Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2008:15 KEMIKALIEKARTLÄGGNING 2008 I VÄSTERNORRLANDS LÄN

Transkript

1 Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 2008:15 KEMIKALIEKARTLÄGGNING 2008 I VÄSTERNORRLANDS LÄN

2 2

3 Rapport 2008:15 Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen KEMIKALIEKARTLÄGGNING 2008 I VÄS- TERNORRLANDS LÄN Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 3

4 LÄNSSTYRELSEN VÄSTERNORRLAND Miljöavdelningen, Härnösand Telefon växel: Internet: Rapport nr. 2008:15 Text: Linnéa Åberg, Wenche Hansen, Erica Utter. Omslagsfotografi: Svanö tillsynsbesök. Foto: Maria Hortlund Karta: Lantmäteriet, Ur GSD-Produkter ärende /188-Y 4

5 Förord Länsstyrelsen i Västernorrlands län arbetar nu intensivt med att utveckla sitt myndighetsarbete inom miljöskyddet. Det råder stor kunskapsbrist gällande de kemikalier som finns i samhälle idag. För att införskaffa kunskap om tillståndet i länet och för att ge möjlighet till att följa upp miljömålet Giftfri Miljö, finns behov av att öka kunskapen om vilka farliga ämnen som hanteras i länet. Fortsättningsvis är kunskapen viktig för att kunna skydda och förbättra vattenkvaliteten i allt vatten enligt EU:s Ramdirektiv för vatten, införlivat i Svensk vattenförvaltningsförordning. Länsstyrelsen behöver även rusta sig bättre i arbetet med den nya EU-förordningen RE- ACH men även effektivisera tillsynsarbetet. Kemikalieprojektet är en viktig del i utvecklingen av kemikaliearbetet i länet. Kemikaliekartläggning har varit möjlig att genomföra i sin helhet tack vare alla insatser ifrån framförallt kommunernas miljöskyddshandläggare och verksamhetsutövarna i länet. Författarna till rapporten vill även passa på att tacka alla kollegor på Miljöavdelningen Länsstyrelsen Västernorrland som bidragit med kommentarer, synpunkter och övrigt arbete i genomförandet av denna kemikaliekartläggning. Härnösand oktober 2008 Sammanfattning 5

6 Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i samarbete med länets kommuner under 2008, genomfört en kartläggning av verksamheters användning av utfasningsämnen, prioriterade riskminskningsämnen och prioriterade ämnen enligt EU:s ramdirektiv för vatten (Vattendirektivet). Syftet var att öka kunskapen om kemikalieanvändningen, effektivisera tillsynsarbetet och bidra till en giftfri miljö. För att starta upp kemikaliekartläggningen anordnades under februari 2008 två informationsträffar för deltagande verksamhetsutövare i länet. Där fick verksamhetsutövarna närmare information om kemikaliekartläggningen och fick tillfälle att ställa frågor. Verksamhetsutövarna ombads kontrollera sin kemikalieanvändning för att se om de använder sig av dessa ämnen, i vilka mängder samt vart ämnet tar vägen (produkt, luft, reningsverk, avfall etc). Till sin hjälp kunde verksamhetsutövarna använda sig av Kemikalieinspektionens prioriteringsdatabas (PRIO) och bilaga X och bilaga VIII i tillhörande Vattendirektiv. Det framtagna materialet skickades ut till 241 verksamheter och av dessa inkom 87 redovisningar till länsstyrelsen. Antalet redovisningar som inkommit beror till stor del på att länsstyrelsen valt att, i ett inledande skede inte förelägga verksamhetsutövarna utan redovisningen var på frivillig basis. I ett senare skede i kemikaliekartläggningen valdes dock att förelägga de verksamheter som länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över, och som inte inkommit med redovisningar. Verksamheter där kommunen är tillsynsmyndighet förelades inte, vilket påverkat svarsfrekvensen. Redovisningar granskades och sammanställdes i en excelfil. Uppgifter som inte varit möjlig att kvalitetssäkra, samt osäkra uppgifter har undantagits sammanställningen. I Västernorrlands län har, under 2007, 37 utfasningsämnen identifierats med en total förbrukning på ton/år. Antalet prioriterade riskminskningsämnen är 97 stycken och den totala förbrukningen ton/år. 21 vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X i Vattendirektivet, dokumenterades med en förbrukning på 180 ton. Krom, - koppar, - och zinkföreningar tillhörande bilaga VIII används av flera verksamheter i länet, där zink och dess föreningar används av flest verksamheter och i samtliga av länets kommuner. Reaktionerna från verksamhetsutövarna i länet angående kemikaliekartläggningen har varit varierande, så även kvalitén på redovisningarna. En del verksamhetsutövare har varit positiva, till kemikaliekartläggningen medan andra har undrat varför det inte räcker med det som krävs i egenkontrollförordningen, och vidare i den årliga miljörapporten. Länsstyrelsen har genom kemikaliekartläggningen fått ökad kunskap gällande användandet av farliga ämnen i länet. 6

7 Innehållsförteckning Förord 5 Sammanfattning 6 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Giftfri Miljö Prioämnen Vattendirektivet REACH Metod Kartläggning Förtydligande Felkällor Resultat Redovisningar Prioämnen Utfasningsämnen Prioriterade riskminskningsämnen Vattendirektivsämnen Bilaga X prioriterat farliga ämnen, prioriterade ämnen 14 samt andra föroreningar Bilaga VIII Särskilda förorenande ämnen Övrigt från redovisningsblanketten Begränsningsdatabasen Vart tar ämnet vägen och eventuella åtgärder Jämförelse mellan länets kommuner Jämförelse med andra län Antal Förbrukning Diskussion Medverkande verksamheter och kemikalieredovisningar Prioämnen - utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen Vattendirektivsämnen Bilaga X prioriterat farliga ämnen, prioriterade ämnen 20 samt andra föroreningar Bilaga VIII Särskilda förorenande ämnen Slutsummering Referenser Bilagor 21

