Barn- och ungdomsnämndens handlingar

Transkript

1 Barn- och ungdomsnämndens handlingar

2 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Barn- och ungdomsnämnden (2) Box Halmstad Tfn: E-post: Plats: KomTek Sammanträdesdatum: Tid: 09:00-ca 16:00 Ordförande: Tove Bergman Sekreterare: Ulrika Bodenäs Arvidsson

3 HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Barn- och ungdomsnämnden (2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 BU 2015/0001 Delegationsbeslut 4 BU 2015/0002 Delårsrapport med budgetuppföljning 5 BU 2015/0194 Revision: Granskning av genomförda åtgärder- Skolinspektionen, Barnoch ungdomsnämnden 6 BU 2015/0193 Revision: Granskning av verksamhetsberättelser BU 2015/0218 Tillsyn av Kyrkängens förskola 8 BU 2015/0219 Tillsyn av Sandrosens förskola 9 BU 2015/0222 Steningeskolan - Ny skola och förskola 10 BU 2015/0170 Uppföljning och åtgärder av brister utifrån patientsäkerhetsberättelse 11 BU 2015/0201 Remiss - Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas BU 2015/0013 Övriga frågor 13 BU 2015/0011 Information -Målstyrning -Verksamhetspresentation KomTek -Övningsskolor -Nyanlända -Barn- och ungdomsförvaltningens utredning om den framtida skolorganisationen -Nulägesrapport, anmälningar till Skolinspektionen

4 1(1) Anmälningsärende delegation Diarienummer: BU 2015/0001 Version: 1.0 Beslutsorgan: BUN Planeringsavdelningen Siv-Britt Håkansson E-post: Telefon: Delegationsbeslut Ärendet Beslut fattande enligt barn- och ungdomsnämndens delegationsbestämmelser, har sammanställts för barn- och ungdomsnämndens kännedom. A Allmän nr , B Verksamhet nr , C Personal nr , D Ekonomi nr Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga sammanställningarna till handlingarna. 1 1

5 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT APRIL 2015 NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT DELEGAT A ALLMÄN 13 BU 2015/0144 N B m.fl../. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsnämnden, Svaromål till Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr , angående överklagat beslut, avslag på önskad placering vid skolenhet (Söndrum) skollagen 10 kap 30, (grundskola) Placerad vid Getingeskolan Förvaltningschef 14 BU 2015/0147 M B m.fl../. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsnämnden, Svaromål till Förvaltningsrätten i Göteborg, mål nr , angående överklagat beslut, avslag på önskad placering vid skolenhet (Söndrum) skollagen 10 kap 30, (grundskola) Placerad vid Getingeskolan Förvaltningschef 15 BU 2015/0184 E L m.fl../. Halmstads kommun, Barn- och ungdomsnämnden Svaromål till Skolväsendets överklagandenämnd, dnr 2015:90, angående överklagat beslut, avslag på önskad placering vid skolenhet (Nyhemsskolan) skollagen 9 kap 15, (förskoleklass) Placerad vid Linehedsskolan Förvaltningschef 16 BU 2015/0204 Granskning för detaljplan gällande del av Halmstad 10:1, Padelhall, Halmstad Planeringsutv B VERKSAMHET 69 BU 2014/0464 Redovisning av åtgärder till Skolinspektionen efter föreläggande, Skolsituationen för elev vid Nyhemsskolan Kvalitets- och utvecklingschef / /0401 BU 2015/0118 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Komplettering i ärendet; Anmälan om skolsituation för elev vid Getingeskolan Förskolechef Agneta Meldegren Förskolechef Lotta Svensk Kvalitets- och utvecklingschef / /15 Beslut om val skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 i skollagen Rektor Ulf Anderberg Rektor Kristina 2

6 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum / / / / /0331 ÄRENDE/BESLUT 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 i skollagen 2010:800 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 5 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 5 i skollagen 2010:800 DELEGAT Ahlström Rektor Kristina Ahlström Rektor Ulf Anderberg Rektor Ulf Anderberg Rektor Ann- Charlotte Jönsson Rektor Ann- Charlotte Jönsson / / /0413 BU 2015/ / / / / / / / / / /0420 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Redovisning av utredning med anledning av anmälan om skolsituation (tillsynsansvar, samarbete och information mellan skolan och hem) för elev vid Valhallaskolan Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i fritidshem enligt 14 kap, 6 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Beslut om utbildning i förskola enligt 8 kap, 5 i skollagen 2010:800 Rektor Yvonne Schnell Rektor Marie Liljenberg Rektor Lars Ahl Kvalitets- och utvecklingschef Rektor Tony Roth Förskolechef Lena Karlsson Förskolechef Lena Karlsson Rektor Marie Liljenberg Förskolechef Agneta Meldegren Förskolechef Leif Ljungberg Förskolechef Caroline Ydén Phil Rektor Ann-Charlotte Jönsson Förskolechef Malin Rydhög Förskolechef Malin Rydhög 3

7 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum 2015/0424 BU 2015/ /0428 ÄRENDE/BESLUT Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 Yttrande över anmälan om skolsituationen för en elev vid Brearedsskolan i Halmstad kommun, kränkande behandling och rätt till stödinsatser. Beslut om val av skola enligt 10 kap, 30 i skollagen 2010:800 DELEGAT Rektor Dick Hero Kvalitets- och utvecklingschef Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan AA Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan DA Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan RA Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan BMB Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan DCC Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan KF Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan JG Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan TI Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan EI Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan RK Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan AK Rektor Marie Liljenberg 4

8 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR 108 DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan JP DELEGAT Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan ES Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Linehedsskolan MT Rektor Marie Liljenberg Avslag på ansökan om önskad skola Nyhemsskolan RA Rektor Yvonne Schnell Avslag på ansökan om önskad skola Nyhemsskolan NLB Rektor Yvonne Schnell Avslag på ansökan om önskad skola Nyhemsskolan MJ Rektor Yvonne Schnell Avslag på ansökan om önskad skola Nyhemsskolan FL Rektor Yvonne Schnell Avslag på ansökan om önskad skola Nyhemsskolan JP Rektor Yvonne Schnell Avslag på ansökan om önskad skola Nyhemsskolan ES Rektor Yvonne Schnell Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan LA Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan MA Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan SB Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan LB Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan JC Rektor Fredrik Landelius 5

9 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR 122 DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan ED DELEGAT Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan JF Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan OF Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan LG Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan MG Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan OK Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan SK Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan SKÄ Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan AL Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan CS Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan VT Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Hovgårdsskolan LV Rektor Fredrik Landelius Avslag på ansökan om önskad skola Slottsjordsskolan VE Rektor Maria Stenström Avslag på ansökan om önskad skola Slottsjordsskolan MH Rektor Maria Stenström 6

10 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR 136 DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Avslag på ansökan om önskad skola Slottsjordsskolan VJ DELEGAT Rektor Maria Stenström Avslag på ansökan om önskad skola Slottsjordsskolan LK Rektor Maria Stenström Avslag på ansökan om önskad skola Slottsjordsskolan LN Rektor Maria Stenström Avslag på ansökan om önskad skola Slottsjordsskolan DV Rektor Maria Stenström Avslag på ansökan om önskad skola Furulundsskolan LL Rektor Dick Hero Avslag på ansökan om önskad skola Furulundsskolan ILJ Rektor Dick Hero 142 BU 2015/0195 Redovisning av utredning efter anmälan om rutiner kring registerutdrag för timanställda vikarier i Halmstads kommun Kvalitets-och utvecklingschef C PERSONAL Tillsvidareanställd ekonom, 100%, inom skolområde Centrum from , Jenny Lindqvist Tidsbegränsad anställning, förskollärare, 100%, inom skolområde Centrum from tom , Anna Werle. Tidsbegränsad anställning, förskollärare, 100% inom skolområde Centrum from tom , Felicia Manni. Tillsvidareanställd Specialpedagog, 100%, inom skolområde Centrum from , Birgitta Durenius Risberg. Tillsvidareanställd lärare, 100% inom skolområde Centrum, from , Johanna Viljehav. Enhetschef Marie Remse Förskolechef Tina Andersson Gunnarsson Förskolechef Tina Andersson Gunnarsson Rektor Ulf Anderberg Rektor Marie Liljenberg 7

11 BARN- & UNGDOMS- FÖRVALTNINGEN DELEGATIONSBESLUT NR DNR/ Beslutsdatum ÄRENDE/BESLUT Tidsbegränsad anställning, förskollärare introduktionsperiod, 100%, inom skolområde Centrum from tom , Anita Larsson. Tillsvidareanställd specialpedagog, 100%, inom skolområde Centrum, from , Jonas Nelson. Tillsvidareanställd fritidspedagog, 100% inom skolområde Centrum, from , Rebecka Hylander. Tidsbegränsad anställning, förskollärare, 100%, inom skolområde Centrum from tom , Natali Cronvall. Tillsvidareanställd legitimerad lärare,100%, inom skolområde Norr from , Jenny Hansson Tillsvidareanställd enligt AB 4, moment 4, poolanställning, 75% inom skolområde Norr from , Sofie Frånander Tidsbegränsad anställning, förskollärare, 100% inom skolområde Norr from tom , Ann Bengtsson Tillfällig utökning av sysselsättningsgrad, 25% för Annette Åhlund under perioden tom DELEGAT Rektor Claes Stillborg Rektor Helena Hyttfors Jonsson Rektor Helena Hyttfors Jonsson Förskolechef Kerstin Olsson Rektor Maria Rüter Förskolechef Tommy Rosberg Förskolechef Elisabeth Schönbeck Bemanningschef Johanna Rognli D EKONOMI Nr Avstängning från förskole- och/eller fritidsplats pga upprepad utebliven betalning av avgift Chef Planeringsavd Karin Quander Avgiftsbefrielse nr 8-9 beviljade. Period och Controller Charlotte Holmgren 8

12 1(1) Anmälningsärende Diarienummer: BU 2015/0002 Version: 1 Beslutsorgan: BUN Ekonomiavdelningen och Kvalitet och utvecklingsavdelningen E-post: eva.demle@halmstad.se Telefon: Delårsrapport med budgetuppföljning Ärendet Bokslutsprognos till och med april månad 2015 samt delårsrapport 1 för barn- och ungdomsnämnden överlämnas för kännedom. Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna 1 9

13 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budget-avvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg (kkr) Helårs-utfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budget-avvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 641 Grundskola/ Barnomsorg Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökade intäkter Migrationsverket, ej budgeterade projekt, skapande skola, ökade livschanser Ökade lönekostnader pga fler barn/elever samt ej budgeterade projekt Ökade övriga kostnader pga fler barn/elever samt kostnader för ej budgeterade projekt Lokalkostnader, kapitalkostnader Budget-avvikelse Budgetavvikelse

14 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter Därav realisationsvinster Lönekostnader Lokalkostnader Kapitalkostnader Därav avskrivningar Därav internränta Övriga kostnader Därav realisationsförluster Verksamhetens kostnader Periodens resultat / nettokostnad Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola (kkr) Helårsutfall 2014 Utfall Utfall Budget 2015 Prognos 2015 Budgetavvikelse 2015 Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster Investeringsutgifter Investeringsnetto Barn- och ungdomsnämnden Verksamhet: 649 Kulturskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Lönekostnader: ej tillsatta tjänster och ej ersatt frånvaro Budgetavvikelse Budgetavvikelse

15 Barn- och ungdomsnämnd Verksamhet 641 Grundskola/Barnomsorg Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Intäkterna är kkr högre 2015 än samma period Det beror främst på högre intäkter för barnomsorgsavgifter och interkommunala ersättningar. Lokalkostnaderna är kkr högre 2015 jämfört med samma period 2014, vilket beror på fler enheter och därmed högre hyres- och städkostnader. Övriga kostnader är kkr högre jämfört med samma period föregående år. Måltidskostnaderna är kkr högre på grund av att förvaltningen från 2015 köper portioner av servicekontoret. Ökade kostnader för fristående verksamhet är kkr på grund av fler barn och elever samt att bidraget per barn/elev är högre 2015 jämfört med Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Lönekostnaderna är kkr (3,5%) högre jämfört med samma period föregående år. Löneutfallet 2015 påverkas av sänkt PO-pålägg samt att måltidspersonal övergått till Servicekontoret. Att lönekostnaderna trots detta ökat mellan åren beror på löneökningar och ökat antal pedagoger i verksamheten på grund av fler barn och elever. Kostnaderna för timanställda har under perioden varit högre än under samma period föregående år. Det beror dels på fler enheter än föregående år, dels på att organisationen i våra verksamheter är så slimmad att vikarier måste tas in vid frånvaro för att kunna garantera barn och elevers säkerhet. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognostiserade avvikelsen mot kommunfullmäktiges ram är kkr. Den största orsaken till underskottet är stora volymökningar i framförallt grundskola, men även förskola jämfört med budget. Det innebär att förskolor och skolor behöver utöka personalantalet för att klara verksamheten, vilket innebär högre lönekostnader än budget. Även övriga kostnader såsom måltidskostnader ökar jämfört med budget. Volymökningarna antal barn/elever utöver budgeterat 2014 uppgick till kkr enligt kommunens volymfördelningsmodell. Trots denna stora avvikelse blev resultatet endast kkr, vilket nämnden hade räknat med att få avskrivet i resultatbalanseringen i likhet med hanteringen 2013 då underskottet avskrevs med anledning av fler barn/elever än budgeterat. Enligt KS beslut balanseras dock hela underskottet till 2015 års budget. Även i år avviker antalet prognostiserade barn och elever mot kommunens prognos och förvaltningens budgeterade antal. Årets avvikelse mot kommunens 1 12

16 volymfördelningsmodell är 70 fler förskolebarn och 235 fler grundskoleelever, vilket motsvarar kkr. Skollagen kräver tidiga insatser för barn och elever i behov av stöd och oavsett resurser måste skolan tillgodose barnens behov. Verksamheterna ser ett ökat antal barn och elever i behov av stöd, men har redan idag svårt att tillgodose alla behov inom budgetramen. I budget 2015 gjordes omprövning på tilläggsbeloppen (elevassistenter till barn/elever med funktionsnedsättning) men redan nu prognostiseras ett underskott mot budget. Även resursbehovet till elever med inlärnings- och socialproblematik som behöver undervisning i annan mindre gruppering, särskild undervisningsgrupp, ökar. Omprövningar för att hantera 2015 års budget är gjorda inom de flesta verksamheter och på förvaltningsgemensamma kostnader. Den enda ytterligare åtgärd som förvaltningen kan göra för att minska kostnaderna och reducera underskottet är att justera barn- och elevpengen under verksamhetsåret. En minskning av barn- och elevpengen innebär att bidrag till fristående verksamhet blir lägre och budgeten till kommunal förskola, fritids och grundskola blir lägre. Konsekvensen av minskad barn- och elevpeng blir att personaltätheten, som redan är lägre i budget 2015 jämfört med 2014, kommer att minska ännu mer. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognostiserade lönekostnader är kkr högre än helårsutfallet Löneökningar medför en ökad personalkostnad. Prognostiserat antal årsarbetare är fler än utfallet 2014, vilket beror på fler barn och elever i verksamheten. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Prognostiserad avvikelse har förändrats med kkr jämfört med föregående prognos. Avvikelsen beror på lägre prognostiserade hyreskostnader på grund av att nya enheter beräknas starta senare än budgeterat. Även skolskjutskostnaderna beräknas bli lägre eftersom Hallandstrafiken i början på året skickat kreditering som avsåg Barnomsorgsavgifterna beräknas bli högre än tidigare prognostiserat på grund av att intäkterna för retroaktiv inkomstkörning blev större än budgeterat. Bidragsintäkterna från migrationsverket för nyanlända beräknas bli högre än föregående prognos, vilket innebär att kostnaderna utöver budget för svenska som andra språk, modersmål och förberedelseklasser nu beräknas täckas av bidrag. En negativ avvikelse sedan föregående rapport är att förvaltningen beräknar att ha ytterligare fler barn och elever i verksamheterna, vilket innebär högre kostnader för bl a personal och måltider. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Utfallet 2015 är kkr jämfört med 4079 kkr samma period Att utfallet i år är lägre beror på att stora inköp till nystartade enheter gjordes i början på 2014, bl a Åledsskolan. 2 13

17 Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Den prognostiserade nettoavvikelsen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är kkr. Avvikelsen beror på att inventariemedel för nya förskolor och dåliga lokaler inte kommer att förbrukas under året starta under Även inventariemedel för Frennarps byskola kommer inte att förbrukas under året eftersom renovering inte kommer att starta under Verksamhet 649 Kulturskolan Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Årets periodresultat är kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat , en förändring med -229 kkr. Förändringen på intäkter, +187 kkr, beror på högre intäkt för dels elevavgifter, dels utåtriktad verksamhet i år. Förändringen på lokalkostnader, +137 kkr beror på ej periodiserade kostnader för städning föregående år. Förändringen på kapitalkostnader, -12 kkr, är marginell. Även för övriga kostnader är förändringen marginell, -29 kkr. Förändringen för personalkostnader är -504 kkr. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens personalkostnader är 504 kkr högre i år jämfört med föregående år. Bemanningen under perioden är utökad med 0,71 åa jämfört med Utökningen tillsammans med kostnader i samband med ett avslutsärende och avtalsenliga löneökningar förklarar den högre kostnaden innevarande år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +300 kkr. Avvikelsen beror på att lönekostnaderna beräknas bli lägre på grund av svårigheter med att bemanna planerad utökning fullt ut och att ersätta frånvaro. Planerad bemanning har justerats ned och ger lägre lönekostnader resten av året. Beräkningen är preliminär eftersom arbetet med att tillsätta tjänster fortsätter. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Årets personalkostnader prognosticeras till kkr, en avvikelse mot budget med +300 kkr. Föregående års helårsutfall var kkr, en förändring med kkr. 3 14

18 Bemanningen i budget är utökad med 1,5 åa på helår i år jämfört med föregående års helårsutfall, bland annat kopplat till den satsning som gjorts i budgetramen för att reducera köerna till Dans samt Bild och form. På grund av svårigheter att bemanna upp planerad utökning och ersätta frånvaro så är den prognosticerade bemanningen i snitt 0,87 åa lägre än budget, något som förklarar den prognosticerade avvikelsen. Utökning samt avtalsenliga löneökningar förklarar förändringen mellan åren. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Den prognosticerade ramavvikelsen har förändrats med +300 kkr jämfört med föregående ekonomiska rapport. Förändringen beror på att hänsyn tagits till ej tillsatt utökning och ej ersatt frånvaro, vilket beräknas ge en avvikelse jämfört mot ram med +300 kkr. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringsnetto i år är -31 kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var -82 kkr, en förändring med -51 kkr. Förändringen förklaras av att investeringar gjordes tidigare föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +/- 0 kkr. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. 4 15

19 Delårsrapport Kulturskolan Diarienummer: BU 2015/

20 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Viktiga händelser Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Målområde: Uppleva och göra Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Nämndens/styrelsens mål Personalredovisning Ekonomisk redovisning

21 1 Viktiga händelser Kulturskolans huvudsakliga planering under våren har fokuserats på en stor föreställning i samband med att skolan blir 40 år. Föreställningen äger rum i maj Ett flertal andra konserter och föreställningar har genomförts, bland annat en bejublad och välbesökt musikalföreställning med skolans kör Nova Cantica på Halmstads Teater. 18

22 2 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande 2.1 Målområde: Uppleva och göra Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva kulturoch fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv (konkretiserat mål) Kommuninvånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter och med möjligheterna till natur- och fritidsliv. 1. Kulturskolan är bara en liten del av kommunens verksamheter som arbetar med detta mål. Att kunna få möjlighet att lära sig någon av konstformerna som Kulturskolan erbjuder är ett önskemål som många kommuninvånare har. I maj 2015 kommer nästa undersökning att göras om nöjdhetsgraden för dem som går på Kulturskolan. Tack vare ökad ram har fler elever kunnat erbjudas plats på kulturskolan, speciellt på bild- och form och dans. 2. På grund av begränsningar i miljön i befintliga lokaler finns det ett antal elever som utifrån gruppernas storlek kunde ha fått plats ytterligare. Lärar- och lokalresurser inom bild- och form, teater, dans och piano är främsta bristen för att kön ännu är relativt stor. Mätetal Målvärde Utfall Nöjd förälder/elev 98% Halmstads Kulturskola ska genomföra minst 200 utåtriktade konserter, föreställningar och utställningar under Ett stort antal konserter och föreställningar har genomförts under perioden. Målet kommer att nås. Möjligen blir antalet mindre än 2014 eftersom mycket stora insatser samlas till jubileumsföreställningen på Halmstad Arena i maj, där fler än 500 elever från skolan medverkar. Mätetal Målvärde Utfall Antal utåtriktade aktiviteter

23 Halmstads Kulturskola ska under 2015 nå fler elever än under Senaste kommentar Halmstads Kulturskola har tack vare ökad ram kunnat erbjuda fler elever plats på Kulturskolan. Redan under våren har ökningen märkts och kommer att ytterligare öka under höstterminen, då fler tjänster kommer att tillsättas. Mätningen av antalet görs först i samband med årsbokslutet. Mätetal Målvärde Utfall Antal elever Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar (konkretiserat mål) Inom kultur- och fritidsverksamheterna ska flickor och pojkar ha samma förutsättningar. Pojkar och flickor har samma förutsättningar att börja på Kulturskolan. Särskilda undervisningsgrupper inom sång och dans för pojkar ökar deras vilja att gå kvar i skolan. Dans, sång, bild och teater lockar fler flickor än pojkar. Inom musikundervisningen har skolan ungefär lika många flickor som pojkar. Aktiviteter Särskilda undervisningsgrupper för pojkar Rytmikundervisningen i grundskolan Dramainsatser i grundskolan Senaste kommentar Särskilda undervisningsgrupper inom dans och sång stärker pojkarnas situation i att vilja gå vidare, speciellt i den lite känsliga tidiga tonåren. Dessa grupper gör i sin tur marknadsföring ute i skolorna för att visa att kultur också är till för pojkar. Under våren har vi kunnat se fler pojkar som deltar i dans och sång. Att pojkarna bildar egna grupper är framgångsfaktor i detta. Rytmikundervisningen är obligatorisk för alla barn som går i förskoleklass. Detta är mycket positivt för att nå alla pojkar och flickor och fördjupa deras möjligheter att utöva sång, dans och musik. Undervisningen ska också fungera i samklang med skolornas ordinarie undervisning. Kulturskolans rytmikpedagoger ger också lektioner i årskurs ett på flertalet skolor, även om inte resursen räcker till alla elever varje vecka. Skolor där ansökningarna till Kulturskolan är procentuellt färre prioriteras när det gäller årskurs ett. Likaså gör rytmikpedagogen som arbetar på Andersbergsskolan en pröva-på-verksamhet efter skoltid även för elever i årskurs 2 till 4. Rytmiklärarna i samarbete med slagverks- och blåslärarna har under perioden på några skolor genomfört ett rekryteringsevenemang. Såväl pojkar som flickor har deltagit i aktiviteterna på ett jämlikt sätt. Kulturskolans dramapedagoger är verksamma med olika projekt ute i kommunens skolor med goda resultat utifrån utvärderingar som gjorts. Dels har lärandet via estetiska yttryckssätt kunnat förstärkas genom projekten, och dels har varit viktigt att låta barn och ungdomar som annars inte 20

24 Aktiviteter Senaste kommentar sökt sig till den frivilliga verksamheten att möta möjligheterna med drama och teater. Antalet dramaprojekt har under vårterminen minskat något eftersom ett särskilt uppdrag har utförts på Nyhemsskolan till klasserna där det finns språkstörning. Under höstterminen kommer återigen drama att kunna erbjudas grundskolorna samt vissa förskolor. 21

25 3 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 3.1 Nämndens/styrelsens mål Fler pojkar som anmäler sig till Kulturskolan i proportion till flickor Senaste kommentar Målet innebär att pojkarnas andel av skolans elever ska öka. I nuläget är 31,2 procent av skolans elever pojkar. Sannolikheten är att denna procentandel minskar när intaget på dans och bildform ökar, eftersom antalet sökande inom dessa ämnen till övervägande del är flickor. Mätetal Målvärde Utfall Andel pojkar av mängden elever 31,7% Aktiviteter Rytmikundervisning i grundskolan Dramaprojekt i grundskolan Uppsökande verksamhet med pojkkör Annonser och broschyrer Senaste kommentar Rytmikundervisningen är obligatorisk för alla barn som går i förskoleklass. Detta är mycket positivt för att nå alla pojkar och flickor och fördjupa deras möjligheter att utöva sång, dans och musik. Undervisningen ska också fungera i samklang med skolornas ordinarie undervisning. Kulturskolans rytmikpedagoger ger också lektioner i årskurs ett på flertalet skolor, även om inte resursen räcker till alla elever varje vecka. Skolor där ansökningarna till Kulturskolan är procentuellt färre prioriteras när det gäller årskurs ett. Likaså gör rytmikpedagogen som arbetar på Andersbergsskolan en pröva-på-verksamhet efter skoltid även för elever i årskurs 2 till 4. Rytmiklärarna i samarbete med slagverks- och blåslärarna har under perioden på några skolor genomfört ett rekryteringsevenemang. Såväl pojkar som flickor har deltagit i aktiviteterna på ett jämlikt sätt. Antalet dramaprojekt i grundskolan har under vårterminen minskat något eftersom ett särskilt uppdrag har utförts på Nyhemsskolan till klasserna där det finns språkstörning. Under höstterminen kommer återigen drama att kunna erbjudas grundskolorna samt vissa förskolor. Pojkkörena kommer att ha föreställningar för andra elever i grundskolan under året. Kulturskolans material och annonser har genomgående haft en genomtänkt policy för jämställdhet och mångfald. 22

26 4 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Visstid April 2014 andel visstid (%) April 2015 andel visstid (%) Totalt ,2 11,9 Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt April 2014 andel kvinnor (%) April 2015 andel kvinnor (%) Totalt Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt April 2014 andel kvinnor (%) April 2015 andel kvinnor (%) Totalt Timavlönad personal Antal timmar Antal timmar Årsarbetare tillsvidare Heltidstjänster Heltidstjänster Totalt Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) April 2014 April 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 95,6 89,4 92,8 95,6 89,4 92,8 Sjukfrånvaro (sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd) Januari-april 2014 Januari-april 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 14,93 2,99 9,38 3,3 2,18 2,79 Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre Januari-april 2014 Januari-april 2015 Enhet Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt

27 Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar Januari-april 2014 Januari-april 2015 Enhet Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt

28 5 Ekonomisk redovisning Driftredovisning Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Årets periodresultat är kkr. Föregående år var motsvarande periods resultat , en förändring med -305 kkr. Förändringen på intäkter, +104 kkr, beror på högre intäkt för dels elevavgifter, dels utåtriktad verksamhet i år. Förändringen på kapitalkostnader, -12 kkr, är marginell. Även för övriga kostnader är förändringen marginell, -29 kkr. Förändringen för personalkostnader är -504 kkr. 1. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens personalkostnader är 504 kkr högre i år jämfört med föregående år. Bemanningen under perioden är utökad med 0,71 åa jämfört med Utökningen tillsammans med kostnader i samband med ett avslutsärende och avtalsenliga löneökningar förklarar den högre kostnaden innevarande år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) 1. Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +300 kkr. Avvikelsen beror på att lönekostnaderna beräknas bli lägre på grund av svårigheter med att bemanna planerad utökning fullt ut och att ersätta frånvaro. Planerad bemanning har justerats ned och ger lägre lönekostnader resten av året. Beräkningen är preliminär eftersom arbetet med att tillsätta tjänster fortsätter. 1. Kommentera och analysera särskilt prognosticerade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Årets personalkostnader prognosticeras till kkr, en avvikelse mot budget med +300 kkr. Föregående års helårsutfall var kkr, en förändring med kkr. Bemanningen i budget är utökad med 1,5 åa på helår i år jämfört med föregående års helårsutfall, bland annat kopplat till den satsning som gjorts i budgetramen för att reducera köerna till Dans samt Bild och form. På grund av svårigheter att bemanna upp planerad utökning och ersätta frånvaro så är den prognosticerade bemanningen i snitt 0,87 åa lägre än budget, något som förklarar den prognosticerade avvikelsen. Utökning samt avtalsenliga löneökningar förklarar förändringen mellan åren. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) 1. Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Den prognosticerade ramavvikelsen har förändrats med +300 kkr jämfört med föregående ekonomiska rapport. Förändringen beror på att hänsyn tagits till ej tillsatt utökning och ej ersatt frånvaro, vilket beräknas ge en avvikelse jämfört mot ram med +300 kkr. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) 1. Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods 25

29 investeringsnetto. Periodens investeringsnetto i år är -31 kkr. Föregående års motsvarande periods investeringsnetto var -82 kkr, en förändring med -51 kkr. Förändringen förklaras av att investeringar gjordes tidigare föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) 1. Kommentera prognosticerade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Den prognosticerade avvikelen mot kommunfullmäktiges fastställda ram är +/- 0 kkr. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) 1. Kommentera större förändringar av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring av prognosticerade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. 26

30 Delårsrapport 1 januari april 2015 Barn- och ungdomsnämnden Diarienummer: BU 2015/

31 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Viktiga händelser Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Målområde: Barn och utbildning Målområde: Demokrati och dialog Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål Nämndens/styrelsens mål Prioriteringar Utveckling av skolbibliotek Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare att kunna utveckla sig och sitt uppdrag Ett strategiskt jämställdhetsarbete Ökade livschanser för unga Ett Halmstad tillgängligt för alla Giftfri vardag för barn och ungdomar Bättre utemiljöer Personalredovisning

32 1 Viktiga händelser Under perioden har fokus varit fortsatt utvecklingsarbete i förskolor och skolor samt planering framåt i arbetet med huvudprocesserna. Planeringen av den statliga satsningen Läslyftet som ska pågå har påbörjats. Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande. Två skolor går in i satsningen med start höstterminen En regional handledarutbildning inför Läslyftet startar i augusti Som en del i stärkandet av måluppfyllelsen i matematikämnet, genomförs Matematiklyftet. Insatsen, som på går till 2016, berör majoriteten av barn- och ungdomsförvaltningens matematiklärare och i nuläget ett mindre antal lärare i förskoleklassen. Syftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Inom IKT i lärandet utvecklar personal på förskolor och skolor arbetet med digitala verktyg i alla ämnen. IKT-inspiratörerna arbetar som processtöd till barn, elever och lärare kring digitala lärprocesser. Riktat stöd från BUF erbjuds bland annat kring digitala läromedel, programmering och 3D- skrivare. Förskolechefer och rektorer har bjudits in till Torg IT, möten kring goda exempel från kommunen, för lärande och externa inspel. Där har chefer inom BUF arbetat, upptäckt och utforskat tillsammans för att sedan arbeta vidare med sin personal. Utifrån nämndens prioriteringar är arbetet med rekrytering av skolbiblioteksamordnare och en modersmålsbibliotekarie inom BUF påbörjad. Modell för BUF s systematiska kvalitetsarbete har framtagits. Modellen visar på när och hur skolor ska följa upp, analysera, planera och genomföra de satsningar och utvecklingsområden som framkommer i rektors analys av resultat. Modellen visar även på hur och när skolområdeschefer och BUF s ledningsgrupp följer upp resultat genom dokumentation och analys på skolområdes- och kommunnivå. Halmstad växer och barn- och ungdomsförvaltningen behöver planera långsiktigt, både med hänsyn till kvalitet och ekonomi. Därför har förvaltningen, på uppdrag av barn- och ungdomsnämnden, tagit fram ett förslag till ny skol- och förskoleorganisation för åren Inför kommande beslut kring organisationsförändringarna sker en samrådsprocess där berörda har möjlighet att lämna sin åsikt. 29

33 För att möta det akuta behovet av förskolelokaler har under våren 2015 sju förskoleavdelningar startats upp i nya lokaler och två avdelningar i tillfälliga lokaler. Under hösten 2015 tillkommer 6 avdelningar i inhyrda förskolepaviljonger. Ökat antal barn och elever i förskolor och skolor, genom befolkningstillväxt samt ökat antal nyanlända, skapar behov av utökning inom personal, riktade kompetensutvecklingsinsatser och lokaler. Nya förberedelseklasser har startats under våren och ytterligare grupper kommer starta i augusti. Inom barn och ungdomsförvaltningen arbetar all personal för en ökad måluppfyllelse, en ökad likvärdighet och en värdegrund som utgår från att alla kan. Arbetet tar sin utgångspunkt från fem huvudprocesser: 30

