011b). Utsläpp av kväve till havet. [ ] Hämtad Naturvårdsverket (2011c). Enskilda avlopp. [ ] Hämtad Naturvårdsverket (2011d). Hav, sjöar och grundvatten. [ ] Hämtad

38 Naturvårdsverket (2011e). Övergödande ämnen.[ Hämtad Nilsson. J. (2007). Ekologisk produktion och miljömålen en litteraturgenomgång. Sveriges Lantbruksuniversitet. Pernmyr. H (2010). Miljökvalitetsnormer för vatten vad är det och hur fungerar de?. Vattenmyndigheten, Stockholm. Hämtad SCB (2003). Indikatorer för hållbar utveckling baserade på miljöekonomisk och social statistik. Rapport 2003:3. SCB (2007). Kväve- och fosforbalanser för jordbruksmark: Näringsöverskott i jordbruket fortsätter minska. Pressmeddelande 2007:355. [ aspx ] Hämtad Sigua. G.C, Hubbard. R.K, Coleman. S.W (2009). Quantifying phosphorus levels in soils, plants, surface water, and shallow groundwater associated with bahiagrass-based pastures. Springer nr 17, sida (SJVFS 2004:62) Jordbruksverkets allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. (SJVFS 2009:82) ändringar i ovanstående. (SJVFS 2010:55) ändringar i ovanstående. SMHI (2009). Syrgaskartering i Östersjön hösten [ ] Hämtad SRMH (2010). Enskilda avlopp [ aspx ] Hämtad SRMH (2011a). Enskild avloppsanläggning information till dig som ska gör en ny eller göra om en befintlig avloppsanläggning. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. SRMH (2011b). Inventering av enskilda avlopp. [ aspx ] Hämtad SRMH (2011c). Miljöövervakning [ aspx] Hämtad SRMH (2011). Riktlinjer-enskilda avlopp. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Steineck. S, Svensson. L, Jakobsson. C, Karlsson. S, Tersmeden. M (2000). Hästar-gödselhantering. Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. Steineck. S, Svensson. L, Tersmeden. M, Åkerhielm. H, Karlsson. S (2001). JTI-rapport 280 Miljöanpassad hantering av hästgödsel. Stenungsund (2011). Vad gör jag med hästgödseln?. Stenungsunds kommun i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götaland. Stockholm (2001). Informationsblad Gödselhantering naturgödsel. Erhållen av Eva-Britt Andersson, Stockholms kommun. Täby (2010). Sjöar och vattendrag. [ ] Hämtad Täby (2010a). Vattnet i vår kommun information om vatten och avlopp i Täby kommun. Utgiven av Täby kommun. Täby (2011) Fakta om Täby. [ ] Hämtad

39 Täby (2011a). Oxunda vattensamverkan.[ Taby/Sjoar-och-vattendrag/Oxunda-vattensamverkan/ ] Hämtad Vattenmyndigheten (2010). Vatten vårt gemensamma ansvar. Vattenförvaltningen Ventorp. M och Michanek. P. (2001). Att bygga häststall en idéhandbok. SLU Sveriges lantbruksuniversitet. Västmanlands län (2008). Lagring av stallgödsel i Västmanlands län förslag till länspolicy. Länsstyrelsen Västmanlands län. Österåkers kommun (2011). Muntligen med miljökontoret 12/ Bilder Bild: Dubbel Roslagskompost med mått: [ Bild: Enkel Roslagskompost: [ Bild: Jordartskarta. SGU (2011) Kartgenerator: [ Bild: Känsliga områden: [ ] 35

40 Bilagor Bilaga A Förordningar och föreskrifter EU-lagstiftning: Utöver den svenska lagstiftningen finns en del EU-lagstiftning som Sverige måste tillämpa, antingen genom direkt gällande EG-förordningar eller genom EG-direktiv som arbetas in i den nationella lagstiftningen (LRF 2010, s. 44). Lag: Övergripande beskrivning av bestämmelserna. Stiftas av Sveriges Riksdag (LRF 2010, s.4). Förordning: Baseras på lagen men beskriver fler detaljer och mer ingående (LRF 2010, s.4). Föreskrift: Mer utförliga än förordningarna och utfärdas av myndigheter med stöd av förordningarna (LRF 2010, s.4). Allmänna råd: Allmänna råd är rekommendationer för hur du bör agera för att uppfylla lagstiftningen. De är inte bindande och fungerar främst som en hjälp att uppfylla krav som återfinns i förordningar och föreskrifter (Jordbruksverket 2010). Jordbruksverkets allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket med avseende på växtnäring har beteckningen SJVFS 2010:55. Förordningar med stöd i miljöbalken - Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Här finns information om lagring av stallgödsel samt vad som gäller på hostoch vinterbevuxen mark (Jordbruksverket 2011, s. 113). - Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet Här finns bestämmelser om vilka aktiviteter som är tillstånds- respektive anmälningspliktiga enligt miljöbalken (Jordbruksverket 2011, s. 114). - Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Förordningen gäller endast de som har tillstånds- eller anmälningsplikt enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet. Här finns information om vad som minst skall ingå i företagens egenkontroll. För övriga verksamhetsutövare regleras egenkontrollen i 26 kap miljöbalken (Jordbruksverket 2011, s. 114). - Förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken Här regleras vem som har hand om tillsynen av olika företag, kan till exempel vara kommunen eller länsstyrelsen (Jordbruksverket 2011, s. 114). - Förordning (1998:950) om miljösanktionsavgifter Här regleras vilka överträdelser som leder till miljösanktionsavgift samt vilka belopp som gäller (Jordbruksverket 2011, s. 115). - Förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken och Avgiftsförordningen (1992:191) Här regleras de avgifter som tas ut då statliga myndigheter till exempel prövar undantag från en bestämmelse (Jordbruksverket 2011, s. 115). 36