8 8

9 1. Inledning 1.1 Bakgrund Det råder stor kunskapsbrist gällande de kemikalier som finns i samhälle idag. Det finns idag upp till ämnen och ämnesgrupper på världsmarknaden av dessa är cirka klassificerade av myndigheter. Vissa av dessa kemikalier är så farliga att de måste fasas ut eller bytas ut mot mindre farliga kemikalier (Kemikalieinspektionen 2006). Att ha kontroll på vilka ämnen som används, samt hur de används är viktigt för tillsynsmyndigheten, miljö och natur, allmänheten och för verksamhetsutövarna själva. Tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter har, enligt egenkontrollförordningen (SFS 1998:901), en skyldighet att inhämta kunskap om vilka produkter som kan innebära risker för hälsa och miljö och ersätta dem mot mindre farliga. 1.2 Syfte Kemikaliekartläggningen har utförts av Länsstyrelsen i Västernorrland i samarbete med länets kommuner 1. Kemikaliekartläggningens huvudsyfte är att kartlägga användandet av utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen, så kallade prioämnen samt prioriterade ämnen enligt Vattendirektivet. Verksamhetsutövarna ombads även redovisa om ämnet finns med i begränsningsdatabasen, vilka åtgärder som planeras för att fasa ut dessa ämnen, var eventuella utsläpp sker etc. Vidare bidrar kartläggningen till en ökad kunskap om vilka farliga kemikalier som används vid länets verksamheter, möjliggör bättre uppföljningar av miljömålet Giftfri Miljö, skydda och förbättra vattenkvaliteten i allt vatten enligt Vattendirektivet, rusta oss bättre i arbetet med den nya EU-förordningen REACH och effektivisera tillsynsarbetet. 1.3 Avgränsning Kemikaliekartläggningen är endast inriktat på prioämnen och vattendirektivsämnen enligt bilaga X och bilaga VIII (2000/60/EG). När det gäller vattendirektivsämnen tillhörande bilaga VIII har Länsstyrelsen Västernorrland utgått från de ämnen och grupperingar av ämnen som finns föreslagen i rapporten Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen (Rapport 5799 NV, 2008). Länsstyrelsen har valt att endast redovisa antalet verksamheter inom respektive kommun i länet, som använder sig av dessa ämnen och grupper av ämnen. Varje kommun fick förfrågan om att lista vilka av deras tillsynsobjekt som kan tänkas använda de ämnen som projektet innefattar. Deltagandet från kommunerna har varit frivilligt. Länsstyrelsen har sedan gjort ett slutgiltigt urval av verksamheter. I projektet ingår A-, B-, C-, och ett fåtal U-anläggningar. Verksamheter som undantagits helt är lantbruk, fiskodlingar, täkter och deponier. 1.4 Giftfri Miljö Giftfri Miljö är ett av sexton nationella miljömål som regeringen satt upp och lyder som följer: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Till detta miljömål hör nio delmål varav delmål 3- Utfasning av särskilt farliga ämnen och delmål 4 Fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier är mest relevanta för denna kartläggning (bilaga 4). Västernorrlands län har vidare egna länsmål under Giftfri miljö, varar främst länsmål 1 är relevant för denna kemikaliekartläggning (Länsstyrelsen i Västernorrlands län 2008). Länsmålen lyder enligt följande: 1. Senast 2020 förorsakar miljögifter inga skador på naturmiljön och naturprodukter från länet kan konsumeras utan inskränkningar eller kostrekommendationer. 2. Senast 2015 är all aska och slam från anmälnings- eller tillståndspliktiga anläggningar klassad som återföringsbar resp. behandlingskrävande och kategorierna hanteras helt separat. Minst 50 % av den återföringsbara fraktionen nyttiggörs eller förs tillbaka till kretsloppen. Den behandlingskrävande fraktionen behandlas eller mellanlagras i avvaktan på behandling. 1 Västernorrlands län består av kommunerna Ånge, Sundsvall, Timrå, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik. 9

