Socialt kapital och tillit trumf i Norden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialt kapital och tillit trumf i Norden"

Transkript

1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang 127 Socialt kapital och tillit trumf i Norden Av universitetslärare, Linnéa Henriksson, Åbo Akademi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/3/2012, 89. årgang Linnéa Henriksson Artikler: Socialt kapital och tillit trumf i Norden Texten är en utskrift av det föredrag som hölls vid Nordiska administrativa förbundets allmänna möte i Åbo augusti Teoribildningen kring socialt kapital hör till de senaste två decenniernas mest studerade teorier på samhällsvetenskapens område. Socialt kapital är en tacksam utgångspunkt när statsvetare skall förklara varför man engagerar sig politiskt och röstar, när sociologer skall diskutera varför man arbetar frivilligt eller varför man hjälper sin nästa eller när ekonomer studerar graden av korruption i olika samhällen. Med socialt kapital förstås här tillgångar i form av breda sociala nätverk med hög grad av tillit (socialt eller mellanmänskligt förtroende) mellan aktörerna (Rothstein 2010:138.) Mer detaljerat har man med hjälp av socialt kapital inom statskunskapen belyst de sociala nätverkens betydelse för demokratiska processer fungerar (tex. Putnam 2001). Inom sociologin har man konstaterat att socialt kapital kan vara en tillgång både för mer och mindre bemedlade i samhället (tex. Coleman, se Bäck 2011). Tillit och förtroende har studerats också inom ekonomiska vetenskaper, eftersom ekonomiska transaktioner underlättas av hög tillit (Berggren & Jordahl 2006). Ur nordisk synvinkel har fokus legat på att förhålla sig till det faktum att det sociala kapitalet i flera studier visats vara högt i Norden och att man i Norden därmed också åtnjuter de fördelar ett högt socialt kapital medför. Socialt kapital anses ha gynnsamma effekter både för samhället och demokratin (Bäck 2011:2). Rubriken är således varken en fråga som behöver besvaras eller ett påstående som behöver verifieras, utan närmast ett konstaterande; det sociala kapitalet och tilliten är en trumf i Norden. Ovanstående betyder att det långt är statsvetare och sociologer som kommit att dominera diskussionen om det sociala kapitalets betydelse. I denna text ligger betoningen på att påminna om det sociala kapitalets betydelse ur förvaltningspolitisk synvinkel och de implikationer det ger för samhällsutvecklingen i allmänhet och de förvaltningspolitiska reformer som pågår eller planeras i de nordiska länderna i synnerhet.

2 128 Linnéa Henriksson Om hönan och ägget... Det är på sin plats att göra några preciseringar av textens utgångspunkter, dels av definitioner och dels av hur man föreställer sig det sociala kapitalets ursprung. Här definieras tillit som socialt eller mellanmänskligt förtroende (Rothstein 2003:14 15), vilket inte borde vara särskilt kontroversiellt. Socialt kapital, däremot, är ett begrepp som dragit till sig flera olika definitioner. I dessa definitioner hittar man också grunden för den diskussion som här skall föras. Robert Putnam har slagit fast att socialt kapital handlar om band mellan individer, om sociala nätverk och de normer för ömsesidighet och pålitlighet som uppstår ur dem (Putnam 2001:18). Putnams utgångspunkt är sociologisk, han utgår från att människor med ett högt socialt kapital skapar fungerande demokratier. Eric Uslaner menar, vidare, att det är (socialt) förtroende som först skapar en känsla av moralisk samhörighet och samarbete. Dessa två effekter får folk att respektera lagar, eftersom man kan lita på att andra också följer dem (Uslaner 2002: ). De flesta har således, i den mån man alls tagit ställning till saken, ansett den kausala riktningen gå från individer till samhället, så att tillit och socialt kapital ger välfungerande politiska institutioner. Bo Rothsteins definition av socialt kapital som tillgångar i form av breda sociala nätverk med hög grad av tillit mellan aktörerna (Rothstein 2010:138) tar i sig inte ställning till kausalitet. Det gör emellertid Rothstein ändå, han anser att den förmodade kausala riktningen (från individer till samhälle) i själva verket kan vara den omvända: det kan helt enkelt vara så att det är en särskild sorts politiska institutioner som skapar socialt kapital, snarare än att socialt kapital skapar en särskild sorts (välfungerande) politiska institutioner (Rothstein 2003:170, även ). Det här exemplifierar Rothstein med en beskrivning av hur Sverige led av en utbredd korruption under 1800-talet. Institutionella förändringar under mitten av 1800-talet ledde till dagens förvaltning med ledord som opartiskhet, saklighet och universalism, vilket bidragit till att skapa ett starkt socialt kapital mellan landets invånare (Rothstein 2009). Rothsteins studier visar att det finns samband mellan hur medborgare uppfattar förvaltningen, enkannerligen de funktioner som räknas till rättsstaten och i vilken utsträckning man säger sig kunna lita på folk i allmänhet. Förklaringen hittas i att medborgare oftare har mer kontakt med förvaltningsinstitutionerna och de implementerande institutionerna än med de representativa institutionerna (Rothstein 2003: ). Enligt Rothstein är det staten och dess organisationer som antingen skapar eller underminerar socialt kapital, genom att de fungerar som modeller för pålitlighet. Betydelsen av individernas förtroende för institutioner och aktörer Man kan skilja på olika former av socialt kapital, till exempel mellan relationellt socialt kapital (relationer mellan individer) och institutionellt socialt kapital (relationer mellan individer och sociala institutioner) (Pendergast 2005, ). Tillit till institutioner är delvis beroende av individens förhandsuppfattning om trovärdigheten. Förtroende påverkas av kunskap om de institutionella normerna, om individens möjligheter att övervaka institutionella prestationer och de disciplinära konsekvenser

