Regional försöksstudie för att testa en ny modell - föräldrastödjare till barn med typ 1-diabetes

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regional försöksstudie för att testa en ny modell - föräldrastödjare till barn med typ 1-diabetes"

Transkript

1 Till: Arvsfondsdelegationens kansli Kammarkollegiet Box Stockholm Handläggare: Anita Lönnerheden Från: Hushållningssällskapet Väst Edsvägen 1B Box 17, Vänersborg Telefonnummer: Organisationsnummer: Momsredovisningsnummer: Postgironummer: Kontaktpersoner: Hushållningssällskapet Väst, Cecilia Sassa Corin, Matkonsult Kontaktuppgifter: , , cecilia.corin@hushallningssallskapet.se Diabetesföreningen (Uddevalla med omnejd), Åse Sundkvist Adress: Vesslevägen 5, Uddevalla Kontaktuppgifter: , ase.sundkvist@hotmail.com Projekt nr 2012/070 Diarie nr: B SLUTRAPPORT 26 maj 2015 DIABETESCOACH Regional försöksstudie för att testa en ny modell - föräldrastödjare till barn med typ 1-diabetes

2

3 Sammanfattning Projektet Diabetescoach startade i Uddevalla 2012 och riktar sig till föräldrar som har barn med typ 1-diabetes. En diabetescoach är en förälder som själv har erfarenheter av att leva med barn med diabetes och som erbjuder sitt stöd till andra föräldrar. Stödet ges främst som samtal och träffar i samband med att barnet insjuknar och tiden därefter eller om barnet börjar med något nytt i behandlingen. Syftet är att stötta föräldrar i en omvälvande tid och bidra med kunskap och verktyg som kan användas för att stötta barn och föräldrar när barnet insjuknar. Sjukvårdens stöd och vård kompletteras då med en diabetescoach. Det innebär inte att sjukvården ger mindre vård men att vården kompletteras med något extra. Coachfamiljen kan bli något av en förebild och ett konkret bevis för att livet går vidare, någon som förstår och som gått igenom samma sak. I det nätverk som uppstår kan föräldrar utbyta erfarenheter med varandra och därmed stötta och bekräfta varandra såväl socialt som kunskapsmässigt. Gruppdynamik och lärande är genomgående viktiga vid föräldrastöd. Nätverket kan bidra till ökad livskvalitet och utveckla hur behandlingen kan fungera i olika praktiska situationer. Metoden innebär att diabetescoacher får utbildning och handledning, stöttar andra föräldrar och att de också blir resurspersoner i de informations- och samtalsträffar som diabetesteamet erbjuder föräldrar med diabetes. Dessa träffar kan ibland genomföras i samarbete med den lokala Diabetesföreningen för ökad spridning. Projektet har genomförts i samarbete mellan Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd och Barn och ungdomsmottagningen på Uddevalla sjukhus inom NU-sjukvården med Hushållningssällskapet Väst som projektledare. Högskolan Väst har genomfört handledning och intervjuer av diabetescoacher och projektfamiljer samt deltagit i projektgruppen. Konkreta resultat av arbetet är en informationsfolder med erfarenheter och resultat från projektet som innehåller reflektioner från vårdpersonal och föräldrar, kombinerat med handfasta råd för de som vill starta en liknande verksamhet. Högskolan Västs rapport, informationsblad och checklista för coacher är andra dokument som innehåller värdefull information för de som vill veta mer. Inom projektet har ett flertal träffar och utbildningar genomförts som tillför värdefull kunskap och erfarenheter till såväl föräldrar, anhöriga, i visa fall barnen och ungdomarna själva, personal i diabetesteamet på Uddevalla sjukhus och även andra personalgrupper som då och då varit inbjudna till träffarna. Alla aktiviteter har som mål att underlätta behandlingen och ge pigga och friska barn samt förebygga senkomplikationer genom att stötta familjerna kunskapsmässigt och socialt.

4 Bakgrund Inledning De flesta föräldrar känner panik och frustration när de mottar beskedet att barnet har fått typ 1-diabetes. En kronisk sjukdom som kan få allvarliga följder om behandlingen inte sköts, på både kort och lång sikt. Beskedet är omtumlande och påverkar hela familjen. Rutiner måste förändras, planering behöver göras i förväg och det blir svårare att vara spontan. Det är en enorm omställning och det är ny kunskap och nya vanor som ska tas in. Efter en första tids panik och chock landar oftast beskedet och man kommer in en vardag som aldrig blir som tidigare men ändå går att leva vidare med på ett bra sätt. I behandlingen av diabetes gäller det att knäcka koden för att reglera blodsockernivån i förhållande till mängden och typ av insulin, kolhydrater/mat, olika aktiviteter, stress, tillväxt och sjukdom mm. Men också att hitta bra lösningar på olika praktiska och sociala utmaningar som livets olika delar och skeenden innebär. I den situationen är det positivt att ha ett nätverk av människor omkring sig som kan ge stöd genom kunskap och erfarenhet av livet med diabetes. Sjukvårdens mer medicinska stöd kan kompletteras med socialt och praktiskt stöd från andra människor i samma situation. I projektet Diabetescoach, , har vi tagit fram en modell/metod för hur diabetesteam, gärna i samarbete med Diabetesföreningen, kan arbeta för att utveckla nätverk föräldrar emellan genom Diabetescoacher. Modellen innebär att föräldrar som själva har barn med diabetes rekryteras som coacher, får en viss utbildning och stöttar andra föräldrar när ett barn insjuknar och tiden därefter. Coacherna blir resurspersoner som kan komplettera sjukvården och som också kan bidra med viktiga erfarenheter till både andra familjer och till sjukvården. Modellen finns presenterad i informationsfoldern om metoden diabetescoach. Projektet genomfördes i samarbete mellan Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd och diabetesteamet på barn- och ungdomsmottagningen på Uddevalla sjukhus med Hushållningssällskapet Väst som projektledare. Högskolan Väst har under hela tiden följt upp processen genom handledning och intervjuer av diabetescoacher och medverkande projektfamiljer. Bilagor: 1. Informationsfolder om metoden Diabetescoach 2. Checklista för Diabetescoacher i kontakt med projektfamiljerna 3. Att stödja och bli stödd, rapport av handledning från Högskolan Väst 4. Informationsblad till familjer om möjligheten att få en diabetescoach 5. Ekonomisk redovissning + Revisorintyg

5 Fakta - Diabetes Diabetes är en av de stora folksjukdomarna. I Sverige räknar man med att det finns minst personer diagnostiserade med olika typer av diabetes. Diabetes är en sjukdom som karaktäriseras av förhöjda halter av blodsocker. Orsaken till förhöjningen av blodsockerhalten kan vara att man har brist på insulin eller att insulinet har dålig effekt. Detta medför rubbningar i ämnesomsättningen. Insulin produceras i bukspottskörteln och gör det möjligt för sockret/energin i blodet att komma in i kroppens celler. Hos en frisk person ökar insulinproduktionen när blodsockerhalten höjs och blodsockret normaliseras. Det finns olika typer av diabetes, de vanligaste är typ 1 och typ 2. De olika diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också åt på viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken bakom. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med behandlingen att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som möjligt. Normalt blodsocker bidrar till hälsa och goda förutsättningar för t ex inlärning och kraft i det dagliga livet och minskar risken för senkomplikationer på längre sikt. Typ 1-diabetes kännetecknas av en total oförmåga att producera hormonet insulin som behövs för att tillgodose cellernas behov av socker. Av någon okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Insulin måste då tillföras genom injektioner eller insulinpump flera gånger dagligen. Vid diabetes ska insulinet injiceras till varje måltid och för de som inte använder pump behövs dessutom ett långverkande insulin för att täcka upp behovet av insulin mellan måltiderna och under natten. Hänsyn måste också tas till hur stor den fysiska aktiviteten är. Det är framförallt barn och ungdomar som insjuknar i typ 1-diabetes, därför kallas den även för barn- eller ungdomsdiabetes. I Sverige har totalt ca personer denna typ av diabetes ca 7000 är barn. Antalet barn som insjuknar i typ 1-diabetes har nästan fördubblats från 80-talet fram till idag (2012 insjuknade 850 barn upp till 18 år, på 80-talet ca 400 barn). Ca 0,6 % av alla barn i Sverige har typ 1-diabetes och det är en av de vanligast förekommande kroniska sjukdomarna hos barn och ungdomar. Även äldre kan insjukna i denna typ av diabetes eller i en annan liknande typ av diabetes (så kallad LADA diabetes) men då vanligen med ett långsammare förlopp. Typ 2-diabetes är en form av vuxen- eller åldersdiabetes som oftast debuterar efter 40 års ålder. De senaste åren har det dock blivit vanligare att typ 2-diabetes debuterar allt tidigare, även hos ungdomar. Denna form av diabetes är absolut vanligast, ca eller 3-4 % av Sveriges befolkning har typ 2-diabetes. Bland personer över 75 år har minst 10 % diabetes. Typ 2-diabetes är ofta förknippad med högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och fysisk inaktivitet vilket gör sjukdomen till ett av de största socioekonomiska hälsoproblemen av idag. Det gör att dessa personer med diabetes löper stor risk att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Många personer med typ 2-diabetes och övervikt mår bättre om de går ner i vikt och rör sig mera. Bukspottkörteln producerar mindre insulin än vad kroppen behöver och känsligheten för insulin är nedsatt i kroppens celler. Behandlingen går ut på att utnyttja kroppens insulin och att öka insulinkänsligheten i cellerna. En del behandlas enbart med kost, en del med tabletter och vissa måste få insulin. Kombinationsbehandlingar förekommer ofta.

