Hur undviker man diabetes?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur undviker man diabetes?"

Transkript

1 Hur undviker man diabetes? Margareta Norberg Adjungerad universitetslektor, distriktsläkare, Epidemiologi och global hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Jag delar min tid mellan universitetsforskning vid enheten för epidemiologi och global hälsa och arbete vid landstinget som medicinsk koordinator för Västerbottens hälsoundersökningar. Mitt uppdrag idag är att resonera kring hur man kan undvika diabetes. Jag tänkte också försöka identifiera den grupp människor som kan ha störst nytta av att tänka på hur de undviker diabetes. Det som sagts tidigare idag har gett oss ganska många ledtrådar om vilka det gäller. Jag ska också beskriva hur det ser ut i befolkningen utifrån det vi kan se i Västerbottens hälsoundersökningar. Som många kanske redan känner till bjuder vi in alla länsbor det år som de fyller 40, 50 och 60 år till sin vårdcentral för hälsoundersökning. Vi mäter då bland annat blodsockret på två sätt: Först ett prov när personen kommer på morgonen och är fastande. Sedan får han eller hon dricka 75 g sockerlösning vilket är väldigt mycket och efter två timmar tas ett nytt blodsocker, det kallas sockerbelastning. Varje år kommer ungefär människor runt om i länet till sin vårdcentral för en hälsoundersökning. Figur 1 visar att vi har hållit på länge, numera täcker hela länet och sammanlagt har gjort fler än undersökningar. Vi har med andra ord samlat ett stort datamaterial som kan granskas och analyseras ur alla möjliga aspekter. Vi har nyligen, i mars, fått data från förra året. Jag kan inte visa några resultat därifrån eftersom datafilen inte är städad, som det heter, men kan i varje fall säga att vi slår rekord igen: 73 % av västerbottningarna har deltagit och det är unikt. Andelen deltagare 55

2 Figur 1. Med början i Norsjö på 1980-talet har Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) genomfört sammanlagt fler än hälsoundersökningar på ca individer, fler än har undersökts fler är en gång. Tabellen under diagrammet visar när kommunerna i Västerbottens län har anslutits till projektet. ökar hela tiden och på den punkten skiljer vi oss från de flesta andra stora hälsoundersökningar. Figur 2 visar vad som kan hända mellan undersökningarna vid 40, 50 och 60 års ålder; vi har också några 70-åringar med. Diabetes är ganska ovanligt bland 40-åringarna. Tio år senare har omkring 5 % typ 2-diabetes, 10 % har sjukdomen vid 6o år och % vid 70, lite olika i olika delar av länet. I stort sett ser vi alltså en dubblerad andel diabetes för varje tio år i stigande ålder. Diagrammet visar också andelen med övervikt och fetma. Som ni ser är ökningen inte särskilt stor från 40 år, vilket betyder att övervikt och fetma redan är etablerade i den åldern. Slutsatsen av det blir att vi måste fokusera på yngre personer, barn och ungdomar, för att minska andelen övervikt och fetma i befolkningen. Kurvan över andelen med uppmätt högt 56

3 Figur 2. Andelen i procent med olika tillstånd vid hälsoundersökningar vid olika ålder. Världshälsoorganisationens WHO:s gränsvärden för vuxnas BMI-värden är normalvikt 18,5 24,9; övervikt 25 29,9; fetma 30 och över. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. blodtryck visar en magnifik ökning: Redan hos 40-åringarna finns det hos ca 15 % och vid 70 hos en majoritet. Den översta linjen i diagrammet visar hur de undersökta mår, och de flesta uppger sig må väldigt bra. Andelen som mår bra sjunker lite fram till 60, men en större andel av 70-åringarna mår bra jämfört med 60-åringarna. Figur 3. Ökningen av andel undersökta personer med diabetes i olika åldrar, indelat efter utbildningsnivå. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. 57