3 Artikler: Socialt kapital och tillit trumf i Norden 129 som följer ifall institutionen bryter mot gängse normer. Speciellt avgörande för tilliten till institutionerna är hur etiska och moraliska deras ledare är. (Warren 1999:7) Rothstein visar att man kan urskilja tre dimensioner av institutionellt förtroende; man kan göra skillnad mellan effekterna av förtroende för de representativa institutionerna, de genomförande (implementerande) institutionerna och de övervakande institutionerna, för det sociala kapitalet. I vissa studier har man hittat samband mellan socialt förtroende och tillit till politiska institutioner (Brehm&Rahn 1997). På annat håll saknas kopplingen mellan politiskt och socialt förtroende (Norris 2002, Newton 1999), eftersom det politiska förtroende i många länder sjunkit medan det sociala förtroendet har kvarhållits på en hög nivå. Rothstein anser att tvetydigheten beror på att kausaliteten är oklar. Han finner föga belägg för att socialt förtroende skulle alstra tillit till politiska institutioner, men hans svenska studie visar att det finns samband mellan hur medborgarna uppfattar förvaltningen, speciellt de funktioner som räknas till rättsstaten och i vilken utsträckning man säger sig kunna lita på folk i allmänhet. Det torde bero på att folk oftast har mer kontakt med förvaltningsinstitutionerna och de implementerande institutionerna än med de representativa institutionerna (Rothstein 2003: ). Individuella uppfattningar och erfarenheter av hur staten och dess institutioner fungerar kan alltså ha en inverkan på det sociala kapitalet. Det innebär bland annat att tilliten till de offentligt anställda är viktig. En viktig psykologisk länk formar kausaliteten mellan proceduriell rättvisa (upplevelsen av att man blir rättvist och opartiskt bemött) och socialt kapital. Folk bildar sig en uppfattning om de flesta människors trovärdighet och pålitlighet enligt principen om inte socialarbetare, poliser och andra tjänstemän beter sig på ett tillitsfullt sätt, varför skulle man då lita på folk i allmänhet? (Kumlin & Rothstein 2005:349) Rothstein visar, slutligen, att det är tilliten till de genomförande institutionerna som genererar eller underminerar socialt kapital, medan effekten av tilliten till de representativa och granskande institutionerna är positiv men betydligt mer blygsam (Rothstein 2003:183). Om det är tillit till de genomförande institutionerna som genererar eller underminerar socialt kapital (Rothstein 2003:183), så framhäver det vikten av god förvaltning. Därmed finns det anledning att reflektera över vilka implikationer de samhällsförändringar som idag sker ger på längre sikt. Även de medvetna förvaltningsreformer som görs förändrar förvaltningen och alla dessa förändringar är inte de avsedda. Till exempel har Erlingsson (2006) visat att det är sannolikt att korruptionen ökat, som en följd av marknadsorienterande reformer, vilket vi skall återkomma till längre fram. Tillit och socialt kapital i Norden och världen Det har gjorts många försök att mäta tillit och socialt kapital. Många mått korrelerar starkt med varandra, så i denna typ av mer allmänna resonemang finns det ingen större anledning att gå in i diskussionen om måttens tillförlitlighet. Danmark och Sverige kännetecknas av ovanligt höga nivåer av generaliserad tillit. 67 respektive 66 procent instämmer i påståendet att De flesta människor går att lita på (Inglehart 2004). I Frankrike instämmer 22 procent, i Storbritannien 30 procent