6 Bakgrund till projektet Att som förälder få veta att det egna barnet har typ 1-diabetes kommer i de flesta fall som en stor chock det är inte ovanligt att man hamnar i en krissituation där man behöver mycket stöd och hjälp inledningsvis. Efter en första tids växlande mellan oro, hopp och förtvivlan hamnar man i en så kallad provisorisk vardag. Många föräldrar känner sig vilsna och uppger att de behöver stöd i form av råd och tips för att få vardagen att fungera. Föräldrarna upplever ofta en tung börda då sjukdomen kan leda till komplikationer, både på kort och lång sikt, och i värsta fall döden. Det är ganska ovanligt att någon i släkten eller nära anhörig har typ 1-diabetes så det finns kanske inte någon i närheten att fråga och den kunskap som finns kan vara föråldrad eller basera sig på typ 2-diabetes. Kunskapen om hur olika typer av mat i kombination med insulin, fysisk aktivitet och annat som påverkar blodsockret är något helt nytt att ta hänsyn till och som är centralt i livet med diabetes och i behandlingen. Något som är mycket mer komplext än vad de flesta känner till. Mycket av den information som föräldrarna med nydiagnostiserade barn får från sjukhusoch vårdpersonal är så kallad andrahandsinformation. Även om diabetesteamet har goda teoretiska och praktiska kunskaper så är det sällan som sjukvårdspersonal har någon i den egna familjen som har typ 1-diabetes. En del föräldrar (och deras barn/ungdomar) lyckas väl med att förstå sambanden mellan blodsocker och insulinbehov kontra mat/rörelse/sömn osv. Andra har svårare för att förstå och parera kopplingen mellan de olika parametrarna med sämre blodsockerkontroll som resultat. Många strävar och ger nära nog upp till slut. Men det är oerhört viktigt att få vardagen att fungera både för barnets och familjens livskvalitet samt för att undvika senkomplikationer. Samtidigt ska maten och måltiderna fortsatt vara en källa till trevlig samvaro och njutning och inte uppfattas som en ständig kontroll och en belastning. Som förälder till ett barn med diagnosen diabetes ställs man inför en rad av frågor och praktiska problem i hemmet, skolan och på fritiden. Man ska ha kunskap om vilka livsmedel som innehåller kolhydrater och hur man reglerar intaget i kombination med insulin, fysisk aktivitet, stress/adrenalinpåslag, sjukdom etc. Dessutom ska man veta hur olika typer av måltider kan påverka blodsockret och ta ställning till när och i vilka doser insulin skall ges. Det finns olika typer av insulin som kan ges i olika doser beroende på aktuell situation för att få bästa effekt på blodsockret. Som förälder gäller det att lära sig nytt och få egna och nya erfarenheter och kunskap. Det tar tid att informera t ex skola, anhöriga och föreningar om hur sjukdomen skall behandlas och vilka symtom de behöver vara uppmärksamma på. Det krävs kunskap för att leva med barn som har typ 1-diabetes och ändå ha ett fungerande socialt liv utanför hemmet. Många känner sig ensamma i den nya situationen och upplever att de har en sämre livskvalitet som kan bero på att man känner utanförskap. Många drabbas också av skuldkänslor då man upplever sig ställa till problem när speciell hänsyn måste tas till barnets diabetes. Att möta andra familjer i samma situation är då av stort värde. Hos andra familjer kan man få förståelse för situationen, utbyta råd och kunskap om hur man kan lösa olika situationer med barnets och resten av familjens livskvalitét och hälsa i fokus. Första tiden efter att ett barn har insjuknat i typ 1-diabetes är mycket känslosam och tumultartad. Som förälder vill man göra allt för att underlätta och förstå samt ta in all information och omsätta den till praktisk handling. Om behandlingen inte fungerar tillfredsställande är det lätt att känna sig misslyckad och tappa självförtroendet. Det som fungerar en dag, fungerar inte nästa dag detta är ett naturligt mönster, men gör att föräldrarna ibland tappar taget.

7 Det finns olika förklaringar till varför det kan vara svårt att hålla bra blodsocker. När sjukdomen börjat behandlas med insulin kan bukspottskörteln börja producera lite eget insulin igen och man kommer i en så kallad smekmånadsfas som kan pågå under olika lång tid. När smekmånadsfasen är över påbörjas en inställningsfas (när den egna insulinproduktionen helt avstannat). Även tillväxt, hormoner, sjukdom och stress påverkar blodsockret och det kan svara svårt att sätta in i sammanhanget. Det är viktigt att ett barn med typ 1-diabetes får tillräckligt med insulin för att få en bra tillväxt, dvs det räcker inte att bara uppnå ett normalt blodsocker med behandlingen. Normalt blodsocker underlättar även inlärning och koncentrationsförmåga. Att stötta föräldrar är att stötta barnen, det gäller allt föräldraskap. Detta blir mycket tydligt när en familj lever med diabetes där kommunikation, kunskap och omvårdnad är så avgörande för behandlingen. Projektet tar form Under hösten 2011 blev Hushållningssällskapet Väst matkonsult kontaktade av Ragnar Hanås, överläkare och medicine doktor, Barn- och ungdomskliniken, NU-sjukvården, Uddevalla sjukhus och Åse Sundkvist, dåvarande ordförande i Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd. De hade en idé om att utveckla en metod där kunniga och erfarna föräldrar, som har barn med diabetes, skulle stötta/coacha andra familjer i samma situation. Föräldrar som har erfarenheten kan informera, hjälpa och stötta på ett mycket nära och verklighetsförankrat sätt. Att som förälder få direktkontakt och råd från en annan förälder, som lever i samma situation och som erövrat kunskaper genom praktiska erfarenheter, skulle vara en tillgång och ett komplement till sjukvården. De såg stora möjligheter att underlätta för de familjer som har barn som har diagnosen typ 1- diabetes genom att kunna erbjuda diabetescoacher ( föräldrastödjare ). En diabetescoach skulle själv vara förälder till ett barn med typ 1-diabetes och ha tillräcklig kunskap och praktisk erfarenhet av att leva med ett barn med diabetes för att kunna vara ett stöd för andra familjer när ett barn insjuknar eller om de behöver stöttning för att komma vidare i behandlingen. Diabetescoacherna skulle kunna tillföra kunskap och stöd som ett viktigt komplement till sjukvårdens mer medicinska behandling. Dessa coacher skulle få extra utbildning och handledning för att kunna vara ett bra föräldrastöd. När vi skrev projektansökan såg vi också att de olika familjerna behövde träffas, prata och byta erfarenheter med varandra i olika typer av frågor. Även anhöriga och vissa personalgrupper såg vi ett värde i att få engagera som nätverk runt barnen. Hos flertalet föräldrar till barn med diagnosen typ 1-diabetes finns det ett uppdämt behov av praktisk kunskap för att få handlingsberedskap att klara av vardagen. Här skulle familjer som har barn med diabetes kunna byta erfarenheter med varandra om olika livssituationer och hur man kan hantera dessa situationer för ett barn med diabetes. T ex hur man får det att fungera i förskola/skola, barnpassning/övernattningar, semester och resor, på kalas, vid fysisk aktivitet/träning/läger och tävling o s v. Förhoppningen var att ge barnet, och även resten av familjen, en bättre livskvalitet. Vi ville också undersöka om det är positivt för behandlingen genom att också ge ett bättre HbA1c (ett mått på långtidsblodsocker som avspeglar risken för komplikationer på sikt som t ex synnedsättning och njurskador).