34 2 Målredovisning - verksamhetsmål utifrån kommunfullmäktiges mål Utfall för målen anges enligt följande 2.1 Målområde: Barn och utbildning Barn i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade sociala insatser (konkretiserat mål) Flickor och pojkar i behov av stöd ska tidigt, redan i förskoleåldern, få samordnade insatser. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under 2015 har socialförvaltningen startat upp arbetet med att utforma en Förebyggande enhet. För att utveckla samverkan mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, arbetsmarknads och utbildningsförvaltningen planerades och genomfördes en workshop under april månad. Syftet var att brainstorma kring uppdraget att utveckla samverkan och ge idéer kring hur sådan samverkan kan förbättras. Att tillsammans diskutera kring riktade insatser där de har effekt och som leder till målet att minska medborgares har behov av socialtjänstens arbete. Det förväntade resultatet är att förebygga och förhindra att barn och elever hamnar i utanförskap, ohälsa och marginalisering. Varför förväntas detta resultat? De arenor med bäst förutsättningar att lyckas med ett förebyggande arbete är där medborgare befinner sig i naturliga sammanhang. Socialtjänsten och dess lokaler är för många förknippat med en stigmatiserad bild. Socialtjänsten kommer att erbjuda insatser i skolor och förskolor, genom BVC och ute i de områden där arbetet behövs. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Förvaltningschefer och tjänstemän inom BUF, UAF och soc-förvaltningen kommer att ta fram förslag på hur arbetet kring tidiga insatser ytterligare kan utvecklas och förbättras under våren Mätetal Målvärde Utfall 1.1 Andel ärenden (anmälningar) avseende förskolebarn där behov av tidiga, samordnade, sociala insatser finns och där tidiga, samordnade, sociala insatser initierats. (Tas fram av socialförvaltningen.) Aktiviteter Senaste kommentar Tidiga och samordnade insatser - 31

35 2.1.2 Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet (konkretiserat mål) Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Då efterfrågan av förskoleplatser är stor och blir resultaten att de genomsnittliga barngruppstorlekarna överstiger målvärdet på 17,5 barn/grupp vid de två mättillfällen som genomförts under Då både barnkonsekvensanalyser samt brukarundersökning kring vårdnadshavares nöjdhet kommer att genomföras under hösten 2015 kommer resultaten att redovisas i samband med bokslut Varför förväntas detta resultat? Tillgången av förskoleplatser harmoniserar inte till fullo den stora efterfrågan. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Utökning av förskoleplatser är planerade att ske under både 2015 som kommande år. Detta förväntas att skapa balans mellan efterfrågan och tillgång av förskoleplatser. Mätetal Målvärde Utfall 2.1 Antal barn/avdelning Högst 17,5 17,8 2.2 Andel högskoleutbildad personal med inriktning mot förskola 67 % 62,3 2.3 Andel nöjda vårdnadshavare 2.4 Antal gjorda barnkonsekvensanalyser Kommentar till mätetal 2.1 Utfallet är ett genomsnitt av 2 genomförda mätningar. 15 februari avd, 4454 barn, 17,6 barn per avd 15 april avd, 4613 barn, 18,0 barn per avd Kommentar till mätetal 2.2 Per den sista april 2015 uppgick andelen förskollärare inom förskolan till 62,3%. Uppsatt mål enligt nämndsbeslut till utgången av år 2013 var 67 % och har därmed ännu inte uppnåtts. Utmaningen kvarstår att fortsätta öka andelen förskollärare till förskoleverksamheten, såväl utifrån nämndsbeslutet som den stora utökning av förskoleverksamheten som pågår. Det råder en nationell brist på förskollärare, vilket även barn- och ungdomsförvaltningen känner av. Förvaltningen arbetar vidare med kort- och långsiktiga strategier med målsättningen att säkra personalförsörjningen gällande förskollärare. Kommentar till mätetal 2.3 Ny brukarundersökning kommer att genomföras under hösten Kommentar till mätetal 2.4 Barnkonsekvensanalys kommer att göras under hösten Aktiviteter Senaste kommentar Barnplaceringar Barnkonsekvensanalyser görs 32

36 2.1.3 Andelen elever som är behöriga till gymnasiet ska öka (konkretiserat mål) Andelen flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet ska öka. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Andel elever i åk 9 som var behöriga till gymnasiet vårterminen 2014 var 92 %. Detta innebär att Halmstad ligger på andra plats i rankingen gällande större städer. Se tabell. Halmstads grundskolor visar även på förbättrade resultat över tid. Se tabell. 33

37 För att stödja skolors arbete mot ytterligare ökad måluppfyllelse är det av stor vikt att ett systematiskt kvalitetsarbete fortgår. Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. I kvalitetsarbetet följs resultaten upp och analyseras i förhållande till de nationella målen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen ska bedömas. Varför förväntas detta resultat? Under läsåret kommer rektorerna tillsammans med sin personal utforma verksamhetsrapporter innehållande analys av resultat samt beskrivning av åtgärder och utvecklingsområden grundade på resultatanalysen. Dessa verksamhetsrapporter kommer bilda underlag inför barn- och ungdomsförvaltningens analys av kunskaps- och värdegrundsresultat på skolor. Syftet med analysarbetet är att stödja fortsatt utveckling av undervisningen i grundskolorna i Halmstads kommun för en ökad måluppfyllelse samt att ge alla elever förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Genom att analysera skolans resultat kommer rektorer att ta beslut kring de utvecklingsområden enskild skola har behov av. Detta sker under hösten 2015 enligt fastlagd tidplan. Mätetal Målvärde Utfall 3.1 Andel flickor och pojkar som är behöriga till gymnasiet. 92 % 3.2 Halmstads placering avseende mätetal 1 i jämförelse med andra svenska kommuner Skolresultat för familjehemsplacerade barn och unga 3.4 Andel flickor och pojkar i år 3, 6 och 9 som på de nationella proven når kravnivån/godkänt. 3.5 För Andersberg: andel flickor och pojkar med behörighet till gymnasiet ska vara densamma som i kommunen Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 6. 76,6 % 3.7 Andel flickor och pojkar som når målen i alla ämnen i åk 9. 85,4 % 3.8 Meritvärde för flickor och pojkar i åk ,2 Aktiviteter Senaste kommentar Stärka måluppfyllelsen i ett 1-16-årsperspektiv Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet (konkretiserat mål) Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet. 34

38 Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Barn- och ungdomsförvaltningen förväntar en ökad användning och komptens inom IKT (informations- och kommunikationsteknologi) under Dagens samhällsutveckling är i hög grad internationell till sin karaktär i meningen att det lokala är direkt kopplat till globala skeenden. En av de mer genomgripande och snabba förändringar som kännetecknar samtiden är utvecklingen inom IKT. För att ta vara på möjligheter, hantera risker och forma förutsättningar efter egna prioriteringar och behov, finns en växande medvetenhet om att såväl skolledare och enskilda pedagoger behöver hantera frågor om allt från kompetensbehov till användningsområden, säkerhet och integritet. Därför formuleras inte bara övergripande riktlinjer utan också kort- och långsiktiga mål och handlingsplaner på olika nivåer inom BUF, för att systematisera arbetet och forma interna förhållningssätt. Varför förväntas detta resultat? BUFs digitala målbild som är kopplad till åtagandet Användandet av IKT ska öka i det pedagogiska arbetet handlar bland annat om att utveckla pedagogers kompetens i hela skolverksamheten och om att ge möjligheter för rektorer och förskolechefer att leda ett digitalt förändringsarbete. Årets första månader har inneburit fortsatt arbete för kompetensutveckling. Torg IT för alla förskolechefer och rektorer har genomförts och Datastudion och IKTinspiratörer har erbjudit kontinuerliga utbildningsinsatser. Under inledande del av året har BUF även valt att införa SKLs självskattningsverktyg, LIKA, ett hjälpmedel för att skolor att kunna utvärdera sin digitala verksamhetsutveckling och för att kunna göra en lägesbedömning samt lägga upp en lämplig strategi för fortsatta insatser. Som en del av skolans Flera projekt där nytänkande kring den digitala utvecklingen har initierats. Det handlar om 3D-teknik, QR-koder, Geochasing, programmering, pedagogiska lärcirklar och nya dokumentationsverktyg för förskolan. Förväntade effekter är att nya arbetssätt med digitala verktyg utvecklats och att satsningen genererar ny kunskap och kompetens om innovativa arbetssätt med digitala verktyg, som sprids och används för att förbättra undervisningen. IKT blir på så sätt ett material som man kan forma och vidareutveckla ur ett entreprenöriellt perspektiv. Parallellt med detta har verksamheter som Skoldatateket byggts upp för att stödja pedagogerna ute i verksamheterna genom kompetensutveckling inom specialpedagogik och kompensatoriska hjälpmedel, råd och stöd samt även utredning av elevärenden. Aktiviteter för att lyfta digital kompetens kopplat till värdegrund har också fortsatt under 2015 vilket innebär bland annat att pedagoger, barn och elever fått möjlighet att utveckla strategier för att förstå hur det digitala medielandskapet ser ut och fungerar och att kunna utvärdera innehållet kritiskt samt kunna skapa och kommunicera multimedialt med olika grupper i samhället i varierande situationer och sammanhang. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Följande åtgärder fortgår och vidmakthålls för att nå målet IKT i lärandet ska öka i det pedagogiska arbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen kommer under 2015 att utarbeta planer för kompetensförsörjning och kompetensutveckling av medarbetare och ledningsfunktioner inom förskola och skola kring IKT. I arbetet framåt kommer också fokus läggas på arbetet med pedagogernas kollaborativa lärande och kunskapsdelning. Det handlar om en mer systemövergripande digital utveckling av förskola och skolan, att se till att förskolan och skolan förblir meningsfull och relevant för barn elever samt att möjliggöra att pedagogiskt nytänkande och didaktiska landvinningar sprids och kommer till användning. BUFs viljeinriktning när det gäller att gå från teknik till lärande innehåller även en satsning på en utökning och likvärdig tillgång av digitala verktyg. Strategin är ett digitalt verktyg per två elever i år F-3 och ett digitalt verktyg per elev år

39 Mätetal Målvärde Utfall 4.1. Antall pedagoger som har IKT-utbildning (via Datastudion/Skoldatateket) Datortäthet - antal datorer/elev 4.3 Datortäthet - antal surfplattor/elev Aktiviteter Senaste kommentar Inventering av IKT-statusen inom barn- och ungdomsförvaltningen. Kompetenshöjande insatser. 2.2 Målområde: Demokrati och dialog Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling (konkretiserat mål) Kommuninvånarna ska uppleva att de har möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling Brukarundersökning En ny brukarundersökning riktad mot vårdnadshavare i förskolan kommer att genomföras under hösten Elevråd Under våren 2015 görs en inventering kring antalet fungerande elevråd i verksamheten. Se mätetal. Fungerande elevråd definieras som regelbundna möten med elevrepresentanter. Under hösten 2015 kommer en fördjupad undersökning kring deltagare, antalet möten, diskussionspunkter, beslutsområden etc att genomföras. Mätetal Målvärde Utfall 5.2 Antalet genomförda systematiska brukar- och invånardeltaganden (fördelat på typ av invånardeltagande) 5.4 Antalet grundskolor som har ett fungerande elevråd. 30 Aktiviteter Senaste kommentar Brukarundersökning kring nöjdhet bland vårdnadshavare i förskolan Användande av resultat från LUPP, Halmstadprojektet, SKL:s Mjuka värden 36

40 2.3 Målområde: Trygghet, säkerhet och folkhälsa Förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga ska minska (konkretiserat mål) Förekomsten av psykisk ohälsa bland flickor och pojkar ska minska. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under hösten 2015 kommer resultat av webbhälsoenkät (joliv) samt hälsosamtal att kunna redovisas. Varför förväntas detta resultat? Webhälsoenkäten är först då genomförd och sammanställd på samtliga skolor. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Tidigare erfarenheter visar på att hälsodata från webhälsoenkäter ger en tydlig bild av nuläget. I de fall där det saknats hälsodata får en analys göras för att se vilka orsaker som ligger till grund för det. Erbjudande av hälsobesök sker enligt befintligt regelverk. Trots att hälsobesöket är frivilligt så kommer de flesta. Andelen är så gott som 100%. Mätetal Målvärde Utfall 6.1 Flickor och pojkar med psykisk ohälsa- Elevhälsobokslut/Hälsosamtal 6.2 Antal flickor och pojkar som upplever att de haft besvär det senaste halvåret (LUPP) Aktiviteter Senaste kommentar Elevhälsobokslut Värdegrundsarbete Halmstad-projektet, SKL:s Mjuka värden, LUPP Hälsosamtal Antal flickor och pojkar som blir utsatta för kränkande behandling ska minska. Jämställdhetsutvecklarnas huvudsakliga uppdrag och ambitioner är att minska antalet utsatta elever som upplever sig kränkta. Under den aktuella tidsperioden (jan-april 2015) har jämställdhetsutvecklarna bedrivit kompetenshöjande insatser riktat till 5-6 förskolor och 5 skolor. Några förskolor och skolor har erbjudits kontinuerliga fortbildningsinsatser av tematisk karaktär och med fokus på: Delaktighet och inflytande, Genus och jämställdhet och Främjande och förebyggande klassrumsarbete. Andra insatser är enstaka kompetenshöjande föreläsningstillfälle vilka bland annat handlat om att erbjuda tryggare rastaktiviteter samt förbyggande av nätkränkningar. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. I enlighet med våra styrdokument (barnkonventionen, skollag 6 kap och diskrimineringslagen)skall resultatet vara nolltolerans i skolan när det gäller kränkningar. I 37

41 2012 års LUPP mätning upplevde ca 15 % av eleverna i åk 8 att de blivit utsatta för mobbning. Det förväntade resultatet inför nästa LUPP mätning (2018) bör minst halvera eller i bästa fall nollställa antalet elever som upplever sig kränkta. Mjuka värdens ht 2014 resultat indikerar att ca 4 % av samtliga elever i åk 5 och åk 8 upplever otrygghet. Flickor i åk 8 är något mer otrygga i båda mätningarna. Vi eftersträvar att alla barn skall känna sig trygga, varpå mjuka värden kan analyseras och betraktas som ett bra mätinstrument för att se om vi är på rätt väg. Varför förväntas detta resultat? Halmstad Kommun skall säkerställa en trygg och likvärdig skola. Alla barn och elever har rätt att vistas i en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Följande åtgärder krävs på förvaltningsnivå: att likabehandlingsarbetet ingår i det systematiska kvalitets/årshjulet. Det vill säga att BUF synkroniserar delårsrapportering och Mjuka värden i samband med skolornas upprättande av likabehandlingsplaner. att skolornas enskilda utfall/resultat av antalet kränkta elever avgör insatserna som redovisas i delår/verksamhetsrapportering. att BUF följer upp skolornas planer i samband med internkontroll samt erbjuder kvalitetshöjande insatser utefter behov. att BUF följer upp och identifierar tillförlitliga mätinstrument som görs på enhetsnivå kopplat till Mjuka värden och Lupp. att BUF kopplar samman statistik avseende antal inkomna akuta fall av kränkningar med det långsiktiga arbetet. att Jämställdhetsutvecklare ingår i det systematiska och strategiska arbetet samt fortsätter att ge kompetenshöjande insatser till samtliga rektorer och pedagoger. Följande åtgärder krävs på skolnivå: att likabehandlingsarbetet återfinns i skolans kvalitetshjul. Skolorna fortsätter rapportera antalet kränkta och behov av insatser kontinuerligt till närmaste chef och förvaltning. att det kooperativta lag (Trygghetsteam, EHT, förstalärare, pedagoger) eller andra nyckelpersoner har en samordnad funktion gällande rapportering och det systematiska arbetet. att BUF:s mallar används i samband med upprättande av planarbetet Mätetal Målvärde Utfall 7.1 Antal flickor och pojkar i grundskolan som utsatts för diskriminering och/eller kränkande behandling. 7.2 Antal flickor och pojkar i grundskolan som upplever att skolan agerar på diskriminering och/eller kränkande behandling. 7.3 Antalet förskolor och skolor som har likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Aktiviteter Senaste kommentar Värdegrundsarbete 38

42 3 Målredovisning - nämndens/styrelsens verksamhetsmål 3.1 Nämndens/styrelsens mål Fritidshemmen erbjuder meningsfull och varierad verksamhet för att skapa nya och fördjupade kunskaper som ökar elevernas lärande och måluppfyllelse Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under åren har ett omfattande utvecklingsarbete inom fritidshemsverksamheten pågått. Detta har inneburit att kvaliteten i fritidshemmen har höjts samt att verksamheten numera även har stort fokus på sitt lärandeuppdrag. Nya Allmänna råd för fritidshem har stärkt utvecklingsarbetet i denna riktning. Personalen på fritidshemmen är i högre grad medvetna om kunskapsuppdraget som finns i fritidshemmen. Det är lärare i fritidshem och fritidspedagoger som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet och det är deras uppdrag att se till att arbetet bedrivs med utgångspunkt i läroplanen. Under 2015 kommer ett självvärderingsverktyg med påståenden kring verksamheten att tas fram där fritidshemspersonal diskuterar och anger i hur hög grad de fritidshemmen exempelvis "stimulerar elevernas lärande i vardagliga och lekfulla sammanhang som eleverna upplever som roliga och meningsfulla och som stärker deras självkänsla". Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik bidra till elevernas måluppfyllelse i både fritidshemmet och skolan. Den forskning som många gånger har gjorts för att finna former för att optimera lärandet i skolan har visat sig stämma väl med hur man redan arbetar eller strävar mot att arbeta i fritidshemmen. Varför förväntas detta resultat? Målbild för fritidshemmen har tagits fram med syfte att bidra till likvärdig kvalitet för fritidshemmen och en ökad måluppfyllelse för eleverna i Halmstads kommun. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Fortsatt arbete i skolområdena med nätverksgrupper, ledda av verksamhetsutvecklare, som arbetar för att utveckla verksamheten i fritidshemmen. Verksamhetsutvecklare träffas regelbundet för att bland annat diskutera hur en större likvärdighet mellan olika fritidshem ska kunna skapas. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har ett övergripande uppdrag kring att utveckla en strategi för utveckling av fritidshemsverksamheten tillsammans med fritidshemsnätverket. Mätetal Målvärde Utfall 8.1 Uppföljningsmetod kommer att tas fram under Aktiviteter Senaste kommentar Fortsatt utvecklingsarbete - 39

43 3.1.2 Föräldrarollen ska stärkas Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Två studiecirklar har hållits i centrum, en i Palla och en i familjeverkstan. Föräldraverkstan i skolan har hållits på Esperedskolan och Valhallaskolan. Via ny webbsidan har ett 20-tal föräldrar anmält intresse för föräldrastöd i någon form. Tematiska föräldramöten har startats upp i Frösakullskolan Varför förväntas detta resultat? Studiecirklar har endast hållits där handledare haft möjlighet att i sin tjänst hålla kurs och där föräldrar uttalat intresse. BUF har börjat på en ny organisering för utbildning och ledarstrukturering i samverkan med Socialförvaltningens förebyggande enhet. Svårigheter att nå ut till föräldrar med information och okunskap om möjligheterna att delta i studiecirklar tillsammans med bristande intresse är något vi ser påverkar resultatet. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Den nya organiseringen kommer bättre svara upp på behoven från utbildade ledare och föräldrar. Föräldrastödet som erbjuds i formen av studiecirklar jkommer att förläggas centralt. Utbildade ledare och kompetens samlas i en central organisering. Föräldrar anmäler intresse för att medverka och kurser startar utefter behov och efterfrågan. Utvecklingen av webbsidan fortsätter och arbetet att nå föräldrar via sociala medier, tryckta skrifter och på befintliga föräldramöten/träffar utvecklas. Mätetal Målvärde Utfall 9.1 Antal föräldrar som har deltagit i föräldrastödsutbildningar per skolområde. Aktiviteter Senaste kommentar Satsning på föräldrastödsutbildningar Barn- och ungdomsförvaltningen ska vara en förvaltning där alla - kvinnor, män och personer med könsöverskridande identitet eller uttryck - har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter ifråga om arbete, anställnings- och utvecklingsmöjligheter samt andra arbetsvillkor. Uppföljning av gällande jämställdhetsplan kommer att göras av HR-avdelningen under andra delen av Aktiviteter Senaste kommentar Arbetsförhållanden Föräldraskap Om trakasserier Rekrytering, utbildning och kompetensutveckling 40

44 3.1.4 Inom barn- och ungdomsförvaltningen ska chefer och medarbetare tillsammans skapa förutsättningar för att alla anställda ska må bra, trivas och känna trygghet, för att kunna utföra ett kvalitativt arbete Rutiner för hantering av särskilda händelser Alla medarbetare inom förvaltningen ska vara väl förtrogna med rutinerna då en särskild händelse inträffar. Varje chef har tillsammans med sitt ledningsteam en fastställd krisorganisation inom verksamhetsområdet. Den fastställda krisorganisationen förväntas resultera i att alla medarbetare vet hur de ska agera när en särskild händelse uppstår. Förvaltningen behöver fortsätta arbeta aktivt med kontinuerliga uppdateringar av krisplanerna samt ha praktiska övningar för att kunna verka när en särskild händelse inträffar. Praktisk brandskyddsutbildning Förvaltningens medarbetare ska vart 3:e till 4:e år genomgå en praktisk brandutbildning för att få kunskap i hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs skolområdesvis. Genom att flytta ut räddningstjänsten i skolområdena för genomförandet av utbildningarna möjliggörs för alla i personalgrupperna att genomgå utbildningen. Förvaltningen behöver förbättra rutinen för uppföljning av vilka medarbetare som genomgått utbildningen. Teoretisk brandskyddsutbildning Förvaltningens medarbetare genomgår var 3:e till 4:e år en digital teoretisk brandutbildning för att få kunskap i hur man hanterar en brandsituation. Utbildningen genomförs skolområdesvis. Genom att rikta utbildningen till ett skolområde i taget har ledning samt personal fokus på utbildningsinsatsen och uppföljningen av genomgången utbildning blir enklare. Dessutom genomgår alla nya timvikarier den digitala brandutbildningen innan de börjar vikariera inom förvaltningen. Förvaltningen behöver förbättra rutinen för uppföljning av vilka medarbetare som genomgått utbildningen. Hälsofrämjande arbete Det hälsofrämjande arbetet fortskrider på både förvaltnings- och verksamhetsområdesnivå. På förvaltningsnivå arbetar hälsoinspiratörerna under 2015 med "Hälsa 2015" och "Buf championship". Aktiviteterna inbegriper såväl fysiska aktiviteter som inspirationsföreläsningar om välbefinnande, kropp och själ. På verksamhetsnivå stöttar hälsoinspiratörerna cheferna det lokala hälsofrämjande arbetet med olika satsningar utifrån uppsatta hälsomål. Förvaltningens hälsofrämjande arbete syftar till att göra medarbetarna mer medvetna om de faktorer som påverkar hälsan och välbefinnandet. Arbetet syftar också till att inspirera medarbetarna till ökad fysisk aktivitet. När det gäller buf championship är syftet också att öka sammanhållningen i medverkande lag. Arbetsgivarens förhoppning är att dessa insatser på sikt också ska bidra till minskad sjukfrånvaro. Alla nyanställda chefer och skyddsombud ska genomgå kurs i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Utbildning i SAM ska genomföras för nyanställda chefer och fackliga förtroendemän. Denna utbildningen arrangeras av Stadskontoret. Utbildningen förväntas genomgås inom ett år efter påbörjat uppdrag. Information kring utbildningen lämnas till nyanställda chefer i samband med introduktion. Informationen till fackliga förtroendemän lämnas av berörd chef då den fackliga förtroendemannen påbörjar uppdraget. Förvaltningen behöver arbeta vidare med att säkerställa att berörda grupper genomgår utbildningen inom ett år efter påbörjat uppdrag. 41

45 Aktiviteter Senaste kommentar Rutiner för hantering av särskilda händelser ska finnas på varje arbetsplats. Praktiska brandskyddsutbildningar. Teoretiska brandskyddsutbildningar via e- learning. Hälsofrämjande arbete. Alla nyanställda chefer och skyddsombud ska genomgå kurs i systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM 42

46 4 Prioriteringar 4.1 Utveckling av skolbibliotek Strategiplanen för skolbibliotek fastställdes i mars 2015 och utgör en del av BUFs systematiska kvalitetsarbete. Den ska användas för att kontinuerligt och systematiskt kartlägga och visa på kvaliteter i skolornas och skol-, folk- och bokbussbibliotekens samarbete/samverkan kring läsa, lära och mötas. Strategiplanen utgör också en god grund vid formulerandet av verksamhetens medpedagogiska skolbiblioteksuppdrag. I april färdigställdes Rapport Skolbibliotek BUF. Rapporten innefattar en kartläggning av skolbibliotekssituationen samt analyserar denna med utgångspunkt i de frågeställningar som formulerades i januari 2014 samt de grundläggande förutsättningar som definierades i BUN definition av skolbibliotek (2012). Rekrytering av skolbibliotekssamordnare (100%) samt modersmålsbibliotekarie (50%)har påbörjats och planeras vara klar i maj Tjänsterna placeras under Lärande- organisationen på Kärnhuset. 4.2 Barn- och ungdomsnämnden ger förutsättningar för barn- och ungdomsförvaltningens medarbetare att kunna utveckla sig och sitt uppdrag A. Barnskötare som studerar till förskollärare Sedan 2012 har Barn- och ungdomsnämnden avsatt medel för att stötta tillsvidareanställda barnskötare som väljer att studera till förskollärare. Satsningen är ett led i Barn- och ungdomsnämndens beslut att öka andelen förskollärare i organisationen. I dagsläget är det 15 barnskötare som studerar till förskollärare. B. Lärarlyftet 2 Under 2015 deltar 23 pedagoger inom ramen för Skolverkets satsning Lärarlyftet II. Satsningen riktar sig till pedagoger i grundskolan/grundsärskolan som saknar ämnesbehörighet i ämnen som de undervisar i samt till pedagoger som önskar speciallärarutbildningen som leder till speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning. C. Matematiklyftet Som en del i stärkandet av måluppfyllelsen i matematikämnet, genomförs under perioden en omfattande nationell kompetensutvecklingsinsats kallad Matematiklyftet. Insatsen kommer att beröra majoriteten av barn- och ungdomsförvaltningens matematiklärare och i nuläget ett mindre antal lärare i förskoleklassen. Syftet med matematiklyftet är att stärka och utveckla kvaliteten i undervisningen och på så sätt öka elevernas måluppfyllelse. Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning och bygger på tanken om det kollegiala lärandet. Utbildningen är tätt knuten till lärarnas ordinarie arbete. Allt som de läser, diskuterar och planerar, prövas i den egna undervisningen. Matematiklyftet i grundskolan Inom den statliga satsningen utbildas berörda rektorer samt de sju matematikhandledarna som huvudmannen har utsett. Handledarna arbetar 20% (av en heltidstjänst) med matematiklyftet och ansvarar för två grupper vardera. Grupperna består av lärare från olika skolor. Statsbidrag för lön till handledarna erhålls. Projektledaren för Matematiklyftet ansvarar i samråd med rektorer och handledare för organisation och genomförande. Under ht 2014 har fokus för utbildningen varit inom området Taluppfattning och tals användning och under vt 2015 Problemlösning. Matematiklyftet i förskoleklassen Under vt 2015 påbörjas mattelyftet för 13 lärare som undervisar i förskoleklassen. Utbildningen kommer att pågå t.o.m. vt Syftet är att lärarna ska få en fördjupad förståelse för vad 43

47 matematiska aktiviteter kan vara så att de på ett medvetet sätt kan planera, iscensätta och följa upp undervisningen och på så sätt öka elevernas möjligheter att utveckla matematisk medvetenhet. Liksom fortbildningen riktad mot grundskolans lärare, bygger den på tanken om det kollegiala lärande, där man diskuterar texter, filmer och erfarenheter samt planerar och följer upp aktiviteter som genomförs med eleverna i förskoleklassen. Projektledaren för Matematiklyftet är handledare för gruppen. Huvudmannen erhåller inget statsbidrag för utbildningen av lärare i förskoleklassen. D. Förstelärare I september 2013 fattade Barn- och ungdomsnämnden beslut om att inrätta karriärstjänster för lärare i Barn- och ungdomsförvaltningen. Förvaltningens 25 första förstelärare påbörjade sina uppdrag 1 oktober Ytterligare 31 förstelärare började 11 augusti För förstelärarna gäller 40 timmars arbetsförlagd arbetstid och fem timmar förtroendetid i enlighet med kollektivavtal med lärarorganisationerna. Uppdragen som förstelärare är tidbegränsade under en treårsperiod. En utvärdering av uppdragets helhet pågår och leds av en skolområdeschef inom norr. E. Läslyftet Halmstads kommun planerar för ett deltagande i Läslyftet från hösten För att på bästa sätt använda Läslyftet som resurs i redan pågående systematiska utvecklingsprocesser planerar BUF för ett deltagande oberoende av statsbidrag. Under läsåret 2015/2016 kommer två skolor ingå med statsbidrag; Österled (2 handledare) och Östergård (3 handledare). Vidare läggs grunden för ett med Läslyftet som en resurs i det redan pågående inom flera av huvudprocesserna. En tidsplan för det förberedande arbetet samt planering av organisation och genomförande görs tillsammans med en arbetsgrupp bestående av flera, för Läslyftet, viktiga yrkeskategorier (rektor, förstelärare, specialpedagog, skolbibliotekarie, modersmålslärare m.fl.). I regionalt perspektiv organiseras en handledarutbildning i samverkan med Halmstad Högskola, Regionalt utvecklingscentrum samt regionens huvudmän. En regional handledarutbildning innebär möjlighet att ytterligare utveckla, anpassa och fördjupa innehållet efter regionens mer specifika, gemensamma behov. Syftet med BUFs medverkan är en kompetens- och kvalitetshöjning avseende kollegiala lärandeprocesser samt strategier för handledning samt didaktik. Medverkar gör flera av Sveriges experter inom handledning, didaktik och pedagogik samt språkutveckling. 4.3 Ett strategiskt jämställdhetsarbete Jämställdhetsutvecklare har vid sidan av sedvanliga kompetenshöjande insatser inom genus och jämställdhet, även inventerat behov av insatser och utvecklingsområden när det gäller det strategiska jämställdhetsarbetet. Ambitionen är att integrera jämställdhetsperspektivet i pedagogisk organisation/verksamhet, pedagogisk kompetens och pedagogisk miljö. För att förflytta jämställdheten till en mer strategisk och systematisk nivå görs behovsinventering med hjälp SKL:s uppföljnings/självskattningsverktyg MakEquality. De 2 förskolor och 2 skolor som genomfört skattningen har dels kunnat identifiera sina specifika förbättringsområden, men även sett behovet av ett mer långsiktigt och systematiskt arbete för att integrera jämställdhet i sin pedagogiska miljö och verksamhet. Jämställdhetsutvecklare har därefter utifrån samlat resultat funnit en rad övergripande behov av förbättringsområden för BUF. Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Resultat som eftersträvas är att jämställdhetsperspektivet integreras i all verksamhet, i alla led och i alla huvudprocesser. Förskolor och skolors arbetssätt mäts med hjälp av självskattningsverktyget MakEquality, där utfall och resultat blir en vägvisare för framtida utvecklingsbehov och satsningar för enskild förskola och skola. Varför förväntas detta resultat? CEMR, nationella jämställdhetsmål samt läroplansformuleringar ställer krav på verksamheten att erbjuda en jämställd skolmiljö, som präglas av flickors och pojkars lika rättigheter och möjligheter till lärande och utveckling. 44