4 130 Linnéa Henriksson och i USA samt Spanien 36 procent, enligt samma studie. Vidare är det känt att omkring 80 procent av världens befolkning bor i länder med omfattande korruption (North et al. 2009). De skandinaviska länderna kännetecknas av ett mycket högt socialt kapital. Maria Bäck konstaterar i en studie av 20 europeiska länder, där de fyra skandinaviska länderna återfinns inom de fem första platserna, att ju högre graden av jämlikhet samt ju lägre graden av korruption är, desto högre är det sociala kapitalet (Bäck 2011:6, 92). Tabell 1: Socialt kapital i 20 europeiska länder (socialt förtroende * deltagande i frivilliga föreningar * socialt umgänge, Bäck 2011:92) Danmark 59,15 Belgien 32,74 Spanien 15,07 Norge 57,07 Luxemburg 32,37 Italien 12,21 Sverige 52,62 Storbritannien 32,04 Slovenien 11,04 Nederländerna 44,82 ESS (20 länder) 27,95 Portugal 8,22 Finland 40,64 Tyskland 27,36 Ungern 5,05 Österrike 39,69 Israel 25,90 Polen 3,24 Irland 35,40 Frankrike 21,44 Grekland 3,02 I tabell 1 framgår skillnaderna i nivån på det sociala kapitalet med all önskvärd tydlighet; de nordiska länderna (och Nederländerna) syns i topp, med Finland något under de övriga nordiska länderna. Bland de länder där det sociala kapitalet visar sig vara lägst återfinns bland andra Grekland och Spanien, som varit högaktuella när det gäller den ekonomiska utveckling i Europa under de senaste två åren. Mot bakgrunden av detta ter sig kopplingen mellan högt socialt kapital, hög ekonomisk jämlikhet, låg korruption och välfungerande förvaltning med stark legitimitet högst rimlig, även för dem som kanske inledningsvis tvivlat. Förklaringar till det sociala kapitalet i Norden Det höga sociala kapitalet i Norden brukar förklaras med åtminstone tre omständigheter. De skandinaviska länderna har: 1. förhållandevis hög ekonomisk jämlikhet, 2. huvudsakligen universella välfärdsprogram som inte diskriminerar någon viss grupp (i motsats till behovsprövande program) samt 3. låg grad av korruption (tex. Rothstein 2003). Ekonomisk jämlikhet och avsaknad av korruption främjar uppbyggandet av det sociala kapitalet genom att de skapar känslor av rättvisa, lika möjligheter och optimism (Rothstein & Uslaner 2005). Ekonomisk jämlikhet sägs ge högre grad av tillit och socialt kapital för att ojämlikhet skapar känslor av vi och de mellan individer med olika ekonomiska resurser och för att det är lättare att lita på folk om man upplever dem som jämlikar (Rothstein & Stolle 2003:19). Vidare står jämlikhet och ärlighet i början av den kausala kedjan; båda är nödvändiga för att skapa förtroende och bidrar även till att möjliggöra införandet av universella välfärdsprogram