10 3. Vid utgången av 2010 ska samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden vara utredda och vid behov åtgärdade. 4. Senast 2020 är samtliga förorenade områden med riskklass 1 och 2 undersökta och vid behov åtgärdade. 5. Senast 2010 arbetar minst 60 % av de anställda inom privat och offentlig sektor inom länet vid arbetsplatser som är certifierade enligt ISO eller motsvarande. 6. Senast 2010 vägs, vid minst 75 % av all upphandling inom stat, kommun, landsting och industri, miljöfrågorna in på ett medvetet och naturligt sätt tillsammans med pris, kvalité etc. 1.5 Prioämnen Kemikalieinspektionen (KemI) är en central tillsynsmyndighet ansvarig för kemikaliekontrollen och arbetar inom Sverige men fungerar även som kontakt mot EU gällande kemikaliefrågor (Kemikalieinspektionen 2008). KemI har utformat ett webbaserat verktyg, en prioriteringsguide (PRIO), som är till för att påverka, förebygga och minska riskerna för människa och miljö från farliga kemikalier. I PRIO:s databas finns 4000 exempelämnen som delas in i utfasningsämnen- och prioriterade riskminskningsämnen (prioämnen). De egenskaper som utgör urvalskriterier till utfasningsämnen speglar delmål 3 i miljömålet Giftfri Miljö men även de kriterier som ligger till grund för tillståndsprövning inom REACH. Urvalskriterierna till prioriterade riskminskningsämnen speglar delmål 4 i miljömålet Giftfri miljö. Det är viktigt att komma ihåg att PRIO inte är komplett utan endast innehåller ämnen som redan är klassificerade. Det finns därför en stor mängd ämnen som omfattas av verktygets kriterier men som inte finns med i databasen. Vidare information om prioämnen finns på: och i Kemikalieinspektionens författningssamling, KIFS 2005:5. Utfasningsämnen innehar särskilt farliga egenskaper för människa och miljö och bör ej användas. Ämnen som hör hit är: CMR (cancerogen, mutagen 2 eller reproduktionsstörande 3 ), kategori 1 och 2 PBT/vPvB (persistenta 4, bioackumulerande 5 och toxiska/mycket persistenta, mycket bioackumulerande) Särskilt farliga metaller (kvicksilver, kadmium, bly och deras föreningar) Hormonstörande Ozonnedbrytande Riskminskningsämnen har farliga egenskaper och bör bytas ut. Följande klassificeringar hör hit: Mycket hög akut giftighet Allergiframkallande Mutagen, kategori 3 Hög kronisk giftighet Miljöfarligt, långtidseffekter Potentiell PBT/vPvB Begränsningsdatabasen innehåller ämnen som är begränsade i Svensk lagstiftning. Ett litet antal ämnen är totalförbjudna. Många ämnen är bara reglerade i en viss användning. 1.6 Vattendirektivet Toxiska kemiska ämnen tas om hand inom förordningen om förvaltningen av kvalitén på vattenmiljön (2004:660) och EU:s ramdirektiv för vatten i två kategorier (bilaga 3). De ämnen som har EU gemensamma miljökvalitetsnormer (MKN) ingår i klassificeringen av kemisk ytvattenstatus vilket framförallt innefattar de prioriterade ämnena samt ytterligare ett antal ämnen som regleras i direktivet om fiskevatten och skaldjur. Utöver dessa ska klassificering av särskilda förorenande ämnen göras inom ekologisk ytvattenstatus. 2 Mutagen: Ämne som påverkar arvsmassan. 4 Persistenta: Ämne som är långlivat eller svårnedbrytbart. 3 Reproduktionsstörande: Ämne som skadar fortplantningsförmågan. 5 Bioackumulerande: Ämnen som lagras i vävnader. 10

11 Vattendirektivets prioriterade ämnen delas in i prioriterade ämnen och prioriterat farliga ämnen, vilka finns upptagna dels i bilaga X i Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) samt i Europaparlamentet och rådets direktiv om förslag till miljökvalitetsnormer (Annex I, COM 2006, 398). I dagsläget finns 33 prioriterade ämnen varav 11 stycken identifierats som prioriterat farliga ämnen samt 8 andra föroreningar. För de prioriterade ämnena i direktivets lista är målet att utsläppen ska minska och för de prioriterade farliga ämnena är att de ska fasas ut och att tillförseln till vattenmiljön helt skall upphöra, dock inom loppet av högst 20 år. Förutom de prioriterade ämnena ska särskilda förorenande ämnen som släpps ut i betydande mängd i en specifik ytvattenförekomst 6 och som påverkar vattnet negativt i den meningen att god ekologisk ytvattenstatus enligt direktivet inte kan uppnås till 2015 uppmärksammas (bilaga VIII i ramdirektivet 2000/60/EG). Det är Vattenmyndigheterna som har i uppdrag att bedöma vilka ämnen som släpps ut i betydande mängd samt fastställa miljökvalitetsnormer för dessa. Som en hjälp till Vattenmyndigheterna vid framtagandet av miljökvalitetsnormer för bedömning av särskilda förorenande ämnen har Naturvårdsverket gett Kemikalieinspektionen i uppdrag att ta fram förslag till gränsvärden för ett antal ämnen som kan vara aktuella i Sverige. Förslag till ämnen och gränsvärden finns i rapporten Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen (Rapport 5799 NV, 2008). 1.7 REACH REACH (Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals) är en ny EU-förordning, som började gälla under 2007, om kemikalier och säker kemikalieanvändning och medför ökade krav på registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. REACH ersätter flera lagar inom EU. Genom REACH läggs ansvaret på tillverkare och importörer, att se till att de ämnen som tillverkas eller släpps ut på marknaden inte har några skadliga hälso- och miljöeffekter (bilaga 5). Nedströmsanvändare 7 har i sin tur ansvar att rapportera till tillverkare och importörer om hur produkter används (Kemikalieinspektionen 2008). 2. Metod Som ett första steg skickade länsstyrelsen ut en förfrågan till länets kommuner om att lista verksamheter de har tillsyn över, och som kan tänkas hantera ämnen som projektet omfattar. Därefter gjordes en gallring av de inkomna objekten samt bland länsstyrelsens tillsynsobjekt. Kemikaliekartläggningen omfattar både A-, B-, C-, och ett fåtal U-anläggningar. Fortsättningsvis togs material för kemikaliekartläggningen fram. Den redovisningsblankett som verksamhetsutövarna ska fylla i är baserad på Länsstyrelsen i Dalarnas läns redovisningsmodell (Länsstyrelsen Dalarnas län 2007), viss redigering har gjorts. Kommunerna fick tillfälle att kommentera och lämna synpunkter på blankettens utformning och den bifogade läsanvisningen innan materialet skickades ut till verksamheterna i länet. Kommunerna fick också förfrågan om att stå som kontaktperson till de tillsynsobjekt som ligger under deras ansvar. Verksamheter bestående av flera anläggningar i länet fick materialet skickat till huvudkontoret som i sin tur förväntades se till att samtliga anläggningars kemikaliehantering redovisades. Följande material ingick i utskicket och finns som bilagor i denna rapport: Inbjudan till informationsträff (bilaga 1) Kemikaliekartläggning i Västernorrlands län (bilaga 1) Redovisningsblankett (bilaga 2) Läsanvisning till redovisningsblankett (bilaga 2) Vattendirektivsämnen (bilaga 3) Giftfri Miljö (bilaga 4) REACH-broschyr (bilaga 5) För att starta igång projektet anordnades en informationsträff i Örnsköldsvik (28/2 2008) respektive Sundsvall (26/2 2008) för länets företag. Redovisningarna från företagen skulle vara Länsstyrelsen tillhanda senast den 28 april 2008 och kunde skickas in digitalt eller i pappersformat. Allt material och information kunde även hämtas från Länsstyrelsens webbplats ( 6 Vattenförekomst: Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) är en ytvattenförekomst en avgränsad och betydande ytvattenförekomst som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka. Källa: 7 Nedströmsanvändare: En fysisk eller juridisk person annan än tillverkaren eller importören som använder ett ämne som det är eller i en beredning, i sin verksamhet. 11