48 Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? 1. Förvaltningsövergripande jämställdhetsintegrera nämndens mål och huvudprocesser och det systematiska kvalitetsarbetet. 2. Planera och ge utrymme för kunskapsutveckling inom genus och jämställdhet och normkritisk perspektiv, initialt för ledningspersonal och därefter för all personal. 3. Dokumenterade och genusmedvetna konsekvensanalyser av nationella prov och betygsresultat i linje med kvalitetsuppföljningar/verksamhetsplaner. 4. Regelbundna inventeringar (MakEquality) i samband med interkontroll, därmed kan vi följa utvecklingen övertid. 4.4 Ökade livschanser för unga Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Under 2015 är Barn- och ungdomsförvaltningen projektägare till fyra projekt inom ramen för Ökade livschanser (Interkulturellt föräldrastöd, Halmstadprojektet, Stärkt föräldraroll på Andersberg och Skolan mitt i byn), vars primära syfte är att motverka utanförskap bland unga och i förlängningen att öka ungas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Projekten spänner över flera nämnder, men i första hand barn- och ungdomsnämnden. Ett utökat utvecklings- och ledningsstöd till förskolorna och skolorna inom BUF som de olika projekten ger förväntas beakta de möjligheter som kommunen erbjuder och tillsammans med de olika enheterna hitta former för utvecklingsinsatser som leder till lärande och kompetensutveckling. Det handlar om till exempel om integrationsstöd till föräldrar, möjligheter till aktiv fritid och främjande insatser i samverkan med unga för att stimulera till psykisk hälsa. Varför förväntas detta resultat? Den gemensamma utgångspunkten för BUFs Ökade livschanser projekt 2015 är att programmen är uthålliga, dvs. fortlever efter projektets slut och framöver drivas som del av löpande verksamhet. Målsättningen är att långsiktiga förändringar åstadkoms på organisationsnivå, t.ex. i form av förbättrad organisation, ökade kunskaper och färdigheter hos personal, bättre rutiner samt i miljöförändringar. En ytterligare förutsättning för uthållighet är lokal anpassning. För att uppnå detta krävs en hög grad av deltagarstyrning, dvs. att berörda aktörer formulerar egna handlingsplaner och att projekten sker i bred samverkan med alla berörda; barn, elever, pedagoger, förskolechefer/rektorer, föräldrar/vårdnadshavare, politiker, näringsliv och andra intressenter. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? BUF ser att målen inom respektive projekt kommer att nås inom angiven tidsram kopplat till planeringsdirektiv och budget. 4.5 Ett Halmstad tillgängligt för alla Halmstads kommunstyrelse har utsett 2015 till temaår Den inkluderande kommunen. Årets första ämne var tillgänglighet och en arbetsgrupp tillsattes för att titta på nuläget och föreslå förbättringsåtgärder. Arbetsgruppen bestod av representanter från flera förvaltningar och arbetet leddes av två medarbetare på från Teknik- och fritidsförvaltningen. I rapporten presenteras förslag på åtgärder, både på lång och kort sikt. Detta som ett led i att göra Halmstad till en mer tillgänglig och inkluderande kommun. Bland de förslag som finns i rapporten kan nämnas: a. Kompetenshöjning av både politiker och tjänstemän inom området tillgänglighet. b. Bättre ta till vara de kunskapsresurser som finns inom kommunen och dess förvaltningar. c. Göra Halmstads offentliga rum mer tillgängliga för alla. d. Meningsfull fritid för alla barn. e. Våga tänka nytt och gå före. Aktiv omvärlds bevakning. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet förekommer skyddsronder på samtliga arbetsplatser inom Barn- och ungdomsförvaltningen två gånger per läsår. Vid dessa tillfällen kan det framkomma förslag till förbättringar eller påpekande kring brister. När detta omfattar elever med funktionsnedsättning är det BUF's strävan att ta bort eller minimera dessa 45

49 problem/hinder. Det kan röra sig om inredning, akustik eller till exempel förändringar i den fysiska miljön. Arbetsmiljökonsulterna inom BUF samarbetar med Region Halland kring inkluderingsfrågor samt förbättringsarbete kring elever med funktionshinder. Arbetsmiljökonsulterna samarbetar med Fastighetskontoret, Stadskontoret och Teknik- och fritidsförvaltningen kring trafikfrågor generellt samt med olika anpassningar specifikt. 4.6 Giftfri vardag för barn och ungdomar Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Minska belastningen av kemikalier i verksamhetsmiljöer för barn och ungdomar, genom inventering av befintligt material, inventarier samt byggnationer. Skapa upphandlingsunderlag med kravspecifikationer för att minimera den kemiska belastningen i efterfrågade produkter. Varför förväntas detta resultat? Då stickprov i inventeringsarbetet påvisar förekomsten av kemikalier i material och verksamhetslokaler, kan en förvaltningsövergripande bild av tillgången/belastningen av ämnen synliggöras. En del provtagning kan behöva göras. Utifrån detta kan sedan saneringen av material med hög kemisk belastning påbörjas systematiskt. Vissa andra material, saker och detaljer kan också efterhand växlas ut mot bättre produkter. Barn- och ungdomsförvaltningen kan ta ansvar för sanering av inventarier samt verksamhetsmaterial. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Då vissa saker som skall saneras bort är av stor omfattning, så kan ersättningsprodukter, i de fall det behövs, dra med sig stora kostnader. Här måste särskilda avvägningar göras utifrån vilken takt saneringen skall ske i förhållande till kostnaderna. Genom noggrann kartläggning och fortsatt inventeringsarbete kommer ytterligare produkter att granskas och också tas bort. Som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet kommer frågor och ställningstagande kring en giftfri vardag fortsätta inom Barn- och ungdomsförvaltningen även när projektet avslutats. 4.7 Bättre utemiljöer Vilka resultat förväntas? Om möjligt görs koppling till utfall på målsatta mätetal. Det har hållits ett första samrådsmöte kring kompetensprofil och uppdrag för den blivande tjänsten för utveckling av utemiljöer och utomhuspedagogik. Utifrån tjänstens uppdrag förväntas bättre fungerande gårdar för både lek, umgänge och som en del i den pedagogiska vardagen. Ökning av den biologiska mångfalden på gårdarna samt en ökad hänsyn till pojkars och flickors olika behov förväntas även samt samverkan mellan berörda förvaltningar kopplat till uppdraget. Varför förväntas detta resultat? Förskolans och grundskolans utemiljöer är viktiga delar i samhällsplaneringen. Under skoltid används gårdarna för lek, umgänge och i den pedagogiska vardagen. På kvällar och helger används gårdarna även av ungdomar och föräldrar med barn, som går dit för att leka och umgås. Det är därför viktigt att se och förstå betydelsen av utformning, förvaltning och utveckling av dessa miljöer. I Barn- och Ungdomsnämndens verksamhetsplan för står det att under året ska en satsning för att utveckla pedagogiska och kreativa utemiljöer på förskolor och skolor inledas. Det står vidare att Barn- och ungdomsnämnden satsar kr årligen från och med 2015 för inrättande av en tjänst för utveckling av utemiljöer och utepedagogik, både vid nya och befintliga förskolor och skolor. Vilka åtgärder krävs i det fall målet inte bedöms nås och vilka åtgärder ska fortsätta då de gett bra effekt? Halmstads Naturskola arbetar idag med att inspirera och handleda pedagoger kring utformning och utveckling av förskole- och grundskolegårdar, och utomhuspedagogiken knuten till den. Detta närarbete upplevs som uppskattat hos pedagogerna. Naturskolan bedriver också kompetensutveckling. Både egna kurser i utomhuspedagogik, men också i samarbete med Jämställdhetsutvecklare och SPU-idrotten kring rastaktiviteter (kurs i Kärnhusets kurskatalog). 46

50 5 Personalredovisning Tillsvidare- och visstidsanställda Tillsvidare Visstid April 2014 andel visstid (%) April 2015 andel visstid (%) Totalt Antalet tillsvidareanställda medarbetare har minskat med 92 jämfört med 30 april Minskningen förklaras av långa handläggningstider för utfärdande av lärar- och förskollärarlegitimation hos Skolverket, vilket i sin tur gjort att förvaltningen inte kunnat anställa lärare och förskollärare tillsvidare. Visstidsanställda innefattar månadsanställda vikarier, anställda med allmän visstid som anställningsgrund samt anställda med Skollagen som grund. Andelen visstidsanställda har ökat med 94 medarbetare och utgör nu 16% av de tillsvidareanställda. Ökningen beror i huvudsak på långa handläggningstider avseende lärar- och förskollärarlegitimation på Skolverket. Detta medför i sin tur fler tidsbegränsade anställningar i förvaltningen då arbetsgivaren inte kan tillsvidareanställa lärare och förskollärare förrän legitimation inkommit. Könsfördelning - tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt April 2014 andel kvinnor (%) April 2015 andel kvinnor (%) Totalt Könsfördelningen per 30 april 2015 är oförändrad jämfört med samma tidpunkt % av förvaltningens anställda är kvinnor. Könsfördelning - visstidsanställda Kvinnor Män Totalt April 2014 andel kvinnor (%) April 2015 andel kvinnor (%) Totalt Andelen visstidsanställda kvinnor har ökat från 73% 30 april 2014 till 75% 30 april Timavlönad personal Årsarbetare tillsvidare Antal timmar Heltidstjänstetjänster Heltids- Antal timmar Totalt Förvaltningens behov av timavlönad personal fortsätter att öka. Under perioden 1 januari till 30 april 2015 har timuttaget ökat med timmar jämfört med motsvarande period Timavlönad personal används i första hand vid ordinarie personals frånvaro i form av sjukskrivning, vård av sjukt barn samt planerad ledighet (t ex vid utbildning). Utifrån den brist som råder på förskollärare händer det också att timavlönad personal anlitas i avvaktan på permanent lösning/rekrytering. 47

51 Genomsnittlig sysselsättningsgrad (tillsvidareanställda) April 2014 April 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Den totala genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat något från föregående års delårsrapportering. Per den 30 april 2015 är den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal inom BUF 95% (94,9%). Sjukfrånvaro (sjukdagar i snitt per tillsvidareanställd) Januari-april 2014 Januari-april 2015 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt 5,18 2,48 4,75 5,94 2,61 5,41 Antalet sjukdagar per tillsvidareanställd har ökat från 4,75 dagar under perioden januari-april 2014 till 5,41 dagar för motsvarande period Ökningen är störst för förvaltningens kvinnliga medarbetare. Förvaltningen arbetar på såväl övergripande som lokal nivå med olika hälsofrämjande insatser för att minska sjukfrånvaron och öka välbefinnandet hos medarbetarna. Kort- och långtidssjukfrånvaro - andel (%) sjukdagar 14 dagar eller mindre Januari-april 2014 Januari-april 2015 Enhet Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Korttidsfrånvaron (sjukfrånvaro under 14 dagar) utgör 38% av all sjukfrånvaro under perioden januari till april Jämfört med motsvarande period 2014 har korttidsfrånvaron ökat något En större del av männens frånvaro (53%) jämförs med kvinnornas frånvaro (37%) utgörs av korttidsfrånvaro. Bland de manliga medarbetarna har korttidsfrånvarons andel av den totala frånvaron ökat med 6 procentenheter jämfört med Kort- och långtidssjukfrånvaro - Andel (%) sjukdagar mer än 14 dagar Januari-april 2014 Januari-april 2015 Enhet Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Totalt Den största delen av sjukfrånvaron bland medarbetarna i barn- och ungdomsförvaltningen utgörs av långtidsfrånvaro (sjukfrånvaro över 14 dagar). Under perioden januari till april utgör långtidsfrånvaron 62 % av alla frånvaro. Långtidsfrånvaron har minskat något jämfört med perioden januari till april Bland förvaltningens manliga medarbetare har långtidsfrånvarons andel av den totala frånvaron minskat från 53% till 47% av den totala sjukfrånvaron. 48

52 1(6) Tjänsteskrivelse Diarienummer: BU 2015/0194 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind E-post: Telefon: Svar till revisorerna - Granskning genomförda åtgärder Skolinspektionen 2011 Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar godkänna förslag till yttrande över revisionsrapport - Granskning genomförda åtgärder - Skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden översänder yttrandet till Kommunstyrelsen Sammanfattning Skolinspektionen genomförde våren 2011 tillsyn i Halmstads kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. De förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, beslutat att utföra en granskning av hur långt barn- och ungdomsnämnd har kommit i arbetet med åtgärderna som presenterades i svaret till Skolinspektionen enligt följande revisionsfråga. Har barn- och ungdomsnämnden vidtagit tillfredställande åtgärder för att komma till rätta med Skolinspektionens kritikområden? Den revisionella bedömningen pekar på att barn- och ungdomsnämnden i vissa delar har vidtagit tillfredställande åtgärder men att det kvarstår utvecklingsområden. Barn- och ungdomsförvaltningens föreslår följande åtgärder: Systematiskt kvalitetsarbetet Barn- och ungdomsnämnden fortsätter utveckla modell för det systematiska kvalitetsarbetet genom utformning av verksamhetsrapporter, förbättrat analysarbete, utvecklingsdialoger samt utvecklingsplan där utvecklingsområden och insatser redovisas på huvudmannanivå. 49 1

53 Samverkan förskola och förskoleklass/skola Barn- och ungdomsförvaltningen påbörjar utarbetandeet av övergripande riktlinjer kring samverkan för större likvärdighet mellan förskolor och skolor. Förskolornas barngrupper i fråga om storlek och sammansättning För att följa upp och utvärdera hur barngruppernas storlek och sammansättning påverkar verksamheten i förskolor barn- och ungdomsförvaltningen utformas verktyg för barnkonsekvensanalyser. Fritidshemsverksamheten I skolområdena finns nätverksgrupper, ledda av verksamhetsutvecklare, som arbetar för att utveckla verksamheten i fritidshemmen. Verksamhetsutvecklare träffas regelbundet för att bland annat diskutera hur en större likvärdighet mellan olika fritidshem ska kunna skapas. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har ett övergripande uppdrag kring att utveckla en strategi för utveckling av fritidshemsverksamheten tillsammans med fritidshemsnätverket. Modersmålsundervisning Under våren 2015 förändras planering av modersmålsundervisningen gällande schemaläggning och gruppindelning. Detta sker för att förtäta antalet elever vid undervisningstillfällen samt för att frigöra tid till ökad studiehandledning och modersmålsstöd. Modersmålsstöd i förskolan hanteras genom att förskolechef ansöker om detta. Därefter kan modersmålsläraren agera som konsult eller resurs i språk. Ärendet Uppdrag Skolinspektionen genomförde våren 2011 tillsyn i Halmstads kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. De förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, beslutat att utföra en granskning av hur långt respektive nämnd har kommit i arbetet med åtgärderna som presenterades i svaret till Skolinspektionen enligt följande revisionsfråga. Har barn- och ungdomsnämnden vidtagit tillfredställande åtgärder för att komma till rätta med Skolinspektionens kritikområden? Bakgrund Skolinspektionen granskar alla huvudmän, alltså alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. Vid Skolinspektionens granskning av Halmstads kommun 2011framkom kritik enligt följande: Kommunen ger inte alla grundskoleelever förutsättningar att nå lägst mål att uppnå i alla ämnen. Kommunen ser inte till att rektorerna i alla delar genomför sitt uppdrag och fattar beslut i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna Kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter till fullo och tar inte i tillräcklig grad tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen 2 50

54 Kommunen erbjuder inte den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. De förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, beslutat att utföra en granskning av hur långt barn- och ungdomsnämnden har kommit i arbetet med åtgärderna som presenterades i svaret till Skolinspektionen. Analys, förslag och motivering I nämndens svar till Skolinspektionen 2012 presenterades en tydlig matris kring vilka åtgärder som skulle genomföras för att komma till rätta med bristerna. Revisorerna har i slutet av 2014 granskat de delar av verksamheten i förskolan, fritidshemmen och grundskolan där Skolinspektionen angav brister. Generellt har verksamheten utvecklats med nya verksamhetsmål, förändring av tjänster som stöd för lärare, förskolechefer och rektorer samt har verksamheterna börjat arbeta med brukarundersökningar. Idag finns en kvalitets- och utvecklingsavdelning som håller i en stor del av utvecklingsarbetet. En del av åtgärderna är genomförda genom att bilda projektgrupper och andra har genomförts som direkta uppdrag till skolområdeschefer eller enskilda enheter, förskolechefer eller rektorer. Ledningsgruppen har hanterat arbetet med åtgärdsplanen. Under 2014 inleddes en satsning på att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Det är ett arbete som avser samtliga nivåer från nämnd till enhetsnivå. Samtliga enheter har fått i uppdrag att arbeta med detta. Större fokus kommer att ligga på jämförelser och jämlikhet. Rektorerna har fått utökat stöd som bl.a. fokuserat på det systematiska kvalitetsarbetet. När det gäller administrationen finns arbetsmiljökonsulter, administrativt närstöd till rektorer och bättre kompetens runt rektorer när det gäller HR och ekonomi. Revisionell bedömning Enligt revisorerna bör följande områden fortsatt utvecklas Utvecklingstakten av nämndens systematiska kvalitetsarbete. Samverkan mellan förskola och förskoleklass/skola. Förskolornas barngrupper i fråga om barngruppernas storlek och sammansättning. Fritidshemsverksamheten Modersmålsundervisningen, modersmålsstödet och studiehandledning på modersmål. Åtgärder Systematiskt kvalitetsabete Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Bilaga 1. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och 3 51

55 utveckla utbildningen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen bedömas. För att följa upp detta har barn- och ungdomsförvaltningen utformat en modell för det systematiska kvalitetsarbetet. Bilaga 2. I modellen framgår hur både kunskaps- och värdegrundsresultat ska analyseras och följas upp. Dessutom ska verksamheten påvisa hur arbetet med huvudprocessen Språk och kommunikation i alla ämnen och alla årskurser genomförs. I modellen framgår även att analysarbetet kommer att stärkas genom att en så kallad analysgrupp har tillsatts med deltagande från Kvalitets- och utvecklingsavdelningen samt Resurscentrum Lärande. Denna grupp kommer att få uppdrag i det fortlöpande analysarbetet på huvudmannanivå. För att återkoppling och dialog ska ske, både mellan skolområdeschefer och rektorer samt mellan skolområdeschefer och förvaltningschef, kommer utvecklingsdialoger att genomföras enligt fastlagd tidplan. En utvecklingsplan har också tagits fram. I utvecklingsplanen ska utvecklingsområden och insatser redovisas på huvudmannanivå. Samverkan mellan förskola och förskoleklass/skola. Barn- och ungdomsförvaltningens ledningsgrupp har beslutat att förskolor och skolor i Halmstads kommun ska arbeta språkutvecklande enligt Rutin för barn och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Detta innebär att varje förskola och skola ska upprätta lokala handlingsplaner för att stärka barn och elevers språkutveckling. Handlingsplanerna bygger på hållpunkter kring de läs- och skrivförmågor som eleverna i förskoleklass och årskurs 1-3 ska erhålla. Det är av stor vikt att förskolor och skolor samverkar vid överlämningen av elever då detta är en viktig förutsättning för att kunna ta till vara på och vidareutveckla elevernas kunskaper. Vid överlämning mellan förskola och förskoleklass, mellan förskoleklass och åk 1 samt vid lärar-, stadie- och skolbyte är det av vikt att fokus ligger på elevernas starka sidor och utvecklingsområden vilket underlättar för mottagande lärare. Förskolor och skolor med framgångsrik samverkan har utarbetat fasta strukturer kring tidplan och möten för att underlätta och utveckla överlämning av barn och elever. Barnoch ungdomsförvaltningen ska starta upp en arbetsgrupp bestående av förskolechefer och rektorer. Arbetsgruppen ska påbörja utarbetandet av övergripande riktlinjer kring samverkan för större likvärdighet mellan förskolor och skolor enligt Skolverkets stödmaterial Övergångar inom och mellan skolor. Förskolornas barngrupper i fråga om storlek och sammansättning Barn- och ungdomsnämndens mål 2 i verksamhetsplan lyder Antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov av en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Målvärdet är färre än 17,5 barn/avdelning i genomsnitt. Tillägg till mätetal är: Förskolegrupp med barnåldrarna 1-3 år kommer barnantalet att under året att variera mellan barn per grupp. Förskolegrupp med barnåldrarna 1 5 år kommer barnantalet att under året att variera mellan barn per grupp. 4 52

56 Förskolegrupp med barnåldrarna 3 5 år kommer barnantalet att under året att variera mellan barn per grupp. Frågeställningarna kring barngruppernas storlek och sammansättning omfattar komplexa avvägningar. Det är på flera förskolor en återkommande balansakt mellan lagkravet att erbjuda plats inom 4 månader (Skollagen 8 kap. 14 ) och samtidigt ha en verksamhet som tar hänsyn till barngruppernas storlek och sammansättning. För att följa upp och utvärdera hur barngruppernas storlek och sammansättning påverkar verksamheten i förskolor utformar barn- och ungdomsförvaltningen verktyg för barnkonsekvensanalyser under våren Fritidshemsverksamheten Under åren har ett omfattande utvecklingsarbete inom fritidshemsverksamheten pågått. Detta har inneburit att kvaliteten i fritidshemmen har höjts samt att verksamheten numera även har stort fokus på sitt lärandeuppdrag. Nya Allmänna råd för fritidshem har stärkt utvecklingsarbetet i denna riktning. Bilaga 3. Dessutom har målbild för fritidshemmen framtagits med syfte att bidra till likvärdig kvalitet för fritidshemmen och en ökad måluppfyllelse för eleverna i Halmstads kommun. I skolområdena finns nätverksgrupper, ledda av verksamhetsutvecklare, som arbetar för att utveckla verksamheten i fritidshemmen. Verksamhetsutvecklare träffas regelbundet för att bland annat diskutera hur en större likvärdighet mellan olika fritidshem ska kunna skapas. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har ett övergripande uppdrag kring att utveckla en strategi för utveckling av fritidshemsverksamheten tillsammans med fritidshemsnätverket. Modersmålsundervisning Under våren 2015 kommer modersmålsundervisning att genomgå en genomgripande förändring gällande schemaläggning och gruppindelning. Denna förändring kommer att förtäta antalet elever vid undervisningstillfällen för att frigöra tid till studiehandledning och modersmålsstöd. Studiehandledning på modersmål erbjuds på 24 olika språk. Direktivet för all studiehandledning är att den ska ligga under skoltid. Ny struktur i schemaläggningen planeras för att bättre kunna tillgodose skolornas behov av studiehandledning på modersmål. Modersmålsstöd i förskolan är förskolans angelägenhet. Förskolechef ansöker om stöd och därefter kan modersmålsläraren agera som konsult i språk, som resurs inom ett tema eller som en bro mellan befintlig personal och barn som inte talar någon svenska över huvud taget Konsekvenser För att utveckla och förbättra all verksamhet i förskolor och skolor i Halmstads kommun är det av stor vikt att tillse att de brister och utvecklingsområden som framkommer i granskningar hanteras och åtgärdas. 53 5

57 Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av tjänsteman vid barn- och ungdomsförvaltningen. Andra grupper - Fackliga organisationer BUFsam Lista över bilagor 1. Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete - skolväsendet 2. Modell för systematiskt kvalitetsabete på huvudmannanivå 3. Allmänna råd Fritidshem För Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef 6 54

58 1(2) Yttrande Diarienummer: BU 2015/0194 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind E-post: Telefon: Svar till revisorerna - Granskning genomförda åtgärder Skolinspektionen 2011 Skolinspektionen genomförde våren 2011 tillsyn i Halmstads kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. De förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, beslutat att utföra en granskning av hur långt respektive nämnd har kommit i arbetet med åtgärderna som presenterades i svaret till Skolinspektionen enligt följande revisionsfråga. Har barn- och ungdomsnämnden vidtagit tillfredställande åtgärder för att komma till rätta med Skolinspektionens kritikområden? Den revisionella bedömningen pekar på att barn- och ungdomsnämnden i vissa delar har vidtagit tillfredställande åtgärder för att komma till rätta med Skolinspektionens kritikområden men att det kvarstår utvecklingsområden enligt följande. Utvecklingstakten av nämndens systematiska kvalitetsarbete. Samverkan mellan förskola och förskoleklass/skola. Förskolornas barngrupper i fråga om barngruppernas storlek och sammansättning. Fritidshemsverksamheten Modersmålsundervisningen, modersmålsstödet och studiehandledning på modersmål. Barn- och ungdomsförvaltningens föreslår följande åtgärder: Systematiskt kvalitetsarbetet Barn- och ungdomsnämnden fortsätter utveckla modell för det systematiska kvalitetsarbetet genom utformning av verksamhetsrapporter, förbättrat analysarbete, utvecklingsdialoger samt utvecklingsplan där utvecklingsområden och insatser redovisas på huvudmannanivå. 55 1

59 Samverkan förskola och förskoleklass/skola Barn- och ungdomsförvaltningen påbörjar utarbetandet av övergripande riktlinjer kring samverkan för större likvärdighet mellan förskolor och skolor. Förskolornas barngrupper i fråga om storlek och sammansättning För att följa upp och utvärdera hur barngruppernas storlek och sammansättning påverkar verksamheten i förskolor barn- och ungdomsförvaltningen utformas verktyg för barnkonsekvensanalyser. Fritidshemsverksamheten I skolområdena finns nätverksgrupper, ledda av verksamhetsutvecklare, som arbetar för att utveckla verksamheten i fritidshemmen. Verksamhetsutvecklare träffas regelbundet för att bland annat diskutera hur en större likvärdighet mellan olika fritidshem ska kunna skapas. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen har ett övergripande uppdrag kring att utveckla en strategi för utveckling av fritidshemsverksamheten tillsammans med fritidshemsnätverket. Modersmålsundervisning Under våren 2015 förändras planering av modersmålsundervisningen gällande schemaläggning och gruppindelning. Detta sker för att förtäta antalet elever vid undervisningstillfällen samt för att frigöra tid till ökad studiehandledning och modersmålsstöd. Modersmålsstöd i förskolan hanteras genom att förskolechef ansöker om detta. Därefter kan modersmålsläraren agera som konsult eller resurs i språk. För barn och ungdomsnämnden Richard Mortenlind Förvaltningschef 2 56

60 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 57 1

61 Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Beställningsnr: 12:1305 ISSN: ISBN: Grafi sk produktion: Typisk Form designbyrå Omslagsbild: simonlong Tryck: Edita Västra Aros Upplaga: ex Stockholm

62 Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 59

63 60

64 Förord Dessa allmänna råd och kommentarer vänder sig till huvudmän, förskolechefer och rektorer som ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. De allmänna råden gäller för alla som arbetar inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Skolverket har beslutat att ta fram nya allmänna råd för området eftersom lagstiftningen har ändrats. Förordningen om kvalitetsredovisning, som tidigare reglerade kvalitetsarbetet, har upphört att gälla. Numera regleras det systematiska kvalitetsarbetet i skollagen. Dessa allmänna råd ersätter därför Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning (SKOLFS 2006:18). De allmänna råden är även publicerade i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2012:98. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Syftet med råden är därför att underlätta för och ge vägledning till huvudmännens samt förskole- och skolenheternas kvalitetsarbete så att det stödjer arbetet för en ökad måluppfyllelse. Det är Skolverkets förhoppning att materialet ska fungera som ett gott stöd och inspiration för skolhuvudmän, förskolechefer och rektorer i det systematiska kvalitetsarbetet. Anna Ekström Generaldirektör Marie Sedvall Bergsten Undervisningsråd 61 5

65 62

66 Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 8 Systematiskt kvalitetsarbete 11 ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Att styra och leda kvalitetsarbetet Att dokumentera kvalitetsarbetet Att följa upp resultat och måluppfyllelse Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven Att planera och genomföra utbildningen Huvudmannens rutiner för klagomål 39 Referenser 41 Bilaga 1 Centrala begrepp 44 Bilaga 2 Aktuella bestämmelser

67 Inledning Vad de allmänna råden handlar om De allmänna råden beskriver hur huvudmän, förskole- och skolenheter bör arbeta för att motsvara skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Materialets struktur Materialet inleds med en beskrivning av vad ett systematiskt kvalitetsarbete innebär och syftar till. Materialet är därefter indelat i följande avsnitt. 1. Att styra och leda kvalitetsarbetet 2. Att dokumentera kvalitetsarbetet 3. Att följa upp resultat och måluppfyllelse 4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven 5. Att planera och genomföra utbildningen 6. Huvudmannens rutiner för klagomål De två första avsnitten om styrning, ledning och dokumentation tar upp förutsättningarna för kvalitetsarbetet och handlar om rutiner, kompetens och delaktighet. Därefter följer tre avsnitt om det systematiska arbetets olika faser. Kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process där faserna förutsätter och går in i varandra. Dokumentation ingår i alla faser och de nationella målen är alltid utgångspunkten. Materialet avslutas med ett avsnitt om klagomålshantering eftersom även det är en viktig del av kvalitetsarbetet. I en bilaga finns beskrivningar av de centrala begrepp som förekommer i texten. Varje avsnitt är i sin tur indelat i följande delar: Aktuella bestämmelser Skolverkets allmänna råd utgår alltid från en eller flera bestämmelser. De här allmänna råden grundar sig på bestämmelser i 4 kap. 3 8 skollagen (2010:800) som innehåller bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete. Varje avsnitt i materialet inleds med de bestämmelser som avsnittets allmänna råd grundar sig 8 64

68 på. För det flesta av råden är det samma bestämmelser som återkommer. En förteckning över bestämmelserna i sin helhet finns i bilaga 2. Allmänna råd Skolverkets allmänna råd är rekommendationer om hur huvudmän, förskolechefer, rektorer, förskollärare, lärare och annan personal kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas om verksamheten inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Kommentarer Efter de allmänna råden följer kommentarer som syftar till att underlätta förståelsen av råden och som ska ses som ett stöd i läsandet av och i arbetet med råden. För att underlätta läsningen är kommentarerna numrerade utifrån motsvarade råd. Kommentarerna innehåller ibland stöd i form av exempel. Det är där emot inte möjligt att ge konkreta exempel från alla skolformer och fritidshemmet. Som ett komplement finns därför olika stödmaterial om systematiskt kvalitetsarbete på Verksamheter och yrkeskategorier som berörs Dessa allmänna råd gäller för hela skolväsendet, dvs. förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. De allmänna råden riktar sig till huvudmän, förskolechefer och rektorer. Även personer som har fått uppgifter på delegation från förskolechefen eller rektorn omfattas av de allmänna råd som vänder sig till dessa. Enligt 2 kap. 10 skollagen får förskolechefen eller rektorn uppdra åt en anställd eller uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i vissa frågor. Begreppet personal används i råden och kommentarerna som ett samlingsbegrepp för lärare, förskollärare och annan personal som arbetar inom utbildningsverksamheten. 65 9

69 Utbildning på entreprenad I många kommuner och landsting bedrivs vuxenutbildning på entreprenad. Som huvudman har kommunen och landstinget ett viktigt ansvar att kvalitetssäkra upphandling, styrning och ledning av den utbildningen, liksom att kontinuerligt och systematiskt planera för hur uppföljning och utvärdering ska genomföras. Det systematiska kvalitetsarbetet är lika viktigt oavsett om utbildningen genomförs av den egna organisationen eller av en extern utförare. Kvalitetsarbetet är en viktig förutsättning för likvärdighet och rättssäkerhet för eleverna. Motsvarande gäller då kommuner lägger ut förskola på entreprenad. Annan pedagogisk verksamhet Enligt 25 kap. 8 skollagen ska en kommun sytematiskt följa upp och utvärdera sådan annan pedagogisk verksamhet som regleras i 25 kap. skollagen samt åtgärda de brister som framkommer vid uppföljningen, genom klagomål eller på annat sätt. Kraven på uppföljning och utvärdering av annan pedagogisk verksamhet berörs inte i dessa allmänna råd utan behandlas bl.a. i Skolverkets allmänna råd för pedagogisk omsorg. Samband med andra allmänna råd Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Därför berör de flesta av Skolverkets andra allmänna råd det systematiska kvalitetsarbetet. Några exempel är Skolverkets allmänna råd; Planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan; Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan samt Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

70 Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Vad menas med systematiskt och kontinuerligt? Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Varför dokumentera arbetet? Den skriftliga dokumentationen behövs för att regelbundet kunna stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målen. I ett längre perspektiv är dokumentationen en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. Alla ska ta del i arbetet Genom ett systematiskt kvalitetsarbete blir det tydligt för all personal vad som ska prioriteras och utvecklas, när och hur olika insatser ska genomföras och vem som ansvarar för vad. Allas delaktighet är grundläggande i kvalitetsarbetet. Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare behöver alla bidra med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer; individuellt, i arbetslaget, på enheten som helhet och hos huvudmannen för verksamheten. Målet är ett 67 11

71 professionellt förhållningssätt och arbetssätt som leder till en ständig utveckling av verksamheten. Vad syftar kvalitetsarbetet till? Syftet med kvalitetsarbetet är att de nationella målen för utbildningen ska uppfyllas. Syftet är också att skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister. Vilka är målen som ska uppfyllas? Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnesoch kursplanerna och andra författningar som styr verksamheten. Ytterst handlar det om att alla barn och elever ska erbjudas en likvärdig utbildning av hög kvalitet oberoende av bostadsort, kön och social eller ekonomisk bakgrund. Likvärdig utbildning innebär inte att den ska vara likformig eller att alla barn och elever ska få lika mycket resurser. De nationella målen kan nås på olika sätt beroende på lokala behov och förutsättningar. 1 Kvalitetsarbetet är en förutsättning för att kunna upprätthålla och utveckla utbildningens kvalitet. Kvalitetsarbetet omfattar såväl målen för verksamhetens genomförande som målen för barns och elevers lärande och utveckling. Det gäller såväl undervisningen som exempelvis studie- och yrkesvägledning eller elevhälsan. 2 FN:s konvention om barns rättigheter är tillsammans med skollag och läroplaner grunden för kvalitetsarbetet när det gäller barnens och elevernas delaktighet och inflytande. Egna mål Det finns inget som hindrar att man inom huvudmannens och enhetens systematiska kvalitetsarbete även formulerar och följer upp egna mål. Målen får dock inte strida mot de nationella målen. I dokumentationen av kvalitetsarbetet är det också viktigt att skilja på de nationella målen och andra uppsatta mål. Vilka resultat avses? I kvalitetsarbetet följs resultaten upp och analyseras i förhållande till de nationella målen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. 1 1 kap. 4, 8 och 9 skollagen. 2 Skolverksamhet som bedriver hälso- och sjukvård omfattas i dessa delar också av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

