Sammanträde i Landstingsstyrelsen

Transkript

1 DAGORDNING Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (5) Sammanträde i Landstingsstyrelsen Ordförande kallar till sammanträde. Tid: kl (OBS! Tiden) Plats: Futurum, Landstingshuset, Falun Dessa handlingar finns att tillgå på Internet adress Innehållsförteckning Inledning och protokollsjustering... 2 Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden Återremiss - Ambulanshelikopter i Dalarna 3 Landstingsstyrelsens Beslutsärenden Valärenden 5 Postadress Besöksadress Kontakt Mötessamordnare Box 712 Vasagatan Falun Falun Org.nr:

2 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 2 (5) Inledning och protokollsjustering

3 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 3 (5) Landstingsfullmäktiges Beslutsärenden 1 Återremiss - Ambulanshelikopter i Dalarna Diarienummer LD12/01796 Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Utredningen och dess bilagor om etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna ska ligga till grund för en etablering av ambulanshelikopterverksamhet dygnet runt i Dalarna med placering på Mora flygplats 2. Landstinget beslutar att utnyttja framförhandlad option för inköp av helikopter 3. Beräknad investeringskostnad på ca 62,7mkr fördelat på ca 13 mkr 2014 och 50 mkr år 2015 beaktas i budget Sammanfattning av ärendet Landstingsfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till landstingsstyrelsen med uppdrag att ta fram ett utredningsunderlag där frågan om en entrepenadlösning av ambulanshelikopter belyses i jämförelse med ägande och egen drift. Utredningsrapporten biläggs, bilaga h). På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Föreligger en utredningsrapport och förslag på att verksamheten startar under sommaren En etablering innebär att möjlighet till att erbjuda dalfolket en jämlik och säker vård ökar. Även avlägset boendes möjligheter till avancerad modern t ex infarkt- och strokevård ökar samtidigt som de gästande fjällturisternas efterfrågan på snabb och avancerad vård och behandling blir bättre. Dessutom ökar vägambulansberedskapen generellt i hela länet till följd av den avlastning en helikopterverksamhet innebär. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om beställning. I ärendet redovisas följande handlingar: a) Beslutsunderlag b) Helikopterutredning med separat ekonomisk kalkyl bil 1, 2312 c) Justerad ekonomisk kalkyl bil 2

4 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 4 (5) d) Nyttan bil 3 e) Utredning f) Protokollsutdrag LF g) Förtydligad kalkyl h) Utredning återremiss

5 DAGORDNING Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen Central förvaltning Sida 5 (5) Landstingsstyrelsens Beslutsärenden 2 Valärenden Ordförandens förslag: 1. Distriktssköterskan Eva Tingvall entledigas som ledamot i LÄKEMEDELSKOMMITTÉN från och med Distriktssköterskan Margaretha Ahlberg väljs som ny ledamot i LÄKEMEDELSKOMMITTÉN från och med till och med Sammanfattning av ärendet Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 28 januari 2013 i 29 om ledamöter i läkemedelskommittén med mandatperiod t o m Enligt läkemedelskommitténs reglemente ska kommittén bl a innehålla en distriktssköterska och landstingsstyrelsens valde Eva Tingvall som det. Eva Tingvall har gått i pension och läkemedelskommittén har initierat fyllnadsval av distriktssköterskan Margaretha Ahlberg som ny ledamot i LÄKEMEDELSKOMMITTÉN från och med 9 december 2013.

6 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Sida 1 (4) Ledningsenhet Dnr LD12/01796 Uppdnr 347 Ambulanshelikopter i Dalarna återremiss Ordförandens förslag Landstingsstyrelsen föreslår fullmäktige: Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige 1. Utredningen och dess bilagor om etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna ska ligga till grund för en etablering av ambulanshelikopterverksamhet dygnet runt i Dalarna med placering på Mora flygplats 2. Landstinget beslutar att utnyttja framförhandlad option för inköp av helikopter 3. Beräknad investeringskostnad på ca 62,7mkr fördelat på ca 13 mkr 2014 och 50 mkr år 2015 beaktas i budget Sammanfattning Landstingsfullmäktige beslutade att återremittera ärendet till landstingsstyrelsen med uppdrag att ta fram ett utredningsunderlag där frågan om en entrepenadlösning av ambulanshelikopter belyses i jämförelse med ägande och egen drift. Utredningsrapporten biläggs, bilaga h). På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Föreligger en utredningsrapport och förslag på att verksamheten startar under sommaren En etablering innebär att möjlighet till att erbjuda dalfolket en jämlik och säker vård ökar. Även avlägset boendes möjligheter till avancerad modern t ex infarkt- och strokevård ökar samtidigt som de gästande fjällturisternas efterfrågan på snabb och avancerad vård och behandling blir bättre. Dessutom ökar vägambulansberedskapen generellt i hela länet till följd av den avlastning en helikopterverksamhet innebär. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om beställning. I ärendet redovisas följande handlingar: a) Beslutsunderlag Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Box 712 Vasagatan Andersson Gösta Falun Falun Org.nr: Regionsamordnare gosta.andersson@ltdalarna.se

7 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 2 (4) LD12/01796 b) Helikopterutredning med separat ekonomisk kalkyl bil 1, 2312 c) Justerad ekonomisk kalkyl bil 2 d) Nyttan bil 3 e) Utredning f) Protokollsutdrag LF g) Förtydligad kalkyl h) Utredning återremiss Beskrivning av ärendet och skälen för förslaget På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Utredaren föreslår att verksamheten startar under sommaren Utredningen redovisades för landstingsstyrelsens arbetsutskott (Bilaga 1 med tillhörande ekonomisk kalkyl). Landstinget Värmland har tidigare genomfört en utredning som ledde fram till beslut om att etablera egen ambulanshelikopterverksamhet med eget ägande av helikopter. Landstinget Dalarna följde Värmlands upphandlingsprocess och gav fullmakt för landstinget i Värmland att företräda Landstinget Dalarna i syfte att skapa en option för inköp av egen helikopter. Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om motsvarande beställning. Därefter upphör Värmlands företrädarskap och optionen förfaller. Det bör noteras att för närvarande föreligger ett överklagandeärende hos förvaltningsdomstolen i Karlstad, som avser upphandlingen av helikopter, varför slutligt avtal med leverantör ännu ej föreligger. Då utredningens ekonomiska kalkyl upprättades innan Värmland genomfört upphandlingsprocess och detaljplanering av genomförandet, behöver kalkylen revideras, bilaga c). Sedan utredningen gjordes har också ytterligare medicinska fakta kommit i dagen. Följande är ett citat från Eric Rinstad, anestesiolog, överläkare och projektansvarig föreetableringen av motsvarande verksamhet i Karlstad: Det har visat sig i flera studier, bla från Finland o Norge och mellan 2,8 till 12 % av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter är livräddande