12 2.1 Kartläggning De inkomna blanketterna granskades på flera sätt. De redovisade ämnena har kontrollerats om de stämmer överens med angivna cas-nummer 8, om de finns upptagna i KemI:s priodatabas som ett utfasningsämne eller ett prioriterat riskminskningsämne, samt om ämnena är prioriterade enligt Vattendirektivets bilaga X och VIII. När det gäller Vattendirektivets bilaga VIII, särskilda förorenande ämnen, har grupperingar gjorts utifrån Naturvårdsverkets förslag (NV, rapport apr.). En viss modifiering har dock gjorts där växtskyddsmedel och biocider förts samman till en grupp, bekämpningsmedel. Utifrån den har länsstyrelsen valt att gruppera särskilda förorenande ämnen i metaller, bekämpningsmedel och övriga ämnen. Flertalet verksamheter ombads komplettera uppgifter främst gällande mängder och cas-nummer. De data som inte var möjlig att kvalitetssäkra lämnades utanför sammanställningen. Detsamma gäller för redovisade ämnen som inte uppfyller kriterierna för kemikaliekartläggningen. Ämnen som i priodatabasen är klassificerade som Utfasningsämne (OBS! Gäller ej alltid), så kallade komplexa kolväten (t.ex. naftor och destillat), är inte medtagna i kemikaliekartläggningen på grund av att det inte är säkert att ämnet är ett utfasningsämne. För att avgöra det måste kunskap om sammansättningen av ämnet finnas, och utifrån det bedöma ämnets farlighet. De verksamheter som endast redovisat komplexa kolväten är därmed inte medtagna i kemikaliekartläggningen (Kemikalieinspektionen 2008). Flera verksamheter meddelade själva eller efter påminnelse, att de inte skulle hinna skicka in redovisningen inom angiven tid och beviljades mer tid. För länsstyrelsens tillsynsobjekt som inte hört av sig skickades ett föreläggande med krav på att komma in med redovisningen (bilaga 6). Kommunerna valde dock att inte förelägga sina objekt. Verksamheter som visat sig avvecklats, ska avvecklas eller där det pågår förhandlingar om avveckling har senare uteslutits ur kemikaliekartläggningen. Även verksamheter som meddelat att de inte hanterar några kemikalier relevanta för kemikaliekartläggningen har uteslutits ur redovisningen. En del verksamheter har produkter och ämnen som de vill skydda på grund av sekretess. Dessa verksamheter har erhållits möjlighet att ta bort kopplingar mellan ingående ämnen och produktens namn. Inga företag kommer att kopplas till specifika produkter eller mängder i kemikaliekartläggningen. 2.2 Förtydliganden För att kunna sammanställa förbrukningen av ämnen har vissa omräkningar gjorts av länsstyrelsen. Där förbrukningen inte redovisats i kg/år och där korrekt densitet inte kunnat hittas har länsstyrelsen för enkelhetens skull antagit densiteten 1 kg/liter. Där halterna av de ingående ämnena redovisats med procentintervall har den högsta procenthalten använts. Där halten angivits som < eller > översattes detta till =. P.g.a. att vissa verksamheter begärt sekretess gällande vissa mängder och ämnesnamn så har avrundningar, intervall samt namn på gruppen av ämnen gjorts. Dessa omräkningar kan ge felaktiga förbrukningsmängder men accepteras eftersom det viktigaste är att få en ökad kunskap om hur tillståndet i länet ser ut. Ett ämne med ett visst cas-nummer kan ha flera namn men i denna sammanställning har endast ett av dem använts även om redovisningarna namnger olika. Mängderna för ett och samma ämne har slagits ihop om verksamheten redovisat samma ämne flera gånger. I enstaka fall har verksamhetsutövarna gjort en anteckning att förbrukningen är i torrsubstans (TS), huruvida övriga inkomna redovisningar också är i TS eller annan substans framkommer inte och ingen utförligare undersökning har därför gjorts. Ämnen klassificerade som U-bek medel i priodatabasen räknas som ett utfasningsämne i sammanställningen. 2.3 Felkällor 8 Cas-nummer: Chemical Abstracts Service number, är ett registeringsnummer för kemikalier. Det fungerar som ett identitetsnummer för kemiska ämnen. Källa: 12