72 hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen ska bedömas. Se vidare i bilaga 1, Centrala begrepp. Vilka olika förutsättningar kan påverka? Förutsättningarna för utbildningens och kvalitetsarbetets genomförande är viktiga för resultat och måluppfyllelse på alla nivåer. Förutsättningar kan vara ekonomiska och materiella (t.ex. kostnader per elev, verksamhet och ändamål eller lokaler, utrustning och läromedel), personella (t.ex. utbildning, kompetens och personaltäthet), organisatoriska (t.ex. styrning och ledning, arbetslag, gruppindelningar) samt inte minst allas motivation, engagemang samt delaktighet och inflytande. Vem ansvarar för kvalitetsarbetet? Enligt skollagen ska kvalitetsarbetet bedrivas både på huvudmannanivå och på varje förskole- och skolenhet. Kravet på att följa upp och utvärdera utbildningens kvalitet är inte nytt. Sedan början av 1990-talet har ansvarfördelningen inneburit att staten anger mål, krav och riktlinjer för utbildningen. Huvudmannen ansvarar för att organisera utbildningen samt för att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för att vid behov kunna förbättra verksamheten så att målen uppfylls. Förskolechefer, rektorer och personal ansvarar för att tillämpa skollag, läroplaner, ämnesplaner och kursplaner samt övriga bestämmelser. Huvudmannen är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechefen respektive rektorn är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete och för att det finns förutsättningar att bedriva och utveckla utbildningen utifrån de nationella målen och riktlinjerna. Personalen ansvarar för att bedriva ett kvalitetsarbete som skapar förutsättningar för varje barn och elev att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen

73 ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER 1. Att styra och leda kvalitetsarbetet AKTUELLA BESTÄMMELSER De allmänna råden om styrning och ledning utgår från följande bestämmelser i skollagen: 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskoleoch skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 4 kap. 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Dessutom anges i 2 kap. 34 skollagen att huvudmannen ska ansvara för att personalen ges kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. I läroplanerna anges förskolechefens respektive rektorns ansvar för personalens kompetensutveckling. 3 3 Förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan, avsnitt 2.7. Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010: 250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, avsnitt 2.8. Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan och förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, avsnitt

74 ALLMÄNNA RÅD Huvudmannen bör 1. skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på huvudmannanivå och för hur enheternas kvalitetsarbete ska tas tillvara, 2. se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå, samt 3. se till att förskolechefer, rektorer och annan berörd personal kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Förskolechefen respektive rektorn bör 4. skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på enheten, 5. se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer enhetens kvalitetsarbete, samt 6. se till att personalen på enheten kan använda ändamålsenliga former för uppföljning och analys av utbildningen. Förskolechefen respektive rektorn bör tillsammans med personalen 7. skapa rutiner som anger hur barnen ska ges möjlighet att delta i, respektive hur eleverna ska kunna medverka i kvalitetsarbetet utifrån ålder och mognad, samt 8. skapa rutiner för hur vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet. KOMMENTARER Styrningen och ledningen av kvalitetsarbetet (punkterna 1, 2, 4 och 5) Styrning och ledning 4 av kvalitetsarbetet innebär att huvudmannen, förskolechefen och rektorn skapar strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat ska följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till de nationella målen. De behöver också se till att det finns resurser för att planera och utveckla verksamheten. 4 Enligt utredningen om skolans ledningsstruktur (SOU 2004:116) innebär styrning att sätta resultatmål för en verksamhet och följa upp dem, att tilldela verksamheten erforderliga resurser för att nå dessa mål och att följa upp att verksamheten når målen genom att arbeta på ett ändamålsenligt sätt samt att den använder resurserna effektivt. Ledning är den aktivitet som lokalt ska säkra att de mål som återfinns i olika styrdokument uppnås

75 På huvudmannanivå Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamhetens kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. 5 Huvudmannen behöver därför klargöra hur detta arbete ska bedrivas. Exempelvis innebär det att klargöra vilka mål, krav och riktlinjer som ska följas upp och utvärderas samt ansvarsfördelningen mellan huvudmannen och enheterna när det gäller uppföljningen. En viktig uppgift för huvudmannen är att se till att såväl det egna som enheternas kvalitetsarbete genomförs i enlighet med skollag, läroplan och andra författningar. 6 Det kan t.ex. innebära att huvudmannen ser över sitt system för att fördela resurser och rutinerna för hur och när elevernas resultat följs upp inom alla ämnen. 7 En självvärdering kan bidra till att kartlägga huvudmannens egna insatser. Frågor som kan vara aktuella att ställa är vilket stöd och vilka resurser enheterna behöver i sitt kvalitetsarbete, om de organisatoriska eller personella förutsättningarna är anpassade till behoven eller vad som krävs för att förskolechefer och rektorer ska kunna fungera som pedagogiska ledare med ansvar för utvecklingen. På enhetsnivå Det är viktigt att förskolechefen respektive rektorn tydliggör hur kvalitetsarbetet ska bedrivas. Redan tidigt i processen behöver rutiner och former för kvalitetsarbetet fastställas. Det är även viktigt att förskolechefen respektive rektorn följer upp och analyserar hur rutinerna fungerar och påverkar enhetens arbete med att förbättra måluppfyllelsen. Exempel på frågor om kvalitetsarbetet som förskolechefen respektive rektorn kan följa upp är: Hur fungerar ansvarfördelningen? Finns ett fungerande system för uppföljning och utvärdering? Är formerna för dokumentationen fastställda? Finns en dialog med personalen om sambandet mellan förut- 5 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringens proposition 2009/10: kap. 8 och 4 kap. 3 skollagen. 7 Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Rapport 2012:

76 sättningarna, genomförandet av utbildningen och måluppfyllelsen? Har personalen tid för reflektion och analys av måluppfyllelsen? Förskolechefen respektive rektorn behöver vara den som driver och leder kvalitetsarbetet samt fattar beslut om hur det ska genomföras. Även samarbetet mellan ledning och personal inom kvalitetsarbetet har betydelse för verksamhetens utveckling 8. Det är därför angeläget att förskolechefen respektive rektorn har regelbundna samtal med personalen om hur rutinerna och ledningsstödet fungerar samt om hur personalen aktivt kan medverka. Säkra kompetens och former (punkterna 3 och 6) Huvudmannen ska se till att personalen vid enheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. 9 Det innebär bland annat att se till att förskolechefer och rektorer har tillräcklig kompetens om olika former för uppföljning och utvärdering som är anpassade till enheternas förutsättningar och behov. Kvalitetsgranskningar visar på vikten av att personalen får möjlighet att diskutera och analysera hur lärmiljöer eller lärprocesser påverkar måluppfyllelsen. 10 Det är därför viktigt att förskolechefen respektive rektorn ser till att personalen dels har kompetens för att följa upp undervisningsprocesserna, dels har tid och stöd för att gemensamt reflektera över och analysera vad som fungerar bra eller mindre bra i undervisningen. Förskolechefen respektive rektorn behöver säkerställa att personalen har förutsättningar att följa upp och dokumentera i förhållande till sitt uppdrag. Enheten kan bland annat behöva kompetens för att följa upp med hjälp av t.ex. enkäter eller för att genomföra strukturerade samtal och observationer. Personalen kan även behöva kompetens för att följa upp verksamheten samt barns eller elevers lärande och utveckling genom olika verktyg såsom pedagogisk dokumentation, portfolio eller loggböcker. I skolan och vuxenutbildningen är det dessutom viktigt att lärarna kan göra både summativa och formativa bedömningar av elevernas kunskaper. 8 Ärlestig, Helene (2008). 9 2 kap. 34 skollagen. 10 Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Rapport 2010:10 och 2012:

77 Förskolechefer har därtill ansvaret att se till att förskollärare kan fullgöra sitt särskilda ansvar att kritiskt granska metoder för dokumentation och utvärdering. 11 Att kunna genomföra självvärderingar är användbart både för ledning och för personal. En självvärdering innebär en kritisk granskning av de egna arbetsprocesserna som leder till att man upptäcker vad man själv behöver förbättra för att nå en högre grad av måluppfyllelse. Barn och elever deltar aktivt i kvalitetsarbetet (punkten 7) Både FN:s konvention om barns rättigheter, skollagen och de olika läroplanerna lyfter fram barn och elevers rätt till inflytande och ansvar. Barnen ska ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet medan eleverna ska ges möjlighet att medverka i arbetet. 12 Graden av deltagande och medverkan beror på barnens och elevernas ålder och utvecklingsnivå. Förskolechefen respektive rektorn behöver därför ta fram rutiner för hur personalen ska ta tillvara idéer och upplevelser som barnen och eleverna på olika sätt uttrycker om utbildningen. Ytterst handlar det om att barnen och eleverna ska ges goda förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 13 När personalen utgår från barnens och elevernas förutsättningar, behov och intressen läggs grunden för deras inflytande. Barn och elever är viktiga resurser i arbetet med att planera, följa upp och utveckla verksamheten. Därmed ökar även möjligheten att få ett bra underlag till den gemensamma analysen av måluppfyllelsen och utvecklingsbehoven. Hur kan man göra? Barnets bästa ska enligt skollagen vara utgångspunkt för all verksamhet. 14 Barnkonsekvensanalyser kan vara ett sätt att systematiskt identifiera att barnets bästa finns med i alla beslut. 15 I utvecklingssamtalen finns goda möjligheter att ta tillvara de reflektioner och analyser barnen och eleverna själva gör eller som de uttrycker med hjälp av sina vårdnadshavare. I förskolan kan 11 Läroplan för förskolan, Lpfö98 Reviderad 2010, avsnitt kap. 4 skollagen. 13 Regeringen strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/ 10:232) kap. 10 skollagen. 15 Handbok om barnkonventionen (2008), UNICEF Sverige

78 även ett sätt att ta reda på om barnen är delaktiga vara att iaktta hur de visar intresse, gensvar och motivation för det som personalen planerar och genomför. Andra sätt att få elevernas synpunkter på utbildningens kvalitet är att låta dem svara på frågor i enkäter, intervjuer eller via diskussioner i samband med forum för samråd, elevråd, klassråd, fritidsråd eller motsvarande. Den återkoppling som sker mellan lärare och elever i samband med formativa bedömningar ger också värdefull information som i sin tur påverkar undervisningens kvalitet. Vårdnadshavares delaktighet (punkten 8) Förskolechefen respektive rektorn ansvarar för att vårdnadshavarna får möjlighet att delta i kvalitetsarbetet 16. Det innebär att det behövs både rutiner för hur vårdnadshavarna ska få möjlighet att delta och för hur formerna för deras deltagande ska följas upp och dokumenteras. Vårdnadshavare kan rimligen inte ha samma möjligheter att vara med i kvalitetsarbetet som barn och elever. Deras synpunkter och förslag på utvecklingsmöjligheter kan tas tillvara genom att t.ex. låta dem svara på frågor om sitt inflytande i enkäter, intervjuer eller samtal. Synpunkterna kan fångas upp både i formella och informella sammanhang. Exempelvis i samband med utvecklingssamtal, föräldramöten och forum för samråd men också genom spontana möten mellan personalen och vårdnadshavarna vid exempelvis lämning och hämtning på förskolan, förskoleklassen eller fritidshemmet kap. 4 skollagen samt Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, avsnitt

79 2. Att dokumentera kvalitetsarbetet AKTUELLA BESTÄMMELSER De allmänna råden om dokumentation utgår från följande bestämmelser i skollagen: 4 kap. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. ALLMÄNNA RÅD Huvudmannen bör 1. se till att det fi nns dokumentation för alla skolformer och fritidshemmet som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, 2. skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för huvudmannens kvalitetsarbete, samt 3. sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom huvudmannens verksamhet. Förskolechefen respektive rektorn bör 4. se till att dokumentationen är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, 5. skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt 6. sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten. KOMMENTARER Dokumentation visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Den behövs för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. I skollagen finns ingen detaljerad reglering av dokumentationens innehåll eller struktur och det är viktigt att utgå ifrån det som redan dokumenteras utifrån annan reglering. Av Skolverkets allmänna råd Planering och genomförande av undervisningen framgår hur exempelvis lärarnas planering och elevernas kunskapsutveckling i grundskolan, grundsärskolan, 20 76

80 specialskolan och sameskolan bör dokumenteras. Motsvarande finns även i Skolverkets allmänna råd Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Vidare ska varje förskole- och skolenhet årligen upprätta planer mot diskriminering respektive kränkande behandling som beskriver hur arbetet ska bedrivas för att de nationella målen om att främja likabehandling och förebygga trakasserier och kränkande behandling ska kunna nås. 17 Fler exempel på redan befintlig dokumentation ges nedan. All dokumentation behöver inte heller vara skriftlig, utan man kan använda andra hjälpmedel, t.ex. film eller bilder. Det systematiska kvalitetsarbetet ska enligt förarbetena till skollagen i största möjliga mån utformas efter lokala behov och förutsättningar, vilket innebär att dokumentationen inte heller kan ske på ett likformigt sätt. 18 Dokumentera kvaliteten och måluppfyllelsen (punkterna 1 och 4) För att kunna säkerställa att all utbildning genomförs i enlighet med de nationella målen är det angeläget att huvudmannen har en dokumentation som innehåller en redogörelse för resultaten och hur de har följts upp inom alla verksamheter. Den behöver också innehålla en analys av orsakerna till eventuella brister i måluppfyllelse och vilka åtgärder som ska genomföras på kort och lång sikt för att de nationella målen ska kunna uppfyllas. Dokumentationen blir därmed ett stöd för beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser. På enhetsnivå är det förskolechefens respektive rektorns ansvar att se till att det finns dokumentation som beskriver måluppfyllelsen. Hur förutsättningar och arbetsprocesser påverkat resultaten behöver framgå av dokumentationen. Framför allt är det viktigt att dokumentationen innehåller personalens gemensamma analys av vilka utvecklingsinsatser som enheten behöver genomföra för att uppfylla de nationella målen. Personalens möjlighet och förmåga till reflektion och dokumentation måste ses som en del av den professionella yrkesutövningen kap. 8 skollagen samt 3 kap. 16 DL. 18 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringens proposition 2009/10: Myndigheten för skolutveckling (2008), Att lyfta den pedagogiska praktiken Vägledning för processledare

81 Tillräcklig dokumentation (punkterna 1 och 4) Inför huvudmannens analys av orsakerna till måluppfyllelsen är det viktigt att det finns en dokumenterad uppföljning som visar variationer i resultat och måluppfyllelse mellan och inom olika enheter samt över tid. Här finns förmodligen redan tillgång till statistiska uppgifter och sammanställningar över exempelvis lärares eller förskollärares behörighet och fortbildning, personaltäthet samt betygs- och provresultat. Uppföljningar som baseras på skattningar av verksamhetens kvalitet och som beskrivs i siffror, t.ex. enkätundersökningar, kan behöva kompletteras med beskrivande texter om hur arbetsprocesser, organisation eller lärandemiljö påverkat måluppfyllelsen. Förskolan, skolan och vuxenutbildningen har redan olika slags dokumentation att tillgå över barnens och elevernas lärande och utveckling, i skolan t.ex. individuella utvecklingsplaner, studieplaner eller åtgärdsprogram. Dokumentationen knyter samman uppföljning, analys och bedömning av åtgärder på individnivå och kan ge underlag för en bedömning av verksamhetens kvalitet. 20 Även gruppsammansättning, lärarkompetens och aspekter i lärandemiljön är viktiga faktorer som påverkar barnens och elevernas kunskapsutveckling. 21 I förskolans läroplan finns inga individuella kunskapskrav som anger vad ett barn ska uppnå vid en viss tidpunkt eller ålder. Det är därför viktigt att förskolechefen ser till att enhetens dokumentation innehåller en analys och bedömning av hur väl förskolan arbetar i riktning mot målen, både utifrån hur väl varje barns förmågor utvecklas och i förhållande till de åtgärder förskolan vidtar. Motsvarande ansvar har rektorn i förhållande till förskoleklassen och fritidshemmet utifrån avsnitt 1 och 2 i grundskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner. Rutiner och former (punkterna 2 och 5) Huvudmannens rutiner för dokumentationen behöver vara anpassade till både enheternas förutsättningar och de egna behoven av att kunna följa kvalitetsutvecklingen. Rutinerna kan t.ex. omfatta vid vilken tidpunkt det ska finnas en sammanfattande dokumentation av resultaten och måluppfyllelsen med en redogörelse av utvecklingsbehoven inom alla verksamheter. 20 Se t.ex. Skolverkets allmänna råd för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. 21 Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Rapport 2010:

82 För att enhetens dokumentation ska kunna anpassas till de lokala behoven och förutsättningarna är det viktigt att förskolechefen respektive rektorn skapar rutiner tillsammans med personalen. Rutinerna kan lämpligen ha utgångspunkt i Skolverkets övriga allmänna råd. Några frågor som rutinerna kan klargöra är: Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt? Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska var tillräcklig som underlag för analys? Vem ansvarar för att det görs olika typer av dokumentation? När och hur ska enheten dokumentera olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen som görs under året? Framför allt är det angeläget att förskolechefen och rektorn ser till att den dokumentation personalen gör i olika delar av kvalitetsarbetet systematiseras och sammanställs så att den går att analysera. En samlad bild (punkterna 3 och 6) Personal, elever och vårdnadshavare behöver en samlad bild av verksamhetens resultat, måluppfyllelse och kvalitetsarbete. På så sätt underlättas deras möjligheter att vara delaktiga, göra val och påverka utbildningens utveckling. Uppgifter som kan vara intressanta att ta del av är kvalitetsutvecklingen över en längre tid eller pågående utvecklingsinsatser. Det kan också vara intressant för huvudmän och enheter att ta del av varandras information. Att spegla sin egen verksamhet mot andras kan bidra och sporra till utveckling, men lika viktigt kan det vara att sprida erfarenheter av genomförda utvecklingsinsatser. För att samordna all information om utbildningen i en kommun kan det underlätta om den kommunala huvudmannen också erbjuder enskilda huvudmän i kommunen att ingå i kommunens information. 22 Den samlade dokumentationen av kvalitetsarbetet utgör dessutom ett viktigt underlag för de statliga myndigheternas i deras arbete. 22 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringens proposition 2009/10:

83 Informationen gäller verksamheten inte individen Eftersom den samlade dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet endast ska innehålla uppgifter som rör verksamhetens kvalitetsutveckling är det viktigt att den inte innehåller uppgifter om resultat på individnivå. Däremot kan det vara värdefullt att visa på variationen mellan enheter eller ämnen och grupper

84 SYSTEMATISKT OCH KONTINUERLIGT KVALITETSARBETE Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat och måluppfyllelse Dokumentation Planera Dokumentation Analysera och bedöma utvecklingsbehov Dokumentation Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk process som innehåller olika faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls. Något som måste genomsyra alla faser. För att kunna se om det har skett en utveckling behöver de olika faserna i kvalitetsarbetet dokumenteras. Måluppfyllelsen får man fram genom att Följa upp (var är vi?). Denna fas mynnar ut i en nulägesbeskrivning som leder vidare till nästa fas Analysera och bedöma utvecklingsbehov (vart ska vi?). Fasen avslutas med att beslut fattas om utvecklingsåtgärder. Det fi nns nu ett utgångsläge och kunskap om vad som behöver utvecklas i verksamheten. Efter det är det dags att Planera och Genomföra insatserna (hur gör vi?). När väl insatserna är genomförda behöver man åter Följa upp resultaten och få fram ett nytt nuläge. De olika faserna länkar i varandra och varje fas kräver i sig en analys. Systematiken innebär att se helheten och att varje fas är beroende av den förra och påverkar den senare

85 3. Att följa upp resultat och måluppfyllelse AKTUELLA BESTÄMMELSER De allmänna råden om uppföljning utgår från följande bestämmelser i skollagen: 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskoleoch skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 4 kap. 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. ALLMÄNNA RÅD Huvudmannen bör 1. samla in och sammanställa resultaten för alla verksamheter tillsammans med underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt 2. se till att det utöver den kontinuerliga uppföljningen även genomförs utvärderingar avseende huvudmannens samlade verksamhet inom särskilt identifi erade områden. Förskolechefen respektive rektorn bör 3. sammanställa enhetens resultat och se till att det fi nns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, samt 26 82

86 4. se till att det utöver uppföljningen genomförs utvärderingar av särskilt identifi erade områden inom enheten. KOMMENTARER Kontinuerlig uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Det kan vara både kvantitativ och kvalitativ information som ger underlag för analysen och bedömningen av måluppfyllelsen. 23 Följa upp förutsättningar, genomförande och resultat (punkterna 1 och 3) Vad bör följas upp på huvudmannanivå? För att kunna följa upp hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen påverkar måluppfyllelsen är det viktigt att huvudmannen dels genomför egna undersökningar, dels samlar in underlag från enheterna. Som ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen behöver huvudmannen följa upp måluppfyllelsen och likvärdigheten inom alla skolformer och verksamheter. Elevernas kunskapsresultat är viktiga att följa upp, framför allt om det finns tecken på att betygssättningen inte är likvärdig. Andra områden att följa upp är exempelvis: Enheternas arbete med att främja likabehandling och att förebygga trakasserier och kränkande behandling. 24 Vilka effekter resursfördelningen får för utbildningen och hur det påverkar barn och elevers utveckling och lärande. 25 Tillgången till förskoleplatser. Barn- och elevgruppernas storlek. Placeringar i grund- och gymnasiesärskolan. 23 Skolverket (2002), Vedung, Evert (2007), Timperley, Helene (2011). 24 I Skolverkets allmänna råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling finns rekommendationer för hur arbetet inom området kan följas upp. 25 Skolverket (2011), Resursfördelning till grundskolan rektorers perspektiv

87 Antagningen till gymnasieskolan. Bevakningen av skolplikten. I uppföljning på huvudmannanivå ingår också att sammanställa de synpunkter som barn, elever och vårdnadshavare har lämnat på utbildningen genom olika undersökningar samt genom den klagomålshantering som huvudmannen är skyldig att organisera. 26 Planera uppföljningen och analysen tillsammans Som tidigare sagts så förutsätter den kontinuerliga uppföljningen att såväl huvudmannen som förskolechefen och rektorn är överens om och tydliga med vilka underlag som ska samlas in, hur det ska göras, när det ska göras och vilket syftet är. För att förskolechefer och rektorer lättare ska kunna leda uppföljningsarbetet kan man från huvudmannanivå göra sammanställningar som visar statistik och resultat på ett lättillgängligt sätt. Det underlättar framför allt när enhetens resultat och förutsättningar sedan ska analyseras i förhållande till de nationella målen och i jämförelse med andra enheter. Att följa upp undervisningen på enhetsnivå På enhetsnivå är det viktigt att rektorn eller förskolechefen följer upp hur arbetssätt och metoder i undervisningen påverkar barn och elevers lärande och utveckling. Utgångspunkten är de nationella mål och de områden som man har beslutat att fokusera i utvecklingsarbetet. För att kunna följa upp måluppfyllelsen behöver man också få svar på vilka följder organiseringen av undervisningen får för barnens och elevernas lärande och utveckling. Exempelvis måste tillfälliga och särskilda undervisningsgrupper kontinuerligt följas upp och utvärderas för att säkerställa att de inte missgynnar barnens och elevernas utveckling. 27 Detta kan framgå av personalens dokumenterade reflektioner och värderingar av verksamheten. För att kunna utveckla undervisningen behöver personalen kontinuerligt få återkoppling från barn och elever på vad de förstått och vad de behöver få utveckla för att komma vidare. 28 Förskollärarna, lärarna och an kap. 7 och 8 skollagen. 27 Skolverket (2009), Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? 28 Hattie, John (2009)

88 nan personal kan dels få detta genom den dagliga uppföljningen av undervisningen, dels kan lärarna få det via den formativa bedömningen av elevernas kunskaper. Personalen behöver även få återkoppling på sin undervisning från förskolechefen och rektorn samt från kollegor. Genom kollegialt lärande kan personalen strukturera sitt utvecklingsarbete och använda kunskaperna i det dagliga arbetet. Metoden innebär att kollegor, med stöd av handledning, systematiskt formulerar problem, observerar och ger varandra feedback på utförandet av olika uppgifter. 29 Utvärdera särskilt identifierade områden (punkterna 2 och 4) För att kunna säkra kvaliteten inom alla delar av utbildningen är det viktigt att huvudmannen följer upp och utvärderar särskilt utvalda områden och vissa prioriterade utvecklingsinsatser med jämna mellanrum. Utvärderingar som har sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet kan ge svar på varför något har inträffat eller inte. Prioriterade områden kan både vara sådana där kvaliteten behöver utvecklas som områden med god kvalitet som kan förbättras ytterligare. Några exempel på områden som kan utvärderas med olika årsintervaller är hur förskole- och skolenheter arbetar förebyggande och främjande så att barn och elever i mindre utsträckning får behov av särskilt stöd, hur barn och elever med funktionsnedsättning kan genomföra sin utbildning på bästa sätt, hur kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen utvecklas, hur modersmålsundervisningen genomförs, hur introduktionsperioden bidragit till skolutvecklingen eller vad särskilda fortbildningssatsningar för personalen resulterat i. Beroende på måluppfyllelsen kan det även på enhetsnivå finnas behov av särskilda utvärderingar för att kunna analysera och bedöma undervisningens kvalitet. I första hand är det förskolechefen respektive rektorn som avgör när det finns behov av att på enheten göra utvärderingar utöver den kontinuerliga uppföljningen. 29 Skolverket (under utgivning 2013)

89 4. Att analysera och bedöma utvecklingsbehoven AKTUELLA BESTÄMMELSER De allmänna råden om att analysera och bedöma utvecklingsbehoven utgår från följande bestämmelser i skollagen: 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskoleoch skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 4 kap. 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. ALLMÄNNA RÅD Huvudmannen bör 1. med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, 2. analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, 3. använda analysen som underlag för dialoger med enheterna om utvecklingsbehov, samt 4. utifrån analysen identifi era utvecklingsområden och därefter besluta vilka insatser som ska prioriteras för att de nationella målen ska uppfyllas

90 Förskolechefen respektive rektorn bör 5. tillsammans med personalen och utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen, 6. analysera om orsakerna framgår tydligt eller om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras, samt 7. utifrån analysen identifi era utvecklingsområden tillsammans med personalen och därefter besluta vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. KOMMENTARER Att utveckla utbildningen är en ständigt pågående process som tar sin utgångspunkt i en analys och bedömning av måluppfyllelsen och det som framgår av uppföljningen. Analysen görs både kontinuerligt i det dagliga arbetet och inför beslut om utvecklingsinsatser. Analysera resultat och måluppfyllelse (punkterna 1 och 5) Både på huvudmannanivå och på enhetsnivå är det viktigt att analysera hur förutsättningarna och arbetsprocesserna påverkar verksamhetens resultat och måluppfyllelse. I huvudmannens analys är det dessutom viktigt att ta hänsyn till enheternas egna analyser och bedömningar av vad som behöver utvecklas. På huvudmannanivå behöver verksamheten analyseras ur ett övergripande perspektiv. Det kan t.ex. innebära att analysera variationer mellan enheternas resultat och måluppfyllelse, likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning, hur organiseringen av förskole- och skolenheter påverkar måluppfyllelsen och hur resurs- och ledningssystem påverkar måluppfyllelsen. Som stöd för analysen finns ett antal faktorer som med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram vad som påverkar måluppfyllelsen. 30 Ett exempel är betydelsen av att organisera grupper så att de möter barnens och elevernas behov och förutsättningar och att ha inkludering som huvudprincip. Andra 30 T.ex. Skolverket (2009); Skolverket (2010); Hattie, John (2009)

91 exempel är personalens förväntningar på barnens och elevernas lärande liksom att arbetsklimatet är öppet och tillåtande för personal, barn och elever. Hur kan man gå tillväga på enhetsnivå? För förskolechefen respektive rektorn är det viktigt att analysera orsaken till skillnader i måluppfyllelse mellan olika grupper och klasser eller mellan olika ämnen och målområden i läroplanerna. Tillsammans med personalen kan olika förklaringar till enhetens resultat diskuteras och analyseras i förhållande till de nationella målen. Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen? Hur utnyttjas undervisningstiden? Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och elevgruppernas sammansättning? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt barnens utveckling och lärande eller elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? Har personalen tillräckligt med kompetens för sitt uppdrag? Ett praktiskt sätt för enheten att genomföra analysen är att dela upp den i delar över året, samtidigt som man följer upp olika områden. På så sätt kan man samla ihop delanalyser under ett eller flera år till kvalitetsbedömningar. Exempelvis kan man analysera elevernas kunskapsresultat i skolans ämnen, kurser och program i förhållande till andra områden som normer och värden samt inflytande. En integration av målen omnämns även i förskolans läroplan som en viktig uppgift i det systematiska kvalitetsarbetet. Analysera enhetens samlade resultat Det är viktigt att förskolechefen respektive rektorn analyserar och bedömer enhetens samlade resultat och utvecklingsbehov på såväl grupp-, klass- som enhetsnivå. När det gäller skolan och vuxenutbildningen är analyser av elevernas kunskapsresultat en grundförutsättning inför prioriteringen av åtgärder för ökad måluppfyllelse. Inom vuxenutbildningen är det dessutom viktigt att behovsanalyser görs både utifrån elevernas individuella studieplaner och utifrån arbetsmarknadens behov

92 Tillräckligt med underlag för en analys (punkterna 2 och 6) Huvudmannen, förskolechefen respektive rektorn kan särskilt behöva analysera om den genomförda uppföljningen utgör tillräckligt underlag för att bedöma den faktiska kvalitetsutvecklingen. I annat fall kan man behöva genomföra ytterligare uppföljning och utvärdering. Förskolechefen respektive rektorn kan t.ex. behöva underlag för att kunna analysera hur personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt påverkar barnens utveckling och lärande eller elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. För att kunna analysera måluppfyllelsen och utvecklingsbehoven är det viktigt att förskolechefen och rektorn tar tillvara personalens olika yrkeskompetenser och erfarenheter. Det är även viktigt att ta del av vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i de pedagogiska processerna. Underlag som kan vara till stöd i analysarbetet på både huvudmanna- och enhetsnivå är Skolverkets statistik, uppföljningar, utvärderingar och stödmaterial, Skolinspektionens tillsynsrapporter och kvalitetsgranskningar 31 samt olika forskningsstudier. Även praxis från Skolväsendets överklagandenämnd kan vara till stöd. Dialog om utvecklingsbehov (punkten 3) För att huvudmannen ska kunna analysera resultaten och måluppfyllelsen på en övergripande nivå krävs återkommande dialog med förskolecheferna och rektorerna. En bra dialog innebär att vara beredd att värdera, ompröva och förändra verksamheten. 32 Huvudmannen behöver känna till på vilket sätt enheternas förutsättningar påverkar resultaten och vilka åtgärder som krävs för att de nationella målen ska vara möjliga att uppfylla. Om förskolecheferna och rektorerna dessutom förankrar huvudmannens bedömningar och beslut ökar personalens förståelse för bakomliggande orsaker. 31 Finns i Skolverkets databas SIRIS för resultat och kvalitet i skolan. 32 Myndigheten för skolutveckling (2003), Att granska och förbättra kvalitet

93 Identifiera utvecklingsområden och besluta om utvecklingsinsatser (punkterna 4 och 7) Det är angeläget att huvudmannen identifierar utvecklingsområden och beslutar vilka utvecklingsinsatser som ska prioriteras. En sammanställning av analys, bedömning och beslut i en årlig nulägesbedömning kan ligga till grund för den kommande planeringen av uppdrag, resurser och ansvar. Det är viktigt att det finns en balans mellan å ena sidan huvudmannens ansvar för att ta ett övergripande beslut om inriktningen på utvecklingsarbetet och å andra sidan de identifierade behoven av utvecklingsinsatser på den enskilda enheten. Om huvudmannen i för stor utsträckning beslutar på vilket sätt enheten ska genomföra utvecklingsinsatserna är risken stor att rektorer och förskolechefer bara blir förvaltare och inte motorer i utvecklingsarbetet. 33 På enhetsnivå är det viktigt att förskolechefen respektive rektorn fattar beslut om de insatser som ska genomföras. Beslutet behöver fattas utifrån enhetens gemensamma analys och bedömning av vad som ska utvecklas under t.ex. det närmaste året men även sett över en längre tidsperiod. På så sätt blir behoven väl förankrade i organisationen och möjligheterna ökar för utvecklingsarbetet att bli en del av det dagliga arbetet. 33 Skolinspektionens kvalitetsgranskning. Rapport 2010:

94 5. Att planera och genomföra utbildningen Aktuella bestämmelser De allmänna råden om planering och genomförande utgår från följande bestämmelser i skollagen: 4 kap. 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 4 kap. 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskoleoch skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. 4 kap. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 4 kap. 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. ALLMÄNNA RÅD Huvudmannen bör 1. se till att planeringen av utbildningen utgår från analysen av måluppfyllelsen och de utvecklingsområden som ska prioriteras på respektive nivå, 2. ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, 3. ange i planeringen vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras, samt 4. se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen

95 Förskolechefen respektive rektorn bör 5. se till att enhetens planering av utbildningen utgår från den gemensamma analysen av måluppfyllelsen och huvudmannens respektive enhetens beslut om prioriterade utvecklingsinsatser, 6. ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, 7. ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna, samt 8. se till att verksamheten genomförs utifrån den gjorda planeringen. KOMMENTARER Planeringen utgår från analysen och bedömningen av vilka åtgärder och utvecklingsinsatser som krävs för att kunna uppfylla de nationella målen. Planeringen gör det tydligt hur verksamheten ska organiseras och genomföras så att den leder till en kontinuerlig utveckling av utbildningen. Planeringens utgångspunkter (punkterna 1 och 5) I den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun avgör huvudmannen hur den övergripande planeringsprocessen ska gå till. Forskning om och erfarenheter av skolutvecklingsarbete visar på betydelsen av att planeringen tar sin utgångspunkt i den analys av utvecklingsbehoven som framkommer av kvalitetsarbetet på både huvudmanna- och enhetsnivå. Det är även viktigt att huvudmannen säkerställer att planeringen utgår från de nationella målen för utbildningen. Likaså är det viktigt att planeringen inriktas mot ett långsiktigt och uthålligt utvecklingsarbete. Ett sätt att kvalificera planeringen är använda forskningsresultat både om det aktuella innehållet för det som ska utvecklas och om fungerande arbetssätt. 34 Det är viktigt att förskolechefen respektive rektorn ser till att både huvudmannens beslut om prioriterade utvecklingsområden och enhetens gemensamma beslut om utvecklingsinsatser får genomslag i personalens planering av undervisningen. Förutom planeringen av undervisningens organisation, innehåll och genomförande handlar det även om planering av särskilda kompetensutvecklingsinsatser. 34 Skolverket (2009; 2010); Blossing, Ulf (2008); Björkman, Conny (2008); Timperley, Helen (2011)

96 Förväntade effekter av utvecklingsinsatserna (punkterna 2 och 6) Både i huvudmannens och i enhetens planering är det viktigt att ange konkreta följder på kort och lång sikt av var och en av de insatser som ska genomföras. Eftersom insatserna förväntas leda till ökad måluppfyllelse måste de tydligt kopplas till de nationella målen, kraven och riktlinjerna. Genom att ange vad som ska uppnås och förväntade effekter underlättas även kommande uppföljning och utvärdering. För att utvecklingsarbetet ska bli framgångsrikt krävs att de planerade insatserna är väl förankrade hos all berörd personal. 35 Förskolechefen respektive rektorn behöver därför ha en dialog med personalen om vad enhetens insatser ska leda till och om vad som är realistiskt att uppnå. Förutsättningar för genomförandet (punkterna 3, 4 och 7) En viktig del i samband med planeringen är att huvudmannen tydliggör vilka förutsättningar som krävs för att utbildningen ska kunna genomföras utifrån de nationella målen, exempelvis styrning och ledning, ekonomiska resurser, organisation eller personalens kompetens. Framför allt är det viktigt att huvudmannen anger hur resurserna ska fördelas med hänsyn till varje förskole- eller skolenhets förutsättningar och behov. 36 För att kunna upprätthålla och utveckla kvaliteten i verksamheten behöver huvudmannen därför ha dialog med förskolechefer och rektorer om hur verksamheten genomförs utifrån planeringen samt hur uppgifter, ansvar och resurser fördelas utifrån behoven. I samband med enhetens planering är det viktigt att förskolechefen respektive rektorn anger de förutsättningar som ska finnas för att personalen ska kunna genomföra verksamheten. Det kan exempelvis vara: hur ansvar ska fördelas, 35 Myndigheten för skolutveckling (2003), Att granska och förbättra kvalitet kap. 4 och 9 skollagen samt de olika läroplanerna

97 vilka ekonomiska eller materiella resurser som ska finnas eller hur barn- eller elevgrupperna ska sättas samman. Hur enhetens insatser bör genomföras (punkten 8) Det är viktigt att förskolechefen respektive rektorn ser till att all personal är involverad i planeringen. Det kan handla om med vilka metoder och arbetssätt arbetet ska genomföras, hur resultat och måluppfyllelse ska dokumenteras eller om vilken fortbildning som krävs. Det är även angeläget att förskolechefen och rektorn aktivt driver utvecklingsarbetet och ser till att personlen kontinuerligt planerar och genomför verksamheten utifrån de nationella målen samt enhetens övergripande planering och prioriterade utvecklingsområden. För att utvecklingsarbetet ska få effekt måste personalen se det som en integrerad del av det dagliga arbetet Myndigheten för skolutveckling (2003), Att granska och förbättra kvalitet

98 6. Huvudmannens rutiner för klagomål AKTUELLA BESTÄMMELSER De allmänna råden om huvudmannens rutiner för klagomål utgår från följande bestämmelse i skollagen: 4 kap. 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 4 kap. 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. ALLMÄNNA RÅD Huvudmannens skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål bör omfatta 1. en tydlig ansvarsfördelning över vilka hos huvudmannen som har ansvaret för att ta emot, utreda och återkoppla klagomål från barn, elever, vårdnadshavare och andra. Huvudmannens information om rutiner för klagomål bör 2. vara tillgänglig för alla berörda, såväl inom organisationen som utanför, genom olika informationskanaler, samt 3. anpassas utifrån barns, elevers, vårdnadshavares och andras förutsättningar. KOMMENTARER Om det genom klagomål kommer fram att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 38 Omfattningen av och innehållet i klagomålen är därför en viktig del av huvudmannens kvalitetsarbete, såväl i uppföljningen som i analysen. Varje huvudman avgör på vilket sätt informationen om klagomålsrutinerna ska lämnas och hur klagomålshanteringen ska organiseras. Enligt skollagen ska huvudmannens rutiner för klagomålshanteringen vara skriftliga. Rutinerna behöver innehålla en in kap. 7 skollagen

99 tern ansvarfördelning för hur klagomålen ska tas emot och utredas både på huvudmanna- och enhetsnivå. Det är även viktigt att det finns rutiner för hur barn, elever eller vårdnadshavare ska få återkoppling på sin anmälan. Förskolechefen eller rektorn är ofta de som i första hand tar emot och om möjligt åtgärdar eventuella klagomål på verksamheten i förskolan, skolan, fritidshemmet eller vuxenutbildningen. Det är dock viktigt att de som vill lämna klagomål vet att det alltid är huvudmannen som har ansvaret för att utreda och åtgärda bristerna samt att de får veta hur ärendet kan föras vidare till huvudmannen. Det är viktigt att det finns tydliga rutiner för hur informationen ska ges om möjligheten att lämna klagomål och om hur man ska gå tillväga. Huvudmannen behöver se till att informationen om klagomålsrutinerna lämnas på sådant sätt att de blir väl kända och kan förstås av barn, elever, vårdnadshavare och andra som vill lämna klagomål. Det kan t.ex. vara via en webbplats och genom mer riktad skriftlig eller muntlig information

100 Referenser Författningar och förarbeten Skollagen (2010:800). Diskrimineringslagen (2009:567). Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, regeringens proposition 2009/10:165. Regeringen strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, regeringens proposition 2009/10:232. Förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. Förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan. Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. Förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. Förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan. Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan. Gymnasieförordningen (2010:2039). Skolförordningen (2011:185). Vuxenförordningen (2011:1108). Förordningen (SKOLF 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (gäller för vuxenutbildningen i avvaktan på beslut om ny läroplan). Allmänna råd och föreskrifter Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2011:149) om planering och genomförande av undervisningen för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:16) för utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:34) om arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

101 Skolverket, allmänna råd (SKOLFS 2012:33) om bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:90) med kommentarer för pedagogisk omsorg. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Övrigt Björkman, Conny (2008). Internal capacities for school improvement: principals views in Swedish secondary schools. Diss. Umeå: Umeå universitet, Blossing, Ulf (2008). Kompetens för samspelande skolor: om skolorganisationer och skolförbättring. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. Hattie, John A. C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: New York: Routledge. Myndigheten för skolutveckling (2003). Att granska och förbättra kvalitet. Myndigheten för skolutveckling (2007). Kvalitetsarbete i förskola och skola. Myndigheten för skolutveckling (2008), Att lyfta den pedagogiska praktiken. Vägledning för processledare. Skolinspektionen (2010). Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling? Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:10. Skolinspektionen (2010). Rektors ledarskap en granskning av hur rektorer leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Kvalitetsgranskning. Rapport 2010:15. Skolinspektionen (2012). Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Kvalitetsgranskning. Rapport 2012:1. Skolinspektionen (2012). Regelbunden tillsyn Skolverket (2002). Att utvärdera skolan. Verktyg för utvärdering. Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i grundskolan? En kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Skolverket (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande. En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan praxis, begrepp, problem och möjligheter

102 Skolverket (2011b). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Kunskapsöversikt. Skolverket (2011c). Resursfördelning till grundskolan rektorers perspektiv. Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation. SOU:2004:116, Skolans ledningsstruktur Om styrning och ledning i skolan. Timperley, Helen (2011). Realizing the Power of Professional Learning. Maidenhead: Open University Press. UNICEF Sverige (2008). Handbok om barnkonventionen. Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. Ärlestig, Helene (2008). Communication between principals and teachers in successful schools. Diss. (sammanfattning) Umeå: Umeå universitet. Skolverkets webbplats BRUK Skolverkets verktyg för självskattning av kvaliteten. SIRIS Skolverkets informationsdatabas om kvalitet och resultat i skolan,

103 Bilaga 1 Centrala begrepp Huvudman Kommuner, landsting, staten eller enskilda kan vara huvudmän inom skolväsendet. Detta framgår av skollagen. Kommuner Kommuner som juridisk person är huvudman inom skolväsendet och kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ enligt kommunallagen. Det innebär att fullmäktige har det yttersta ansvaret för att den kommunala förskolan, skolan och vuxenutbildningen har den kvalitet och de resurser som krävs för att uppnå nationella mål och kunskapskrav och genomföra utbildningen enligt de krav som ställs i skollagstiftningen (2 kap. 8 skollagen). Fullmäktige ska utse en eller flera nämnder som ser till att kommunens uppgifter blir utförda. Den eller de utsedda nämnderna ansvarar för den verksamhet som fullmäktige tilldelat dem genom nämndreglementet. Detta framgår av skollagen (2 kap. 2 ). Enskilda Huvudman för en fristående förskola eller skola benämns i skollagen enskild huvudman. Enskilda får efter ansökan godkännas som huvudmän för förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och fritidshem. Det är Statens skolinspektion, eller i vissa fall kommunen där utbildningen ska bedrivas, 39 som handlägger ärenden om godkännande av enskild som huvudman. Förskole- och skolenhet Systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas av huvudmän och enheter. Begreppen förskoleenhet och skolenhet är nya i 2010 års skollag och definieras i båda fallen som en verksamhet organiserad av en huvudman i en eller flera byggnader som ligger nära varandra. En enhet kan även ha verksamheter som inte bedrivs i någon byggnad, t.ex. skolverksamhet som bedrivs på en arbetsplats eller i vissa fall på distans. En förskolechefs eller 39 Fristående förskolor eller fritidshem som inte anordnas vid en skolenhet

104 rektors ansvarsområde kan omfatta en eller flera förskole- eller skolenheter, men en enhet kan bara ha en förskolechef eller rektor. Definitionen av skolenhet omfattar också verksamheten i förskoleklass och fritidshem. 40 Kvalitet Skolverket definierar kvalitet inom utbildningsväsendet som en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer, uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella samt kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. Resultat och effekter Resultat kan ha olika innebörd beroende på i vilket sammanhang ordet används. Generellt kan man säga att resultat är något som kommer ut av en insats eller verksamhet. Inom utbildningsväsendet handlar det framför allt om vad eleverna har presterat eller vad personalen har genomfört och vad det i sin tur leder till, det vill säga effekter i form av barn och elevers utveckling och lärande. Ett resultat kan alltså vara prestationer eller effekter, eller prestationer och effekter. Måluppfyllelse Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att de nationella målen för utbildningen uppfylls. I bl.a. skollag, läroplaner samt ämnes- och kursplaner finns olika typer av mål. I skollagen anges de övergripande målen för utbildningen, dels i 1 7 kap., dels i form av separata mål som finns i respektive kapitel för varje skolform och fritidshemmet. De övergripande målen i skollagen är basen för tolkningen av bestämmelserna. Dessa mål utvecklas och kompletteras sedan i läroplanerna vars första del innehåller förskolans och skolans värdegrund och uppdrag, som ligger till grund för de övergripande målen och riktlinjerna i den andra delen. 40 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringens proposition 2009/10:165 samt 1 kap. 3 skollagen

105 Förskolans läroplan innehåller mål att sträva mot som anger inriktningen på förskolans arbete och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen. Graden av måluppfyllelse avgörs genom en bedömning i förhållande till hur väl förskolan arbetar i riktning mot dessa mål, både utifrån hur väl varje barns förmågor utvecklas och i förhållande till de åtgärder förskolan vidtar. I läroplanerna för de övriga skolformerna finns flera olika mål (för gymnasieskolan även examensmål): För det första finns de övergripande målen för utbildningen. Dessa anger inriktningen på skolans arbete och de kunskaper skolan ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar. Här avgörs graden av måluppfyllelse genom en bedömning av i vilken utsträckning verksamheten bidrar till att målen nås, både mätt utifrån hur väl elevernas förmågor utvecklas och utifrån de åtgärder som vidtas i undervisningen. För det andra finns, exempelvis i Lgr 11, mål för de ämnesspecifika förmågor eleverna ska utveckla. Dessa mål mäts genom att det finns kunskapskrav som specificerar den kunskap som krävs för måluppfyllelse i olika ämnen. Elever som når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt utifrån de kunskapskrav som ställs. Utbildning och undervisning Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att målen för utbildningen i skollagen, läroplanerna och andra föreskrifter uppfylls. Utbildning definieras i skollagen som den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Med undervisning avses sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. 41 Enligt skollagen ska alltså det systematiska kvalitetsarbetet omfatta all den verksamhet som omfattas av begreppet utbildning. Utbildningen är i princip all den verksamhet som omfattas av de övergripande målen i skolförfattningarna och därmed ett vidare begrepp än undervisning. Exempel på aktiviteter utöver undervisning som ingår i begreppet utbildning är studie- och yrkesvägledning, skolavslutningar, elevhälsa, skolmåltider, raster, utflykter och studiebesök. Observera att även om en aktivitet 41 1 kap 3 skollagen

106 sker utanför skolenheten t.ex. på en arbetsplats eller utanför ordinarie lektionstid betecknas den som undervisning så fort den uppfyller definitionen på undervisning. Skiljelinjen mellan begreppen blir därför svår att dra i många fall. Framför allt kan det vara svårt att skilja begreppen åt inom förskolan, förskoleklassen och fritidshemmet där verksamheten ska präglas av en helhetssyn på omsorg, fostran och lärande där leken har stor betydelse. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är två sammanlänkade delar av kvalitetsarbetet, med delvis olika syften och funktioner. Uppföljning innebär att fortlöpande samla in saklig information om verksamhetens förutsättningar, genomförande och resultat. Den kan innehålla både kvantitativ och kvalitativ information för att skapa underlag för analys och utvecklingsarbete. Uppföljning är en ständigt pågående process i det systematiska kvalitetsarbetet, och är därför ofta ett första steg i en utvärdering. 42 En utvärdering utgår från den kontinuerliga uppföljningen och analysen, men innehåller till skillnad från uppföljningen värderande moment. Utvärderingens analys och bedömning av verksamheternas styrkor och svagheter i relation till de nationella målen är nödvändiga som vägledning för det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvärdering sker vanligtvis vid särskilda tillfällen och har karaktären av samlad bedömning utifrån det underlag som framkommit i uppföljningen. Analys Analys innebär att undersöka olika delar av ett underlag och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Analysens mål är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen, men också att identifiera faktorer som har påverkat måluppfyllelsen och som kan vara utgångspunkt för utvecklingsarbetet. Analysen består av en metodisk del och en innehållslig del, där man exempelvis jämför, tolkar och förklarar hur man följt upp resultaten utifrån läroplanernas målområden, kunskapskrav och riktlinjer. En förutsättning är att det finns sammanställda underlag t.ex. i form 42 Skolverket (2002), Att utvärdera skolan. Vedung, Evert (2007). Utvärdering i politik och förvaltning

107 av betyg, nationella prov, intervjuer, enkäter, observationer, diagnoser, skriftliga omdömen och andra beskrivningar av arbetsoch lärprocesser. En analys som utgår från verksamhetens systematiska uppföljning och från forskning, kan bidra till mer kvalificerade förklaringar till varför måluppfyllelsen ser ut som den gör. På så sätt kan det praktiska utvecklingsarbetet få en starkare grund att stå på. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på världen och vår tillvaro. Att ifrågasätta och problematisera utgör vetenskapens motor. I det vetenskapliga arbetet ska man systematiskt och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Genom den vetenskapliga begreppsapparaten med syfte, teori, metod, material och kravet på källhänvisning blir forskningens resultat synliga och tillgängliga för kritisk granskning. Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet, också om den är lång. Den är prövad. För detta fordras att den ska vara dokumenterad, i varje fall på något sätt kommunicerad så att den kan delas med andra. Den ska också i ett kollegialt sammanhang vara granskad utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll. Den bör också vara prövad utifrån etiska principer: all erfarenhet är inte av godartat och därmed efterföljansvärt slag. Med en sådan prövning kommer man nära det vetenskapliga arbetssättet även om innehållet kan vara ett annat än det vetenskapligt genererade

108 Bilaga 2 Aktuella bestämmelser SKOLLAGEN (2010:800) 2 kap. 34 Kompetensutveckling Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. 4 kap. 3 8 Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras

109 Åtgärder 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. LÄROPLANER Förordningen (SKOLFS1998:16) om läroplan för förskolan 2.7 FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, ( ) personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. ( ) Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall, Förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall,

110 Förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan 2.8 REKTORNS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att ( ) personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, ( ) Förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan 2.6 REKTORNS ANSVAR Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ansvarar för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen. Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att ( ) lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, ( ) Förordningen (SKOLFS 1994:2) om 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (gäller för vuxenutbildningen i avvaktan på beslut om ny läroplan) 2.6 REKTORNS ANSVAR ( ) Rektorn har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att ( )

111 lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, ( )

112 109

113 De allmänna råden med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete riktar sig till huvudmän, förskolechefer och rektorer. De omfattar alla som arbetar inom skolväsendet och gäller för samtliga skolformer och fritidshemmet. Syftet med råden är att underlätta för och ge vägledning till huvudmäns, förskole- och skolenheters systematiska kvalitetsarbete så att det leder till en ökad måluppfyllelse. 110

114 Modell för systematiskt kvalitetsarbete inom BUF på huvudmannanivå Genomföra Se insatser Hur går det? Vad lär vi oss? Dokumentation rektors fortlöpande dokumentation Följa upp Resultat/Mål - Kunskap - Värdegrund - PD & VP - Huvudprocesser Insatser Tidplan- 15 september Rektor skickar VR till SC Dokumentation - Verksamhetsrapport grundskola Tidplan vårterminen Utvecklingsplan utgår från SKA (systematiskt kvalitetsarbete) VP (verksamhetsplaner) Dokumentation Utvecklingsplan Tidplan - december Huvudmannens sytematiska kvalitetsarbete Nationella mål (Skollagen, läroplaner, etc.) Planeringsdirektiv (Halmstads kommun) Verksamhetsplan (Barn- och ungdomsnämnden) Dialog kring analysgruppens slutsatser med BUF s ledningsgrupp Tidplan november Analysgrupp bestående av Kvalitet & utveckling Resurscentrum Lärande Tidplan oktober Planera Se insatser Hur? Vem? Dokumentation Verksamhetsrapport kommun Tidplan december Utvecklingsdialog SC och rektorer/förskolechefer (oktober) SC och FC (november) Dokumentation Verksamhetsrapport skolområde Tidplan oktober - november Analysera och bedöma Jämföra Tolka Identifiera Insatser Tidplan 1 oktober SC skickar VR till BUF Dokumentation- Verksamhetsrapport skolområde 111

115 SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Fritidshem 112

116 Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm Telefon: Telefax: E-post: Beställningsnr: 14:1407 ISSN: ISBN: Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Omslagsbild: Bengt Thorngren Stockholm

117 Fritidshem 114

118 115

119 Förord De här allmänna råden med kommentarer riktar sig i första hand till huvudmän, rektorer och andra med motsvarande ledningsansvar samt till personalen i fritidshemmet. Det är samtidigt viktigt att personalen i de skolformer som samverkar med fritids hemmet har en god insikt i och förståelse för fritidshemmets uppdrag och roll i utbildningsväsendet. Syftet med dessa allmänna råd är att ge stöd och vägledning och att bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna i fritidshemmet. Skolverket har tagit fram nya allmänna råd för fritidshemmet av flera skäl. Dels har lagstiftningen inom området ändrats, dels har läroplanerna för de obligatoriska skolformerna reviderats. Med skollagen (2010:800) har fritidshemmet fått ett tydligare uppdrag med inriktning på att stimulera elevernas utveckling och lärande. Fritidshemmet har därigenom fått en närmare koppling till förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna. Mot den bakgrunden är det av vikt att klargöra delar av innehållet i uppdraget, samt ansvaret för detta på olika nivåer. Texten inleds med de två avsnitten Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet och Rektorns pedagogiska ledarskap som särskilt riktar sig till huvudmän, rektorer och andra med motsvarande ledningsansvar. Därefter följer de två avsnitten Lärande i fritidshemmet och Samverkan med hemmet som särskilt riktar sig till personalen i fritidshemmet. Dessa allmänna råd ersätter Skolverkets allmänna råd och kommentarer om kvalitet i fritidshem (SKOLFS 2007:35). De allmänna råden är även publicerade i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2014:39. Anna Ekström Generaldirektör Bengt Thorngren Expert 116 3

120 117

121 Innehållsförteckning Inledning 6 Kort om fritidshemmets uppdrag Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Rektorns pedagogiska ledarskap Lärande i fritidshemmet Samverkan med hemmet 39 Referenser 42 Bilaga 1 De aktuella bestämmelserna i sin helhet

122 Inledning Vad de allmänna råden handlar om De här allmänna råden handlar om hur delar av fritidshemmets uppdrag kan hanteras utifrån bestämmelser i skollagen och läroplanerna. Hur materialet är strukturerat I materialet finns inledningsvis en kort beskrivning av fritidshemmets uppdrag. Texten är därefter indelad i följande fyra avsnitt: 1. Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet 2. Rektorns pedagogiska ledarskap 3. Lärande i fritidshemmet 4. Samverkan med hemmet Varje avsnitt är i sin tur indelat i följande delar: Aktuella bestämmelser Skolverkets allmänna råd utgår alltid från en eller flera bestämmelser. De här allmänna råden grundar sig på bestämmelser i skollagen och läroplanerna. 1 Varje avsnitt i materialet inleds med en hänvisning till vilka bestämmelser som just det avsnittets allmänna råd grundar sig på. En sammanställning av bestämmelserna i sin helhet finns i bilaga 1. Allmänna råd Skolverkets allmänna råd för fritidshemmet är rekommendationer om hur huvudmän, rektorer samt personalen i fritidshemmet kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Allmänna råd syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Rå 1 Skollagen (SFS 2010:800); förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11; förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan, Lspec 11; samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan, Lsam 11. Elever i grundsärskolan som vistas i fritidshem omfattas av Lgr

123 den bör alltså följas, om verksamheten inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls. Kommentarer Efter de allmänna råden följer kommentarer som syftar till att underlätta förståelsen av de allmänna råden. Kommentarerna ska ses som ett stöd i läsningen av och i arbetet med råden. De verksamheter och yrkeskategorier som berörs De här allmänna råden gäller för fritidshemmet. 2 Råden är uppställda så att de riktar sig till olika mottagare. Vissa av de allmänna råden riktar sig till huvudmannen. Det är huvudmannen, antingen en statlig, kommunal eller enskild, som har det övergripande ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som gäller för verksamheten. 3 Huvudmannen ska ge rektorer och personal i fritidshemmet förutsättningar att följa de allmänna råd som de berörs av. Andra råd vänder sig till rektorn. 4 Enligt skollagen får rektorn delegera enskilda ledningsuppgifter eller beslut till någon som är anställd eller uppdragstagare vid skolenheten. 5 Den som har fått uppgifter på delegation från rektorn omfattas också av de allmänna råd som riktar sig till rektorn. Slutligen riktar sig vissa av de allmänna råden specifikt till personalen i fritidshemmet. Hur begrepp används i materialet I det här materialet används nedanstående begrepp med följande innebörd: Fritidshem syftar på fritidshem som drivs av antingen en statlig, kommunal eller enskild huvudman. Fritidspedagoger syftar på personal med examen avsedd för arbete i fritidshemmet som får ansvara för och bedriva undervisning i fritidshemmet. 6 2 Dessa allmänna råd gäller inte för öppen fritidsverksamhet, pedagogisk omsorg eller omsorg under den tid på dagen då fritidshem inte erbjuds. 3 2 kap. 8 skollagen. 4 Se ordet rektor under rubriken Hur begrepp används i materialet nedan, för en definition av hur detta ord används i materialet. 5 2 kap. 10 skollagen. Detsamma gäller delegation till anställda och uppdragstagare vid fritidshem som är friliggande från en förskoleklass eller en skolenhet. 6 2 kap. 17 skollagen

124 Huvudman syftar på såväl statliga och kommunala som enskilda huvudmän. Lärare i fritidshem syftar på den som får ansvara för och bedriva undervisning i fritidshemmet i kraft av sin legitimation. 7 Läroplan avser i materialet (beroende på vilken skolform eleverna tillhör) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11), Läroplan för specialskolan 2011, (Lspec 11) eller Läroplan för sameskolan 2011, (Lsam 11). (Elever i grundsärskolan som vistas i fritidshem omfattas av Lgr 11.) Personal i fritidshemmet syftar på all personal som arbetar i fritidshemmet med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Rektor syftar på den som leder och samordnar verksamheten i ett fritidshem. Det är vanligtvis en rektor eller i vissa fall en förskolechef. I de fall där fritidshemmet inte är kopplat till en skolenhet eller en förskoleenhet kan det handla om en person med en annan typ av chefsbefattning än rektor eller förskolechef. 8 Skola avser i de allmänna råden alla obligatoriska skolformer. 9 Undervisning används i materialet på samma sätt som begreppet används i skollagen. Där definieras undervisning som sådana målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning när det gäller fritidshemmet, 10 där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet i undervisningen. Utbildning används i materialet på samma sätt som begreppet används i skollagen. Utbildning är ett vidare begrepp än under 7 2 kap. 13 skollagen. 8 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid I de fall där fritidshemmet inte är kopplat till en skol- eller en förskoleenhet omfattas den som leder verksamheten inte av de skrivningar i skollagen som rör rektorn eller förskolechefen. Bestämmelserna i dessa allmänna råd kan emellertid ändå vara vägledande. 9 Ordet skola används i materialet på motsvarande sätt som ordet används i läroplanerna. 10 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid

125 visning och det syftar enligt skollagen på den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål. Samband med andra allmänna råd Förutom dessa allmänna råd gäller även följande av Skolverkets allmänna råd för fritidshemmet: Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Allmänna råd om arbete mot diskriminering och kränkande behandling Fritidshemmet omfattas av skollagens bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete, särskilt stöd och kränkande behandling. Verksamheten omfattas även av diskrimineringslagens bestämmelser. De allmänna råden ovan utgör rekommendationer om hur fritidshemmet kan arbeta med dessa tre områden. Detta innebär att dessa områden endast berörs kortfattat i det här materialet

126 Kort om fritidshemmets uppdrag En ny skollag och läroplan har trätt i kraft sedan Skolverkets tidigare allmänna råd, Allmänna råd med kommentarer för kvalitet i fritidshem fastställdes. De här allmänna råden har tagits fram för att ge stöd i tillämpningen av bestämmelser som rör utvecklingsområden vilka identifierats vid utvärderingar och granskningar av verksamheten i fritidshemmet. Dessa allmänna råd är därmed inte heltäckande för fritidshemmets uppdrag, utan de ska ses som ett komplement till skollagen, läroplanen och andra allmänna råd som gäller för fritidshemmet. Fritidshemmet och skollagen Fritidshemmet är en del av skolväsendet och verksamheten regleras i skollagen. Verksamheten omfattas av bestämmelser i kapitel 1 6 i lagen och fritidshemmet regleras särskilt i kapitel Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och i de särskilda utbildningsformer som skolplikten kan fullgöras i. Fritidshemmet ska enligt skollagen stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska vidare främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Fritidshemmet och läroplanen Läroplanen är, vid sidan av skollagen, det viktigaste styrdokumentet för verksamheten i fritidshemmet. 12 Enligt regeringens förordningar om läroplaner ska läroplanen gälla i tillämpliga delar för fritidshemmet. 13 Fritidshem vid specialskolor och 11 I 5 kap. skollagen omfattas fritidshemmet av bestämmelserna i 1 6 och Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11; förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan, Lspec 11; samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan, Lsam 11. Hädanefter åsyftas samtliga dessa läroplaner när ordet läroplan används i texten

127 same skolor ska tillämpa specialskolans respektive sameskolans läroplan. För övriga fritidshem gäller grundskolans läroplan. 14 Del 1 Läroplanens del 1 Värdegrund och uppdrag är en utveckling av och komplettering till skollagens övergripande mål. 15 Dessa övergripande mål finns i kapitel 1 i skollagen och de gäller för hela skolväsendet, och således även för fritidshemmet. I läroplanens första del behandlas Grundläggande värden, Förståelse och medmänsklighet, Saklighet och allsidighet, En likvärdig utbildning, Rättigheter och skyldigheter, Skolans uppdrag och Varje skolas utveckling. I läroplanens första del framhålls bland annat att skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Det finns goda möjligheter att arbeta med dessa områden i fritidshemmet, till exempel genom olika uttrycksformer såsom drama, musik, dans, bild och form. Särskilt under de tidiga skolåren betonas det i läroplanen att leken har en stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. I verksamheten ska eleverna få möjlig heter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. I läroplanen lyfts även fram att en viktig uppgift är att ge överblick och sammanhang. Verksamheten ska vidare stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och själv förtroende samt vilja till att pröva egna idéer och att lösa problem. Del 2 Läroplanens del 2 Övergripande mål och riktlinjer behandlar områden som, i de flesta avseenden, är lika relevanta för verksamheten i fritidshemmet som i förskoleklassen och skolan. De syften som skollagen anger för fritidshemmet 16 innebär att avsnitten Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Övergång och samverkan samt Skolan och omvärlden i läroplanens andra del i stor utsträckning också blir tillämpliga för fritidshemmet. Texterna är dock språkligt formulerade med 14 Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11; förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan, Lspec 11; samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan, Lsam Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid kap. 2 skollagen

128 utgångspunkt i skolans verksamhet. Det innebär att personalen i fritidshemmet behöver tillämpa skrivningarna i läro planen inom ramen för fritidshemmets verksamhet. Det finns även avsnitt i läroplanens andra del som i första hand vänder sig till skolan. Detta gäller främst delar av avsnittet 2.7 Bedömning och betyg som direkt riktar sig till lärare som sätter betyg i skolan. Även i avsnittet 2.8 Rektorns ansvar finns det delar, till exempel om studie- och yrkesvägledning, som vänder sig till skolan. Del 3 Den tredje delen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet innehåller kursplaner för grundskolans olika ämnen. 17 Kursplanerna bygger på kunskapsmålen i läroplanens andra del (2.2) under rubriken Kunskaper. Kursplanerna riktar sig direkt till grundskolan. 18 I och med att fritidshemmet ska stimulera elevernas lärande kan det dock vara värdefullt för personalen i fritidshemmet att ha en orientering om innehållet i kursplanerna. En målstyrd verksamhet Det är viktigt att huvudmannen, rektorn och personalen i fritids hemmet är förtrogna med fritidshemmets uppdrag för att kunna arbeta målstyrt. När personalen planerar verksamheten ska de utgå från uppdraget som det formuleras i skollagen och i läroplanen, samt utifrån en inventering av den aktuella elevgruppens behov och intressen. Genom att arbeta på ett sådant sätt finns förutsättningar att bedriva en verksamhet som bygger på ett systematiskt kvalitetsarbete. 19 Detta arbete innebär, i korthet, att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten, och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Det blir samtidigt ett sätt att synliggöra hur verksamhetens resultat förhåller sig till de övergripande målen i läroplanens andra del. 17 Kursplanerna för övriga skolformer ingår inte i läroplanerna utan finns i särskilda föreskrifter kap. 8 skollagen. 19 Se Skolverket 2012, Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet

129 Fritidshemmets uppdrag i ett helhetsperspektiv Fritidshemmets uppdrag spänner över en stor del av elevernas utveckling och lärande och det är betydelsefullt att ha ett helhetsperspektiv på uppdraget. Vid planeringen och genomförandet av verksamheten behöver personalen utgå från både individens och gruppens behov samt en samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet. Uppdraget handlar om att stödja utvecklingen av såväl normer och värden som kunskaper, ansvarstagande och inflytande. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen, skolan och hemmet kan personalen skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, där elevens bästa är i fokus för verksamheten. En stor andel av alla elever i förskoleklassen och årskurserna 1 3 är idag inskrivna i fritidshemmet. Det ger fritidshemmet goda möjligheter att komplettera förskoleklassen och skolan genom att erbjuda eleverna en meningsfull fritid samt att stimulera deras utveckling och lärande. En samstämmig bild bland forskare är att barn som tidigt vistas i stimulerande lärmiljöer med möjligheter till interaktion och lek med kamrater och med kunniga och intresserade vuxna, har större möjligheter att utvecklas och lära sig än barn som inte haft tillgång till dessa miljöer. 20 På många håll har det skett en långtgående integrering av verksamheterna i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, bland annat genom lokalintegrering, gemensam arbetsledning och genom att personalen i de olika verksamheterna i stor utsträckning arbetar tillsammans. Samtidigt har fritidshemmet i skollagen fått ett tydligare uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet kan bidra till ett helhetsperspektiv på elevens utveckling och utbildning. 21 De olika uppdragen i fritidshemmet, förskoleklassen och skola n kan betraktas som en helhet vilka tillsammans kan bidra till bästa möjliga förutsättningar för elevernas utveckling och lärande. Vid samverkan är det viktigt att personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan har kunskap om vilka uppdrag de olika verksamheterna har. En gemensam syn på lärande 20 SOU 2010:67, I rättan tid? Om ålder och skolstart. 21 Lgr 11, sid. 10 (se motsvarande i Lsam 11, sid. 10 samt Lspec 11, sid. 12)

130 i de olika skolformerna utgör dock inget hinder för att beakta fritidshemmets egenart. 22 När fritidshemmet ska komplettera förskoleklassens och skolans verksamhet kan personalen i fritidshemmet utforma innehållet utifrån sin kompetens i fritidshemmets pedagogik. Då kan de bland annat bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av en utforskande, laborativ och praktisk metodik, och därigenom även medverka till att skolans kunskapsmål uppnås. 23 Elever tar till sig kunskaper på olika sätt och fritidshemmet kan bidra med att i andra sammanhang och i andra miljöer och gruppkonstellationer än förskoleklassen och skolan stimulera elevernas utveckling och lärande. Ett helhetsperspektiv på barns utveckling bygger på insikten att olika delar av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan en elevs självkänsla stärkas om hon eller han känner trygghet i gruppen. Självkänslan påverkar i sin tur elevens förmåga att lära. Av tradition har omsorg en pedagogisk betydelse i fritidshemmet, och elevens utveckling ska ses som en helhet där pedagogik och omsorg integreras i utbildningen. 24 Uppdraget i praktiken Fritidshemmets pedagogik bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationerna mellan eleverna och mellan eleverna och personalen är viktiga redskap i arbetet. 25 Betydelsefulla inslag i verksamheten är lek, rörelse och skapande arbete. I fritidshemmet finns det många möjligheter för lärandet att ske både formellt, informellt och situationsstyrt. En utgångspunkt kan vara att lärande sker ständigt och inte enbart i arrangerade inlärningssituationer. För personalen handlar det om att uppmärksamma och ta tillvara elevernas intresse och att skapa situationer i vardagen där eleverna kan utmanas i sitt lärande. Verksamheten formas av sådant som elevernas engagemang, leken som resurs, ett tematiskt arbete, fokus på normer och 22 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Ibid. 24 Ibid. 25 Skolverket, 2011, Fritidshemmet en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling, sid

131 värde grund och ett upplevelsebaserat lärande. 26 Det finns många tillfällen i verksamheten att kommunicera omkring områden och företeelser som är aktuella för elevgruppen. Personalen kan därigenom, utifrån ett medvetet förhållningssätt, bidra till att stärka elevernas kunskaps- och språkutveckling i vardagliga sammanhang där eleverna är motiverade att förstå och att bli förstådda. Ett väl fungerande fritidshem kompletterar skolans ofta mer inrutade vardag och erbjuder eleverna möjlighet att själv ständigt upptäcka både omvärlden och den egna förmågan. För att fritids hemmets pedagogiska visioner ska bli verklighet krävs en aktiv personal som ser värdet i det egna uppdraget och vikten av att se och bekräfta varje elev. 27 I forskningsstudier beskriver sig personalen i fritidshemmet ha en förmåga att skapa trygghet för elever och arbetsro i elevgruppen, att stödja elevers självkänsla och att avläsa deras sinnesstämningar. Personalen i fritidshemmet anger att de har som sitt expertområde att arbeta med grupprelationer, med elevers övergripande sociala och allmänna utveckling och elevers lärande i praktiska och konkreta sammanhang. 28 Personalens arbete med att stödja elever till självständighet och trygghet, att ta ansvar för sina handlingar, att vara en bra kompis, att kunna klara av att lösa konflikter med kamrater verbalt, att visa hänsyn och respekt för andra och att följa gemensamma regler är sociala aspekter som knyter an till personalens specifika yrkeskunnande Olsson, C., 2010, Tema fritidshem, Forskning.se, den nationella forskningsportalen. 27 Skolverket, 2011, Fritidshemmet en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling, sid Skolverket, 2011, Fritidshemmet. Lärande i samspel med skolan, sid Ibid., sid

132 1. Förutsättningar för arbetet i fritidshemmet Aktuella bestämmelser De allmänna råden i denna del utgår från bestämmelser i skollagen och läroplanerna. 30 Allmänna råd Huvudmannen och rektorn bör 1. inför beslut som påverkar eleverna i fritidshemmet genomföra barnkonsekvensanalyser, 2. se till att eleverna har tillgång till säkra, hälsosamma och ändamålsenliga lokaler och utemiljöer som möjliggör en varierad pedagogisk verksamhet samt stödjer elevernas lärande och utveckling såväl enskilt som i grupp, 3. utforma kompetensutvecklingsinsatser för personalen i fritidshemmet utifrån en kontinuerlig kartläggning och analys av verksamhetens behov i förhållande till fritidshemmets specifika uppdrag, samt 4. se till att fritidshemmets utvecklingsområden identifieras och synliggörs i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen bör 5. ha en fungerande modell för resursfördelning som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna och behoven i olika fritidshem, såsom upptagningsområdenas socioekonomiska karaktär elevernas ålder personalens kompetens lokalernas och utemiljöns utformning elever med annat modersmål än svenska elever i behov av särskilt stöd elevgruppens sammansättning och storlek, 30 1 kap. 4 och 9 10, 2 kap. 8 10, 13 15, 17 och 34 35, 4 kap. 3 8, 5 kap. 3 och 14 kap. 9 skollagen samt Lgr 11 avsnitt 1 och 2.8 (samma bestämmelser finns i specialskolans och sameskolans läroplaner [Lspec 11 samt Lsam 11]). I fortsättningen åsyftas även dessa läroplaner när Lgr 11 anges

133 6. föra en dialog med rektorn om personaltäthet, storlek och sammansättning av elevgrupperna i fritidshemmet i förhållande till verksamhetens uppdrag och fördelningen av resurser, 7. se till att rektorn ges förutsättningar för att ha inblick i och kunskap om det dagliga arbetet i fritidshemmet för att kunna bedriva ett aktivt och nära ledarskap, samt 8. ha en planering för kompetensförsörjning så att elevernas rätt till undervisning kan tillgodoses av lärare i fritidshem eller fritidspedagoger. Kommentarer Barnkonsekvensanalys (punkten 1) Enligt skollagen och barnkonventionen ska barnets bästa vara utgångspunkten för all verksamhet. 31 Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas och alla barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i frågor som rör honom eller henne. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Grundläggande för barns bästa är att inhämta och beakta barnens åsikter. 32 En barnkonsekvensanalys innebär att bedöma vilka konsekvenser ett visst beslut eller en åtgärd får för det enskilda barnet eller för en grupp av barn, och utifrån detta avgöra vad som är bäst för barnet eller barnen. Det handlar om att identifiera vilka beslutsprocesser som berör barn och ta reda på vilka tillägg eller förändringar som kan behöva göras i det ordinarie arbetet. 33 För att kunna bedöma en elevs bästa i fritidshemmet krävs att ett barnperspektiv anläggs inför alla beslut eller åtgärder som rör eleverna. 34 Analysens omfattning och metod måste givetvis anpassas. Ibland kan det vara tillräckligt att med några frågor få klargjort konsekvenserna av ett beslut. I andra fall kan det behövas en mer långtgående och omfattande analys av konsekvenserna för eleverna. Innan större beslut fattas som påverkar eleverna, exempelvis förändringar som gäller personaltäthet och elev gruppens 31 FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 3 samt 1 kap. 10 skollagen. 32 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Barnombudsmannen, 2013, Uppnå kvalitet i beslut som rör barn och unga, Faktablad Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid

134 storlek är det viktigt att huvudmannen och rektorn genomför en mer långtgående och omfattande barnkonsekvensanalys. Eftersom både huvudmannen och rektorn fördelar resurser utifrån sina respektive ansvarsområden innebär det att huvudmannen och rektorn bör göra barnkonsekvensanalyser utifrån sina respektive ansvarsområden. Resultatet av analysen kan ge ett underlag inför beslut om förändringar. Vid huvudmannens analys är det centralt att det förs en dialog mellan huvudmannen och rektorn och vid rektorns analys att det förs en dialog mellan rektorn och personalen i fritidshemmet. Lokaler och utemiljöer (punkten 2) Skollagen anger att huvudmannen ska se till att eleverna erbjuds en god miljö och att det ska finnas de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 35 Av skollagen följer också att utbildningen i fritidshemmet ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en miljö som präglas av trygghet och studiero. 36 Lokalernas storlek och utformning, faktorer såsom luft, ljud och ljus samt valen av material behöver vara sådana att personalen i fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet i en säker och hälsosam miljö. Miljöbalken ställer krav på inomhusmiljön i fritidshemmet. 37 Det är rektorn som ansvarar för att inomhusmiljön i lokalerna där verksamheten bedrivs är så bra att elevernas hälsa inte påverkas negativt när de är i lokalerna. Enligt egenkontrollförordningen finns det även krav på att fritidshemmet genomför en dokumenterad egenkontroll i syfte att skapa en god miljö. 38 Miljöns utformning har betydelse för elevernas möjligheter att utvecklas. Huvudmannen och rektorn ansvarar för att se till att fritidshemmets lokaler ger utrymme för olika typer av verksamhet, såväl livliga aktiviteter som lugnare och mer rofyllda, i både större och mindre grupper. Det är viktigt att det finns naturliga avgränsade platser i fritidshemmet där eleverna kan vila, sitta och prata eller läsa och där ljudnivån kan hållas låg. 39 Rektorn behöver, i samråd med personalen i fritidshemmet, göra en över kap. 9 skollagen kap. 3 skollagen. 37 Miljöbalk (SFS 1998:808). 38 Förordning (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. 39 Skolinspektionen, 2010, Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, sid

135 syn av hur lokalerna kan användas för en varierad verksamhet som inrymmer bland annat lek, rörelse, stillhet och reflektion samt skapande verksamhet såsom drama, musik, dans, bild och form. Eleverna behöver också ha tillgång till en utemiljö som ger utrymme för olika aktiviteter, lek och rörelse. En god pedagogisk miljö väcker elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Det är värdefullt att lokalerna utformas på ett sådant sätt att de gör det möjligt för eleverna att bryta med stereotypa föreställningar och normer, till exempel invanda köns mönster. Personalen behöver även föra en dialog med eleverna om vilka behov de har i verksamheten och hur de vill använda lokalerna. Det är vanligt att fritidshemmen delar lokaler med för skoleklassen eller skolan. En förutsättning för att kunna ha flera verksamheter i gemensamma lokaler är att personalen i de olika verksamheterna, under ledning av rektorn, kommer fram till en överenskommelse om hur och när lokalerna kan utnyttjas under olika delar av dagen och under lov. Kompetensutveckling för personalen (punkten 3) Enligt skollagen ska huvudmannen se till att personalen ges möjlighet till kompetensutveckling. I läroplanen anges att det är rektorn som ansvarar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter professionellt. 40 Det är viktigt att rektorn ser till att personalen i fritidshemmet får en kompetensutveckling som utgår från just fritids hemmets uppdrag och behov. Många arbetsuppgifter och verksamhetsområden är desamma för förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, men personalen i fritidshemmet behöver även få möjlig het att utveckla sina kunskaper om och reflektera över det som är specifikt för fritidshemmet. För att kunna tillhandahålla lämplig kompetensutveckling i förhållande till fritidshemmets uppdrag och behov är det nödvändigt att huvudmannen fortlöpande kartlägger och analyserar kompetensutvecklingsbehovet i nära samarbete med verksam heternas ledning och personal. Det är av vikt att kompetens utvecklingen utgår från behoven i det enskilda fritidshemmet samt från forskning och beprövad erfarenhet, för att på så sätt kunna bidra till en långsiktig och hållbar kvalitetsutveckling i verksamheten. 40 Lgr 11, avsnitt

136 Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet (punkten 4) Enligt skollagen ska det bedrivas ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå. 41 Arbetet innebär att systematiskt och kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 42 Dokumentationen gör det möjligt att regelbundet stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot målen. 43 Det är rektorn vid en skolenhet som ansvarar för att bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Om fritidshemmet inte anordnas vid en skolenhet är det huvudmannen som avgör vem som är ansvarig för kvalitetsarbetet. 44 Granskningar visar att det i många fritidshem saknas ett systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmanna- och skolenhetsnivå. I de fall där kvalitetsarbetet bedrivs i samverkan med skolan ligger fokus alltför ofta på skolans verksamhet. 45 I dessa fall behöver rektorn säkerställa att även fritidshemmets perspektiv får genomslag. Detta innebär att följa upp och utvärdera fritidshemmets måluppfyllelse, identifiera specifika utvecklingsområden samt synliggöra dessa i kvalitetsarbetet. Då blir det tydligt vad som kan prioriteras och utvecklas i fritidshemmet. (Läs mer om systematiskt kvalitetsarbetet i Skolverkets Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Dessa allmänna råd gäller för fritidshemmet.) En modell för resursfördelning (punkten 5) Enligt skollagen ska kommunerna fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov. 46 Fritidshemmet har, liksom förskoleklassen och skolan, ett kompensatoriskt uppdrag. Det innebär en strävan efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 47 Det här får till följd att verksamheten i olika 41 4 kap. 3 8 skollagen kap. 6 skollagen. 43 Skolverket, 2012, Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, sid Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Skolinspektionen, 2010, Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, sid kap. 8 a skollagen kap. 4 skollagen

137 fritidshem inte kan utformas på samma sätt överallt. Huvudmannen behöver därför använda en modell för resursfördelning som tar hänsyn till att olika fritidshem kräver olika resurser för att genomföra sitt uppdrag. En sådan modell bör ta hänsyn till upptagningsområdets socioekonomiska karaktär, elevernas ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning, elever med annat modersmål än svenska, elever i behov av särskilt stöd samt elevgruppernas sammansättning och storlek. Skolverkets utvärderingar av kommunernas resursfördelning till grundskolan har visat att den i många fall sker schablonmässigt och inte utifrån en analys av verksamheternas förutsättningar och behov för att uppnå de nationella målen. 48 Om resurserna fördelas på detta schablonmässiga sätt påverkar det fritidshemmets förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Det kan även få negativa konsekvenser för likvärdigheten i utbildningen mellan olika fritidshem, samt göra det svårt för verksamheterna att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. För att resurserna ska kunna fördelas utifrån verksamheternas förutsättningar och behov är det nödvändigt att huvudmannen och rektorn gör regelbundna uppföljningar och utvärderingar av verksamhetens kvalitet i relation till målen. På så sätt blir det möjligt att fördela resurserna i förhållande till de olika behov som eleverna i fritidshemmet har. Detta är möjligt att göra inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. 49 Resultaten av dessa uppföljningar och utvärderingar blir därefter vägledande för hur resurserna fördelas. Dialog om personaltäthet samt elevgruppernas sammansättning och storlek (punkten 6) Det är huvudmannen som har det övergripande ansvaret för kvaliteten i fritidshemmet och för att fördela resurser i förhållande till de olika behov som finns på varje fritidshem. 50 I samband med resursfördelningen är det viktigt att huvudmannen och rektorn för en dialog om vad som är en lämplig personal täthet samt lämpliga gruppstorlekar och gruppsammansättningar på det enskilda fritidshemmet. Det ingår i det systematiska kvalitetsarbetet att kontinuerligt 48 Skolverket 2011, Kommunalt huvudmannaskap i praktiken samt Skolverket 2013, Kommunernas resursfördelning till grundskolor kap. 3 8 skollagen kap. 8 a skollagen

138 följa hur personaltätheten samt elevgruppernas sammansättning och storlek påverkar verksamhetens kvalitet. 51 Rektorns inblick i och kunskap om arbetet (punkten 7) Det är rektorn för fritidshemmet som ansvarar för att leda och samordna det pedagogiska arbetet i fritidshemmet. 52 För att kunna vara pedagogisk ledare och chef och medverka till att det pedagogiska arbetet i fritidshemmet utvecklas i riktning mot de nationella målen som de uttrycks i skollagen och läroplanen är det viktigt att rektorn har kunskap om fritidshemmets mål och uppdrag. Huvudmannen ansvarar för att rektorn har den pedagogiska insikt som krävs för att kunna utveckla utbildningen i fritidshemmet. 53 Det är viktigt att huvudmannen för en återkommande dialog med rektorn om hans eller hennes verksamheter. Vid dessa tillfällen har huvudmannen en möjlighet att följa upp och säkerställa att fritidshemmet arbetar med utgångspunkt i skollagen och läroplanen samt att rektorn utifrån resultatet av dialogen vidtar lämpliga åtgärder för att utveckla verksam heten. Huvudmannen behöver också skaffa sig kännedom om hur fritids hemmets förutsättningar påverkar verksamhetens resultat och vilka åtgärder som krävs för att göra det möjligt att arbeta i riktning mot de nationella målen. 54 I huvudmannens roll ligger också att se till att rektorn ges förutsättningar att skaffa sig en inblick i och kunskap om arbetet i fritidshemmet. Rektorns kunskaper om arbetet är viktiga för att kunna kommunicera med medarbetarna om mål och visione r för verksamheten, fånga upp sådant som behöver utvecklas samt föra en dialog om lärandemiljön. Om rektorn bedriver ett aktivt och nära ledarskap skapar det goda förutsättningar för att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. En planering för kompetensförsörjning (punkten 8) En stor del av fritidshemmets verksamhet består av sådana målstyrda processer som i skollagen definieras som undervisning kap. 8 a skollagen kap. 9 skollagen kap. 11 skollagen. 54 Skolverket, 2012, Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skol väsendet, sid kap. 3 skollagen

139 Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning när det gäller fritidshemmet 56 där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Det är huvudmannens ansvar att se till att det finns lärare i fritidshem eller fritidspedagoger i sådan omfattning att de kan bedriva och ansvara för undervisningen i fritidshemmet. 57 Personalens utbildning och kompetens är avgörande för kvaliteten i fritidshemmet. En god kvalitet förutsätter att det finns lärare i fritidshem och fritidspedagoger som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper om aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Då blir det möjligt att planera och genomföra en pedagogisk verk samhet som är anpassad till både den enskilda elevens och gruppens behov samt kritiskt granska och vidareutveckla verksamheten. Utbildad personal skapar goda förutsättningar att arbeta med samspelet och relationerna mellan eleverna i fritidshemmet samt att möta, stödja och stimulera dem i deras utveckling och lärande. För att tillgodose behovet av lärare i fritidshem eller fritidspedagoger är det viktigt att ha en planering för kompetensförsörjning som handlar om att behålla de lärare i fritidshem eller fritidspedagoger som redan har en anställning i fritidshemmet, ge övrig personal möjlighet till vidareutbildning och även att prioritera lärare i fritidshem eller fritidspedagoger vid nyanställningar. 56 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Enligt 2 kap. 13 skollagen ska huvudmannen använda legitimerade lärare för undervisningen. Fritidspedagoger får, på motsvarande sätt som lärare i fritidshem, bedriva och ansvara för undervisning i fritidshemmet. 2 kap. 15 och 17 skollagen

140 2. Rektorns pedagogiska ledarskap Aktuella bestämmelser De allmänna råden i denna del utgår från bestämmelser i skollagen och läroplanerna. 58 Allmänna råd Rektorn bör 1. utifrån fördelade resurser från huvudmannen anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning så att fritidshemmet kan uppfylla sitt nationella uppdrag, och då väga in faktorer såsom elevernas ålder personalens kompetens lokalernas och utemiljöns utformning elever med annat modersmål än svenska elever i behov av särskilt stöd kontinuitet i elev- och personalgruppen elevernas närvarotider, 2. organisera verksamheten så att personalen i fritidshemmet ges utrymme att planera, följa upp och utveckla utbildningen, 3. föra en kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet om det dagliga arbetet samt om hur verksamheten kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna, 4. organisera verksamheten så att den stödjer samarbetsformer och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet, förskoleklassen och skolan för att på så sätt kunna skapa ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning, samt 5. ta hänsyn till vårdnadshavares olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former för information och inflytande kap. 9 10, 3 kap. 4, 4 kap och 14 kap. 9 skollagen, Lgr 11 avsnitt 1, 2.4, 2.5 och

141 Kommentarer Gruppstorlek och personaltäthet (punkten 1) I fritidshemmets verksamhet bedrivs elevernas utbildning i grupp. Detta innebär att eleverna lär och utvecklas i samspel med såväl andra elever som personalen i fritidshemmet. Statistik visar att gruppstorlekarna i fritidshemmet under en lång tid fortlöpande ökat. 59 I en grupp som är för stor för att personalen ska kunna möta och uppfylla elevernas behov av nära relationer, trygghet och säkerhet riskerar de positiva effekterna av att vistas i grupp att bytas till sin motsats. Konsekvenserna av för stora elevgrupper har bland annat visat sig vara att relationerna mellan personalen och eleverna tenderar att bli ytliga och flyktiga, med stress och hög ljudvolym som en följd. 60 Alltför stora grupper kan dessutom bidra till en känsla av anonymitet och otrygghet, vilket i sin tur kan leda till ett aggressivt beteende eller andra yttringar såsom trötthet, nedstämdhet och håglöshet. 61 I en elevgrupp med många elever och lite personal blir förutsättningarna också sämre för dialog, vilket kan leda till en envägskommunikation som till största delen består av att personalen säger till eleverna vad de ska göra och inte göra. 62 Stora elevgrupper får även negativa konsekvenser för lärarna i fritidshem samt fritidspedagogerna och deras möjlighet att bedriva en verksamhet som ligger i linje med deras utbildning, pedagogiska ambitioner och yrkeskunnande. 63 Det är således viktigt att gruppens sammansättning och storlek möjliggör ett gruppinriktat arbetssätt som tillgodoser både den enskilda elevens och gruppens behov samt främjar ett positivt samspel mellan eleven och gruppen. Gruppstorleken behöver också vara sådan att elevernas trygghet och säkerhet kan tillgodoses genom att personalen har möjlighet att ha en god uppsikt över gruppen. Det finns inte någon bestämd gruppstorlek, gruppsamman 59 Denna utveckling syns bland annat i Skolverkets lägesbedömningar 2002 till och med 2013, samt i Skolverket, 2013, Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem. 60 Skolinspektionen, 2010, Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, sid Ellneby, Y., 1999, Om barn och stress och vad vi kan göra åt det, Stockholm: Natur & Kultur. 62 Skolverket, 2003, Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem, sid Skolverket, 2011, Fritidshemmet. Lärande i samspel med skolan, sid

142 sättning eller personaltäthet som är optimal i alla sammanhang. Däremot finns det vissa generella faktorer som är viktiga att rektorn beaktar vid sammansättningen av grupper och avvägningar kring personaltäthet. Dit hör elevernas ålder, personalens kompetens, lokalernas och utemiljöns utformning, elever i behov av särskilt stöd, elever med annat modersmål än svenska, kontinuiteten i elev- och personalgruppen samt elevernas närvarotider. Svensk och internationell forskning tyder på att yngre elever, elever i behov av särskilt stöd och socialt missgynnade elever gynnas mer än andra av att vara i mindre grupper. 64 Elever med annat modersmål än svenska gynnas också av att vistas i mindre grupper där förutsättningarna är större att möta varje elev där hon eller han befinner sig i sitt lärande. Personalens kompetens och förhållningssätt har stor betydelse, där välutbildad och erfaren personal skapar förutsättningar för goda samspel och relationer i elevgruppen. Generellt är gruppstorleken mer avgörande för den pedagogiska kvaliteten än vad personaltätheten är. Det innebär att mindre grupper är att föredra framför större grupper, även om personaltätheten per elev är densamma. 65 Ju fler eleverna är i en grupp, desto svårare blir det för dem att överblicka och hantera mängden relationer i gruppen. De avvägningar som rektorn gör kring elevgruppernas storlek och sammansättning samt personaltätheten ska alltid ske med utgångspunkt i vad som är lämpligt med hänsyn till elevernas behov. Utrymme att planera, följa upp och utveckla utbildningen (punkten 2) Det är rektorns ansvar att se till att personalen i fritidshemmet kan arbeta i riktning mot de nationella målen. Rektorn behöver därför skapa tid och utrymme för personalen i fritidshemmet att, enskilt och tillsammans med arbetslaget, kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det är också betydelsefullt att rektorn ser till att planeringstiden för fritidshemmets 64 Skolverket, 2003, Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem, sid Ibid

143 verksamhet inte påverkas negativt på grund av att personalen i fritidshemmet har uppdrag i förskoleklassen eller skolan. 66 Kontinuerlig dialog med personalen i fritidshemmet (punkten 3) Forskning visar att vid sidan av lärarnas kompetens och förmåga är ett kvalificerat ledarskap bland det viktigaste för att ge elevern a en bra utbildning. 67 Skolinspektionens granskningar har visat att rektorn behöver stärka sin roll som pedagogisk ledare för fritidshemmets verksamhet. I en stor andel granskade fritidshem behöver rektorn bli mer förtrogen med både fritidshemmets uppdrag och den dagliga verksamheten för att kunna bidra till det pedagogiska utvecklingsarbetet. 68 Ett nära ledarskap bygger på att rektorn kontinuerligt för en dialog med personalen i fritidshemmet om det dagliga arbetet och om hur verksamheten kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna. En kontinuerlig dialog ger rektorn insikt i verksamheten och underlättar för honom eller henne att ge personalen adekvat stöd och återkoppling i deras arbete. Det senare kan bland annat innebära att kommunicera med medarbetarna om hur deras sätt att arbeta och använda lärandemiljöerna gör att eleverna kan utvecklas i riktning mot målen i läroplanen. Rektorn kan vid dessa tillfällen även fånga upp sådant som behöver utvecklas i verksamheten. En organisation som stödjer ett helhetsperspektiv på elevens utveckling, lärande och utbildning (punkten 4) Enligt skollagen ska utbildningen utgå från barnets bästa och en helhetssyn på eleven och elevens behov. 69 En helhetssyn innebär bland annat att utgå från att lärandet sker i alla situationer under hela dagen. 70 Det förutsätter en god kännedom hos personalen i fritidshemmet om i vilka olika sammanhang eleven och elevgruppen befinner sig under en dag. 66 Andersson, B., 2013, Nya fritidspedagoger. I spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer, Umeå: Umeå universitet, sid. 116, 161 och Skolinspektionen, 2010, Framgång i undervisningen. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan, sid Skolinspektionen, 2010, Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, sid kap. 10 och 14 kap. 2 skollagen. 70 Rohlin, M. (red.), 2013, Meningsskapande fritidshem, Lund: Studentlitteratur, sid

144 Fritidshemmen har under senare år knutits allt närmare förskole klassen och skolan. Verksamheterna har hos många huvud män samordnats organisatoriskt genom lokalintegrering och gemensam arbetsledning. 71 Integration och samverkan mellan fritidshemmet och skolan är viktigt och det tydliggörs i skollagen där det framgår att utbildningen i fritidshemmet ska komplettera utbildningen i de olika skolformerna, både tids- och innehållsmässigt. 72 I läroplanen betonas att det ska utvecklas samarbetsformer mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. 73 Själva syftet med att införa förskoleklassen var att stödja och stimulera en fortsatt integrering mellan de olika verksamheterna. 74 Det är rektorns ansvar att skapa en organisation som gör det möjligt för fritidshemmet, förskoleklassen och skolan att samarbeta och utbyta erfarenheter. Då kan personalen i fritids hemmet, förskoleklassen och skolan utveckla ett helhets perspektiv på elevens utveckling och utbildning. Ett sådant helhetsperspektiv ger goda förutsättningar för fritidshemmet att skapa en trygg och god miljö för eleverna. Fritidshemmet kan då på ett bra sätt bidra till elevernas utveckling. Därmed kan förutsättningarna öka för en högre måluppfyllelse i både fritidshemmet, förskoleklassen och skolan. I samverkan mellan fritidshemmet, förskoleklassen och skolan är det av vikt att rektorn för bästa resultat ser till att det finns en gemensam och strukturerad planeringstid för fritidshemmets personal och berörda lärare i skolan. Under en sådan gemensam tid finns det goda tillfällen att utbyta erfarenheter och utveckla formerna för samarbetet. Personalen i fritidshemmet har då en möjlighet att få insikt i förskoleklassens och skolans verksamhet, till exempel vilka områden som eleverna för närvarande arbetar med och hur elevens och elevgruppens aktuella situation ser ut. På motsvarande sätt kan lärarna i skolan få en bild av hur eleverna fungerar på fritidshemmet och vad som är aktuellt i 71 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid. 402 samt Lgr 11, avsnitt Prop. 1997/98:94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet m.m., sid

145 den verksamheten. I detta samarbete är det väsentligt att rektorn skapar förutsättningar för ömsesidighet och jämbördighet i samarbetet mellan olika personalkategorier, där eleven står i fokus för samarbetet. Skollagens bestämmelser om särskilt stöd gäller även för fritids hemmet. Detta förutsätter ett samarbete mellan fritidshemmet och förskoleklassen eller skolan när behovet av särskilt stöd utreds i någon av verksamheterna, så att personalen beaktar samtliga omständigheter för eleven. Detta gäller även om verksamheterna har olika huvudmän. 75 När åtgärder utarbetas för tiden i fritidshemmet är det nödvändigt att dessa är anpassade till elevens specifika behov av särskilt stöd i den miljön. (Läs mer om arbetet med stödåtgärder i Skolverkets Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Dessa allmänna råd gäller för fritidshemmet 76 ). I de fall som personalen i fritidshemmet misstänker att ett barn far illa behöver de, i likhet med all personal som arbetar i verksamheter med barn och ungdomar, anmäla detta enligt socialtjänstlagen. 77 Det är värdefullt att personalen i fritidshemmet får relevant kännedom om elevernas skriftliga individuella utvecklings planer och de åtgärdsprogram som har upprättats inom ramen för förskoleklassens eller skolans verksamhet. Personalen i fritidshemmet får då en god insikt i elevernas utvecklingsbehov och kan ta tillvara situationer som uppstår i vardagen för att på ett positivt sätt stödja elevernas måluppfyllelse. I många fall är det också betydelsefullt för eleven att personalen i fritidshemmet får möjlighet att delta och bidra med sin kompetens och erfarenhet vid utformandet av dessa dokument. Personalen i fritidshemmet kan då bidra med kompletterande perspektiv och erfarenheter av eleven i en annan miljö än förskoleklassen eller skolan. Rektorn kan organisera arbetet så att fritidshemmets personal även arbetar i förskoleklassen eller skolan. Detta gör det möjligt att integrera fritidspedagogisk verksamhet med undervisning under schemalagd tid inom skolans ram. 78 I de fall där persona 75 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Skolverket, 2013, Allmänna råd om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram kap. 1 socialtjänstlagen samt 29 kap. 13 skollagen. 78 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid

146 len i fritidshemmet även tjänstgör i förskoleklassens eller skolans verksamhet är det av vikt att rektorn är tydlig med deras roller och uppdrag. Om det råder otydligheter omkring detta kan det uppstå olika förväntningar hos respektive yrkeskategori på vad personalen i fritidshemmet kan bidra med, vilket kan leda till att kompetensen hos fritidshemmets personal inte tas tillvara fullt ut. Det är värdefullt att rektorn ser till att skapa utrymme för gemensamma pedagogiska diskussioner mellan personalen i fritidshemmet och i skolan, utöver planeringen av den dagliga verksamheten. Rektorn behöver även skapa utrymme för personalen i fritidshemmet att, i de fall då de även tjänstgör i förskoleklassen eller skolan, kunna ställa om mellan de olika uppdragen. Det är nödvändigt att personalen får möjlighet att ta emot eleverna på ett välkomnande sätt när verksamheten i fritidshemmet tar vid, till exempel genom att förbereda aktiviteter och material. Det är också viktigt att rektorn skapar en organisation för erfarenhetsutbyte i samband med elevernas övergång från förskolan till förskoleklassen eller skolan och fritidshemmet. I samband med dessa övergångar framgår det av läroplanen att skolan och fritidshemmet ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan, samt att personalen ska utbyta kunskaper och erfarenheter med den personal som arbetar i förskolan. 79 Olika former för information och inflytande (punkten 5) Av skollagen följer att elevernas vårdnadshavare ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen i fritidshemmet. För att ge alla elevers vårdnadshavare tillfälle att ta del av information och utöva sitt inflytande är det viktigt att denna möjlighet ges i olika former. Det är enligt läroplanen rektorn som har ett särskilt ansvar för att formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta. 80 Rektorn är ansvarig för att det inom varje skolenhet finns ett eller flera forum för samråd. I de fall som fritidshemmet, förskoleklassen och skolan har ett gemensamt forum för samråd är det av vikt att se till att den information och de frågor som tas upp i forumet kan handla om alla dessa tre verksamheter. 79 Lgr 11, avsnitt Lgr 11, avsnitt