4 Figur 3 kan vara lite komplicerad men sammanfattar hur andelen personer med diabetes har stigit mellan hälsoundersökningarna vid olika åldrar. De tre linjerna för varje åldersgrupp visar utvecklingen utifrån utbildningsnivå. Bland personer som har kort utbildning är andelen med diabetes högre. Med andra ord har vi ett socialt gap i samhället med högre sjuklighet i diabetes i grupper med en mer utsatt socioekonomisk situation, i det här fallet mätt via utbildningsnivån. Det handlar naturligtvis inte om utbildningen som sådan. En gradvis övergång till diabetes Hur vet man att en person har diabetes? Ja, man går inte direkt från ett normalt blodsockervärde till sjukdom utan det finns ett område däremellan som vi kallar förhöjt blodsocker, risk för diabetes eller pre-diabetes. Det är alltså ett läge som vi diagnostiserar genom mätningar av blodsockret, stadiet mellan normaltillstånd och fullt utvecklad diabetes. Det är ett skede som varar i åratal. Man räknar med minst 5 10 år från normala sockernivåer fram till typ 2-diabetes. Under den tiden har kroppen nedsatt insulinkänslighet eller insulinresistens. Det handlar om ett slags motstånd mot den effekt insulinet har. För att behålla så normala blodsockervärden som möjligt medan insulinet får allt sämre effekt producerar kroppen mer insulin. Typiskt under den här tiden är väldigt mycket insulin i kroppen trots att blodsockret ännu inte har nått diabetesnivå. Pre-diabetes definieras i sjukvården som ett fasteblodsocker mellan 6,1 och 6,9. Vid 7,0 eller däröver sätter vi diabetesdiagnos. Det blodsockervärde som tas två timmar efter en sockerbelastning ligger mellan 8,9 och 12,1 vid pre-diabetes (mätt i kapillär plasma). Ett tredje sätt att mäta är så kallat långsocker, ett blodprov (HBA1C) som visar hur mycket socker som har fastnat på de röda blodkropparna. Ju högre blodsockernivåer desto mera binds. Långsocker används i sjukvården för att bedöma sockerläget hos personer med en känd diabetes, men ännu inte för att sätta diagnosen. Det gör man i USA och jag vågar nästan lova att det kommer här i Sverige också. Vi använder inte heller långsocker för att definiera pre-diabetes men enligt studier som vi har gjort kan värden över 4,7%, som ligger i det normala området, vara ett tidigt tecken på diabetes. Ett HBA1C över 4,7 tillsammans med övervikt (man) eller fetma (kvinna) 58

5 innebär definitivt en ökad risk för att utveckla diabetes. I USA definieras pre-diabetes som ett HBA1C-värde mellan 4,7 och 5,5 eller, med det nya sättet att mäta, millimol/mol. Figur 4. Utvecklingen av blodsockerläget hos medelålders män i Västerbottens län. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. Hur vanliga är då förstadierna till diabetes? Figur 4 bygger på värden från alla deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar mellan 1990 och 2010, sammanlagt observationer. Ni ser på det översta fältet i diagrammet att förekomsten av diabetes stiger. Det röda (mörkgrå) området närmast under visar förstadierna, och ni ser att den gruppen växte tydligt omkring millennieskiftet för att sedan gå tillbaka. Vi är inte riktigt säkra på vad det beror på, men ni såg ju i den figur som Tommy Olsson visade att läskkonsumtionen steg kraftigt fram till 2001 och det är möjligt att ökningen av pre-diabetes hade med det att göra. Men också om man bortser från det har andelen personer med förstadier till typ 2-diabetes totalt sett ökat från omkring 10 % i början av 1990-talet till 15 % idag. Hur stor är då risken för fullt utvecklad diabetes om man finns i det här förstadiet? Svaret finns i Figur 5. Uppenbarligen är risken lite större med förhöjt blodsocker efter belastning än med fastande blodsocker. Den som har båda löper en tydligt ökad risk. Men också här spelar åldern en roll. Även om det finns en ökad risk hos 30-åringar som har pre-diabetes (30-åring- 59

6 Figur 5. Risken i olika åldrar för att utveckla typ 2-diabetes inom 10 år beroende på förhöjt blodsocker i fasta eller efter 2 timmar vid sockerbelastning. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. ar deltog i hälsoundersökningarna i början av 1990-talet), är risken högre för en 40-åring med ett förstadium att tio år senare ha utvecklat typ 2-diabetes. Och det gäller i än högre grad för den som vid 50-årskontrollen har pre-diabetes. Vid 60 kommer ungefär var femte person, som vid 50 års ål- Figur 6. Andel som har normalt blodsocker, förstadier till diabetes och diabetes beroende på viktgrupp. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. 60

7 der hade förhöjt fasteblodsocker och var tredje som hade förhöjt tvåtimmarsvärde, att ha diabetes. Risken är alltså ganska hög för dem som har förstadier till diabetes. Vi har nämnt att det hela har med vikten att göra. Figur 6 visar andelen med normalt blodsocker, förstadier till diabetes och diabetes utifrån viktgrupp. Typ 2-diabetes är vanligast hos personer med fetma, är lite mindre vanligt hos personer med övervikt men förekommer också hos underviktiga och normalviktiga. Andelen med förstadier till diabetes stiger också med vikten: Tillståndet är klart vanligast hos personer med övervikt och fetma, mindre vanligt vid övervikt och normalvikt. Det gäller alltså andel (%) i befolkningen, men om vi istället tittar på antalet personer med de här tillstånden får vi en annan bild, närmare bestämt Figur 7. För det första finns det nästan inga personer med undervikt ni ser väl knappt de staplarna i diagrammet och ungefär lika många har övervikt som normalvikt. Det finns till och med fler överviktiga än personer med fetma som har förstadier till diabetes. Hur kan det komma sig? Ja, det beror på att betydligt fler har övervikt och även om procentandelen med förstadier är lägre bland överviktiga är de totalt sett så många att antalet ändå blir stort, och större jämfört med antalet personer med fetma. Figur 7. Antal personer med normalt blodsocker, förstadier till diabetes och diabetes beroende på viktgrupp. Jfr Figur 6. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. 61

8 Att inrikta sig på rätt grupper Det här är faktiskt viktigt. Om vi hela tiden talar om fetma, därför att risken är störst där, och bortser från att så många är överviktiga glömmer vi faktiskt en väldigt stor grupp i riskzonen. Det leder till frågan om det effektivaste sättet att minska antalet utsatta. Visst är risken för den enskilde mycket större vid fetma än vid normalvikt men om vi ska få ner risknivån i hela befolkningen, vad måste vi då inrikta oss på: Öka antalet fetmaoperationer eller försöka förhindra övervikt och fetma? För mig är svaret ganska givet. Fetmaoperationer är naturligtvis extremt effektiva när de behövs. Då handlar det om kraftig övervikt, åtminstone BMI 35. Vid så hög grad av fetma är operationerna fantastiska: Alla värden blodsocker, blodtryck etc. kan bli normala och snabbt går det. Ändå är antalet personer i den situa- Figur 8. Utvecklingen av genomsnittliga BMI-värden för män och kvinnor i Västerbotten Svart: ojusterade värden, grått: justerat för utbildning, ålder och kön. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. 62

9 Figur 9. Efter 2007 har de genomsnittliga BMI-värdena ökat för både män och kvinnor i Västerbotten. Jfr Figur 8. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. tionen relativt sett så litet att det bara blygsamt påverkar den totala sjukdomsbördan i befolkningen och belastningen på sjukvården. Det minskar också bara marginellt antalet personer med diabetes, även om andelen med kraftig fetma som har diabetes är mycket hög. Om vi verkligen vill minska det totala insjuknandet i diabetes på samhällsnivå gäller det att förhindra att folk lämnar normalvikten, dvs. främja viktstabilitet. Övervikt är så vanligt idag att vi nog betraktar det som mer eller mindre normalt. Figur 8, som publicerades 2010, visar BMI-utvecklingen från 1990 till 2007 för både män och kvinnor i Västerbottens län. Diagrammet är justerat med hänsyn till förändringar i utbildningsnivå och ålder. Vi såg en väldigt bra utveckling från 2000, då kurvan verkade plana ut efter en stadig ökning av BMI-värdena. Utplaningen är statistiskt signifikant och det stod klart att ökningen inte var lika snabb längre. När vi tittade lite närmare kunde vi konstatera att avplaningen i stort sett berodde på utvecklingen bland högutbildade kvinnor. Figur 9 visar hur det gick sedan. Här har vi värden till och med 2010 och ni ser att det verkligen var kvinnorna som stod för avplaningen under några år, medan männens värden hela tiden steg. Här ser vi emellertid också att kvinnornas avplaning är bruten, efter 2007 ökar också deras BMI i samma takt som tidigare. 63

10 Figur 10. Blodfettvärden hos män, vänstra diagrammet, och kvinnor Uppifrån räknat visar kurvorna utvecklingen för personer med kort utbildning, medellång utbildning och högre utbildning. Data från Västerbottens hälsoundersökningar. Diagrammen i Figur 10 publicerades helt nyligen och visar blodfetterna hos män och kvinnor. Vi ser en nedgång under hela perioden hos båda könen, men också en ganska stor skillnad i början på 1990-talet beroende på utbildningsnivå: Betydligt högre nivåer hos personer med kort utbildning. Sedan minskade alla grupper med en avplaning från 2002 fram till de sista åren hos både män och kvinnor. Efter 2008 viker kurvorna emellertid uppåt igen här, och det är samtidigt som vi ser att också BMI-värdena stiger (se Figur 9). Förebyggande insatser har effekt Därmed kommer vi fram till svaret på rubrikens från Kan man förebygga diabetes? : Det är ja, och det finns många vetenskapliga studier som säger det. En av de första som publicerades var kinesisk: Man fick där de studerade personerna att bli mer fysiskt aktiva och äta nyttigare mat. Resultatet visade att båda förändringarna hade effekt. Därefter kom en finsk och en amerikansk studie nästan samtidigt och med liknande resultat. Här i Umeå har vi GT-studien, som Bernt Lindahl har publicerat. Där fick personer som hade gjort en VHU-hälsokontroll och visat sig ha ett förstadium till diabetes hjälp med fysisk aktivitet och förändrad kost. Bernt kunde visa att de som genomförde förändringen till fullo uppnådde minskad risk att utveckla diabetes, men det varade bara under den tid försöket pågick. 64

11 Bland många fler studier tänkte jag som ett exempel redovisa den finska som jag nyss nämnde. Där tittade man på personer med förstadier till diabetes och som hade övervikt eller fetma. Man delade in försökspersonerna så att en grupp fick så kallad vanlig vård, vilket betydde att de informerades om att de hade ett förstadium till diabetes och fick råd om att ändra livsstil, vara mer aktiva och äta klokare. Den andra gruppen, intensivgruppen, fick därutöver mycket stöd för att verkligen genomföra en livsstilsförändring. De fick träffa dietist och sjukgymnast, de hade gruppövningar och mycket annat i den vägen. Till att börja med pågick försöket i fyra år med fem uppsatta mål för intensivgruppen: 1. Gå ner 5 % i vikt. Alla deltagare hade ju övervikt eller fetma och det var inte fråga om att bli normalviktig. En person som vägde 110 kg till exempel skulle gå ner med 5,5 kg, ganska måttligt alltså. 2. Minska fettet i maten. Mindre än 30 % av intaget skulle komma från fett. 3. Minska mättat fett. Inte mera än 10 % av intaget 4. Öka intaget av fibrer. Minst 15 g per kcal. 5. Regelbunden och måttligt intensiv fysisk aktivitet. Innebär till exempel en rask promenad på minst 30 min per dag. Hur gick det då? Ja, ingen av försökspersonerna hade diabetes från början, men när studien pågått i åtta år har ca 60 % fått diabetes i den grupp som bara fick information och rådgivning. I den intensivbehandlade gruppen var det betydligt färre, ungefär hälften så många, som fått diabetes. Man kunde visa att ju fler av de fem målen som försökspersonerna kunde uppfylla, desto färre fick diabetes. Det var faktiskt inte en enda bland dem som nådde alla fem målen som hade fått diabetes under de första fyra åren fastän de löpte samma risk. Några var för sig ganska små förändringar gav alltså en fantastisk effekt. Man kunde visa att viktnedgången var det mest väsentliga, men för att uppnå den behövdes inte bara en kostförändring utan också ökad fysisk aktivitet. Jag vill också gärna upprepa och understryka det positiva budskapet i Figur 11, som Bernt Lindahl visade i en tidigare upplaga av Forskningens dag ( Motion på gott och ont, 2009). Diagrammet visar hur mycket man 65

12 Figur 11. Hälsoeffekten av att börja motionera, om än aldrig så lite, blir mycket hög re för den som tidigare varit inaktiv och har sämre hälsa i utgångsläget. kan vinna i hälsa genom fysisk aktivitet. Bilden har egentligen mest att säga till den som i princip inte gör någonting i motionsväg, knappt går ut 10 minuter eller ens till brevlådan. Om man i det läget ökar sin fysiska aktivitet bara lite, kanske börjar ta en halvtimmes promenad varje dag eller till och med delar upp den i två-tre pass på minuter vinner man fantastiskt mycket i hälsa. Det blir en större vinst för den som börjar på väldigt låg nivå jämfört med den som redan är fysiskt aktiv. En flitigt motionerande person har ju redan bra hälsa och kan visst vinna lite till genom att öka träningstiden, men skillnaden blir inte lika stor. Med andra ord: Det lönar sig mycket bättre för den riktige soffpotatisen att i alla fall börja med någonting. Som kommentar till det Tommy Olsson sade om stående arbete kan jag om någon försäkra att om man börjar stå istället för att sitta märks det väldigt snabbt: Man blir hungrig och man går faktiskt ner i vikt. Vardagsaktiviteten det viktiga Hur ska man då göra? Ja, många som hör fysisk aktivitet ser kanske framför sig att gå på gymmet och svettas, att ha pannband och se ut på något särskilt sätt. Det passar nog en del, men viktigast är den vardagliga aktiviteten. Man måste hitta en form som man trivs med och tycker om. Det är fysisk aktivitet också att städa och att gå i trappor. Jag tror nog att ni alla 66

13 redan vet det mesta som jag har sagt här. Den kunskapen har vi, men det svåra är att genomföra en förändring som håller över tiden, hitta en form som man trivs med och inte sätta målen för högt. Att gå från ingen aktivitet alls till att springa en rejäl runda flera gånger i veckan är kanske inte realistiskt. Det är viktigt att sätta mål som kan uppnås. När man då känner att man lyckas växer självförtroendet och förutsättningarna för att det ska bli hållbart ökar. Man har faktiskt räknat på vad det skulle betyda om hela befolkningen kunde nå bara ett av de där fem målen som den finska studien satte upp. Det handlar om 20 % färre insjuknade i diabetes. Det är en ganska imponerande siffra. Med andra ord är det viktigare att alla gör lite än att några få lyckas med enormt stora förändringar, åtminstone så länge vi ser till folkhälsan. Svaret på rubrikens fråga är alltså i korthet ett ja. Det finns stora möjligheter att verkligen sänka risken för att utveckla diabetes eller åtminstone senarelägga insjuknandet vilket bara det är en stor vinst. Det är klart visat att en förändrad livsstil i linje med vad vi har sagt idag påverkar risken: Man kan halvera sin risk för diabetes och ju sämre situationen är i början desto större effekt blir det. Men det är förstås viktigt att påpeka att den goda effekten bara finns där så länge man fortsätter vara fysiskt aktiv och ha hälsofrämjande matvanor. Det går inte att lagra en god livsstil. Sist men inte minst: Sitt inte stilla, rör på er! Sverker Olofsson: Det är verkligen intressant men när man lyssnar kan man tänka att diabetes nästan har drag av en självvald sjukdom. Förstår du vad jag menar? Margareta Norberg: Nja, jag skulle snara skylla utvecklingen på att vi lever i en fetma-skapande omgivning, kommersiell eller inte. Det är inte lätt. Vilka val serveras vi egentligen? Dessutom har ju maten blivit relativt sett billigare med åren. Jag skulle tro att falukorven har minskat i pris jämfört med morötterna. Sådant skapar ju också en fetmafrämjande miljö. Sverker Olofsson: Vad är BMI och hur räknar man ut det för t.ex. mig som är 1,82 lång och väger 84 kg? 67

14 Margareta Norberg: Man tar sin vikt i kilo och dividerar med kvadraten på längden i meter. I ditt fall blir det alltså 84/(1,82 x 1,82) = ca 25,4. Sverker Olofsson: Det är en lätt övervikt, det har jag noga koll på. Men bara så att vi har det klart för oss: När är man fet och när är man överviktig? Margareta Norberg: Den definition jag har använt är den vanliga i sjukvården: Normalvikt är upp till BMI 25, övervikt sedan upp till BMI 29,9 medan fetma är BMI på 30 och mera. Sedan kan man också dela in fetma i olika grader. Sverker Olofsson: Nu är vi inne på detaljer, men jag har läst att istället för BMI kan man också titta på midjemåttet, kan du säga någonting om det? Margareta Norberg: BMI kan vara väldigt missvisande om man tittar på en enskild individ därför att den som har lagt på sig mycket muskler kan få väldigt hög BMI utan att vara det minsta fet. Muskler väger mera än fett. Sett över en befolkning har man ändå visat att BMI duger bra som mått, därför att relativt sett få är så muskulösa att det har betydelse i sammanhanget. Men det är alldeles rätt att midjemåttet också är ett bra verktyg. Som Tommy Olsson visade lägger vi överskottsfettet runt inälvorna i buken, inte minst i levern. Det betyder att när övervikten sitter på magen är den mer allvarlig än när den är jämt fördelad i kroppen eller ligger över stussen. Sverker Olofsson: Men du sade något mer i förbifarten som var lite intressant: Att jag om någon kan berätta om vad det innebär att stå och arbeta istället för att sitta. Berätta, berätta... Margareta Norberg: Jo, jag har en ståarbetsplats sedan många år, och den fick jag av andra skäl än dem jag berättar om idag. Jag står normalt vid en pulpet, även om jag många gånger får sätta mig för att prata med patienter. När jag började så här märkte jag ganska snabbt att jag blev väldigt hungrig fram till lunch. Jag blev tvungen att ta en smörgås till på morgonen varje dag. Om jag inte gjorde det rasade vikten... Sverker Olofsson: Vilken känsla! Margareta Norberg: Det handlar faktiskt om åtminstone 5 kilo per år bara genom att stå under arbetsdagen. 68

15 Sverker Olofsson: En fråga till innan jag släpper dig. Vid Forskningens dag förra söndagen i Piteå kom en kvinna fram och ställde den. Hon var ganska rund och sade lite rörande att Jag tränar och tränar och tränar, men kan bara inte gå ner i vikt. Då kommer ju frågan upp om hur man ska se på det där: Går det an att vara vältränad men ändå väga ganska tungt? Margareta Norberg: Ja, du löper högre risk för sjukdom om du är mager och inaktiv än om du har högt BMI och är ordentligt fysiskt aktiv. Dessutom ökar fysisk träning muskelmassan och det bidrar till att BMI inte minskar så tydligt. Därför är fysisk träning positiv för hälsan även om det inte syns på vågen. Sverker Olofsson: Det är ju en bra information, för man kan ju bli deppig ibland när man försöker gå ner och det inte ger resultat. Margareta Norberg: Jag håller helt med. Nyckeln till bättre folkhälsa är att folk ska röra sig och må bra, inte ha ett givet BMI-värde. 69

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt

1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt 1. Vad är problemet? Kolhydrater och övervikt Nedan ser du en graf som enligt mitt sätt att se visar problemets källa på ett tydligt sätt. Den visar energiintagets sammansättning för vuxna män i USA samt

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Gruppträff 1 Presentation och uppstart Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt. Ta steget! Forskning visar att alla människor bör vara fysiskt aktiva minst 30 minuter om dagen, helst varje dag i veckan. Dessa 30 minuter kan du fördela under dagen om du vill, t.ex 3x10 minuter. Därutöver

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Svenskarna och övervikten

Svenskarna och övervikten Svenskarna och övervikten 1. Vilken åldersgrupp har flest överviktiga män? 2. Vilken åldergrupp har flest överviktiga kvinnor? 3. Hur många procent av nittonåringarna är överviktiga bland män? 4. Hur många

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Ett liv i rörelse. Lägg år till livet och liv till åren! Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Lägg år till livet och liv till åren! Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Lägg år till livet och liv till åren! i Verktyg för ändrade levnadsvanor från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Visceralt fett - det onda fettet

Visceralt fett - det onda fettet Nu är det jul. Igen. Så var det jul igen då. Så mycket har hänt sedan förra julen men ändå känns det som det var alldeles nyss. Lite konstigt känns det också när julen blir så kort men vi hoppas att du

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Dagens kostråd orsakar diabetes, och

Dagens kostråd orsakar diabetes, och Dagens kostråd orsakar diabetes, och Bygger övervikt och fetma. Ger många magproblem. Sänker immunförsvaret. Skapar ADHD-barn. Främjar indirekt tobaksrökning. Underminerar undervisningen En viktig orsak

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN Hälsa VAD ÄR DET? Att hälsa Att ha en god hälsa Att vara frisk Att sova bra Att trivas med livet Att ha ett arbete Att ha tillräckligt med pengar Att ha vänner Att ha en bästa vän Att känna sig behövd

Läs mer

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund

Forma kroppen. och maximera din prestation. Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol. Om kost och träning på vetenskaplig grund Forma kroppen och maximera din prestation Om kost och träning på vetenskaplig grund Av: Nicklas Neuman Jacob Gudiol Viktförändring påverkar fett- och muskelmassa Eftersom muskelbalansen är beroende av

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Frågestund och diskussion

Frågestund och diskussion Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Om man har diabetes, jag tänker framför allt på typ 1, och inte får ordning på sockernivåerna. Vad händer då i kroppen och hur skadligt är det? Tommy Olsson:

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.

Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Datum: 06-0-6 Ansvariga: Majja Hörnmark, enhetschef Anna Holm, Distriktssköterska Verksamhet: Bankeryds Vårdcentral Förbättringsområde: Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt. Bakgrund

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Modedieter & Matglädje Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet Matglad http://blogg.vk.se/matglad Bra Mat Hälsa 2020 http://blogg.halsa2020.se/bra_mat Idag ska vi prata om: Kroppsideal och övervikt

Läs mer

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation

Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Uppföljningsformulär 2 och 5 år efter överviktsoperation Svar skickas till: Överviktsenheten Kirurgkliniken Västmanlandssjukhus 721 89 Västerås Till patienten! För några år sedan genomgick du en överviktsoperation.

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31

Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Min Hälsorapport Namn: Anders Andersson Datum: 2013-03-31 Grupp: Kroppsfett Andel kroppsfett: 19,8 % Din kroppsfettprocent är 19,8 % och faller inom intervallet Acceptabelt. En hälsosam nivå för en 39-årig

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du 6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer

IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Personnummer IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! AUTOANAMNES / REMISSUNDERLAG VID UTREDNING INFÖR EVENTUELL ÖVERVIKTSKIRURG Namn Personnummer Adress Telefon (även riktnummer) E-post Postadress Telefon mobil Behöver du tolk?

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Min personliga diabetesbok

Min personliga diabetesbok Min personliga diabetesbok Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks

MOTION och DIABETES. Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION och DIABETES Översättning och faktagranskning, Camilla Franks MOTION OCH DIABETES Motion och diabetes I den här broschyren hittar du information om varför det är så viktigt att motionera för dig

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

förstå din hunds viktkontroll

förstå din hunds viktkontroll förstå din hunds viktkontroll varför är viktkontroll så viktigt? En stor andel människor är nu överviktiga eller feta - och antalet fortsätter att stiga. Samtidigt blir också våra hundar mer överviktiga

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Kicki Wickberg Landstinget Västernorrland Ledningsstaben, folkhälsocentrum 871 85 Härnösand Tel: 0611-800 57 kicki.wickberg@lvn.se

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter HSN 2008-10-21 p 15 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Carin Bokedal Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter Ärendet Landstingsstyrelsen har

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

6. Farmakologisk behandling vid debut

6. Farmakologisk behandling vid debut 6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor

Viktnedgång vid behov och bättre matvanor KOST VID DIABETES Kostbehandling är en viktig Viktnedgång vid behov och bättre matvanor = Stabilare blodsocker Förbättrad metabol kontroll Minskad risk för diabeteskomplikationer vilket senarelägger behovet

Läs mer

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan)

Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) Diabetes, fetma och cancer (diagramförteckning enligt nedan) I. Första sidan - Diagramförteckning II. III. IV. Fetmaepidemin startade med en knyck med de nya kostråden, först i USA och strax därefter i

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5.

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5. ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN Innehåll 1. Inledning 2. Hälsosam livsstil 3. Hälsostress 4. Sociala medier och stress 5. Sammanfattning 6. Metodik 7. Källförteckning 1. Inledning Under de 20 år som

Läs mer

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b

Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b AUTOANAMNES FÖR PATIENTER - 1 (10) 7673-1 Frågeformulär till patienter som vill genomgå fetmakirurgi0b Namn Personnummer OBS! Rökning ökar risken för komplikationer och sår i magsäcksfickan efter fetmakirurgi.

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012

Gå eller cykla till jobbet. Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Gå eller cykla till jobbet Kurt Boman Professor, överläkare Campus 3 April 2012 Läkemedlet fysisk aktivitet ger minskad risk för: Hjärt-kärlsjukdom 30-50% Diabetes typ 2 Övervikt och fetma Tjocktarmscancer

Läs mer

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande: Vecka 1 Bukklubben - ett program för sunda kostvanor och ett fysiskt aktivt liv! Hur använda registreringshäftet I registreringshäftet kan du varje dag skriva upp dina resultat. Du kan registrera följande:

Läs mer