8 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 3 (4) LD12/01796 jämfört med vägburna system. Det är kompetensen och snabbheten som är livräddande. Vi räknar med 750 uppdrag per år i Värmland. Räknar vi lågt och säger 500 uppdrag och lägger den livräddande procentsiffran på 5 % så räddar vi 25 liv per år med ambulanshelikopter. Vi har då även gett minst lika många drabbade av svår sjukdom och skada möjligheten att komma tillbaka till ett oberoende liv. Den medicinska nyttan har dokumenterats i ett särskilt dokument sammanställt av samme Eric Rinstad. Bilaga d). Driftform för helikopterverksamhetens icke medicinska del avgörs av landstingsstyrelsen när intern utredning i landstinget genomförts men bör så långt möjligt ske i samverkan med landstinget i Värmland. Verksamhet med dygnetruntbemannad ambulanshelikopter ska ses som en förstärkt jourverksamhet inom den prehospitala vården som kompletterar nuvarande markbundna amulanssjukvård. Jourlinjen kommer att förstärka den vägburna ambulanssjukvård och ge möjlighet till direkt medicinskt stöd även i den verksamheten dygnet runt. Patientperspektiv Verksamhet med dygnetruntbemannad ambulanshelikopter förväntas öka patientsäkerheten och förbättra tillgängligheten till akut omhändertagande vid sjukdom. Chanserna till överlevnad och kortare rehabiliteringstid med ökad livskvalitet förbättras. Finansiering och ekonomiska konsekvenser Den årliga driftkostnaden beräknas till ca tkr. Från den summan ska dras en del av nuvarande kostnader landstinget har för köp av helikoptertjänster utomläns, främst från Uppsala motsvarande ca tkr. Den slutliga kostnaden beräknas därmed till ca 22 mkr. Investeringsbehovet 2014 är ca 13 mkr och 50 mkr år Miljö Förslaget innebär ökad bullerbelastning och bränsleförbrukning. Likabehandling Förslaget innebär ökad tillgänglighet, vilket framförallt får betydelse för länets glesbygdsbefolkning.

9 Landstinget Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum Dnr Sida 4 (4) LD12/01796 Barnkonsekvens, juridik, folkhälsa, konsekvensbedömning enligt systematiskt arbetsmiljöarbete Dessa perspektiv bedöms inte vara relevanta i ärendet. Samverkan med fackliga organisationer Information enl MBA 10 kommer att äga rum Uppföljning Inköp av ambulanshelikopter delges fullmäktige genom anmälan av landstingsstyrelsens sammanträdesprotokoll.

10 Bilaga 2 Huvudkontoret Datum Sida 1 (9) Regionavdelningen Dnr LD Justeringar i kalkyl för etablering av ambulanshelikopter i Dalarna Sammanfattning Tidigare upprättad kalkyl för etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna med alternativet eget ägande av helikopter har beräknats till en årlig kostnad av ca 35 mkr. Av kalkylen framgår att en investering i helikopterinköp, utrustning och fastighet uppgår till ca 68 mkr som utfaller med ca 20 mkr 2014 och 48 mkr Den årliga driftskostnaden inklusive kapitaltjänstkostnader beräknades till ca 35 mkr. Ny bedömning Vid en förnyad bedömning byggd på ett faktiskt upphandlingsresultat av helikopter i Värmland, i vilken Dalarna deltagit och fått option på inköp till samma pris, och en genomförd detaljplanering i Värmland bedöms att -priset på helikopter är ca 5 mkr dyrare -utgiften för investering i fastighet är borttagen då Mora kommun står för fastighetsinvesteringen -sänkta kostnader för nuvarande helikopterservice från ffa Uppsala kan reduceras Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Org.nr

11 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 2 (9) - vissa driftkostnader kan reduceras efter nyvunnen erfarenhet från Värmland. Detta innebär att den totala investeringskostnaden kan reduceras till ca 62,7 mnkr varav ca 13 mkr kan komma att belasta 2014 års resultat och resterande 48 mkr belastar 2015 vid en planerad start av verksamheten sommaren Den kalkylerade årliga kostnaden beräknas kunna sänkas till ca 22 mkr vilket utfaller till 100 % först år Det noteras att den förnyade bedömningen bygger på att Landstinget Dalarna kan nyttja den option som framförhandlats tillsammans med landstinget i Värmland. Beslut om beställning av helikopter bör ske senast före november månads utgång I annat fall riskerar landstinget att få göra om upphandlingen om man senare beslutar sig för inköp. Processen beräknas ta minst ett år och kräver särskild kompetens varför en uppskattad kostnad beräknas till ca 1 mkr. I den förnyade kalkylen har ej tagits i beaktande de synergieffekter ett framtida samarbete med landstinget i Värmland kan innebära.

12 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 3 (9) Bakgrund Under maj 2013 redovisades en utredning till landstingstyrelsens arbetsutskott som beskrev förutsättningarna för att etablera en egen ambulanshelikopter i Dalarna. Utredningen genomfördes i nära samverkan med landstinget i Värmland som under mitten av september 2013 beslutat om att bedriva helikopterverksamhet i egen regi med start under sommaren Redan under juni månad 2013 beslöt landstinget i Värmland om inköp av egen helikopter via en upphandling som följdes nära av landstinget Dalarnas upphandlingsenhet. Det resulterade i en option för Dalarna att utan egen upphandling få köpa en helikopter i samma utförande. Den ekonomiska kalkylen som upprättades som en del av utredningen byggde på de bedömningar som då var möjliga att göra. (Bilaga 1)Nu finns faktiska upphandlingsresultat och aktuella bedömningar baserat på den detaljplanering som skett i Värmland. Det finns därför anledning att revidera Dalarnas kalkyl som en del av det beslutsunderlag landstingsstyrelsen kommer att behöva för den fortsatta prövningen av ärendet. Läs gärna nedanstående parallellt med att studera tidigare bilaga 1 i utredningen Kalkyljusteringar och förändrade bedömningsgrunder Nuvarande kalkyl har upprättats med förutsättningen att landstinget svarar för såväl sin egen befolknings behov som gästande turisters eventuella behov av akutvård. Investeringar 1. Hangar och personalutrymme har kostnadsberäknats till 9500 tkr med en avskrivningstid på 20 år till 3% ränta. Kostnaden avser nybyggnation med ett kvadratmeterpris på kr. Byggytan är 1330 kvm till ett totalpris 38 mkr.

13 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 4 (9) Om ombyggnation av befintliga lokaler kan genomföras beräknas kostnaden till ca 5000 kr/kvm. Ovanstående siffror är oförändrade enligt befintlig kalkyl. Ny bedömning: En placering vid Mora flygplats är det föreslagna alternativet. Vid flygplatsen finns sen tidigare en hangar utformad för helikopter. Investeringen i ombyggnation svarar Mora kommun för som ägare av fastigheterna varför landstingets kostnader hamnar på hyra av lokaler. Kalkylen ska därför reduceras med 9.5 mkr 2. Helikopterinköp I tidigare kalkyl beräknades inköpskostnaden till tkr. Ny bedömning. Efter genomförd upphandling i Värmland kan priset bestämmas till ca tkr. Om landstinget Dalarna utnyttjar framförhandlad option genom beslut/beställning senast under november2013, kan båda landstingen påräkna rabatt genom att få var sin introduktionsutbildning för helikopterpersonal gratis vilket motsvarar ca 450 tkr/landsting. Nuvarande option är giltig till och med november månad ut 2013 vilket är sista dagen för giltighet av den fullmakt Landstinget i Värmland erhållit för att kunna företräda Landstinget Dalarna i upphandlingsärendet. Observera att om optionen ej nyttjas enligt ovan måste landstinget Dalarna genomföra ny upphandlingsprocess om man senare väljer att trots allt etablera en helikopter i länet. Processen förväntas ta ca ett år till en kostnad av ca 1 mkr. Det är sannolikt att priset som nu är framförhandlat kommer att öka markant eftersom nuvarande pris kan ses som ett