5 Artikler: Socialt kapital och tillit trumf i Norden 131 (Rothstein & Uslaner 2005:44 45). Sambandet är ömsesidigt förstärkande och kan leda till positiva jämviktslägen. De universella välfärdsprogrammen påverkar tilliten och det sociala kapitalet genom att de som har erfarenhet av behovsprövade välfärdsprogram uppvisar lägre grad av socialt förtroende än andra, eftersom behovsprövningen i värsta fall ger utrymme för godtycke och diskriminering (vilket Rothsteins egna empiriska studier bekräftar.) De som har erfarenheter av universella välfärdsförmåner uppvisar däremot en högre grad av socialt förtroende. (Rothstein 2003: , Kumlin & Rothstein 2005: ) Sannolikt verkar redan misstankar om godtycke och diskriminering, i samband med behovsprövade tjänster, i en riktning som sänker graden av det sociala förtroendet. Ju högre grad av jämlikhet och ju lägre grad av korruption, desto högre är det samhälleliga sociala kapitalet (Bäck 2011:6). Den låga korruptionen i Norden har ofta förklarats med kulturbundna argument, eftersom nationalekonomisk teoribildning säger att graden av korruption borde vara hög, enär den offentliga sektorn i Norden är omfattande och följs av en stor dos offentliga regleringar och förhållandevis autonoma tjänstemän. Empiriskt förankrad teoribildning, däremot, ger vid handen att det inte är det offentligas omfattning, utan social och politisk ojämlikhet som förorsakar hög korruption. (Rothstein 2010) Implikationer och framtidsutsikter Om man accepterar Rothsteins grundläggande logik för hur det sociala kapitalet uppkommer att institutioner skapar/upprätthåller eller underminerar socialt kapital öppnar sig delvis nya perspektiv på hur pågående samhälls- och förvaltningsutveckling kan diskuteras. Här skall ett antal sådana frågor vidröras, utan att diskussionen gör anspråk på varken fullständigt uttömmande diskussion eller särskilt konsekvent argumentation. Om hög ekonomisk jämlikhet är viktig för det sociala kapitalet, för att det skapar känslor av rättvisa, lika möjligheter och optimism vilka är i så fall följderna av ökade inkomstklyftor och långvarig ungdomsarbetslöshet? Det ter sig sannolikt att följderna är olika i olika delar av (till exempel) Europa. Rimligen är effekterna av en minskad nivå av socialt kapital olika i länder där minskningen går från högt till mindre högt (som i de nordiska länderna) och i länder (som Spanien och Grekland) där minskningen går från lågt till... ja, ingenting? Det sociala kapitalet är både kollektivt och individuellt. Ett samhälle, en nation, karakteriseras av en viss nivå av aggregerat socialt kapital, men inom dessa samhällen finns det individer med varierande personliga resurser av socialt kapital. Det kollektiva sociala kapitalet anses ha (vilket dock inte bekräftats empiriskt) en spill over -effekt, så att individer vars personliga sociala kapital är lågt kan dra nytta av ett högt samhälleligt socialt kapital. (Bäck 2011) Det generaliserande mellanmänskliga förtroende minskar och det har en inverkan på politiskt liv. Som förklaringar ser Uslaner avtagande optimism, där människor inte längre uppfattar att framtiden blir bättre, inte längre har samma känsla av kontroll över liv och miljö samt ökande ekonomisk ojämlikhet. När ojämlikheten ökar, avtar optimismen och därmed förtroendet. (Uslaner 1999) Samtidigt har det visats att socialt kapital sprids lättast där det redan är högt. När det personliga sociala kapitalet