147 Forum för samråd har två huvuduppgifter. Den ena är att vara en arena för att ge elevernas vårdnadshavare möjlighet att föra fram förslag och synpunkter i olika frågor. I ett sådant forum ska inte frågor som berör enskilda elever, vårdnadshavare och personal behandlas. 81 Den andra huvuduppgiften är att ge information om kommande beslut i frågor som kan påverka eleverna och är av intresse för vårdnadshavarna. På så vis får vårdnadshavarna en möjlighet att påverka besluten i så god tid och i sådan ordning att det innebär en reell möjlighet till inflytande. 81 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid

148 3. Lärande i fritidshemmet Aktuella bestämmelser De allmänna råden i denna del utgår från bestämmelser i skollagen och läroplanerna. 82 Allmänna råd Personalen i fritidshemmet bör 1. inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elev gruppen har för att kunna erbjuda dem en meningsfull och varierad verksamhet, 2. välja aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna en möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del, 3. ge eleverna möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter över tid genom att skapa en progression i verksamheten, samt 4. utgå från samspelet i gruppen för att utveckla elevernas förmåga att kommunicera samt lyssna till, tolka och förstå andras synpunkter och deras sätt att uttrycka sig. Kommentarer En meningsfull och varierad verksamhet (punkten 1) Fritidshemmet ska enligt skollagen erbjuda eleverna en menings full fritid och rekreation samt stimulera deras utveckling och lärande. 83 Eleverna har möjlighet att uppleva fritiden som menings full när verksamheten är trygg och stimulerande samt formas utifrån deras ålder, mognad, behov, intressen och er farenheter. En förutsättning för att eleverna ska uppleva menings fullhet är att de görs delaktiga och får inflytande över utformningen av verksamheten. 84 Genom att inventera vilka behov och intressen eleverna i den aktuella elevgruppen har, kan personalen få bättre förut 82 1 kap. 10, 3 kap. 3, 4 kap. 9 och 14 kap. 2 skollagen samt Lgr 11, avsnitt 1, 2.1, 2.2, 2.3, 2.5 och kap. 2 skollagen. 84 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid

149 sättningar att erbjuda eleverna en meningsfull och varierad fritid. Inventeringen av elevernas behov ger även fritidshemmet en möjlighet att arbeta med det så kallade kompensatoriska uppdraget i skollagen. Detta innebär att sträva efter att uppväga de skillnader som finns mellan elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 85 Elevernas behov kan skifta över tid och därför är det värdefullt för personalen att känna till var eleverna befinner sig i sin utveckling och vad de är intresserade av. Den vetskapen utgör, tillsammans med målen och riktlinjerna i läroplanen, ett underlag för personalens planering av verksamheten. Personalen kan informera sig om elevernas behov och intressen på flera sätt, till exempel genom informella och formella samtal med eleverna, i samband med demokratiska forum och vid observationer av eleven och elevgruppen. Personalen i fritidshemmet kan använda kunskaperna om elevernas behov och intressen på flera sätt. Dels kan personalen låta kunskapen ligga till grund för planeringen av aktiviteterna i verksamheten, dels kan vetskapen om elevernas behov och intressen utgöra ett underlag för att erbjuda andra alternativ än de som eleverna normalt väljer. Aktiviteterna på fritidshemmet behöver bidra till att utmana eleverna samt ge dem möjlighet att fördjupa och utvidga sina kunskaper och erfarenheter. Eleverna kan på så sätt få möjlighet att pröva på aktiviteter och använda sig av förmågor som de inte tidigare har erfarenhet av eller känner sig osäkra på. Därigenom får eleverna en möjlighet att skapa meningsfullhet i nya, eller för dem tidigare ovana, situationer och aktiviteter. För att kunna möta och utmana varje elev i sin utveckling är det nödvändigt att personalen får en bild av hur eleverna väljer bland de aktiviteter som fritidshemmet erbjuder. Det innebär till exempel att observera vilka som väljer vad, om de väljer samma eller olika aktiviteter från gång till gång, om de är tillsammans med olika kamrater eller alltid med samma, om de väljer mot bakgrund av traditionella könsroller eller om någon aldrig väljer vissa aktiviteter. Det är viktigt att ge alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck lika stort utrymme i verksamheten samt att tillämpa ett normkritiskt arbetssätt när det gäller alla diskrimineringsgrunder. Det senare kan till 85 1 kap. 4 skollagen

150 exempel innebära att arbeta aktivt för att motverka att eleverna gör traditionella könsbundna val av aktiviteter. I de fall som det finns elever med funktionsnedsättningar i gruppen behöver personalen väga in vilka behov som eleverna har i den dagliga verksamheten för att så långt som möjligt kunna motverka konsekvenserna av funktionsnedsättningarna. Därigenom kan alla elever ges möjlighet att delta på samma villkor och utvecklas så långt som möjligt. Att eleverna har möjlighet att påverka och välja vad de vill göra i fritidshemmet är inte detsamma som att de alltid får bestämma vilka aktiviteter de vill ägna sig åt. För att eleverna ska uppleva att de har inflytande är det dock viktigt att personalen i fritidshemmet lyssnar på deras önskemål och åsikter, tar ställning till dessa samt kommunicerar med eleverna så att de förstår personalens prioriteringar och ställningstaganden. Leken kan bidra till att skapa meningsfullhet för eleverna och den har en central plats i fritidshemmets verksamhet. I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck, utveckla fantasi och kreativitetet och utveckla sin samarbets- och kommunikationsförmåga. Leken ger även eleverna möjlighet att öva sig i turtagning, samförstånd, koncentration och uthållighet. Det här är erfarenheter och förmågor som i förlängningen kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna. Det är värdefullt att det finns utrymme för både elevernas egna lekar och för lekar som är initierade av personalen. Då eleverna leker på eget initiativ behöver personalen ha en tydlig roll, vilket kan vara allt ifrån att observera grupprocessen och minimera sådant som stör till att stödja elever att komma in i leken eller att tillföra något nytt i syfte att utveckla den. Planering i riktning mot ökad måluppfyllelse (punkten 2) Det är lärare i fritidshem och fritidspedagoger som ansvarar för undervisningen i fritidshemmet och det är deras uppdrag att se till att arbetet bedrivs med utgångspunkt i läroplanen. För att få till stånd en målstyrd verksamhet behöver personalen i fritids hemmet utgå från läroplanens första och andra del när de planerar undervisningen. Det är inte tillräckligt att endast planera olika aktiviteter, till exempel en skapande verksamhet eller en rörelseaktivitet, och sedan utvärdera aktiviteten. Då kommer planeringen och utvärderingen att inriktas mer på vad man gör, det vill säga själva aktiviteteten, än vilket syftet är med verksam

151 heten och vilka mål i läroplanen som eleverna ska ges möjlighet att utvecklas i riktning mot. Målen i läroplanen handlar till exempel om att eleverna kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, eller att eleverna har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. 86 Genom att synliggöra exempelvis dessa mål blir det där efter möjligt att ställa sig frågan: Hur kan man se eller veta att fritidshemmet bidrar till att eleverna kan lösa problem, lära tillsammans med andra eller utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former? Svaret på den frågan är vad planeringen, uppföljningen och utvärderingen sedan kan riktas mot. 87 Personalen i fritidshemmet ska även arbeta utifrån riktlinjerna i läroplanen för att ge eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot läroplanens mål. Det kan till exempel innebära att verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen eller att verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö. 88 Verksamheten i fritidshemmet ska enligt skollagen komplettera förskoleklassen, skolan och vissa särskilda utbildningsformer. 89 En gemensam syn på lärande i de olika skolformerna utgör dock inget hinder för att beakta fritidshemmets egenart. 90 Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ och praktisk metodik bidra till elevernas måluppfyllelse i både fritidshemmet och skolan. Den forskning som många gånger har gjorts för att finna former för att optimera lärandet i skolan har visat sig stämma väl med hur man redan arbetar eller strävar mot att arbeta i fritidshemmen Lgr 11, avsnitt Håkansson, J., 2013, Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem, Lund: Studentlitteratur, sid Lgr 11, avsnitt 2.3 och kap. 2 skollagen. 90 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Pihlgren, A. S. (red.) 2013, Fritidshemmets didaktik, Lund: Studentlitteratur, sid

152 Genom att eleverna möter en variation av aktiviteter, arbetssätt och arbetsformer i fritidshemmet kan deras lärande och utveckling stimuleras i en annan lärmiljö och i andra situationer än de som förskoleklassen och skolan erbjuder. Fritidshemmet och förskoleklassen respektive skolan kompletterar därmed varandra, vilket innebär att verksamheterna kan bidra till att stimulera elevernas utveckling av normer, värden, kunskaper samt ansvarstagande och inflytande. Nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter (punkten 3) Det är viktigt att verksamheten i fritidshemmet anpassas till den aktuella elevgruppens behov, med hänsyn tagen till att det kan vara stora åldersskillnader i gruppen. Det kan vara befogat att särskilt uppmärksamma de yngsta och de äldsta elevernas behov när personalen planerar och utformar verksamheten. Alla elever behöver stöd och utmaningar utifrån den nivå som de befinner sig på och det är personalens uppgift att sträva efter att verksamheten upplevs som stimulerande av alla elever. 92 Det är nödvändigt att det finns en progression i verksamheten över tid för att eleverna ska få möjlighet till nya och fördjupade kunskaper och erfarenheter samt ett successivt ökat ansvar. Eleverna behöver uppleva att de utvecklas och utmanas i verksamheten genom åren och inte är hänvisade till liknande aktiviteter och utbud från år till år. På så sätt går det att bevara deras glädje och entusiasm inför att lära sig och ta itu med nya utmaningar. Det är också viktigt att elevernas ansvar och inflytande ökar med stigande ålder och mognad. I samband med att eleverna slutar i fritidshemmet är det värde fullt att personalen förbereder eleverna inför detta. Det kan bland annat innebära att stödja elevernas kontakter med det omgivande föreningslivet samt, i förekommande fall, förbereda eleverna inför en övergång till öppen fritidsverksamhet Skolinspektionen, 2010, Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning, sid Från och med höstterminen det år då eleven fyller tio år får öppen fritidsverksamhet erbjudas i stället för fritidshem, om eleven inte på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl är i behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas i fritidshem. Dessa bestämmelser återfinns i 14 kap. 7 skollagen

153 Att resonera, lyssna till samt tolka och förstå vad andra uttrycker (punkten 4) Enligt skollagen ska fritidshemmet främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 94 Elevernas utveckling och socialisation sker i grupp och det är också inom gruppen som sociala normer och värden prövas och utvecklas. I fritidshemmet ska stor vikt läggas vid att uppmuntra eleverna att i samspel med kamrater utveckla sin sociala kompetens. 95 Samtidigt som elevgruppen kan fungera som en arena för social gemenskap, utveckling och lärande är det emellertid också naturligt att det uppstår konflikter i alla grupper. Dessa kan ha sitt ursprung i olika uppfattningar, men det kan också handla om rena missförstånd eller hur någon har uttryckt sig. Det avgörande för hur konflikter utvecklas är hur den enskilda individen lär sig att kommunicera och hantera sådana situationer. Av riktlinjerna i läroplanen följer att personalen i fritidshemmet ska öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem samt klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet. 96 I fritidshemmet har personalen många möjligheter att utgå från situationer och samtal som uppstår i gruppen, för att på ett medvetet sätt stödja elevernas förmåga att resonera och argumentera med andra utifrån olika ståndpunkter. På så sätt kan konflikter i gruppen användas för att utveckla elevernas förmåga att lösa meningsmotsättningar på ett respektfullt och konstruktivt sätt, istället för genom olika former av maktutövande eller våld. Elevers kommunikation är inte alltid verbal och eleverna i en grupp har olika förutsättningar att på ett nyanserat sätt kunna formulera vad de känner, anser och behöver. Därför är det av vikt att personalen i fritidshemmet lyssnar in och tolkar det som eleverna vill uttrycka och hjälper dem att sätta ord på sina känslor, åsikter och behov. Det är viktigt att vara uppmärksam på att aktiviteter i stora grupper kan försvåra den här möjligheten att lyssna in och stödja elevernas förmåga att uttrycka sig. När verksamheten bedrivs i stora grupper finns till exempel risken att kap. 2 skollagen. 95 Prop. 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, sid Lgr 11, avsnitt

154 det är de mest högljudda eleverna som får möjlighet att komma till tals, medan de mer tystlåtna eleverna förbises. Språk och tänkande hör samman och det är betydelsefullt att ha ett rikt och varierat språk för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. I sameskolan och specialskolan finns dessutom ett tvåspråkighetsuppdrag vilket innebär att fritidshem kopplade till dessa verksamheter behöver arbeta särskilt med fokus på elevernas utveckling mot tvåspråkighet. I arbetet med elever från grundsärskolan har personalen i fritidshemmet många möjligheter att stödja elevernas kommunikationsförmåga på både verbala och på andra sätt. Arbetet med elevernas kommunikationsförmåga kan bidr a till att eleverna utvecklas mot flera av målen i läroplanens andra del, bland annat att kunna göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter eller att kunna samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. 97 Det är en viktig lärdom att förstå bakgrunden till att andra har en annan uppfattning än en själv. Att lära sig att lyssna till en annan människas erfarenheter, känslor och behov stärker den empatiska förmågan, ger nya insikter och kan leda till bättre förutsättningar att hitta gemensamma lösningar. 98 I en miljö där olikheter i gruppen ses som något naturligt och självklart får eleverna i förlängningen en möjlighet att utveckla förståelse och respekt för olika sätt att tänka och vara. Personalen i fritidshemmet behöver vara uppmärksamma på om det förekommer olika former av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling i verksamheten. Detta gäller även om personalen får kännedom om att detta förekommer i digitala miljöer där eleverna vistas. I dessa fall är det nödvändigt att personalen vidtar åtgärder för att förebygga och motverka detta. 99 (Läs mer om hur detta arbete kan bedrivas i Skolverkets Allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa allmänna råd gäller för fritidshemmet.) 97 Lgr 11, avsnitt Rosenberg, B. Marshall, 2003, Nonviolent communication, Friare Liv. 99 Skolverket, 2012, Allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

155 4. Samverkan med hemmet Aktuella bestämmelser De allmänna råden utgår från bestämmelser i skollagen och läroplanerna. 100 Allmänna råd Personalen i fritidshemmet bör 1. informera och föra en dialog med elevens vårdnadshavare om hur aktiviteterna i fritidshemmet leder fram till syftet och målen med fritidshemmets verksamhet, och 2. erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling i fritidshemmet, antingen tillsammans med personalen i förskoleklassen eller skolan, eller enskilt i fritidshemmet. Kommentarer Informera om verksamheten (punkten 1) Enligt läroplanen ska de olika utbildningsverksamheterna klargöra för eleverna och elevernas vårdnadshavare vilka mål utbildningen har, samt vilka rättigheter och skyldigheter eleverna och deras vårdnadshavare har. Av läroplanen följer också att det är en förutsättning att fritidshemmet är tydligt i fråga om mål, innehåll och arbetsformer för att eleverna och deras vårdnadshavare ska ha möjlighet att påverka och utöva inflytande. 101 Enligt skollagen ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i det systematiska kvalitetsarbetet samt medverka i forum för samråd. 102 I dessa sammanhang har vårdnadshavarna möjlighet att föra fram förslag och synpunkter på verksamheten i fritidshemmet. Många gånger får även elevernas vårdnadshavare också möjlighet att lämna sina synpunkter på verksamheten i brukarundersökningar som är vanligt att huvudmännen använder sig av kap. 4, 4 kap. 9 och skollagen samt Lgr 11, avsnitt 1 och Lgr 11, avsnitt kap. 4 och 13 skollagen

156 Det är viktigt att personalen i fritidshemmet informerar elevernas vårdnadshavare om fritidshemmets syfte och mål, samt hur personalen i fritidshemmet konkretiserar målen i det pedagogiska arbetet. När elevernas vårdnadshavare har fått den informationen vet de vad som är möjligt att förvänta sig av fritidshemmet. Då kan de lättare sätta in det som sker i verksamheten i ett sammanhang, till exempel urskilja det underliggande syftet bakom olika aktiviteter. Den här typen av information kan förmedlas i olika sammanhang och former. I samband med att vårdnadshavarna hämtar och lämnar eleverna finns det naturliga tillfällen till informationsutbyte och dialog. Information kan också lämnas till exempel vid föräldramöten eller i form av utställningar i verksamheten. Andra former för samverkan och dialog kan till exempel vara vid enskilda samtal, gemensamt fika eller öppet hus i verksamheten. Samtal om elevens trivsel, lärande och utveckling (punkten 2) Personalen i fritidshemmet ansvarar för att ta initiativ till och vara drivande i arbetet med att få till stånd ett förtroendefullt, öppet och respektfullt samarbete med elevernas vårdnadshavare. Ett gott samarbete mellan hemmen och fritidshemmet ger eleverna en möjlighet att uppleva kontinuitet i tillvaron. Om fritidshemmet arbetar tillsammans med förskole klassen eller skolan är det en fördel om personalen från de båda verksamheterna genomför samtal med elevens vårdnadshavare gemen samt, till exempel i samband med elevens utvecklingssamtal i förskoleklassen eller skolan. Detta gör det möjligt för eleven och elevens vårdnadshavare att få en samlad bild av elevens hela skolsituation vid ett och samma tillfälle. Gemensamma samtal kan också bidra till att skapa ett helhetsperspektiv på elevernas utveckling, lärande och utbildning för personalen i de olika verksamheterna. Om fritidshemmet och förskole klassen eller skolan inte erbjuder gemensamma samtal med eleverna och deras vårdnads havare, bör fritidshemmet erbjuda eleven och elevens vårdnadshavare samtal om elevens trivsel, utveckling och lärande enskilt i fritidshemmet. Samtalen med hemmet behöver bygga på en bred och nyanserad bild av elevens trivsel, utveckling och lärande och på vilket sätt verksamheten i fritidshemmet bidrar till detta. Det är viktigt att elevens utveckling sätts i ett vitt pedagogiskt och socialt

157 sammanhang, och att eleven vid dessa samtal inte jämförs med någon annan än sig själv. Det är centralt att samtalen utformas på ett sådant sätt att eleven är delaktig och att kommunika tionen sker i samverkan med eleven. I dialogen med fritidshemmet har vårdnadshavaren möjlighet att bidra med sina kunskaper om och erfarenheter av sitt barn, samt information om sådant som kan påverka elevens situation i fritidshemmet. Dialogen mellan hemmet och fritidshemmet ger personalen en möjlighet att utgå från elevens behov, förutsättningar, erfarenheter, önskemål och synpunkter vid planeringen av verksamheten

158 Referenser Lagar Skollagen (SFS 2010:800). Miljöbalk (SFS 1998:808). Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Förordningar Förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. Förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall. Förordningen (SFS 2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare. Förarbeten Regeringens proposition 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringens proposition 2013/14:148 Vissa skollagsfrågor. Skolverkets allmänna råd Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:10) Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2012:98) Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:8) Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

159 Övrigt Andersson, B., 2013, Nya fritidspedagoger. I spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer, Umeå: Umeå universitet. Barnombudsmannen, 2013, Uppnå kvalitet i beslut som rör barn och unga, Faktablad Ellneby, Y., 1999, Om barn och stress och vad vi kan göra åt det, Stockholm: Natur & Kultur. Håkansson, J., 2013, Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Strategier och metoder, Lund: Studentlitteratur. Olsson, C., 2010, Tema fritidshem, Forskning.se, den nationella forskningsportalen. Pihlgren, A. S. (red.) 2013, Fritidshemmets didaktik, Lund: Studentlitteratur. Rohlin, M. (red.) 2013, Meningsskapande fritidshem. Studio som arena för multimodalt lärande, Lund: Studentlitteratur. Rosenberg, M., 2003, Nonviolent Communication, Friare Liv. Skolinspektionen, 2010, Kvalitet i fritidshem, Kvalitetsgranskning rapport nr 2010:3. Skolinspektionen, 2010, Framgång i undervisningen. En sammanställning av forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Skolverket, 2003, Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskole klass och fritidshem, rapport nr 237. Skolverket, 2011, Fritidshemmet. En samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling. Skolverket, 2011, Fritidshemmet. Lärande i samspel med skolan. Skolverket 2011, Kommunalt huvudmannaskap i praktiken, rapport nr 362. Skolverket, 2013, Föräldrars val och inställning till förskola och fritidshem, rapport nr 392. Skolverket 2013, Kommunernas resursfördelning till grundskolor, rapport nr

160 Bilaga 1 De aktuella bestämmelserna i sin helhet De allmänna råden utgår från följande bestämmelser: Skollagen (2010:800) 1 kap. Inledande bestämmelser Syftet med utbildningen inom skolväsendet 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demo kratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lika tillgång till utbildning 8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skol

161 väsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildnings området oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktions hinder, sexuell läggning eller ålder. Likvärdig utbildning 9 Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas. Särskild hänsyn till barnets bästa 10 I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Huvudmannens ansvar för utbildningen 8 Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Rektor och förskolechef 9 Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef

162 10 Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. Vilka som får undervisa i skolväsendet 13 Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs för att vara behörig att bedriva viss undervisning i skolväsendet. Regeringen får även meddela föreskrifter om undantag från kraven på legitimation och behörighet för sådana speciallärare och specialpedagoger som är anställda som lärare i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller särskild utbildning för vuxna. 14 Utöver lärare eller förskollärare som avses i 13 får det i undervisningen i fritidshemmet och förskolan finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas eller barnens utveckling och lärande främjas. 15 En legitimerad lärare eller förskollärare har ansvar för den undervisning som han eller hon bedriver. Detsamma gäller en lärare som är undantagen från krav på legitimation enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 13 tredje stycket och den som bedriver undervisning i fall som avses i 17 och 18 andra stycket 1 3. Lag (2013:823). 17 Lärare som inte uppfyller kraven i 13 får trots det bedriva 1. annan undervisning på ett främmande språk än språkundervisning, 2. undervisning i fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning, och 3. undervisning i fritidshem

163 Lärare som avses i första stycket 1 ska för att få undervisa ha en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och ha kompetens att undervisa på det främmande språket. Lärare som avses i första stycket 3 ska för att få undervisa ha en svensk eller utländsk högskoleutbildning som är avsedd för arbete som fritidspedagog eller motsvarande. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka språk och särskilda pedagogiska inriktningar som avses i första stycket 1 och 2. Lag (2013:823). Kompetensutveckling 34 Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Lokaler och utrustning och tillgång till skolbibliotek 35 För utbildningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Information om barnets och elevens utveckling 4 Eleven och elevens vårdnadshavare och vårdnadshavare för ett barn i förskolan ska fortlöpande informeras om elevens eller barnets utveckling

164 4 kap. Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. Allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. I 6 kap. 17 och 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om elevskyddsombud

165 Allmänt om vårdnadshavares inflytande över utbildningen i vissa skolformer och i fritidshemmet 12 Vårdnadshavare för barn i förskolan och för elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och fritidshemmet ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Forum för samråd 13 Vid varje förskole- och skolenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barnen, eleverna och de vårdnadshavare som avses i 12. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna. Inom ramen för ett eller flera sådana forum som avses i första stycket ska barnen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd enligt första stycket och för att informations- och samrådsskyldigheten enligt andra stycket fullgörs. Planering och information 14 Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i samband med den planering av verksamheten som föreskrivs i 4. Barnen, eleverna och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Rektorn eller förskolechefen ansvarar för att sådan information lämnas. 5 kap. Trygghet och studiero Arbetsmiljö 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero

166 14 kap. Fritidshemmet Utbildningens syfte 2 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritids hemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Elevgrupperna och miljön 9 Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö. Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare 2 kap. Behörighetsgrundande utbildning Fritidshemmet 19 Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har avlagt 1. grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem, 2. en äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en skolform i skolväsendet, eller 3. en examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1. I 35 finns bestämmelser om att en fritidspedagog eller motsvarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon har kompletterat sin utbildning. 20 Utöver legitimerade lärare eller förskollärare som avses i 19 första stycket kan det för undervisningen i fritidshemmet

167 finnas fritidspedagoger eller motsvarande. Därutöver får det finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa FALL Förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa FALL Nedan återfinns bestämmelserna från förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika

168 egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Förståelse och medmänsklighet Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där. Saklighet och allsidighet Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfaren heter, språk och kunskaper

169 Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Rättigheter och skyldigheter Skolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Skolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga ut

170 veckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om indi viden, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv värden, traditioner, språk, kunskaper från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändrings takt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor

171 Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa inter nationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor ska uppmärksammas. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig

172 God miljö för utveckling och lärande Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Varje skolas utveckling Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället. 2 Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

173 respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkan de behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren ska klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete

174 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,

175 kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfaren heter och tänkande, stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan, ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och

176 organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga, upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskaps utvecklingen går framåt, får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling, successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar, får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Mål Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön

177 Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan, svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbets former och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad, verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen, svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle. 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. 2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroende fullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala

178 utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren ska utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i för skolan och i berörda skolformer, och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund

179 Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. 2.7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Riktlinjer Läraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskaps utveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,

180 med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 2.8 Rektorns ansvar Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel, undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver, kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan, resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör, undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,

181 samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förut sättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning, personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen

182 De allmänna råden med kommentarer för fritidshem riktar sig i första hand till huvudmän, rektorer och andra med motsvarande ledningsansvar samt till personalen i fritidshemmet. Andra målgrupper är personalen i de skolformer som samverkar med fritidshemmet. Syftet med dessa allmänna råd är att ge stöd och vägledning i arbetet med att planera en målstyrd fritids hemsverksamhet som utgår ifrån styrdokumenten och att bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna i fritidshemmet. Materialet behandlar förutsättningarna för arbetet i fritidshemmet, rektorns pedagogiska ledarskap, lärande i fritidshemmet och samverkan med hemmet. 179

183 Revisionsrapport Viktor Prytz, Bo Thörn Cert. kommunal revisor mars 2015 Gransking genomförda åtgärder- Skolinspektionen- Barn- och ungdomsnämnden Halmstads kommun 180

184 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Revisionsfrågor Revisionskriterier Avgränsning och metod Iakttagelser barn- och ungdomsnämnden Förskolan Samverkan med hemmen Samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshemmen Arbetet med modersmål Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Kontinuerliga utvärderingar av barngruppernas storlek Fritidshemmen Erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen Planera, följa upp och utvärdera Utformning av verksamheten Barn i behov av stöd Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Kontinuerliga utvärderingar av barngruppernas storlek Grundskolan Elevernas förutsättningar att nå målen Rektors uppdrag Systematiskt kvalitetsarbete Modersmål Revisionell bedömning mars 2015 Halmstads kommun PwC 181

185 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden 1. Sammanfattning Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden i vissa delar har vidtagit tillfredställande åtgärder för att komma till rätta med Skolinspektionens kritikområden. Vi kan konstatera att nämnden, förvaltningen och verksamheterna tog till sig av Skolinspektionens kritik och har inom flertalet områden utvecklat verksamheten i positiv riktning men det kvarstår även utvecklingsområden. Vi konstaterar att det i nämndens svar till Skolinspektionen fanns en ansvarsfördelning för genomförandet samt angivet när åtgärden skulle vara genomförd. Vi kan vidare konstatera att vissa åtgärder inte blev utförda som det angavs. Vi anser att utvecklingstakten av nämndens systematiska kvalitetsarbete inte har varit i enlighet med den angivna i åtgärdsplanen. Vi anser att det systematiska kvalitetsarbetet är en viktig del av hela verksamheten för att säkerställa kvalité och utveckling i densamma. Det bör vara en hög prioritetering att få till stånd ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Vad gäller skolornas systemastiska kvalitetsarbetet har det till viss del varit en samordnad stödinsats för rektorerna men som inte varit tillräcklig vad gäller utvecklingen av uppföljning och analyser. Vi konstaterar att det bedrivs ett utvecklingsarbete inom detta område vid granskningstillfället. Vi kan konstatera att samverkan mellan förskola och förskoleklass/skola fortfarande kan utvecklas med t.ex. övergripande riktlinjer för minsta gemensamma nämnare för vad samverkan förväntas omfatta. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att det fortfarande finns utvecklingsmöjligheter vad gäller förskolornas barngrupper i fråga om barngruppernas storlek och sammansättning. Fritidshemsverksamheterna har utvecklats sedan Skolinspektionens tillsyn och flera av kritikområdena har åtgärdats. Vi konstaterar att det finns variationer inom kommunen och framför allt mellan skolområdena. Vi kan även konstatera att den genomsnittliga personaltätheten för fritidshemmen i kommunen endast har förändrats marginellt. Vi anser att det fortfarande finns brister vad gäller modersmålsundervisningen, modersmålsstödet och studiehandledning på modersmål. mars 2015 Halmstads kommun 1 av 14 PwC 182

186 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden 2. Inledning Skolinspektionen genomförde våren 2011 tillsyn i Halmstads kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Revisorerna genomförde i juni 2012 en förstudie utifrån Skolinspektionens uttalanden som en del i sin riskbedömning. I förstudien framgick att berörda nämnden hade tagit del av Skolinspektionens rapporter och att de hade tagit fram handlingsplaner och/eller åtgärdslistor för att komma till rätta med de brister som framfördes. Revisorerna har med anledning av förstudien genomfört granskningar av bl.a. arbetet med betyg och bedömning i grundskolan samt arbetet med måluppfyllelse i gymnasieskolan. De förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommun har, utifrån en bedömning av väsentlighet och risk, beslutat att utföra en granskning av hur långt respektive nämnd har kommit i arbetet med åtgärderna som presenterades i svaret till Skolinspektionen Revisionsfrågor Har barn- och ungdomsnämnden vidtagit tillfredställande åtgärder för att komma till rätta med Skolinspektionens kritikområden? 2.2. Revisionskriterier Revisionskriterierna för denna granskning är hämtade ur Skolinspektionens rapporter samt nämnderna beslutade svar till Skolinspektionen. Vi har i intervjuerna utgått från de områden som Skolinspektionen kritiserade inom respektive verksamhetsform. Vi har inom respektive granskningsområde haft fokus på: Ansvarsfördelning för åtgärderna Implementering av åtgärderna Uppföljning av genomförda åtgärder 2.3. Avgränsning och metod Granskningen är avgränsad till barn- och ungdomsnämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och förskolan, fritidshemmen, grundskolan, gymnasieskolorna och vuxenutbildningen inom nämnderna ansvarsområden. Denna rapport omfattar barn- och ungdomsnämnden. Vi har gått igenom Skolinspektionens rapport till följd av tillsynen samt nämndens svar. Vi har vidare intervjuat tjänstemän med ansvar för ledning, kvalitet och uppföljning på barn- och utbildningsförvaltningen. Vi har även intervjuer fem förskolechefer och åtta rektorer från grundskola. Rapporten är sakavstämd med de intervjuade mars 2015 Halmstads kommun 2 av 14 PwC 183

