Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Transkript

1 Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I årets övning Telö 11 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en observationsgrupp bestående av representanter från stadsnäten. Syftet med observatörsgruppens deltagande var att få en uppfattning om hur sektorn övar och att ta fram denna rapport som kan spridas inom för att öka engagemanget och intresset. Sidan 1 av 8

2 RAPPORT OBSERVATÖRSGRUPPEN TELÖ 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Innehåll Bakgrund... 3 Stadsnätens ökande betydelse... 3 Sammanfattning... 3 Deltagare... 4 Observatörsgruppens uppgift och syfte... 4 Översiktligt schema för övningen... 4 Scenariot för övningen... 4 Övningen... 5 Observatörsgruppens intryck och reflektioner... 6 Rekommendationer till stadsnäten... 7 Nationell samverkan mellan stadsnät... 7 Sidan 2 av 8

3 Bakgrund Telö 11 ingår i den nationella övningsstrategin för sektorn elektronisk kommunikation och det övergripande målet för Telö 11 var att genom förberedda samverkansrutiner stärka sektorns förmåga i krishantering vid extraordinära händelser. I årets övning Telö 11 fick i uppdrag av PTS att medverka med en observatörsgrupp bestående av representanter från stadsnäten. Stadsnätens ökande betydelse I Sverige finns över 150 lokala stadsnätsoperatörer. Tillsammans utgör dessa en betydande del av Sveriges samhällsviktiga IT-infrastruktur. Stadsnäten har gått från att vara en lokal infrastrukturbyggare i begränsad omfattning till att utgöra en betydande marknadskraft och förvaltare av öppna stadsnät. Samhällets behov av kommunikation och bredbandstjänster ökar konstant vilket kräver en IT-infrastruktur med hög tillgänglighet och kvalité. Stadsnätens betydelse ökar därför i takt med att deras fiberoptiska IT-infrastruktur blir alltmer utbredd samt att de digitala tjänsterna för skola, vård, omsorg och andra viktiga samhällstjänster i allt högre grad används. Även lokala, nationella och internationella operatörer behöver tillgång till lokala accesser. Stadsnäten som tagit ett stort samhällsansvar och byggt fiberoptisk IT-infrastruktur även utanför tätorterna har medfört att stadsnäten blivit en viktig leverantör till andra operatörer, både av svartfiber och kapacitet. Då stadsnäten blir en allt viktigare del av den samhällsviktiga infrastrukturen ökar också kraven, både från tillsynsmyndigheten och från konsumenterna. För att möta de ökade kraven krävs att stadsnäten bedriver ett långsiktigt systematiskt säkerhetsarbete där övning av sin krishanteringsförmåga ingår som en naturlig del av detta arbete. Sammanfattning I och med stadsnätens ökande betydelse och de ökande kraven från tillsynsmyndigeter och konsumenter blir arbetet med driftsäkerhet av allt viktigare. Ett större engagemang och deltagande i övningar och aktiviteter som tillhandahålls av PTS är därför önskvärt. Observatörsgruppens helhetsintryck av övningen var mycket positivt och gav deltagarna i gruppen en del att tänka på, deltagarna blev också mer positiva till att delta som övade. Övningen var väl förberedd och genomförandet mycket professionellt, den avslutande presskonferensen lockade till många skratt samtidigt som den gav många viktiga erfarenhetsutbyten och reflektioner på övningen. Övningen som fokuserade på samverkansrutiner gjorde det tydligt hur viktig samverkan är och väckte tankar kring att bilda en nationell samverkansgrupp för stadsnäten, observatörsgruppens förhoppning är att PTS kan stödja detta för att starta och driva en sådan samverkan :s regi. Sidan 3 av 8

4 Deltagare, Frank Bekamp, projektledare Mälarenergi stadsnät AB, Ronny Sundström Botkyrka stadsnät AB, Heikki Relander och Martin Svensson Finspångs stadsnät, Finet AB, Henrik Ganard Falu Elnät AB, Arne Andersson Norrsken AB, Björn Jonsson (på distans) Observatörsgruppens uppgift och syfte 1. Att få en uppfattning om hur sektorn övar och ta fram en rapport som kan spridas inom. 2. Delta som en resurs i motspelet, främst mot NTSG (Nationella telesamverkansgruppen). 3. Delta fullt ut i övningens utvärdering. Översiktligt schema för övningen 8 november - Motspelsutbildning 9 november - Övning 10 november - Övning, utvärdering och avslutande presskonferens. Scenariot för övningen Hösten 2011 har varit särskilt regnig vilket lett till att Mälaren i början av november har extremt höga vattennivåer med drygt en meter över havsnivån vilket lett till översvämningar längs stränderna och i delar av Stockholm. All uppmärksamhet är i detta läge riktat mot mälarområdet. Riskerna för dammbrott i älvar har varken diskuterats eller analyserats. Den 7 november på eftermiddagen når Mälarens vattenyta en sådan nivå att vissa kajer översvämmas och en del tunnelsystem börjar vattenfyllas. Den 8 november sker detta på stor bredd vilket bland annat leder till el- och telestörningar i innerstaden. Allt fokus är nu mot Stockholm. Problemen med eldistribution på grund av översvämningarna i Stockholm leder till att strömförsörjningen till teleknutpunkterna Stockholm B och Stockholm C bryts tidigt den 9 november. Elkraftförsörjningen till stationerna tas över av reservkraftaggregat men efter några timmar stannar dessa p.g.a. bränsleproblem. Elavbrotten medför omfattande störningar i teletrafiken i främst norra Stockholm, internt och externt, såväl på fast som på mobil telefoni. Elkraftbortfallen drabbar även kunderna, vilka i varierande grad har reservkraft. En del har reservkraft men den är placerad i källare och har översvämmats. Sidan 4 av 8