6 132 Linnéa Henriksson minskar finns det mindre samhälleligt kapital att förbruka och då blir dess effekter också svagare. (Field 2003:40 41, Uslaner 1999:132, Bäck 2011) Ökad ekonomisk ojämlikhet är en vanlig följd av arbetslöshet, men arbetslösa uppvisar exempelvis också ett mindre förtroende för politiker (Kahma & Takala 2012), kanske för att man uppfattar att samhället eller de offentliga svikit dem. Därför är utslagning så farligt, därför är det offentligas prestationer så viktiga. Om universella välfärdsprogram som inte diskriminerar någon viss grupp är viktiga för det sociala kapitalet är det, vidare, en möjlig utgångspunkt för diskussionen om den svenska skolan. Den svenska skolans tillstånd har diskuterats i decennier (för en populär version, se Maciej Zarembas artikelserie om skolan på dn.se). Kontrasten till Finland är stor, där skolan är en av de mest betrodda formerna av samhällsservice. En väsentlig skillnad är dock att skolan i Finland är kommunal men mycket starkt och enhetligt styrd av skolmyndigheterna, med en mycket välutbildad och organiserad lärarprofession. Den tidvis uppbragta svenska diskussionen kunde tänkas bottna i att diversiteten i skolvärlden (friskolor och kommunala skolor av varierande art) och skolpersonalens varierande utbildning leder till en mindre legitimitet för skolsystemet. Det finländska skolsystemets omfattande legitimitet vilar således möjligen på dess universalitet, viket sannolikt även acceptansen av den finländska allmänna värnplikten gör. Även här är kontrasten till den svenska militärutbildningen stor. Det höga sociala kapitalet i Norden brukar förklaras också med låg grad av korruption (tex. Rothstein 2003). Den bakomliggande förklaringen till både högt socialt kapital och låg grad av korruption är en välfungerande förvaltning som agerar i enlighet med ledord som opartiskhet, saklighet och universalism (jfr Rothstein 2010). En utvecklingstendens som kan diskuteras i detta ljus är att den offentliga korruptionen, här definierad som missbruk av offentlig tjänst eller förtroendevald post för den privata vinningens skull på bekostnad av det allmänna bästa (Erlingsson 2006:8) möjligen ökat. Erlingsson menar att korruption blivit vanligare i Sverige (inte vanligt, bara vanligare), och att det faktiskt kan vara så trots Sveriges topplacering i internationella jämförelser och trots att det är nödvändigt att fråga sig om ökningen bara beror på effektivare journalistik (Erlingsson 2006:9 10). Erlingssons resonemang utgår från att det är förändringar i politiska och ekonomiska institutioner på kommunal nivå som är ansvariga för att korruptionen har ökat (Erlingsson 2006:10). Med dessa institutionella förändringar avser Erlingsson alla tänkbara förvaltningsförändringar som kunde samlas under beteckningen New Public Management. Det är inte det marknadsorienterande syftet som gjort korruption vanligare, utan snarare det faktum att förändringarna i sig lett till mindre kontroll, mindre insyn och fler tillfällen att agera otillbörligt. Tillfället gör tjuven: För att korrupt beteende skall vara möjligt måste det finnas personer i den offentliga organisationen som besitter något slags reell makt över fördelningen av gemensamma resurser. Korruptionen har därmed sannolikt ökat, dels för att tillfällena blir fler, dels för att insynen försämrats. (Erlingsson 2006) Om man accepterar att institutioner skapar och upprätthåller eller underminerar socialt kapital föds också frågor som borde vara relevanta i mindre och större sammanhang, vid utveckling av förvaltningen. I vilken utsträckning tar man hänsyn till detta, att institutioner skapar/upprätthåller eller underminerar socialt kapital, till exempel i invandrarförvaltning, där människor som berörs ofta har en helt annan grundläggande inställning till förvaltningen i bagaget? I vilken utsträckning medvetande-

7 Artikler: Socialt kapital och tillit trumf i Norden 133 görs polis och socialtjänst om att deras agerande kan avgöra människors syn på samhället i stort? I Finland pågår en stor kommunreform. Den inleddes av regeringen år 2005 under namnet kommun- och servicestrukturreformen och kännetecknades i detta skede av flera olika alternativ för organisering. Den nuvarande regeringen (2011 ) har försökt skärpa tonfallet, för att inte det slutliga resultatet av reformen bara skall vara en ökad oreda inom förvaltningen. Målet är större kommuner och färre samarbetslösningar. Vägen till en enhetlig syn på den önskade utvecklingen är dock stenig. I anslutning till reformen har man ofta diskuterat minskningen av kommuner som en minskning av demokrati (åtminstone kvantitativt, rent kvalitativt kan demokratin ibland må bra av ett större urval av beslutsfattare). Följaktligen har alla former av utveckling av närdemokratiskt arbete blivit ett slags politiskt mantra, dock så att väldigt få tagit ställning till vilka dessa former kunde vara, enär variationen i hur närdemokratiska modeller fungerar är relativt stor. Allt detta är ändamålsenligt och riktigt om man följer Putnams logik att goda människor ger välfungerande institutioner och i överförd mening i Finland så att den lilla demokratin genom närdemokratiska modeller skall stärka den stora demokratin och därmed upprätthålla de allt större kommunernas legitimitet i förhållande till medborgarna. (Uslaner invänder dock med att man kan inte öka graden av socialt förtroende genom mer demokrati men att demokratin fungerar bättre i en förtroendefull miljö (Uslaner 2002:228, 251). Om man däremot följer Rothstein, enligt vilken det är goda institutioner som ger ett högt socialt kapital, blir resonemanget annorlunda. Då kan man argumentera för att det ur invånarnas synvinkel nödvändigtvis inte finns så mycket att förlora på kommunsammanslagningar. Många kommunsammanslagningar har inneburit en mer professionell förvaltning och en tydligare tillgång till service. Detta innebär också att närdemokratiska modeller ifall deras funktion främst är att försöka bevara existerande service även när det inte är motiverat eller ifall de drivs av kompensationstänkande och avundsjuka faktiskt kan arbeta mot sitt syfte (bättre fungerande demokrati) emedan de föder misstroende mellan olika stadsdelar. I samband med kommunreformen talar man också mycket om hur större kommuner tar kål på den kommunala identiteten och gemenskapskänslan i kommunen och därmed även det kommunalas legitimitet. Det bygger på föreställningen att de nu existerande kommungränserna alltid skulle ha uppstått ur gemenskaper. På vissa håll är det givetvis riktigt, men lika vanligt är att man lärt sig att formulera sin identitet efter de gränser som finns. Det innebär också att det går att göra nya gränsdragningar, utan att det offentligas legitimitet lider. Om det offentligas legitimitet bygger på dess output, vilket Rothstein säger, så är den nya kommunens prestationer viktigare än gränserna omkring den. Avslutningsvis skall ytterligare två frågor uttalas. Den ena är frågan om medias betydelse för det sociala kapitalet. Traditionellt anses medias granskande roll vara av stor betydelse för att stävja korruption och offentlighetsprincipen vara en garant för att undvika otillbörligt handlande inom det offentliga. Denna roll har knappast minskat idag. I betydligt mindre utsträckning har man diskuterat betydelsen av vad och hur media skriver om det offentliga. Medias roll är större idag än någonsin tidigare och om förvaltningens agerande är av stor betydelse för upprätthållande av socialt kapital, så får man utgå från att det spelar en stor roll vad media skriver om förvaltning, eftersom media är en betydande informationskälla. Här kan man se det som