8 En projektansökan skrevs och skickades till Arvsfonden. Projektet blev beviljat i juni 2012 och startade omgående. Andra delen av projektet startade hösten 2013 och avslutas våren Projektet har genomförts i samarbete mellan Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd och Barn och ungdomsmottagningen på Uddevalla sjukhus inom NU-sjukvården med Hushållningssällskapet Väst som projektledare. Högskolan Väst har genomfört handledning och intervjuer av diabetescoacher och projektfamiljer samt deltagit i projektgruppen. Projektet har begränsats till att stötta familjer med barn upp till tolv år, men vi ser inget hinder att stötta familjer med äldre barn. Genomförande Projektets syfte Att föräldrar som har barn med nydiagnostiserad typ 1-diabetes samt föräldrar med barn som skall påbörja en ny behandling ska få en ökad trygghet och praktisk kunskap om sjukdomen och dess tillämpning i vardagen, samt att barnen därmed får en förbättrad livskvalitet och minskad risk för senkomplikationer. Projektets mål Att testa och utvärdera en helt ny modell där föräldrar som har barn med typ 1-diabetes och har kunskap och erfarenheter, hjälper och stöttar andra föräldrar/familjer i samma situation i hemmet. Modellen är tänkt att fungera som ett komplement till den traditionella utbildning som diabetesteamet ger och ska kunna användas i hela landet om den visar positiva resultat. Ett nytt annorlunda inlärningssystem kommer på detta sätt att testas i projektet. Om metoden faller väl ut och resultatet visar på bättre HbA1C värden hos barnen kan metoden komma att rekommenderas och implementeras inom diabetessjukvården i hela landet. Så har vi uppfyllt målen Modell för diabetescoachning I projektet har vi testat och utvärderat en modell där föräldrar som har barn med typ 1- diabetes har stöttat andra familjer i samma situation. Resultatet och metoden beskrivs i en informationsfolder (bilaga 1) och är ett stöd med tips och råd för barn- och ungdomsmottagningar och Diabetesföreningar som vill starta liknande verksamhet. Informationsfoldern skall framöver finnas på Diabetesförbundets hemsida och på Hushållningssällskapets Västs hemsida. Material och information kan de som är intresserade även få från barn- och ungdomsmottagningen i Uddevalla. Vi har också tagit fram en checklista (bilaga 2) som kan användas som stöd för diabetescoachen i kontakt med projektfamiljen. Ökad trygghet och kunskap Föräldrar till barn med diabetes blir efter en tid oftast experter på sitt eget barns diabetes. Däremot är det svårare för dem att generalisera, d v s ge allmängiltiga råd om diabetesbehandling, vilket diabetesteamet är bättre på. I projektet har vi utbildat diabetescoacherna på denna punkt så att de kan tillämpa sina kunskaper om hur det egna barnet fungerar även på ett annat barn i en annan familj.

9 Projektet har på olika sätt ökat deltagarnas kunskaper om sambanden mellan mat, insulin, andra parametrar som påverkar blodsockervärdena. Vi har också haft många diskussioner om olika hjälpmedel och hur kunskapen kan omsättas i praktiken. Detta har skett genom: Coachträffar Föreläsningar och utbildningar som vänt sig till alla i projektet Matlagningsträffar med kolhydraträkning Erfarenhetsutbyten och samtal familjerna emellan Deltagarna har även fått många andra kunskaper som ökar insikten om hur det kan vara att leva med diabetes ur flera olika aspekter. I projektet framkom att coacherna också behöver kunskap om och förståelse för människor beteende i kris och chock och hur de kan bemötas på ett bra sätt, men också kunna avgränsa och föra vidare situationer som behöver hjälp av kurator eller psykolog. Projektet har lett till ökad kunskap och kontakt mellan flera av projektets familjer. Högskolans Väst framhåller i sin rapport (bilaga 3) att gruppdynamik och lärande är genomgående viktiga ingredienser vid föräldrastöd och har visat sig mycket värdefull för deltagarna. HbA1c och livskvalitet HbA1c är ett mått på långtidsblodsockret och speglar hur blodsockret varit i genomsnitt under cirka två till tre månader före provtagningen. Ett HbA1c under eller lika med 52 mmol/mol är ett mål i behandlingen för att minska risken för senkomplikationer (t ex synnedsättning och njurskador) och ett slags mått på hur väl egenvården fungerar medicinskt. HbA1c har sjunkit för barnen med typ 1-diabetes som tillhör barn- och ungdomsmottagningen på Uddevalla sjukhus sedan projektet startade 2012, men det är svårt att avgöra vilken roll arbetet i Diabetescoachprojektet haft på detta. Barndiabetesmottagningen i Uddevalla deltog i projektet IQ2 och upprättade då handlingsplaner med syfte att förbättra vården. Resultatet är att medel-hba1c sjönk från 62 till 55 i Uddevalla under IQ2-projektet. Det har även tillkommit nya hjälpmedel som kan underlätta behandlingen. Livskvalité är något som är svårt att mäta, men Högskolans Västs rapport anges att projektfamiljerna uttryckt en lättnad och en positiv känsla av att ha en coach som de kunde kontakta vid behov. Även om de inte alltid kontaktade coachen så uttryckte de en känsla av trygghet att det fanns någon de kunde kontakta vid behov. Hinder och framkomliga vägar Mest telefonkontakt och färre träffar När den första projektansökan skrevs kunde vi bara gissa vad som skulle vara en bra metod. Vi såg framför oss att diabetescoacherna skulle träffa projektfamiljerna vid flera tillfällen i deras hem och att det skulle handla mycket om blodsockerkontroll genom kolhydraträkning och justering av insulindoser osv. Blodsockervärden, insulin, mat, bra HbA1c och livskvalité har ständigt varit med under projektets gång men träffarna och stödet till föräldrarna fick ett delvis annorlunda genomförande och innehåll. Blodsockervärden, insulin, mat, bra HbA1c och livskvalité har ständigt varit med under projektets gång men träffarna och stödet till föräldrarna fick ett delvis annorlunda genomförande och coachens roll har blivit av både praktisk och social karaktär.