14 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 5 (9) introduktionspris för att helikopterproducenten för att komma in på den svenska marknaden. Tillverkare på marknaden har noterat de svenska strävandena mot harmonisering av den framtida svenska helikopterflottan. En förnyad upphandlingsprocess torde innebära en försenad start på minst ett år, dvs möjlig start först sommaren Läkarbil I kalkylen har planerats inköp av en extra ambulans för fast stationering för att den läkare och sjuksköterska/andrepilot som är placerad dygnet runt på basen ska kunna färdas på väg om inte väderförhållanden tillåter flygning. Kostnadsberäknat till 1200 tkr. Ny bedömning: Efter ytterligare utbyte av erfarenheter anser verksamhetsföreträdare att denna ambulans kan ersättas antingen av en normal bil alternativt att en reservambulans tidvis kan placeras vid basen. investeringskostnaden kan beräknas till ca 400 tkr. 4. Medicinteknisk utrustning Medicinskteknisk utrustning beräknades till 750 tkr vilket inte föranleder någon ny bedömning 5. Summering investeringskostnader I den tidigare kalkylen summerades investeringskostnaderna till tkr enligt punkt 1-4. Ny bedömning: Den justerade investeringskostnaden uppgår till 62,7 mnkr

15 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 6 (9) Likviditeten beräknas påverkas med en utgift på ca 13 mnkr under 2014 och resterande ca 50 mnkr under Uppstartskostnader I tidigare kalkyl uppgår kostnaden för flygutbildning, kontorsutrustning mm till 2680 tkr som är en engångskostnad som uppstår under etableringsåret Ny bedömning Som nämndes i inledningen avgår ca 450 tkr som rabatt till följd av gemensam upphandling med Värmland. Kostnaden kan således reduceras till 2230 tkr 7. Driftkostnader I tidigare kalkyl beskrivs driftkostnaderna som två alternativ, antingen eget köp av helikopter eller leasingförfarande. I det följande beskrivs justeringar enbart för alternativet med eget inköp. A. Helikopterentreprenör I tidigare kalkyl har antagits att landstinget upphandlar och sluter avtal med företag som tillhandahåller personal, tillstånd för helikopterverksamhet etc motsvarande tkr. Avtalet bygger på uppskattat behov av 1000 flygtimmar. Ca 500 timmar avser uppdrag som förorsakas av utomlänspatienter, företrädesvis skidolyckor etc. Ny bedömning Den föregående kalkylen innehöll enbart muntligt beskriven intäktsmöjlighet tillföljd av ersättning för utomlänspatienter samt minskad kostnad till följd av

16 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 7 (9) minskat behov av helikopterinsatser från f f a Uppsalahelikoptern. Om man i stället helt utgår från kostnad som berör dalfolket och beräknar att man i övrigt får ersättning för merkostnader, bör kalkylen bygga på ca 500 flygtimmar vilket motsvara behovet enligt befolkningsbaserad kalkyl. B. Drift i egen regi Värmlands läns landsting har valt att driva även själva flygverksamheten i egen regi vilket bedöms kunna sänka kostnaden eftersom den riskbuffert ett privat företag alltid måste lägga in i sitt anbud kan tillgodoräknas landstinget själv. Företrädare för verksamheten i Värmland erbjuder framtida samverkansmöjlighet med Dalarna. Formen för detta får diskuteras i ett senare skede men kan t ex åstadkommas genom en gemensam nämnd eller dylikt. Ett eventuellt samarbete kommer under alla förhållande att sänka de totala kostnaderna för båda parter. Ny bedömning I föreliggande avtal mellan helikoptertillverkaren och Värmland finns en uppgörelse om en halverad kostnad för helikopterservice från ca 850 tkr till 450tkr under de första två åren vilket även Dalarna kan påräkna. Den förnyade bedömningen är att den uppskattade kostnaden torde kunna sänkas till ca 8000 tkr

17 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 8 (9) 8. Kostnad per flygtimme bränsle Ny bedömning: Om antalet flygtimmar sänks till 500 h halveras kalkylerad kostnad från 1500 till 750 tkr För övriga följande poster i kalkylen görs inga förändringar förutom posten för service av helikopter. Servicekostnader sjunker från 850Euro/timme till 450 Euro/timme dvs med 500 beräknade flygtimmar Euro till Euro, en skillnad på ca 2 mnkr. En eventuell samverkan kring verktyg och servicelager mellan de två baserna i de båda landstingen ger ytterligare sänkta kostnader, vilket leder till att vid avrop av optionen kan kostnaderna sänkas 2 mnkr (2,2)/ år och än mer om antalet flygtimmar överstiger budgeterade 500. Skulle det i framtiden ansluta än fler landsting till samverkan kring denna service sjunker ffa overheadkostnaderna ytterligare. I den nya kalkylen sänks således kostnaden till ca tkr 9. Summa driftkostnader Summa driftkostnader inklusive övriga driftkostnader för läkemedel, material etc enligt tidigare kalkyl belöper sig till tkr Ny bedömning Med gjorda justeringar uppgår den årliga driftkostnaden till ca tkr. Från den summan ska dras nuvarande andel

18 Landstinget Dalarna Bilaga 2 Huvudkontoret LD Sida 9 (9) av kostnader landstinget har för köp av helikoptertjänster utomläns, främst från Uppsala motsvarande ca tkr. Den beräknade årliga kostnadsnivåhöjningen för landstinget Dalarna uppgår således till ca 22 mkr från år 2016 och framåt. Under 2015 kan driftskostnaden beräknas till ca 60% vid start av verksamhet sommaren 2015.

19 BILAGA G Förtydligad kalkyl, uppdaterad Investeringar Tkr Helikopter Köp av helikopter avsk 20 år Läkarbil motsvarande en 400 kan vara en ambulans ambulans Medicinteknisk utrustning 750 Summa investeringar Uppstartskostnader Program för verksamhetsstatistik (engångskostnad), journalsystem 100 Flygtimmar utbildning Flygtimmar utbildning vatten 480 Kontorsutrustning, ex datorer,skrivare,kopiator 60 Konsult för flygoperativexpertis i 820 upphandling Utbildningskostnader personal 900 (lön+utb helikopter) Extra utbildningskostnader. 6 månaders träning, hur stor andel? Arbetskläder 15 personer+vikarier uppsättning 16 tkr. Många deltidare=många uppsättningar Rabatt till följd av gemensam upphandling med Värmland Summa uppstartskostnader Driftkostnader Köp egen Leasin g eller hyra Helikopterentreprenör (avtal för 500 flygtimmar) pilot och 1 Hemscrew ssk samt en tekniker i tjänst dygnet runt inkl försäkring Kostnad per flygtimme bränsle Första året räknar vi med 500 timmar 1500 kr x 500 timmar Personalkostnader (läkare) ,5 läkare Fastighet kapitaltjänstkostnad Fastighet driftskostnad Hyra 650kr/kvm efter renovering för ca 10 mkr. Kaptitaltjänstkostnader helikopter Ränta 3% samt 20 års avskrivning Opererande kapitaltjänstkostnad läkarbil o med tekn utr Flygplatskostnader Driftkostnad Försäkring helikopter 565 Extra försäkring personal Arbetskläder (utbyte) Flygtimmar static rope (även vatten) Sjukvårdsmaterial Läkemedel 50 50

20 BILAGA G Kontorsmaterial Driftkostnad bil Läkarbil Journalsystem kan använda samma som ambulansen, helikoptermodul finns. Service och reparationer helikopter Efter garantitiden under garantitiden är Service och reparationer medicinteknisk utr samt läkarbil Sökare, larm, telefoner återinvest Sökare, larm, telefoner drift SOS-avtal Kanslistöd (ekonomi, personal, it, upphandling, information) Tvätt Städ Transport vaktmästeri Övrigt Summa driftkostnader (läkemedel, material och övrigtjänst) Summa driftskostnad tkr det halva kostn för EC145T2 enligt offert % investkost rimligt