13 Denna kartläggning är inte heltäckande. Svarsfrekvensen från företagen har inte varit fullständig, osäkra uppgifter som inte varit möjlig att kvalitetssäkra har lämnats utanför kartläggningen vilket gör att relevanta ämnen kan ha missats o.s.v. Omräkningar har gjorts vilket gör att förbrukningen kan bli missvisande. Vi har valt att acceptera detta då det viktigaste i den här kartläggningen var att öka kunskapen om hur mycket av de olika prio- och vattendirektivsämnena som hanteras i länet. Det är viktigt att påpeka att KemI:s priodatabas inte heller är fullständig. Den innehåller endast cirka 4000 exempelämnen och antalet ämnen ute på världsmarknaden är betydligt fler än så. 3. Resultat 3.1 Redovisningar Av de 241 utskick inkom 87 redovisningar från totalt 76 verksamheter. 33 av de 241 uteslöts ur kemikaliekartläggningen av olika anledningar (2.1 Kartläggning). Fyra av länsstyrelsens tillsynsobjekt förelades efter att inte ha inkommit med redovisning i tid. Flest antal redovisningar inkom från verksamheter i Sundsvalls kommun (Tab. 1). Av de inkomna redovisningarna var 13 A-anläggningar, 40 B-anläggningar, 24 C-anläggningar och 3 U-anläggningar. Utöver dem har sju stycken redovisningar inkommit från Preem Petroleum vilka faller in både under B- respektive C-anläggningar. Specificerade uppgifter gällande anläggningsklassning saknas för dessa. En verksamhet lämnade in en redovisning trots att verksamheten var under avveckling, denna lämnades utanför sammanställningen. 11 verksamheter hade efter kvalitetskontroll inga relevanta ämnen för kemikaliekartläggningen eller osäkra uppgifter som ej varit möjliga att kvalitetssäkra och finns således inte med i kemikaliekartläggningen. I bilaga 7 finns samtliga 76 verksamheter som inkom med redovisning listade. Tabell 1. Deltagande kommuner och antal inkomna redovisningar. Kommun Antal redovisningar Ånge 4 Sundsvall 30 Timrå 5 Härnösand 5 Kramfors 9 Sollefteå 6 Örnsköldsvik Prioämnen Den totala förbrukningen prioämnen under 2007 i länet, bland deltagande verksamheter i kemikaliekartläggningen, är ton/år och 134 till antalet. Samtliga identifierade utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen finns listade i bilaga Utfasningsämnen Totalt identifierades 37 olika utfasningsämnen fördelade på 43 verksamheter. Den totala förbrukningen av utfasningsämnen är ton/år. De tio utfasningsämnena med störst mängd framgår av figur 1. Två ämnen dominerar och dessa är etylenoxid med en förbrukning på < ton/år följt av akrylonnitril med ungefär ton/år. Det utfasningsämne som förekommer hos flest antal verksamheter (19 st) oavsett mängd är bensen. Förbrukningen av Nickelföreningar (Fig. 1) består av tre ämnen vars förbrukning har adderats p.g.a. sekretesskäl. Två av dem är prioriterade riskminskningsämnen men ingår i figur 1 eftersom den nickeförening som är ett utfasningsämne dominerar i förbrukning. 13

14 Utfasningsämnen < (Ton/år) ,79 3,15 1 Etylenoxid Akrylonnitril Benz[a]pyren Bensen Nickelföreningar Akrylamid Isobutan Natriumdikromat 1,34 1,29 0,86 Kromtrioxid Dinitrotoluen Figur 1. De tio utfasningsämnena med störst förbrukning i länet. OBS! Logaritmisk skala på y-axeln! Prioriterade riskminskningsämnen Totalt registrerades 97 prioriterade riskminskningsämnen fördelade på 60 verksamheter. Den totala mängden prioriterade riskminskningsämnen är ungefär ton/år. De tio riskminskningsämnena med störst förbrukning framgår av figur 2. Tre ämnen skiljer ut sig nämnvärt i tabellen, nämligen klordioxid som står för ungefär ton/år följt av råterpentin och kryolit med ungefär respektive ton/år. Det prioriterade riskminskningsämne som förekommer hos flest antal verksamheter (18 st) oavsett mängd är heptan. 3.3 Vattendirektivsämnen Bilaga X- Prioriterat farliga ämnen, prioriterade ämnen samt andra föroreningar Totalt registrerades 21 stycken vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X fördelade över 36 verksamheter (bilaga 8). Sju av dessa är identifierade som prioriterat farliga ämnen, kadmiumföreningar (2 st) och kvicksilverföreningar (5 st). Den totala förbrukningen av dessa är ungefär 4 kg/år. 12 ämnen är identifierade som prioriterade ämnen enligt bilaga X och den totala förbrukningen av dessa är ungefär 180 ton/år. Två andra ämnen, tetrakloretylen och trikloretylen, med en förbrukning på ungefär 4 kg/år, identifierades som andra föroreningar enligt bilaga X. 13 av de 21 registrerade vattendirektivsämnena är utfasningsämnen, tre är riskminskningsämnen och övriga fem är ej klassificerade enligt priodatabasen. Benz[a]pyren, som är ett utfasningsämne, dominerar med 124 ton/år (Fig. 3). 14