8 134 Linnéa Henriksson problematiskt att nyheter om den offentliga förvaltningen och kommuner ofta är ytliga och tendentiösa och undgår att bidra med nödig bakgrundsinformation. I vilken utsträckning media tar till sig detta ansvar för det sociala kapitalet i samhället är dock oklart. En annan intressant fråga som denna gång lämnas utanför är protestantismens betydelse för det sociala kapitalet. Att protestantism är en starkt förklarande faktor när det gäller (låg) korruption är vedertaget, vilket dock borde betyda att protestantismen också spelar en roll för det sociala kapitalet. Det måtte utredas en annan gång. Stark legitimitet, låga korruptionsnivåer och starkt socialt kapital är eftersträvansvärda egenskaper för alla politiska system skriver Rothstein (2010:111) En välutvecklad förvaltning är en väg till det målet. Referenser Andersson, Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson och Mats Sjölin (red.) (2010): Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Norstedts. Bäck, Maria (2011): Socialt kapital och politiskt deltagande i Europa, doktorsavhandling, Åbo Akademi. Berggren, Niclas & Henrik Jordahl (2006): Tillitens ekonomi, Ekonomisk debatt 34(3): Brehm, John & Wendy Rahn (1997): Individual-Level Evidence for the Causes and Consequences of Social Capital, American Journal of Political Science 14(3): Erlingsson, Gissur Ó (2006): Organisationsförändringar och ökad kommunal korruption: Existerar ett samband?, Kommunal ekonomi och politik 10(3):7 40. Field, John (2003): Social Capital, Key Ideas. Routledge, London. de Graaf, Gjaalt, Patrick von Maravic & Pieter Wagenaar (ed.) (2009): The Good Cause: Perspectives on Corruption, Budrich Verlag, Leverkusen Opladen. Inglehart, Ronald (2004): Human Beliefs and Values: A Cross-cultural Sourcebook Based on the Values Surveys, Siglo XXI Ed., Mexica City. Kahma, Nina & Mervi Takala (2012): Luottamus eläketurvaan, Eläketurvakeskuksen raportteja 2012/01. Kumlin, Staffan & Bo Rothstein (2005): Making and Breaking Social Capital: The Impact of Welfare-State Institutions, Comparative Political Studies 38(4): Norris, Pippa (2002): Democratic Phoenix. Reinventing Political Activism. Cambridge University Press, Cambridge. North, Douglass C., John J. Wallis & Barry Weingast (2009): Violence and Social Orders: A Conceptual Framework for Interpreting Recorded Human History, Cambridge University Press, Cambrigde. Newton, Kenneth (1999): Social Capital and Democracy in Modern Europe, i van Deth, J. Maraffi, M., Newton K., P. Whitley (eds.) (1999): Social Capital and European Democracy. ECPR Studies in European Political Science, Routledge. Putnam, Robert D (2001): Den ensamme bowlaren. Den amerikanska medborgarandans upplösning och förnyelse, SNS förlag, Stockholm. Rothstein, Bo (2003): Sociala fällor och tillitens problem, SNS förlag, Stockholm.