21

22

23 Nyttan med luftburen ambulanssjukvård Bilaga 3 Sammanställning av Eric Rinstad, överläkare och anestesiolog vid Karlstads lasarett, 2013 Medicinsk nytta med ambulanshelikopter Ambulanshelikoptrar används för primärtransporter och sekundärtransporter. Primärtransporter avser när man hämtar en sjuk eller skadad patient ute på en skadeplats. Ungefär hälften av primärtransporterna med svenska ambulanshelikoptrar avser trauma, medan resten gäller olika akuta medicinska tillstånd, till exempel stroke, hjärtinfarkter, allergiska reaktioner, astmaanfall, insulinkoma, blodförgiftning, epilepsi och sjuka barn. Vid primärtransporter tillför ambulanshelikoptern följande: snabb transport av hög kompetens ut till patienten kvalificerad bedömning och behandling på skadeplats och under transport snabb transport av patienten till rätt vårdnivå Om man har en läkarbemannad ambulanshelikopter ökar förmågan till triage (patientstyrning) och läkaren kan på skadeplatsen avgöra om patienten ska flygas direkt till specialistenhet för slutlig vård. Det kan till exempel gälla skallskador eller thoraxskador. Därmed kan man hoppa över vårdled och spara viktig tid. Om den slutliga vården finns på annan ort kan helikoptern drastiskt korta transporttiden. Sekundärtransporter avser när man transporterar patienter mellan sjukhus. Både helikopter och flygplan kan användas för sekundärtransporter. Sådana transporter kan vara såväl akuta som icke-akuta. Transporterna kan genomföras med eller utan intensivvård. Vanliga diagnoser hos intensivvårdspatienter är multitrauma, akut hjärtinfarkt, brännskada, skallskada och instabil kranskärlssjukdom. Andra grupper är intuberade patienter och infektionspatienter. Vissa typer av intensivvårdstransporter är extra krävande avseende kompetens och medicinteknisk utrustning, till exempel transporter av spädbarn och ECMO-patienter. Övergripande studier om nyttan med ambulanshelikopter I Norge har tre stora undersökningar visat att 2 12 procent av uppdragen med läkarbemannad ambulanshelikopter var livräddande i förhållande till om man använt vanligt vägambulanssystem. Avgörande faktorer var kompetens och tidsfaktor. Många av de som räddades var unga människor. 1 I Stortingsmelding nummer 43 ( ) anfördes följande om nyttan av ambulanshelikopter: 1 Pål Madsen, Luftambulansetjenesten ANS.

24 Medicinsk nytta av snabb prehospital specialiserad akutmedicinsk insats samt snabb transport till sjukhus, är enligt departementets uppfattning rimligt dokumenterad för stora patientgrupper. Användning av ambulanshelikopter är vid många tillfällen det bästa sättet att förverkliga denna nytta, men den medicinska nyttan är avhängig många förutsättningar som måste beaktas, när ambulansform väljs. Nedan följer en genomgång av medicinsk nytta med ambulanshelikoptrar utifrån olika patientgrupper. Trauma En vanlig orsak till trauma är trafikolyckor. Vidare sker svåra olyckor i hemmen, på arbetsplatser och vid sport och fritidsaktiviteter. Inom traumavården fanns det tidigare ett stabiliseringsparadigm som byggde på att patienten i stor utsträckning skulle behandlas ute på skadeplatsen, bland annat genom intubering och tillförsel av intravenösa vätskor. Idag är huvudinriktningen istället att patienten så snabbt som möjligt ska transporteras till ett traumacenter enligt principen scoop and run (det finns undantag från denna regel, till exempel vid skallskador). 2 Under transporten ska patienten behandlas. Vid långa avstånd, svårtillgänglig terräng och trafikköer är helikoptern ett viktigt verktyg för att snabbt transportera patienten till ett traumacenter. Inom traumavården tillämpas konceptet Advanced Trauma Life Support (ATLS). ATLS är spritt över hela världen och bygger på enhetliga behandlingsprinciper. Ett begrepp som förekommer inom ATLS är Golden Hour, som innebär att en patient bör vara under slutlig vård inom 60 minuter, för att öka chanserna för patientens överlevnad och tillfrisknande. Den vetenskapliga grunden för denna tidsgräns är dock omtvistad. I Tyskland är målsättningen istället satt till 30 minuter. Klart är dock att traumapatienter så snart som möjligt bör föras till slutlig vård. År 1996 gjorde Vägverket en utredning om ambulanshelikopterverksamhet i Sverige. Den visade att 12 läkarbemannade helikoptrar skulle nå 95 procent av Sveriges befolkning inom 30 minuter. Systemet skulle bestå av enhetligt utrustade helikoptrar och finnas i en nationell organisation. Man räknade med att ett utbyggt helikoptersystem skulle kunna rädda cirka 50 personer från att dö i trafiken varje år. 3 I en internationell litteraturgenomgång konstaterar den kanadensiska forskaren Russel MacDonald att det sedan tidigare är känt att: 4 integrerade traumasystem leder till bättre utfall för patienterna behandling vid traumacenter med stora patientvolymer leder till bättre utfall insatser med ambulanshelikopter på olycksplats kortar tiden för att få patienten till slutlig vård patienter som transporteras med ambulanshelikopter har bättre utfall, oavsett hur allvarlig skadan är 2 Bouillon, Bertil, 2008, Prehospital Management of Major Trauma in Europe. Presentation på AirMed Vägverket, 1996, Ambulanshelikopterverksamhet i Sverige. 4 MacDonold, Russel, 2011, HEMS and Time-sensitive Therapies: Literature Versus Real-life. Presentation på AirMed 2011.

25 MacDonald konstaterar utifrån ett antal nyare studier att svårt skadade patienter som transporteras med ambulanshelikopter från skadeplatsen till slutlig vård får bättre utfall. Den höga medicinska kompetensen hos besättningen är en viktig orsak till detta. Studier ger också stöd för att det är kostnadseffektivt att använda helikoptrar för den här typen av uppdrag. Vidare får man bättre utfall av att hoppa över vårdled och ta patienten direkt till slutlig vårdenhet. Samtidigt konstaterar MacDonald att helikoptrar i USA överutnyttjas för patienter som inte är allvarligt skadade, vilket leder till ökade kostnader och risker. För att få en lämplig användning av ambulanshelikoptrar är det viktigt att beakta avstånd till slutlig vårdenhet, samt att ha väl utvecklade triagekriterier för trauma. I sammanhanget bör det dock nämnas att de flesta ambulanshelikoptrarna i USA är kommersiellt baserade och därför har ett incitament att flyga på så många larm som möjligt. Amputationsskador är också tidskritiska om patienten ska ha en chans att få en amputerad kroppsdel räddad. Patienten måste då föras till en vårdnivå som kan operera sådana skador. Svårt nedkylda patienter bör enligt Socialstyrelsen 5 transporteras till ett sjukhus där det finns omedelbar tillgång till hjärt- och lungmaskin. Skallskador Dödligheten vid skallskador i de nordiska länderna är 12,6 per invånare och år. Skallskador är den vanligaste orsaken till död och svåra handikapp hos personer under 50 år. Varje år avlider personer till följd av sin skallskada och ca 50 procent av dessa gör det inom de två första timmarna efter olyckan. Orsaken anses vara stora extrakraniella blödningar eller en utbredd hjärnskada. Många av de drabbade är unga människor. Ett fördröjt första omhändertagande ökar risken för död eller livslångt handikapp och minskar möjligheten för patienten att komma tillbaka till ett oberoende liv. 6 Scandinavian Neurotrauma Committee en expertgrupp av skandinaviska neurokirurger har tillsammans med amerikanska Brain Trauma Foundation gått igenom all tillgänglig litteratur som finns inom området. Detta arbete resulterade 2008 i nya riktlinjer utifrån skandinaviska förhållanden. 7 Gruppen kom fram till slutsatsen att alla regioner bör ha ett organiserat traumasystem med kommunikationslinjer, transportsystem och fackmedicinsk kompetens för att säkerställa att patienten blir behandlad på rätt nivå utifrån skadans omfattning. Patienter med svåra skallskador bör enligt de nya riktlinjerna transporteras direkt från olycksplatsen till traumasjukhus med tillgång till datortomografi dygnet runt samt omedelbar tillgänglighet till neurokirurgisk expertis på traumatiska hjärnskador, inklusive monitorering och behandling av förhöjt intrakraniellt tryck. Undantaget från denna regel utgörs av instabila patienter som man inte räknar med att kunna stabilisera under transport. Studier från USA visar att dödligheten 5 Socialstyrelsen, 2003, Hypotermi, kylskador och drunkningstillbud i kallt vatten. 6 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland. 7 Bellander BM, Sollid S, Kock-Jensen C, Juul N, Eskesen V, Sundstrøm T, Wester K, Romner B, Prehospital handläggning av patienter med svår skallskada - Skandinaviska riktlinjer enligt Brain Trauma Foundation, Läkartidningen, 2008; 105:

26 dubbleras om patienten anländer till traumaenhet med syrebrist och tredubblas om patienten även har dåligt blodtryck. 8 Enligt en amerikansk studie hade patienter som behandlades vid lokalsjukhus 26 procent ökad dödlighet, jämfört med patienter som behandlades vid neurokirurgiskt center 8 Solid, Snorre, 2011, Skandinaviska riktlinjer för omhändertagande av personer med svåre skallskador. Presentation på SKL Kunskapsseminarium i Karlstad

27 Figur 1 Neurokirurgiska enheter i Sverige Neurokirurgiska enheter finns idag endast i Umeå, Uppsala, Stockholm, Göteborg, Linköping och Lund. Enligt Scandinavian Neurotrauma Committee är det av största vikt att under det akuta omhändertagandet säkerställa patientens andning, syresättning och blodtryck och att förhindra sekundär hjärnskadeutveckling. För att säkerställa dessa mål måsta patienten ofta sövas redan på olycksplatsen. De patienter som är medvetslösa/medvetandesänkta och uppvisar: ofria luftvägar hypoxi (syrebrist) som inte låter sig korrigeras med tillförsel av syrgas där lång prehospital transport förväntas sövs med mediciner och en artificiell luftväg etableras (intubation). Att söva en patient utanför sjukhus kräver stor kunskap och erfarenhet och bör endast utföras av intubationsvan personal. Ett illustrativt exempel över vad avstånd till neurokirurgisk enhet kan innebära ges nedan: Inom Landstinget i Värmland finns idag ingen prehospital enhet med den fackmedicinska kompetens som riktlinjerna förespråkar. Med dagens system tar det fem timmar och uppåt innan en person i Värmland med svår skallskada anländer till neurokirurgiska kliniken i Uppsala. Med en läkarbemannad helikopter kan nästan alla värmlänningar som skallskadas få akut behandling redan på olycksplatsen enligt riktlinjerna och vara på neurokirurgisk klinik inom två timmar. 9 9 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland.

28 Ett annat exempel ges i Socialstyrelsens utredning Ett sammanhängande ambulanshelikoptersystem från I detta exempel sker en trafikolycka utanför Värnamo, där en patient får en misstänkt skallskada. I ett scenario hämtar en vägambulans patienten på olycksplatsen för transport till Värnamo sjukhus. Vid sjukhuset genomförs en undersökning som visar att patienten måste till specialistvård i Linköping. Totalt tar detta scenario ca fyra timmar. I det andra scenariot finns en läkarbemannad ambulanshelikopter i Jönköping. Läkaren bedömer redan på skadeplatsen att patienten måste till Linköping för neurokirurgi och man flyger sedan direkt till Linköping. På så sätt sparar man mer än två timmar. Figur 2 Exempel: Bilolycka utanför Värnamo med misstänkt skallskada 10 Hjärtinfarkt Akut hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige hos såväl män (16 procent) som kvinnor (11 procent). Akut hjärtkärlsjukdom är den vanligaste orsaken till sjukhusvård och svarar för cirka 16 procent av sjukhusvården. Varje år vårdas cirka patienter i Sverige för akut kranskärlssjukdom, vilka konsumerar vårddagar till en kostnad av 2 miljarder kronor. Dessutom tillkommer kostnader på 5,2 miljarder kr för läkemedel, hjärtoperationer och ca PCI-ingrepp (Percutan Coronar Intervention, ballongsprängning av hjärtats kranskärl). 11 PCI vid akut hjärtinfarkt ger en ökad överlevnad jämfört med trombolysbehandling (propplösande läkemedel). Ingreppet ger också minskad risk för återinsjuknande, samt kortare vårdtid. PCI minskar dödligheten, reinfarktfrekvensen och strokefrekvensen jämfört med trombolys 12. Om transporttiden till PCI-sjukhuset innebär att den totala tidsfördröjningen är mindre än 90 minuter är primär PCI effektivare än prehospital eller hospital trombolys. Där primär PCI inte är tillgänglig inom 90 minuter bör prehospital trombolys göras. 13 Enligt Hjärt-lungfonden uppfyllde inget landsting under 2010 de svenska Hjärt-kärlregistrens (Swedeharts) mål om att 90 procent av patienterna med större hjärtinfarkter ska få behandling inom den tid som Socialstyrelsen rekommenderar. Variationerna mellan landstingen är stora. I genomsnittet är det 68 procent av patienterna som får behandling inom rekommenderad tid Socialstyrelsen, 1999, Ett sammanhängande ambulanshelikoptersystem. 11 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland. 12 Swedehart. 13 Socialstyrelsen, 2008, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Hjärt-lungfonden, 2011, Hjärtrapporten 2011.

29 PCI-möjlighet finns idag vid 29 sjukhus, men endast ca 10 av dessa är tillgängliga nätter och helger. I stora delar av Sverige är ambulanshelikopter en nödvändighet för att man ska ha en chans att klara att ge PCI inom 90 minute Tabell 1 Sjukhus med PCI-behandling i Sverige Sjukhus med PCI 24/7 Övriga sjukhus med PCI SUS, Lund Karlskrona Sahlgrenska, Göteborg US, Linköping USÖ, Örebro Karolinska, Solna Södersjukhuset, Stockholm Akademiska sjukhuset, Uppsala Gävle Falun Centralsjukhuset, Karlstad NUS, Umeå Mälarsjukhuset, Eskilstuna (från 2012) Sunderby sjukhus, Luleå Halmstad Östra sjukhuset, Göteborg Kalmar Ryhov, Jönköping NÄL, Trollhättan Sundsvall KSS, Skövde SUS, Malmö Helsingborg Kristianstad SÄS, Borås Västerås St: Göran, Stockholm Danderyds sjukhus Karolinska, Huddinge Källa: Information sammanställd från flera olika landsting Den kanadensiska forskaren Dr. Russel MacDonald har dragit följande slutsatser av en genomgång av studier av användning av ambulanshelikoptrar vid hjärtinfarkt. Enligt MacDonald är ambulanshelikopter till fördel: i system för hjärtsjukvård där prehospital vård och sjukhus är väl integrerade för att transportera patienten till PCI inom ett väl definierat upptagningsområde vid distanser inom 160 km från ett PCI-center för att ge prehospital trombolys om tiden till PCI-center överstiger 90 minuter Enligt MacDonald är det fortfarande oklart vid vilka avstånd till ett PCI-center som vägransport är att föredra framför helikoptertransport. MacDonalds slutsats är att detta beror på hur det lokala området ser ut och vilka resurser som finns där. 15 I en studie av Dr. Didier Meons vid den belgiska organisationen Centre Médical Héliporté (CMH) har transporttider för patienter med hjärtinfarkt som flugits med helikopter jämförts med simulerade transporttider för vägambulans. Studien genomfördes mellan 2007 och 2009 och omfattade 254 patienter med hjärtinfarkt. Enligt studien nådde samtliga helikoptertransporterade patienter PCI-behandling inom 90 minuter, med en genomsnittlig tid 15 MacDonold, Russel, 2011, HEMS and Time-sensitive Therapies: Literature Versus Real-life. Presentation på AirMed 2011.

30 på 52,92 minuter. Det skedde i genomsnitt 63 minuter snabbare än de simulerade vägtransporterna. Hade patienterna inte haft tillgång till helikopter hade de inte hunnit få PCI, utan istället varit hänvisade till trombolys, vilket ger sämre utfall. 16 Stroke Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och död i Sverige. Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska (kroppsliga) sjukvården. Den beräknas kosta samhället cirka 14 miljarder kronor per år. Lika många kvinnor som män får stroke. Medelåldern ligger på 75 år, men cirka 20 procent av dem som får stroke är under 65 år. 17 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvård från 2009 anger vad hälso- och sjukvården bör göra: Ge intravenös trombolys till patienter med ischemisk stroke inom 3 timmar till patienter under 80 års ålder (prioritet 1) samt inom 3 4,5 timmar (prioritet 2). Minimera varje minuts tidsfördröjning i vårdkedjan, såväl utanför som inom sjukhuset, till behandlingsstart med trombolys vid stroke (prioritet 1). Vårda patienten med akut stroke på strokeenhet som innefattar både akut omhändertagande och rehabilitering (prioritet 1). Patient med misstänkt akut TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) utreds och behandlas av strokekompetent läkare på sjukhus. TIA innebär att en patient har drabbats av en övergående blodpropp i hjärnan och är en varningssignal för efterföljande stroke. Erbjuda dekompressiv hemikraniektomi (genom operation på neurokirurgisk enhet minska på trycket i hjärnan) inom 48 timmar efter insjuknande till patienter under 60 år med malign mediainfarkt. Trombolysbehandling vid hjärninfarkt är att betrakta som en hyperakut behandling där det är avgörande att minimera varje minuts tidsfördröjning till behandlingsstart såväl utanför som inom sjukhuset. Chansen för ett lyckat resultat är dubbelt så stor om patienten får trombolys inom 3 timmar i stället för inom 4,5 timmar. I det vetenskapliga underlaget till de nya riktlinjerna skriver Socialstyrelsen att helikopter bör användas då patient med stroke bor otillgängligt eller mer än 72 kilometer från sjukhus. En läkarbemannad ambulanshelikopter kan göra insatser för att få patienter med stroke till sjukhus med trombolys och strokeenhet snabbt och med hög kompetens. De patienter som behöver komma till neurokirurg för dekompressiv hemikraniektomi får denna transport snabbare och med högre tillförlitlighet. Liksom för hjärtinfarktvården, där behandlingen går från trombolys som ges i perifer ven till selektiv propplösande behandling direkt i kranskärlen, finns liknande behandling för proppar i hjärnans kärl. Denna behandling finns endast på några få sjukhus i Sverige och utveckling och forskning pågår. Patienter med hjärnhinneinflammation är en annan grupp där studier visar signifikant sänkt mortalitet och förbättrat resultat hos dem som överlever, om de transporteras till en 16 Moens, Didier, 2011, AMI: Air Versus Ground Transport. Presentation på AirMed Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland.

31 neurokirurgisk klinik. Dessa patienter kan inom en snar framtid behöva helikoptertransport för att snabbt nå rätt vårdinstans. Den kanadensiska forskaren Russel MacDonald 18 har dragit följande slutsatser av en genomgång av studier av användning av ambulanshelikoptrar vid stroke. Enligt MacDonald är ambulanshelikopter till fördel: i strokesystem där den prehospitala vården och sjukhusvården är välintegrerade för att utöka räckvidden för strokeenhet vid avstånd längre än 50 km MacDonald finner i amerikanska studier stöd för att ambulanshelikoptrar är kostnadseffektiva för insatser vid stroke, jämfört med rehabiliteringskostnaderna. Barn, gravida och nyförlösta Vid komplikationer före och efter förlossning kan patienter behöva transporteras till specialistvård för bedömning och behandling. De nyförlösta mammorna samt deras nyfödda barn vistas allt kortare tid på sjukhus efter förlossning vilket ökar risken för att komplikationer eller sjukdomar ger symtom i hemmet i stället för på sjukhus. De komplikationer som kan uppstå hos kvinnan är framför allt infektioner och blödningar och hos det nyfödda barnet är infektioner och hjärtmissbildningar ovanliga men mycket tidskritiska tillstånd. Helikoptern kan då vara ett viktigt transportmedel för att snabbt transportera patienten till specialistvård. 19 Helikopter och flygplan används ofta för transport av för tidigt födda barn. Särskilda neonatalteam genomför transporterna. Sepsispatienter Septisk chock är ett medicinskt katastroftillstånd som har högsta prioritet i omhändertagandet. Insättning av antibiotika får inte fördröjas av logistiska skäl. Svår sepsis (blodförgiftning) drabbar 200 per invånare. Septisk chock drabbar 30 per invånare. Vid svår sepsis är mortaliteten 20 procent och vid septisk chock 45 procent. För varje timmes fördröjning med antibiotika ökar mortaliteten med 8 procent. 20 Sepsis är vanligare än transmural hjärtinfarkt och har en högre dödlighet. Tidigt given adekvat antibiotikabehandling och tidig målstyrd vätskebehandling är avgörande för utgången. En läkare på en ambulanshelikopter kan ta nödvändiga prover och påbörja vätske- och antibiotikabehandling hemma hos patienten. 21 ECMO Extra Corporeal Membrane Oxygenisation (ECMO) är en metod för att behandla svårt lungsjuka patienter som inte klarar av att på egen hand syresätta sitt blod. Blodet syresätts då utanför kroppen med hjälp av särskild utrustning. 18 MacDonold, Russel, 2011, HEMS and Time-sensitive Therapies: Literature Versus Real-life. Presentation på AirMed Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland. 20 Svenska infektionsläkarföreningen, 2008, Vårdprogramför svår sepsis och septisk chock. 21 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland.