10 Det visade sig inte finnas så stort behov av (eller vilja till) hembesök som vi först gissade och att många projektfamiljer hade redan grundläggande grundkunskaper om den medicinska behandlingen. Orsakerna till detta är som vi ser det flera. Många familjer, både coacher och projektfamiljer, lever tidspressat och har svårt att få ihop tidschemat för besök Det kan kännas pressande att ta emot någon okänd i sitt hem eller att visa sitt hem Idag sköts många diskussioner om t ex diabetes på sociala medier och mycket information om hjälpmedel kan hittas på internet dygnet runt, även om en del källor kan vara svåra att avgöra kunskapsnivån bakom. Utbildningen som barn- och ungdomsmottagningen ger familjerna i samband med diagnos och på återbesök ger familjerna en god kunskapsgrund Vissa familjer kan känna sig kunskapströtta och de orkar inte ta in hur mycket kunskap som helst i början men viljan att få mer kunskap kan komma och gå under olika delar av processen. I projektet föreslog vi även att familjerna kunde träffas på en mer neutral plats, t ex ett café. En del träffar har skett i hem eller på t ex café men den mesta kommunikationen har i praktiken skett via telefon, sociala medier och sms och under de träffar som arrangerats inom ramen för projektet. Smarta telefoner, nya hjälpmedel och appar ändrar ständigt vårt sätt att kommunicera och inhämta kunskap. I första fasen, vid insjuknandet, kan många familjer ha behov av att prata och ventilera olika typer av frågor av både social och medicinsk karaktär. Coachfamiljen kan bli en förebild och ett bevis för att det går att leva ett bra liv även med diabetes, en extra trygghet och ett stöd. Tidig kontakt bra Vi hade planerat för att stötta både familjer där barn är nydiagnostiserade och familjer som behövde stöttning för att komma vidare i sin behandling. Det visade sig dock svårt att nå familjer med barn som haft diabetes sedan tidigare. Det ligger i sakens natur att det kan kännas besvärligt att bli erbjuden en coach efter flera års behandling när man redan rotat sig i nya vanor för vardagen. Istället omvandlade vi det till att erbjuda coachning när barnet skulle börja med något nytt i behandlingen, t ex börja kolhydraträkna, börja med pump eller CGM (kontinuerlig blodsockermätning). Vår erfarenhet är att det är bra att coacher tidigt, gärna redan första veckan, tar kontakt med projektfamiljen när ett barn insjuknar, finnas till hand och att coachen fortsätter att ta kontakt med familjen. Ett bra sätt för en första kontakt visade sig vara att skicka ett sms för att presentera sig som coach. Människor hanterar kriser och förändringar mycket olika och kan ha varierande behov av stöd under olika perioder. Tidstankar Det har inte varit lika tidskrävande att coacha som vi först trodde eftersom det inte blev så många hembesök. Det som tagit mest tid har varit att vara delaktig i projektets utbildningar och träffar. Utbildning och träffar är viktiga men det är en avvägning att det inte blir för omfattande och för tidskrävande. Trots att vårt upptagningsområde inte är så stort är avstånd och resor ofta ett hinder för att ta sig till träffar och utbildningar. Att ordna barnvakt och vara hemifrån kräver planering och kan vara svårt att klara rent praktiskt. Inte minst i en familj som har barn med diabetes. Coacher och återväxt Från början trodde vi att vi skulle ha tre diabetescoacher men vi insåg snart att detta skulle bli allt för sårbart. Istället hade vi från början en grupp på tio personer (sex olika familjer).

11 En grupp på ca åtta personer har deltagit under i princip hela projekttiden men en av dessa familjer tog en paus p g a personliga skäl och ytterligare en familj har haft svårt att delta i projektets olika aktiviteter men fortsatt med coachning. Fyra coacher har deltagit fullt ut i hela projektet. Glädjande är att vi under sista halvåret fått två nya familjer som coacher. Det är familjer som själva blivit stöttade genom projektet då deras barn insjuknade. Totalt finns idag elva coacher som är mer eller mindre aktiva. Handledning och intervjuer värdefullt Under hela projektet har Högskolan Väst kontinuerligt haft handledning och intervjuer med både diabetescoacher (9 tillfällen) och projektfamiljer (6 tillfällen), vilket varit mycket värdefull vägledning och feedback för hur vi skulle arbeta vidare i projektet. I slutet av projektet, när vi sammanställt resultaten och tagit fram ett informationsmaterial om att starta diabetescoachning, har rapporten från handledningen bidragit till innehållet. Högskolan Västs rapport finns i sin helhet i bilaga 3. Rapporten förklarar tydligt den process som en familj går igenom när ett barn insjuknar och vilka olika roller coachen kan ha i dessa faser. När projektet startade i juni 2012 inträffade det märkliga att inga barn insjuknade i diabetes i det aktuella området på ett halvår. Därför tog det tid innan coachning kunde starta och projektet drog ut på tiden. Det visade sig också att många av projektfamiljerna främst var intresserade av kontakt via telefon eller sms och enstaka träffar med coachen. I detta läge tvivlade coacherna mycket på sin roll. Då kunde Högskolan Väst bekräfta från intervjuer med projektfamiljerna att de var så nöjda med korta samtal och vetskapen av att coacherna fanns och var tillgängliga när de behövde dem. Att de kunde ringa och prata av sig, ställa en fråga eller få bekräftat att de gjort rätt. Tidig och upprepad kontakt Från början trodde vi att coachens roll främst skulle vara att förmedla praktisk kunskap om blodsockerkontroll kolhydraträkning, mat och olika insulindoser. Vi planerade för att coacherna skulle ta kontakt med familjerna efter den första tidens mest omtumlande period. Men det visade sig att behovet av att prata, av stöd och frågor kan vara mycket stort när barnen insjuknat. Det är också då som föräldrarna har möjlighet att vabba och har större möjlighet att vara flexibel för möten och annat. Vi blev också medvetna om vikten av att ha beredskap för att möta och föra samtal med människor i kris och chock. Många familjer med diabetes kan uppleva extra mycket stress och även detta är viktigt att förhålla sig till. Därför genomförde vi flera träffar på tema kring kris, chock, samtal och familjer i stress med duktiga och erfarna personer som är yrkesverksamma med specialkunskaper inom diabetes vilket var mycket uppskattade inslag. Vi poängterade dock att det inte är coachens roll att vara mer än medmänniska i sådana situationer, och föra vidare till diabetesteamet om extra insatser kunde tänkas behövas. Allt det praktiska kring blodsocker, insulin och hjälpmedel är mycket viktigt och kommer naturligt upp på alla träffarna som genomförts, men det finns alltså mycket annat att ta hänsyn till som är bra att känna till som coach. Coachen har för flera också blivit något av en förebild, de hanterar situationen, lever sina liv och som ett bevis på att det går att leva med det. Projektfamiljerna känner en trygghet i att veta att de finns tillgängliga för frågor och funderingar, även om de inte ringer. De poängterade i samtalen med Högskolan Väst att erbjudandet om coach kunde upprepas vid senare tidpunkt i processen, även om kontakten var lågfrekvent i inledningsfasen. Människor är olika och därför är det viktigt att framföra detta till både coachen och projektfamiljen. Behov av stöd och råd kan komma och gå.

12 Respekt, kontinuitet och fokus Samarbetet mellan Barn- och ungdomsmottagningen, Diabetesföreningen, Högskolan Väst och Hushållningssällskapet Väst har fungerat mycket bra och vi har haft lite olika roller. Kontinuerliga projektgruppsmöten och flera träffar med coacher och projektfamiljer har bidragit till ett bra och utvecklande arbetsklimat. Coacherna har verkligen ansträngt sig för att delta på olika träffar och delat med sig till varandra av kunskap och erfarenhet. Arbetet har kännetecknats av respekt och lyhördhet för olika människors kunskap och känslor med fokus på att öka livkvalitén för barn och familjer med diabetes och bidra till behandling som ger bra hälsa på både kort och lång sikt. Ekonomisk rapport Projektet har genomförts inom upprättad budget med mindre justeringar inom projektet. Arvsfonden har stått för finansieringen av projektet. Barn- och ungdomsmottagningen har bidragit med arbete som skett inom ordinarier verksamhet men personalen har ersatts för arbete som skett specifikt för projektarbetet. Se vidare bilaga 5 Resultat Här följer en beskrivning av det arbete som genomförts inom projektet Diabetescoach under projektets första del (juni 2012 till ca 31 maj 2013) samt vad vi genomfört under projektår 2 (juni maj 2015). Projektstart och projektgruppsmöten Projektet startade med ett projektmöte i slutet av juni 2012 och det sista genomfördes 5 maj Totalt har 14 projektgruppsmöten genomförts. I projektgruppen har ingått: Åse Sundkvist, Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd Ragnar Hanås, överläkare och docent, Barn- och ungdomskliniken Uddevalla sjukhus Kristin Lundqvist, diabetessköterska, Barn- och ungdomskliniken Uddevalla sjukhus Marie Ekström, diabetessköterska, Barn- och ungdomskliniken Uddevalla (sedan dec 2014) Martina Johansson, förälder/diabetescoach Åse Boman, Universitetslektor, DrPH, Högskolan Väst Cecilia Sassa Corin, projektledare och matkonsult, Hushållningssällskapet Väst Anteckningarna har också gått till: Annika Sjöstrand, barnläkarspecialist, Barn- och ungdomskliniken Uddevalla Sjukhus Lars-Inge Johansson, leg dietist, Barn- och ungdomskliniken Uddevalla sjukhus Margareta Frost Johansson, avd chef Mat, Hushållningssällskapet Väst Hushållningssällskapet Väst har varit projektledare och ansvarat för det mesta administrativa arbetet och organiserat de flesta träffarna och mötena samt hållit i de ekonomiska bitarna med stöd av Hushållningssällskapet Västs affärsstöd. Vår diabetescoach och föräldrarepresentant har varit en självklar del av projektgruppen som bidragit med värdefull kunskap och erfarenhet av att leva i en familj där ett barn har diabetes. Barn och ungdomsmottagningen är de som har störst kännedom om vilka familjer som kan passa som coacher, som informerar familjerna om möjligheten att få en diabetescoach och som matchar coach och projektfamiljer. På grund av sekretess är det bara barn- och