15 Prioriterade riskminskningsämnen (Ton/år) Klordioxid Råterpentin Kryolit Metylmetakrylat Metyakrylnitril Formaldehyd Glyoxal Pentandial Isooktan Hexametylentetramin Figur 2. De tio prioriterade riskminskningsämnena med störst förbrukning i länet. Avrundning. Prioriterade ämnen (Ton/år) ,4 0,3 0 Benz[a]pyren Bensen Nickelföreningar Naftalen Blyföreningar Figur 3. De fem vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X med störst förbrukning i länet. Logaritmisk skala på y-axeln! Bilaga VIII - Särskilda förorenade ämnen Inom gruppen metallföreningar har krom-, koppar-, och - zink valts ut som särskilda förorenade ämnen (bilaga 8). Kromföreningar har redovisats av verksamhetsutövare i alla kommuner i länet undantagsvis i Härnösands kommun (Fig. 4). Flest antal verksamheter som använder sig av kromföreningar finns i Örnsköldsviks kommun. Koppar och dess föreningar används av verksamheter i fyra av länets sju kommuner, där flest verksamheter återfinns i Örnsköldsviks kommun (4 st). Zinkföreningar används av flest antal verksamheter och förekommer i länets alla kommuner men dominerar bland verksamheterna i Örnsköldsviks-, Sundsvalls- och Kramfors kommun. 15

16 Särskilda förorenande ämnen Krom-, Koppar-, och - Zinkföreningar Antal verksamheter Krom föreningar Koppar föreningar Zink föreningar Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Figur 4. Antalet verksamheter per kommun som använder sig av krom-, koppar- och zinkföreningar. Inom gruppen bekämpningsmedel har bronopol och glyfosat valts ut av länsstyrelsen som särskilda förorenade ämnen (bilaga 8). Bronopol används av verksamheter i tre kommuner i länet, och glyfosat används endast av verksamheter inom Timrå kommun (Fig. 5). Inom gruppen övriga ämnen har nonylfenoletoxilat och bisfenol A valts ut (bilaga 8). Nonylfenoletoxilat används av verksamheter inom Örnsköldsviks kommun. Bisfenol A förekommer hos verksamheter i tre av länets sju kommuner och flest antal verksamheter inom Örnsköldsviks kommun (Fig. 5). Särskilda förorenande ämnen Bekämpningsmedel och Övriga ämnen Antal verksamheter Bronopol Glyfosat Nonylfenoletoxilat Bisfenol A 0 Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Figur 5. Antalet verksamheter per kommun som använder sig av bekämpningsmedlen bronopol och glyfosat samt övriga ämnen nonylfenoletoxilat och bisfenol A. 16

17 3.4 Övrigt från redovisningsblanketten Begränsningsdatabasen Av 166 olika ämnen som identifierats i kemikalieredovisningarna, finns 37 stycken med i begränsningsdatabasen på Kemikalieinspektionens hemsida Vart tar ämnet vägen och eventuella åtgärder Verksamhetsutövarna har även fått ange var ämnet riskerar att ta vägen, vilka åtgärder som planeras för att byta ut de farliga kemikalierna mot mindre farliga. En del verksamheter har redovisat detta och här följer några exempel: Skickas som farligt avfall till destruktion Avdunstar till luft Vatten, kommunalt reningsverk Produktutgående kemikalie Finns ej några planer på förändring, ej heller några kända ersättningsprodukter Produkten skall substitueras 3.5 Jämförelse mellan länets kommuner Hos verksamheterna inom Örnsköldsviks kommun finns flest antal utfasningsämnen (U) upptagna närmare bestämt 17, med en mängd på < ton/år (Fig. 6, Tab. 2). Därefter följer verksamheterna i Sundsvalls kommun med 16 olika redovisade utfasningsämnen med en mängd på ungefär ton/år. Inga verksamheter i Sollefteå kommun har redovisat några utfasningsämnen. Verksamheter i Örnsköldsviks kommun står även för flest antal och störst förbrukning av prioriterade riskminskningsämnen (R) med 57 olika ämnen redovisade med en mängd på ungefär 9000 ton/år. Sollefteå har här 11 redovisade ämnen med en mängd på ungefär 150 ton/år. Verksamheterna i Ånge kommun har redovisat 15 stycken ämnen med en ungefärlig mängd på < 1 ton/år (Fig. 6, Tab. 2). När det gäller vattendirektivsämnen enligt bilaga X (V-bilaga X) så har verksamheterna i Sundsvalls kommun den största förbrukningen med ungefär 160 ton/år och flest antal vattendirektivsämnen närmare bestämt 10 st. Verksamheter i Härnösands kommun har den näst största totalförbrukningen med ungefär 8 ton/år fördelat över fem stycken vattendirektivsämnen upptagna i bilaga X. Verksamheterna i Örnsköldsviks kommun har här en förbrukning på ungefär 5 ton/år och sex stycken redovisade ämnen (Fig. 6, Tab. 2). Förbrukning av Utfasnings-, Prioriterade riskminskningsämnen och Prioriterade ämnen (Ton/år) U R V (Bilaga X) Kramfors Härnösand Timrå Ånge Sollefteå Sundsvall Örnsköldsvik 17