32 ECMO är en mycket avancerad behandling som man inte vill bedriva längre tid än nödvändigt utanför sjukhus. Därmed blir den luftburna ambulanssjukvården ett viktigt verktyg för att genomföra snabba och säkra transporter. Katastrofmedicinska insatser Allmänt kan sägas att säkerställd och omedelbar tillgång till helikopter förbättrar krisledande och krishanterande funktioners möjligheter radikalt, främst avseende tidsförhållanden, överblick samt möjlighet att nå fram till berört område. Därmed ges betydligt större möjligheter att lösa förelagda uppgifter samt uppfylla medborgarnas förväntningar. 22 Med tillgång till helikopter kan ett antal uppgifter lösas; endera helt unika eller med högre kvalitet än vid användning av andra transportmedel. Nedan ges några exempel på uppgifter: På kort tid nå ända fram till skadeplats i oländig terräng, vid avskurna vägförbindelser, samt till öar. Detta är särskilt aktuellt vid olyckor med tåg eller flyg i oländig terräng. Detsamma gäller även i samband med stora naturolyckor (översvämning, ras och skred, stormar etc). Snabbt nå fram till skadeplats med specialistläkare för att genomföra det avgörande arbetet med prioritering av skadade samt att överta det medicinska ansvaret i den prehospitala ledningsfunktionen. Detta är särskilt viktigt vid alla former av händelser med stora och komplexa skadeutfall, bland annat för att utnyttja tillgängliga sjuktransportresurser optimalt. Det kan både gälla olyckor och terroristattentat. Genomföra eftersökning och invisning av andra resurser, bland annat vid olyckor på sjö och is. Utgöra en avsevärd förstärkning av sjuktransportkapaciteten i samband med stora evenemang och för aktiviteter med stora transportflöden. Det gäller till exempel för vintersportorter. Ambulanshelikopterns huvuduppgift kvarstår i de flesta av dessa sammanhang. Att snabbt föra ut kvalificerad sjukvård samt snabbt avtransportera skadade till rätt sjukvårdsinrättning kommer även under en kris att vara den mest efterfrågade tjänsten. Arbetsgruppen kan konstatera att ambulanshelikoptrarna spelade en viktig roll i samband med terroristattacken mot Utøya i Norge 22 juli I sjukvårdsinsatsen vid Utøya användes åtta helikoptrar från Luftambulansetjenesten, varav sex var civila och två var militära SARhelikoptrar. Socialstyrelsen initierade under hösten 2011 en katastrofmedicinsk studie av de tragiska händelserna den 22 juli. Medicinsk nytta med ambulansflygplan Huvuddelen av ambulansuppdragen med flygplan är planerade. Normalpatienter är som regel stabila patienter som på grund av långa avstånd transporteras mellan olika sjukhus, inför till exempel cytostatikabehandling, fortsatt behandling av frakturer eller kärlkramp. Transporter sker också från specialistsjukhus till hemsjukhus efter till exempel ryggoperationer. Mellan procent av transporterna avser akutpatienter, kuvöspatienter och 22 Landstinget i Värmland, 2010, Slutrapport Ambulanshelikopter i Värmland.

33 intensivvårdspatienter. Akuttransporter avser ofta patienter med kärlkramp där det är bråttom till kranskärlsintervention, patienter med blödning i hjärnan som ska till neurokirurgi, patienter med ryggskador på väg till ryggoperation, frakturer, samt stabila gravida som väntas föda för tidigt och som ska till sjukhus med neonatalvård. Intensivvårdstransporter avser instabila patienter, ofta med multitrauma, skallskador, brännskador, intrakraniella blödningar, blodförgiftning eller svårt sjuka barn. Ambulansflygplan har fördelen att kunna flyga under sämre väderomständigheter än helikoptrar, främst dimma och nedisning. Det gäller särskilt under perioden novemberfebruari. Flygplan är dessutom snabbare än helikoptrar över längre avstånd. Särskilt viktigt blir detta vid fjärrtransporter från norra till mellan- eller södra Sverige. Transporterna kan till exempel gälla hjärtsjuka barn som ska till hjärtkirurgi eller brännskadade som ska till någon av de nationella brännskadenheterna. Ambulansflygplan har också fördelen av att kunna ta flera patienter. Vid normaltransporter kan ett flygplan ta upp till fyra patienter vid en och samma transport. Ambulansflygplan är i regel billigare än helikoptrar per flygtimme.

34 PROTOKOLLSUTDRAG Landstingsfullmäktige Central förvaltning Sammanträde Sida 1 (3) Av landstingsstyrelsen beredda ärenden med förslag till beslut, forts 133 Ambulanshelikopter i Dalarna (Bilaga sid ) Diarienummer LD12/01796 Landstingsfullmäktiges beslut 1. Ärendet återremitteras till Landstingsstyrelsen med motivering: Uppdrag till landstingsstyrelsen att ta fram ett utredningsunderlag där frågan om en entreprenadlösning av ambulanshelikopter belyses i jämförelse med eget ägande och egen drift. Av utredningen ska även framgå Landstinget Dalarnas kostnader gällande personal såväl interna som externa samt övriga kringkostnader kring helikoptern och dess verksamhet. Utredningen ska även ta hänsyn till framtida samordning av ambulanshelikopterverksamheten. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av landstingsstyrelsens ordförande har landstingsdirektören låtit utreda frågan om att etablera en ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. Föreligger en utredningsrapport och förslag på att verksamheten startar under sommaren En etablering innebär att möjlighet till att erbjuda dalfolket en jämlik och säker vård ökar. Även avlägset boendes möjligheter till avancerad modern t ex infarkt- och strokevård ökar samtidigt som de gästande fjällturisternas efterfrågan på snabb och avancerad vård och behandling blir bättre. Dessutom ökar vägambulansberedskapen generellt i hela länet till följd av den avlastning en helikopterverksamhet innebär. Utdrag exp till Vid protokollet : Taimi Hermansson Bestyrkes i tjänsten

35 Landstinget Dalarna Protokollsutdrag Landstingsfullmäktige Central förvaltning Sammanträde Sida 2 (3) Fullmakten är formulerad så att den förutsätter att Dalarna senast under november månad 2013 beslutar om beställning. Yrkanden Ingalill Persson (S) yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag: 1. Utredningen och dess bilagor om etablering av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna ska ligga till grund för en etablering av ambulanshelikopterverksamhet dygnet runt i Dalarna med placering på Mora flygplats. 2. Landstinget beslutar att utnyttja framförhandlad option för inköp av helikopter. 3. Beräknad investeringskostnad på ca 62,7mkr fördelat på ca 13 mkr 2014 och 50 mkr år 2015 beaktas i budget Ingalill Persson yrkar vidare att fullmäktige ska besluta: 4. Frågan om driftformen för helikopterdelen bereds i särskild ordning i Landstingsstyrelsen. Jan Wiklund yrkar att fullmäktige ska besluta om återremiss av ärendet enligt nedan: 1. Uppdrar till landstingsstyrelsen att ta fram ett utredningsunderlag där frågan om en entreprenadlösning av ambulanshelikopter belyses i jämförelse med eget ägande och egen drift. Av utredningen ska även framgå Landstinget Dalarnas kostnader gällande personal såväl interna som externa samt övriga kringkostnader kring helikoptern och dess verksamhet. Utredningen ska även ta hänsyn till framtida samordning av ambulanshelikopterverksamheten. Om återremissyrkandet faller yrkar Jan Wiklund i andra hand att landstingsstyrelsens förslag till beslut: 2. Landstinget beslutar att utnyttja framförhandlad option för inköp av helikopter. Ändras till att inget köp görs utan att fullmäktige 2. Uppdrar till landstingsstyrelsen att genomföra en upphandling av entreprenadverksamhet. Clas Jacobsson (M), Birgitta Sacrédeus (KD), Christer Carlsson (M), Michael Bengts (SD), Björn Hammarskjöld (DSP), Bo Brännström (FP), Knut C. A. Scherman (SD), Jonas Carlgren (M), Katarina Gustafsson (KD), Sören Hammarström (-) och Marita Jacquzelius (DSP) instämmer i Jan Wiklunds yrkanden. Gunnar Barke (S), Christina Bröms (C), Sören Bertilsson (S), Pär Kindlund (C), Ingvar Nille Niilimaa (DSP), Nils Gossas (MP), Thomas Ylvén (V),