13 ungdomsmottagningen som har möjlighet att tidigt efter diagnos erbjuda familjerna stöd av en diabetescoach. Barn- och ungdomsmottagningen har också möjligheten att nå de föräldrar som inte aktivt delgivit sina namn och adresser till projektledaren med t ex inbjudningar till föreläsningar och möten. Diabetesföreningen har viktiga kunskaper om frågor som är aktuella inom diabetesområdet och om nytt informationsmaterial. Föreningen kan bidra med att skicka inbjudningar till sina medlemmar. Diabetesföreningen/Diabetesförbundet är också en mycket viktig samarbetspartner för att sprida kunskaperna och erfarenheterna från projektet till andra. Högskolan Väst har haft handledning och intervjuer med coacher och projektfamiljer och har varit en viktig deltagare för att ge snabb feedback på arbetet och därmed berika processen och påverka det fortsatta arbetes inriktning. Barndiabetesteamets dietist träffar familjerna som har barn med diabetes och har kunskaper om hur mat kan påverka behandlingen på både kort och lång sikt. Dietisten har också varit med som en resursperson och utbildare vid flertalet av de utbildningar och träffar som genomförts inom projektet och har på detta sätt också fått en mycket god insikt i familjernas helhetssituation vilket i sin tur kan vidareutveckla de möten som familjerna har med dietist. På projektgruppsträffarna har vi strukturerat, planerat och följt upp arbetet utifrån projektets syfte och mål och vad som framkommit i projektet. Vi har varit lyhörda för önskemål från coacher och projektfamiljer och för de behov som uppkommit under projektet gång. Högskolan Västs handledning och intervjuer har varit värdefulla för att följa processen. Projektgruppen har haft en bra sammansättning och vi har haft en kreativ process och miljö. Coacherna Det är barn- och ungdomsmottagningen som valt ut och frågat föräldrarna om de vill vara coacher. Barn- och ungdomsmottagningen är de som bäst kan avgöra om personen skulle kunna fungera som coach och om de har rätt kunskap och en passande personlighet men som också får försöka avgöra om de familjer som tillfrågas har kraft och ork för det extra arbete som det kan innebära att vara coach. Den första träffen för coacher genomfördes i september Det var då sex familjer som skulle fungera som coacher. I fyra av familjerna deltar både mannen och kvinnan som coacher och delar på ansvaret att stötta andra familjer. Under projektets gång har ett par familjer hoppat av coachningen helt eller tillfälligt av personliga skäl. En familj har fortsatt att coacha men inte varit med på projektets olika aktiviteter. Glädjande är att vi har återväxt av diabetescoacher. Det är två coachfamiljer som tidigare själva var projektfamiljer, d v s, själva fått stöttning inom projektet när deras barn insjuknade. Idag är det elva personer som på olika sätt deltagit i projektet som coacher och i projektets olika aktiviteter, sju kvinnor och fyra män. Coacherna har utbildats, informerats och utbytt erfarenheter med varandra genom projektets olika aktiviteter. Coacherna är inte en del av sjukvårdens system formellt, men vi poängterade tidigt att en förutsättning för att deltaga som coach är att respektera tystnadsplikten, dvs inte pratar om de familjer som stöttas utanför vår krets. Vi har haft utbildningar och träffar för coacher, föräldraträffar, matlagningsaktiviteter och anhörigträffar som anordnats under perioden. Coacherna har också haft möjlighet att få extra handledning per telefon av personalen på barn- och ungdomskliniken och av dietist. Kontinuerligt har Högskolan Väst haft handledning och gruppintervjuer med coacherna för att medvetandegöra attityder, förhållningssätt och behov inom familjen. Detta har fungerat

14 som en handledning för coacherna och även fungerat som en feed-back till projektgruppen för hur arbetet fortskrider och vilka behov som finns. De flesta coacherna arbetar som coacher för att de själva ser behovet av att ha en diabetescoach och för att de ser att de kan göra gott. De ser att det är ett givande men också att de själva får tillbaka kunskaper och erfarenheter från familjerna de stöttar. Genom att få utbildning, coacha och utbyta erfarenheter med varandra ser de också att de kan lära sig mer och på det sättet öka förutsättningarna för att lyckas så väl som möjligt med det egna barnets behandling. De anser det även värdefullt att bli förstådd, i sin situation som förälder till ett barn med diabetes, av någon annan i samma situation. Sjukvården ser också att coacherna är en bra kanal för att få information om olika behov som familjer med barn med diabetes har. Föräldrar till barn med diabetes är ofta mycket kunniga och har mycket erfarenhet ifrån situationer som sjukvårdspersonal aldrig kan få. Coacherna har haft nio handledningar/intervjuer med Åse Boman på Högskolan Väst under de bägge projektåren. Projektfamiljer - stöttade föräldrar/familjer Projektet kom att stötta familjer som har barn (max 12 år) inskrivna på barn- och ungdomsmottagningen på Uddevalla sjukhus: Föräldrar till/och barn med nydiagnostiserad typ 1-diabetes Föräldrar till/och barn som skall börja med något nytt i behandlingen Under projektets första del, sommaren och hösten 2012 inträffade det ovanliga att inga barn i den aktuella åldersgruppen insjuknade i typ 1-diabetes i Uddevalla med omnejd, vilket fördröjde projektet. Familjer med barn som har etablerad diabetesdiagnos började få coachning redan under hösten I de fall där familjer med etablerad diabetes har stöttats har det vanligen rört sig om enstaka träffar och telefonsamtal. Generellt kan man säga att det verkar vara bra att komma igång med coachning i familjer med etablerad diagnos när de skall starta upp något nytt, som t ex att barnet börja använda pump och/eller börja med kolhydraträkning. Totalt sex familjer med etablerad diagnos har tackat ja till coaching, men det har rört sig om få träffar och enstaka telefonsamtal. I en av dessa familjer har ett par besök av coach resulterat i att familjen kommit igång att kolhydraträkna och att de snabbt förstod principen och börjat använda detta i vardagen. De stöttade familjerna har haft möjlighet att delta på flera gemensamma träffar under projektets gång. Ju längre projektet framskridit desto fler träffar har genomförts gemensamt för coacher och projektfamiljer. Då har det blivit bra erfarenhetsutbyte och utbildning av nya coacher på samma gång. De stöttade familjerna har intervjuats av Högskolan Väst vid sex tillfällen under projektet. Antal projektfamiljer - stöttade familjer Totalt insjuknade 20 barn, max 12 år, med diabetes i Uddevalla under bägge projektåren. 18 av dessa familjer och 6 familjer med etablerad diagnos har tackat ja till coachning. Dock har inte alla som tackat ja haft någon större eller etablerad kontakt med coachen. De som tackat nej till coachning har haft stöttning från annat håll eller hade redan diabetes i familjen.

15 Anhöriga, personal, tränare I projektet har vi vid några tillfällen även bjudit in andra vuxna som är viktiga för barnen och deras familjer, t ex familjernas anhöriga, pedagoger och sjuksköterskor inom skola och förskola samt tränare. Det har t ex varit träffar på tema skola, fysisk aktivitet, ungdomars hälsa, att vara barnvakt, utveckling och forskning samt mat och måltider. Familjernas behov av stöttning Familjerna har mycket varierande behov av stöttning via telefon, besök och möten. Det har varit svårt att göra ett spikat program som alla coacher skall följa till punkt och pricka. Vi har tagit fram en checklista (se bilaga 2) med förslag på hur och när kontakt med projektfamiljen kan tas och vad samtal och träffar kan handla om. Vår erfarenhet är att det är bra att familjen får erbjudandet om att få en diabetescoach redan i samband med att barnet får diagosen. I Uddevalla får föräldrarna både en skriftlig och muntlig information om möjligheten (se bilaga 4) att få en coach. De familjer där kontakten etablerats tidigt har haft fler samtal och möten och verkar ha etablerat kontakten lättare. Det är dock viktigt att upprepa erbjudandet om coachning vid senare tillfälle även om kontakten resulterar och flera kontakter direkt. Familjer kan ha behov av olika former av stöd i olika delar av processen. Matchningen av familjer är av stor vikt, dvs att coach och föräldrarna i den stöttade familjen kan få en bra kontakt. Det är svårt att avgöra vad som är en bra matchning, det kan handla om barnets ålder, bostadsort, intressen eller helt enkelt om personkemi och livsstil. Ibland har coach och projektfamilj redan känt till varandra innan barnen insjuknar och detta är ofta en fördel. Det kan också vara bra att barn får andra, ev lite äldre barn och ungdomar, som förebilder så kontakt mellan familjer med barn i olika åldrar kan vara av värde. Två familjer som har svenska som andra språk har deltagit i projektet. Den ena familjen fick mycket stöttning i inledningsskedet och coachfamiljen gjorde ett mycket bra jobb fast det var svårt med språket. Den andra familjen kan svenska bättre och har själva uttryckt att de kan tänka sig att bli coacher för andra familjer inom samma språkgrupp längre fram vilket skulle vara mycket värdefullt. De två familjerna med samma språk träffas i andra sammanhang och kan på olika sätt stötta varandra. Genomförda aktiviteter Hushållningssällskapet medverkar på projektdag på Arvsfonden hösten Pressinformation hösten Projektet presenteras på arvsfondsprojekten.se Inköp av vågar, laptops och kalkylatorer till coacher projektgruppsmöten (5 projektår 1, 9 projektår 2). Kallelser och anteckningar se mapp 1 på bifogat USB. 11 träffar för coacher (5 träffar första projektåret, 6 träffar andra projektåret) Ansvariga: Läkare, sjuksköterskor, dietist, Högskolan Väst, Diabetesföreningen, Hushållningssällskapet Kallelser se mapp 2 på bifogat USB. 4 matlagningsträffar med kolhydraträkning för coacher och stöttade föräldrar (2 träffar projektår 1, 2 träffar projektår 2). Ansvarig: Hushållningssällskapet. Kallelser och utbildningsmaterial se mapp 3 resp 4 på bifogat USB. 11 gemensamma träffar för coacher/föräldrar/viss personal (2 träffar projektår 1, 9 träffar projektår 2). Kallelser och vissa anteckningar se mapp 3 på USB. 2 anhörigträffar (1 projektår 1, 1 projektår 2). Kallelser och vissa anteckningar, se bilaga 3 respektive 4 på bifogat USB.

16 Kvalitativ utvärdering genom nio intervjuer/handledning med coacher samt sex intervjuer/handledning av stöttade familjer. Har genomförts i samband med andra träffar och utbildningar. Högskolan Västs rapport se bilaga 3. Sju coachande familjer (11 personer) har stöttat sex familjer med etablerad diagnos och arton familjer med ny diagnos. En sluten grupp på facebook startas för deltagare i projektet, sep Där har info om träffar och möten samt bra länkar lagts upp, men har bara fått begränsad spridning. Skriftligt informationsmaterial har tagits fram till familjer som beskriver vad en diabetescoach är och möjligheten att få en coach. Klart hösten 2013 (se bilaga 4 samt mapp 5 på USB). En checklista som är ett stöd för coachen i kontakten med projektfamiljen har utformats (se bilaga 2 samt mapp 5 på USB). Vidareutvecklad En informationsfolder har ställt samman under våren och försommaren 2015 som vänder sig till andra barn- och ungdomsmottagningar och Diabetesföreningar. Den beskriver vad en diabetescoach har för roll och vilka framgångsfaktorerna är för att lyckas enligt vår erfarenhet (se bilaga 1 samt mapp 5 på USB). Materialet kommer senare att läggas ut på Diabetesförbundets hemsida. Högskolan Väst har skrivit en rapport, klar april 2015, med resultat från handledning och intervjuer (se bilaga 3 samt mapp 5 USB). Projektet presenterades på träff med Diabetesföreningen i Uddevalla med omnejd april 2014, se mapp 7 på USB. Projektet presenterades på Diabetesföreningen i Västra Götalands Regionkonferens i Ljungskile i okt 2014, se mapp 7 på USB. Projektet presenteras på Diabetesföreningen i Värmlands föräldraträff i Karlstad nov Barn- och ungdomsmottagning, coach, projektfamilj och projektledare deltog. se mapp 7 på USB. Projektet presenteras på regiondag för barn- och ungdomsmottagningarnas diabetesteam i Västra Götaland och Kungsbacka i dec Stora delar av projektgruppen fanns på plats liksom en coach, en projektfamilj och projektledare, se mapp 7 på USB. Tre olika artiklar med utgångspunkt från projektet har skrivits och varit publicerade i tidningen Diabetes (Diabetesförbundets tidning). Några av artiklarna har även varit publicerade i Diabetessköterskornas tidning Diabetesvård, samt Barnsjuksköterskornas förening Barnbladet. Även Barndiabetesfonden har fått erbjudande om att använda artiklarna. Den senaste artikeln är skriven och planerad att publiceras i tidningen diabetes i aug Artiklar se mapp 6 på bifogat USB. Projektrapport har sammanställts. Efter projektet redovisats kommer hela projektgruppen att träffa coacher ytterligare en gång (2 juni) för att presentera Högskolan Västs rapport och ev justera och förtydliga checklistan efter de resultat som framkommit och presentera hur det fortsatta arbetet kommer att ske. Se mapp 3 på bifogat USB. Medel till vetenskaplig utvärdering av projektet har sökt och beviljats från Högskolan Väst och även sökts av FOU Fyrbodal. Detta arbete sköts utanför projektet. Se vidare på arvsfondsprojekten.se där genomförda aktiviteter presenterats. Exempel på teman och föreläsare i projektet Att coacha, förväntningar och farhågor, Tystnadsplikt. Aktuellt om Diabetsforskning/Ragnar Hanås, diabetesläkare Familjesamverkan vid typ 1-diabetes/Peter Sand, Göteborg, psykolog och forskare Matlust och måltider vid typ 1-diabetes bra för alla/dietist + matkonsult

17 Praktisk matlagning och gemensam måltid med kolhydraträkning, med eller utan barn/dietist + matkonsult IQ2 kvalitetsutvecklingsarbete inom svensk barndiabetesvård/diabetesläkare eller sjuksköterska Kolhydraträkning/Dietist och ev övriga från diabetesteamet Converasation Map/diabetessköterska och diabetesteam Hur kan man få ut mer av sina blodsockervärden? Nedladdning och möjligheter på nätet/diabetesteam + coach Chock, kris och försvarsmekanismer. Konsten att få en bra dialog, föra svåra samtal och skapa goda relationer/tanja Christensen, Universitetsadjunkt i vårdvetenskap, Högskolan Väst Diasend och Care Link hur används det och hur kan du kommunicera med sjukvården/repr från företaget samt diabetesteam Nätter och kvällsmål, Bolusdoser/måltidsdoser Läkare/dietist Barn med diabetes i skolan och förskolan Att förebygga stressymptom hos föräldrar som har barn med typ 1-diabetes/Caisa Lindström, Örebro, kurator som forskat Inför sommarens äventyr och utmaningar erfarenhetsutbyte familjer emellan (bad och fysisk aktivitet, resor, övernattningar och läger, att sätta gränser)/diabetesteam/coacher/projektfamiljer för strukturerade diskussioner med så kallade dialogfrågor. Diabetes under ungdomstiden hjärnans utveckling, vanliga beteenden och föräldrarollen. Kristina Berg Kelly, barnläkare, författare till boken Ungdomars Hälsa. Kommunikation och ansvar gemensamma mål för barn med diabetes i förskola/skola/rosita Ilvered, barnsjuksköterska, Jönköping, och projektledare för Diabeteskonsulent. Coach kan vara resursperson. Anhörig till ett barn med typ 1-diabetes/Läkare/diabetesteam gärna tillsammans med coach. Träning och mat för barn med typ 1-diabetes/Diabetesläkare Peter Adolfsson, + dietist Hur projektgruppen varit delaktig i projektets genomförande Coacher och projektfamiljer har haft en representant i projektgruppen. Högskolan Västs handledning och intervjuer med diabetescoacher och projektfamiljer har kontinuerligt påverkat projektet utveckling och inriktning. Under projektets olika träffar har coachernas och föräldrarnas kunskap, åsikter och önskemål varit vägledande för det fortsatta arbetet. Projektgruppens och föräldrarnas olika kompetenser och erfarenheter av projektet samt ny kunskap, forskning och hjälpmedel har lyfts fram. Coacher och projektfamiljer har varit med och presenterat projektet för diabetesteamen i Västra Götaland och på Diabetesföreningens föräldraträff i Värmland. Coacherna har bidragit med material, intervjuer och åsikter till olika typer av informationsmaterial. Så kan arbetet leva vidare efter projekttiden På barn- och ungdomsmottagningen i Uddevalla finns många möjligheter att behålla metoden med diabetescoacher. De har flera utbildade och engagerade coacher som är viktiga resurspersoner och det finns återväxt. Under projektet har vi provat olika sätt och kommit

18 fram till vad som kan fungera bra. Det är viktigt att det är en väl avvägd mängd träffar som inte kräver extra ekonomiska resurser. Metoden behöver implementeras i diabetesteamets ordinarie arbete och Diabetesföreningen kan vara en resurs i samband med vissa träffar. Diabetesteamet träffar alla familjer som har barn med typ 1-diabetes redan i samband med diagnosen och möter familjerna kontinuerligt. De kan se hela familjen och är de som av sekretesskäl är de enda som har möjlighet att tidigt efter insjuknandet erbjuda alla familjer coachning. Diabetesföreningen kan stötta rent praktiskt när olika träffar skall genomföras. Diabetesföreningen kontaktnät och kunskaper kan komplettera diabetesteamets. Diabetesteamet har huvudansvaret för att: Rekrytera och stötta/utbilda coacher samt se till att det finns en handledare Erbjuda familjer diabetescoach redan vid insjuknandet och eventuellt upprepa erbjudandet, gärna både skriftligt och muntligt Matcha familjer med passande coach Utbilda familjer tillsammans med coacher, gärna genom föreläsning/information i kombination med samtal och erfarenhetsutbyte. Uppmuntra till samarbete med Diabetesföreningen. Återkoppla och ta upp coachningen vid återbesök med både coach och projektfamiljer. Coachens roll Diabetesteamet skall sätt upp tydliga roller och avgränsningar. Coachfamiljens uppgift skall vara praktisk stöttning med egenvård men de har inte medicinskt ansvar. De kan också ge social stöttning, visa förståelse och bekräftelse men skall inte ge krisbearbetning eller ta ansvar i en situation som behöver insats av kurator eller psykolog. Coacherna behöver utbildning om praktisk behandling men också en inblick i hur chock, kris och stress kan påverka människor. Det är också värdefullt att veta lite om samtalsmetodik och att de vet vad som skall föras vidare till diabetesteamet. Utarbeta en checklista som hjälper coachen att strukturera kontakten med familjen de stöttar (använd gärna vårt förslag till checklista). En coachs roll kan förändras mellan olika faser efter insjuknandet och också variera mellan familjer. Strukturera handledning av coacher. Utse en handledare, t ex kurator, som inte har någon annan roll i barnets vård och arbeta med fyra teman under ca 18 månader. 1. Förväntningar på coachning 2. De första kontakterna med projektfamiljerna 3. Uppföljande kontakter och lärdomar 4. Blicka framåt Tänk på rekrytering och återväxt. Det är bra att det finns 4-5 föräldrar i en grupp. Om en förälder visar intresse för att bli coach och har goda förutsättningar för detta så uppmuntra dem tidigt att delta i olika aktiviteter. Gemensamma träffar Ha ett tydligt tidsschema för hur de gemensamma träffarna skall genomföras under t ex 18 månader. Använd gärna diabetesteamets egen personal som utbildare och diskussionsledare där erfarna coacher är viktiga resurspersoner som kan ge exempel på hur de hanterar olika situationer. Kalla in andra resurspersoner, t ex forskare, sjukvårdspersonal, projektledare eller andra människor med specialistkunskaper inom diabetes, när möjlighet och ekonomi

19 tillåter. I vårt projekt uppskattades mycket kombinationen av föreläsning och diskussionsgrupper och erfarenhetsutbyte. Tänkbara teman kan vara: Förskola och skola. Diabetessköterska och skolpersonal. Kris och chock. Kurator eller psykolog. Mat och måltider. Dietist. Ledighet och semester. Coachföräldrar, läkare eller sköterska. Fysisk aktivitet. Läkare Anhörigträff. Läkare och coachförälder. Om de gemensamma träffarna genomförs som obligatoriska återbesök kan det vara lättare att genomföra träffarna på eftermiddagar med befintlig personal. Tänk på spin-off effekter samtliga familjer, anhöriga, skolpersonal, tränare, skolsköterskor kan bjudas in till utbildningar som passar flera olika grupper. Samarbeta gärna med Diabetesförening och kanske andra diabetesteam för att rationalisera arbetet och hjälpa till ekonomiskt. Att sprida projektets resultat Resultatet är tänkt att spridas på följande sätt: Artikel erbjuds till Diabetesförbundet, Diabetessjuksköterskornas förening och Barnsjuksköterskornas förening. Personalen i diabetesteamet i Uddevalla sprider resultaten i sina respektive nätverk, exempelvis presentation på regiondag om diabetes. Informationsbroschyr, checklista, infoblad och rapport i pdf format erbjuds till Diabetesförbundet så de kan göra det tillgängligt på sin websida. Materialet finns även hos Diabetesteamet i Uddevalla och på Hushållningssällskapet Västs hemsida.