41 Föreskrifter och allmänna råd - Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Information om ytterligare bestämmelser om lagring och spridning av gödselmedel samt allmänna råd till följande skrifter: Förordningen om miljöhänsyn i jordbruket, miljöbalkens allmänna hänsynsregler och krav på egenkontroll samt förordningen om egenkontroll. I bilagor till denna föreskrift finns en förteckning over vilka områden som utgör känsliga områden I Sverige (Jordbruksverket 2011, s. 113). - Jordbruksverkets föreskrifter (1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket Här finns bestämmelser om hänsyn till kultur- och naturvärden vid spridning av gödsel. (Jordbruksverket 2011, s. 114) - Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2006:84) om befattning med animaliska biprodukter 37

42 Bilaga B Kommuner som svarat på enkät Kommuner/kommunsammarbeten som svarade på förfrågan om hur de utför tillsyn på mindre gödselproducerande verksamheter, tabell B1. Tabell B1: Kommuner/kommunsamarbeten som svarade på förfrågan i mailet. Västra mälardalens Nyköping myndighetsförbund Botkyrka Oxelösund Ekerö Partille Enköping Ronneby Hallsberg Sigtuna Halmstad Skara Helsingborg Skurup Huddinge Skövde Härryda Sotenäs Höganäs Stenungsund Hörby Stockholm Katrineholm Strängnäs Kristianstad Svedala Kumla Södertälje Kungsbacka Söderåsens miljöförbund Kungälv Sölvesborg Köping Tjörn Lidingö Upplands Väsby Lidköping Valdemarsvik Lilla edet Vallentuna Linköping Vara Lund Vellinge Mariestad Vellinge Mariestad Värmdö Mjölby Västerås Mölndal Ystad/Österlen miljö Norrköping Åstorp 38

43 Bilaga C Förfrågan till kommuner Förfrågan som skickades ut till kommuner inom känsligt område Hej! Mitt namn är Sofia Schultz och jag håller på att skriva mitt examensarbete i Miljövetenskap vid Lunds Universitet tillsammans med Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor (Täby, Danderyd och Vaxholms kommun). Syftet med arbetet är att ta reda på vilka krav som är rimliga att ställa på gödselhantering vid små lantbruk inom känsliga områden, d.v.s. de verksamheter som inte omfattas av de generella bestämmelserna. Enligt jordbruksverkets publikation Gödsel och Miljö 2011 finns inte tillräckliga motiv för att ställa krav på gödselhanteringen hos dessa men med tanke på de skärpta reglerna för enskilda avlopp är det ändå berättigat att fundera över reglerna. Jag skulle gärna vilja ha hjälp från er med tankar och de regler ni brukar tillämpa vid lantbrukstillsyn av små verksamheter eftersom ni också är en kommun inom känsligt område. Eftersom arbetet är tidsbegränsat önskar jag svar så fort som möjligt. Jag ber också att detta mail skall vidarebefordras till rätt person om det råkat hamna fel. Tack på förhand! Mvh Sofia Schultz 39

44 Bilaga D Blankett för intervju hos verksamhetsutövare Denna blankett användes som underlag för tillsyn och inventering av små gödselproducerande verksamheter. Verksamhetens namn Fastighetsbeteckning Adress Postadress Kontaktperson Telnr Antal djur och djurslag Antal DE Form av gödsellagring Lagringsplats för gödsel Lagringsplatsens yta(m 2 ) eller volym (m 3 ) Spridningsareal för gödsel ha Om ej egen areal, finns spridningsavtal eller liknande? Ange hur gödselhanteringen lösts. Kontaktuppgifter till ev. utomstående aktörer som involveras i gödselhanteringen (t.ex. avfallsbolag, annan lantbrukare) Övrigt 40

45 Bilaga E Kostnad för uppförande av gödselplatta Uträkning av kostnad för uppförande av Gödselplatta Denna kostnad är endast uträknad efter ett funnet pris på makadam, betong och armering. Troligtvis finns andra prisklasser. Det är förutsatt att tillverkningen av plattan görs själv, utan fackman. Det är även uträknat med minsta möjliga gödsellagringstid och utan extra marginal på någon del. Priset per m 2 är troligtvis högre än detta med tanke på allt material som till exempel trä för formen, fiberduk, och blandningskärl som inte räknats med. Höjden på kantmuren har uppskattats till 1,2m för att kunna få en stapelhöjd på 1,5m. Detta är endast ett sätt att bygga en gödselplatta på, finns även andra alternativ som t.ex. att bygga muren av lecablock, använda ett hus eller husgrund som en av kanterna, ha mindre kanter runt om, bygga i andra material etc. Uträkning Gödselplatta 10 hästar kräver 6 mån lagringstid Enligt tabell krävs 4,8m 2 lagringsvolym per häst vid 1,5m lagringshöjd. Betong Platta: 6 8 0,15= 7,2m 3 Kant: Omkrets: =20m (kanten är på tre av plattans sidor) 20 1,2 0,1 = 2,4m 3 Betong 25kg säck på ByggMax: 37,45kr En säck ger 13 liter färdig betong. Betong som behövs: 7,2 + 2,4 = 9,6m 3 9,6m 3 = 9600 liter Antal säckar som behövs: 9600/ säckar Totalpris för betongen: , kr Armering Nät: 27, 40kr /m 2 (6 8) + (20 1,2)= 72m 2 27, kr 41