9 Artikler: Socialt kapital och tillit trumf i Norden 135 Rothstein, Bo (2009): Anti-Corruption: The 'Big-Bang' Theory, i de Graaf, Gjaalt, Patrick von Maravic & Pieter Wagenaar (red.): The Good Cause: Perspectives on Corruption, Budrich Verlag, Leverkusen Opladen. Rothstein, Bo (2010): Nycklarna till politisk legitimitet, i Andersson Staffan, Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson och Mats Sjölin (red.) (2010): Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Norstedts. Rothstein, Bo & Stolle, Dietlind (2003): Introduction: Social Capital in Scandinavia, Scandinavian Political Studies 26(1):1 26. Rothstein, Bo & Eric Uslaner (2005): All for All. Equality, Corruption and Social Trust, World Politics 58(1): Uslaner, Eric M. (2002): The Moral Foundations of Trust. Cambridge University Press, Cambridge. Pendergast, Christopher (2005): Social Capital, i George Ritzer (red.) (2005: ): Encyclopedia of Social Theory. Thousand Oaks, London, New Delhi; Sage. Warren, Mark E. (ed.) (1999): Democracy and Trust, Cambridge University Press, Cambridge..

FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET

FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET Förtroende i det multikulturella samhället FÖRTROENDE I DET MULTIKULTURELLA SAMHÄLLET BO ROTHSTEIN F orskning är till sin natur internationell och multikulturell. Lika lite som det kan finnas en svensk

Läs mer

Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein

Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein Vem i hela världen kan man... lita på? Vem i hela världen kan man. lita på? Bo Rothstein T änk dig att du är en småföretagare eller frilansare och att din verksamhet bygger på beställningar från stora

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

7. Socialt kapital i norra Sverige

7. Socialt kapital i norra Sverige 7. Socialt kapital i norra Sverige Anders Lidström, Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Det magiska sociala kapitalet När man talar om kapital tänker man kanske i första hand på ekonomiskt

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS

2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS 2.2.5 DEN EUROPEISKE BORGMÄSTAREN OCH EUROPAS FULLMÄKTIGELEDAMÖTER DAVID KARLSSON Att göra internationella komparativa studier på ämnet lokal demokrati och politik är en utmaning eftersom olika länder

Läs mer

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA

POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA 2.1.11 POLITISKT FÖRTROENDE I KOMMUNALA KONTEXTER YLVA NORÉN BRETZER Politiskt förtroende är ett omdiskuterat tema inom statsvetenskapen, men har i hög utsträckning utforskats i ett länderjämförande perspektiv

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

DEMOKRATI, SOCIALT KAPITAL OCH FÖRTROENDE

DEMOKRATI, SOCIALT KAPITAL OCH FÖRTROENDE Demokrati, socialt kapital och förtroende DEMOKRATI, SOCIALT KAPITAL OCH FÖRTROENDE BO ROTHSTEIN & STAFFAN KUMLIN F å böcker har haft ett sådant genomslag i den internationella politiska debatten som Robert

Läs mer

Att ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?

Att ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Matematiken i PISA

Matematiken i PISA Matematiken i PISA 2003-2012 Matematiken i PISA 2003-2012 Matematikbiennalen 6-7 februari 2014 Anita Wester Skolverket Samuel Sollerman Stockholms universitet Vad är PISA? OECD:s Programme for International

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013

Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? 20 feb 2013 C1. Produkter som märks Vad betyder märket för företag och konsumenter? Gunne Grankvist Docent i psykologi 3 Konsumenters

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter

Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Euro Health Consumer Index 2013: Sverige rasar i årets ranking av EU-sjukvården Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Bryssel, den 28 november, 2013 Samtidigt som den

Läs mer

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1

Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Politices kandidatprogrammet Kurs: Politisk teori II Kurskod: 733G36 Hemtentamen i politisk teori Författad av: Julia Fredheim, grupp 1 SYFTE Denna promemoria syftar till att jämföra

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING

ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING Tillämpad sociologi VT2011 Mattias Bengtsson Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Mattias.Bengtsson@sociology.gu.se Individualisering ett mångtydigt och flerdimensionellt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

Statsvetenskap GR (A), 30 hp

Statsvetenskap GR (A), 30 hp 1 (6) Kursplan för: Statsvetenskap GR (A), 30 hp Political Science Ba (A), 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression SK001G Statsvetenskap Grundnivå (A) Inriktning (namn)

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Den nordiska modellen - universalismens principer

Den nordiska modellen - universalismens principer Den nordiska modellen - universalismens principer Gysinge Akademin 7-8 november 2012 2012-11-16 Den nordiska modellen - universalismens principer /Kirsi-Marja Lehtelä 1 Universalismen En grundläggande

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Helena Stensöta, docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 15 maj 2013 Översikt Intro: Varför behöver en generell

Läs mer

Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson. 15 april 2013

Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson. 15 april 2013 Kommentarer vårproposition 2013 Magdalena Andersson 15 april 2013 Sammanfattning Sverige har utvecklats sämre än jämförbara länder Arbetslösheten är högre Sysselsättningsutvecklingen jämförbar med övriga

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Begreppet socialt kapital fortsätter att vara en svår pusselbit för den nutida

Begreppet socialt kapital fortsätter att vara en svår pusselbit för den nutida På spaning efter det sociala kapital som flytt PÅ SPANING EFTER DET SOCIALA KAPITAL SOM FLYTT BO ROTHSTEIN Begreppet socialt kapital fortsätter att vara en svår pusselbit för den nutida samhällsvetenskapen.

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Det svenska samhällskontraktet

Det svenska samhällskontraktet Enskild motion Motion till riksdagen 2017/18:3463 av Robert Hannah (L) Det svenska samhällskontraktet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

ETIK för FRITIDS- LEDARE

ETIK för FRITIDS- LEDARE ETIK för FRITIDS- LEDARE KC KUNSKAPSCENTRUM FÖR FRITIDSLEDARSKAP Kunskapscentrum för fritidsledarskap har under flera år arbetat för att skapa samsyn kring fritidsledarens yrkesidentitet, såsom människosyn,

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Politiska system i jämförande perspektiv. Forskning om institutioners betydelse

Politiska system i jämförande perspektiv. Forskning om institutioners betydelse Politiska system i jämförande perspektiv Forskning om institutioners betydelse Jämförande metod Fyra ambitionsnivåer: Beskriva, klassificera (ideal- och realtyper), testa hypoteser, förutsäga utfall Deduktivt

Läs mer

UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se

UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se UNGDOMARS ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN - VILKEN BETYDELSE HAR FÖRENINGSLIVET? Peter Håkansson peter.hakansson@mah.se Vad är problemet? Ungdomar har svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden Ökande

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Förskolenivå. Kapitel 3

Förskolenivå. Kapitel 3 Kapitel 3 Förskolenivå Avsnittet är baserat på Key data on education in Europe (EU), utgåvorna 1999 2000 och 2000 2001 samt Starting Strong 2001 (OECD). 41 Att förbättra tillgången och kvalitén på utbildning

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)

Utbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *) Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2010-11-24 Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Reviderad

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Demokratiapäivä - Demokratidagen Forskningsledare Sari Pikkala Åbo Akademi, Offentlig förvaltning

Demokratiapäivä - Demokratidagen Forskningsledare Sari Pikkala Åbo Akademi, Offentlig förvaltning Demokratiapäivä - Demokratidagen 18.10.2016 Forskningsledare Sari Pikkala Åbo Akademi, Offentlig förvaltning sari.pikkala@abo.fi Sari Pikkala 2016 18.10.2016 1 Några nyckeltal om kommunalval 1980-2012

Läs mer

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Socialt kapital i Österbotten Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare Innehåll Vad är socialt kapital? Det sociala kapitalet i Finland Enkät om mental hälsa GERDA-studien Deltagande

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Figur 1. New York: Mord och dråp, 1950 2011, per 100 000 invånare.

Figur 1. New York: Mord och dråp, 1950 2011, per 100 000 invånare. Undret i New York Medierna är fulla med positiva nyheter från brottslighetens New York, eller snarare det laglydiga New York. Sedan början av 1990-talet har brottsligheten sjunkit med 60, 70 och 80 procent

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det

Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det Vilka är det som litar på sina medmänniskor? VILKA ÄR DET SOM LITAR PÅ SINA MEDMÄNNISKOR? BO ROTHSTEIN Sedan 1996 har SOM-institutet mätt graden av mellanmänsklig tillit i det svenska samhället. Svarspersonerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5)

Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) 2016-08-19 Ks 376/2016 Ert dnr: KU2016/00088/D Svar på remiss över betänkandet Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) Kulturdepartementet har inkommit med en remiss till Örebro kommun gällande betänkandet

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer