Studiehandledning. Introduktion. Kontaktuppgifter. för kursen. Lärande i digitala miljöer. Learning in Digital Settings (11)

Transkript

1 (11) Studiehandledning för kursen Lärande i digitala miljöer Learning in Digital Settings 7.5 högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod PEA180 Vårterminen 2013 Introduktion Välkommen till kursen Lärande i digitala miljöer! Kursen ges både inom programmet Digitala medier samt erbjuds som fristående kurs. Kursen ges på helfart. Kontaktuppgifter Funktion Namn Adress Kursgivande institution Kursansvarig lärare Hans Melkersson (HAM) melker@edu.su.se Undervisande lärare Ali Muhammed (ALI) amalrikabi@gmail.com Undervisande lärare Harald Mellbom (EHM) harald@mellbom.se Kursadministratör Ingela Näsström ingela.nasstrom@edu.su.se

2 (11) Kursens syfte I denna kurs är syftet att studera och analysera digitala miljöer utifrån ett lärandeperspektiv. Kursen inleds därför med en genomgång av begreppet lärande, sett ur olika teoretiska perspektiv, olika lärteorier. I kursens senare del utforskas och analyseras det lärande som sker i en särskild digital aktivitet, i ett MMORPG-spel; Massively Multiplayer Online Role-Playing Game, ett spel som heter World of Warcraft. Syftet med använda spel som exempel på lärande i kursen är att problematisera spel som läraktivitet, där deltagare lär av varandra, prövar och utvecklar egen färdighet, gör misstag och korrigerar, upplever olika känslor, förändras och bidrar till förändring, helt enkelt är delaktig i en social (mänsklig) aktivitet. Frågor som berör vad som pågår, vad som lärs, hur det går till eller vilka konsekvenser som spelandet kan ha, mm, kan därmed behandlas. Vilket lärande kan vi se? Vilka egenskaper eller kompetenser blir synliga? Vilka av dessa blir eftertraktade och uppskattade? Hur förändras mitt deltagande i denna aktivitet över tid? Lärandemål Ett mål under kursen är att studenten skall utveckla förståelse för olika perspektiv på lärande. Kursen syftar särskilt till att ge en förståelse för hur lärande i digitala miljöer kan gestalta sig och hur denna kan förankras i olika lärteorier. Efter kursen förväntas studenten kunna: redogöra för olika teoretiska perspektiv på lärande, med särskilt fokus på lärande i digitala miljöer, tillämpa dessa perspektiv för att utforska, analysera och beskriva människors lärande i exempel på digitala miljöer, diskutera, problematisera och förklara människors lärande i digitala miljöer med stöd i olika lärteorier. Kursens innehåll Under kursen kommer ett antal olika perspektiv på lärande diskuteras, målet är att ge en orientering av lärande som begrepp och som forskningsområde. Utifrån olika teorier om lärande, diskuteras och problematiseras digitala lärmiljöer som sociala aktiviteter.

3 (11) Kursen ger studenten möjlighet att analysera och förstå lärande med fokus på digitala miljöer. Lärande kan sägas pågå i olika sammanhang, i strukturerade, organiserade sammanhang inom skola och andra undervisningsmiljöer men återfinns även i informellt eller spontant formade miljöer. Idag utgör olika digitala miljöer eller verktyg en naturlig, integrerad del av vår vardag och medverkar därmed i ett pågående livslångt lärande. Ofta betraktas lärande som något som sker avgränsat, i skolan eller i andra organiserade utbildningssituationer. I denna kurs kommer fokus att vara på lärande som sker i vardagen, utanför planerade utbildningsmiljöer. Undervisning Kursen inleds med ett antal föreläsningar samt litteraturstudier. I samband med varje föreläsning och litteraturavsnitt skriver studenten en läslogg med utgångspunkt i tre arbetsfrågor. Denna läslogg lämnas i studentens inlämningsmapp i Mondo. Efter den första delen av kursen, föreläsningar och litteraturstudier, bildar dessa läsloggar ett stöd för kursens examination. (Se vidare under punkten Uppgifter nedan.) Föreläsningarna När Vad Var Må 21/ Föreläsning 1 Introduktion: till kursen och till begreppet lärande (HAM) Kurspresentation, arbetsformer och gruppindelning. Om loggar och labbar kritisk läsning, patchwork, och uppsatsskrivande. Under den första föreläsningen kommer vi att gå igenom kursen, våra arbetsformer, uppgifter, examination, mm. Vi skall göra en gruppindelning inför kommande laborationer och seminarier. Vi kommer att gå igenom vår lärplattform Mondo och diskutera möjligheter att utveckla denna.

4 (11) Ti 22/1 Föreläsning Teorier om lärande: en överflygning (HAM) Litteratur: Säljö, Roger (2005): Lärande & kulturella redskap, kap 1-3. I den andra föreläsningen kommer vi att göra en överflygning över området olika perspektiv på lärande, alltså en orientering över sätt att tala om, förklara eller beskriva lärande. Ett antal olika teoretiska perspektiv på lärande diskuteras med målet att se till olika positioner och relationer inom ett vetenskapligt, pedagogiskt fält. Olika individer, grupper eller institutioner trängs inom detta fält och strider om gemensamma intressen och positioner. Denna föreläsning skall handla om det pedagogiska fältet. Må 28/ Föreläsning 3 Lärande ur ett sociokulturellt perspektiv (CT) Litteratur: Säljö, Roger (2005). Lärande & kulturella redskap. Kap 4-6. Den tredje föreläsningen kommer att ta upp lärande sett ur ett särskilt perspektiv, ett sociokulturellt perspektiv. Detta perspektiv har en tydlig förankring i kursens litteratur och i ämnet för våra laborationer, att studera ett gemensamt, kollaborativt lärande. Under denna föreläsning kommer bland annat begrepp som situerat lärande, mediering och kulturella redskap att utvecklas, förklaras och förtydligas.

5 (11) On 30/1 Föreläsning Lärande ur ett utbildnings- och kultursociologiskt perspektiv (HAM) Litteratur: Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Säljö, Roger (2005). Lärande & kulturella redskap. Kap 7-8. Den fjärde föreläsningen kommer att fokusera på ett utbildningssociologiskt perspektiv på lärande. Föreläsningen diskuterar Pierre Bourdieus sociologiska begrepp, till exempel symboliskt kapital (med underformerna kulturellt kapital och utbildningskapital), habitus och socialt fält, samt ger en bild av hur dessa begrepp kan användas för att belysa utbildningens roll i samhället. Ur detta perspektiv kan vi se hur olika grupper i samhället förhåller sig till lärande och utbildning, men också hur olika verksamheter eller handlingar formar vårt sätt att se på oss själva och vår omvärld. Må 04/ Föreläsning 5 Lärande i digitala miljöer (HAM) Litteratur: Linderoth, Jonas (2007). Datorspelandets dynamik: Lekar och roller i en digital kultur. Del 1-2, 4. I den femte föreläsningen kommer vi att närma oss lärande i ett särskilt område, en digital miljö. Föreläsningen tar upp ett antal frågor som blir intressanta då vi tittar på lärande i den särskilda kontexten digitala miljöer. Hur påverkas lärande i skilda kontexter? Vad förändras och vad förblir detsamma då lärande sker i traditionella undervisningssammanhang i skola eller andra liknande utbildningsformer?

6 (11) On 6/2 Föreläsning Om spel och spelande: introduktion till laborationer (EHM) Litteratur: Linderoth, Jonas (2007). Datorspelandets dynamik: Lekar och roller i en digital kultur. Del 3. Linderoth, Jonas (2006). Bland gnomer och nattalver. Den sjätte och sista i raden av föreläsningar kommer specifikt att behandla spel och spelande. Föreläsningen kommer att ges av en erfaren expert inom området, idag en produktiv spelutvecklare med ett förflutet som elitspelare inom MMORPG. Under föreläsningen kommer olika typer av spel att diskuteras, från de tidiga, mycket enkla spelen till dagens populära MMORPG-spel. Fokus kommer att läggas på möjligheterna att anlägga ett teoretiskt perspektiv på spel som aktivitet: hur kan vi förklara spel och spelande med stöd av en vetenskaplig metod? Laborationerna Efter föreläsningar och litteraturstudier skall vi ge oss in i en särskild lärandemiljö, ett MMORPG-spel nämligen World of Warcraft. Vi ger oss in i spelet och studerar detta ur ett lärandeperspektiv: på vilket sätt kan denna verksamhet bilda en lärandeaktivitet? Vad kännetecknar denna värld sett ur ett lärandeperspektiv? Vilka former för deltagande finns? Vilka kunskaper krävs och vilka är eftertraktade och erkänns som viktiga eller nyttiga? Under laborationerna kommer frågor som uppstått under litteraturstudierna att bilda underlag för diskussioner och gruppuppgifter. (Se vidare under punkten Uppgifter nedan.)

7 (11) Må 11/2 Ti 12/2 On 13/2 To 14/2 Laboration: World Of Warcraft Labb för grupp 1 Laboration: World Of Warcraft Labb för grupp 2 Laboration: World Of Warcraft Labb för grupp 3 Laboration: World Of Warcraft Labb för grupp 4 Ped 2427 Ped 2427 Ped 2427 Ped 2427 Fr 15/2 Laboration: World Of Warcraft Labb för grupp 5 Ped 2427 Gruppen delas i mindre grupper om max studenter. Varje grupp genomför en dags laboration i datalabbet på. Utöver denna labbdag skall gruppen slutföra den gruppuppgift som inleds under laborationerna. (Se nedan under punkten Uppgifter.) Må 18/ Individuell skriftlig uppgift: Salstentamen Ped 1503 Kursens individuella skriftliga uppgift genomförs i form av en salstenta måndag 18/2 i sal Under dagen kommer tre tentamenspass att erbjudas enligt ett schema som publiceras i Mondo, varje student skall välja ett av dessa tre pass att skriva sin uppgift.

8 (11) On 20/2 Rapport: World Of Warcraft Redovisning för grupp 1-3 Ped 2519 Fr 22/2 Rapport: World Of Warcraft Redovisning för grupp 4-5. Ped 2519 Under dessa seminarier skall gruppens rapport redovisas. Varje grupp får en viss tid (se vidare särskilt dokument Gruppuppgift ) och skall redovisa erfarenheter och slutsatser från sitt projektarbete. Gruppen skall vara beredd på att diskutera och svara på frågor från övriga deltagare. Uppgifter Delmoment Uppgift Redovisning Föreläsningar och litteraturstudier: 1. Läslogg 1.) Under denna del skall du skriva anteckningar, en läslogg, under dina litteraturstudier. Läs med pennan i handen, skriv ned reflektioner, tankar och idéer, definitioner av begrepp, etc. Till stöd har du tre arbetsfrågor som ger dig en struktur på din logg. Tanken är att din läsning, och ditt loggskrivande, i stort skall följa den uppdelning av litteraturen som presenteras i schemat och att dina loggar publiceras i din inlämningsmapp i Mondo i takt med, eller i samband med, föreläsningarna. Se vidare instruktioner i separat text, Läslogg. Laborationer: 2. Gruppuppgift 2.) Under denna del, laborationsdelen, kommer du att tillsammans med övriga medlemmar i din grupp skriva en rapport. Denna skall behandla ett antal frågor som uppstått och behandlats i gruppen under laborationerna samt ett antal frågor som delas ut i samband med dem. Rapporten sammanställs och bildar underlag för en muntlig presentation under det sista seminariet (se vidare nedan och särskilt dokument, Gruppuppgift ). Denna rapport sammanställs och lämnas i respektive students inlämningsmapp, alltså alla deltagare i en grupp lägger ned samma rapport i sina mappar. Se vidare instruktioner i separat text, Gruppuppgift.

9 (11) Avslutande seminarier: 3. Muntlig presentation Individuell examinationsuppgift: 4. Salsskrivning 3.) Kursens sista moment är två avslutande seminarier där hela gruppen delas i halvklass. Varje labbgrupp får tid för muntlig redovisning med stöd av ett presentationsprogram eller motsvarande där erfarenheter, reflektioner, analyser och slutsatser från rapporten lyfts fram och presenteras. 4.) Kursen avslutas med en individuell examinationsuppgift, i form av en salstenta. Den muntliga presentationen hålls under de avslutande två seminarierna den 20:e och 22:e februari. Dator och projektor finns till förfogande. Salstentan genomförs 18/2 i sal 1503 och skrivs på dator. Se vidare instruktioner i separat dokument. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom inlämning av skrivloggar, deltagande i laboration och grupparbete samt en individuell skriftlig uppgift. Som betyg på kursen används en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (ifallande ordning) A, B, C, D, E, Fx och F. För godkänt betyg på kursen krävs lägst betygsgraden E. Den som har godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Inlämning av skrivloggar samt grupparbete (laboration+rapport) bedöms enligt betygsskalan Godkänt-Icke godkänt. Betygskriterier Den individuella skriftliga examinationsuppgiften bedöms enligt följande kriterier: Betyg A Beskriver olika teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer Beskriver teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer i en utvecklad och sammanhållen teoriram där centrala begrepp synliggörs. Tillämpar teoretiska perspektiv för att utforska och analysera människors deltagande i digitala miljöer Tillämpar olika teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer på ett sammanhållet och integrerat sätt och med tydlig förankring i kursens litteratur. miljöer som lärmiljöer och/eller kulturer utifrån olika perspektiv miljöer som lärmiljöer/ kulturer på ett nyanserat sätt utifrån kursens litteratur och resultat från laborationer samt utvecklar frågor utöver det som behandlats i kursen.

10 (11) B Beskriver teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer i en delvis sammanhållen teoriram där olika centrala begrepp framträder. Tillämpar teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer på ett delvis sammanhållet och integrerat sätt. miljöer som lärmilöer/ kulturer på ett nyanserat sätt utifrån litteratur och laborationer. C Beskriver teoretiska perspektiv på lärande och digitala miljöer och förmår integrera centrala begrepp på ett korrekt sätt. Tillämpar och integrerar centrala begrepp på lärande i digitala miljöer på ett delvis korrekt sätt miljöer som lärmiljöer/ kulturer på ett delvis nyanserat sätt utifrån litteratur och laborationer. D Beskriver centrala begrepp inom teoretiska perspektiv på lärande och digitala miljöer var för sig på ett korrekt sätt. Tillämpar vissa begrepp inom teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer på ett korrekt sätt. miljöer som lärmiljöer/kulturer på ett delvis nyanserat sätt utifrån del av litteratur eller erfarenheter. E Beskriver centrala begrepp inom teoretiska perspektiv på lärande och digitala miljöer var för sig på ett delvis korrekt sätt. Tillämpar vissa begrepp inom teoretiska perspektiv på lärande i digitala miljöer på ett delvis korrekt sätt. miljöer som lärmiljöer, med viss grund i litteratur och/eller tidigare erfarenheter. Fx Beskriver teoretiska perspektiv på lärande och /eller digitala miljöer på ett bristfälligt eller inte korrekt sätt. Tillämpar teoretiska perspektiv på ett bristfälligt eller inte korrekt sätt miljöer som lärmiljöer på ett icke underbyggt sätt. F Har helt underlåtit att beskriva några perspektiv på lärande och digitala miljöer. Tillämpar inte några teoretiska perspektiv eller redovisar inte hur och vad man har utforskat och analyserat av människors deltagande i digitala miljöer. Problematiserar inte digitala miljöer som lärmiljöer och/eller kulturer utifrån olika perspektiv.

11 (11) Kurslitteratur Obligatorisk läsning Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, 2 korr. utg. uppl., Skeptronhäften 15. Uppsala: SEC, Uppsala universitet, 26 s. Linderoth, Jonas (2007). Datorspelandets dynamik: Lekar och roller i en digital kultur. Stockholm: Studentlitteratur. Linderoth, Jonas (2006). Bland gnomer och nattalver. Pedagogiska magasinet, , Säljö, Roger (2005). Lärande & Kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Vidare läsning Engeström, Yrjö och Mwanza, Daisy (2005):Managing content in e-learning environments. British Journal of Educational Technology; May2005, Vol. 36 Issue 3, p , 11p. b-cbee-44c1-ab21-fd33a71e2bfc%40sessionmgr112&vid=2&hid=123 Yrjö Engeström, Hannele Kerosuo, (2007). From workplace learning to interorganizational learning and back: the contribution of activity theory, Journal of Workplace Learning, Vol. 19 Iss: 6, pp Inspelad intervju med Yrjö Engeström, Samtal med Yrjö Engeström. Engeström, Yrjö (2011). Artikel publicerad i Theory & Psychology, Sage Journals. From design experiments to formative interventions. Theory & Psychology October : Vissa artiklar kräver inloggning på SU:s webb.