187 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden 3. Iakttagelser barn- och ungdomsnämnden I nämndens svar till Skolinspektionen presenterades en tydlig matris om vilka åtgärder som skulle genomföras för att komma till rätta med bristerna. Sedan Skolinspektionens tillsyn 2011 har flera delar av förvaltningsledningen förändrats. De intervjuade från ledningen anser att flera delar av åtgärdsplanen var under genomförande när de tillträdde. De intervjuade anser att Skolinspektionens tillsyn resulterade i organisatoriska och strukturella förändringar för att skapa bättre förutsättningar för verksamheterna. Detta har inneburit bl.a. inneburit att huvudmannaskapet har blivit tydligare. Generellt har verksamheten utvecklats med nya verksamhetsmål, förändring av tjänster som stöd för lärare, förskolechefer och rektorer samt att verksamheterna har börjat arbeta med brukarundersökningar. Flera åtgärder har i princip genomförts inom ordinarie arbete och den ordinarie organisationen. Idag finns en Kvalitets- och utvecklingsavdelning som håller i mycket av utvecklingsarbetet. En del av åtgärderna är genomförda genom att bilda projektgrupper och andra har genomförts som direkta uppdrag till skolområdeschefer eller enskilda enheter, förskolechefer eller rektorer. Ledningsgruppen har hanterat arbetet med åtgärdsplanen. Under 2014 inleddes en satsning på att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Det är ett arbete som avser samtliga nivåer från nämnd till enhetsnivå. Samtliga enheter har fått i uppdrag att arbeta med detta. Större fokus kommer att ligga på jämförelser och jämlikhet. Rektorerna har fått utökat stöd som bl.a. fokuserat på det systematiska kvalitetsarbetet. När det gäller administrationen finns arbetsmiljökonsulter, administrativt närstöd till rektorer och bättre kompetens runt rektorer när det gäller HR och ekonomi Förskolan I de följande underrubrikerna går vi igenom de områden som Skolinspektionen angav som övergripande brister i förskolan Samverkan med hemmen Skolinspektionen menade att alla förskolor inte arbetade i tillräcklig grad för att få ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen och för att ge föräldrarna möjlighet att påverka verksamheten. Nämnden beskrev i sitt svar att det skulle genomföras en brukarundersökning till samtlig vårdnadshavare under hösten Undersökningen skulle kartlägga vårdnadshavarnas synpunkter på verksamheten som i sin tur skulle ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av verksamheten. De intervjuade förskolecheferna anser att brukarundersökningen genomfördes år Det finns olika uppfattningar om detta är ett återkommande moment eller om det bara vara en engångsföreteelse. mars 2015 Halmstads kommun 3 av 14 PwC 184

188 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden Resultaten redovisades både på övergripande nivå men även på enhetsnivå. Samtliga intervjuade förskolechefer anser att det var svårt att få en hög svarsfrekvens vilket påverkade användbarheten på enhetsnivå negativt. Det skedde inte någon organiserad analys av resultaten på enhetsnivå. Förskolecheferna anser att nämnd och förvaltning därmed inte har någon övergripande uppfattning om föräldrarnas åsikter om förskoleverksamheten i kommunen. Ett tydligt resultat från brukarundersökningen var att det framfördes ett ökat behov av längre öppettider på förskolorna. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat om att det ska finnas minst en förskola i varje skolområde som ska vara öppen längre tider utifrån barn och vårdnadshavarnas behov. Det finns även en enhet med förskola och fritidshem som har öppet dygnet om. Barn- och ungdomsnämnden beslutade om verksamhetsmål som bl.a. angav att det ska finnas fungerande samråd och samarbete mellan skola/förskola och vårdnadshavare på varje enhet. Vikten av samråd skulle även lyftas i samtliga skolområdens förskolechefsgrupper. De intervjuade förskolecheferna anser att vårdnadshavarnas engagemang varierar över tid och mellan enheterna vilket påverkar förekomsten av fungerande samråd. Det finns förskolechefer som beskriver ett samrådsarbete som en del i ett regelbundet utbyte med föräldrarna. Det finns även förskolechefer som har svårigheter i att organisera samråden och få en fungerande samverkan. Förskolecheferna anser att förekomsten av samråd och hur dessa fungerar inte har följts upp. Vidare anser förskolecheferna att det inte finns något stöd för förskolecheferna från förvaltningen eller skolområdescheferna att arbeta med utvecklingen av samråden. Samtliga förskolechefer anser att de och personalen på olika sätt försöker åskådliggöra och informera om läroplanen för föräldrarna. Läroplanen eller delar av läroplanen presenteras vid inskolningar, föräldramöten och vid utvecklingssamtalen. Flera förskolor arbetar även med att sätta moment i verksamheten i relation till läroplanen genom skyltar eller information från personalen. I det interna arbetet anser förskolecheferna att läroplanen används mycket i det systematiska kvalitetsarbetet. De intervjuade förskolecheferna anser att samverkan mellan verksamheten och föräldrarna har utvecklats de senaste åren. Det har framför allt varit en lokal uppgift som förskolecheferna och personal har arbetat med inom ramen för sina statliga uppdrag. En förskolechef anser att det är områdeschefen som gett ett tydligt uppdrag att utveckla samverkan med föräldrarna. Övriga förskolechefer anser inte att det har funnits något övergripande stöd, uppdrag eller utbyte mellan förskolecheferna för att utveckla detta område Samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshemmen Skolinspektionen menade i sitt beslut att det i vissa fall saknades ett tillräckligt utvecklat samarbete mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Nämnden angav i sitt svar att det under läsåret 2011/12 skulle skapas områdesnätverk för personalen i förskoleklass. Nätverken skulle bl.a. arbeta med att utveckla samverkan och utbytet mellan förskolan och förskoleklassen. Samtliga förskolechefer anser att nätverken mars 2015 Halmstads kommun 4 av 14 PwC 185

189 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden finns. Nätverken arbetar bland annat med att utveckla samverkan och utbytet mellan förskola och förskoleklass. Det sker ingen uppföljning av samverkanssituationen. Förskolecheferna anser att graden av samverkan och kvaliteten på samverkan mellan förskoleklass och förskolan varierar inom kommunen. För överlämningar från förskola till förskoleklass finns det olika överlämningsrutiner inom kommunen. Rutinerna stöder överlämningen men är inte utgångspunkt för djupare samarbete mellan verksamheterna. Ett område med förskolor har givande samverkan med de lokala skolorna där utbytet utvärderas regelbundet och vidareutvecklas Arbetet med modersmål Skolinspektionen menade att förskolorna inte arbetade i tillräcklig grad för att medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl modersmål som det svenska språket. I nämndens åtgärdslista presenterades fyra punkter: Det skulle tillsättas tre nya tjänster för att möta upp behovet av modersmål i förskolan Fler förskollärare för att utveckla kvaliteten i förskolan Ett övergripande utvecklingsarbete i förskolan med fokus på barns språkliga lärande Sprida goda exempel mellan verksamheter Förskolecheferna vet inte om det tillsattes några tjänster för att möta behoven av modersmål i förskolan. Det har anställts fler förskollärare vilket har ökat andel förskollärare i verksamheten till omkring 59 %. År 2011 var andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning 56 %. Det är möjligt för en förskola att söka extra resurser för modersmålsstöd. Det krävs att det finns minst fem 5-åringar med samma eller likartade behov för att få ta del av stödet. Förskolecheferna anser att det är snäva krav som är svåra att uppfylla. Det bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete med fokus på barn och elevers språkliga lärande där även förskolan ingår. Det är ett arbete som gynnar samtliga barns språkutveckling. Förskolecheferna anser att det finns ett svagt intresse från ledning och nämnd för arbetet med just modersmål i förskolan. Det finns inga målsättningar eller uppföljning av hur det fungerar. Förskolecheferna anser att de har ansvar för att få arbetet med modersmål i förskolan att fungera och efterfrågar ett stöd från förvaltningen och nämnden för att ta detta ansvar fullt ut Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Skolinspektionen ansåg att förskoleverksamhetens målinriktade arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling inte alltid dokumenterades i en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Sedan tillsynen 2011 har kraven och begreppen ändrats till att varje enhet ska ha en plan mot kränkande behandling och diskriminering. mars 2015 Halmstads kommun 5 av 14 PwC 186

190 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden Nämnden angav i sitt svar att jämställdhetsutvecklarna skulle kontrollera kvaliteten i alla skolors likabehandlingsplaner och stödja rektorernas arbete. Förskolecheferna anser att det kan få stöd från jämställdhetsutvecklarna i arbetet mot kränkande behandling och i arbetet med planerna mot kränkande behandling och diskriminering. Stödet är tillräckligt och tillgängligt när förskolecheferna efterfrågar det. De anser inte att det har skett någon regelbunden uppföljning av planerna eller kvaliteten i dem. Samtliga intervjuade förskolechefer uppger att de har planer på de enheter de ansvarar för och att de skrivs nya varje läsår Kontinuerliga utvärderingar av barngruppernas storlek Skolinspektionen kritiserade kommunen för att de inte gjordes kontinuerliga utvärderingar av barngruppernas storlek och sammansättning. Nämnden angav som åtgärd att tillsätta en särskild projektgrupp med bred representation från förvaltning och verksamheterna för att ta fram system för kontinuerlig utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning. Gruppen lämnade en slutrapport till förvaltningens ledningsgrupp i maj Barn- och ungdomsnämnden hade som målsättning 2014 att antalet barn i förskolans grupper ska anpassas utifrån barnens behov för en pedagogisk, trygg och kreativ verksamhet. Ett mätetal är antal barn per avdelning. Målvärdet är lägst 17,5 barn per avdelning och utfallet 2014 var 17,4 barn per avdelning. I verksamhetsberättelsen för 2014 framgår att nämnden anser att det finns ett idealläge utifrån verksamheten som ligger på cirka 15 barn i barngrupperna 1-3 år och cirka 20 barn i grupper med 3-5 åringar. Nämnden framhåller även vikten av att barngruppernas storlek och sammansättning påverkas av flera parametrar. Några förskolechefer känner till projektgruppen som skulle att fram system för kontinuerlig utvärdering av barngruppernas storlek. Det finns förskolechefer som inte känner till projektgruppen. Samtliga förskolechefer anser att det inte finns något tydligt resultat från projektgruppens arbete och det fortfarande inte sker någon övergripande kontinuerlig utvärdering av barngruppernas sammansättning. Det sker uppföljning av barngruppernas storlek i syfte att följa upp nämndens målsättningar med genomsnittligt antal barn i förskolegrupperna. Samtliga förskolechefer anser att frågeställningarna kring barngruppernas storlek och sammansättning omfattar svåra avvägningar samtidigt som stödet från förvaltning och nämnd att arbeta med detta inte är tillräckligt. Det är på flera förskolor en återkommande balansakt mellan en övergripande fordran från förvaltning och nämnd att ta erbjuda plats till fler barn för att klara kötiderna och samtidigt ha en verksamhet som tar hänsyn till barngruppernas storlek och sammansättning. Några förskolechefer anser att det finns ett bra stöd och forum för att lyfta detta dilemma. Några förskolechefer anser att deras analyser av situationen underordnas ledningens och skollagens krav att klara kötiderna. mars 2015 Halmstads kommun 6 av 14 PwC 187

191 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden 3.2. Fritidshemmen För den kritik som Skolinspektionen framförde gällande skolbarnomsorgen (fritidshemmen) tog förvaltningen och nämnden fram flera övergripande åtgärder (gäller rubrikerna ). Nämnden beslutade den 24 oktober 2011 om nya verksamhetsmål: - Skolbarnomsorgen ska ha ett särskilt fokus på att utveckla: o verksamheten för åringar så att den är meningsfull, ger stöd i utvecklingen och utgår ifrån barnens mognad, behov, intresse och erfarenhet o arbete med barn i behov av särskilt stöd - Öka barnens inflytande inom skolbarnomsorgen för ökade påverkansmöjligheterna över en viktig del av den dagliga livsföringen Vidare skulle personalens kompetenser kartläggas för att säkerställa att personalen hade rätt utbildning för verksamhetens innehåll och syfte. Uppföljningen av verksamheten skulle utvecklas och det skulle tas fram stödmaterial för åtgärdsprogrammen som även skulle användas i fritidshemmen. I nämndens svar fanns flera åtgärder listade som var förknippade med budgetförändringar: - Ökad personaltäthet - Gratis busskort för åringar för aktivitetsbesök - Utveckling av lärmiljöerna (engångsbelopp) - Riktade kompetensutvecklingssatsning för personalen Vi har inte kunnat klarlägga om dessa satsningar blev en del av en utökad budget Erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen Skolinspektionen ansåg att kommunen inte vidtog tillräckliga åtgärder för att kunna erbjuda alla barn en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Enligt rektorerna har det genomförts flera positiva utvecklingsinsatser för fritidshemmen. Det finns inom skolområdena nätverk för utbyte och kompetensutveckling för fritidshemspersonalen och det genomförs årligen en kommunövergripande fortbildningsdag för personalen. Fritidshem får idag generellt ett större fokus vad gäller planering och uppföljning vilket har gett personalen förutsättningar att utveckla verksamheten utifrån barnens ålder och antal. Som stöd för utvecklingen av fritidshemmen har Skolverket tagit fram allmänna råd som kommunens fritidshem arbetar med. Det har även förekommit att skolornas förstelärare har arbetet med utveckling av fritidshemmens verksamheter Planera, följa upp och utvärdera Skolinspektionen kritiserade kommunen och fritidshemmen för att inte planera, följa upp och utvärdera verksamhete i tillräcklig omfattning. Vidare omsattes inte resultaten i åtgärder för att nå de nationella målen. mars 2015 Halmstads kommun 7 av 14 PwC 188

192 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden Rektorerna anser att de har ett stort ansvar i att planera, följa upp och utvärdera verksamheten. Rektorerna anser vidare att fritidshemmen numera ställer upp årliga målsättningar och skriver verksamhetsplaner. Dessa följs upp och utvärderas. Enligt rektorerna sker även uppföljning av verksamheten på områdesnivå med hjälp av VUK:arna (Verksamhetsutvecklingskonsulter). Fritidshemmen finns även med i det nuvarande systemastiska kvalitetsarbetet. Rektorerna anser att det finns vissa svårigheter med att följa upp verksamheten i fritidshemmen då det i stor utsträckning finns svårigheter att kvantifiera verksamheten. Den statistik som finns är fokuserad på personalstatistik och antal barn i verksamheten. Det krävs mer för att genomföra uppföljning och analyser av kvaliteten i verksamheten. Det finns numera specifika mål för fritidshemmen från nämnden som följs upp i samband med övrig måluppföljning Utformning av verksamheten Skolinspektionen ansåg att verksamheten i kommunens skolbarnomsorg inte alltid formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det primära ansvaret för att utforma verksamheten efter barnens mognad och ålder ligger på rektorerna. Rektorerna är medvetna om sitt ansvar men menar att det inte har skett några förändringar i deras förutsättningar att hantera eller utveckla verksamheten. Inom flera fritidshem har det skett en positiv utveckling och kvaliteten har förbättrats. Rektorerna anser att det är ett tydligare fokus på uppdraget och personalens schema och arbetssituationen har blivit en viktig utgångspunkt. Vidare har dokumentationen utvecklats vilket underlättar uppföljning och åskådliggör verksamheten. Förvaltningsledningen anser att det sker ett utvecklingsarbete för att erbjuda en meningsfull fritid för de äldre barnen. Busskort till åringarna genomfördes inte Barn i behov av stöd Barn i behov av stöd fick inte alltid den omsorg som deras speciella behov krävde. Rutinen för åtgärdsprogam är känd av rektorerna. Rektorerna anser att det ursprungliga problemet i Skolinspektionens kritik kvarstår; fritidshemmen är inte delaktiga i stödet till eleverna och kommer inte med i åtgärdsprogrammen. Därmed ges inte stöd till eleverna som har behov av stöd när de är på fritidshemmen. Några rektorer anser att detta kan bottna i att fritidshemmen inte tilldelas resurser för att ge stöd till eleverna. mars 2015 Halmstads kommun 8 av 14 PwC 189

193 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden Arbetet mot kränkande behandling och diskriminering Skolinspektionen ansåg att skolbarnomsorgens arbete för att förebygga och motverka kränkande behandling inte dokumenterades i en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Förvaltningens jämställdhetsutvecklare skulle kontrollera kvaliteten i alla likabehandlingsplaner i fritidsverksamheten samt stödja rektorerna arbete med att utveckla likabehandlingsarbetet. I det södra skolområdet har det, enligt rektorerna, genomförts ett gediget arbete med att utveckla likabehandlings- och värdergrundsarbetet i fritidshemmen. Som forum för arbetet har området använt fritidshemsnätverket. I andra skolområden har fritidsverksamheten ingått i skolornas likabehandlingsarbete med punkter och roller som är specifika för fritidshemmen. Det genomfördes en kontroll i enlighet med nämndens svar till Skolinspektionen 2012 men inte ytterligare uppföljning därefter Kontinuerliga utvärderingar av barngruppernas storlek Skolinspektionen kritiserade kommunen för att de inte gjordes kontinuerliga utvärderingar av barngruppernas storlek och sammansättning. Det skulle skapas en särskild projektgrupp med bred representation för att ta fram förslag på hur system för kontinuerlig utvärdering av barngruppernas storlek och sammansättning i förskola och fritidshem skulle kunna göras. Rektorerna anger att projektgruppen skapades men att det inte blev något långsiktigt resultat som används i verksamheten. Rektorerna har ansvar för att sammansättningen och gruppstorlekarna är ändamålsenliga och får stöd i tilldelade resurser per barn. Ett återkommande problem är lokalanpassningar och tillgång till lokaler vilket begränsar vissa rektorers möjligheter. Rektorerna anger att det inte sker någon övergripande uppföljning eller analys av gruppstorlekar eller sammansättningen Inskrivna barn per anställd 13,6 13,0 13,2 Antal inskrivna barn per avdelning 42,8 50,0 39,4 Källa: Skolverkets kommunblad Rektorerna anser inte att personaltätheten har ökat. Deras bedömning är att efterfrågan på fritidshemsverksamheten har ökat de senaste åren och att barngrupperna har blivit större. Statistiken visar att genomsnitt för antal inskrivna barn per avdelning ökade från 2011 till 2012 för att sedan minska till mars 2015 Halmstads kommun 9 av 14 PwC 190

194 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden 3.3. Grundskolan Elevernas förutsättningar att nå målen Skolinspektionen kritiserade kommunen för att den inte gav alla grundskoleelever förutsättningar att nå lägsta mål att uppnå i alla ämnen. Nämnden fattade den 24 oktober 2011 beslut om nya verksamhetsmål, bl.a.: - att barn i behov av stöd i ett tidigt skede ska få samordnade insatser, - att andel elever i årskurs 9 som uppnår minst godkänt i alla ämnen ska öka samt - att andel elever i årskurs 3, 6 och 9 som på de nationella proven når betygsnivåerna G, VG eller MVG ska öka. För denna utveckling gjordes en treårig satsning på 12,5 miljoner kronor på förstärkning av resurspersonal inom framför allt svenska, matematik och No-ämnena. Förvaltningen skulle även fortsätta utvecklingen av Elevlyftet alla elever ska lyckas som var förvaltningens uppföljningsuppdrag som syftade till att ge stöd för rektorerna i deras arbete med att följa elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen. Elevlyftet skulle vidareutvecklas med utgångspunkt i den förändrade lagstiftningen om systematiskt kvalitetsarbete. Rektorerna anser att de förändrade målsättningarna inte medförde några förändrade förutsättningar för skolorna då det inte skedde någon förändring av resurstilldelningen eller modellen för resursfördelning. Enligt rektorerna avstannade Elevlyftet alla elever ska lyckas när den dåvarande förvaltningschefen slutade. Detta arbete fortsatta inte i samma skepnad utan kom att ersättas av annat utvecklingsarbete under läsåret 2013/ Rektors uppdrag Kommunen fick kritik för att den inte såg till att rektorerna i alla delar genomför sitt uppdrag och fattar beslut i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Nämnden beslutade om nytt verksamhetsmål som angav att varje rektor senast i augusti 2012 skulle ha utvecklat det systemastiska kvalitetsarbetet för att kunna följa varje elevs kunskapsutveckling. Som stöd för detta köptes ett program in för att skriva skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner. Förvaltningen tog fram stödmaterial med mallar och rutiner för åtgärdsprogrammen. Rektorerna fick även i uppdrag att driva utvecklingen vidare på respektive skola utifrån det som Skolinspektionen framförde för respektive skola. Rektorerna anser att de fick ett tydligt uppdrag att utveckla enheternas systematiska kvalitetsarbete. Som stöd för detta arbete togs det fram olika rutiner, system och blanketter. Detta har varit ett viktigt stöd i arbetet med olika t.ex. åtgärdsprogram och de individuella utvecklingsplanerna. Rektorerna kunde även få stöd från verksamhetsutvecklingskonsulterna (VUK:arna) i detta arbete. Rektorerna anser att de inte har fått något utförligt stöd i analysarbetet av resultat och uppföljning. mars 2015 Halmstads kommun 10 av 14 PwC 191

195 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen kritiserade kommunen för att den inte följde upp och utvärderade sina verksamheter till fullo samt inte i tillräcklig utsträckning tog till vara resultaten och omsatte dem i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Som åtgärder framförde nämnden flera av de punkter som presenteras i Enligt rektorerna genomfördes vissa förändringar av det systematiska kvalitetsarbetet till följd av Skolinspektionens tillsyn. Skolorna och rektor har haft ansvar för att utveckla enheternas systemastiska kvalitetsarbete vilket också har skett på flera skolor. Ett uttalat krav var att varje enhet skulle ta fram årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå utvecklades inte i samklang med enheternas utveckling utan det är först under 2014 som den utvecklingen har inletts. Övergripande uppföljning och analyser skedde utifrån betygsresultat och de nationella proven. Det material som förts in i Unikum 1 har inte använts för analyser på övergripande nivå utan det har varit upp till varje rektor att använda det lokalt. Rektorerna anser att materialet i Unikum har gett dem god information om situationen för eleverna på den skola de är ansvariga för. Den pågående utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet kommer, enligt rektorerna, att utnyttja den information som finns i form av data från de nationella proven, enkäter, betyg och material i Unikum. Det ska även ske regelbundna rapporteringen under året till nämnden och förvaltningen Modersmål Skolinspektionen kritiserade kommunen för att den inte erbjöd den omsorg, undervisning och de valmöjligheter som eleverna har rätt till. Det handlade på övergripande nivå om brister i studiehandledning på elevers modersmål. Nämnden konstaterade att svårigheterna med studiehandledning på modersmål berodde på svårigheter att hitta och rekrytera lärare till alla språk som efterfrågas. Därmed anser nämnden att andra lösningar måste övervägas. Rektorerna informerades om kraven i lagar och författningar och skulle involveras i arbetet med åtgärder för att uppfylla lagkraven. Rektorerna anser att det inte har skett någon utveckling inom detta område. De är medvetna om sitt ansvar men anser att de inte har de rätta förutsättningarna och stödet. Det är fortfarande problem att erbjuda eleverna studiehandledning på deras modersmål. Studiehandledningen erbjuds idag via Kärnhuset, vilket det även gjorde Svårigheten med att erbjuda studiehandledning på modersmålet resulterar i att rektorerna försöker använda andra lösningar för de aktuella eleverna. Det förekommer att studiehandledning erbjuds efter skoltid vilket innebär att det bedrivs utanför ordinarie undervisning. Därmed får studiehandledningen mer formen av modersmålsundervisning. 1 Unikum är ett webb-baserat verktyg för att samla planeringar, bedömningsmatriser, läroplaner och reflektioner på webben. Verktyget ska även underlätta och utveckla samarbetet mellan elever, lärare och föräldrar. mars 2015 Halmstads kommun 11 av 14 PwC 192

196 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden Förvaltningsledningen kommer att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet för modersmålsundervisningen och studiehandledningen på modersmål. Det har inletts en dialog med lärare som ska innefatta planering och bedömning. Rektorer ska involveras i arbetet med scheman. Förvaltningsledningen anser att det har varit svårt att rekrytera lärare för undervisningen inom modersmål. Det har vidare varit svårt att integrera verksamheten i skolan. mars 2015 Halmstads kommun 12 av 14 PwC 193

197 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden 4. Revisionell bedömning Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden i vissa delar har vidtagit tillfredställande åtgärder för att komma till rätta med Skolinspektionens kritikområden. Vi kan konstatera att nämnden, förvaltningen och verksamheterna tog till sig av Skolinspektionens kritik och har inom flertalet områden utvecklat verksamheten i positiv riktning men det kvarstår även utvecklingsområden. Vi konstaterar att det i nämndens svar till Skolinspektionen fanns en ansvarsfördelning för genomförandet samt angivet när åtgärden skulle vara genomförd. Vi kan vidare konstatera att vissa åtgärder inte blev utförda som det angavs. Vi anser att utvecklingstakten av nämndens systematiska kvalitetsarbete inte har varit i enlighet med den angivna i åtgärdsplanen. Vi anser att det systematiska kvalitetsarbetet är en viktig del av hela verksamheten för att säkerställa kvalité och utveckling i densamma. Det bör vara en hög prioritetering att få till stånd ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Vad gäller skolornas systemastiska kvalitetsarbetet har det till viss del varit en samordnad stödinsats för rektorerna men som inte varit tillräcklig vad gäller utvecklingen av uppföljning och analyser. Vi konstaterar att det bedrivs ett utvecklingsarbete inom detta område vid granskningstillfället. Vi kan konstatera att samverkan mellan förskola och förskoleklass/skola fortfarande kan utvecklas med t.ex. övergripande riktlinjer för minsta gemensamma nämnare för vad samverkan förväntas omfatta. Utifrån intervjuerna kan vi konstatera att det fortfarande finns utvecklingsmöjligheter vad gäller förskolornas barngrupper i fråga om barngruppernas storlek och sammansättning. Fritidshemsverksamheterna har utvecklats sedan Skolinspektionens tillsyn och flera av kritikområdena har åtgärdats. Vi konstaterar att det finns variationer inom kommunen och framför allt mellan skolområdena. Vi kan även konstatera att den genomsnittliga personaltätheten för fritidshemmen i kommunen endast har förändrats marginellt. Vi anser att det fortfarande finns brister vad gäller modersmålsundervisningen, modersmålsstödet och studiehandledning på modersmål. mars 2015 Halmstads kommun 13 av 14 PwC 194

198 Granskning genomförda åtgärder-skolinspektionen Barn- och ungdomsnämnden 5 mars 2015 Bo Thörn Projektledare Carl-Magnus Stenehav Uppdragsledare mars 2015 Halmstads kommun 14 av 14 PwC 195

199 1(4) Tjänsteskrivelse Diarienummer: BU 2015/0193 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind E-post: Telefon: Svar till revisorerna - Granskning verksamhetsberättelse 2014 Förslag till beslut 1. Barn- och ungdomsnämnden beslutar godkänna förslag till yttrande över revisionsrapport - Granskning verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden översänder yttrandet till Kommunstyrelsen Sammanfattning PwC har på uppdrag av revisorerna i Halmstads kommun granskat Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse för Efter genomförd granskning har bedömning gjorts kring bland annat utformning av mål och mätetal, budget och internkontroll. Revisorerna bedömer att verksamhetsberättelsen i huvudsak lämnar ändamålsenliga kommentarer och analyser till årets resultat både jämfört med budget och 2013 års utfall. Revisorerna uppfattar även att prognosarbetet i huvudsak har fungerat väl. Revisorerna uppfattar att nämnden har en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller arbetet med intern kontroll. Gällande mål och mätetal menar revisorerna att utformningen av dessa behöver utvecklas i såväl planerings- som uppföljningsarbetet. Både mål och mätetal ses över och utvecklas inför kommande verksamhetsplaner. Detta för att göra målen mer möjliga att utvärdera och mätetalen uppföljningsbara. Barn- och ungdomsnämnden kommer att då att få möjlighet till förbättrad och utvecklad uppföljning av både mål och mätetal

200 Ärendet Uppdrag PwC har på uppdrag av revisorerna i Halmstads kommun granskat Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse för Efter genomförd granskning har bedömningar kring utformning av mål och mätetal, resultatanalyser, prognosarbetet, budget och internkontroll gjorts och förbättringar föreslagits. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. Revisorerna har bl.a. till uppgift att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnden är tillräcklig. Revisorerna har beslutat att mer specifikt granska några utvalda nämnders redovisningar. Nämndernas redovisning, skall enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. För 2014 har Barn- och ungdomsnämnden valts ut. Granskningen sker avseende verksamhetens ekonomiska utfall, nämndens verksamhetsmål och internkontroll. Analys, förslag och motivering Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag. I stadskontorets bokslutsanvisningar anges att det i verksamhetsredovisningen skall finnas en beskrivande del som tar upp dels viktiga händelser under det gånga året, dels ett framtidsperspektiv samt nyckeltal för verksamheterna. Redovisningen utgår från respektive målområde. I Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse för 2014 redovisas fullmäktiges övergripande mål för mandatperioden samt årligen konkritiserade mål inom olika målområden enligt nedan: Barn och utbildning Demokrati och dialog Näringsliv och arbetsmarknad Trygghet, säkerhet och folkhälsa Uppleva och göra För varje konkretiserat mål anger nämnden egna verksamhetsmål med tillhörande aktiviteter och mätetal, totalt sett 14 mål. Målen är till största delen kommenterade per skolområde/verksamhet. Revisionell bedömning Målvärde och utfall Enligt revisorerna har bedömningen av måluppfyllelser för flera mål baserats på genomförda aktiviteter istället för konkreta resultat och nyckeltal. För vissa av målen finns inget målvärde eller utfall redovisat men det görs ändå en helhetsbedömning av 2 197

201 måluppfyllelsen. Det finns därmed en risk att den egna bedömningen av måluppfyllelse blir missvisande. Utformning av mål Utformningen av mål behöver utvecklas i såväl planerings- som uppföljningsarbetet. Revisorerna rekommenderar att redovisningen kompletteras med historiska utfall för att ytterligare utveckla redovisningen. Budget Revisorerna bedömer att verksamhetsberättelsen i huvudsak lämnar ändamålsenliga kommentarer och analyser till årets resultat både jämfört med budget och 2013 års utfall. Verksamhetsstatistik och kommentarer lämnas för de olika områdena. Prognoser Med tanke på en budget om drygt 1,5 mdkr är budgetavvikelsen låg. Revisorerna uppfattar att prognosarbetet i huvudsak har fungerat väl även om det varit skillnader mellan månaderna under året. Internkontroll Revisorerna uppfattar att nämnden har en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller arbetet med internkontroll. Ett antal kontroller uppvisar goda resultat, vilket också påvisas i jämförelsen mot föregående år. Uppvisar kontrollerna en låg risk med väl fungerande rutiner kan de med fördel tas bort och ersättas med mer riskfyllda moment. Åtgärder Både mål och mätetal ses över och utvecklas inför kommande verksamhetsplaner. Detta för att göra målen möjliga att utvärdera och mätetalen uppföljningsbara. Barn- och ungdomsnämnden kommer att då att få möjlighet till förbättrad och utvecklad uppföljning av både mål och mätetal. Konsekvenser Då mål och mätetal blir mer precisa och uppföljningsbara kan verksamhetens måluppfyllelse bedömas på ett mer relevant sätt. Ärendets beredning Ärendet har beretts av tjänsteman på barn- och ungdomsförvaltningen. Andra grupper - Fackliga organisationer BUFsam Lista över bilagor

202 För Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind Förvaltningschef 4 199

203 1(2) Yttrande Diarienummer: BU 2015/0193 Version: 1,0 Beslutsorgan: BU Enhet: Barn- och ungdomsförvaltningen Richard Mortenlind E-post: Telefon: Svar till revisorerna - Granskning Verksamhetsberättelse 2014 PwC har på uppdrag av revisorerna i Halmstads kommun granskat Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse för Efter genomförd granskning har bedömningar kring utformning av mål och mätetal, resultatanalyser, prognosarbetet, budget och internkontroll gjorts och förbättringar föreslagits. Målvärde och utfall Enligt revisorerna har bedömningen av måluppfyllelser för flera mål baserats på genomförda aktiviteter istället för konkreta resultat och nyckeltal. För vissa av målen finns inget målvärde eller utfall redovisat men det görs ändå en helhetsbedömning av måluppfyllelsen. Det finns därmed en risk att den egna bedömningen av måluppfyllelse blir missvisande. Utformning av mål Utformningen av mål behöver utvecklas i såväl planerings- som uppföljningsarbetet. Revisorerna rekommenderar att redovisningen kompletteras med historiska utfall för att ytterligare utveckla redovisningen. Budget Revisorerna bedömer att verksamhetsberättelsen i huvudsak lämnar ändamålsenliga kommentarer och analyser till årets resultat både jämfört med budget och 2013 års utfall. Verksamhetsstatistik och kommentarer lämnas för de olika områdena. Prognoser Med tanke på en budget om drygt 1,5 mdkr är budgetavvikelsen låg. Revisorerna uppfattar att prognosarbetet i huvudsak har fungerat väl även om det varit skillnader mellan månaderna under året. Internkontroll Revisorerna uppfattar att nämnden har en fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller arbetet med internkontroll. Ett antal kontroller uppvisar goda resultat, vilket också påvisas i jämförelsen mot föregående år. Uppvisar kontrollerna en låg risk med väl fungerande rutiner kan de med fördel tas bort och ersättas med mer riskfyllda moment

204 Åtgärder Både mål och mätetal ses över och utvecklas inför kommande verksamhetsplaner. Detta för att göra målen mer möjliga att utvärdera och mätetalen uppföljningsbara. Barn- och ungdomsnämnden kommer att då att få möjlighet till förbättrad och utvecklad uppföljning av både mål och mätetal. För barn- och ungdomsnämnden Richard Mortenlind Förvaltningschef 201 2

205 Revisionsrapport Rebecca Lindström Viktor Prytz Mars 2015 Barn- och ungdomsnämnden Granskning verksamhetsberättelse Halmstads kommun 202