18 Figur 6. Förbrukningen av utfasnings (U)-, prioriterade riskminsknings (R)- och vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X (V-bilaga X) inom respektive kommun. Förbrukningen är i ton/år. Tabell 2. Förbrukning och antal av utfasnings (U)-, prioriterade riskminsknings (R)- och vattendirektivsämnen enligt Bilaga X (V-bilaga X) inom respektive kommun. Förbrukningen i tabellen är ej exakt angiven utan avrundad p.g.a. sekretess och angiven i ton/år. Kommun Antal U Mängd U Antal R Mängd R Antal V- bilaga X Mängd V- bilaga X Ånge < 1 3 < 1 Sundsvall Timrå < 1 Härnösand < Kramfors Sollefteå < 1 Örnsköldsvik Jämförelse med andra län Det finns flera län som tidigare gjort liknande kartläggningar. För att kunna jämföra resultaten från Västernorrlands län valdes några av dem ut. Dessa är Örebro-, Västra Götalands-, Dalarnas- och Gävleborgs län (Länsstyrelsen Örebro län 2007, Länsstyrelsen Västra Götalands län 2006, Länsstyrelsen Dalarnas län 2007 och Länsstyrelsen Gävleborg 2005). Vattendirektivsämnen tillhörande bilaga VIII finns inte med i denna jämförelse eftersom inget annat län tagit med denna bilaga i sina kartläggningar Antal Verksamheterna i Dalarnas län har flest antal redovisade utfasningsämnen med 80 stycken och verksamheterna i Örebros län flest redovisade prioriterade riskminskningsämnen med 132 stycken. Flest redovisade vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X har verksamheterna i Västernorrlands län med 21 stycken redovisat (Tab. 3) Förbrukning Störst mängd av redovisade utfasningsämnen har verksamheterna i Västra Götalands län redovisat med ton/år. Verksamheterna i Gävleborgs län har störst mängd av redovisade prioriterade riskminskningsämnen med ton/år. Verksamheterna i Västra Götaland har dock inte med prioriterade riskminskningsämnen i sin kemikaliekartläggning. Verksamheterna i Västernorrlands län har minst antal redovisade utfasningsämnen respektive riskminskningsämnen, men totalmängderna är de näst största jämfört med verksamheterna i övriga län (Tab. 3). Verksamheterna i Västra Götalands län har störst mängd av redovisade vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X med ton/år. Drygt dubbelt så många vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X dokumenterades hos verksamheterna i Västernorrlands län, jämfört med verksamheterna Västra Götalands län, men den totala förbrukningen är tio gånger så stor hos verksamheterna i Västra Götalands län. Tabell 3. Antalet och mängder av utfasnings (U)-, prioriterade riskminsknings (R)- och vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X (V-bilaga X) inom Västernorrlands-, Örebro-, Gävleborgs-, Dalarnas- och Västra Götalands län. Årtalet när kartläggningen genomfördes redovisas efter respektive län i parantes. Tomma rutor innebär att parametern inte finns med i kartläggningen och/eller att det inte framkommit i rapporten. Förbrukningen i tabellen gällande Västernorrland är ej exakt angiven utan avrundad p.g.a. sekretess och angiven i ton/år. Län (årtal) Antal U Total mängd U Antal R Total mängd R Antal V- bilaga X Total mängd V-bilaga X Västernorrland (2008) Örebro (2007) Gävleborg (2004) Dalarna (2007) ,0434 Västra Götaland (2006)

19 4. Diskussion 4.1 Medverkande verksamheter och kemikalieredovisningar Antalet medverkande verksamheter (76) och antalet inkomna kemikalieredovisningar (87) får anses vara relativt bra även om antalet utskick var 241 till antalet. Redovisningar från A- och B-anläggningar var viktigast att få in och där anses svarsfrekvensen ha varit god. Antalet redovisningar som inkommit beror till stor del på att länsstyrelsen valde att i ett inledande skede inte förelägga verksamheterna utan redovisningen var på frivillig basis. I ett senare skede i projektet valde länsstyrelsen dock att förelägga de verksamheter som länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över och som inte inkommit med redovisningar. Verksamheter där kommunen är tillsynsmyndighet förelades inte, vilket påverkat svarsfrekvensen. Kvaliteten hos inkomna redovisningar har varit högst varierande. Det är tydligt att kunskaper om REACH och EU:s ramdirektiv för vatten varierar. Det finns därmed behov utav att förstärka tillsynsvägledningen, informationsspridningen och utbildningsinsatserna gällande kemikalier i länet. Reaktionerna från verksamhetsutövarna i länet angående kemikaliekartläggningen har varit blandade. En del verksamhetsutövare har varit positiva till det hela medan andra har frågat varför det inte räcker med det som krävs i egenkontrollförordningen och vidare i den årliga miljörapporten. 4.2 Prioämnen utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen Den totala förbrukningen av prioämnen hos verksamheterna i Västernorrlands län har visat sig vara relativt omfattande om man jämför med andra län som gjort liknande kemikaliekartläggningar (Tab. 3). Då har inte komplexa kolväten tagits med i kemikaliekartläggningen (bilaga 9). Som tidigare nämnts finns behov utav mer kunskap för att kunna avgöra om dessa ska klassas som ett utfasningsämne eller inte, något som inte rymts inom ramarna för denna kemikaliekartläggning. Länets totala mängd bland verksamheterna som använder utfasningsämnen respektive prioriterade riskminskningsämnen är ungefär ton/år respektive ton/år. Vidare hanteras 97 stycken prioriterade riskminskningsämnen och 37 stycken utfasningsämnen (bilaga 8). Den största förbrukningen av prioämnen återfinns hos verksamheter i framförallt Örnsköldsviks- och Sundsvalls kommun, vilka har många etablerade företag, flertalet är A-anläggningar (Fig. 6). Verksamheter i Örnsköldsviks kommun har vidare nästan tre gånger så stor förbrukning av prioämnen, trots ungefärligt lika till antalet redovisade ämnen som verksamheter i Sundsvallskommun (Fig. 6, Tab. 2). Bland de prioämnen med störst förbrukning återfinns etylenoxid, klordioxid och akrylonnitril vilka hanteras av verksamheter i Örnsköldsviks- och Sundsvalls kommun. Jämfört med andra län så är antalet redovisade utfasningsämnen lågt i Västernorrlands län, men den totala förbrukningen är den näst största bland länen (Tab. 3). Endast verksamheter i Västra Götalands län har en större förbrukning, men är då också ett län med fler industrier inom fler branscher, har fler kommuner etc. Skillnader mellan länen i förbrukning och förekomst kan bero på metodik i undersökningarna, antal verksamheter med i undersökningen, vilka och antalet branscher som finns inom länen, olika år när kartläggningarna gjorts o.s.v. Av länen så är det bara Länsstyrelsen i Örebro som också valt att helt utesluta komplexa kolväten i sin kartläggning. Tyvärr så framkommer inte hur stor förbrukningen är av de prioämnen som identifierats i Örebro län, vilket gör att det inte finns något att jämföra med. 4.3 Vattendirektivsämnen Bilaga X- Prioriterat farliga ämnen, prioriterade ämnen samt andra föroreningar Kemikaliekartläggning har identifierat flest antal ämnen (21 st) tillhörande Vattendirektivets bilaga X jämfört med övriga läns kemikaliekartläggning (Tab. 3). En tredjedel av dessa ämnen är klassade som prioriterat farliga med en förbrukning på endast ungefär 4 kg/år, vilket omfattar framförallt kvicksilver- och kadmiumföreningar. Det är ämnen som är klassade som prioriterade ämnen som utgör den största delen av den totala förbrukningen på ungefär 180 ton/år. 13 av de 21 identifierade vattendirektivsämnena är utfasningsämnen enligt priodatabasen. Utfasningsämnet benz[a]pyren dominerar med ungefär 120 ton/år (Fig. 3). Det har varit svårt för verksamhetsutövarna att avgöra om ett specifikt ämne är ett vattendirektivsämne och då framförallt bilaga VIII. Därav har flera verksamheter valt att inte fylla i denna kolumn i redovisningsblanketten. 19

20 Bilaga X är dock något lättare eftersom det finns bestämda cas-nummer till de flesta av ämnena i bilagan. För kvicksilver-, bly-, kadmium-, nickel - och dess föreningar är det dock inte lika enkelt eftersom ett ämne kan ingå i flera olika föreningar och därmed ha flera cas-nummer. Vilket gör att sökningen måste göras på ämnets namn för att komma åt föreningar med just det ämnet Bilaga VIII - Särskilda förorenade ämnen För de särskilda förorenande ämnena har det i denna kemikaliekartläggning inte varit möjligt att ta ställning till om de hanteras i sådana mängder att den ekologiska ytvattenstatusen i respektive ytvattenområde påverkats negativt. Detta resulterar i att länsstyrelsen har valt att kartlägga antalet verksamheter per kommun i länet, som använder sig av de ämnen och grupper av ämnen som ingår i urvalet och inte presenterat resultaten på förbrukning. Kemikaliekartläggningen visar på att det totalt är 13 verksamheter som hanterar krom och dess föreningar i länet. 9 verksamheter hanterar koppar och dess föreningar. Dominerar med 29 verksamheter gör hanteringen av zink och dess föreningar i länet. Örnsköldsviks kommun har flest antal verksamheter för alla tre ingående metallföreningarna. När det gäller bekämpningsmedel och övriga ämnen dominerar generellt hanteringen av Bisfenol A där flest verksamheter återfinns i Sundsvalls kommun. Förbrukningen av bekämpningsmedel torde ha varit högre om bl.a. jordbruk och skogsbruk ingått i kartläggningen. 5. Slutsummering Kemikaliearbetet på Länsstyrelsen har pågått länge men är inne i en ny fas med REACH förordningen och EU:s Ramdirektiv för vatten, vilka ska kopplas samman med andra direktiv och förordningar som styr hantering och utsläpp av kemikalier till miljön. Kemikalieprojektet visar på att det hos verksamheterna i länet används både utfasnings - och riskminskningsämnen och ämnen som enligt EU:s Ramdirektiv för vatten är prioriterade ämnen och som ska fasas ut alternativt minska. Vidare hanteras det särskilda förorenande ämnen som ej får förekomma i vattenmiljön i betydande mängd. 6. Referenser Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG, Bilaga X och VIII. Europaparlamentets och rådets direktiv om förslag till miljökvalitetsnormer COM 2006, 398 Annex I. Förordning om Förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660. Länsstyrelsen Dalarnas län. 2007, Kartläggning av farliga kemikalier. Länsstyrelsen Dalarnas län miljövårdsenheten. Rapport 2007:13. Länsstyrelsen Gävleborg. 2005, Kemikaliekartläggning Länsstyrelsen Gävleborg. Länsstyrelsen Västra Götalands län. 2006, Företagens användning av utfasnings- och vattendirektivsämnen Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljösamverkan Västra Götaland. November Länsstyrelsen Örebro län. 2007, PRIO utfasning av farliga kemikalier. Länsstyrelsen Örebro län. Publ.nr 2007:21. Naturvårdsverket 2008, Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen, NV rapport 5799 april SFS Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 2008: Hemsida, Kemikalieinspektionen, 2008: Hemsida, aspx, Kemikalieinspektionen, 2008: Hemsida, aspx,

21 Kemikalieinspektionen, 2006: Hemsida, aspx, Kemikalieinspektionen, 2008: Hemsida, aspx, Bilageföreteckning 1. Inbjudan till informationsträff och Kemikaliekartläggning i Västernorrlands län 2. Redovisningsblankett och läsanvisningar 3. Vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X och bilaga VIII 4. Giftfri Miljö 5. REACH 6. Föreläggande om kartläggning av farliga kemikalier 7. Lista över deltagande verksamheter 8. Samtliga registrerade utfasnings-, prioriterade riskminskningsämnen- och vattendirektivsämnen tillhörande bilaga X och VIII. 9. Komplexa kolväten - utelämnade i kartläggningen Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 21

22 KEMIKALIEKARTLÄGGNING 2008 I VÄS- TERNORRLANDS LÄN Länsstyrelsen Västernorrland Miljöavdelningen 22