5 Den 8 november kl brister helt oväntat dammen vid Lossen högst uppe i Ljusnans dalgång. Det beror på en okänd svaghet i dammen som instrumentering och rondering inte gett någon indikation på. Magasinet i dammen hade då den högsta nivån på 50 år. Fokus är nu mot dammbrottet och dess följder. Under natten till den 9 november är det låg molnbas och underkylt regn vilket omöjliggör lågflygning med flyg och helikopter. På morgonen är flygförhållandena oförändrade. Temperaturen är kring fem grader och det är sydvästliga vindar med vindhastigheter på 10 till 15 meter per sekund. De starka vindarna bedöms vara kvar några dagar samtidigt som temperaturen förväntas sjunka. Elförbrukningen är förhållandevis normal. Priserna är låga och vattenkraftproduktionen är hög, liksom överföringen från Norrland. Övningen Målet för årets övning var att genom förberedda samverkansrutiner stärka sektorns förmåga i krishantering vid extraordinära händelser. Under övningen så framkom det brister i denna samverkan, främst med elsektorn. Samverkan under övningen skedde, men mer på lokal nivå snarare än genom centrala funktioner. Många uppfattade inte scenariot som en kris för telekomsektorn utan att krisen fanns utanför sektorn som sedan fick en stor påverkan på telekommunikationstjänsterna. Störst problem upplevde operatörerna med kommunikationen till övriga samhället, främst för att säkerställa elförsörjning, transporter och framkomlighet. Under övningen prövades även samverkan med Försvarsmakten vilket fungerade mycket väl. Försvarsmakten bistod med material och resurser vid upprättande av viktiga kommunikationslänkar för telekommunikation mellan norra och södra Sverige. Användning av andra operatörers personal i egen tjänst visade sig mycket svårt. Svårigheterna låg i att man inte hade förberedda samverkansrutiner för detta samt att det fanns stora olikheter i systemen och bristande tillgång till stödsystem. Ett annat hinder var av konkurrensskäl. Prioritering av operatörernas åtgärder för återupprättande av funktionen i nätet styrdes av SLA-avtal. Myndigheter och samhällsviktiga funktioner har ofta dåliga SLA nivåer eftersom de vill hålla nere kostnaderna. Övningen visade att beställarkompetensen för telekommunikation behöver höjas hos myndigheter och samhällsviktiga funktioner. För stadsnätens del så saknades tillgång till information och viss samordning, de deltagande stadsnäten i observatörsgruppen såg till stora delar samma brister och problem hos sig själv som hos de övade organisationerna. Övningen visade på ett antal problemområden något som de övade organisationer nu kan utvärdera och förbättra, vilket är hela syftet med att öva sin förmåga. Med tanke på de Sidan 5 av 8