20 Utvecklingsmöjligheter Diabetes under ungdomsåren Inom projektet begränsade vi barnens ålder till max 12 år, bl a för att coacherna som deltagit från början inte själva hade några tonårsbarn. Under projektets gång har några av coachernas barn kommit i tonåren och familjer har tillkommit som även har äldre barn med diabetes. Om det finns erfarenhet bland coacherna att ha tonårsbarn är det inget som säger att familjer med äldre barn inte kan coachas. Coacherna uttrycker själva att de nu gärna stöttar familjer med äldre barn. I projektets slutfas har vi haft en föreläsare som pratat om hjärnans utveckling under ungdomstiden, om föräldrarollen och hur den omvälvande tiden kan påverka ungdomens förhållande till sin sjukdom och behandlingen. Om tonåringar deltar behöver de bli sannolikt bli mer involverade i utbildningarna och träffarna. Det kan också finnas ett behov av att ungdomar med diabetes träffar och coachar varandra vilket ofta sker på olika former av diabetesläger men som ev skulle kunna kompletteras med kontakt i samband med t ex nyinsjuknande eller start med nytt hjälpmedel. Detta har vi dock inte utvärderat i detta projekt, med tanke på tonårstidens många olika former av tänkbara problem behöver detta utredas närmare innan vi rekommenderar denna metod för tonåringar med diabetes. Fysisk aktivitet vid typ 1-diabetes I vårt projekt har vi sett ett stort behov av kunskap om fysisk aktivitet, insulin och mat vid diabetes. Det är ständigt ett diskussionsämne bland deltagarna och den föreläsning som genomfördes inom projektet 2013 var mycket uppskattad. En liknande utbildning sponsrades av flera olika företag som tillhandahåller diabeteshjälpmedel under våren Vi ser att det finns ett stort behov av lättillgängligt informationsmaterial, som vänder sig till t ex de unga, föräldrar, lärare inom idrott och hälsa och tränare m fl. Vi har haft kontakt med en diabetesläkare och en dietist som arbetar mycket med fysisk aktivitet vid typ 1-diabetes som bekräftat att det saknas lättillgängligt utbildningsmaterial och film. Kris och stress samt föräldraroll och familjesamverkan Kunskap om kris, chock och stress är viktig för både föräldrar, personal och föreningsmänniskor och behandlingen kan utvecklas vidare med dessa kunskaper samt bidra till förståelse. Insikt i hur barns och ungdomars hjärna och utveckling sker kan också hjälpa både föräldrar och personal att kommunicera effektivare. Föräldrarollen är viktig att diskutera för alla föräldrar oavsett sjukdom hos barnen eller inte. För föräldrar som har barn med diabetes kan detta föräldrastöd vara än viktigare då behandlingen av diabetes underlättas om kommunikationen fungerar så väl som möjligt. Individuella kolhydratkvoter Kolhydraträkning innebär att mängden insulin anpassas till måltidens innehåll. Det finns metoder att räkna ut detta med hjälp av livsmedelstabeller som anger mängden kolhydrater, och barnet behöver olika så kallade kolhydratkvoter till olika måltider under dagen. Med en inmatning av alla parametrar i en matematisk modell skulle individuell feedback till kvoterna kunna ges för att optimera användandet. Detta skulle ge möjlighet till en bättre finjustering av insulindoserna, och kontinuerlig anpassning till olika faktorer som påverkar insulinbehovet, ex. stress, annan sjukdom, hormoner, skrivning i skolan, idrott mm. Coacherna skulle kunna tränas i användandet av ett sådant instrument, och därmed kunna ge en mer individualiserad rådgivning.

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Checklista Diabetescoach Uddevalla

Checklista Diabetescoach Uddevalla Checklista Diabetescoach Uddevalla Coach: Namn föräldrar: Adress: E-post: Namn föräldrar: Adress: E-post: Barnets namn och ålder: Barnet insjuknande: Syskon: Sprutor, pump + märke osv: Mobil: Mobil: Vid

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström

Datum Vårt diarienummer Handläggare /15 Lillemor Fernström Datum Vårt diarienummer Handläggare 2016-02-25 55/15 Lillemor Fernström Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm S.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se Svenska Diabetesförbundets

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%

Läs mer

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Fysisk aktivitet vid diabetes

Fysisk aktivitet vid diabetes Fysisk aktivitet vid diabetes insulinbehandling med pump eller med penna Specialistläkare Torun Torbjörnsdotter, Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Det är

Läs mer

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar Theo 5 år Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag tips innan jag ramlar ihop. Vi får

Läs mer

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes

Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes. Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Det är inte roligt att ha diabetes, men man måste kunna ha roligt även om man har diabetes Johnny Ludvigsson Professor i diabetes Diabeteskonsulent Varför? Hur? Diabeteskonsulent. Varför? Nu behöver jag

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009

Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 2010-02-15 Ärendenr: Nf 60/2010 Handläggare: Annelie Fridman Sophia Greek Uppföljande intervjuer kring tillgänglighet, information och nöjdhet hösten 2009 Vård och Stöd Förvaltningen för funktionshindrare

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Slutrapport avseende förstudie och pilotverksamhet. Fröslunda VC Hälsoskola

Slutrapport avseende förstudie och pilotverksamhet. Fröslunda VC Hälsoskola Bakgrund Slutrapport avseende förstudie och pilotverksamhet Fröslunda VC Hälsoskola 2015-11-01-2016-06-30 I samband med den ESF-ansökan om ett länsprojekt med hälsotema riktat till nyanlända med sammansatt

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport

Bolla Diabetestankar konferens 2015. Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Bolla Diabetestankar konferens 2015 Katrineholm 1-3 maj En kort rapport Arrangörer: Sandra Emanuelsson, Västerås Linda Gustavsson, Katrineholm Josefin Johansson, Flen Konferensens syfte Vi vill tillhandahålla

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen november 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Högsvedens Förskola Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan

Läs mer

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.

Uppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen. Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus

Möte om hemtjänsten. Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare. Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17. Hallunda Folkets Hus 1 [6] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 17 oktober 2013 kl. 15 17 Plats Hallunda Folkets Hus Mahria Persson-Lövkvist, verksamhetschef för äldreomsorgen

Läs mer

Nätverksdag samordnare

Nätverksdag samordnare Nätverksdag samordnare Deltagare: se bifogad anmälningslista Möte: 22 september 2011 kl 9-12 (lunch 12-13) Plats: Bohusläns museum, Spisrummet 1. Disa Hansson, från Fyrbodals kommunalförbund hälsade välkomna

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Inspiration för matglädje Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller

Läs mer

Anhörigstöd på akutmottagningen

Anhörigstöd på akutmottagningen Anhörigstöd på akutmottagningen sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstöd på akutmottagningen Sedan hösten 2011 finns ett fungerande anhörigstöd på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Stödet har

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Alpklyftan Rapport 2017-07-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar

Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Typ 1 diabetes hos barn och ungdomar Diabetessjuksköterska Barndiabetesmottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Presentationen finns att hitta på www.diabit.se under Mitt diabetesteam Karolinska - Föreläsningar

Läs mer

Beslut efter kvalitetsgranskning

Beslut efter kvalitetsgranskning Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning

Läs mer

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014 Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka Mars 2014 Enkätundersökningen låg uppe på Attentions hemsida november 2013 1182 föräldrar svarade 33 frågor Problemställningar Möjlighet

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin RÅD till närstående Diagnos Tag diagnosen som en utmaning och lär känna sukdomen. Stöd den parkinsondrabbades ansvar för sin hälsa, var delaktig i det förebyggande arbetet att morverka sjukdomsförloppet.

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2009 En utvärdering genomförd under hösten 2009 För Terapikolonier AB Ulrika Sundqvist Sammanfattning föräldraenkäter Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas

Läs mer

En trygg diabetesvård

En trygg diabetesvård Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2790 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) En trygg diabetesvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version

Nationella Riktlinjer Diabetesvård stöd för styrning och ledning. Preliminär version 1 Datum Vårt diarienummer Handläggare 2014 09 19 72/14 Lena Insulander Till Socialstyrelsen Nr diabetes 2014@socialstyrelsen.se Svenska Diabetesförbundets remissvar angående: Nationella Riktlinjer Diabetesvård

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen

Granskningsrapport. Brukarrevision. Boendestöd Norra Hisingen Granskningsrapport Brukarrevision Boendestöd Norra Hisingen 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi är till för

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är

Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är Människan är den enda varelse som kan förändra sitt liv genom att förändra sina intentioner och handlingar. Själva kärnan i att vara människa är alltså friheten att förändras. Men det kan vi göra först

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Erfarenhet från ett år av Västermodellen Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet 1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet Läsåret 2015/2016 2(6) Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen

Läs mer

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se

Läs mer

Vill ge anhöriga partners stöd

Vill ge anhöriga partners stöd Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden

Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011. 1 Normer och värden Lokal arbetsplan för Knutsbo skola 2010/2011 1 Normer och värden 1:1 Mål för eleven Skolan ska sträva efter att varje elev respekterar andra människors egenvärde. Varje elev är väl förtrogen med skolans

Läs mer

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling LEKA Barnens Förskola ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Huvudman/Ledning för LEKA Barnens Förskola AB och

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer