Kommunstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl 08.30

Transkript

1 Ledamöter i kommunstyrelsen, för kännedom till: ersättare i kommunstyrelsen, övriga mottagare av kommunstyrelsehandlingar Kommunstyrelsens sammanträde den 25 februari 2014 kl Detta material skickas till de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen via läsplattan. För ledamöterna är materialet en kallelse till sammanträde. Materialet skickas dessutom i pappersform till bland annat ledamöterna i kommunfullmäktige. Dessa får alla materialet för kännedom och som underlag för kommande beslut i kommunfullmäktige i vissa av ärendena. Kommunstyrelsen håller som tidigare meddelats sammanträde tisdagen den 25 februari 2014 i kommunhuset i Hallsberg. Material i pappersutskicket (i det digitala utskicket finns handlingarna sammanfogade i ordning efter vad dagordningen anger och kan sökas med hjälp av fritextsökning eller bokmärkessökning): Dagordning för kommunstyrelsesammanträdet. Beslutsförslag och material som hör till respektive ärende. Allt ordnat i samma ordning som dagordningen anger. Material i ärendet om ytterligare bostadshus i kvarteret Kronan, kommer att skickas ut separat. Likaså kommer kommundirektörens och ekonomichefens respektive rapporter att sändas ut senare. Ett nytt ärende har tillkommit sedan arbetsutskottets möte. Det är en remiss från Trafikverket angående arbetsplan för ombyggnaden av riksväg 51. Den som vill ta del av ytterligare material i det ärendet, än vad som bifogas kallelsen, kan hitta sådant på Trafikverkets hemsida. --- Protokoll från arbetsutskottet finns att tillgå på kansliavdelningen, och att ladda ner till plattan. Enligt uppdrag Niklas Tiedermann (som gärna svarar på de eventuella frågor som kan finnas med anledning av utskicket) Handläggare Postadress Kontorsadress Telefon E-post Plusgiro Niklas Hallsberg V:a Storgatan dir niklas.tiedermann@hallsberg.se Tiedermann vx fax

2 HALLSBERGS KOMMUN KALLELSE Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunhuset Hallsberg, tisdagen den 25 februari för sammanträde 2014 kl Ärenden 1 Gemensam IT-nämnd i Sydnärke 2 Taxor för myndighetsutövning inom Nerikes Brandkår 3 Strategiska investeringar 4 Ändring av arvodesreglerna; ordförandeskapet i överförmyndarnämnden 5 Fortsatt byggnation av bostäder i kvarteret Kronan i Hallsberg 6 Tillstånd för kameraövervakning vid OKQ8 i Pålsboda, Remiss 7. Revisionsrapport; kommunfullmäktiges styrkedja 8 Kostorganisationen, servering på Sköllergården, Kullängen, Åsen, Knuten och Esslatorp 9 Vindkraft vid Nyckelhult, söder om Tisaren 10. Arbetsplan för riksväg 51 (Nytt ärende) 11. Kommundirektörens rapport 12. Ekonomichefens rapport 13. Meddelanden och delegationsbeslut 14. Rapporter från samarbetsorgan mm

3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Gemensam IT-nämnd i sydnärke Förslag till kommunfullmäktige 1. Föreliggande förslag till samarbetsavtal godkänns. 2. Föreliggande förslag till reglemente godkänns. 3. Från och med inrättas en gemensam nämnd för ITverksamhet och förvaltning i Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner, Sydnärkes IT-nämnd, som ska ingå i Lekebergs kommuns nämndorganisation. 4. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchef/-direktör ges i uppdrag att underteckna avtalet 5. Ovanstående beslut villkoras av att kommunfullmäktige i Askersunds, Laxå, och Lekebergs kommuner fattar motsvarande beslut. 6. Till den gemensamma nämnden överförs de ekonomiska resurser från respektive kommun som framgår av bilaga 3 till samarbetsavtalet. 7. Till kommunstyrelsen delegeras att fatta erforderliga följdbeslut med anledning av ovanstående. Förslag till kommunstyrelsen (under förutsättning av att kommunfullmäktige fattar ovanstående beslut) 8. Verksamhetsövergång av personal godkänns från Hallsbergs kommun till Lekebergs kommun, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt förslag ovan Ärendet Ordförandena i kommunstyrelserna i Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner, samt kommuncheferna i dessa kommuner tecknade i september 2013 en avsiktsförklaring (se bilaga 1) om att skapa en framtida gemensam IT-nämnd, kallad Sydnärkes IT-nämnd. För att detta skulle kunna ske skyndsamt, togs en projektbeskrivning fram omgående och en projektgrupp tillsattes. Arbetet påbörjades och projektet beräknades kunna avslutas Justerare Utdragsbestyrkande

4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Ett beslutsunderlag är nu framtaget att presenteras för kommunfullmäktige i dessa fyra kommuner. Underlaget består av följande delar: - Förslag till beslut - Samarbetsavtal med 4 bilagor, varav reglementet framgår av bilaga 4 Undertecknade parter föreslås nu genom avtal och reglemente att enas om förutsättningarna och formerna för samarbetet. Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottets förslag framgår ovan. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

5 XXX KOMMUN Ronny Johansson Projektledare IT Sydnärke FÖRSLAG TILL BESLUT Diarienummer Datum Kommunstyrelsen i XXX kommun Sydnärkes IT-nämnd - Gemensam IT-nämnd och förvaltning för Askersunds, Hallsbergs. Laxå och Lekebergs kommuner Sammanfattning Ordförandena i respektive kommuns kommunstyrelse, samt kommuncheferna i ovanstående kommuner tecknade i september 2013 en avsiktsförklaring (se bilaga 1) om att skapa en framtida gemensam IT-nämnd, kallad Sydnärkes IT-nämnd. För att detta skulle kunna ske skyndsamt, togs en projektbeskrivning fram omgående och en projektgrupp tillsattes. Arbetet påbörjades och projektet beräknades kunna avslutas Ett beslutsunderlag är nu framtaget att presenteras för fullmäktige i dessa fyra kommuner. Underlaget består av följande delar: - Förslag till beslut - Samarbetsavtal med 4 bilagor, varav reglementet framgår av bilaga 4 Undertecknade parter föreslås nu genom avtal och reglemente att enas om förutsättningarna och formerna för samarbetet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - att godkänna föreliggande förslag till samarbetsavtal - att godkänna föreliggande förslag till reglemente - att från och med inrätta en gemensam nämnd för IT-verksamhet och förvaltning i Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner, Sydnärkes IT-nämnd, som ska ingå i Lekebergs kommuns nämndorganisation -att ge kommunstyrelsens ordförande och kommunchef/-direktör i uppdrag att underteckna avtalet - att besluten enligt ovan villkoras av att kommunfullmäktige i XXX, YYY och ZZZ kommuner fattar motsvarande beslut 1

6 - att till den gemensamma nämnden överföra de ekonomiska resurser från respektive kommun som framgår av bilaga 3 till samarbetsavtalet - att delegera till kommunstyrelsen att fatta erforderliga följdbeslut med anledning av ovan Kommunstyrelsen beslutar - att godkänna verksamhetsövergång av personal från XXX kommun till Lekebergs kommun, under förutsättning att fullmäktige beslutar enligt förslag ovan Bakgrund Det finns en lång och framgångsrik samarbetstradition mellan kommunerna i Sydnärke. Genom öppenhet och förtroende finns idag en omfattande karta av områden med framgångsrikt samarbete. Framgångsfaktorn har framför allt varit att kommunerna så tydligt accepterat att man går in i ett samarbete om man själv väljer det. Detta har gjort att det idag finns exempel där fem, fyra, tre eller två kommuner valt en samarbetsform. Ibland har ett par kommuner fattat beslut och samarbetat en tid, innan andra tillkommit i samarbetet. Andra gånger har flera kommuner kommit överens vid ett och samma tillfälle. Det ställs allt högre krav på kommunernas IT-verksamhet i framtiden. Små kommuner med liten förvaltning får allt svårare att med begränsade personalresurser följa utvecklingen inom områden som kommer att vara nödvändiga i framtiden. Askersunds, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner har därför undertecknat en avsiktsförklaring att skyndsamt bilda en gemensam IT-nämnd och förvaltning. Avsiktsförklaringen undertecknades i september och processen för att nå målet har skett i projektform. Avsiktsförklaringen har följande lydelse: Processen i projektet Uppdraget till projektledaren har varit att projektet ska kännetecknas av transparens, information, dialog och uppföljning/utvärdering. Följande arbetsmodell har därför använts: 2

7 - Nyhetsbrev om projektarbetet, delprojekten, riskanalys och statusrapport ungefär var fjortonde dag. - Mötesverksamhet i form av styrgruppsmöten, projektarbetsgruppsmöten, stormöten och kontinuerliga avstämningar med delprojektledare och nyanställd IT-chef, samt möte med projektägarna (kommunstyrelseordförandena) - Studiebesök i Karlstad och Töreboda kommuner för att hämta kunskap och inspiration till projektet - Information har getts via nyhetsbrevet och vid de olika mötestillfällena. Kommunchefer har haft uppdraget att vidarebefordra informationen och föra en dialog med verksamheterna. Kommunstyrelsens ordförande har, som projektägare, haft samma uppgift när det gäller den politiska verksamheten. Fackliga företrädare har fått nyhetsbreven via kommunernas personalchefer. - För att ytterligare förstärka vikten av transparens har en projektarbetsplats upprättats på nätet av IT- samordnaren i Hallsbergs kommun. På projektplatsen har samlats all dokumentation som gjorts under projektets gång, såsom minnesanteckningar och delprojektrapporter. Här finns också nyhetsbreven samlade, samt information från studiebesöken. Syfte Målet med att skapa en gemensam IT-nämnd är att ge god service och IT-drift av hög kvalitet. Vidare ska kostnadseffektivitet eftersträvas genom stordriftsfördelar och gemensamma investeringar, gemensamma avtal, inköp och samverkan och gemensam drift av verksamhetssystem över kommungränserna. Detta ska ske bland annat genom att sätta tydliga och mätbara mål för ökad tillgänglighet, driftsäkerhet och service. På sikt ska de ingående kommunerna ha samma verksamhetssystem för att uppnå lägsta kostnad och högsta effektivitet. Konsekvensanalys ekonomi och personal Samma ekonomiska resurser som finns idag i respektive kommun förs över till den nya nämnden. I avtalet finns uppdrag om framtida finansieringsmodell (Samarbetsavtalet 8, 15 och 16) Samtliga anställda inom kommunernas IT-verksamhet, erbjuds anställning i Lekebergs kommun. Se även samarbetsavtalet 6. 3

8 VARFÖR SKA VI BILDA SYDNÄRKES IT-NÄMND OCH FÖRVALTNING? Här följer en sammanfattning i punktform av det som jag, i rollen som projektledare, funnit vara av vikt för de förslag till beslut som lämnas: Kommunerna måste klara av att möta det nya IT-samhälle som växer fram. Detta ställer allt större krav på stöd till administrationen och förväntad service till medborgare. Även i en mindre kommun förväntar sig dagens invånare gamla som unga att kunna få service och sköta vardagslivet på annan tid än kontorstid. En kommuns bemötande på det området kommer troligtvis att vara en attraktionsfaktor i framtiden för människor som pendlar och vill ha åtkomst till 24-timmars myndighet. SKL(Sveriges kommuner och landsting) ser IT-utvecklingen som ett sätt att klara framtidens ekonomi och bemanningsbehov. I en artikel i Dagens samhälle (nr ) säger VD Håkan Sörman bland annat följande: Ett skäl är det finansiella gapet. SKL har räknat ut att det behövs ytterligare 200 miljarder för att klara välfärden år Det motsvarar en skattehöjning med 13 kronor. Det andra skälet är att kommunsektorn har stora rekryteringsbehov, som kan bli svåra att klara av. En digitalisering kan frigöra personalresurser. Totalt måste nya medarbetare anställas fram till 2020, varav undersköterskor och förskollärare. Vi har bara sju år på oss. Varje kommun kommer under alla omständigheter att behöva investera i större eller mindre omfattning. Gör vi det tillsammans bör vi rimligtvis få ett högre mervärde av satsade medel. Små kommuner klarar att lösa vardagens arbete i IT-verksamheten, men hinner inte med utvecklingsfrågorna inom området. De erfarenheter av gemensamma nämnder som vi skaffat oss i sydnärkesamarbetet visar att sårbarheten minskar, vi får en breddad och mer specialiserad kompetens, bättre stöd till verksamheterna, samt kostnadseffektivitet på sikt (färre konsultinsatser). En gemensam IT-nämnd och förvaltning ger de samverkande kommunerna en samlad ITinfrastruktur med hög kompetens. Stödet till verksamheterna har redan nämnts ovan. Verksamhetsstödet ökar framför allt i utvecklingsfrågor, upphandlingar och krav på leverantörer (färre konsulter behövs) Strävan mot gemensamma verksamhetssystem ger lägre kostnader på sikt för upphandling, underhåll och support. Bättre, säkrare och mindre sårbar support uppnås. Gemensam standard och policy för PC, plattor, mm förenklar och ger bättre ekonomi. Gemensam basdrift och gemensamma överenskomna investeringar som fler är med och betalar enligt avtalad fördelningsmodell bör vara ekonomiskt fördelsaktigt för alla samverkande kommuner. 4

9 Möjligheter skapas att införa en köp- och säljmodell som möjliggör val i kommunerna utifrån intresse och ekonomiska förutsättningar. Den kommun som har sämst ekonomiska möjligheter lägger inte ribban för övriga och tvingas heller inte bedriva en utveckling som man inte har råd med. Inflytandet inför beslut och återkoppling/utvärdering av verksamheten är tydligt reglerat i avtal/reglemente. Avslutande kommentarer Mot bakgrund av ovanstående, lämnas de förslag till beslut, som framgår av denna skrivelse. Sedan dessa beslut har fattats, kommer medarbetarna som går över till IT-nämndens verksamhet att ta med sina sparade semesterdagar varvid den ekonomiska regleringen sker mellan berörda kommuner och Lekebergs kommun. När det gäller intjänad pensionsåtagande för nämnda medarbetare kommer Lekebergs kommun att fakturera berörd kommun efter att KPA har gjort separata beräkningar. Vidare bör varje kommun överväga vilka ytterligare beslut som behövs i den egna kommunen till följd av den överföring av ekonomiska resurser som görs. 5

10 Sidan 1 av 5 Samarbetsavtal avseende IT-samverkan i Sydnärke Avtal mellan Askersunds kommun, ( ) Askersund och Hallsbergs kommun, ( ) Hallsberg och Laxå kommun, ( ) Laxå och Lekebergs kommun, ( ) Lekeberg avseende samarbete i IT-frågor genom en gemensam IT-nämnd. Bakgrund Askersunds-, Hallsbergs, Laxå och Lekebergs kommuner är överens om att tillsammans bilda en gemensam IT-nämnd, kallad Sydnärkes IT-nämnd. I detta syfte undertecknade ordförandena i respektive kommuns kommunstyrelse samt kommuncheferna i kommunerna i september 2013 en avsiktsförklaring (Se bilaga 1!) om en framtida gemensam IT-nämnd. Parterna har nu genom detta avtal och ett reglemente enats om förutsättningarna och formerna för samarbetet. 1 En gemensam IT-nämnd Den gemensamma IT-verksamheten ska ligga i en gemensam nämnd, som ingår i Lekebergs nämndorganisation. I nämnden ska ingå Askersunds-, Hallsbergs-, Laxå och Lekebergs kommuner. Nämnden ska påbörja sin verksamhet den 1 april 2014.

11 Sidan 2 av 5 2 Mål med verksamheten Målet med att skapa en gemensam IT-nämnd är att ge god service och IT-drift av hög kvalitet. Vidare ska kostnadseffektivitet eftersträvas genom stordriftsfördelar och gemensamma investeringar, gemensamma avtal, inköp och samverkan och gemensam drift av verksamhetssystem över kommungränserna. Detta ska ske bland annat genom att sätta tydliga och mätbara mål för ökad tillgänglighet, driftsäkerhet och service. På sikt ska de ingående kommunerna ha samma verksamhetssystem för att uppnå lägsta kostnad och högsta effektivitet. 3 Den gemensamma IT-nämndens ansvarsområde Den gemensamma nämnden ansvarar för: - drift och förvaltning av kommunernas system- och nätverksmiljö; kommunerna är överens om att etablera ett kommunsammanbindande nät - support till medarbetare avseende hantering av klientenheter (tex pc och läsplattor), - hantering av centrala behörigheter samt - IT-strategiskt stöd till verksamheterna i deras arbete (tex upphandlingsstöd och utvecklingsarbete) hos de samverkande kommunerna. Nämnden biträder de samverkande kommunerna i framtida verksamhetssatsningar som på olika sätt är IT-relaterade inom nationell och regional utveckling 4 Gränsdragningsfrågor Den närmare gränsdragningen i fråga om vilket ansvar som ligger på IT-nämnden respektive på de olika samverkande kommunerna återfinns i bilaga till detta avtal (Se bilaga 2!). Innehållet i denna bilaga kan ändras efter gemensamt beslut av kommuncheferna i respektive kommun. Detta avtal innebär en delegation från respektive kommun till kommuncheferna att fatta sådana beslut. Denna gränsdragningslista beskriver vad parterna vid detta avtals tecknande har varit överens om beträffande fördelningen av ansvaret. Listan är inte avsedd att tolkas så att det som inte regleras genom listan, automatiskt ska hamna utanför nämndens ansvarsområde. Vem som ska ta ansvaret får sådana frågor ska avgöras av i första hand kommuncheferna och i andra hand av nämnden. 5 Förvaltningsorganisation Under IT-nämnden ska det finnas en IT-förvaltning som leds av en IT-chef. Vid anställning av IT -chef ska samråd ske mellan de samverkande kommunerna.

12 Sidan 3 av 5 6 Personal Lekebergs kommun är anställningsmyndighet för all IT -personal. Lekebergs kommun ansvarar för att personalen har den kompetens som behövs for verksamheten. Placering och verksamhetsställe för personalen beslutas av IT-chefen. 7 Lokalisering IT-förvaltningen är lokaliserad till Lekebergs kommun. Respektive kommun ska dock tillhandahålla de arbetsplatser som behövs för att personalen vid IT-förvaltningen ska kunna utföra sitt arbete. 8 Ekonomi IT-nämnden ges inledningsvis samma ekonomiska resurser, för den verksamhet som detta avtal omfattar, och som IT-verksamheten har haft för dessa verksamheter hos de samverkande kommunerna före bildandet av den gemensamma nämnden. De ekonomiska resurserna avser både drift- och investeringsmedel (Se bilaga 3!) Nämnden förfogar över de resurser som beslutas av kommunfullmäktige i Lekebergs kommun, efter att de samverkande har samtyckt till den gemensamma budgeten för nämnden. Detta kräver god framförhållning i nämndens budgetprocess och att den är väl synkroniserad med de ingående kommunernas övergripande budgetarbete. Omställningskostnader, i form av driftkostnader av engångskaraktär i respektive kommun på grund av att en gemensam IT-organisation inrättas, ska betalas av den berörda kommunen. Varje kommun ska själv betala för driftkostnader som är konsekvenser av investeringar och andra satsningar, som kommunen själv har beslutat om. 9 Verksamhetsplanering IT-nämndens verksamhet ska läggas fast i en verksamhetsplan med kostnadsredovisning. Förslag till sådan plan ska tas fram av IT-chefen i samråd med kommuncheferna och vara väl samordnad med kommunernas övergripande budgetarbete. Planen, som fastställs i nämnden, ska gälla för tre år, och ska revideras årligen. 10 Insyn i förvaltningen De samverkande kommunerna har rätt till full insyn i förvaltningen och den redovisning som gäller för IT -nämndens verksamhet. IT-nämnden ska senast den 31 januari till respektive kommun, lämna rapport om ekonomi och verksamhet under det föregående året. 11 Reglemente För nämndens verksamhet gäller ett särskilt reglemente (Se bilaga 4!) Reglementet får inte ändras utan att ändringen har godkänts av samtliga kommuners fullmäktigeförsamlingar.

13 Sidan 4 av 5 12 Tvist Tvist i anledning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandlingar mellan parterna. Om detta inte lyckas ska tvisten avgöras av allmän domstol. 13 Giltighetstid Detta avtal gäller från och med den 1 april 2014 och till och med den 31 december Därefter förlängs avtalet med fyra år i taget. För att upphöra att gälla efter en fyraårsperiod, ska avtalet sägas upp senast ett år före fyraårsperiodens utgång. Avtalet kan sägas upp av endera av parterna. 14 Villkor Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av kommunfullmäktige i de samverkande kommunerna. 15 Uppdrag IT-nämnden ges i uppdrag att senast den 31 december 2014 till respektive kommunstyrelse i de samverkande kommunerna redovisa förslag på finansieringsmodell för den gemensamma IT-verksamheten. 16 Delegation avseende fastställande av ny finansieringsmodell Finansieringsmodell fastställs genom beslut i kommunstyrelserna i de samverkande kommunerna. Kommunstyrelserna beslutar även om kommande förändringar i vad som avser finansieringsmodellen.

14 Sidan 5 av För Askersunds kommun Per Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Madeleine Andersson Kommunchef För Hallsbergs kommun Andreas Svahn Kommunstyrelsens ordförande Torbjörn Dybeck Kommundirektör För Laxå kommun Tommy Holmquist Kommunstyrelsens ordförande Harry Lundin Kommunchef För Lekebergs kommun Charlotta Englund Kommunstyrelsens ordförande Hans Boskär Kommundirektör

15

16 Sydnärkes IT Ansvarsfördelning mellan IT-nämnden och kommunerna Inledning Detta dokument beskriver vilket ansvar som ligger på IT nämnden respektive de samverkande kommunerna gällande IT. Innehållet i dokumentet är att betrakta som exemplifieringar då det inte är möjligt att inkludera alla tänkbara arbetsuppgifter. Hantering av otydligheter I det fall gränsdragningen upplevs som otydlig skall i första hand dialog äga rum mellan IT chef och verksamheten i respektive kommun. Kommunchefen i respektive kommun har ansvaret för att reda ut otydligheter som kan uppstå i gränsdragningen.

17 Ansvarsfördelning * Endast för enligt systemförvaltningsplan överenskomna system ** Begränsat till mailsynk och grundfunktion, ej applikationer Telefoni K K K Support smartphones och surfplattor ** N IT strategiskt stöd vid upphandling och utveckling av verksamhetssystem N Huvudansvar för IT säkerhetsarbete N Strategi för samordning och likformning av it infrastruktur N Strategi för samordning och likformning av verksamhetssystem K Tillhandahållande av ledning och koordinering av IT relaterade förändringar N Kvalitetsuppföljning och långsiktig strategi inom IT N Tillhandhållande av ramverk för systemförvaltning N Bredbandsutbyggnad N Hårdvara t.ex. servrar, datalagring, backup, nätverksutrustning, PCs N N N Teknisk specialiststöd för uttalade verksamhetssystem * N Komponent att ansvara för Drift och underhåll Förvaltning Utveckling Övriga arbetsuppgifter Ansvarig Verksamhetssystem och ingående komponenter t.ex. databaser och webbtjänster N K K Behörighetshantering i verksamhetssystem K Centrala system t.ex. e post, övervakning, katalogtjänst, backup, integrationssystem, datalagring, gemensam filtjänst N N N Behörighetshantering i övriga system N Nätverk, brandväggar inklusive stödsystem N N N Support PC klienter N Fysiska server /datahallar N N N Support verksamhetssystem K Ansvarsfördelning IT nämnd (N) och respektive kommun (K)

18 BILAGA 3 Respektive kommuns fastställda budget 2014 utgår från befintlig verksamhet och kommer att vara grunden för Lekebergs kommuns fakturering för gemensamma IT verksamheten. Ett förslag är att faktureringen avser kvartalsräkning i förskott samt att övriga gemensamma nämnder övergår till samma faktureringsperiod för att kunna genomföra nettofaktureringar (likviditetshänsyn). Under perioden januari mars kommer kostnader och intäkter ingå i respektive kommun och from april månad kommer Lekebergs kommun att överta redovisningen och ekonomin för den gemensamma IT verksamheten. Slutregleringen av de ekonomiska förutsättningarna sker under majmånad och det rör semesterlöneskulden, pensionsåtagande samt första kvartalet Medarbetarna som går över till IT nämndens verksamhet tar med sina sparade semesterdagar varvid den ekonomiska regleringen sker mellan berörda kommuner och Lekebergs kommun. När det gäller intjänad pensionsåtagande för nämnda medarbetare kommer Lekebergs kommun att fakturera berörd kommun efter att KPA har gjort separata beräkningar. Befintliga kapitalkostnader och därmed tidigare genomförda investeringar kommer att vara kvar i grundkommunen och avräknas i kvartalsräkningen. Alla nya investeringar bokförs i Lekebergs kommuns anläggningsregister. Reglering av över och underskott. Vid en budgetavvikelse i samband med bokslutet skall det regleras med de samverkande kommunerna i enlighet med fördelning som gäller för berört år, i enlighet med de andra nämndernas spelregler. Avvikelsen regleras mellan berörda kommunerna senast den 31 maj året efter verksamhetsåret. IT ENHET/AVD DRIFTBUDGET LEKEBERG ASKERSUND HALLSBERG LAXÅ SUMMA INTÄKTER 48 tkr 140 tkr 378 tkr 566 tkr AB AVTALET INKL SEMLÖN tkr tkr tkr tkr tkr PO PÅLÄGG 447 tkr 518 tkr 950 tkr 411 tkr tkr AB AVTALET INKL SEMLÖN IT Chef 123 tkr 185 tkr 256 tkr 94 tkr 658 tkr PO PÅLÄGG IT Chef 47 tkr 71 tkr 98 tkr 36 tkr 252 tkr TJÄNSTEKÖP 138 tkr 619 tkr 200 tkr 100 tkr tkr LICENSER UNDERHÅLL SUPPORT 860 tkr tkr tkr 707 tkr tkr FÖRBRUKNINGSINVENTERIER OCH MATERIAL 140 tkr 189 tkr 50 tkr 90 tkr 469 tkr DATAKOMMUNIKATION 275 tkr 471 tkr 515 tkr 301 tkr tkr KAPITALKOSTNAD IT 853 tkr 847 tkr tkr 690 tkr tkr SUMMA IT ENHETEN/AVDELNING tkr tkr tkr tkr tkr 378 TKR avser 214 SUF och 164 Askersund IT INVESTERINGSBUDGET LEKEBERG ASKERSUND HALLSBERG LAXÅ SUMMA INVESTERINGSBUDGET IT tkr tkr tkr tkr tkr Varav reinvestering av stationära/bärbara PC/tunna klienter 710 tkr tkr 500 tkr 500 tkr tkr Varav reinvestering av servrar, nätutrustning och övriga IT tillbehör 290 tkr tkr 800 tkr 500 tkr tkr

19 Förteckningen nedan visar på IT system och program samt licenser som under 2013 finansierades i ITverksamhetens budget hos respektive kommun. När O är markerad innebär det att kommunen har verksamhetssystemet men finansieras av annan verksamhet. Verksamhetssystem Licenser LEKEBERG ASKERSUND HALLSBERG LAXÅ Absilion X Caperio Backup X CAPERIO AB: A 100IP INTERNET/KOMMUNIKATIONSTJÄNST X CAPERIO AB: Cisco SMARTnet X CAPERIO AB: Ipswitch WhatsUp Gold Premium X CAPERIO AB: Sydsam Backup S&L X CAPERIO AB: VM ware Support and Subscriptio X DECAPUS X X X Ecos X EVRY ONE INFRAPARTNER STHLM AB: ZENwork SUSE X X F Secure X HALLSBERGS KOMMUN: Electronic HP Carepack 4 Hour X X HÖGSBYNÄT AB: IP City X Ifolder X Jukebox X K3 Resell X X X Kontorsstöd / Officepaket X Lotus Domino X Metakatalog X X X MobilityGuard X X Novell Servicedesk X X Oracle Database X O X OTRS X X Palo Alto X X X PULSEN INTEGRATION AB: Novell Storage manager X PULSEN INTEGRATION AB: Pulsen snapshot conenctor grund X X PULSEN INTEGRATION AB: SUPAVT support avgift X X PULSEN via Hallsberg X RADAR GROUP INTERNATIONA; Radar CIO abonnemang X SEP Sesam X X SVENSK E IDENTITET AB: Månadsavgift E identitet X TEIS X O Teknisk infrastruktur X X TIETO SWEDEN AB: DSEA X TIETO SWEDEN AB: EBIZ gate X O Vibe X X ZenWorks Configuration Manegement X X ZenWorks Mobile Management X X

20 Sidan 1 av 4 Reglemente för Sydnärkes IT-nämnd Antaget av kommunfullmäktige i Askersunds-, Hallsbergs-, Laxå samt Lekebergs kommuner den xx, xx, xx respektive xx. Askersunds-, Hallsbergs-, Laxå samt Lekebergs kommuner (nedan kallade de samverkande kommunerna) har genom avtal om samverkan och detta reglemente kommit överens om att tillsammans bilda den gemensamma nämnden, Sydnärkes IT-nämnd, i syfte att samverka om IT-verksamhet. Utöver vad kommunallagen säger om nämnder i 6 kapitlet ska detta reglemente och mellan kommunerna tecknat samarbetsavtal gälla för den gemensamma nämnden. 1 Organisationstillhörighet Lekebergs kommun är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Lekebergs kommuns organisation. 2 Verksamhetsområde Den gemensamma nämnden ansvarar för: - drift och förvaltning av kommunernas system- och nätverksmiljö; kommunerna är överens om att etablera ett kommunsammanbindande nät, - support till medarbetare avseende hantering av klientenheter (tex pc och läsplattor), - hantering av centrala behörigheter samt - IT-strategiskt stöd till verksamheterna i deras arbete (tex upphandlingsstöd och utvecklingsarbete) hos de samverkande kommunerna. Nämnden biträder de samverkande kommunerna i framtida verksamhetssatsningar som på olika sätt är IT-relaterade inom nationell och regional utveckling. Nämnden har rätt att inom sitt verksamhetsområde åta sig uppdrag från andra kommuner, kommunförbund etc. Nämnden ska särskilt följa utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ta de initiativ som behövs och i det arbetet ta nödvändiga kontakter samt samarbeta med andra myndigheter, organisationer och enskilda vars verksamhet berörs. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde avge de yttranden och lämna de upplysningar som begärs av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, annan nämnd eller kommunalförbund i de samverkande kommunerna.

21 Sidan 2 av 4 Nämnden ska delta i respektive kommuns planering, där frågor inom nämndens område berörs. Nämnden ska ingå i respektive kommuns krisorganisation utifrån respektive kommuns behov. 3 Sammansättning Den gemensamma nämnden ska, ha fyra (4) ledamöter och fyra (4) ersättare som utses av respektive kommunfullmäktige enligt följande: Ledamöter Ersättare Askersund 1 st 1 st Hallsberg 1 st 1 st Laxå 1 st 1 st Lekeberg 1 st 1 st Nämnden ska ha en ordförande samt en vice ordförande. Posten som ordförande ska rotera årligen mellan kommunerna i följande ordning: Askersund, Hallsberg, Laxå och Lekeberg om inte kommunerna är överens om annat. På samma sätt ska vice ordförandeskapet rotera i ordningen, med en förskjutning motsvarande ett steg i ordningen. 4 Ansvar och rapportskyldighet Nämnden ska bedriva sin verksamhet i enlighet med det samarbetsavtal som gäller mellan de samverkande kommunerna, detta reglemente samt de mål och riktlinjer som kommunernas fullmäktige enhälligt har beslutat om. IT-nämnden ska senast den 31 januari till respektive kommun, lämna rapport om ekonomi och verksamhet under det föregående året. 5 Ersättares tjänstgöring Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde, eller att vidare delta i ett sammanträde, tjänstgör ersättare enligt följande ordning: I första hand personlig ersättare och i andra hand annan ersättare (enligt ordning på kommunerna i 3). En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om ersättare trätt in i ledamotens ställe. Ersättare har rätt att närvara och yttra sig på sammanträde även när de inte tjänstgör.

22 Sidan 3 av 4 6 Anmälan av förhinder En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller del av ett sammanträde ska snarast anmäla detta till nämndens sekretariat. 7 Ersättare för ordföranden Om varken ordförande eller vice ordföranden kan delta i ett sammanträde beslutar nämnden vem av de två andra ordinarie ledamöterna som ska fullgöra uppdraget som ordförande. 8 Kallelse Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. 9 Justering och anslag av protokoll Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Om nämnden avser att fatta beslut om omedelbar justering bör protokollet redovisas skriftligt dessförinnan. Justering av nämndens protokoll ska anslås på Lekebergs kommuns anslagstavla samt kopia för kännedom på kommunernas anslagstavlor. Protokollet i sin helhet ska finnas på respektive kommuns kommunstyrelsekansli. 10 Reservation Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 11 Delgivning Handlingar delges nämnden genom att lämnas till ordförande eller anställd som nämnden bestämmer. 12 Undertecknande av handlingar Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordföranden och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer.

23 Sidan 4 av 4 13 Beredning De ärenden som ska avgöras av den gemensamma nämnden ska beredas gemensamt av kommuncheferna i de samverkande kommunerna, som till sin hjälp i detta arbete har IT-chefen och dennes förvaltningsorganisation. 14 Ordförandens uppgifter Ordföranden företräder nämnden mellan sammanträdena. Ordföranden ska med iakttagande av bestämmelserna i detta reglemente eller för nämndens personal beslutade föreskrifter utöva tillsyn över nämndens olika förvaltningsgrenar. Ordföranden får besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

24 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Taxor för myndighetsutövning inom Nerikes Brandkår Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta: l. Taxa för brandskyddskontroll. Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. 2. Sotningsfrister. Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. 3. Taxa för sotning. Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. 4. Taxa för tillstånd. Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 5. Taxa för tillsyn. Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Ärendet Nerikes Brandkår har i bifogat material lämnat förslag till beslut i medlemskommunernas kommunfullmäktigeförsamlingar. Förslaget avser fastställande av en rad olika taxor. Nerikes Brandkår har tidigare själv fattat dessa beslut. I en ny dom i Högsta förvaltningsdomstolen, har emellertid fastslagits att det är medlemskommunerna som måste fatta beslut om taxor som grundas på bemyndiganden till en kommun. Den rätten anses inte följa med över till ett kommunalförbund, när kommunen lämnar över ansvaret för verksamheten. Nerikes Brandkår föreslår medlemmarna att fatta likalydande beslut om bifogade taxor. Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottets förslag framgår ovan. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

25

26 Taxa för Sotning enligt Lagen om skydd mot olyckor Hallsbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

27 Sotningstaxa för Hallsbergs kommun från och med 1 April 2014 Taxa gällande föreskrivet sotnings- och rensningsarbete enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Timtaxa: 431,80 kr (timtaxa revideras årligen med av de centrala parterna Sveriges kommuner och landsting samt Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund publicerat Sotningsindex. Vid tillämpning av taxan sker utjämning till jämna kronor). Objekttid i minuter Kronor exkl. moms 1.1 Grundavgift Inställelse för utförande av arbete enligt 1.2 under ordinarie sotningstur per gång (antal minuter x timtaxa) Helårsbebott hus 13,00 93,56 kr Fritidshus 23,00 165,52 kr 1.2 Objektsavgift (kr/enhet) Sotning eller rensning av nedan nämnt objekt jämte tillhörande rökkanal och förbindelsekanal eller bikanal Värmepanna med normaleffekt högst 50 Mcal/h (ca 60 kw) eldad uteslutande med olja 25,34 182,36 kr eldad uteslutande med olja, miljögodkänd 30,32 218,20 kr eldad helt eller delvis med fastbränsle 32,50 233,89 kr eldad helt eller delvis med fastbränsle, miljögodkänd 32,50 233,89 kr kontroll av eldstad enligt särskilt beslut av Räddningsverket 25,34 182,36 kr Braskamin 22,50 161,93 kr Vanlig köksspis och övriga lokaleldstäder 20,00 143,93 kr 1.3 Tilläggsavgift Förbindelsekanal eller bikanal av lägst 1.0 längd ,5 meter 3,84 27,64 kr meter 9,48 68,22 kr Mer än 5 meter: Timersättning uttas enligt Övriga objekt 2.1 Inställelseavgift Avgift enligt inkluderar ersättning för inställelse för arbetets utförande vid objekt belägna Inom en radie av 10 km från arbetslokalerna. Förmer avlägset belägna objekt uttas tilläggsersättning för den proportionella delen av den tillkommande transporttiden per man och timme med pris, som anges i

28 2.2 Objektsavgift Sotning av värmepanna jämte tillhörande rökkanal och förbindelsekanal. För den till rökkanalen anslutna största sotade värmepannan uttas ersättning enligt a och för var och en av de övriga sotade värmepannorna enligt b a Värmepanna med normaleffekt högst 50 Mcal/h (ca 60 kw) Se 1.1 och ( kw) 46,94 337,81 kr ( kw) 54,43 391,71 kr ( kw) 62,49 449,72 kr ( kw) 65,65 472,46 kr ( kw) 70,36 506,36 kr b Sidopanna med normaleffekt högst 50 Mcal/h (ca 60 kw) 16,18 116,44 kr ( kw) 29,47 212,09 kr ( kw) 36,96 265,99 kr ( kw) 45,02 323,99 kr ( kw) 48,18 346,74 kr ( kw) 52,89 380,63 kr För sotning eller rensning av annat än under 1 och angivet objekt uttas ersättning per man och timme med pris, som anges i 4.5. Parterna kan träffa överenskommelse om fast pris beräknat efter tidsåtgång. 2.3 Tilläggsavgift Separat rökkanal till sidopanna 4,00 28,79 kr Stoftavskiljare, rökgasfläkt, längre förbindelsekanal till objekt enligt 2.2.1; timersättning uttas enligt 4.5. Parterna kan träffa överenskommelse om fast pris beräknat efter tidsåtgång 3 Undersökningsarbeten m m För undersökningsarbete, annat beställt arbete och utbränning uttas ersättning per man och timme med pris, som anges i 4.5 samt transportersättning enligt Särskilda bestämmelser 4.1 Om vid utförande av arbete enligt 1.2, 1.3, och undantagsförhållande föreligger genom avvikelse av nedan nämnt slag, uttas ersättning per man och timme med pris som anges i 4.5. sådan placering av objektet att rensluckor är svåråtkomliga. anordningar och konstruktionsdetaljer hindrar eller avsevärt försvårar användning av standardverktyg. för sotningens genomförande erforderlig demontering och montering av luckor och andra detaljer orsakar merarbete i sådan omfattning att tidsåtgången härför uppgår till eller överstiger i 4.5 angiven debiteringsperiod. blockering av rensluckor eller av utrymme med renslucka. användning av mer än vanligt sotbildande bränsle, förkomsten av svårborttagbara blanksotbeläggningar eller av större sotmängd än normalt på grund av anläggningsfel. fastsättning av arbetsredskap i kanal e.d. 2

29 För hämtning av lös väggstege, som ej förvaras omedelbart intill uppstigningsställe, uttas tilläggsavgift med 43,18 kronor (6 min) dock att tilläggsersättning beräknas som timersättning enligt 4.5, därest tidsåtgången uppgår till eller överstiger däri angiven debiteringsperiod. För extra inställelse, då fastighetsägaren eller nyttjaren av rensningspliktig objekt utan giltigt skäl hindrat arbetets utförande på härför tillkännagiven tidpunkt, uttas för återbesök ersättning per man och timme med pris som anges i 4.5 samt transportersättning. Härjämte uttas ersättning för den ordinarie inställelsen enligt 1.1 eller 2 samt en administrationsavgift av 64,77 kronor (9 min). Transportersättning för bil beräknas som kilometerersättning med det belopp per påbörjad km av avståndet fram och åter till förrättningsplatsen som vid tillfället gäller för befattningshavare i kommunens tjänst enligt härför centralt utfärdad anvisning. Vid beräkningen tillämpas reglerna för mindre bil och lägsta årliga körlängd. För annat Transportmedel än bil uttas ersättning med den verkliga kostnaden. För arbete som utförs utom ordinarie arbetstid, orsakat av att objektet inte är tillgängligt under Ordinarie arbetstid, uttas en ersättning per man och timme med pris som anges i 4.5 samt tillägg Motsvarande de merkostnader som arbetet föranleder. Timersättning utgår med 431,80 kronor innefattande även ersättning för erforderlig arbetsledning. För arbete under ordinarie arbetstid räknas påbörjad kvartstimme som en hel kvartstimme. För övertidsarbete räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme. I övertid inräknas eventuell avtalsenlig väntetid samt tid för bad och omklädsel, därest denna utgår särskilt för övertidsarbetet. Vid beräkning av arbetstidens längd inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen. I angivna ersättningar ingår kostnaden för konventionell teknisk utrustning. För användande av speciell teknisk utrustning, exempelvis sotsugare och tvättaggregat, utgår tilläggsersättning enligt överenskommelse med den betalande. 3

30 Taxa för Brandskyddskontroll Enligt Lagen om skydd mot olyckor Hallbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

31 Taxa Brandskyddskontroll ALLMÄNT Grunden för denna taxa om brandskyddskontroll finns i 3 kap 6 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Termer och begrepp som används i lagen eller förordningen om skydd mot olyckor samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (SRVFS 2005:9) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll har samma betydelse i denna taxa. 1 BERÄKNING AV AVGIFT (Angivna avgifter exkl. moms.) Ersättning utgår med grundavgift och kontrollavgift. 1. Objekt i småhus Grundavgift Kronor Inställelse för utförande av brandskyddskontroll Helårsbebott hus: 243,10 kronor. Fritidshus: 430,10 kronor. Kontrollavgift: Brandskyddskontroll av eldstad, värmepanna etc. med tillhörande rökkanal: 748 kronor per timme. Minsta debitering 30 min. För kontroll räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme. 2. Övriga objekt: Kontrollavgift: Kontrollavgift: 748 kronor per timme. 3. Avgift för efterkontroll För separat utförd efterkontroll av förelagd brandskyddsåtgärd utgår avgift med 748 kronor per timme samt transportersättning. 4. Särskilda bestämmelser A. För extra inställelse, då kontrollen inte kunnat utföras enligt ordinarie avisering och särskilda skäl för detta inte förelegat, utgår ersättning för återbesök med 748 kronor per timme samt transportersättning. Härjämte utgår ersättning för den ordinarie inställelsen enligt 1 eller 2 samt en administrationsavgift av 124,70 kronor (Avgiften baseras på 10 minuters tidsåtgång). B. Transportersättning för bil beräknas som kilometerersättning per påbörjad km av avståndet fram och åter till förrättningsplatsen. C. Vid beräkningen tillämpas reglerna för mindre bil och lägsta årliga körlängd. För annat transportmedel än bil utgår ersättning med den verkliga kostnaden. 2

32 Taxa Brandskyddskontroll D. För kontroll utförd utom ordinarie arbetstid orsakat av att objektet inte är tillgängligt under ordinarie arbetstid, utgår ersättning med 748 kronor per timme samt tillägg motsvarande de merkostnader som arbetet föranleder. För kontroll räknas påbörjad kvartstimme som hel kvartstimme. Vid beräkning av arbetstidens längd enligt 2, 3 samt 4 inräknas förflyttningstiden till och från arbetsplatsen. I angivna ersättningar ingår kostnaden för teknisk utrustning och förbrukningsmateriel samt för protokollering av brandskyddskontrollen. 3 INSTÄLLELSETID Helårsbebott hus: 15,81 minuter. Fritidshus: 25,81 minuter. 4 AVGIFTENS ERLÄGGANDE Avgiften enligt denna taxa erläggs av objektets ägare/innehavare mot räkning när brandskyddskontrollen fullgjorts. 5 DRÖJSMÅLSRÄNTA Dröjsmålsränta enligt lag utgår efter räkningens förfallodatum. 6 IKRAFTTRÄDANDE Denna taxa skall tillämpas från och med INDEXREGLERING AV TAXAN Ersättning för brandskyddskontroll enligt denna taxa revideras årligen med av de centrala parterna Svenska Kommunförbundet och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund publicerat Sotningsindex. 3

33 Taxa för Tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor Hallsbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

34 Taxa för tillståndgivning enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER Denna taxa gäller för tillståndsprövning, provtagning och undersökning av prov, godkännande av föreståndare, godkännande av explosiv vara och beslut om huruvida en vara är att anse som en explosiv vara. 2 BERÄKNING AV AVGIFT Debitering av tillståndsärenden grundar sig på fast grundavgift för olika typer av ärenden. Dessa grundavgifter är beräknade utifrån den uppskattade tiden som det tar att handlägga ett tillståndsärende, kostnad för avsyning ingår ej. Hantering Typobjekt Kostnad Byte av innehavare kr Revidering av befintligt tillstånd kr Publik verksamhet Butik, handel, hotell, restaurang, kr samlingslokaler, skola, etc. Icke publik verksamhet, Enstaka produkt, lackering, bilverkstad, mindre kr mindre omfattning lager/förråd, byggarbetsplats, etc. Icke publik verksamhet, Stor bilverkstad, cisterner, lager etc kr mellan omfattning Icke publik verksamhet, Stor industri, omfattande lagerhantering, stor kr större omfattning variation i hanterade produkter Drivmedelsanläggning automatstation kr Drivmedelsanläggning bemannad kr Icke yrkesmässig kr hantering Explosiv vara Byte av innehavare kr Revidering av befintligt tillstånd kr Föreståndare explosiver kr Förvaring explosiver kr Försäljning fyrverkerier kr Förvaring och försäljning explosiver kr Överföring explosiver kr Komplexa ärenden som kräver större arbetsinsatser eller om handlingarna är ofullständiga kan timdebitering med kronor per påbörjad timme utgå. 1

35 Taxa för tillståndgivning enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Avsyning debiteras särskilt och innebär: Kostnad vid avsyning är summan av en fast inställelsekostnad om kronor, samt en rörlig timkostnad om kronor. Den fasta avgiften innefattar ersättning för genomgång av för förrättningen nödvändiga handlingar, administrativt efterarbete samt kostnad för erforderliga resor. Rörlig avgift tas ut för tiden på plats vid avsyning, minsta debitering 30 minuter. Vid avsyning räknas påbörjad halvtimme som hel halvtimme. 3 AVGIFTENS ERLÄGGANDE Avgiften enligt denna taxa erläggs av sökande mot räkning. 4 DRÖJSMÅLSRÄNTA Dröjsmålsränta enligt lag utgår efter räkningens förfallodatum. 5 IKRAFTTRÄDANDE Denna taxa skall tillämpas från och med och gäller för ärenden som är påbörjad efter denna dag. 2

36 Taxa för Tillsyn enligt Lagen om skydd mot olyckor samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor Hallsbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

37 Taxa för tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt lag om brandfarliga och explosiva varor 1 INLEDANDE BESTÄMMELSER Denna taxa gäller för tillsyn enligt 5 kap 4 lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt 27 lagen (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 2 BERÄKNING AV TILLSYNSAVGIFT Kostnad vid tillsyn är summan av en fast inställelsekostnad, om kronor, samt en rörlig timkostnad om 910 kronor. Den fasta avgiften innefattar ersättning för genomgång av för förrättningen nödvändiga handlingar, administrativt efterarbete samt kostnad för erforderliga resor. Rörlig avgift tas ut för tiden på plats vid tillsyn, minsta debitering 1 timme. Vid tillsyn räknas påbörjad timme som hel timme. 3 AVGIFTENS ERLÄGGANDE Avgiften enligt denna taxa erläggs av objektets ägare/innehavare mot räkning när tillsynen fullgjorts. 4 DRÖJSMÅLSRÄNTA Dröjsmålsränta enligt lag utgår efter räkningens förfallodatum. 5 IKRAFTTRÄDANDE Denna taxa skall tillämpas från och med och gäller för tillsyn som är påbörjad efter denna dag. 1

38 Sotningsfrister enligt Lagen om skydd mot olyckor Hallsbergs Kommun Upprättad av Nerikes Brandkår Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx

39 Sotningsfrister Allmänt Föreskrifter om sotningsfrister finns i 3 kap. l förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (SRVFS 2005:9) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Termer och begrepp som används i lagen eller förordningen om skydd mot olyckor samt i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll har samma betydelse i dessa råd och kommentarer. Följande lokala bestämmelser kompletterar dessa föreskrifter. Den rengöring (sotning) som skall utföras enligt 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor syftar till att förebygga brand. Lagens betoning på brandskydd i kombination med ny kunskap om sotningens betydelse för riskerna för brand har medfört att imkanaler i enskilda hushåll inte längre omfattas av lagens krav på sotning. Dessutom anser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inte att det finns brandskyddsmässiga skäl för att sota vissa anläggningstyper lika ofta som tidigare varit fallet. Den enskilde har det primära ansvaret för sitt eget brandskydd. Enligt 2 kap. 2 lagen om skydd mot olyckor skall också ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Definitioner Anläggning Avgaskanal Eldningsapparat Imkanal Lokaleldstad Rökkanal Tung eldningsolja Värmecentral Fast förbränningsanordning och därtill hörande rökkanal eller avgaskanal samt imkanal och de övriga byggnadsdelar som skall kontrolleras enligt 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor. Kanal för bortledande av avgaser från förbränningsanordning som eldas med gas samt till kanalen monterade delar, såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll. Del av eldstad för automatisk inmatning och förbränning av bränslet samt till apparaten monterade delar, såsom fläkt, spjäll och övrig reglageutrustning. Frånluftskanal från utrymme för matlagning eller uppvärmning av mat i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen samt till kanalen monterade delar, såsom fläkt, avskiljare och spjäll. Eldstad som används för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd. Exempel på lokaleldstäder är braskamin, kakelugn och öppen spis. Kanal för bortledande av rökgaser från förbränningsanordning som eldas med fasta eller flytande bränslen samt till kanalen monterade delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare och spjäll. Eldningsolja med kvalitetsbeteckning 3 eller högre. En särskild byggnad som innehåller en eller flera fasta förbränningsanordningar med tillhörande skorsten för produktion av värme eller kraft för exempelvis en större industrianläggning eller för flera byggnader inom område med flerbostadshus, militäranläggning eller sjukhusanläggning. 1

40 Sotningsfrister Frister: Värme-, varmvatten-, varmlufts- och ångpannor Om pannan ingår i en värmecentral som står under kontinuerlig övervakning av en kvalificerad driftsledare kan sotning utföras med fristen 4 år, oavsett vilket bränsleslag som används. I övriga fall kan, om eldning sker med fasta bränslen, sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 4 ggr/år Avser konventionella pannor. 3 ggr/år Avser pannor med keramisk inklädnad i förbränningskammaren eller motsvarande konstruktion för effektiv förbränning av bränslet och där pannan är ansluten till ackumulatortank eller motsvarande anordning. 2 ggr/år Pannor där eldning sker med träpellets eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och där eldningsapparaten är speciellt konstruerad för effektiv förbränning av bränslet. Om eldning sker med flytande bränslen kan sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 4 ggr/år Avser pannor där eldning sker med tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle och pannans märkeffekt överstiger 60 kw. 1 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. 2 år Avser pannor där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle samt med pulserande förbränning och pannans märkeffekt uppgår till högst 60 kw. Köksspisar, ugnar och andra jämförbara förbränningsanordningar Om eldning sker i större omfattning än för enskilt hushålls behov kan sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 6 ggr/år Avser eldstäder där eldning sker med fasta bränslen, tung eldningsolja eller annat från sotbildningssynpunkt motsvarande bränsle. 1 år Avser eldstäder där eldning sker med lätt eldningsolja eller annat, från sotbildningssynpunkt, motsvarande bränsle. Om eldning sker för ett enskilt hushålls behov kan sotningsfrister för lokaleldstäder tillämpas. 2

41 Sotningsfrister Lokaleldstäder Att avgöra om en lokaleldstad är att hänföra till 1-års eller 4-års sotningsfrist är i grunden en bedömningsfråga. Grundtanken är att lokaleldstäder ska sotas varje år, men eftersom det finns lokaleldstäder, dvs. kaminer, kakelugnar och öppna spisar etc. som inte används i någon nämnvärd omfattning (trivseleldning), finns möjligheten att ge dessa en längre frist (4 år). Trivseleldning Enligt de allmänna råden om brandskyddskontroll är trivseleldning definierat såsom eldning i korta eldningscykler någon gång (1) per vecka. Översatt i mängden förbrukat bränsle kan detta innebära en maximal ungefärlig årlig förbrukning på cirka 1 m³ ved. Om eldning sker i lokaleldstäder kan sotning göras enligt följande. Frist Tillämpningskriterier 1 år Avser eldstäder som utgör den primära källan för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd eller för matlagning. 4 år Avser eldstäder som endast trivseleldas, årlig förbrukning på ca 1 m³ ved eller mindre. 4 år Eldstaden är belägen i ett fritidshus Imkanaler i restauranger eller andra större kök Frist Tillämpningskriterier 3 ggr/år Imkanaler i restauranger eller andra större kök. 1 år Avser imkanaler i kök som endast används för uppvärmning av mat eller liknande verksamhet. Dessa frister är generella. Individuella objekt kan ur brandskyddsmässiga skäl få tätare eller glesare sotningsfrister. Det är skorstensfejaremästaren som kan medge avsteg eller fordra tätare rengöring (sotning). Skorstensfejaremästarens beslut kan prövas av direktionen för Nerikes Brandkår. 3

42 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Strategiska investeringar Förslag till kommunfullmäktige 1. Investeringsanslaget för de strategiska investeringarna är tkr för perioden och inte ett fast belopp respektive år. Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt vad som framgår ovan, lämnas följande Förslag till kommunstyrelsen 2. De strategiska investeringarna för 2014 fastställs enligt tabell i denna skrivelse. 3. Eventuella drifts- och/eller kapitalkostnader på grund av beslut om strategiska investeringar i detta ärende ska rymmas inom tilldelad budget för nämnderna. 4. Kommunledningsgruppen ska så snart det kunna ske, skriva fram ärenden om framtida investeringar som är på gång och som bör starta under 2014 för beslut i juni. 5. I samband med beslut om budget för 2015 ska fastställas de strategiska investeringarna för resterande del av perioden Ärendet Ekonomiavdelningen har i bilagt tjänsteutlåtande lämnat förslag till beslut angående de strategiska investeringarna. Förslaget innebär bland annat att ett investeringsbelopp fastställs för perioden , och inte uppdelat per år, och att vissa investeringar fastställs för Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottets förslag framgår ovan. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

43 Tjänsteutlåtande 2/2014 Ekonomiavdelningen Ekonomichef Lizanne Byström Ekonom Helena Luthman Kommunstyrelsen STRATEGISKA INVESTERINGAR Under hösten 2013 antogs en investeringsplan för kommunen, där man beslutade om en total investeringsnivå per år. Genom att ta ett nytt beslut där investeringsnivåerna istället avser hela perioden, ges större möjlighet att disponera anslagen mellan åren. Anslaget för strategiska investeringar är då för perioden tkr, enligt antagen budget i december De föreslagna investeringarna för 2014 uppgår till tkr. Det innebär att det återstår tkr att fördela under perioden. Följande investeringsäskanden har inkommit: TIDIGARE BESLUTAT LSS-buss -700 Förskolan Kompassen Bergöö-huset -500 ÅTERSTÅENDE INV Förskolan Kompassen Inv. Förskolan Kompassen -500 Vibytorp -600 NYA ÄSKANDEN Ekonomisystem påfart -300 Styrsystem -200 Infokey -300 TimeCare -600 EXPLOATERING Exploatering TOTALT Ram Totalt äskat ÅTERSTÅR

44 Tjänsteutlåtande 2/2014 Ekonomiavdelningen Tidigare beslutat I budget har LSS-buss till Socialnämnden samt anslag för att bygga klart Förskolan Kompassen redan beslutats. Dessutom har ett anslag på 500 tkr till Bergööska huset beviljats. Återstående investeringar från 2013 Vid utgången av 2013 fanns pågående projekt, vilka fortsätter under För att kunna färdigställa dessa behöver nya investeringsmedel avsättas för dessa från planeringsperiodens, års, strategiska investeringar. Detta i och med att den antagna investeringsplanen ej medger ombudgeteringar mellan åren. Förskolan Kompassen Ombyggnationen av förskolan Kompassen etapp II har blivit försenat. Ett tillökat anslag för 2014 behövs för att slutföra projektet. Under 2013 fanns medel avsatta för nya inventarier till förskolan. Då inflyttning ej skett under 2013 har heller inte inventarierna kunnat köpas in. Därför behöver ett anslag för detta också finnas Vibytorp Byggnation av etapp A på Vibytorp II har skett under 2013 och har tillskapat tolv nya villatomter. Det som återstår är asfaltering. Medel för detta behöver också avsättas under 2014 för att kunna färdigställa projektet. Nya äskanden I kommunen ledningsgrupp har ytterligare ett antal investeringar diskuterats, och några har inkommit som ytterligare äskanden. Ekonomisystem påfart Det nya ekonomisystemet Agresso är i behov av uppgradering. I samband med denna uppgradering behöver också vissa justeringar i systemets uppsättning ske. Uppgraderingen möjliggör ytterligare utveckling av kommunens ekonomiska rapportering och redovisning. Kalkylerad kostnad är 300 tkr. Styrsystem Kommunen har behov av ett verktyg för att utveckla och följa upp styrningen av kommunen. Systemet ska också möjliggöra uppföljning av mål på ett tydligt och systematiskt sätt. Den kalkylerade kostnaden är 200 tkr och avser styrsystemet Cockpit. Infokey I dag har kommunens chefer tillgång till ekonomisk information genom databasen EkoZoom. Då kommunen har bytt ekonomisystem och kodplan är denna lösning inte längre tillfredställande. Ett nytt system för detta behöver införas. Infokey är en tilläggslösning från Agresso som på ett bättre sätt än idag skulle tillfredsställa budgetansvarig samt användare som är i behov av en titta-funktion vad gäller ekonomiska uppgifter. Beräknad kostnad uppgår till 300 tkr.

45 Tjänsteutlåtande 2/2014 Ekonomiavdelningen TimeCare Under 2013 investerade kommunen i TimeCare Planering vilket möjliggör bättre styrning och planering av resurser. Idag används programmet av socialförvaltningen men andra verksamhetsområden kan bli aktuella. Det som saknas i dag är någon form av schemaläggningsprogram, vilket innebär att schemaläggning sker för hand. Därför skulle ett sådant verktyg som TimeCare Schema underlätta och effektivisera arbetet med schemaläggning. Då alla scheman ska läggas in i det nya personalsystem, Personec P, som i dagsläget också sker manuellt, kommer en integration mellan ovan nämnda system minska tids och resursåtgången. Ett schemaverktyg skapar också möjligheter att simulera olika schema alternativ, så att den mest optimala bemanningen kan läggas. Den kalkylerade kostnaden för detta är 600 tkr. Exploatering I samband med att den nya investeringsplanen antogs lyftes också exploateringarna från reinvesteringarna till de strategiska. Därför behöver dessa också beslutas i samband med att de strategiska investeringarna fördelas. I dagsläget finns dock ingen färdig kalkyl. På gång Det finns ytterligare ett antal investeringar som ännu ej är klara för beslut. Bland annat kan nämnas att vi kommer att behöva nya lokaler för förskola på norr, nytt LSS-boende samt eventuellt också lokaler för ensamkommande flyktingbarn. Till samtliga dessa verksamheter behövs också inventarier. Kultur- och utbildningsförvaltningen ser också behov av förändringar avseende lokaler för Kulturskolan, Transtensskolan och för C2. Dessutom har vi också externa hyresgäster som är i behov av ombyggnation av befintliga lokaler. Västra skolan samt Alléhallen är i behov av ombyggnation av detta skäl. Ett samarbete i länet pågår för att hitta en bra lösning för ärendehantering. Kommunen kommer att behöva uppgradera eller köpa ett nytt ärendehanteringssystem inom en snar framtid. Dessa investeringar saknar idag planering och kalkyl, men kommer att aktualiseras inom en snar framtid. Kommunledningsgruppen ansvarar för att skriva fram dessa till KS sammanträde i juni 2014 Sammanställning sker via ekonomikontoret.

46 Tjänsteutlåtande 2/2014 Ekonomiavdelningen FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att besluta: Att investeringsanslaget för de strategiska investeringarna är tkr för perioden och inte ett fast belopp respektive år. Under förutsättning att Kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, föreslås kommunstyrelsen besluta: Att Att Att Att fastställa de strategiska investeringarna för 2014 enligt tabell i denna skrivelse eventuella drifts- och/eller kapitalkostnader på grund av beslut om strategiska investeringar i detta ärende ska rymmas inom tilldelad budget för nämnderna kommunledningsgruppen så snart det kan ske skriver fram ärenden om framtida investeringar som är på gång och bör starta under 2014 för beslut i juni i samband med budget 2015 också fastställa de strategiska investeringarna för resterande del av perioden I tjänsten Lizanne Byström Ekonomichef Helena Luthman Ekonom

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Ändring av arvodesreglerna; ordförandeskapet i överförmyndarnämnden Förslag till kommunfullmäktige Månadsarvodet för ordföranden i överförmyndarnämnden höjs till 7 % av den bas som anges i arvodesreglementet. Ärendet Överförmyndarverksamheten i Hallsbergs kommun bedrivs i form av en överförmyndarnämnd. Fram till årsskiftet 2013/14 sköttes administrationen av tjänstemän i Hallsbergs kommun. Sedan årsskiftet gäller ett avtal med Kumla kommun, enligt vilket överförmyndarkansliet i Kumla sköter administrationen av överförmyndarärendena i Hallsbergs kommun. Överförmyndarnämnden i Hallsbergs kommun har delegerat beslutanderätten i ett stort antal frågor till överförmyndarkansliet. I och med förändringen har ordförandens roll förändrats och nya uppgifter har tillkommit. Främst av dessa är ett ansvar för rekrytering av gode män och förmyndare. Detta motiverar att arvodet till ordföranden höjs. Kommunens regler för fasta arvoden är utformade så att arvodet för ett uppdrag betalas med en viss procentsats av en bas, som förändras årligen i takt med förändringar i ett av SCB:s index för löner. För ordföranden i överförmyndarnämnden har hitintills gällt att denne har fått 5 % av basen kr per månad, vilket blir kr. Nu föreslås att arvodet höjs till 7 % av basen per månad, vilket blir kr per månad. Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottets förslag framgår ovan. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

48 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Fortsatt byggnation av bostäder i kvarteret Kronan i Hallsberg Förslag till kommunstyrelsen Ärendet Hallsbergs kommun har tidigare fatta följande beslut i frågan om att bygga bostadshus i kvarteret Kronan i Hallsberg (Allégatan 34 38). KF den 18 juni 2012: l. Hallsbergs kommun ska gå ut med anbudsförfrågan genom vilken intresserade företag erbjuds att tillsammans med Hallsbergs kommun bygga lägenheter i kvarteret Kronan i Hallsberg i enlighet med vad som framgår av ett bilagt tjänsteutlåtande. 2. Kommunen kommer att som samarbetspartner välja det företag som lämnar bästa anbudet i enlighet med det anbudsunderlag som kommunstyrelseförvaltningen har fått i uppdrag att upprätta. 3. Kommunstyrelsen har rätt att för detta ändamål under 2012, 2013 eller 2014 nyupplåna, d v s öka kommunens skulder under dessa år med totalt ytterligare 110 mkr. Kommunstyrelsen beslutade sedan den 2 oktober 2012 bl a följande. NA Bygg AB får uppdraget att bygga bostäder i kvarteret Kronan i Hallsberg i enlighet med resultatet av upprättad utvärdering och den återrapportering som kommundirektören har gjort till kommunstyrelsen vid sammanträdet. Kommundirektören har sedan genom skriftliga och muntliga rapporter till kommunstyrelsen informerat om hur byggprojektet fortskrider. Nu genomförs bygget av två hus med vardera 24 lägenheter i kvarteret Kronan. I uppgörelsen med NA-bygg ingår möjligheten för kommunen att på villkor som redan är fastställda, senast i vecka , fatta beslut om att avropa bygget av ytterligare ett likadant hus i kvarteret. Justerare Utdragsbestyrkande

49 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Vid arbetsutskottets möte diskuterades frågan. Kommundirektören kommer att inför kommunstyrelsens sammanträde upprätta en PM med beslutsunderlag. I PM:en kommer bl a följande saker att tas upp: kalkyl, finansiering, uppgifter om tecknade kontrakt, parkeringsfrågan och jämförelse med andra projekt i länet. Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottet beslutade att ärendet skulle avgöras direkt i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

50 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Tillstånd för kameraövervakning vid OKQ8 i Pålsboda, remiss Förslag till kommunstyrelsen Hallsbergs kommun tillstyrker att ansökan bifalls. Ärendet Hallsbergs kommun har från länsstyrelsen i Örebro län fått en ansökan om tillstånd till kameraövervakning på remiss. Ansökan avser övervakning vid OKQ8:s bensinstation i Pålsboda. Remissmaterial finns i bilaga. Kansliavdelningen föreslår att ansökan tillstyrks, eftersom den förefaller väl övervägd och motiverad till sin omfattning. Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottet förslag framgår ovan. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Svar på revisionsrapport om kommunfullmäktiges styrkedja Förslag till kommunstyrelsen Förslaget till svar antas Ärendet Revisorerna har i revisionsrapport granskat fullmäktiges styrkedjan och mot bakgrund av granskningen, ställt en rad frågor till styrelse och nämnder. Enkonomiavdelningen har i bilagt dokument lämnat förslag till svar för kommunstyrelsens del. Förslaget till svar är samordnat med de förslag till svar som överiga förvaltningar, lämnar till resppektive nämnd. Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottet förslag framgår ovan. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

61 Ekonomiavdelningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 1/2014 Ekonomichef Lizanne Byström Kommunstyrelsen Förslag till svar på revisorernas rapport angående granskning av kommunfullmäktiges styrkedja Revisorerna har genomfört en granskning av kommunfullmäktiges styrkedja, granskningen har genomförts av PWC. Bedömningen är att styrkedjan behöver utvecklas och stärkas i alla dess delar. Rapporten har översänts till kommunstyrelsen för yttrande i specificerad matris. Kommunstyrelsen har fått uppskov till för inlämning av yttrande. Ekonomiavdelningen föreslår kommunstyrelsen besluta att överlämna ekonomiavdelningens förslag på skrivelse som svar till revisorerna. HALLSBERGS KOMMUN Ekonomiavdelningen Lizanne Byström Ekonomichef

62 Kommunstyrelsens yttrande på revisionsrapporten - Granskning av kommunfullmäktiges styrkedja Revisorerna har genomfört en granskning av kommunfullmäktiges styrkedja, granskningen har genomförts av PWC. Bedömningen är att styrkedjan behöver utvecklas och stärkas i alla dess delar. Rapporten har översänts till kommunstyrelsen för yttrande i specificerad matris. Kommunstyrelsen har fått uppskov till för inlämning av yttrande. Kommunstyrelsen vill härmed framföra följande: Revisorernas bedömning/berörd nämnd Nämndens reflektioner och beslut om åtgärd När åtgärd planeras vara genomförd Ansvarig för implementeringen Kommunens styrmodell är inte etablerad och välkänd (Alla) Enligt revisionsrapporten utgörs en styrmodell av bland annat årscykel, planeringsförutsättningar, budgetberedning, nämndernas uppdrag från kommunfullmäktige samt återrapportering och analys. Kommunstyrelsen anser att styrmodellen i allt väsentligt är väl känd av förvaltningsledningarna. Reflektionen är att det tar tid innan full förståelse nås av alla medarbetare i verksamheterna men att kommunen är en god bit på väg. Samtliga nämnder har upprättat effektmål för att bidra till Kommunfullmäktiges inriktningsmål och visionen fungerar som en ledstjärna för verksamheternas planering, tex visionen att nå invånare år Kommunen har en årscykel för uppföljning och återrapportering av ekonomi och verksamhet. De större uppföljningstillfällena utgörs av Delårsrapport och Årsredovisning. Från och med 2014 kompletteras dessa uppföljningstillfällen med Tertial- Att styrmodellen är etablerad och välkänd av kommunens alla medarbetare planeras vara säkerställt Kommunens ledningsgrupp

63 Övriga planer och program antagna av kommunfullmäktige genomsyrar inte nämndernas styrdokument. (Alla) rapport. Löpande under året lämnar respektive nämnd en månadsrapport till kommunstyrelsen som också hanteras på Kommunfullmäktige. Upplägget av innevarande års budgetprocess är väl känd i förvaltningarna. Kommunstyrelsen håller dock med om att styrmodellen inte är dokumenterad i ett dokument utan utgörs av flera olika beslut, planer och riktlinjer mm. Arbete pågår i kommunens ledningsgrupp för att ta fram ett sammanhållet dokument som beskriver Hallsbergs kommuns styrsystem. Där görs en uppställning av de styrdokument som finns och på vilken nivå som respektive styrdokument beslutas på. Styrsystemet planeras färdigställas och beslutas om under år Kommunfullmäktige antar övergripande mål och riktlinjer, övergripande planer, reglementen samt vissa policys. Kommunstyrelsen anför följande: I de övergripande planer där det klart framgår att de ska följas upp i samband med bokslutet görs det i respektive nämnds verksamhetsberättelse och i kommunkoncernens Årsredovisning. Dessutom kan respektive nämnd besluta om riktlinjer som berör deras direkta ansvarsområde. Dessa riktlinjer strider inte mot de planer, riktlinjer mm som Kommunfullmäktige beslutat om. Däremot anser Kommunstyrelsen att tydlighet i vilka planer och program som nämnderna har att ta hänsyn till är svag då dessa inte finns samlade. Arbete pågår i kommunens ledningsgrupp för att ta fram ett Kommunens ledningsgrupp

64 Kommunstyrelsens delegationsordning är i delar inte relevant och inte uppdaterad utifrån gällande lagstiftning. (KS) Beredningen av ärenden inför arbetsutskottet kan förbättras. (KS) sammanhållet dokument som beskriver Hallsbergs kommuns styrsystem. Där görs en uppställning av de styrdokument som finns och på vilken nivå som respektive styrdokument beslutas på. Styrsystemet planeras färdigställas och beslutas om under år Kommunstyrelsen delar revisorernas uppfattning i detta avseende och avser att återkomma i ärendet under våren. Enligt revisionsrapporten präglas arbetsutskottet av ett informellt förhållningssätt vilket ibland innebär att en del ärenden inte alltid bereds i tillräcklig omfattning. Kommunstyrelsen anför följande; Nya rutiner har tagits fram och delgett i kommunens ledningsgrupp för spridning i förvaltningarna. Kommunstyrelsen anser att revisionsrapportens bild är överdriven med hänvisning till antal ärenden som återremitterats till förvaltningen för komplettering Kommundirektör Ingen åtgärd planeras - Teknik- och plannämndens delegationsordning är svår att överblicka och därmed svår att bedöma i relation till aktuellt reglemente. (TPN) Ansvarsfördelning inom LSS handläggningen kräver en medvetenhet om ansvar och roller samt vilka konsekvenser fattade beslut får för respektive nämnd. (KS, SN, KUN) Socialförvaltningen har ansvar för handläggningen av alla LSSärenden oavsett vilken nämnd som ansvarar för verksamheten. Handläggningen styrs av lagstiftning och riktlinjer. Socialförvaltningen har regelbundna kontakter med kulturoch utbildningsförvaltningen och kommunstyrelseförvaltningen Kommundirektör

65 Roller och ansvar är till viss del oklart vad gäller plan- och byggfrågor. (KS, TPN) Ansvarsfördelningen finns dokumenterad i reglementen och delegationsordningar. Kommunstyrelsen tillsammans med berörda nämnder kommer att genomföra en utvärdering av om ansvarsfördelningen är den mest optimala och om ändringar ska ske. Gemensamt svar från KS och TPN Av kommunstyrelsens reglemente framgår följande: Kommunstyrelsen ansvarar genom sitt arbetsutskott för beredning av ärenden inom den fysiska planeringen. Utskottet kan dock besluta att visst eller vissa ärenden ska hanteras av kommunens teknik- och plannämnd. Kommunens teknik- och plannämnd ansvarar dock alltid för beredningen av och beslut i detaljplaneärenden som innebär mindre justeringar av befintliga detaljplaner och som genomförs genom förenklat planförfarande Kommundirektör Ledningsgruppens roll och funktion kan tydliggöras. (KS) Plan- och byggfrågor av strategisk art tas av kommunstyrelsen, övriga av Teknik- och plannämnden. Myndighetsutövning i form av bygglovsfrågor hanteras av Miljö-, Bygg- och Myndighetsnämnden. I samband med översyn av reglemente och delegationer kan detta förtydligas. Huruvida detta arbetssätt ska kvarstå eller inte, är en fråga som kan övervägas i samband med organisationsöversyn inför kommande mandatperiod. Kommunens ledningsgrupp ska fungera som stöd till kommundirektören för hjälp att Kommunens ledningsgrupp

66 Mängden mål gör det svårt att fokusera och veta att kommunen och verksamheterna är på rätt väg och kopplingen mellan kommunfullmäktiges inriktningsmål, nämndernas effektmål och verksamhetsmål är inte alltid helt tydlig, den röda tråden är svår att finna. (Alla) Vår bedömning är att kommunstyrelsen inte har utövat sin uppsiktplikt på ett tillfredsställande sätt. Därtill är rapporteringen för verkställa politiska intentioner. Vidare har ledningsgruppen i uppdrag, att utifrån sin profession, leverera underlag till politiska beslut. Ledningsgruppen har under det senaste året haft interna diskussioner om dess uppdrag och arbetssätt. I styrsystemet som ska antas under året kommer en tydlig genomgång att göras av olika roller inom kommunen, både på politisk- och tjänstemannanivå. Hallsbergs kommun har i dagsläget nio inriktningsmål. Utifrån dessa inriktningsmål ska nämnderna och styrelsen ta fram effektmål. Under senaste året har antal effektmål minskat för att nämnderna ska erhålla en mer tydlig styrning. Kommunstyrelsen håller med revisorerna i deras bedömning att antalet inriktningsmål är för många för att styrningen ska kunna vara optimal, och att det därmed leder till många effektmål i nämnderna. Kommunstyrelsen har påbörjat ett arbete för att se över vision, ledord och inriktningsmål. Planeringen är att de omarbetade och eventuellt delvis nya mål ska beslutas om i samband med beslut om Gemensamma Planeringsförutsättningar i juni 2014 av Kommunfullmäktige. Därefter ska nämnder och styrelsen utarbeta nya effektmål enligt SMART-modellen. Detta är en del i det omfattande arbete som just nu pågår i kommunen för att förtydliga och sjösätta kommunens nya styrsystem. I revisionsrapporten framgår att bedömningen av hur uppföljning och rapportering av verksamhet och ekonomi fungerar har utgått ifrån protokoll under 2012 och fram till mars Enligt protokollen har uppföljning och Kommunstyrelsen Åtgärder har skett -

67 bristfällig och fattade beslut för vaga. (KS) rapport av den ekonomiska utvecklingen endast skett i samband med delårsrapporten. Vidare går att läsa i revisionsrapporten För att kommunstyrelsen ska kunna utöva sin uppsiktplikt måste rapportering av verksamhet och ekonomi vara effektiv. Det finns ett stort behov av att stärka processerna för uppföljning och rapportering. (Alla) Utifrån protokollsgranskningen förstår Kommunstyrelsen revisionens påpekande. Kommunstyrelsen vill dock förtydliga att uppföljning har skett i samband med kommundirektörens rapport som skall presenteras på samtliga kommunstyrelsesammanträden. Från april 2013 infördes en ny uppföljning av ekonomin då respektive nämnd löpande under året lämnar en månadsrapport till Kommunstyrelsen. I rapporten framgår den ekonomiska prognosen, kommentarer, analyser och eventuella åtgärdsförslag. Dessutom erhåller Kommunstyrelsen en konsoliderad månadsrapport där kommunens gemensamma prognos framgår tillsammans med bland annat en investeringsredovisning, likviditetsredovisning och lånebild. Förutom detta har även kommundirektörens rapport utvecklats under året. Kommunstyrelsen anser utifrån ovan beskrivna uppföljningsmodell att uppsiktplikten numera utövas på ett tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsen delar revisorernas bedömning utifrån materialet i revisionsrapporten men anför följande; Under senaste året har processerna för uppföljning och rapportering förbättrats. Bland annat genom den ram- och budgetprocess som inletts Kommunens ledningsgrupp

68 Förutsättningarna är begränsade för fullmäktige att bedöma om verksamheten bedrivits i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade mål. (Alla) där samtliga nämnder presenterar sitt årsbokslut och delårsrapport för partiernas företrädare vid gemensamma träffar. Dessutom har månadsrapporterna till kommunstyrelsen standardiserats under det senaste året. Under 2014 kommer, förutom årsbokslut och delårsrapport, en tertialuppföljning att göras per april. Kommunen har även köpt in systemet Cockpit som kommer att effektivisera och tydliggöra uppföljnings- och rapporteringsprocesserna. Det nya styrsystemet kommer också att bidra till att processerna stärks då ett årshjul tas fram för kommunen där det tydligt framgår när verksamhet, nämnd/styrelse eller kommunfullmäktige ska genomföra/presentera olika uppföljningar/rapporteringar. I kommunens årsredovisning presenteras ett urval av nämndernas effektmål för att visa på hur nämndernas arbete har bidragit till inriktningsmålen. I årsredovisningen hänvisas det till att samtliga effektmål finns i nämndernas verksamhetsberättelser. Kommunstyrelsen delar revisorernas bedömning att det inte gjorts någon samlad bedömning eller värdering av om fullmäktiges inriktningsmål har nåtts. I 2013-års årsredovisning kommer detta kapitel att omarbetas och en analys av om nämndernas måluppfyllnad kan anses resultera i att inriktningsmålen har uppfyllts. I samband med översynen av inriktningsmålen kan dessa komma att omarbetas och förtydligas vilket också kan leda till att måluppfyllelsen blir enklare att bedöma Kommunstyrelsen

69 Kommunstyrelsen Socialnämnden Kultur- och utbildningsnämnden Teknik- och plannämnden Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden För kännedom till Kommunfullmäktige Granskning av komunfullmäktiges styrkedja Revisorerna har genomfört en granskning av kommunfullmäktiges styrkedja. Granskningen har genomförts av PwC. Vår övergripande bedömning är att styrkedjan behöver utvecklas och stärkas i alla dess delar. Vi tror att kommunfullmäktiges styrkedja och styrningen av kommunen blir effektivare om en struktur skapas som tydligt visar Vad som ska åstadkommas? Formulera och slå fast några tydliga och mät/bedömningsbara mål (SMARTA) Hur följer vi upp och hur sker rapportering? Tydliggör på vilket sätt och hur ansvaret ser ut för rapportering och uppföljning. Hur redovisas resultatet? Koppla redovisningen till målen. Verifiera bedömningar av måluppfyllelse. Analysera måluppfyllelsen! Varför blev det som det blev? Vilka var framgångsfaktorerna? Kunde vi gjort annorlunda? Vidtog vi rätt åtgärder? Använd resultaten av analyserna som underlag inför beslut om kommande målsättningar. Kommunens styrmodell och styrkedja är inte etablerad och välkänd. Vår sammanfattande bedömning är att det i delar finns en ändamålsenlig fördelning av roller och ansvar men att styrkedjan behöver stärkas för att säkerställa en effektiv implementering av kommunfullmäktiges mål. Handläggare Postadress Besöksadress Telefon E-post Revisorerna Hallsberg V:a Storgatan vx revisorerna@hallsberg.se x xx fax

70 Som bilaga till detta missiv finns en matris där det framgår vilka bedömningar som berör vilken styrelse/nämnd Revisionsrapporten översänds för er för yttrande. Revisorerna vill ha respektive nämnds yttrande i bifogad matris senast Yttrandet sänds till revisorerna@hallsberg.se FÖR HALLSBERGS KOMMUNS REVISORER Lars Billström Ordförande Siv Palmgren Handläggare Postadress Besöksadress Telefon E-post Revisorerna Hallsberg V:a Storgatan vx revisorerna@hallsberg.se x xx fax

71 Revisorernas bedömning /berörd nämnd Kommunens styrmodell är inte etablerad och välkänd. /Alla Övriga planer och program antagna av kommunfullmäktige genomsyrar inte nämndernas styrdokument. /Alla Kommunstyrelsens delegationsordning är i delar inte relevant och inte uppdaterad utifrån gällande lagstiftning. /KS Beredningen av ärenden inför arbetsutskottet kan förbättras. /KS Teknik- och plannämndens delegationsordning är svår att överblicka och därmed svår att bedöma i relation till aktuellt reglemente /TPN Ansvarsfördelningen inom LSS handläggning kräver en medvetenhet om ansvar och roller samt vilka konsekvenser fattade beslut får för respektive nämnd. /KS, SN, KUN Roller och ansvar är till viss del oklart vad gäller plan- och byggfrågor. /KS, TPN Ledningsgruppens roll och funktion kan tydliggöras. /KS Mängden mål gör det svårt att fokusera och veta att Styrelsens/Nämndens reflektion och beslut om åtgärd När åtgärd planeras vara genomförd Ansvarig för implementering Handläggare Postadress Besöksadress Telefon E-post Revisorerna Hallsberg V:a Storgatan vx revisorerna@hallsberg.se x xx fax

72 kommunen och verksamheterna är på rätt väg och kopplingen mellan kommunfullmäktiges inriktningsmål, nämndernas effektmål och verksamhetsmål är inte alltid helt tydlig, den röda tråden år svår att finna. /Alla Vår bedömning är att kommunstyrelsen inte har utövat sin uppsiktsplikt på ett tillfredsställande sätt. Därtill är rapporteringen för bristfällig och fattade beslut för vaga. /KS Det finns ett stort behov av att stärka processerna för uppföljning och rapportering. /Alla Förutsättningarna är begränsade för kommunfullmäktige att bedöma om verksamheten bedrivits i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade mål. /Alla Handläggare Postadress Besöksadress Telefon E-post Revisorerna Hallsberg V:a Storgatan vx revisorerna@hallsberg.se x xx fax

73

74

75

76

77 Revisionsrapport Granskning av kommunfullmäktiges styrkedja Hallsbergs kommun Johan Cöster Anders Törnqvist Augusti månad 2013

78 Granskning av kommunfullmäktiges styrkedja - fördelning av roller och ansvar, politisk och ekonomisk styrning Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 Inledning...4 Bakgrund...4 Revisionsfråga...4 Styrprocessen allmänt...5 Hallsbergs kommuns styrsystem...6 Mål/uppdrag...6 Bedömning och rekommendation... 8 Uppföljning och rapportering...9 Kommunstyrelsen...9 Kultur- och utbildningsnämnden...10 Socialnämnden Teknik- och plannämnden...12 Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden...13 Bedömning och rekommendation...13 Resultat...14 Bedömning och rekommendation Analys Bedömning och rekommendation...16 Sammanfattande bedömning angående styrkedjan Fördelning av roller och ansvar mellan kommunstyrelsen och nämnderna Iakttagelser...16 Bedömning och rekommendation...18 Fördelning av roller och ansvar mellan politiker och tjänstemän Iakttagelser...19 Bedömning och rekommendation...19 Fördelning av roller och ansvar mellan kommunens olika ledande tjänstemän Iakttagelser Bedömning och rekommendation Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun PwC

79 Sammanfattning och revisionell bedömning Revisorerna i Hallsbergs kommun har under de senaste åren granskat kommunstyrelsens och nämndernas styrning och ledning samt interna kontroll. Granskningarna har genomgående visat att det finns brister som behöver åtgärdas för att ytterligare stärka kommunens politiska och ekonomiska styrning. Denna granskning har fokus på den strategiska nivån och hur kommunfullmäktiges styrkedja hanteras vad gäller mål, roller och ansvar. Granskningen ska ge svar på följande övergripande revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att det finns en ändamålsenlig fördelning av roller och ansvar vad gäller implementeringen av kommunfullmäktiges styrning och uppföljning av kommunens mål? För att besvara revisionsfrågan formuleras följande kontrollfrågor: Finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan kommunstyrelsen och nämnderna? Finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan politiker och tjänstemän? Finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan kommunens olika ledande tjänstemän? Utöver att besvara revisionsfrågan ska granskningen även ge en bild av hur fördelningen av roller och ansvar ser ut och problematisera denna bild. Nedan sammanfattas våra iakttagelser och bedömningar: Vår övergripande bedömning är styrkedjan behöver utvecklas och stärkas i alla dess delar. Vi tror att kommunfullmäktiges styrkedja och styrningen av kommunen blir effektivare om en struktur skapas som tydlig visar Vad som ska åstadkommas? Formulera och slå fast några tydliga och mät/bedömningsbara mål (SMARTA) Hur följer vi upp och hur sker rapportering? Tydliggör på vilket sätt och hur ansvaret ser ut för rapportering och uppföljning. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 1 av 21 PwC

80 Hur redovisas resultatet? Koppla redovisningen till målen. Verifiera bedömningar av måluppfyllelse. Analysera måluppfyllelsen! Varför blev det som det blev? Vilka var framgångsfaktorerna? Kunde vi gjort annorlunda? Vidtog vi rätt åtgärder? Använd resultaten av analyserna som underlag inför beslut om kommande målsättningar. Fördelning av roller och ansvar mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Vi bedömer att: kommunstyrelsens delegationsordning i delar inte är relevant och inte är uppdaterad utifrån gällande lagstiftning. roller och ansvar till del är oklar vad gäller plan- och byggfrågor. ansvarsfördelningen inom LSS handläggningen kräver en medvetenhet om ansvar och roller samt vilka konsekvenser fattade beslut får för respektive nämnd. beredningen av ärenden inför arbetsutskottet kan förbättras. kommunens styrmodell och styrkedja inte är etablerad och välkänd. övriga planer och program antagna av fullmäktige inte genomsyrar nämndernas styrdokument. Vi rekommenderar att: styrmodellen tydliggörs så att förutsättningarna för att styra kommunen förbättras. en genomlysning görs av övriga av kommunfullmäktige antagna planer och program och deras relation till nämndernas uppdrag. en översyn genomförs av reglementen och delegationsordningar som berörs av plan- och bygglagen. Fördelning av roller och ansvar mellan politiker och tjänstemän. Vi bedömer att: kunskapen om rollfördelningen mellan politiken och förvaltningarna är god, dvs att politiken ska ägna sig åt VAD och förvaltningen åt HUR. Däremot uppfattar vi att beteendet inte alltid ligger i linje med detta. teknik- och plannämndens delegationsordning är svår att överblicka och därmed svår att bedöma i relation till aktuellt reglemente. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 2 av 21 PwC

81 Vi rekommenderar att: diskussioner förs som resulterar i ett gemensamt synsätt på var gränsen går mellan det politiska uppdraget och förvaltningen. Arbetet bör också omfatta diskussioner om förhållningssätt och värdegrund, målsättningen kan vara att dessa diskussioner resulterar i ett dokument som uttrycker en gemensam värdegrund för Hallsbergs kommun. en översyn görs av teknik- och plannämndens delegationsordning. Fördelning av roller och ansvar mellan kommunens olika ledande tjänstemän. Vi bedömer att: det finns formella delegationsordningar som relaterar till samtliga förvaltningschefer och kommunchef. det i viss utsträckning saknas uppdragsbeskrivningar som tydliggör ledande tjänstemäns roller och ansvar i relation till varandra och utifrån vad som förväntas från politiken. ledningsgruppens roll och funktion kan tydliggöras. Vi rekommenderar att: ledningsgruppens roll och funktion tydliggörs. Revisionsfrågan som ska besvaras av granskningen är: Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att det finns en ändamålsenlig fördelning av roller och ansvar vad gäller implementeringen av kommunfullmäktiges styrning och uppföljning av kommunens mål? Vår sammanfattande bedömning är att det i delar finns en ändamålsenlig fördelning av roller och ansvar men att styrkedjan behöver stärkas för att säkerställa en effektiv implementering av kommunfullmäktiges mål. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 3 av 21 PwC

82 Inledning Bakgrund Revisorerna i Hallsbergs kommun har under de senaste åren granskat kommunstyrelsens och nämndernas styrning och ledning samt interna kontroll. Det har även gjorts en granskning av hur nämnderna återrapporterar måluppfyllelsen till kommunfullmäktige. Granskningarna har genomgående visat att det finns brister som behöver åtgärdas för att ytterligare stärka kommunens politiska och ekonomiska styrning. Revisorerna har med dessa granskningar som bakgrund beslutat att genomföra ytterligare en granskning av styrning och ledning. Detta för att följa eventuella förbättringar som skett och för att ännu tydligare identifiera förbättringsområden. Styrning och ledning kan delas upp på två nivåer; den strategiska nivån som omfattar mål, roller och ansvar samt den organisatoriska nivån som omfattar processer. Denna granskning har fokus på den strategiska nivån och hur kommunfullmäktiges styrkedja hanteras vad gäller mål, roller och ansvar. Revisionsfråga Granskningen ska ge svar på följande övergripande revisionsfråga: Säkerställer kommunstyrelsen och nämnderna att det finns en ändamålsenlig fördelning av roller och ansvar vad gäller implementeringen av kommunfullmäktiges styrning och uppföljning av kommunens mål? För att besvara revisionsfrågan formuleras följande kontrollfrågor: Finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan kommunstyrelsen och nämnderna? Finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan politiker och tjänstemän? Finns en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan kommunens olika ledande tjänstemän? Utöver att besvara revisionsfrågan ska granskningen även ge en bild av hur fördelningen av roller och ansvar ser ut och problematisera denna bild. Granskningen omfattar kommunstyrelsen, socialnämnden, kultur- och utbildningsnämnden, teknik- och plannämnden samt miljö-, bygg och myndighetsnämnden. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 4 av 21 PwC

83 Styrprocessen allmänt En effektiv styrning förutsätter att styrkedjan håller ihop. Mål och uppdrag måste vara formulerade på ett sätt som gör dem mät- och uppföljningsbara (SMARTA, dvs. Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta, Ansvarsfördelade). Uppföljnings- och rapporteringssystem kopplade till målen måste vara på plats. De resultat som åstadkoms måste redovisas på ett sätt som gör det möjligt att bedöma måluppfyllelsen. Analysen av måluppfyllelsen och vad som åstadkommits ska sedan kunna användas som input inför formulerandet av mål. Schematiskt kan en effektiv sammanhållen styrprocess åskådliggöras enligt nedan. Mål/ uppdrag Analys Verksamhet/ ekonomi Uppföljning/ rapportering Resultat Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 5 av 21 PwC

84 Hallsbergs kommuns styrsystem Mål/uppdrag Mål/ uppdrag Analys Verksamhet/ ekonomi Uppföljning / rapporte ring Resultat I budget för 2012 beskrivs kommunens visioner och mål tog kommunfullmäktige beslut om ledord, slogan, vision och inriktningsmål för Hallsbergs kommun. Ledorden är tre och ska gälla för all verksamhet. Slogan ska användas när kommunen i olika sammanhang kommunicerar med omvärlden. Visionen består av tre delar och siktar mot framtiden. Inriktningsmålen är nio. Utifrån ledord, vision och inriktningsmål ska nämnder och styrelsen i samarbete med förvaltningen ta fram effektmål. Effektmålen ska presenteras i budgetförslaget. Därefter ska förvaltningen mot bakgrund av effektmålen fastställa verksamhetsmål i samband med nämndens egen verksamhetsbudget. Målen ska vara möjliga att följa upp. De tre ledorden är: Demokrati All kommunal verksamhet ska styras demokratiskt och vara ett led i att utveckla den kommunala demokratin. Dialog Den kommunala verksamheten ska utvecklas idialog mellan beslutande och kommuninvånare. Delaktighet Alla kommuninvånare ska ges möjlighet till delaktighet i frågor som rör den kommunala verksamheten. Slogan HALLSBERG nära till Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 6 av 21 PwC

85 Vision Hallsberg är den hållbara kommunen som erbjuder delaktighet, gemensam god service, ett brett utbud av tjänster och en stimulerande livsmiljö genom hela livet. Hallsbergs kommun har en hållbar tillväxt samtidigt som jämställdhet och jämlikhet stärks. Kommunen har över invånare år Hallsbergs kommun ska, i samverkan med regionen, fortsätta utvecklingen till att vara ett centrum för logistik av internationell klass. De nio inriktningsmålen är indelade i sex områden: Livskvalitet Kommunen ska verka för god livskvalitet hos invånarna genom verksamheter som präglas av tillgänglighet, öppenhet och omtanke. Boende Kommunen ska genom aktiv planering möjliggöra varierat boende i hela kommunen. Utbildning, omsorg, kultur och föreningsliv Utbildningen ska i en god miljö möta var och en på dess nivå samt främja utvecklingen i ett livslångt lärande. Kommunen ska erbjuda omsorg för alla åldrargenom flexibla lösningar utifrån invånarnas behovoch önskemål. Kultur ska som ett naturligt inslag i alla verksamheter ge växtkraft och guldkant för alla. Kommunen ska främja ett rikt, mångkulturellt ochjämlikt föreningsliv. Näringsliv Näringslivspolitiken ska präglas av flexibilitet, lyhördhet och service. Den ska stärka och utveckla det befintliga näringslivet samt främja etableringar av nystartad eller inflyttad näringslivsverksamhet. Infrastruktur och kommunikationer Kommunen ska aktivt verka för god och långsiktigt hållbar infrastruktur och kommunikation. Ekonomi Kommunens ekonomi ska präglas av långsiktigt god hushållning ur både ekologisk och ekonomisk synvinkel. Utöver fullmäktiges inriktningsmål finns verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning formulerade samt även finansiella mål. Utifrån fullmäktiges nio inriktningsmål ska nämnderna formulera effektmål. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 7 av 21 PwC

86 Enligt budget 2012 har respektivie nämnd formulerat antal effektmål enligt följande: Nämnd Antal effektmål Kommunstyrelsen 0* Teknik- och plannämnden 13 Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden 36 Kultur- och utbildningsnämnden 20 Socialnämnden 24 Taxe- och avgiftsnämnden 5 *I årsredovisningen för 2012 redovisas måluppfyllelsen för 17 effektmål för kommunstyrelsen. Sammanlagt finns således 98 effektmål formulerade i budgeten för år I nästa steg i mål- och styrkedjan ska respektive förvaltning utifrån effektmålen fastställa verksamhetsmål. Av de verksamhetsplaner för år 2012 som vi tagit del av noterar vi att effektmålen såsom de är formulerade i budgeten för år 2012 och effektmålens formulering i verksamhetplanerna brister i överensstämmelse. Effektmål i verksamhetplanerna är formulerade på annat sätt och det finns mål i budgeten som saknas i verksamhetsplanerna. Vidare är flera mål mera att betrakta som aktiviteter för att nå målen än ett mål för vad som ska åstadkommas. Bedömning och rekommendation Utifrån vår genomgång av styrdokument samt intryck och uppgifter från intervjuerna bedömer vi att den första länken i en effektiv styrkedja att ha en sammanhållen målstruktur och att målen är mät- och uppföljningsbara inte kan sägas finnas på plats fullt ut. Mängden mål gör det svårt att fokusera och veta att kommunen och verksamheterna är på rätt väg och kopplingen mellan fullmäktiges inriktningsmål, nämndernas effektmål och verksamhetsmålen är inte alltid helt tydlig, den röda tråden är svår att finna. Av intervjuerna framgår att det finns en efterfrågan på en tydligare uttryckt färdriktning för i vilken riktning Hallsbergs kommun ska utvecklas. En tydlig politisk vilja som uttrycker vart kommunens ska efterfrågas. Till detta behöver det kopplas en målkedja/styrkedja med tydliga och mätbara verksamhetsanknutna mål. Om det inte är klart och tydligt uttryckt vad som ska åstadkommas (målet) och vad organisationen ska uppnå så innebär det att förutsättningarna för att göra rätt minskar och att risker därmed uppstår att resurser inte används på ett optimalt, effektivt sätt. För att följa upp och mäta måluppfyllelsen måste det också finnas effektiva rapport- och uppföljningssystem så att ansvariga politiker och tjänstemän Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 8 av 21 PwC

87 har bra underlag för beslut. Mängden mål innebär stora utmaningar i att utforma effektiva uppföljnings- och rapporteringssystem. Vi tror att styrningen i Hallsbergs kommun skulle underlättas och bli effektivare om antalet mål reduceras. Därigenom kan också bättre förutsättningar skapas för en tydlig och sammanhållen styrkedja. Vi rekommenderar också att en översyn görs beträffande målens formulering. Effektmål ska beskriva vad som ska åstadkommas och verksamhetsmålen mera ha karaktären av vad som ska göras, dvs mer i aktivitetstermer. Uppföljning och rapportering Mål/ uppdrag Analys Verksamhet / ekonomi Uppföljning / rapportering Resultat Vi har för att bedöma hur uppföljning och rapportering av verksamhet och ekonomi fungerar studerat protokoll för år 2012 och även tillgängliga protokoll fram till mars I tabellerna nedan har de beslut som rör mål och uppdrag, resursfördelning samt uppföljning och rapportering av verksamhet och ekonomi sammanställts för kommunstyrelsen och respektive nämnd. Kommunstyrelsen Tidpunkt, Ärende Beslut Mars, 31 Omfördelning av budgetarna med anledning av omorganisation Mars, 33 April, 39 Nämndbudget för kommunstyrelsen 2012, komplettering av effektmål Verksamhetsberättelse för kommunstyrelsen 2011 Förslag till beslut i kommunfullmäktige. Budgeten fastställs, effektmålen kompletteras. Verksamhetsberättelsen fastställs, på aprilsammanträdet ta ställning till skrivningar om måluppfyllelse. Fastställes och godkännes. April, 40 Bokslut och årsredovisning för kommunen och koncernen Oktober, 102 Delårsrapport kommunstyrelsen Fastställes Oktober, 103 Delårsrapport kommunen 2012 Godkännes med uppmaning till nämnder och styrelser att hålla sig inom tilldelad budget. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 9 av 21 PwC

88 November, 113 Budget för kommunen 2013, flerårsplaner för , anställnings- och inköpsstopp December, 124 Budget för kommunen 2013 samt flerårsplan för Februari 2013, 7 Upphävande av anställningsoch inköpsstopp Februari 2013, 8 Mars 2013, 20 Budget för kommunstyrelsen 2013 Verksamhetsberättelse för kommunstyrelsen Fastställer principer för förslag till budget, beslutar om inköps- och anställningsstopp. Förslag till fullmäktige. Inköps- och anställningsstopp upphävs för styrelse och respektive nämnd från den tidpunkt när varje styrelse/nämnd fattar beslut om budget i balans för 2013 Fastställs. Inköps- och anställningsstopp upphävs. Fastställes och överlämnas till ekonomiavdelningen för att ingå i kommunens samlade årsredovisning samt uppdras till kommundirektörern att utveckla verksamhetsberättelsen till att bättre beskriva måluppfyllelse i samband med nästa verksamhetsberättelse Av genomgången av protokoll för kommunstyrelsen år 2012 fram till det senast tillgängliga protokollet framgår att uppföljningar och rapporter av den ekonomiska utvecklingen endast har skett i samband med att delårsrapporten per sista juli behandlats på oktobersammanträdet. Kommunstyrelsen tog då beslut om att uppmana nämnder och styrelser att hålla sig inom tilldelad budget. Anställningsoch inköpsstopp beslutas i november. Vid det första sammanträdet 2013 (februari) upphäver kommunstyrelsen i samband med beslut om budget för sin egen del anställnings- och inköpsstoppet. Kultur- och utbildningsnämnden Tidpunkt, Ärende Beslut Februari, 1 Bokslut- och Beslutar om extrasammanträde verksamhetsberättelse år 2011 för att att besluta om bokslut- och Februari, 3 Teman och nyckeltal som redovisas i samband med lägesredovisningar och ekonomiska avstämningar under år 2012 Mars, 17 Budget 2013 och flerårsplan verksamhetsberättelse år Fastställer förslaget till teman och nyckeltal med viss justering. Nämnden informeras April, 35 Effektmål för nämnden Fastställes. April, 36 Budget 2013 och flerårsplan Godkännes April, 38 Lägesredovisning och ekonomisk avstämning mars Godkänns och läggs till handlingarna. Maj, 46 Lägesredovisning och ekonomisk avstämning mars Godkänns och läggs till handlingarna. September, 61 Lägesredovisning och ekonomisk avstämning juli Godkänns och läggs till handlingarna. Oktober 76 Lägesredovisning och ekonomisk avstämning augusti Godkänns och läggs till handlingarna. November 88 Ombudgetering oktober 2012 Godkänner förvaltningens förslag November 89 Lägesredovisning och ekonomisk avstämning augusti Godkänns och läggs till handlingarna. December 97 Lägesredovisning och ekonomisk avstämning oktober Godkänns och läggs till handlingarna. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 10 av 21 PwC

89 Februari Mars Bokslut- och verksamhetsberättelse år 2012 Lägesredovisning och ekonomisk avstämning januari Godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsberättelse och bokslut och överlämnar till kommunstyrelsen. Läggs till handlingarna. Kultur- och utbildningsnämndens får en rapportering angående utvecklingen av verksamhet och ekonomi i första hand genom de lägesrapporter som delges nämnden. Under år 2012 fick nämnden den första rapporteringen till sammanträdet i april och då avseende utvecklingen t o m mars månad, därefter har rapportering skett vid varje nämndsammanträde. Lägesrapporteringarna redovisar läget för verksamheten och ekonomin ur två perspektiv, dels per verksamhetområde (ex vis grundskola/fritidshem), dels per ansvar (namn på ansvarig). Av lägesrapporteringarna framgår också respektive verksamhetsansvarigs analys av eventuella avvikelser mot budget och eventuella åtgärder. Nämndens beslut är att godkänna och lägga lägesrapporteringarna till handlingarna. Socialnämnden Tidpunkt, Ärende Beslut Januari, 5 Ekonomisk rapport Informationen godkänns Januari, 6 Verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning för socialnämnden år 2011 Nämnden ställer sig bakom redovisningen som docck inte är komplett varför beslut inte kan fattas. Uppdrag till beredningsutskottet att fatta beslut. Februari, 14 Ekonomisk rapport Informationen godkänns Februari, 15 Verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning för år 2011 Nämnden ställer sig bakom redovisningen. Mars, 18 Ekonomisk rapport Godkännes. April, 27 Ekonomisk rapport Tas som information. Juni, 47 Budget 2012 Fastställs Juni, 48 Ekonomisk rapport Tas som information. Augusti 60 Ekonomisk rapport Tas som information. Augusti 61 Delårsbokslut 2012 socialnämnden Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag. September 69 Ekonomisk rapport Godkänns. November 80 Ekonomisk rapport Godkänns. Förvaltningen får i uppdrag att aktivt vidta åtgärder för att få en budget i balans. November 81 Socialnämnden mål 2013 Förslag till mål antas med vissa tillägg. December 89 Ekonomisk rapport Informationen godkänns. Januari 2013, 3 Ekonomisk rapport december 2012 Tas som information Januari 2013, 4 Verksamhetsberättelse. Informationen godkänns. socialnämnden Utkast Februari 2013 Verksamhetsberättelse. Godkänns 10 socialnämnden Mars Ekonomisk rapport för februari Godkänns Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 11 av 21 PwC

90 Mars Budget 2013 Nämnden ställer sig bakom förvaltningen förslag till budget samt ger förvaltningen i uppdrag att hos kommunstyrelsen äska om ersättning för ökade kostnader inom LSS. Socialnämnden får löpande under året ekonomiska rapporter. Nämndens beslut är oftast att godkänna informationen. Vid ett tillfälle novembersammanträdet ger nämnden förvaltningen i uppdrag att aktivt vidta åtgärder för att få en budget i balans. Av protokollen framgår dock att förvaltningen i samband med de löpande ekonomiska rapporterna redogör för åtgärder som pågår för att komma tillrätta med prognostiserade budgetöverskridanden. Teknik- och plannämnden Tidpunkt, Ärende Beslut Februari, 4 Bokslut resultat Godkänner lämnad redovisning på preliminärt underskott om 2,3 mkr. Beslut att ta fram åtgärdsplan för hantering av underskottet till nästa Februari, 5 Ekonomi redovisning av besparingsförlag 2012 sammanträde. Beslut om besparingar tas. Uppdrag till förvaltningschefen att återkomma med fler förslag till nästa sammanträde. Mars, 27 Ekonomi Godkänner lämnad rapport. Maj, 15 Ekonomi Beslut om extra sammanträde i augusti för behandling av budget- och ekonomifrågor då ekonomisk redovisning inte kunde lämnas till sammanträdet. Augusti, 52 Augusti, 53 Augusti, 54 September, 57 September, 58 Ekonomi internbudget 2012 Budget 2013 för teknik- och plannämndens verksamhet Delårsrapport per juli månad Budget 2013 för teknik- och plannämndens verksamhet Verksamhetsrapport per juli Fastställs. Godkänner förslag om indexhöjning, ställer sig bakom förslag om avsättning för åtgärder på lakvattenhanteringen, överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Tas som informationsärende. Vid nästa sammanträde ska förvaltningen redovisa åtgärder för att det inte ska vara något underskott vid årsskiftet. Tas som information. Tas som information. (Beslutas inte i respektive nämnd utan tas i sin helhet i kommunstyrelsen, överlämnas till ekonomiavdelningen) September, 59 Verksamhetsplan 2012 och 2013 Beslutar att påbörja arbetet med verksamhetsplan för år 2012 och 2013 Oktober, 69 Ekonomi Redogörelsen tas som information. November, 78 Ekonomi Beslutar om extra sammanträde i december för hantering av prognostiserat underskott om tkr. December, 84 Ekonomi, budget 2013 och verksamhetsförändringar inom teknik-och plannämndens verksamhet Beslut om besparingsförslag och prishöjningar. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 12 av 21 PwC

91 Januari 2013, 7 Ekonomi, budget 2013 och verksamhetsförändringar inom teknik-och plannämndens verksamhet Beslut om ytterligare verksamhetsförändringar tas på sammanträdet i februari. Teknik- och plannämnden tar under året del av rapporter angående ekonomin, i de flesta fallen tar nämnden med anledning av rapporterna inga aktiva beslut utan väljer att godkänna rapporteringen eller att hantera intormationen som ett informationsärende. Under februarisammanträdet tar dock nämnden beslut om besparingar. Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden Tidpunkt, Ärende Beslut Januari, 15 Miljö-, bygg- och myndighetsnämndens verksamhetsberättelse 2011 Antar verksamhetsberättelsen och överlämnar den till kommunstyrelsen April, 35 Verksamhetsuppföljning januarimars Tas som information 2012 Augusti, 55 Verksamhetsuppföljning januarijuni Tas som information Augusti, 58 Miljö-, bygg- och Tas som information myndighetsnämndens verksamhetsrapport Januari 2013, 5 Verksamhetsuppföljning oktoberdecember Tas som information Januari 2013, 6 Verksamhetsberättelse 2012 Antar förslaget och överlämnar Februari 2013, 12 Verksamhetsplan 2013 till kommunstyrelsen. Fastställes Miljö-, bygg- och myndighetsnämnden följer upp verksamhet och ekonomi avseende år 2012 vid tre tillfällen under år 2012 och vid första sammanträdet I samtliga fall beslutar nämnden att ta den lämnade redogörelsen som information. Av ärendebeskrivningarna framgår att bedömningen när det gäller ekonomin är att budgeten bör kunna hållas. Bedömning och rekommendation En styrelses/nämnds styrning återspeglas bland annat genom de beslut som fattas. I princip kan beslut fattas på fyra olika nivåer: 1. Nämnden informeras och tackar för informationen. 2. Nämnden informeras och fattar beslut om åtgärd. 3. Nämnden informeras, fattar beslut om åtgärd och begär återrapportering inom viss tid. 4. Nämnden informeras, fattar beslut om åtgärd, begär återrapportering inom viss tid och utvärderar effekterna. Kultur-och utbildningsnämnden har en struktur för att följa upp ekonomi och verksamhet och redogör också för vilka åtgärder som vidtas med anledning av eventuella avvikelser från planerad verksamhet och budget. Socialnämnden väljer att med anledning av rapporteringen oftast ta beslut av nivå 1-karaktär, dock framgår att förvaltningen arbetar med åtgärder för att uppnå en budget i balans. Kommunstyrelsens uppföljning och åtgärder med anledning av rapporteringen Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 13 av 21 PwC

92 består av att i april månad fastställa och godkänna årsbokslut och årsredovisning för kommunen som helhet, delårsbokslutet behandlas på oktobersammanträdet. Beslut om anställnings- och inköpsstopp tas på novembersammanträdet och upphävs i januari Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen uppsiktsplikt över övriga nämnder. Det innebär att kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att kommunens verksamhet bedrivs inom givna resursramar. För att kommunstyrelsen ska kunna utöva sin uppsiktplikt måste rapporteringen av verksamhet och ekonomi vara effektiv och relevant. Utifrån protokollgenomgången är vår bedömning att kommunstyrelsen inte utövat sin uppsiktsplikt på ett tillfredsställande sätt. Därtill är rapporteringen för bristfällig och fattade beslut för vaga/ineffektiva. Vår genomgång av protokoll visar att nämnderna generellt inte fattar några aktiva beslut med anledning av rapporteringen utan ofta väljer att hantera rapporteringen som ett informationsärende och/eller godkänner rapporteringen. Vi är medvetna om att styrningen inte enbart utövas genom beslut i protokoll, men anser ändå att kommunstyrelsen och nämnderna generellt bör fatta mer aktiva beslut för att tydligare och mer konsekvent styra verksamheten mot att nå uppsatta mål. Vilka slutsatser dras utifrån rapporteringen? Behöver åtgärder vidtas? På så sätt stärks denna länk i styrkedjan. Protokollgenomgången och våra iakttagelser från intervjuer och studier av styrdokument visar enligt vår bedömning att det finns ett stort behov av att stärka processerna för uppföljning och rapportering. Vi rekommenderar att de aktiviteter som ska göras vid olika tidpunkter tydliggörs t ex i form av ett årshjul av vilket det framgår tidpunkt för olika aktiviteter (exempelvis verksamhets- och ekonomiuppföljning), rapportering till kommunstyrelsen etc. Resultat Mål/ uppdrag Analys Verksamhet/ ekonomi Uppföljning/ rapportering Resultat I kommunens årsredovisning finns ett avsnitt om mål och måluppfyllelse. En tabell finns där måluppfyllelsen redovisas för ett urval av de verksamhetsanpassade målen. Den skala som används är om målet är helt uppnått, delvis uppnått eller inte har uppnåtts. För några mål anges att måluppfyllelsen inte har bedömts. För en fullständig redovisning av alla mål hänvisas i årsredovisningen till respektive nämnds verksamhetsberättelse. Någon samlad bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges inriktningsmål görs inte i årsredovisningen. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 14 av 21 PwC

93 I den samlade årsredovisningen görs ingen redovisning av respektive nämnds mål och därmed inte heller av måluppfyllelsen. Nämndernas verksamheter beskrivs i aktivitetstermer och redovisning görs också av en del volymuppgifter. En nämnd socialnämnden har en kortfattad sammanställning av kvalitetsmått och måluppfyllelse för några av nämndens mål. Verksamhetsberättelserna för respektive nämnd återfinns som bilaga till årsredovisningen, i dessa gör respektive nämnd en avstämning av måluppfyllelsen. Bedömning och rekommendation Vi bedömer att det utifrån årsredovisningen är svårt att avgöra i vilken utsträckning fullmäktiges inriktningsmål har nåtts. Dels redovisas inte den bedömda måluppfyllelsen för samtliga av nämnderna tagna effektmål, dels görs ingen samlad bedömning eller värdering. I den samlade årsredovisningen framgår heller inte hur respektive nämnd lyckats. Redogörelsen för årets verksamhet består av att redovisa aktiviteter och volymuppgifter som inte kopplas till fastlagda mål. Vår bedömning är att förutsättningarna därmed är begränsade för kommunfullmäktige att bedöma om verksamheten bedrivits i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade mål. Även om redovisning av måluppfyllelsen för nämndernas verksamhet görs i nämndernas verksamhetsberättelser så menar vi att kopplingen mellan fullmäktiges mål och nämndernas bidrag till att nå dessa mål behöver tydliggöras, så att det skapas reella förutsättningar för fullmäktige att bedöma om kommunen är på rätt väg i förhållande till inriktningsmålen. För att utveckla styrningen så anser vi därför att kopplingen mellan målen (vad man vill åstadkomma) och redovisningen av vad som blev det faktiska resultatet måste bli tydligare såväl på övergripande kommunnivå som på nämndnivå. Av redovisningen ska också framgå på vilka grunder bedömningen av måluppfyllelsen sker. Analys Mål/ uppdrag Analys Verksamhet / ekonomi Uppföljning/ rapportering Resultat I en effektiv styrkedja används analysen av måluppfyllelsen och vad som åstadkommits som input inför formulerandet av mål kommande period. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 15 av 21 PwC

94 Då redovisningen av resultat och måluppfyllelse enligt vår bedömning inte är helt utvecklad så innebär det att analyser av eventuella målavvikelser i stort sett saknas i årsredovisningen. Under avsnittet Framtiden i respektive nämnds verksamhetsberättelse kan analyser i vissa fall skönjas, dock är kopplingen till målen mycket svag. Bedömning och rekommendation Vi rekommenderar att analyser görs av måluppfyllelsen och att dessa används som underlag för formulerande av kommande framtida målsättningar. Sammanfattande bedömning angående styrkedjan Vi har vid vår granskning studerat dokument och genomfört intervjuer med förtroendevalda och ledande tjänstemän. Med detta som underlag och i enlighet med redovisningen ovan bedömer vi att styrkedjan i Hallsberg kommun behöver utvecklas och stärkas i alla dess delar. Vi tror att kommunfullmäktiges styrkedja och styrningen av kommunen blir effektivare om en struktur skapas som tydlig visar Vad som ska åstadkommas? Formulera och slå fast några tydliga och mät/bedömningsbara mål (SMARTA 1 ) Hur följer vi upp och hur sker rapportering? Tydliggör på vilket sätt och hur ansvaret ser ut för rapportering och uppföljning. Hur redovisas resultatet? Koppla redovisningen till målen. Verifiera bedömningar av måluppfyllelse. Analysera måluppfyllelsen! Varför blev det som det blev? Vilka var framgångsfaktorerna? Kunde vi gjort annorlunda? Vidtog vi rätt åtgärder? Använd resultaten av analyserna som underlag inför beslut om kommande målsättningar. Fördelning av roller och ansvar mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Iakttagelser Det finns formella styrdokument såsom reglemente, delegationsordning, Budget 2012; Flerårsplan samt olika verksamhetsplaner som reglerar de olika nämndernas uppdrag och verksamhetsområden. I Budget 2012; Flerårsplan redogörs för kommunens vision och för kommunfullmäktiges övergripande mål. Respektive nämnd har i sin tur antagit ett antal effektmål som ska koppla till de övergripande mål som antagits av kommunfullmäktige. Vid genomgång av styrdokument konstateras att kultur- och utbildningsnämndens reglemente och delegationsordning är antagna under När det gäller 1 Stimulerande, Mätbara, Accepterade, Relevanta, Tidsatta, Ansvarsfördelade Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 16 av 21 PwC

95 socialnämnden är reglementet antaget 2011 medan delegationsordning har reviderats i februari Miljö- bygg- och myndighetsnämndens reglemente och delegationsordning har båda antagits Motsvarande handlingar för teknik- och plannämnden har antagits Gällande reglemente för kommunstyrelsen antogs 2012 medan delegationsordning är från Av intervjuerna framgår att uppfattningar finns om att ansvarsfördelningen mellan kommunstyrelsen, teknik- och plannämnden och miljö-, bygg- och myndighetsnämnden inte är optimal vad gäller plan- och byggfrågor. Vi konstaterar att ansvarsfördelningen för LSS-verksamheten är delad mellan kommunstyrelsen och socialnämnden enligt följande Kommunstyrelsen har det ekonomiska ansvaret för LSS-insatserna personlig assistent, korttidstillsyn samt boende med särskild service såvitt avser externa köp. Socialnämnden ska fatta beslut om insatserna och socialnämnden och kultur och utbildningsnämnden ska inom sina respektive områden verkställa insatserna. (Reglemente för kommunstyrelsen, 2012). Och i enlighet med Socialnämndens reglemente, 1 Socialnämndens uppgifter: lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade avseende vuxna personer och i undantagsfall vissa funktionshindrade barn, och ungdomar (se även kommunstyrelsens reglemente) Vid intervjuerna har det framkommit att styrning, roller och ansvarsfördelning anses vara tydliga. Svaren på den enkät som genomfördes i samband med intervjuerna visar dock att det finns en viss skillnad mellan politikernas och tjänstemännens uppfattning, där tjänstemännen är mindre positiva än politikerna till om ansvarsfördelningen mellan nämnderna och kommunstyrelsen är tydlig och fungerar bra. Flera hänvisar under intervjuerna till att det råder ett gott samtalsklimat mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Även ordförandeträffarna som genomförs varje måndag präglas av öppenhet och högt till tak. Av intervjuerna framgår också att även kommunstyrelsen präglas av öppenhet och ett gott samtalsklimat. Till del beror det på att det alltid finns en möjlighet att dryfta övriga frågor som inte alltid har beretts i regelrätt mening. Kommunstyrelsens arbetsutskott bereder ärenden till kommunstyrelsen. Arbetsutskottet består av ordförande samt fyra ledamöter. Arbetet inom utskottet präglas enligt intervjuerna av ett informellt förhållningssätt vilket ibland innebär att en del ärenden inte alltid bereds i tillräcklig omfattning. Av intervjuerna har det framkommit att det även inom arbetsutskottet är gott och öppet samtalsklimat. Under året genomförs fyra samordningsträffar i form av gemensamma nämnddagar (inklusive budgetberedning). I samband med dessa dagar tar man upp övergripande utvecklingsfrågor. Under ordförandeträffarna tas även övergripande frågor upp och inte bara frågor som ligger inom ramen för respektive nämnd. När det gäller Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 17 av 21 PwC

96 omvärldsbevakning och gemensamma planeringsförutsättningar har man ingen gemensam dag för detta förutom budgetberedningen. Av intervjuerna framgår det att det finns olika uppfattningar om och syn på vad som utgör Hallsbergs styrmodell. Några hänvisar till att kommunstyrelsen sätter agendan och att det är kommunstyrelsen som är styrmodellen. Andra nämner budgetprocessen och oklarheter kring den och att det i praktiken råder ekonomistyrning och inte målstyrning. Det finns även en tredje kategori som hänvisar till kommunfullmäktiges mål och en tänkt årscykel med budgetberedning på våren, delårsbokslut samt årsbokslut. Av intervjuerna framgår också att relationen mellan kommunstyrelsen och nämnderna tidigare haft inslag av motsättningar av karaktären kommunstyrelsepartiet mot nämndspartiet men detta uppfattas ha reducerats med den nya organisationen och att förutsättningarna därmed förbättrats för ett gemensamt ansvarstagande. Bedömning och rekommendation Granskningen visar att det finns framtagna reglementen och delegationsordningar. Vi bedömer att kommunstyrelsens delegationsordning i delar inte är relevant och inte är uppdaterad utifrån gällande lagstiftning. Granskningen visar att roller och ansvar till del är oklar vad gäller plan- och byggfrågor. Vi bedömer vidare att ansvarsfördelningen inom LSS handläggningen kräver en medvetenhet om ansvar och roller samt vilka konsekvenser fattade beslut får för respektive nämnd. Dessutom bedömer vi att beredningen av ärenden inför arbetsutskottet kan förbättras. Vi bedömer vidare att kommunens styrmodell och styrkedja inte är etablerad och välkänd. Centrala begrepp såsom demokrati, delaktighet och dialog omnämns inte i intervjuerna och bekräftar den gängse bilden av otydligt styrsystem. Granskningen visar även att övriga planer och program antagna av fullmäktige inte genomsyrar nämndernas styrdokument. Vi tror att om styrmodellen tydliggörs för samtliga aktörer så förbättras förutsättningarna för att styra kommunen. Vi rekommenderar därför att ett arbete med detta genomförs. En styrmodell utgörs av bland annat årscykel, planeringsförutsättningar, budgetberedning, nämndernas uppdrag från kommunfullmäktige samt återrapportering och analys. Andra centrala begrepp i en styrmodell är mål- och resultatstyrning samt systematiskt kvalitetsarbete. De av kommunfullmäktige antagna värdeorden demokrati, dialog, delaktighet bör också få ett tydligare genomslag. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 18 av 21 PwC

97 Vi rekommenderar också att en genomlysning görs av övriga av kommunfullmäktige antagna planer och program och deras relation till nämndernas uppdrag. Kan röra sig om Översiktsplan, Energiplan eller till exempel Jämställdhetsplan. Vi rekommenderar även att en översyn genomförs av reglementen och delegationsordningar som berörs av plan- och bygglagen. Fördelning av roller och ansvar mellan politiker och tjänstemän Iakttagelser I de underlag som finns i form av delegationsordningar kan vi konstatera att det finns en tydlighet i fördelningen mellan roller och ansvar i följande nämnder: Socialnämnd Miljö- bygg- och myndighetsnämnd Kultur- och utbildningsnämnd När det gäller teknik- och plannämnden så är delegationsordningen svår att överblicka och därmed svår att bedöma i relation till aktuellt reglemente. Kommunstyrelsens delegationsordning är från 1995 och är sålunda inaktuell, innebärande att exempelvis planfrågorna utifrån långtgående förändringar i nya plan- och bygglagen inte finns reglerade. Intrycket från intervjuerna är att rollfördelningen mellan förvaltningschefer och nämnd/nämndordförande uppfattas vara tydlig och att man i de flesta fall har haft ett initialt samtal och även en pågående dialog där förväntningar och roller klargörs. Förvaltningschefer och ordförande träffas en gång/vecka. Några av förvaltningscheferna har tydliga arbetsbeskrivningar som några har tagit fram själva. Dessa har i sin tur förankrats hos kommunchef och respektive ordförande. Bedömning och rekommendation Det finns alltid en zon mellan politik och förvaltning. Om inte politiken tar ansvar tvingas förvaltningen till detta - och vice versa. Här finns inget för alla givet svar på var denna gräns går utan detta måste arbetas fram och anpassas utifrån varje kommuns förutsättningar. Enkelt uttryckt ska politiken ägna sig åt vad man vill åstadkomma (vad?), anvisa resurser för detta och lämna görandet (hur?) till förvaltningen/verksamheten. Politikernas uppgift är också att aktivt följa upp vad som åstadkoms och att vidta åtgärder om/när det inte blir som det var tänkt (målet). Beträffande rollfördelningen mellan politik och förvaltning är vår bedömning utifrån intervjuer, enkätsvar och dokumentstudier att kunskapen om rollfördelningen mellan politiken och förvaltningen är god, d v s att politiken ska ägna sig åt VAD och förvaltningen åt HUR. Däremot uppfattar vi att beteendet inte alltid ligger i linje med detta. Under intervjuerna har exempel på detta givits, där Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 19 av 21 PwC

98 uppfattningar finns om överträdelser åt båda hållen, vilket i sig inte behöver vara så problematiskt bara båda parter är överens om och har vetskap om detta. Utifrån våra iakttagelser och bedömningar rekommenderar vi att en översyn görs av kommunstyrelsens och teknik- och plannämndens delegationsordningar. Vi rekommenderar också att diskussioner förs som resulterar i ett gemensamt synsätt på var gränsen går mellan det politiska uppdraget och förvaltningen. Arbetet bör också omfatta diskussioner om förhållningssätt och värdegrund, målsättningen kan vara att dessa diskussioner resulterar i ett dokument som uttrycker en gemensam värdegrund för Hallsbergs kommun. Fördelning av roller och ansvar mellan kommunens olika ledande tjänstemän Iakttagelser Kommunstyrelsen är anställningsmyndighet för samtliga förvaltningschefer vilket innebär att de formellt är underställda kommunchef. Kommunchefen och förvaltningscheferna utgör ledningsgrupp och de träffas varannan vecka. Vi uppfattar att ledningsgruppen i huvudsak hanterar dagsaktuella frågor. Vid intervjuerna har det framkommit synpunkter på ledningsgruppens roll och funktion. Vi uppfattar att det inte ges tillräcklig tid till övergripande och långsiktig analys av aktuella framtidsfrågor. Våra intryck från intervjuerna är att det på ledande tjänstemannanivå finns en ambition och vilja till ett gemensamt ansvarstagande för helheten men att detta ibland får stå tillbaka för bevakning och försvar av respektive ansvarigs verksamhetsområde. Bedömning och rekommendation Granskningen visar att det finns formella delegationsordningar som relaterar till samtliga förvaltningschefer och kommunchef. Vi uppfattar att det i viss utsträckning saknas uppdragsbeskrivningar som tydliggör ledande tjänstemäns roller och ansvar i relation till varandra och utifrån vad som förväntas från politiken. När det gäller roller och ansvar så framgår det av intervjuerna att ledningsgruppens roll och funktion kan tydliggöras. Vi uppfattar att allt för mycket tid läggs på dagsaktuella frågor och inte på framtida strategiska utvecklingsfrågor. Vi rekommenderar därför att ledningsgruppens roll och funktion tydliggörs. Ska ledningsgruppen vara ett informations- eller beslutsforum? Vilka frågor ska vara på ledningsgruppens agenda? Vi tror också att prioriteringen mellan strategiska och mer operativa frågor behöver klargöras. Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 20 av 21 PwC

99 23 augusti 2013 Anders Törnqvist Projektledare Marie Lindblad Uppdragsledare Augusti månad 2013 Hallsbergs kommun 21 av 21 PwC

100 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Kostorganisationen, servering på Sköllergården, Kullängen, Åsen, Knuten och Esslatorp Förslag till kommunstyrelsen Ärendet Kommunstyrelsen fattade den 3 december beslut om kostorganisationen i kommunen. Man beslutade även följande: Frågan om ansvaret för serveringarna på Åsen och Knuten, liksom ansvaret för alla övriga serveringar som serverar externa matgäster, återremitteras till kommunstyrelseförvaltningen för ytterligare beredning. Förvaltningen får i uppdrag att till nästa kommunstyrelsesammanträde lämna förslag till beslut i frågan om huruvida och i så fall på vilka villkor servering i ovanstående serveringar ska ske till externa gäster. Kommunstyrelseförvaltningen lämnar mot bakgrund av uppdrag från nämndordförande följande förslag. Frågan är komplicerad och nedanstående förslag ska ses mot bakgrund av att det finns intresse hos externa matgäster att även framledes i viss utsträckning kunna få äta i kommunens serveringar. Även för kommunen innebär det fördelar att ha denna ordning. Först ska nämnas den princip som genomsyrar det beslut som kommunfullmäktige har fattat i fråga om kostorganisationen. Nämligen den att kommunstyrelsens kostavdelning producerar maten efter beställning från de köpande förvaltningarna socialförvaltningen och kultur- och utbildningsförvaltningen. Mot bakgrund av den principen är det ytterst den beställande förvaltningen som bestämmer vem som ska kunna äta i kommunens serveringar. Eftersom det i detta fall rör sig om frågan om servering i Sköllergården, Kullängen, Åsen, Knuten och Esslatorp och det är socialförvaltningen som har verksamhet där, så är det den förvaltningen som berörs. Det finns dock skäl i detta sammanhang gå igenom vad som kan vara en rimlig utgångspunkt i detta resonemang. När det gäller Knuten och Åsen, så bör de personer vara välkomna att äta som i vid bemärkelse berörs eller i närtid kan komma att beröras av socialförvaltningens verksamhet. När det gäller Esslatorp, Sköllergården och Kullängen, kan man argumentera för att den kretsen bör utökas. Mot denna bakgrund föreslås att kommunstyrelsen beslutar att ansvaret för omfattningen av matserveringen Justerare Utdragsbestyrkande

101 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL på Sköllergården, Kullängen, Åsen, Knuten och Esslatorp ska beslutas av socialnämnden. Extern servering ska även ske till marknadsmässiga priser. Förslag till beslut: 1. Ansvaret för, och omfattningen av matserveringen på Sköllergården, Kullängen, Åsen, Knuten och Esslatorp beslutas av socialnämnden. 2. Extern servering ska ske till marknadsmässiga priser. Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottet beslutade att ärendet skulle avgöras direkt i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

102 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Vindkraftverk vid Nyckelhult, söder om Tisaren Förslag till kommunstyrelsen Hallsbergs kommun anser, mot bakgrund av tidigare avgivet yttrande i ärendet, att de aktuella verken kan tillåtas om de inte stör boende eller naturvärden. Ärendet Hallsbergs kommun har tidigare yttrat sig i frågan om vindkraftverk vid Nyckelhult söder om Tisaren enligt det så kallade huvudalternativet. Kommunen beslutade då, den 4 juni 2013, följande: Hallsbergs kommun är i grunden positiv till vindkraft. Däremot är det viktigt att ta hänsyn till de störningar vindkraften kan innebära för boende och viktiga naturvärden. Därför inlägger Hallsbergs kommun sitt veto mot uppförande av ett vindkraftverk samt avstyrker ytterligare två av de nio verk som föreslagits i ansökan: 1. Hallsbergs kommun inlägger sitt veto mot vindkraftverk N8 vilket motiveras av risken för bullerstörningar vilka kommer at överskrida gällande riktvärden. 2. Hallsbergs kommun avstyrker att de båda vindkraftverken N3 och N4 byggs, vilket motiveras av att de inte ligger inom ett område som enligt Askersunds kommuns vindbruksplan har bedömts vara lämpligt. Länsstyrelsen har nu även begärt att Hallsbergs kommun ska yttra sig över det som i ansökan kallas för utformningsalternativet. Detta innebär två verk med totalhöjd om vardera 150 meter. Det ena verket, N7 är beläget några hundra meter nordväst om tidigare nämnda verk N8. Det andra verket, N 10, ligger ca 1,5 km söder om Tisaren, strax söder om Kroksjön. För båda dessa verk gäller att de kan sägas både tillföra positiva effekter i form av elproduktion, samt negativa effekter i form av påverkan av boendes livsmiljö och påverkan av naturvärden och utsiktsstörande hinder. Hallsbergs kommun bör därför mot bakgrund av tidigare yttrande i ärendet vidhålla sin allmänna uppfattning om att vindkraft är positiv men att den inte bör ske i former så att den stör boende eller naturvärden. Arbetsutskottets förslag (KSAU ) Arbetsutskottets förslag framgår ovan. Justerare Utdragsbestyrkande

103 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

104

105

106

107

108 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KS Dnr KS Riksväg 51, arbetsplan - remiss Förslag till kommunstyrelsen Hallsbergs kommun yttrar sig på det sätt som framgår av förslaget. Ärendet Hallsbergs kommun har från trafikverket fåt arbetsplan för ombyggnad av riksväg 51 på remiss.i bilaga finns förslag till yttrande, upprättat av planarkitekten. Kommunstyrelsens behandling av ärendet I kommunstyrelsen yrkar Justerare Utdragsbestyrkande

109 TJÄNSTEUTLÅTANDE (5) Dnr: TPN 2014/xx Kommunstyrelsen i Hallsbergs kommun Yttrande över utställelse av arbetsplan för Väg 51, Norrköping-Örebro, delen Svennevad-Kvarntorpskorset Ärendet Trafikverket Region Öst har upprättat ett förslag till arbetsplan för ny sträckning av väg 51, Norrköping-Örebro delen Svennevad-Kvarntorpskorset i Hallsbergs kommun och Kumla kommun. Arbetsplanen omfattar även förändring av väg från allmänt till enskilt och kommunalt underhåll. Förändringen omfattar vägarna 625, 649 och 639. Planen hålls tillgänglig för granskning under tiden Hallsbergs kommun bereds tillfälle att yttra sig över denna. Till handlingarna hör även en miljökonsekvensbeskrivning, en bullerutredning, ett gestaltningsprogram, en geoteknisk undersökning, en kostnadssammanställning, en sakägarförteckning samt en samrådsredogörelse där inkomna synpunkter har sammanställts. Det finns även bifogat tre pärmar med kartmaterial. Hallsbergs kommun har tidigare yttrat sig i ärendet på ett samrådsmöte som hölls den 22 augusti Beskrivning av förslaget Väg 51 är en regional väg som förbinder Norrköping med Örebro. Planer på en ny dragning av väg 51 väster om Pålsboda har funnits länge. Den nya vägen planeras som en mötesfri landsväg, så kallad 2+1 väg, med referenshastigheten 100 km/h. Regionalt har vägen en viktig funktion för terminalverksamheterna i Hallsberg och Örebro. Lokalt är vägen viktig för tätorterna Pålsboda och Svennevad i Hallsbergs kommun. Befintlig väg 51 har låg standard, vilket medför dålig framkomlighet och risk för olyckor. Riktvärden för vägtrafikbuller överskrids i Pålsboda samhälle och utmed väg 51 och ett stort antal boende är utsatta för bullerstörningar. Projektet avgränsas i söder vid Olsgården norr om Svennevad och i norr av anslutningen till väg 51/52 vid Kvarntorpskorset. Den aktuella sträckan är ca 13,4 km. En förstudie gjordes år 1999, en vägutredning färdigställdes i april En arbetsplan togs fram för väg 51 på en sträcka av 6,5 km från väg 633 till Fagerlunda (Kvarntorpskorset), denna ej fastställda arbetsplan utgör del av Handläggare Postadress Besöksadress Telefon E-post Beatrice Hallsberg V:a Storgatan dir beatrice.rimmi@hallsberg.se Rimmi vx teknik.planforvaltningen@hallsberg.se

110 2 (5) underlaget för den nu aktuella arbetsplanen. Planeringen av en ny Rv 51 är nu i arbetsplanskedet, vilket är det sista planskedet innan bygghandlingen tas fram som beskriver hur byggandet av vägen ska genomföras. Planeringsprocessen förändrades från och med 1 januari, 2013 då ändringar i väglagen och miljöbalken trädde i kraft. Arbetet med denna plan sker dock enligt den gamla planeringsprocessen. Den nya vägsträckningen finns med i länstransportplanen och byggstart blir aktuellt tidigast år Yttrande I Hallsbergs kommuns översiktsplan, antagen av Kommunfullmäktige den 16 maj 2011, anges vägreservatet för den nya riksväg 51 som riksintresse med avseende på kommunikationer. I den fördjupade översiktsplanen för Pålsboda tätort redovisas två anslutningsvägar till Pålsboda samhälle, en väg norr om järnvägen och en väg söder om järnvägen. Ett flertal vägar övergår från statligt till enskilt eller kommunalt väghållarskap. De vägar som berör Hallsbergs kommun är väg 625 som övergår från statlig till enskild väg. Den del av väg 649 som ligger utanför detaljplanelagt område övergår till enskild väg och den del av väg 649 (Kärrsvägen) som ligger inom detaljplanelagt område övergår till kommunalt väghållarskap (en sträcka på ca 680 m). När det gäller Hallsbergs kommuns övertagande av Trafikverkets vägar som pekas ut i arbetsplanen samt andra vägar som har diskuterats i samband med den nya sträckningen av riksvägen, vill kommunen ha en fortsatt dialog om. De statliga vägar som övergår i kommunalt väghållarskap måste vid överlåtandet vara i ett för kommunen acceptabelt skick. Väg 633 (Hallsbergsvägen) kommer att få en ändrad anslutning till nya Rv 51, ca 300 m. Anslutningen kommer att utformas som ett förskjutet trevägskäl, vilket är en säkrare lösning än ett fyrvägskäl. Detta kommer att bli anslutningsvägen till Pålsboda samhälle. Plankorsningen mellan väg 625 och järnvägen kommer att tas bort. Det finns även planer på att ta bort plankorsningen mellan Kärrs Allé och järnvägen, inne i Pålsboda samhälle. Stängningen av plankorsningen mellan väg 625 och järnvägen finns med i arbetsplanen och kommer att ingå i fastställelsebeslutet. Det kommer dock inte stäckningen av plankorsningen vid Kärrs Allé att göra. Hallsbergs kommun vill ha fortsatta diskussioner när det gäller stängning av dessa plankorsningar. I arbetsplanen föreslås en gång- och cykelväg vid Svennevad, ca 550 m lång och 3 m bred, med begränsat vinterunderhåll, så kallad sommarcykelväg. Hallsbergs kommun anser att det är viktigt att denna gång- och cykelväg byggs för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter.

111 3 (5) Den nya Rv 51 medför att regionala person- och godstransporter effektiviseras, vilket är en stor vinst för Hallsbergs kommun och hela regionen. När den nya riksvägen anläggas kommer buller och olägenheter att minska för boende, vilket Hallsbergs kommun tycker är mycket viktigt, främst för boende i Pålsboda. Under våren 2013 påbörjade Hallsbergs kommun ett detaljplanearbete för en ny anslutningsväg till Pålsboda. Två förslag söder om järnvägen togs fram och sändes ut på remiss. I oktober 2013 tog Hallsbergs kommun beslut att inte gå vidare med planarbetet och därmed inte bygga någon av de föreslagna anslutningsvägarna. I miljökonsekvensbeskrivningen på sidan 14 står det om anslutningsvägarna till Pålsboda och att Hallsbergs kommun håller på med ett detaljplanearbete. Eftersom kommunen inte kommer att anlägga någon av dessa anslutningsvägar och kommunen har avslutat detaljplanearbetet bör denna text revideras. Förslag till beslut Teknik- och planförvaltningen föreslår kommunstyrelsen med godkännande av upprättat tjänsteutlåtande, besluta att Hallsbergs kommun inte har något att erinra mot arbetsplanen för ny Rv 51, Norrköping-Örebro, delen Svennevad - Kvarntorpskorset. Hallsbergs kommun vill dock ha en fortsatt dialog när det gäller övertagande av statliga vägar samt stängning av planskilda korsningar. TEKNIK- OCH PLANFÖRVALTNINGEN Xxx xxx Xxx xxx Beatrice Rimmi Planeringsarkitekt

112 Bilaga 1. Kartbild hämtad från arbetsplanen. 4 (5)

113 Bilaga 2. Fotomontage hämtade från arbetsplanen och gestaltningsprogrammet. Bilderna visar anslutningen mellan väg 633 (Hallsbergsvägen) och nya Rv (5)

114 ARBETSPLAN Väg 51, NORRKÖPING-ÖREBRO Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Hallsberg och Kumla kommun, Örebro län Beskrivning Utställelsehandling Projektnummer:

115 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Innehåll Sammanfattning Bakgrund och motiv FÖRUTSÄTTNINGAR Allmänt Trafikförhållanden Olycksstatistik Bebyggelse och markanvändning Miljö- och kulturförhållanden Kommunala planer Ekonomiska förutsättningar TIDIGARE OCH PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH BESLUT Förstudie Vägutredning Arbetsplan Kommunala planer Syfte, mål och avgränsning ARBETSPLANENS SYFTE PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL REFERENSSTANDARD Vägförslaget ARBETSPLANENS OMFATTNING TRAFIK TYPSEKTION PLAN- OCH PROFILSTANDARD KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR GEOLOGI OCH GEOTEKNIK HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK KOLLEKTIVTRAFIK GÅNG- OCH CYKELTRAFIK (40)

116 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 4.10 BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Barriäreffekter Buller Luftföroreningar Vibrationer Naturmiljö Ekologiska samband Kulturmiljö Landskap Friluftsliv Mark- och vattenföroreningar Skyddsåtgärder under byggnadstiden ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR Beläggning Belysning Driftvändplatser Parkerings- och uppställningsytor Rastplatser Räcken Skyltar och signaler Vägmarkering ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR Enskilda anslutnings- och parallellvägar Jord- och luftledningar Avvattning Kompensationsåtgärder Väghållningsansvar för allmänna vägar FÖRÄNDRING AV VÄGHÅLLNINGSOMRÅDE FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG Konsekvenser av vägförslaget (40)

117 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 6.1 TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER Trafikmängder Framkomlighet Trafiksäkerhet Trafikekonomi och komfort Trafikantupplevelser och trafikservice Miljö MILJÖKONSEKVENSER Hälsa och säkerhet Natur- kulturmiljö Hushållning med naturresurser KONSEKVENSER FÖR PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING PÅVERKAN UNDER BYGGNADSTIDEN Markåtkomst FASTSTÄLLELSEPRÖVNING Fastställelsebeslutets omfattning Rättsverkningar av fastställelsebeslutet VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägområde inom detaljplan Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt Område med inskränkt drift OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT OMRÅDE FÖR ENSKILD VÄG Kostnader Fortsatt arbete (genomförande) TOTALENTREPRENAD DISPENSER OCH TILLSTÅND PRODUKTION Trafikföring under byggnadstiden KONTROLL OCH UPPFÖLJNING (40)

118 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 10 Sakägare Samrådsredogörelse Underlagsmaterial Dokumenttitel: Väg 51, NORRKÖPING-ÖREBRO, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Skapat av: Anna Broberg Dokumentdatum: Dokumenttyp: Beskrivning till arbetsplan Projektnummer: Version: 0.1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jonas Danielsson Uppdragsansvarig: Anna Broberg Distributör: Trafikverket, Tullgatan 8, Eskilstuna, telefon: (40)

119 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 1 Sammanfattning Väg 51 är en regional väg som förbinder Norrköping med Örebro. Planer på en ny dragning av väg 51 väster om Pålsboda har funnits länge. Genom att flytta vägen så minskar genomfartstrafiken i Pålsboda och säkerheten och framkomligheten ökar. Den nya vägen planeras som en mötesfri landsväg, så kallad 2+1-väg, med referenshastigheten 100 km/h. Regionalt har vägen en viktig funktion för terminalverksamheterna i Hallsberg och Örebro. Lokalt är väg 51 viktig för tätorterna Pålsboda och Svennevad i Hallsbergs kommun. Söder om Svennevad finns bergtäktverksamheter som utnyttjar vägen för sina transporter norrut. I Kumla kommun finns SAKAB och företagen i Kvarntorps industriområde som är viktiga målpunkter för den tunga trafiken. Väg 51 är rekommenderad väg för transporter med farligt gods. På större delen av den befintliga vägen mellan Svennevad och Kvarntorpskorset är hastighetsbegränsningen 70 km/h. Vägbredden varierar mellan 6,3 och 8,0 meter. Vägrenen är smal eller saknas. Under senare år har förbättringar genomförts i Pålsboda för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Genom Pålsboda är hastigheten nedsatt till 50 km/h. Årsdygnstrafiken (ÅDT) på väg 51 på sträckan mellan Svennevad och Pålsboda uppgår till cirka fordon (år 2012). Från Pålsboda och norr ut till Kvarntorpskorset är årsdygnstrafiken cirka fordon. Cirka 12 procent av trafiken utgörs av tung trafik. Inne i Pålsboda uppgår trafiken på väg 51 till cirka fordon per dygn, varav 10 procent tung trafik. Väg 51 på aktuell sträcka har låg standard, vilket medför dålig framkomlighet och risk för olyckor. Riktvärden för vägtrafikbuller överskrids i Pålsboda och utmed väg 51 och ett stort antal boende är utsatta för bullerstörningar. Landskapet i projektområdet utgörs av böljande terräng med flera mindre landskapsrum som öppningar i den omgivande skogsmarken. Det finns två landskapselement som är särskilt tydligt segmenterar projektområdet. Det är Västrastambanan och väg 633, Hallsbergsvägen. De passerar projektområdet i öst-västlig riktning och korsar den föreslagna nya vägsträckan direkt väster, respektive nordväst om Pålsboda. Objektet nämns i länstransportplanen. Byggstart blir aktuellt tidigast (40)

120 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 2 Bakgrund och motiv 2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Allmänt Projektet avgränsas i söder vid Olsgården norr om Svennevad och i norr av anslutning till väg 51/52 vid Kvarntorpskorset. Den aktuella sträckan är ca 13,4 km. Väg 51 är en regional väg. Vägbredden varierar mellan 6,3 till 8,0m och på större delar av sträckan är hastighetsbegränsningen 70 km/h. Vägrenen är smal eller saknas utmed sträckan. Under senare år har förbättringar genomförts i Pålsboda för att öka säkerheten för oskyddade trafikanter. Genom Pålsboda är hastigheten nedsatt till 50 km/h Trafikförhållanden Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) uppgår till cirka 3400 fordon (år 2012). Cirka 12 procent av trafiken utgörs av tung trafik. Utmed väg 633 Hallsbergsvägen är det ca 1500 fordon varav 7% tung trafik. 7 (40)

121 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Bild 1. Trafikkarta för väg 51 Svennevad- Kvarntorpskorset. Med trafiksiffror för nuläge (40)

122 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Sträckan trafikeras av Lokaltrafiken i Örebro län. Linje 731, 727 går utmed nuvarande väg mellan Örebro och Pålsboda med ca 38 st turer per vardag. Det förekommer skolskjutstrafik utmed befintlig väg 51 till skolan i Pålsboda. Skolbussarna angör vid busshållplatserna samt anslutande vägar i anslutning till väg 51. De oskyddade trafikanter som färdas längs väg 51 blandas med biltrafiken utmed hela sträckan. Antalet pendlande cyklister bedöms som få i dagsläget förutom mellan Sköllersta och Kumla Olycksstatistik Under perioden, , har tjugosju olyckor polisrapporterats. Fjorton stycken var singelolyckor där två personer skadades svårt och tolv personer fick lindriga skador. Fyra mötesolyckor där två personer skadades svårt och två personer fick lindriga skador. Ingen av olyckorna var dödsolycka. Tabell 1. Inträffade polisrapporterade personskadeolyckor under Olyckorna är jämt fördelade utmed hela sträckan. Sedan år 2000 registreras inte längre egendomsskadeolyckor hos Trafikverket. Det innebär att de flesta viltolyckor saknas i statistiken. Uppgifter om viltolyckor på befintlig sträcka av väg 51 har därför inhämtats från Nationella Viltolycksrådet som bygger på eftersöksjägarnas rapportering till polisen samt markägare i området. I den södra delen av området är viltolyckor med rådjur vanligast men också älg, kronhjort, dovhjort och vildsvin förekommer frekvent i statistiken. Enligt markägare har 9 (40)

123 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning vildsvinsstammen ökat de senaste åren och djuren uppehåller sig frekvent i den södra delen av området för den nya sträckan, såväl väster som öster om väglinjen. Olyckor där rådjur har körts på dominerar statistiken över viltolyckor i den norra delen av området. Här förekommer enstaka olyckor med vildsvin respektive med älg Bebyggelse och markanvändning Lokalt är befintlig väg 51 viktig för tätorterna Pålsboda och Svennevad. Söder om Svennevad finns bergtäkter som utnyttjar vägen för sina transporter norrut och i Kumla kommun finns SAKAB och Kvarntorpsområdet som är en viktig målpunkt för den tunga trafiken längs den föreslagna vägsträckan. I princip finns närboende längs med halva den ca 18 km långa sträckan mellan Svennevad och Kvarntorpskorset. Många av dessa fastigheter har trafikfarliga direktutfarter till vägen bland annat på grund av dålig sikt Miljö- och kulturförhållanden Utmärkande för landskapet i projektområdet är den böljande terrängen med flera mindre landskapsrum som öppningar i den omgivande skogsmarken. I den södra delen av projektområdet dominerar skogslandskapet. Här förekommer granplanteringar och lövträdsblandskogar. Sydväst om Pålsboda har jordbruksmark vunnits genom ett omfattande markavvattningsföretag, vilket medför att den flacka dalgången är genomskuren av djupa och breda diken. Dessa diken sträcker sig, liksom dalgången, huvudsakligen i nord-sydlig riktning. Flera kraftledningar samt odling av energigröda påverkar landskapsbilden i området. Det finns två landskapselement som särskilt tydligt segmenterar projektområdet. Det är Västra stambanan och väg 633, Hallsbergsvägen. De passerar projektområdet i öst-västlig riktning och korsar den föreslagna nya vägsträckan direkt väster, respektive nordväst om Pålsboda. I området för den norra delen av sträckan är landskapet mera öppet än i det södra. Vid Lilla Saltorp passeras ett väl avgränsat och för landskapsbilden värdefullt landskapsrum. Vid Anstorp ges en liten utblick där den föreslagna vägsträckningen tangerar de större åkermarksarealerna på slätten kring Segås i väster. Från Åkerbyvägen finns långa siktlinjer över åkerlandskapet; De mot nordväst med Kvarntorpshögen och SAKAB:s skorstenar i bakgrunden. Också i den norra delen av projektområdet förekommer odling av energigröda på åkermark i anslutning till den planerade vägsträckan. Även här har jordbruksmark vunnits genom markavvattningsföretag. De tillhörande dikena är dock inte lika tydligt framträdande i landskapet här som i den södra delen av projektområdet. Projektet berör markområden i två socknar. Den sydligare av dem, Svennevads socken, har inte lika lång bebyggelsetradition som den norra, Sköllersta socken. Jordbruksbebyggelsen i den södra delen av projektområdet är främst koncentrerad intill väg 51 på och nära Svennevadsåsen. 10 (40)

124 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning I projektområdet förekommer ett flertal fornlämningar i form av övergivna åkerytor och röjningsröseområden, men också kolbottnar, gränsmarkeringar och bebyggelselämningar. Deras status har utretts parallellt med arbetet med arbetsplanen, varvid också några nya objekt har påträffats i anslutning till de tidigare kända. Det har bedömts finnas totalt 11 objekt som utgör fasta fornlämningar inom vägkorridoren. Samtliga dessa utgörs av områden med fossil åkermark i form av röjningsröseområden. Två fornborgar, Tarsta och Omhällsberg, ligger båda på förkastningsbranten mellan skogsbygd och slättbyggd. De kan ses från varandras toppar och för att förstå de båda fornborgarnas funktion är det viktigt att landskapet mellan borgarna hålls öppet Kommunala planer Översiktsplaner Hallsbergs kommun Kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun antog den 16 maj 2011 ny översiktsplan för Hallsbergs kommun, ÖP Hallsbergs kommun Vägreservatet för nu aktuell sträcka av väg 51 anges som riksintresse med avseende på kommunikationer. Översiktsplanen för Hallsbergs kommun innefattar även fördjupade översiktsplaner för kommunens åtta samhällen, däribland Pålsboda. Kumla kommun I Kumla kommun antogs en ny översiktplan av kommunfullmäktige den 14 februari Planen heter Kumla Detaljplaner Område med tätbebyggelse och gällande detaljplan saknas på den nya sträckan av väg 51 i såväl Hallsberg som Kumla kommun Ekonomiska förutsättningar Objektet nämns i länstransportplanen. Byggstart blir aktuellt tidigast (40)

125 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 2.2 TIDIGARE OCH PÅGÅENDE UTREDNINGAR OCH BESLUT Processen för genomförande av ett vägprojekt regleras av bestämmelser i väglagen och miljöbalken samt tillhörande förordningar. Efter att planeringsfasen är avklarad tas en bygghandling fram som beskriver hur byggandet av vägen ska genomföras. Planeringsprocessen förändrades från och med den 1 januari 2013 då ändringar i väglagen och miljöbalken trädde i kraft. Arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och med planen för den nya vägen sker dock enligt den gamla planeringsprocessen i enlighet med Trafikverkets praxis för arbetsplaner vars MKB inlämnats till Länsstyrelsens för godkännande innan årsskiftet 2012/2013. Det betyder att följande gäller: Planeringen av en ny väg 51 på aktuell sträcka är nu i arbetsplanskedet, det vill säga det sista planskedet innan bygghandlingen tas fram. När det gäller miljökonsekvensbeskrivningen så ska de formella kraven i väglagen och miljöbalken följas. Det innebär bland annat att samråd ska genomföras och att ett MKB-dokument ska tas fram. Den framtagna MKB:n ska vara godkänd av länsstyrelsen innan den kan tas in som ett beslutsunderlag i arbetsplanen Förstudie En förstudie gjordes år Förstudien remissbehandlades. Berörda kommuner tillstyrkte förstudien. Länsstyrelsen har, , fattat beslut att projektet ej kan antas medföra betydande miljöpåverkan Vägutredning En vägutredning färdigställdes i april I vägutredningen studerades vägsträckningar från Lund söder om Svennevad till Fagerlunda (Kvarntorpskorset). Länsstyrelsen godkände MKB till vägutredningen i ett beslut I vägutredningen Riksväg 51 Lund Fagerlunda, vägutredning ingår även nydragning av väg 51 förbi Svennevad, det vill säga fortsättningen i söder på den nu aktuella nybyggnadssträckan. Det är ännu oklart om och när projektering samt byggande av denna sträcka kommer att aktualiseras Arbetsplan En arbetsplan har tagits fram för väg 51 på den 6,5 km långa sträckan från väg 633 till Fagerlunda (Kvarntorpskorset). Länsstyrelsen godkände MKB till arbetsplanen Trafikverket beslutade dock att den aktuella arbetsplanen inte skulle fastställas. Denna tidigare, icke fastställda arbetsplan med tillhörande MKB omfattar knappt halva den nu aktuella sträckan. Den utgör del av underlaget för den nya arbetsplanen och denna MKB. Inriktningen för den nya arbetsplanen är att bygga hela sträckan förbi Pålsboda, det vill säga en cirka 13,4 km lång ny väg mellan Svennevad och Kvarntorpskorset. 12 (40)

126 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Trafikverkets ställningstagande beslutade att upprätta arbetsplan och bygghandling för projektet för delen Olsgården och väg 633, dessutom finns ett ställningstagande för delen väg 633 och Fagerlunda (Kvarntorpskorset) Kommunala planer Ej aktuellt för objektet. 13 (40)

127 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 3 Syfte, mål och avgränsning 3.1 ARBETSPLANENS SYFTE Syftet med arbetsplanen är att: - Ge väghållaren tillstånd att bygga vägen - Ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt - Reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.2 PROJEKTETS SYFTE OCH MÅL Syftet med objektet är: Tillgänglighet: Minskade restider. Nuvarande väg avlastas vilket medför minskade barriäreffekter och ökad framkomlighet för de boende utmed vägen. Transportkvalitet: Åtgärden medför ökad framkomlighet och jämnare trafikrytm. Trafiksäkerhet: Mötesseparering medför minskad risk för mötesolyckor samt säkrare transporter för farligt gods. Nuvarande väg avlastas vilket medför ökad säkerhet för oskyddade trafikanter. Miljö: Projektet medför inte mer än marginell negativ miljöpåverkan. Mark med lång brukningstradition tas i anspråk och viltstängsel uppförs utmed sträckan. En ny barriäreffekt skapas samtidigt som barriäreffekten utmed nuvarande vägsträckning minskar. Minskat antal bostäder kommer att ha bullervärden över riktvärdet och risken för förorening av den grundvattenförande Svennevadsåsen minskar. Regional utveckling: Riksväg 51 mellan Örebro Norrköping är en viktig förbindelse för att öka samverkan mellan regionerna. Åtgärden medför att regionala personresor och godstransporter effektiviseras. 3.3 REFERENSSTANDARD Vägförslagets referenshastighet är 100 km/h. Trafikprognosen för vägförslaget (se nedan 4.2 Trafik) anger den dimensionerande trafikmängden till 3900 fordon/dygn i årsmedeldygnstrafik. Utifrån detta har vägtypen mötesfri landsväg valts. 14 (40)

128 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 4 Vägförslaget 4.1 ARBETSPLANENS OMFATTNING Arbetsplanen omfattar nysträckning av väg 51 som i söder ansluter vid Olsgården samt i norr cirkulationsplats Kvarntorpskorset 51/52. Vägförslaget innebär en ny mötesfri väg 51 mellan Svennevad och Kvarntorpskorset. Beteckning Sträcka Längd Vägbanans bredd Slitlager Anmärkning Väg 51 Km Var 6933 m 0/000-6/ m Belagd Allmän väg Väg 51 Km 10/000- Var 6440 m 16/ m Belagd Allmän väg Ny anslutning väg 51 Km 0/ m 8 m Belagd Allmän väg Förskjuten trevägskorsning Km 10/ m 8 m Belagd Allmän väg Förskjuten trevägskorsning Km 10/ m 8 m Belagd Allmän väg Ny anslutning väg 639 Km 16/ m 8 m Belagd Allmän väg Poliskontrollplats Km 16/440 Bef väg - Belagd Allmän väg Tabell 2. Arbetsplanens omfattning. Dessutom ingår det 10 st områden för omhändertagande av vägdagvatten, I arbetsplanen föreslås det ett antal enskilda vägar utmed sträckan samt 9 st vändplaner. Dessa vägar och vändplaner ingår inte i fastställelsebeslutet. Dessutom föreslås en gång- och cykelväg vid Svennevad ca 550 med begränsat vinterunderhåll, sk sommarcykelväg. I övrigt tillkommer 2 st vändöglor, 2 st väntfickor, 6 st driftfickor, 1 gc-väg vid väg 638 och 1 st poliskontrollplats. Dessutom är det 8 st traktoröverfarter. I fastställelsebeslutet ingår det även att stänga plankorsningen med väg 625 och järnvägen Västra stambanan. Gräns för arbetsplan Se planritningar, 100T samt 200T , med gräns för arbetsplan. 15 (40)

129 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 4.2 TRAFIK Föreslagna åtgärder kommer att medföra omfördelningar av trafiken på de olika vägdelarna. Bild 2. Trafikkarta med omfördelning av trafiken för väg 51 Svennevad- Kvarntorpskorset. Med trafiksiffror för öppningsår och prognosår (40)

130 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Trafikverkets prognos för trafikutvecklingen i Örebro län Östra är mellan år 2006 och år 2040 att personbilstrafiken beräknas att öka med 38 % på de nationella vägarna (1,0 % per år). Lastbilstrafiken beräknas öka med 114 % (1,0 % per år). Det innebär för väg 51 på den aktuella sträckan trafikmängder på mellan 5150 och 3420 fordon/dygn år 2035 med ca 13% tunga fordon. 4.3 TYPSEKTION Vägen är utformad med körbanebredden 13,0 m vid 2+1 och med stödremsa på 0,25 på ömse sidor och totalbredd 13,5 m och vid 1+1 är sektionen 10,0 m med en stödremsa på 0,25 m på ömse sidor, total bredd 10,5 m. Allmän väg, anslutningen i söder till befintlig väg 51, anslutningarna vid väg 633 (Hallsbergsvägen) och anslutningen i norr, väg 639, föreslås få en bredd på 7,5 m med en stödremsa på 0,25 m på ömse sidor, total bredd 8,0 m. Vändöglorna föreslås få en radie på 11,5 m med körfältsbredden K m. (V=vägren och K=körfält). Enskild väg föreslås få en varierad bredd på 3,5-6,0 m. Gång- och cykelvägarna föreslås få en bredd på 3,0 m. Viltstängsel sektion utformas enligt 1 01 T Se typritningar 0 01 T och 0 30 T PLAN- OCH PROFILSTANDARD Se profilritningar 100 T samt 200 T Beteckning Sträcka/ användning Minsta horisontal -radie (m) Minsta konkavradie (m) Minsta konvexa vertikalradie (m) Väg 51 Del 1 0/000-6/ ,00 Väg 51 Del 2 10/000-16/ / ,85 Tabell 3. Väggeometri. Största lutning längdled (%) 17 (40)

131 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 4.5 KORSNINGAR OCH ANSLUTNINGAR Utmed väg 51 finns ett antal anslutningar. Stängning av anslutningar är föreslagna som formellt inte ingår i arbetsplanen. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten Trafikverket i särskild ordning. Följande korsningsutformning samt anslutningar föreslås utmed sträckan; Bild 3. Typ C-korsning Bild 4. Traktoröverfart Bild 5. Höger av/på Bild 6. Väntficka Beteckning Sektion Typ Anmärkning Typ C korsning 0/340 Anslutning Väntficka 1/050 Väntficka (P-ficka) Traktoröverfart 1/830 Traktoröverfart Driftficka 2/300 Driftficka Traktoröverfart 2/700 Traktoröverfart Driftficka 3/200 Driftficka Vändplan 3/900 Vändplan väster Vändplan 3/950 Vändplan öster Typ C korsning 4/250 Anslutning Vändplan 4/300 Vändplan väster Vändplan 4/400 Vändplan väster Traktoröverfart 4/845 Traktoröverfart Vändplan 4/845 Vändplan Driftficka 5/650 Driftficka Vändögla 6/060 Vändögla Traktoröverfart 6/060 Anslutning Vändplan 6/640 Vändplan öster 18 (40)

132 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Vändplan 6/640 Vändplan väster Förskjuten 3-10/050 Anslutning vägskorsning Förskjuten 3-10/160 Anslutning vägskorsning Traktoröverfart 10/880 Traktoröverfart Driftficka 11/000 Driftficka Traktoröverfart 11/240 Traktoröverfart Traktoröverfart 12/520 Traktoröverfart Vändögla 12/520 Vändögla Traktoröverfart 13/300 Traktoröverfart Traktoröverfart 14/050 Traktoröverfart Driftficka 14/500 Driftficka Vändplan 14/980 Vändplan öster Vändplan 14/980 Vändplan väster Gc-väg 15/100 GC-väg /GC-port Driftficka 15/350 Driftficka Väntficka 15/700 Väntficka (P-ficka) Typ C korsning 16/310 Anslutning Anslut. cirk 16/445 Anslutning Tabell 4. Korsningar, anslutningar utmed sträckan. Bild 7. Korsningen vid km 6/900, infart till Pålsboda, norr om järnvägen, utformas med förskjutna trevägsskäl. 19 (40)

133 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 4.6 GEOLOGI OCH GEOTEKNIK Se PM-Geoteknik, MUR-Geoteknik samt bilagorna Rapport Berg under flik HYDROLOGI OCH HYDROTEKNIK Två grundvattenförekomster som berörs av projektet finns i norra delen av projektområdet. Det är Hällabrottet-Södra Odensbacken (SE ) i Kvarntorpsområdet samt Närkeslätten (SE ) längst i norr vid Kvarntorpskorset. Dessa båda är grundvattenförekomster i berg. Två olika grundvattenförekomster i isälvsmaterial (sand och grus) finns i Svennevadsåsen, vilken befintlig sträcka av väg 51 är byggd på. Dessa båda grundvattenförekomster är Svennevadsåsen, Svennevad-Pålsbodaområdet (SE ) i söder samt Svennevadsåsen, Sköllerstaområdet (SE ) i norr. Det finns ingen kommunal vattentäkt i närheten av aktuell vägsträcka, inte heller några fastställda vattenskyddsområden. I stort sett samtliga diken som berörs av den nya vägdragningen ingår i markavvattningsföretag. I söder; Svennevad m fl byar, aktnummer 18-SVE-96 hos Lantmäteriet och i norr; Norrtorp, Sätterböle, Källsäter, Anstorp, Åkerby och Sörby, aktnummer 18-SKÖ-242. Det mellersta markavvattningsföretaget är yngre än de båda andra och berör Lilla Saltorp och Rostorp. Kommunalt vatten- och avloppsnät saknas. Förekomsten av enskilda avloppsanläggningar är inte undersökt, men sådana förekommer sannolikt. De boende utmed väg 51 har enskild vattenförsörjning. I SGU:s brunnsarkiv redovisas 6 brunnar i vägens närområde. 4.8 KOLLEKTIVTRAFIK Inga kollektivtrafikåtgärder är planerade utmed ny väg 51. Kollektiva busstrafiken samt den kommunala skolskjutstrafiken avser att trafikera befintlig väg GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Inget separat gång- och cykelvägnät finns utmed sträckan. Väg 638 mellan Sköllersta och Kumla kommer att kunna nyttjas av många gång- och cykeltrafikanter. För att kunna cykla och gå ned till Svennevad föreslås en gc-väg med sommarunderhåll utmed väg 51 ned mot Svennevad ca 550 m BROAR OCH ANDRA BYGGNADSVERK Det planeras två broar utmed sträckan. En vägbro över järnväg och lokalgata i sektion km 5/220 och en vägbro över GC-väg i sektion km 15/100. Vägbro över järnväg och lokalgata, sektion 5/220 Bron som leder väg 51 över dubbelspårig järnväg och lokalgata föreslås utformas som en fyrspanns ändskärmsbro. Överbyggnaden föreslås utformas som en samverkansbro i stål och betong. Bron föreslås utformas med de teoretiska spännvidderna 13,9 + 19,8 + 19,8 + 13,9m. Den fria brobredden är 10,0m och den totala brolängen till cirka 79,8m. Fritt avstånd från spårmitt till angränsande stöd ska vara 5,5m. 20 (40)

134 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Fri höjd över järnväg ska vara 6.5m. Fri höjd över lokalgata ska vara 4.7m. Bron föreslås grundläggs genom att samtliga stöd blir stödpålade. Vägbro över GC-väg, sektion 15/100 Bron föreslås utformas som plattrambro, med total brolängd 10,6 m. Den fria höjden föreslås bli 3,0 m på en bredd av 3.0m. Bron förutsätts plattgrundläggas på packad fyllning. Broarna beräknas och utformas enligt TRVK Bro 11 (publikation 2011:085) och arbeten utförs enligt AMA Anläggning 10 med ändringar och tillägg enligt TRVAMA Anläggning 10, rev 2. Se konstbyggnadsritningar pärm 3, flik SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Barriäreffekter Störst påverkan ger dock vägen genom barriäreffekter och försämrad arrondering för berörda lantbrukare. Viltstråk och ekologiska spridningskorridorer påverkas negativt och ett visst antal viltpåkörningar kan förväntas, främst under försommar och oktober-november på en ny vägsträcka trots uppförande av viltstängsel. På gamla väg 51 kommer barriäreffekten för vilt och antalet viltolyckor sannolikt att minska när trafikmängden minskar Buller Bullerberäkningar har utförts för fastigheter utmed ny vägsträckning väg 51 avseende ekvivalenta ljudnivåer samt maxnivåer. Beräkningarna har gjorts i bullerberäkningsprogrammet SoundPlan. För bostadsbebyggelse som ligger i anslutning till nya väg 51 gäller riktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus och 30 db(a) ekvivalent ljudnivå inomhus. Bullerberäkningarna har genomförts med uppräknade trafikvärden för prognosår 2035, grundat på uppräknade trafikmängder till Beräkningarna visar att det är tre fastigheter intill den nya vägen där bullerriktvärdet 55 db(a) ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad att överskridas vid de prognosticerade trafikmängderna år 2035 om inte bullerskyddsåtgärder vidtas. 21 (40)

135 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Beräknat vägtrafikbuller Nuläge* db(a) Ny väg 51 db(a) Ny väg 51 inkl. åtgärder, db(a) Fastighetsbeteckning Leq Lmax Leq Lmax Leq Lmax DRAGMO 1:5 (6/800) DRAGMO 1:6 (6/800) EKEBY-SÖRBY 4:16 (14/500) FISKMANSTORP 4:1 (5/300) SALTORP 1:2 (10/630) ÅKERBY 4:37 (11/000) Kommentarer Lokal bullerskyddsskärm vid uteplats föreslås ** Fönsteråtgärd föreslås*** Fönsteråtgärd föreslås*** <45 < Fönsteråtgärd föreslås*** < 45 < Lokal bullerskyddsskärm vid uteplats föreslås ** < 45 < m hög bullerskyddsvall föreslås < 45 < m hög bullerskyddsvall föreslås ** Diskussion med berörd fastighetsägare för placering av bullerskyddsskärm för att klara riktvärdena utomhus *** Riktvärdet överskrids på våning 2. Fönsteråtgärd föreslås så att inomhusriktvärdet 30 db(a) klaras. Husfasadens bidrag till dämpning av vägtrafikbullret inomhus bedöms vara 25 db(a) enligt Trafikverkets schablon. Den maximala ljudnivån 70 db(a) kommer att överskridas på de båda fastigheterna Dragmo 1:5, Dragmo 1:6 och Fiskmanstorp 1:4. På Dragmo 1:5 överskrids 70 db(a) redan idag på grund av trafiken på den befintliga Hallsbergsvägen. Den maximala ljudnivån kan här komma att minska något till följd av omfördelning av trafiken till den nya vägen. Då avsevärt fler personer bor nära befintlig väg 51 än intill den nya vägen så kommer projektet att betyda att betydligt färre boende kommer att utsättas för trafikbullernivåer över riktvärdet 55 db(a) ekvivalent nivå. Cirka tre meter höga bullerskyddsvallar föreslås intill den nya vägen i anslutning till fastigheterna Saltorp 1:2 och Åkerby 4:37. Genom denna åtgärd kommer bullernivån att kunna minskas vid två av de tre fastigheter där bullret riskerar att överskrida riktvärdet 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Vägnära bullerskyddsvallar bör väljas hellre än bullerskyddsskärmar. Vägnära bullerskyddsvallar har mindre inverkan på landskapsbilden eftersom de smälter in bättre i den omgivande småkuperade miljön. Vallens baksida ska helst utföras med flacka slänter (lutning 1:6-1:10) så att marken kan återföras till betesmark eller odlad mark. Föreslagna bullerskyddsvallar kommer att minska den ekvivalenta ljudnivån med 22 (40)

136 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning cirka 5 db(a) vid berörda bostäder. Vid Ekeby-Sörby 4:16 föreslås fönsteråtgärder för att säkerställa inomhusvärdena. Bullerskyddsvall har uteslutits på grund av de geotekniska förhållandena intill vägen på den aktuella platsen. Vid utförd beräkning har det visat sig att en bullerskyddsskärm i fastighetsgränsen ut mot vägen inte skulle ha någon påvisbar effekt på bullernivån på våning två som är den våning där bullerriktvärdet 55 db(a) har beräknats komma att överskridas. På fastigheten Fiskmanstorp 4:1, vilken är den fastighet som har högst beräknad max ljudnivå föreslås uppförande av lokalt bullerskydd vid uteplatsen. Detta är även aktuellt på fastigheten Dragmo 1:5, Dragmo 1:6. För att säkerställa att maxnivån 45 db(a) inomhus inte överskrids föreslås fönsteråtgärder. För utförligare redovisning av buller, se Bilaga Bullerutredning. Bullerberäkningarna i Miljökonsekvensbeskrivning är utförd på ett alternativ med en anslutningsväg söder om järnvägen in till Pålsboda. Nuvarande förslag är anslutningsvägen borttagen vilket påverkade trafiksifforna på övriga vägar. Därav utfördes en ny bullerberäkning Luftföroreningar Ej aktuellt i detta objekt Vibrationer Ej aktuellt i detta objekt Naturmiljö Inga särskilt utpekade naturvärden blir direkt berörda av vägutbyggnaden utöver några generellt skyddade biotoper i jordbrukslandskapet. De utgörs av de åkerdiken som ingår i dikningsföretagen på sträckan, samt den stenmur som finns mellan Lilla Saltorp och Hagstugan. Slänter m m Slänterna längs vägen bör få vegetation som anpassas till vegetationen i omgivningen. Lokala avbaningsmassor bör användas som täckning hellre än insådd med ny gräsfröblandning Ekologiska samband Ej aktuellt i detta objekt Kulturmiljö Ett flertal fornlämningar i form av områden med röjningsrösen från tidigare jordbruk förekommer i projektområdet och kommer att påverkas av den nya vägen. Vägen kommer också att passera genom den yttre delen av ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Tarsta fornborgsområde. Riksintresset omfattar Tarsta fornborg och Omhällsbergs fornborg med omgivande landskap. Konsekvenserna för riksintresset blir något mindre av att den nya vägen passerar i den västra ytterkanten av riksintresseområdet. De mildras också av att en stor 23 (40)

137 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning del av trafiken på befintlig väg 51 flyttas ut från värdekärnan i riksintresset som utgörs av siktlinjerna och sambandet mellan de båda fornborgarna. Fornlämningarna markeras tydligt i byggskedet så att de inte påverkas oavsiktligt av körning eller upplag m.m. Avgränsning görs i samråd med Länsstyrelsen Landskap Ny vägsträckning av väg 51 lokaliseras till övervägande delen i skogsterräng och anläggs i huvudsak i marknivå vilket begränsar påverkan på landskapsbilden. Nordväst om Pålsboda passeras ett värdefullt, öppet landskapsrum. Konsekvensen mildras av att vägen följer ett markerat bryn. Den planskilda passagen vid Boda, i form av en ny bro över Västra stambanan, kommer att tillföra ett nytt element i lanskapet. Landskapsbilden är sedan tidigare i viss grad påverkad av att Västra stambanan och kraftledningar med tillhörande ledningsgator sträcker sig genom området. Se gestaltningsprogram flik Friluftsliv Vägen kommer att kunna passeras av gående och cyklister på de platser där öppningar i mittsepareringen planeras för att skapa traktoröverfarter. Dessa överfarter bör utformas med så säker passage av vägen som möjligt i åtanke. Vid Kvarntorps rekreationsområde föreslås en gång- och cykelport under den nya vägen. Vid indragning av vägar och eventuell avstängning av plankorsningar med Västra Stambanan bör de befintliga cykellederna uppmärksammas och vid behov omläggas och omskyltas så att inte återvändsgränder skapas Mark- och vattenföroreningar Enskilda brunnar och eventuella markbäddar i vägens närhet inventeras i god tid före etablering och byggstart för att öka kunskapsläget med avseende på de enskilda vattentäkternas läge, konstruktion, skick samt information om dygnsuttag eller liknande uppgift om brunnens kapacitet. Vid behov kan provpumpning ske för att fastställa kapacitet i brunnar som används sällan eller bara vissa tider på året. Byggandet och driften av den nya vägen bedöms endast marginellt inverka på Svennevadsån och Näsbygraven/Frogestabäcken och bedöms inte motverka uppfyllelse av gällande miljökvalitetsnormer. Brunnar kontrolleras före, och vid behov under och efter byggskedet avseende vattenkemi och uttagskapacitet. Vid eventuella kvalitets- eller kvantitetsförändringar vidtas åtgärder. Lämpliga åtgärder får fastställas i det enskilda fallet Skyddsåtgärder under byggnadstiden Byggandet av den nya vägen kommer att innebära förekomst av arbetsfordon och tung trafik där det normalt inte förväntas någon trafik av detta slag. Där naturliga stråk för fotgängare och cyklister korsar arbetsplatserna ökar risken för obehörigt tillträde. För byggtrafiken under byggskedet upprättas en trafikanordningsplan av entreprenören. 24 (40)

138 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Under byggtiden kan det uppstå bullerstörningar orsakade av transporter och arbetsmaskiner som är större än vägtrafikbullret i nuläget och efter ombyggnad. För att undvika sömnstörningar för närboende bör bullrande arbetsmoment i arbetsskedet utföras under dagtid. Damning och nedsmutsning undviks så långt möjligt. Skyddsåtgärder ska vidtas mot damning invid arbetsplatser för att minska risken för störningar i känsliga lägen. Exempel på skyddsåtgärder kan vara vattenbegjutning eller textilskydd. Vid sprängning och losstagning bör lämpliga skyddsåtgärder vidtas för att begränsa buller, damning och vibrationer. Små salvor minskar risken för sprängskador på skogen. Stamskador kan försämra virkeskvaliteten för skogsägaren. Förutom själva vägen och vägområdet så kommer ytterligare mark att tas i anspråk för tillfälliga upplag och etableringsplatser. Det är viktigt att värden som inte berörs av det permanenta intrånget skyddas från skador under byggskedet. Information om pågående arbeten och eventuell omledning av trafik ska ges till verksamma och allmänhet i området samt TIC (trafikinformationscentralen) ÖVRIGA VÄGANORDNINGAR Beläggning Ny beläggning planeras för den nya vägen samt anslutande allmänna vägar, vändöglor, väntfickor, driftfickor etc och läggas enligt planritningar 101T samt 201T Belysning Befintlig belysning utmed väg 639 kommer att användas för belysning av poliskontrollplats Driftvändplatser Ej aktuellt i detta objekt Parkerings- och uppställningsytor Ej aktuellt i detta objekt Rastplatser Ej aktuellt i detta objekt Räcken Vägen skall utformas med mittseparering av räcke. Utmed vägen sätts sidoräcken upp där vägen passerar genom områden med fasta hinder i vägens närområde, t.ex. skog, bergklackar. I öppen terräng utan fasta hinder vid sidan av vägen kommer en del av dessa sträckor utformas med räcken då bankhöjden är för hög. 25 (40)

139 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Skyltar och signaler Nya skyltar för väg 51 samt de anslutande vägnät planeras utmed objektet. Befintliga signalstolpar påverkas av det nya broläget, 2 stolppar påverkas Vägmarkering Ny vägmarkering, med kantlinjer, väggrenslinjer, körfältsmålning planeras i samband med nysträckning av väg Viltstängsel Viltstängsel kommer att uppföras utmed stora delar av sträckan. Passagemöjligheter för vilt kommer att finnas. Öppningar i viltstängslet och i mitträcket kommer att finnas vid korsningar samt traktoröverfarter. Öppningar vid traktoröverfarter utformas med färister ANDRA ÅTGÄRDER OCH ANORDNINGAR Enskilda anslutnings- och parallellvägar Enskilda anslutningar som kommer att vara kvar ansluter mot ny väg 51 och vars trumma påverkas kommer den att läggas om och anpassas mot de nya dikena Jord- och luftledningar Det förekommer såväl mark- och luftburna elledningar med både svag och starkström samt telekablar i närheten av ny vägsträckning av väg 51. Nybyggnaden innebär att kablar och ledningar utmed vägen till viss del måste flyttas. Följande elluftledningar korsas av ny väg 51 i sektion 2/607, 3/205, 3/938, 5/453, 5/498, 6/697, 14/400 och 15/170. Dessutom korsar elledning vid väg 639 i sektion 0/095. I bygghandlingen föreslås det ny dragning av ledningar och kablar då de är i konflikt med objektet. Följande korsande vattenledningar i sektion km 1/300, 11/500 och 15/000 läggs om och förses med skyddsrör, skyddsbrunn och avstängningsventil Avvattning Vägen avvattnas med dränledningar och öppna diken. Utmed sträckan är det föreslaget 10 st områden för omhändertagande av vägdagvatten. Där diken och bäckar korsar vägen anläggs ledningar och trummor. Där vägen korsar befintliga dräneringsledningar läggs dessa om vilket klargörs i bygghandlingen. Berörda trummor eller ledningar förlängs eller läggs om. Där dagvattenledningar mynnar i dike eller i vägslänt ska erosionsskydd anläggas. Erosionsskydd utförs av sten- eller grusbeklädnad. Dimensionering av dagvattenledningar och trummor har skett efter Vägverkets publikation 1990:11 Hydraulisk dimensionering. Rekommenderat material är PP-plast i ledningar i naturmark. 26 (40)

140 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Kompensationsåtgärder Ej aktuellt i detta objekt. 27 (40)

141 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 5 Väghållningsansvar för allmänna vägar 5.1 FÖRÄNDRING AV VÄGHÅLLNINGSOMRÅDE Inom det aktuella området är Trafikverket väghållare för det allmänna vägnätet. 5.2 FÖRÄNDRING AV ALLMÄN VÄG Förändring av allmän väg föreslås på följande platser utmed vägen: Bild 8. Förändring av allmän väg. 28 (40)

142 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Ny föreslagen väg 51 föreslås bli statlig väg och ingå i allmänt underhåll ca 13,4 km. I söder på befintlig väg 51 ändras utfarten till ny väg 51 och ca 130 m grävs bort och utgår ur allmänt underhåll. Väg 625 övergår till enskild väg ca 7,9 km. Dessutom stängs överfarten över järnvägen, västra stambanan. En omdragning av väg 625 ca 540 m för att gå ihop med väg 649. En sträcka på ca 145 m grävs bort och utgår ur allmänt underhåll och det gamla vägområdet återgår till underliggande fastighet. Väg 649 övergår utanför detaljplanelagt område till enskild väg ca 670 m samt ca 680 m av väg 649 inom detaljplanelagt område övergår till kommunalt väghållarskap. Väg 633 västerifrån föreslås få ändrad anslutning till ny väg 51 ca 300 m. Befintlig väg 633 ca 240 m västerifrån grävs bort och utgår ur allmänt underhåll. Väg 633 österifrån ändras inom befintligt vägområde. Väg 638 övergår till enskild väg ca 2,0 km. Vid korsningen med ny väg 51 stängs utfartsmöjligheter till väg 51. Ca 60 m grävs bort och utgår ur allmänt underhåll och det gamla vägområdet återgår till underliggande fastighet. I norr på befintlig väg 639 ändras anslutning från väg 52 till ny väg 51. Befintlig väg 639 bibehålls och nyttjas till poliskontrollplats, dock rivs ca 30 m och utgår ur allmänt underhåll och det gamla vägområdet återgår till underliggande fastighet. Dessutom föreslås en gång- och cykelväg vid Svennevad ca 550 m ingå i det allmänna underhållet men med inskränkt drift, sk sommarcykelväg, ingen drift på vintern. I övrigt tillkommer 2 st vändöglor, 2 st väntfickor, 6 st driftfickor och 1 st poliskontrollplats. 6 Konsekvenser av vägförslaget 6.1 TRAFIKTEKNISKA KONSEKVENSER Trafikmängder Enligt öppningsår 2015 beräknas årsmedeldygntrafiken, ÅDT, vara ca på sträckan varav ca procent är tung trafik. En omfördelning av trafiken kommer att ske från befintlig väg 51 till den nya vägsträckningen. 29 (40)

143 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Bild 9. Trafikkarta med omfördelning och öppningsår 2015 för åtgärden. 30 (40)

144 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Framkomlighet En ny väg, mötesfri landsväg, försedd med mitträcke med hastighetsbegränsningen 100 km/h medför att körningen blir bekvämare, både linjeföringsmässigt och med högre komfort med avseende på omkörningsmöjligheter samt högre framkomlighet. Trafikanternas hastighet kommer att öka. Med tre körfält i vardera riktningen större delen av sträckan beräknas medelreshastigheten öka ca 6-7 km/h eftersom referenshastigheten ökar till 100 km/h. Medelreshastigheten blir ca 100 km/h vid ett trafikmedelflöde och ca 95 km/h under dimensionerande timme. Restidseffekten på väg 51 för genomfartstrafik norrifrån väntas restiden minska med knappt 5 minuter, pga väsentligt kortare resvägen. Den föreslagna lösningen medför en förbättrad framkomlighet. Från att tidigare ha kört genom Pålsboda samhälle med reducerad hastighet och farthinder kommer den nya vägen att erbjuda en jämnare trafikrytm Trafiksäkerhet Trafiksäkerheten bedöms bli mycket bättre genom att den nya vägen byggs med räcke i mittremsan. Även bättre linjeföring, säkrare sidoområden, viltstängsel utmed sträckan, säkrare omkörningsmöjligheter och korsningar än på nuvarande väg bidrar till att trafiksäkerheten ökar. Föreslagna åtgärder påverkar framförallt de tre olyckstyperna som har flest personskadeolyckor dvs, mötes, singel- och korsande olyckor. Anslutningarna till nya sträckningen av väg 51 reduceras i antal och utformas trafiksäkrare jämfört med dagsläget. Totalt beräknas antalet dödade och svårt skadade att i snitt minska med knappt en person per år. Dessutom kommer trafiksäkerheten för gående och cyklister utmed befintlig väg 51 att bli bättre jämfört med i dagsläget, med högre trafiksiffror, och en ny gång- och cykelanslutning i söder Trafikekonomi och komfort Men en ny väg försedd med mitträcke blir körningen bekvämare, linjeföringsmässigt och möjligheten till omkörning, ger det högre komfort. Fordonskostnaden (bl.a. drivmedelsförbrukning) beräknas öka med 3-4 % på grund av ökad hastighet. Väghållarens kostnader för drift och underhåll bedöms öka eftersom befintlig väg 51 behålls och den nya vägsträckningen utökas och ingår i det allmänna underhållet. En samhällsekonomisk kalkyl med hjälp av effektberäkningsprogrammet EVA har genomförts framförallt för att bedöma effekten avseende framkomlighet och trafiksäkerhet vilket nämnts ovan. Beräkningen ger en positiv nettonuvärdeskvot (0,3) vilket tyder på en 31 (40)

145 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning samhällsekonomisk lönsamhet. Orsaken till den nyttan är att restidseffekten är väldigt stor att investeringskostnaden täcks av den stora effekten. *) Det finns ett antal icke värderbara effekter som ej ingår i en EVA-kalkyl och som också måste beaktas vid en bedömning om samhällsekonomisk lönsamhet/olönsamhet av åtgärdens konsekvenser. Hit hör t ex regional utveckling, natur- kulturvärden, trygghet och buller, omkörningsmöjligheterna ligger på 20% enligt EVA-kalkyl (nästa nivå är 30%) Trafikantupplevelser och trafikservice Med den nya dragningen förändras trafikantupplevelsen. De trafikanter som färdas längs den nya vägen kommer att kunna uppleva en ny del av landskapet. Tidigare dolda områden blir tillgängliga och den nya vägen kommer att medföra möjligheter till nya utblickar. Den nya vägen anpassar sig bättre till landskapet än den befintliga. Svagare kurvor, mindre branta backar och färre hus i anslutning till vägen medför att trafikanten kan uppleva mer av omgivningen än längs befintlig väg. Landskapet kring väg 51 karaktäriseras i huvudsak av skogsbruksbygd med insprängda åkermarker. Befintlig väg 51 löper uppe på Pålsbodaåsen. Vid Yxhult norr om Svennevad ansluter den nya vägkorridoren till den befintliga väg 51 i ett öppet jordbrukslandskap. Den nya sträckningen viker sedan av mot nordväst och passerar genom uppodlade marker och kuperade skogsområden. Väg 51 passerar Västra stambanan och väg 633 som går mellan Pålsboda och Hallsberg. Längre norrut öppnar landskapet upp sig och övergår i Södra Närkes slättbygd. Fler räcken i vägmiljön innebär landskapsbilden påverkas på ett negativt sätt. En negativ upplevelse kan även vara att man känner sig instängd mellan räcken. Däremot kan den känslan av ökad trygghet som en mittseparering ger leda till förbättrad trafikantupplevelsen Miljö Åtgärden ger upphov till något ökade utsläpp på grund av högre hastighet samt ett utökat allmänt vägnät. Dock får trafiken utmed ny väg 51 en väsentligt kortare resväg. 6.2 MILJÖKONSEKVENSER Generellt bedöms konsekvenserna för bevarandevärden bli små eftersom projektet i huvudsak berör område som redan påverkats av vägen Hälsa och säkerhet Då betydligt fler personer bor nära befintlig väg 51 än intill den nya vägen så kommer projektet att betyda att färre boende kommer att störas av trafiken på väg 51 i framtiden. Den nya vägen med mitträcke blir säkrare än den nuvarande. Den befintliga sträckan av väg 51 blir också säkrare i och med att färre fordon trafikerar denna. Den nya vägen får dock en påverkan på de öst-västliga förbindelserna väster om dagens väg 51. Dessa försvåras för oskyddade trafikanter jämfört med framkomligheten som den ser ut i området idag. Den nya vägen 32 (40)

146 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning minskar sannolikheten för, och konsekvenserna av, en olycka med farligt gods till följd av en förbättrad vägstandard och genom att färre personer bor nära vägen Natur- kulturmiljö Vägen lokaliseras till övervägande delen i skogsterräng och anläggs i huvudsak i marknivå vilket begränsar påverkan på landskapsbilden. Nordväst om Pålsboda passeras ett värdefullt, öppet landskapsrum. Konsekvensen mildras av att vägen följer ett markerat bryn. Den planskilda passagen vid Boda, i form av en ny bro över Västra stambanan, kommer att tillföra ett nytt element i lanskapet. Landskapsbilden är sedan tidigare i viss grad påverkad av att Västra stambanan och kraftledningar med tillhörande ledningsgator sträcker sig genom området. Ett flertal fornlämningar i form av områden med röjningsrösen från tidigare jordbruk förekommer i projektområdet och kommer att påverkas av den nya vägen. Denna kommer också att passera genom den yttre delen av ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Tarsta fornborgsområde. Riksintresset omfattar Tarsta fornborg och Omhällsbergs fornborg med omgivande landskap. Konsekvenserna för riksintresset blir något mindre av att den nya vägen passerar i den västra ytterkanten av riksintresseområdet. De mildras också av att en stor del av trafiken på befintlig väg 51 flyttas ut från värdekärnan i riksintresset som utgörs av siktlinjerna och sambandet mellan de båda fornborgarna. Inga utpekade naturvärden berörs utöver några generellt skyddade biotoper i jordbrukslandskapet i form av diken och en stenmur. Viltstråken kommer att påverkas av vägen och dess viltstängsel. En ny barriär uppkommer i landskapet. Utpekade friluftsområden i vägens närhet är Omhällsbergs fornborg och Kvarntorps friluftsområde i den norra delen av projektområdet. Kvarntorps friluftsområde är ett större sammanhängande område för rekreation och friluftsliv med ridled, grillplatser, hundbad och promenadstigar. Den nya sträckningen av väg 51 planeras strax öster om friluftsområdet. Visst trafikbuller kan uppstå i de östra delarna av området. Negativa konsekvenser för rekreation och friluftsliv kan fås i den södra delen av projektområdet genom vägens barriärverkan samt att buller fås i de tidigare ostörda, promenadvänliga områdena sydväst om Pålsboda. Konsekvenserna mildras av att passagemöjligheter för gående kommer att finnas på de traktoröverfarter som anläggs med öppning i mittsepareringen. Ny mark tas i anspråk för vägen. Åkermarken i området är bördig och i projektet tas stor hänsyn till jordbruket. Merparten av markintrånget sker i skogsmark. Flera skogsskiften kommer att delas av den nya vägen, vilket innebär att berörda kommer att få svårare att nå och bruka sina marker. I viss mån påverkas även de jaktintressen som finns. Risk för att träffa på föroreningar i marken har bedömts vara störst i den norra delen av sträckan. Utförda markprover visar dock på låga föroreningshalter på de flesta undersökta platser. Indikationer på föroreningar har hittats i tre av elva provpunkter. Att vägen kommer att passera genom förorenade områden kan därför inte uteslutas. De tre större markavvattningsföretag som finns i området berörs av projektet. De diken som ingår i markavvattningsföretaget sydväst om Pålsboda är av betydelse för lantbruket i området samt utgör mottagare för renat vatten från avloppsreningsverket i Pålsboda. Befintlig väg (40)

147 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning följer Svennevadsåsen. I åsen är tillgången på grundvatten god. Materialet i åsen är dock genomsläppligt för föroreningar. Minskad fordonstrafik på Svennevadsåsen minskar risken för utsläpp av skadliga ämnen som kan förorena grundvattnet, vilket är positivt för grundvattenskyddet i området Hushållning med naturresurser Objektet medför överskott på matjords- och vegetationsmassor och underskott på överbyggnadsmaterial. Massbalansen är god gällande jord- och bergmaterial däremot överskott på jord- och vegetationsmassor. Massor som frigörs genom schakten kommer att användas till fyllnadsmaterial och urgrävningsmaterialet kommer att återanvändas inom objektet så långt det är möjligt. 6.3 KONSEKVENSER FÖR PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING Vägförslaget berör 16 st fastigheter, varav 5 samfälligheter, på delområde 1 samt 26 st fastigheter, varav 3 samfälligheter, utmed delområde 2. Förteckning över sakägare finns under flik PÅVERKAN UNDER BYGGNADSTIDEN Projektet omfattar ett område och innebär ett markintrång. De störningar som uppstår under byggtiden är främst buller, vibrationer, damning och minskad framkomlighet i anslutningspunkterna. Störningarna kommer att påverka de bostäder och verksamheter längs med ny väg 51. Den minskade framkomligheten kan få negativa konsekvenser för de boende i området. 34 (40)

148 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 7 Markåtkomst 7.1 FASTSTÄLLELSEPRÖVNING Arbetsplanen kommer att ställas ut och granskas och sedan prövas för fastställelse enligt i Väglagen samt 15 i Vägkungörelsen. Fastighetsägarna och andra intressenter kan under utställelsetiden som anges i underrättelsen om utställelse komma in med yttrande angående vägförslaget. De yttrande som kommer in sammanställs och kommenteras i ett utställnings-utlåtande (Promemoria) som upprättas då utställelsetiden är slut. De inkomna yttrandena kan föranleda att Trafikverket anser att planen måste revideras. En revidering genomförs och de sakägare som berörs av denna kontaktas och får ta del av ändringen. Arbetsplanen samt utställnings-utlåtande (Promemoria) översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över planen. Om länsstyrelsen tillstyrker planen överlämnas den till Trafikverket i Borlänge med begäran om fastställelse. Om länsstyrelsen inte tillstyrker planen kan Trafikverket lämna planen till regeringen för fastställelse. Fastställelseprövningen inleds med att de som anmärkt mot planen ges möjlighet att ta del av det upprättade utställnings-utlåtande (Promemoria). Efter denna så kallade kommunikation kan fastställelsebeslut fattas, om planen uppfyller Väglagens krav. Fastställelsebeslutet kungörs och berörda sakägare ges möjlighet att överklaga beslutet till regeringen. Om ingen överklagar vinner planen laga kraft. Vid en eventuell regeringsprövning avgörs om överklagandet skall tas upp till prövning, om det skall avslås eller om planen skall återsändas till Trafikverket för omarbetning Fastställelsebeslutets omfattning Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningarna samt de villkor som tas upp i beslutet Rättsverkningar av fastställelsebeslutet Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar: - Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslutet och de villkor som anges i beslutet. - Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt. Om behov av tillfällig nyttjanderätt redovisats i arbetsplanen erhåller väghållaren också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjanderätt) till mark eller utrymme i samband med byggandet av vägen för tex tillfälliga uppslagsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning. - Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast. 35 (40)

149 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 7.2 VÄGOMRÅDE FÖR ALLMÄN VÄG Vägområdet för allmän väg i arbetsplanen omfattar förutom själva vägen utrymme för de väganordningar som redovisas på planerna. Dessutom ingår i vägområdet en kantremsa på båda sidor om 0,50,5 meter på jordbruksmark och 2 meter i skog. kan det finnas avvikelser utmed sträckan, där avsikten har varit att minimera intrånget ur natur- och kulturhänseende. Kantremsan behövs för att säkerställa drift och underhåll av väg och väganordningar. På områdespplanritningarna framgår befintligt och nytt vägområde. Det är det tillkommande vägområdet som är angivet i sakägarsakägarförteckningens arealberäkning, det vill säga det som ligger utanför det befintliga vägområdet för allmän väg Vägområde för allmän väg med vägrätt Vägrätt uppkommer genom att väghållaren tar i anspråk mark eller annat utrymme för väg med stöd av en upprättad, och när det behövs fastställd arbetsplan. Vägrätten ger väghållaren rätt att nyttja mark eller annat utrymme som behövs för vägen. Väghållaren får rätt att i fastighetsägarens ställe bestämma över marken eller utrymmets användning under den tid vägrätten består. Vidare får myndigheten tillgodogöra sig jord- och bergmassor och andra tillgångar som kan utvinnas ur marken eller utrymmet. Vägrätten upphör när vägen dras in. Byggandet av vägen kan starta när väghållaren har fått vägrätt, även om man inte har träffat någon ekonomisk uppgörelse för intrång och annan skada. Värdetidpunkten för intrånget är den dag då marken togs i anspråk. Den slutliga ersättningen räknas upp från dagen för ianspråktagandet med ränta och index tills ersättningen betalas. Eventuella tvister om ersättningen avgörs i domstol Vägområde inom detaljplan Ej aktuellt för objektet Vägområde för allmän väg med inskränkt vägrätt I arbetsplanen redovisas områden med inskränkt vägrätt. Dessa områden är avsedda att användas för att kunna sköta korsande trummors dikes utlopp ca 10 meter ifrån vägen. Den inskränkta vägrätten innebär att väghållaren bestämmer över markens användning under den tid vägrätten består, med undantag för jordbruksändamål. Denna användning får dock inte hindra vägens funktion, drift och brukande (trafikering) Område med inskränkt drift Gång- och cykelväg vid Svennevad i söder ca 550 m ingår i det allmänna underhållet men med inskränkt drift, sk sommarcykelväg, ingen drift på vintern. 7.3 OMRÅDE MED TILLFÄLLIG NYTTJANDERÄTT På vissa avsnitt har ett tillägg för tillfällig nyttjanderätt gjorts för att tillfälligt kunna nyttja mark för t.ex. bortschaktad mat- eller vegetationsjord, broetableringar eller för att ha tillgång till ett extra markområde för t.ex. transporter. Detta område har särskild markering på planritningarna. Marken kommer att tas i anspråk i samband med att entreprenaden startar och lämnas åter när entreprenaden är slut. Ersättning utgår även för detta markområde. 36 (40)

150 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 7.4 OMRÅDE FÖR ENSKILD VÄG Förslag till enskilda anslutningar och vändplaner utmed väg 51är enskilda vägar och ingår inte i fastställelsebeslutet 8 Kostnader Den totala kostnaden för objektet har beräknats till ca 224,8 miljoner kronor i prisläge september varav 28,3 miljoner kronor är byggherrekostnader (byggherrekostnader, projektering, marklösen, indragning av allmän väg och arkeologi). Enligt den successiva kalkylen är osäkerheten 14,7%. Sammanställning av kostnader finns under flik 7. 9 Fortsatt arbete (genomförande) Följande översiktliga tidplan planeras för objektet; Byggande 2017 enligt ekonomisk planering 9.1 TOTALENTREPRENAD I nästa skede planeras det för totalentreprenad. Vilket innebär att entreprenören tar ansvar för projekteringen. Projekteringen kommer att fördjupas, vilket innebär att man detaljstuderar vissa partier ytterligare med avseende på vägens utformning och funktion. Därefter kommer byggnation utföras av entreprenören. 37 (40)

151 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 9.2 DISPENSER OCH TILLSTÅND Ansökan om dispenser, tillstånd eller anmälan kan komma att behövas för genomförande av olika åtgärder inom det planerade vägprojektet. Olika typer av underrättelser till myndigheter kan också komma att aktualiseras. Nedan sammanfattas detta i en lista: Lagen om kulturminnen m m Åtgärd som kan påverka fornlämning Enligt 2 kap 6 Lagen om kulturminnen m m (KML) är det förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Vid intrång i fornlämning ska tillstånd sökas. Ansökan lämnas in till Länsstyrelsen i Örebro län. Underrättelse om tidigare okänd fornlämning Om det i byggskedet visar sig att tidigare okända fornlämning verkar ha påträffats ska Länsstyrelsen i Örebro län omedelbart underrättas. 9 och 10 kap miljöbalken Miljöfarlig verksamhet Vid uppläggning eller mellanlagring av massor ska detta vanligen anmälas enligt 9 kap 6 miljöbalken till tillsynsmyndigheten. I detta fall till Hallsbergs respektive Kumla kommun. Vid uppläggning av massor på naturmark ska anmälan till länsstyrelsen för samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken ske om det är så att uppläggningen inte är anmälningspliktig enligt någon annan bestämmelse i miljöbalken eller redan är redovisad i fastställd arbetsplan. Upptäckt av förorening Om en förorening upptäcks ska underrättelse till tillsynsmyndigheten i enlighet med 10 kap 11 miljöbalken genast ske (om föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön). Tillsynsmyndighet i detta fall är Hallsbergs respektive Kumla kommun. 11 kap miljöbalken Fylla eller bygga i vatten Tillstånd enligt 11 kap 9 miljöbalken behövs för omfattande vattenverksamhet, exempelvis för igenfyllning eller byggande som ändrar vattnets djup eller läge. Bedömning görs om enskilda eller allmänna intressen kan komma att skadas. Om enskilda eller allmänna intressen kommer att skadas krävs tillstånd enligt vad som framgår av 11 kap 12 1 st. miljöbalken. Förlänga trummor eller gräva om diken Förlängning av trummor och omgrävning av diken är anmälningspliktiga åtgärder, det vill säga utgör sådan vattenverksamhet som ska anmälas enligt 11 kap 9a miljöbalken. Anmälan ska i detta fall göras till Länsstyrelsen i Örebro län. 38 (40)

152 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning Underhålla/rensa befintliga vägdiken Tillstånd behövs inte för att rensa ett dike för att bibehålla vattnets djup eller läge. Om arbetena berör en fastighet som tillhör någon annan, ska fastighetsägaren alltid underrättas innan arbetena påbörjas enligt 11 kap 15 miljöbalken. Göra marken mer lämplig för byggnation - markavvattning Förbud mot markavvattning gäller i denna del av Örebro län. Ansökan om dispens från förbudet krävs normalt för att kunna ansöka om tillstånd för markavvattning enligt 11 kap miljöbalken. Tolkningsutrymme finns när det gäller markavvattning vid byggande av väg. Dispens och tillstånd till markavvattning söks hos Länsstyrelsen i Örebro län. Förlängning av dikestrummor under väg bedöms inte som markavvattning. 9.3 PRODUKTION Produktionen börjar med förberedande arbeten, med nya trumförläggningar. Vidare drivs jobbet med urgrävningar, förbelastningar och grundförstärkning för att erhålla bra bärighet och skapa tid för att få ut sättningar i marken. Vid byggnation av vägen kommer schakter och fyllningar utmed hela sträckan att utföras. Massförflyttning inom och utom vägområdet kommer att ske. Trafiken kommer att påverkas under hela byggtiden, mestadels vid anslutningspunkterna med de större allmänna vägarna, befintlig väg 51, 633, 638 och Trafikföring under byggnadstiden Se miljökonsekvensbeskrivningen med bilagor under flik KONTROLL OCH UPPFÖLJNING Kontroll och uppföljning beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen under kapitel uppföljning och kontroll. Se miljökonsekvensbeskrivningen med bilagor under flik Sakägare Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av bullerstörningar mm. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de myndigheter, organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken. Sakägarförteckningen har delats in i olika delar och läggs som bilaga till arbetsplanen. Se sakägarförteckning under flik (40)

153 Arbetsplan Väg 51, Delen Svennevad-Kvarntorpskorset Projektnr: Beskrivning 11 Samrådsredogörelse Samråd har under projekteringstiden hållits med: Hallsbergs kommun Kumla kommun Företagarna i Kvarntorpsområdet Markägare Länsstyrelsen i Örebro län Lokaltrafiken i Örebro län Räddningstjänsten Örebro Räddningsverket Naturvårdsverket Försvarsmakten Skogsstyrelsen Regionförbundet i Örebro län Landstinget i Örebro län Riksantikvarieämbetet Naturskyddsföreningen Örebro län Hembygdsförening Polismyndigheten Ledningsägare: Fortum, Stadsnät i Örebro, EON Elnät, Skanova och Networks. Synpunkter framförda vid samråd har under projektet inarbetats i arbetsplanen. Justerat protokoll från markägarsammanträdena den 13 november 2012 finns under flik 10. Se samrådsredogörelsen med bilagor under flik Underlagsmaterial Förutom arbetsplanens ritningar finns underlagsmaterial i form av geoteknikritningar vilka förvaras hos EQC Group. Undertecknad av: Jonas Danielsson Trafikverket, Projektledare 40 (40)

154