36 Landstinget Dalarna Protokollsutdrag Landstingsfullmäktige Central förvaltning Sammanträde Sida 3 (3) Kristina Svensson (S), Anders Björkman (S) och Patrik Andersson (V) instämmer i Ingalill Perssons yrkande. Sören Bertilsson och Kristina Svensson yrkar vidare avslag på Jan Wiklund med fleras återremissyrkande enligt ovan. Proposition och omröstning Ordförande Bengt Lindström föreslår följande propositionsordning som fullmäktige godkänner: Proposition ställs först på Jan Wiklund med fleras återremissyrkande eller om ärendet ska avgöras idag. Om fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag ställs proposition på landstingsstyrelsens förslag inklusive Ingalill Persson med fleras tilläggsyrkande mot Jan Wiklund med fleras andrahandsyrkande enligt ovan. Ordförande ställer proposition på Jan Wiklund med fleras återremissyrkande eller om ärendet ska avgöras idag och finner att fullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Omröstning begärs och verkställs enligt följande omröstningsproposition: Den som vill att ärendet ska avgöras idag röstar ja; Den det ej vill röstar nej; Vinner nej (minst 1/3 av ledamöterna krävs för att återremissyrkandet ska vinna = 28 st) beslutar fullmäktige bifalla Jan Wiklund med fleras återremissyrkande. Omröstningen utfaller enligt bifogat protokoll. Bilaga 133 Fullmäktige beslutar således med 51 ja-röster mot 32 nej-röster att bifalla Jan Wiklunds återremissyrkande.

37 Utredning BILAGA H Datum Sida 1 (3) Dnr Utredning Ambulanshelikopter i Dalarna Landstingsfullmäktige beslutade : Att uppdra åt landstingstyrelsen att ta fram ett utredningsunderlag där frågan om en entrepenadlösning av ambulanshelikopter belyses i jämförelse med ägande och egen drift Av utredningen ska även framgå landstingets Dalarnas kostnader gällande personal såväl interna som externa samt övriga kringkostnader kring helikoptern och dess verksamhet. Utredningen ska också ta hänsyn till framtida samordning av ambulanshelikopterverksamheten. Entrepenadlösning i jämförelse med ägande och egen drift Ägandet av helikopter kan ske fristående från drift i entreprenadform Entreprenad kan omfatta såväl drift av flygverksamhet som medicinsk verksamhet. Här antas att beslutet avser flygverksamheten emedan den medicinska delen vanligen handhas av landstinget själv. Eget ägande av helikopter innebär att landstingets kapitaliserar kostnaden i egen regi. Kapitalisering kan ske på olika sätt. Dels kan eget kapital användas vilket sänker likviditeten, dels kan kapitalet lånas på öppna marknaden. Om upplåning sker är kapitalkostnaden ca 2-3 % lägre för ett landsting än för en aktör på privata marknaden pga högre kreditvärdighet. Landstinget kan också välja avskrivningstid och därmed jämna ut kostnaden över längre tid. Eget ägande ökar möjligheterna till att nyttiggöra sig rabatter och andra förmåner som blir resultat av en direkt relation med tillverkaren. Dessutom tillgodogör landstinget sig av det restvärde som finns när avskrivningstiden löpt ut. Beloppet är inte oväsentligt. Med regelbunden service kan sägas att i stort sätt hela helikoptern är förnyad efter 20 år. Om landstinget väljer att baka in helikopteranskaffning i en entreprenad kommer avtalets längd att påverka vilken risk entreprenören är beredd att Postadress Besöksadress Kontakt Handläggare Org.nr Gösta Andersson Regionsamordnare

38 Landstinget Dalarna Utredning Sida 2 (3) ta. I sitt anbud måste man ta höjd för både de kapitaltjänstkostnader som uppstår och att avskrivningstiden måste rimma med avtalstiden. Man måste bygga in en riskfinansiering beroende på framtida eventuella förändringar i sin lånebild, något som landstinget har lättare att hantera. Diskussionen om egen drift av flygverksamheten alternativt upphandling befinner sig just nu i ett intensivt skede. Drift i egen regi kräver flygkompetens inom flera områden som landstinget normalt inte besitter. Landstinget i Värmland har valt att driva även denna del i egen regi och har rekryterat verksamhetschef mm och har erhållit som första landsting tillstånd att bedriva flygverksamhet. En gemensam egenregiverksamhet med Värmland med två likadana helikoptrar bedöms i detta läge som tillräcklig bas för att säkerställa en hög kvalitet på driften av flygverksamheten. En eventuell gemensam verksamhet innehåller stordriftsfördelar avseende driftkostnader och ökar underlaget för säkerställd bemanning vid frånvaro etc. Det säkerställer också behovet av backup vid service på någon av helikoptrarna. En gemensam verksamhet kräver dock en gemensam associationsform. Man kan välja på gemensam nämnd, gemensamt aktiebolag eller gemensamt kommunalförbund. Denna fråga bör beslutas i särskild ordning när tillräckligt beredningsunderlag föreligger. En upphandling av driften för enbart Dalarnas behov är möjlig. De särskilda kostnader som uppstår till följd av att detta är den första helikoptern av denna typ i Sverige kommer att medföra pilotutbildningskostnader som inte automatiskt följer av de rabatter inköp av helikopter i sig kan innebära vilket kommer att läggas in i ett eventuellt anbud. Det finns idag inte någon helt jämförbar verksamhet vid annat landsting, som upphandlat motsvarande drift, varför kostnadsbilden kan bedömas först i ett skede av faktisk upphandling. En entreprenör i Dalarna behöver i sådant fall söka samarbete med egenregiverksamheten i Värmland för att nyttja våra intentioner om ett sjukvårdsregionalt samverkansavtal, som just nu skisseras i den gemensamma samverkansnämnden. En samverkan kan komma att försvåras av att lagstiftningen lägger hinder i vägen för direkt samverkan mellan ett privat företag och landstingsdriven verksamhet. Kostnader gällande personal såväl interna som externa samt övriga kringkostnader Det svårt att avgöra vad som avses med att redovisa Landstinget Dalarnas kostnad gällande personal internt och externt samt övriga kringkostnader. I den tidigare redovisade utredningen finns en ekonomisk kalkyl som reviderades inför fullmäktiges novembersammanträde. I den framgår de

39 Landstinget Dalarna Utredning Sida 3 (3) kostnader som kan förutses i kommande verksamhet oavsett vem som driver verksamheten. Om frågan avser nuvarande kostnader för ambulanshelikopterservice så finns den redovisad i form av en summering (som i sin tabellutformning tyvärr inte är så lyckad) men också i text, för år Våra nuvarande kostnader är ca 5,1 mkr per år, varav den största kostnaden utgörs av Akademiskas helikopterservice. Hela den kostnaden bortfaller ej vid eventuellt upprättande av ambulanshelikopterverksamhet i Dalarna. För ytterligare detaljer hänvisas till upprättad kalkyl med dess justeringar som genomfördes före fullmäktiges behandling. Framtida samordning av ambulanshelikopterverksamheten Frågan om en framtida samordning av helikopterverksamhet i landet behandlas av det nationella projektet Vård på Vingar. En samordning av ambulansflyg närmar sig en lösning medan ambulanshelikopterfrågan ännu ej är löst. Ett framtida samgående för ett gemensamt ägande och drivande mellan landsting, som äger ambulanshelikopter, underlättas av om man äger och driver verksamheten själv. Man måste då inte ta hänsyn till ingångna avtal med entreprenörer utan kan välja tidpunkt på ett friare sätt.

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91