6 senaste stormarna känns det högst aktuellt att stadsnäten ökar sitt engagemang kring driftsäkerhetsarbetet och i högre grad deltar i denna typ av övningar. Observatörsgruppens intryck och reflektioner Övningen upplevdes som mycket professionell både i upplägget och i genomförandet. De verktyg och hjälpmedel som ställdes till förfogande gjorde att observatörsgruppen kunde följa övningen på ett mycket realistiskt sätt. Motspelet som representerade samhällets resurser och kravställare var starkt bidragande till övningens realism och kvalitet, bland deltagare i motspelet fanns bland annat: Regeringskansliet, MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap), SOS Alarm, Polisen, SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), Försvarets radioanstalt, Försäkringskassan, Försvarsmakten, Region Gotland samt flertalet kommuner och landsting. Observatörsgruppen hade också möjlighet att följa de olika lägesrapporterna som gavs hos bland annat övningsledningen och NTSG. Gruppen fann det intressant att se den information som kom via media i jämförelse med den information som gavs under de olika lägesrapporterna. I brist på information eller en korrekt och samlad bild av läget gjorde att media formade sin egen uppfattning. Det visade på hur viktigt hanteringen av information och media blir under en krissituation för att minska påfrestningen på krisledningsorganisationen. Några citat från deltagarna i observatörsgruppen: Bra att träffa andra stadsnät och aktörer för att lyssna av och skaffa nya erfarenheter. Jag såg också hur sårbart vårt samhälle är när det gäller driftsäkerheten Telö11 var som helhet mycket intressant och gav en bild av vilka svårigheter som vi kan komma att ställas inför, tex hur få fram diesel. Det var en tankeställare för mig. Telö11 visar också att stadsnäten i Sverige borde ha en gemensam kommandocentral, där bolagen hjälper varandra med personal, kompetens och erfarenheter. Många av oss stadsnät är en del av ett energibolag så vi skulle kunna erbjuda inte bara alternativa datakommunikationsvägar utan också resurser för att reparera andra typer av skador. Proffsig genomförd övning speciellt så blev den avslutande presskonferensen riktigt rolig. Alla i övervakningsgruppen hade uppfattningen att Stadsnätet borde ha en bättre samverkan mellan sig, i nuläget verkar den vara obefintlig. Det finns bara fördelar om Stadsnätsföreningen skulle ta initiativ till att dra igång någon sorts av samordning mellan stadsnäten i denna fråga Sidan 6 av 8

7 Intrycket av övningen var överlag mycket bra och samtliga deltagare i observatörsgruppen kan tänka sig att delta som övade i nästa övning. Övningen är till för de övade så att de kan identifiera sina egna brister och sedan kunna arbeta med att förbättra dessa, syftet är alltså inte att peka ut någon övad på grund av dess brister, något deltagarna i observatörsgruppen tidigare känt en viss rädsla för. Rekommendationer till stadsnäten Stadsnäten har ofta begränsade resurser och möjligheter att öva sin krisberedskap på egen hand. Alla stadsnät kan oberoende av sin storlek delta i Telö fullt ut och därigenom stärka sin förmåga att hantera incidenter och kriser. Det är därför viktigt att stadsnäten blir mer engagerade och deltar i dessa typer av övningar och utvärderingar. Stadsnäten borde i högre grad ta till vara på möjligheterna att öva och öka medvetenheten i riskhantering och hantering av större driftstörningar. Övning är ytterst värdefull för alla delar av verksamheten då de alla kommer att beröras av större incidenter och extraordinära händelser. Det är observatörsgruppens allmänna rekommendation att ta till vara på möjligheten att öva genom att delta i Telö övningarna. Stadsnäten har här en fantastik möjlighet genom att delta i dessa övningar förbättra sin krishanteringsförmåga och därmed höja tillgängligheten och kvalitén in sina nät. En annan rekommendation från observatörsgruppen är att öka samverkan mellan stadsnäten. Personal, materiella resurser och kompetensutbyte är områden där samverkan kan ske. Ta också vara på samverkansmöjligheterna med de lokala energibolagen och upprätta rutiner för detta. Fastslå en informationspolicy och ta fram rutiner för informationshanteringen och kontakterna med media. Detta kan minska påfrestningarna på krisledningsorganisationen samt stärka stadsnätets varumärke. Nationell samverkan mellan stadsnät En större samverkan mellan stadsnäten borde finnas, något som alla i observatörsgruppen var eniga om. En sådan samverkan är inte bara viktig för stadsnäten emellan utan även för samverkan gentemot övriga operatörer och aktörer på marknaden, där spelar en viktig roll som representant för stadsnäten i NTSG. Observatörsgruppen vill därför vidare undersöka möjligheterna att bilda ett samverkansforum för driftsäkerhet som ska utgöras av en representativ grupp av Sveriges stadsnät. Syfte skall vara att driva och lyfta frågor som är viktiga för stadsnätens samverkan vid kriser, utbyta information och kartlägga resurstillgångar för att vidare utveckla uthålligheten och tillgängligheten bland Sveriges stadsnät. Sidan 7 av 8

8 En nationell samverkan mellan stadsnäten kan samtidigt bli en samordnad resurs och stöd till NTSG via. Det är observatörsgruppens förhoppning att PTS skall se positivt på initiativet till ett samverkansforum för stadsnäten och kunna bidra med en finansiering så att med hjälp av externa resurser kunna samordna och upprätta ett sådant forum. Förslag från observatörsgruppen på hur denna fråga skall behandlas är att som representant för stadsnäten väcker frågan hos PTS för att se vilka möjligheter till stöd en sådan nationell samverkansgrupp kan få. Enligt uppdrag, Frank Bekamp, Maintrac AB s Projektledare i Telö11 Sidan 8 av 8