Hon tar företag till nya höjder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hon tar företag till nya höjder"

Transkript

1 Nyheter Utgiven av FAR Årgång 38 Pris 60 kronor Nr REDOVISNING K3 eller K2 hjälp kunden välja rätt STRESS OCH OHÄLSA Är stress i arbetslivet ett branschproblem? NY MUTLAGSTIFTNING Risken för mutor större än du tror debatt: 3:12-reglerna har blivit för generösa Hon tar företag till nya höjder Ratos nya VD Susanna Campbell brinner för affärer 1

2 Ledare nummer 8-9/2012 FÖR BÄTTRE AFFÄRER OCH EN ENKLARE VARDAG DRIFTTJÄNST BACKUP ÖVERVAKNING UPPDATERING PARTNERSYSTEM GRÄNSSNITT FÖR INTEGRATION HR-SYSTEM PERSONAL REKRYTERING ANSTÄLLNING KOMPETENS LÖNEREVISION HISTORIK BYRÅLÖSNINGAR FRÅN HOGIA Hogia Byråportal LÖNESYSTEM BRANSCHAVTAL RAPPORTERING AVSTÄMNING STATISTIK FÖRSÄKRINGSADMINISTRATION EKONOMISYSTEM BOKFÖRING DEKLARATION ELEKTRONISK FAKTURA BOKSLUT/ÅRSREDOVISNING BESLUTSSTÖD ORDER/LAGER Hogia Byråportal mötesplatsen för byrån och byråns kunder! Hogia Byråportal öppnar upp för en mängd nya möjligheter för er byrå. Ett webbaserat gränssnitt ger både säkerhet och flexibilitet i det dagliga arbetet, samt tillfälle att tydliggöra och utvidga ert tjänsteutbud. Med hjälp av praktiska Self-Service tjänster kan ni dessutom låta kunderna bli mer delaktiga i arbetsflödet. Med Hogia Byråportal sätter ni er byrå på kartan och marknadsför den som en modern och kompetent affärspartner mot era kunder. Läs mer på eller kontakta oss direkt! Möt oss gärna på Ekonomimässan i Kista sep och på Fars Branschdagar i Stockholm den sep! Stenungsund Tel Fax E-post Webbplats Foto: Bosse Johansson Balans är FARs tidning för fri och obunden debatt. Införda artiklar åter ger författar nas eller intervjupersonernas åsikte r, vilka inte behöver mot svara FARs. prenumeration Pris: 575 kronor/år. Studentrabatt 50 procent. Kontakta kundservice vid frågor rörande din prenumeration , Äldre lösnummer av Balans går att be ställa för 60 kronor i mån av tillgång. Porto tillkommer. Du beställer dessa från kundservice. Är du medlem i FAR och har frågor om din prenumeration? Mejla till Balans Box Stockholm Prenumerationsärenden , FAR-medlem: Hallå där FAR! Hösten är här och för FAR innebär det en fullspäckad agenda. Remisssvar, lobbyverksamhet, medlemsrådgivning och utbildningar är bara några av alla de aktiviteter som FARmed arbetare och FAR-aktiva är engagerade i. Detta arbete förtjänar att uppmärksammas. Därför kommer vi i varje nummer av Balans under vinjetten Hallå där... att ställa frågor till en aktuell FAR-representant. Först ut är FARs general sekreterare Dan Brännström som bjuder på lite förhandsinfo om några av godbitarna på höstens Bransch dagar. Hallå där... hittar du på sidan 61. Blir du stressad av ditt arbete? I så fall är du inte ensam. Det verkar nämligen som att stressproblematiken kan vara svårare hos personer som trivs och är engagerade i sina jobb än hos dem som känner det motsatta. Balans bjöd in representanter från branschen samt psykologen Kerstin Twedmark för ett rundabordssamtal om stress i arbetslivet. Samtliga som deltog i samtalet menar att det förekommer stressrelaterade problem i revisions- och rådgivningsbranschen. Men representanterna från branschen anser inte att det är ett branschproblem. Nej, snarare ett samhällsproblem, säger de. Läs om stress Chefredaktör Pernilla Halling Layout Anna Elgerot Redaktör/debatt Rakel Lennartsson i arbetslivet på sidan 20. Och även om du inte känner dig stressad av jobbet, kanske du borde känna dig stressad av K3. Klockan går och snart är det skarpt läge för det nya regelverket. Eller som Caisa Drefeldt uttrycker det i sin krönika på sidan 30: Att lära sig detta regelverk hösten 2013 är som att komma till tågstationen en kvart efter att tåget har gått. Trevlig läsning! Pernilla Halling Annonser Bo Lindberg, Selective Business, , , Annonser Jan Söderstrand , , Balans ges ut av FAR med tio utgåvor per år. Tidningen kommer ut första måndagen i varje månad, med undantag för juli och augusti. Redaktör Layout Redaktör Äldre nummer (från och med nr 4/2010) Medlem av Sveriges Tidskrifter. finns att läsa på far.se/balans. TS-kon trol lerad fackpress upplaga Charlotta Danielsson Mats Rimér Jesper Karlsson (2011) Tryckt hos Exaktaprinting AB 2011 ISSN

3 nummer 4/2010 BALANS Noteringar REAL - Marknadens enda helt webbaserade system för ekonomisk fastighetsförvaltning - kompatibelt med Fortnox och e-conomic Förutsättningarna att påverka utvecklingen av REAL är stora. Via årliga användarträffar förbättras systemet ständigt. Förutom detta är det alltid väldigt trevligt att träffa andra användare och ventilera systemets alla möjligheter. Elin Tobiasson Ernst & Young i Umeå 09 REAL fyller i år 20 år, en ansenlig ålder för ett IT-system. Sedan 2007 är systemet helt och hållet webbaserat. Väldigt många har upptäckt enkelheten med att jobba via nätet. Speciellt som uppdragsförvaltare. Du släpper nu på ett enkelt sätt in din kund i systemet för löpande fastighetsadministration, kontraktsskrivning med mera och spar därmed många onödiga telefonsamtal. Du ägnar dig åt ekonomifunktionerna. Ett optimalt win win-förhållande! Vill du veta mer, slå en signal på eller gå in på PS. REAL finns på alla större redovisningsbyråer, (E&Y, PwC, Grant Thornton, Baker Tilly m fl). DS. innehåll 8-9/ XX 11 noteringar. 5 frågor till Lena Joelsson om ökad granskning inom äldreomsorgen. 16 profil i balans. Susanna Campbell. Ratos nya VD som utsetts till Årets mäktigaste affärskvinna. 20 reportage. Stress i arbetslivet. Hur står det till hos de fyra största byråerna? Balans bjöd in till rundabordssamtal om stressrelaterade problem i arbetslivet. 24 reportage. Vägen till framgång är grön. Förra året fick Alltransport i Östergötland FARs pris för bästa hållbarhetsredovisning i kategorin små- och medelstora företag. 29 i branschen. Godkänd revisor. Krister Tegehall driver Tegehalls revisionsbyrå i Falköping. 50 debatt. 3:12-reglerna har blivit för generösa. Forskarna Annette Alstadsæter och Martin Jacob menar att reglerna används för oönskad skatteplanering. NU FIRAR VI FAR I DAGARNA TVÅ! KOM FÖRBI SÅ FÅR DU EN FARSDAGSPRESENT Den september är du välkommen att besöka oss på FARs Branchdagar i Stockholm. Då ska vi berätta mer om varför fler och fler redovisningsbyråer väljer att arbeta med sina kunder i molnet. Välkommen! www. fortnox.se 41 Månadens gästkrönikör: 66 Mårten Nihlén är före detta chefredaktör för tidningen Residence. 30 inblick. Klockan går, snart är det dags för K3 caisa drefeldt Utnyttjar Media Markt och KPMG ett kryphål? rolf rundfelt Tillsammans kan vi skapa ett bättre Europa Ewa Fallenius Är IASB redovisningens Higgs-boson? jan marton 37 fördjupning. Påverkas företags beslut av redovisningsregler? fredric hammar och andreas skogh Är en världsstandard inom skatt en utopi? carl-eric bohlin En reglering av riskkapitalbranschen rycker allt närmre johan berg 50 debatt. 3:12-reglerna har blivit för generösa Annette Alstadsæter och Martin jacob Det är rimligt att låna till offentliga investeringar torbjörn tagesson Förändringar i revisionsberättelsens innehåll och utformning är inget nytt urban engerstedt Svårvärderade poster bör lämnas utanför resultaträkningen nils liliedahl 61 far förtroende, ansvar, relevans. Hallå där... Dan Brännström, FARs generalsekreterare FARs skattesektion väljer skattevolymen Pigg 100-åring blickar mot nästa generation Startskottet för FAR som en stark lobbyorganisation 5

4 Noteringar Vi vet att du tänker långsiktigt. förtroende Det är bara läkaren som slår revisorn Det gör vi med. Låt oss hjälpa våra kunder att bli mer lönsamma. Förebyggande hälsoprogram och sänkta inköpskostnader skapar långsiktig lönsamhet ett smart pensionssparande och en bra sjukförsäkring ger trygghet i privatekonomin. Besök oss gärna på FARs Branschdagar den september så kan vi prata mer om hur vi tillsammans kan förbättra för våra kunder. Eller kontakta oss på Tänk längre Vet du vad Snabbavveckling är? Kul, gå in på tavling.bolagsstiftarna.com så har du chansen att vinna två flygbiljetter till en stad 2h bort! TÄVLING Lagerbolag Startplattan Snabbavveckling Slutplattan BOLAGSSTIFTARNA AB BOX 12086, GÖTEBORG TEL FAX E-POST Revisorer delar andraplatsen med poliser i förtroendeligan när företagare rangordnar olika yrkesgrupper. Redovisningskonsulter ligger på fjärde plats medan förtroendet för skatterådgivare är betydligt lägre. Det visar en undersökning som SKOP har gjort. Hur står det till med förtroendet för revisions- och rådgivningsbranschen? Det ville FAR veta, och gav SKOP i uppdrag att intervjua allmänhet, politiker och företagare. Förtroendet för revisorn måste ju vara högt eftersom revisorn ska skapa förtroende, säger Dan Brännström, FARs generalsekreterare. Resultatet som SKOP presenterar visar att branschen ligger bra till. Tre av fyra företagare har mycket eller ganska stort förtroende för revisions- och rådgivningsbranschen. Motsvarande siffra bland politikerna ligger på 94 procent och hos allmänheten på 46 procent. När de tillfrågade fått rangordna olika yrkesgrupper har det gått bra för revisorerna. Politikerna sätter revisorerna på första plats i förtroendeligan, medan företagarna sätter läkarna främst och revisorer kommer på delad andra plats med polisen. Svenska folket sätter revisorerna först på femte plats. Även förtroendet för redovisningskonsulter är högt. Bland företagare och politiker är det 78 procent som hyser mycket eller ganska stort förtroende för yrkesgruppen, och bland allmänheten är det 55 procent. Företagarna sätter läkarna högst på listan när det kommer till förtroende. Revisorerna delar andraplatsen med polisen. Resultaten är glädjande men det betyder inte att vi slår oss till ro. Vi kommer fortsätta att arbeta med förtroendefrågan. Ett led i det är att tydliggöra yrkesrollerna och kommunicera branschens kvalitetsarbete, säger Dan Brännström. Brist på kunskap om yrkesrollerna kan vara en förklaring till varför skatterådgivarna placerar sig relativt långt ner i förtroendeligan. Endast journalister och finansanalytiker ligger sämre till. Vår viktigaste uppgift är att hjälpa företag och andra att betala rätt skatt, och för det får vi ett starkt erkännande från både företag och Skatteverket. För att ytterligare stärka förtroendet för skatterådgivarna arbetar vi vidare med den auktorisation för skatterådgivare som fakta infördes för ungefär ett år sedan, och som har sin bas i FARs yrkesetiska regler, säger Gunnar Thuresson, ordförande i FARs skatte sektion. Charlotta DanieLSSON Intervjuer har gjorts med 600 företagare och företagsledare, 200 riksdagsledamöter/kommunstyrelseordförande och andra personer mellan 18 och 84 år. De tillfrågade har fått rangordna tio yrkesgrupper utifrån förtroende. Förtroendeligan när företagarna tillfrågats: 1) läkare 2) revisorer och poliser 4) redovisningskonsulter 5) universitetslärare 6) domare 7) advokater 8) skatterådgivare 9) journalister 10) finansanalytiker. Foto: dreamstime 7

5 Noteringar Noteringar Foto: dreamstime finansiella företag Nya regler om finansiella företag En ny rekommendation om revision i finansiella företag har fastställts. Den träder i kraft omgående. Förra året träffade branschen, finansmarknadsminister Peter Norman (M) och Finansinspektionen (FI) en överenskommelse för att stärka revisionen av företag som står under FIs tillsyn. Detta är ett exempel på att revisionen måste anpassas till olika behov och förväntningar. One size doesn t fit all, säger Dan Brännström, FARs general sekreterare. Målsättningen har varit att tydliggöra den goda revisionsseden vid revision i finansiella företag och att utveckla revisorns rapportering till företagets styrelse, bland annat genom att öka transparensen kring revisorns bedömningar. Ett utkast till rekommendationen var i våras ute på remiss. Flera instanser kommenterade skrivningarna om obligatorisk rapportering till företagets styrelse. När FARs styrelse fastställde den nya rekommendationen (RevR 100) beaktades synpunkterna och därför gavs rapporteringen en friare utformning med avseende på frekvens och struktur. Det här är inte slutversionen. Om något år kommer ytterligare förändringar till följd av EUs arbete med bolagsstyrning och revision, säger Dan Brännström. Charlotta DanieLSSON Mandana Boss blev i slutet av juni först ut att bli Auktoriserad skatterådgivare FAR. Först ut att auktoriseras Auktorisationen av skatterådgivare är en kvalitetsstämpel Mandana Boss från Uppsala är Sveriges första auktoriserade skattekonsult som inte antagits med övergångsregler. Skatterådgivare är ingen skyddad titel. Därför är auktorisationen viktig, menar hon. I slutet av juni ägde examinationen rum på FAR i Stockholm. Det var den första någonsin av en Auktoriserad skatterådgiv are FAR och nästan lika nervöst för examinatorerna Anders Fält och Magnus Larsson, som för aspiranten Mandana Boss. Det var nervöst eftersom jag inte visste vad jag hade att förvänta mig, men det var trevligt och avspänt. Kursen i yrkesetik var en bra förberedelse, säger hon. Det här är en historisk företagande Svårare att handla med utlandet Tullproblem och växelkursförändringar gör det svårt för små och medelstora företag i Sverige att göra affärer med utlandet. Det visar sebs Företagarpanel. 40 procent av svenska små och medelstora företag gör affärer med utlandet, men andelen har minskat under de senaste åren. händelse, en milstolpe för vårt yrke, säger Anders Fält, skatterådgivare på KPMG. Auktorisationen som har funnits i ett drygt år är öppen för skatte rådgivare i alla branscher. Den som klarar testet får titeln Auktoriserad skatterådgivare FAR och blir automatiskt medlem. Syftet är att befästa skatterådgivaryrket som en självständig profession och värna dess status och rykte. Auktorisationen innebär att man underkastar sig ett antal etiska regler, säger Magnus Larsson, skatterådgivare på Deloitte. Själva examinationen är en muntlig diskussion med fokus på yrkesetik. Aspiranten ställs inför ett antal etiska dilemman. En typisk situation är när kunden EU-domstolens generaladvokat (GA) säger ja till dubbelbestraffning vid skattebrott. Haparanda tingsrätt har begärt ett förhandsavgörande från EU-domstolen, men GA anser att den är obehörig att ta upp tolkningsfrågan till prövning. Målet handlar inte om Sveriges tillämpning av EU-rätten i den mening som avses i EUs stadga om vill göra någonting, medan skatterådgivaren rekommenderar något annat hur gör du då? Efteråt lämnar examinatorerna en rekommendation till beslut till Auktoriseringsrådet, som utfärdar själva auktorisationen. Eftersom vem som helst kan kalla sig skatterådgivare är auktorisationen viktig. Den visar att man har rätt kompetens och är seriös. Den är en kvalitetsstämpel, säger Mandana Boss. Rakel LeNNARtSSON fakta SKAtteBROtt Dubbelbestraffning okej enligt GA SKAtt För att bli auktoriserad krävs akademisk examen, fem års yrkeserfarenhet, diplom från FARs skattesektions kurs i yrkesetik och fyra referenser. de grundläggande rättigheterna i artikel Skulle domstolen ändå pröva målet i sak anser GA att artikel 50 i EUs stadga inte hindrar en medlemsstat att åtala och straffa en person för brott, även om staten tidigare påfört personen en administrativ sanktion, exempelvis ett skattetillägg. charlotta DANieLSSON Foto: rakel lennartsson Bättre redovisning kunde förhindrat statsskuldkrisen Den internationellt spridda statsskuldkrisen hade kunnat undvikas om regeringar haft bättre redovisningsregler. Det menar IFAC-ledarna Göran Tidström och Ian Ball, som besökte Stockholm i juni. Det är dags för politikerna att leva upp till kraven som de ställer på den privata sektorn, säger Göran Tidström, ordförande för International Federation of Accountants, IFAC. IFAC arbetar sedan länge med att få stater världen över att anta en enhetlig redovisningsstandard, International Public Sector Accounting Standards (IPSAS). Vi har hållit på med detta i 15 år och anledningen till att vi engagerade oss var att vi insåg att regeringar inte redovisade enligt samma höga krav som ställs på företag. Den pågående statsskuldkrisen är ett tydligt exempel på hur illa det kan gå när regeringar inte har ordning på sin redovisning, säger Ian Ball, CEO för IFAC. Balans träffade IFAC-ledarna i samband med IFACs styrelsemöte i Stockholm i juni. De berättade då att de nyligen skrivit till G20 för att lyfta ämnet bland de globala ledarna. Det här är verkligen en global utmaning och det behövs att G20 och The Financial Stability Board för upp detta på sina agendor för att vi ska få igång en verklig process, säger Göran Tidström. Inom EU har processen med att anta IPSAS redan startat. EUkommissionen redovisar redan enligt IPSAS och politikerna tittar på möjligheten att införa IPSAS i samtliga medlemsstater. De studeras just nu av Eurostat, på uppdrag av Europaparlamentet, i syfte att ta reda på om det är ett lämpligt regelverk för samtliga medlemsländer. Vi hoppas såklart att resultatet kommer att vara positivt, säger Ian Ball. Som standardsättare äger IFAC de internationella redovisningsstandarderna och Göran Tidström och Ian Ball menar att detta arbete ligger tydligt inom ramen för IFACs uppdrag att tjäna the public interest. Om man tittar på vilken skada statsskuldkrisen har orsakat medborgare runt om i Snabbavveckling Vi förvärvar bolaget och Ni erhåller likvid omgående! Säljaren får köpeskillingen direkt, utan att behöva vänta på en fullbordad likvidation. Vi köper ditt bolag Du slipper vänta på pengarna Styrelsen byts ut Vi avvecklar bolaget Statsskuldkrisen har drabbat människor i samma utsträckning som finanskrisen och de uppmärksammade skandalerna inom Enron och Worldcom, menar IFACs ordförande Göran Tidström. världen så är skandalen definitivt av samma magnitud som finanskrisen eller företagsskandalerna fakta inom Enron och Worldcom, säger Göran Tidström. Rakel LeNNARtSSON International Public Sector Accounting Standards (IPSASs) utvecklas inom IFAC-organet The International Public Sector Accounting Standards Board (IPSASB). The Finacial Stability Board (FSB) bildades i april 2009 som en utveckling av the Financial Stability Forum (FSF), vars mandat man ville stärka efter finanskrisen. LagerboLag Likvidation SnabbavveckLing FuSion & FiSSion bolagsjuridik SkatteJuridik Prisexempel Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Värde: kr. Vi betalar: kr. Box 1030, Sundsvall. Tel: Fax: Foto: dreamstime 8 9

6 Noteringar Noteringar internationellt Full fart mot integrerad rapportering revision 5 frågor I slutet av 2013 ska en internationell standard för integrerad rapportering finnas på plats. Tidtabellen är pressad. För ett år sedan släppte The International Integrated Reporting Council (iirc) testballongen Towards Integrated Reporting Communicating Value in the 21st Century. Mottagandet beskrivs av iirc som positivt, men många frågetecken återstår att räta ut innan en standard kan se dagens ljus. Nu pågår en informell remissrunda, i väntan på det officiella förslaget som utlovats till början av Att styra och leda en statlig myndighet är mer komplicerat än att leda ett företag. Inga-Britt Ahlenius på DN Debatt 17 augusti Hon är tidigare undergeneralsekreterare i FN och före detta chef för svenska Riksrevisions verket. skatt Färre jobbar svart Att jobba svart har blivit mindre allmänt accepterat. Färre kan tänka sig att göra det, och färre känner någon som jobbat svart eller anlitar svart arbetskraft. Det visar Skatteverkets senaste medborgarundersökning. 74 procent av de tillfrågade tog avstånd från svartarbete, jämfört med 51 procent En del av förklaringen kan vara att flera åtgärder för att minska skattefusk har genomförts under senare år till exempel rut- och rotavdrag och krav på certifierade kassaregister inom kontanthandeln. Medborgarna är även mindre missnöjda med skattesystemet i stort i årets undersökning. Allt fler aktiebolag väljer bort revisorn och nu varnar Bolagsverket för att årsredovisningarna riskerar att få sämre kvalitet. Särskilt om företagen inte anlitar en kunnig bokföringsbyrå. Sämre årsredovisningar hos bolag utan revisor Kvaliteten på årsredovisningarna har blivit sämre, och förseningarna fler. Enligt Bolagsverket beror det på att fler väljer bort revisorn och redovisningskonsulten. Sedan den frivilliga revisionen infördes har Bolagsverket fått in ett stort antal ärenden där de äldre bolagen väljer att inte ha revisor. Hittills har cirka aktiebolag ändrat i sin bolagsordning, tagit bort kravet på revision och avregistrerat sina revisorer. Av de nyregistrerade aktiebolagen väljer 65 procent att inte ha kvalificerad revisor. Nu varnar Bolagsverket för risken att årsredovisningarna kommer att ha sämre kvalitet om bolaget inte har en auktoriserad eller godkänd revisor. Särskilt om de dessutom inte anlitar en redovisningskonsult eller kunnig bokföringsbyrå. Bolagsverket har fått in fler årsredovisningar med bristande kvalitet än tidigare. Till exempel handskrivna årsredovisningar med uppställningar som inte följer lagstiftningen. Företagare använder inte råd och stöd från revisionsbyråer och redovisningskonsulter i samma utsträckning som tidigare, vilket märks i de frågor Bolagsverket får hantera, säger Per Nordström, chefsjurist på Bolagsverket. FARs ordförande Anders Bäckström konstaterar att revision inte ska vara lagstadgad och att det är bra att många företag aktivt tagit ställning till om de vill ha revisor eller inte. Däremot framhåller han att Bolagsverkets uppgifter påvisar revisionens värde i reda pengar. Att anlita en redovisningskonsult eller revisor i de minsta bolagen kostar inte mer än de kostnader företagaren ådrar sig till följd av bristande regelefterlevnad. Många av de företagare som valt bort sin revisor kommer nog att ångra sig när det står klart för dem att de gjort sig av med budbäraren, säger Anders Bäckström. Bolagsverket befarar också att antalet aktiebolag som får förseningsavgifter kommer att öka som en följd av reformen om frivillig revision. Ser vi till aktiebolag som har kalenderåret som räkenskapsår ( ), och som skulle ha lämnat in årsredovisningen senast 31 juli 2012, så har 4,2 procent av de aktuella bolagen fått förseningsavgifter för att årsredovisningarna inte kommit in i rätt tid, säger Per Nordström. charlotta DANieLSSON Foto: dreamstime... till Lena Joelsson, branschansvarig för offentlig sektor på Ernst & Young, om ökad granskning inom äldreomsorgen. Fler aktörer leder till bättre kvalitet i äldreomsorgen 1Vid ett seminarium i Almedalen sa du att kvaliteten generellt har höjts på grund av att det i dag finns fler aktörer inom äldreomsorgen, hur då? När man lägger ut verksamheter på entreprenad måste man ha kontrollsystem för att följa upp att de fungerar. Det vi har märkt är att kommunerna börjar tillämpa samma kontrollsystem på sina egna verksamheter. De skärpta rutinerna har lett till att man blivit bättre på att hitta avvikelser, vilket i sin tur leder till bättre kvalitet. 2Entreprenader och privatiseringar ställer nya krav på kommunerna, har de resurser nog att granska allt? Hur de använder sina resurser är en prioriteringsfråga. Däremot kan det behövas kompetenshöjande insatser på vissa håll. Att göra uppföljningar handlar om att skapa systematik. De politiskt valda revisorerna har en viktig roll och jag tycker att deras intresse för att granska nämndernas interna kontroll har ökat sedan fler aktörer släpptes in i äldreomsorgen. 3Vad kan revisions- och rådgivningsbranschen bidra med för att höja kvaliteten inom svensk vård och omsorg? Vi kan hjälpa till att skapa system och effektiva processer. Det handlar dels om system för uppföljning men också om metoder för systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetssäkring av processer. Stora kommuner har som regel mer resurser att lägga på granskning, men samtidigt är intresset för våra granskningsrapporter, som ju alltid blir offentliga handlingar, oftast större i mindre kommuner där de oftare uppmärksammas i lokalpressen. 4Har privatiseringarna lett till högre kvalitet? Vad vi vet är att de har lett till ökad konkurrens och mer aktiv uppföljning, vilket gör att kvalitetsfrågorna blir mer uppmärksammade. Vi har bland annat granskat en av de mest omdiskuterade privata aktörerna och var i många fall klart imponerade deras system är långt bättre än många kommuners. Men det finns exempel på att sänkta kostnader har lett till lägre kvalitet. 5På vilket sätt påverkas debatten av att nästa generation äldre är van att ställa krav? Än så länge tror jag att det framför allt är andra saker som har påverkat debatten, som att det förekommer kvalitetsbrister och att det finns en skeptisk opinion mot privata aktörer. Men när fyrtiotalisterna, som varit vana att kunna påverka, blir äldre så kommer äldreomsorgen att bli en ännu större fråga. rakel lennartsson Y o u h a v e t h e k n o w l e d g e. W e h a v e t h e t o o l s. With IDEA, you can lower your cost of analysis, add more quality to your work and meet the new professional requirements regarding fraud and internal control by putting the power of IDEA to work for you. IDEA can read, display, analyze, manipulate, sample or extract from data files from almost any source mainframe to PC, including reports printed to a file. Ni är välkomna att besöka vår monter under FARs Branschdagar september på Clarion Hotel, Stockholm

7 Noteringar Noteringar Oklara effekter av ny lag om mutor Experter hoppas att den kommande näringslivskoden blir tuffare 1 juli i år infördes en ny mutbrottslagstiftning i Sverige. Lagen innebär att styrelsens och VDs ansvar utökas. Men huruvida lagen verkligen förändrar något är oklart. Experter anser att lagen kunde varit kraftigare och hoppas att den näringslivskod som väntas lägger ribban högre. Kraftigt saltade fakturor, mutade tjänstemän, lyxiga resor och gåvor. Mutskandaler som avslöjas skadar både förtroende och varumärken, och sådant kan sitta i länge. Det har bland annat kommuner som Göteborg och Solna fått känna på. För trots att Sverige räknas som det fjärde minst korrupta landet i världen förekommer korruption. Undersökningen Korruption på svenska från Ernst & Young visar att hälften av chefstjänstemännen inom privat och offentlig sektor tror att svenska politiker tar emot mutor. Samtidigt visar undersökningen att korruption inte är en prioriterad fråga. Trots att 28 procent av de tillfrågade medger att deras företag/organisation drabbats av korruption de senaste fem åren är det bara 24 procent som anser att det är ett problem. Vi anser att det är mycket naivt, det förstärker vår bild av att företag och organisationer ännu inte har insett att korruption är en reell risk för dem. Det är tyvärr inte en prioriterad fråga för styrelser och VD, säger Erik Skoglund, ansvarig för Fraud Investigation and Dispute Services på Ernst & Young. 1 juli infördes en ny mutbrottslagstiftning i Sverige. Den senaste mer genomgripande reformen, som genomfördes 1977, har kritiserats för att vara otillgänglig och svår att tillämpa. Det har också ifrågasatts om den verkligen täcker alla straffvärda fall. Därför valde regeringen att se över mutbrottslagstiftningen och tidigare i år fattade riks dagen beslut om att skärpa lagen på vissa punkter. Bland annat handlar det om att kretsen som kan dömas för att ha tagit emot eller gett en muta utvidgas. Dessutom blir vårdslös finansiering av muta en kriminell handling. Där tar lagen sikte på företag som använder sig av agenter och mellanhänder för att skapa affärer. Med den nya lagen måste VD och styrelse säkerställa att bolaget har insyn i hur agenten arbetar. Bolaget får ett tydligt ansvar för att ställa frågor till agenten om hur dennes ersättning används och följa upp hur denne arbetar. Saknas ordentliga rutiner kan VD och styrelse få straffansvar, även om de inte haft uppsåt eller känt till att agenten agerat otillbörligt, förklarar Martin Krüger, chef för KPMG Forensic. Inför lagändringen gjorde KPMG en undersökning bland börsens 50 största bolag. Undersökningen visar att bolagen känner till att ny lagstiftning har införts, men att bara 40 procent av bolagen har vidtagit några direkta åtgärder till följd av den hårdare mutbrottslagen. Både KPMGs och Ernst & Youngs undersökning visar att bolagen anser att de har riktlinjer och policyer som omfattar den kommande lagen, men enligt Martin Krüger svenska från Ernst & Young visar att hälften av chefstjänste- emot mutor. Är risken för mutor större än du tror? Undersökningen Korruption på männen inom privat och offentlig sektor tror att svenska politiker tar ligger utmaningen i att införa återkommande kontroller för att säkerställa att policyer följs. Bolagen bör i första hand göra genomgående riskanalyser, i stället för att börja med att ta fram policyer och riktlinjer, säger han. Erik Skoglund betonar att det blir än viktigare för företag som anlitar agenter att vara noga med att göra en bakgrundskontroll för att säkerställa att den man anlitar inte tidigare varit inblandad i oegentligheter. Det finns mycket man kan göra, exempelvis ta referenser och göra bakgrundskontroller, säger han. Enligt den nya mutbrottslagstiftningen blir även handel med inflytande straffbelagt. Det innebär att man till exempel inte får ge pengar till en politikers make eller maka för att denne vid middagsbordet ska kunna påverka sin respektive att fatta ett visst beslut. Det blir också förbjudet att betala för läggmatcher inom idrotten. Hittills har det inte varit olagligt att ge idrottare pengar för att de i ett visst läge inte ska vinna. Det blir genom den nya lagen kriminellt, säger Erik Skoglund. Men även om lagen skärps på pappret och regeringen säger att förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning skapas, menar både Erik Skoglund och Martin Krüger att det är svårt att säga vilken effekt lagen verkligen kommer att få. I stället väntar de på den näringslivskod som Institutet mot mutor tillsammans med näringslivet håller på att ta fram och som skulle ha presenterats under sommaren. Koden är inte att anse som rättspraxis, men ganska nära. Foto: dreamstime Den blir en del av självregleringen och ger vägledning kring vad som är acceptabelt beteende. I lagen går det till exempel inte att skriva in några maxbelopp för vad som kan vara rimligt i vissa fall, men det kan man göra i koden. Vissa är lite besvikna på den nya lagstiftningen och hoppas att koden kommer att gå ett steg längre, säger Erik Skoglund. Det ska bli intressant att se hur stort intresset från näringslivet är för de här frågorna, och om koden blir tuffare än lagen, säger Martin Krüger. Charlotta DanieLSSON Samtidigt som Sverige har fått en ny mutbrottslag varierar uppfattningen om vad som är tillåtet. Ungas acceptans för vad som är okej är lägre än äldres. Sverige räknas som världens fjärde minst korrupta land, men ändå förekommer korruption. Undersökningen Korruption på svenska från Ernst & Young visar att det finns stora attitydskillnader mellan män och kvinnor när det gäller representation. 52 procent av männen anser att det är okej att bli bjuden på en hockeymatch, medan endast 28 procent av kvinnorna tycker att det är acceptabelt. Det här är frågor som påverkas av vilken kultur och vilken generation man tillhör. Generellt sett har yngre mindre acceptans för vad som är okej, man kan säga att de har ett sundare tänkande, säger Erik Skoglund, ansvarig för Fraud Investigation and Dispute Services på Ernst & Young. Martin Krüger, chef för KPMG Forensic, menar att Sverige anses ha en ärlig kultur som bygger på förtroende. Att då jobba med kontroll blir känsligt och man vill inte gärna tro att någon avsiktligt gör fel. I samhället i stort skulle det behövas en dialog kring Den etiska kompassen behöver kalibreras då och då. Var går gränsen för korruption? Martin Krüger Erik Skoglund vad som är rätt och fel, säger han. Erik Skoglund beskriver det som att den etiska kompassen behöver kalibreras då och då, och tar byggbranschen som exempel. Tidigare var det vanligt att kunna byta övertid mot varor, något som i dag är mindre förekommande. Det var också vanligt inom flera yrken att gå ut och representera efter jobbet, att ta några glas med kunderna eller åka på en Finlandskryssning med en leverantör. Den yngre generationen värdesätter sin fritid på ett annat sätt och är inte lika intresserad av att resa iväg med en leverantör. De är hellre hemma med familj och vänner. Detsamma gäller traditionen med julklappar. Varför ska man ge kunden dyra saker när man i stället kan sänka priset på varorna och sälja mer? Men har man levt med en viss kultur i år, då tar det tid att tänka om, säger Erik Skoglund. Charlotta DanieLSSON 12 13

8 Noteringar Noteringar Nu är K3 här vilken väg väljer du? Företagets verksamhet och intressenter påverkar valet mellan K2 och K3 Med K3 får Sverige för första gången ett heltäckande årsredovisningsregelverk. Men procent av alla företag kommer att kunna välja ett av förenklingsregelverken inom K2 eller K1. Balans frågade några experter hur de kommer att råda sina kunder i valet. Det fina med K3 är att vi äntligen får ett komplett huvudregelverk, säger Göran Abrahamsson, redovisningsspecialist på Ernst & Young och ledamot i FARs policygrupp för redovisning. K3, eller Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1), som är det officiella namnet, publicerades 19 juni i år. 1 januari 2014 blir det obligatoriskt för alla större företag, och även för mindre företag som inte redan valt ett av förenklingsregelverken inom K2. Men det gäller att sätta sig in i regelverket redan nu, för K3 har effekt på företagens årsredovisning, säger Caisa Drefeldt, redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg och krönikör i Balans. Med andra ord, K3 har faktiska konsekvenser för företagets redovisade intäkter och kostnader, liksom för tillgångar och skulder. Med gällande gränsvärden kategoriseras procent av alla svenska företag som mindre företag och har därmed möjlighet att välja mellan K3 och K2. Små enskilda närings idkare och ideella föreningar har även möjlighet att välja K1. De stora privatägda företagen har tidigare kunnat välja mellan Redovisningsrådets rekommendationer och Bokföringsnämndens allmänna råd. I och med K3 kommer alla företag som ligger över gränsvärdena att ha ett gemensamt, obligatoriskt regelverk (om de inte väljer att tillämpa IFRS). När alla större företag använder samma regelverk blir jämförbarheten bättre, säger Göran Abrahamsson. Jämförbarhet är en viktig faktor för marknaden och företagens intressenter. Både Caisa Drefeldt och Göran Abrahamsson menar att ett företags intressenter är avgörande för vilket redovisningsramverk det bör välja. Tumregeln är: ju fler intressenter desto starkare skäl att välja K3. Typiska intressenter är aktieägare, banker, kunder och anställda. Företag vars årsredovisning har en väldigt begränsad läsekrets kan mycket väl välja K2, menar Caisa Drefeldt. Om man är ett privatägt familjeföretag utan lån och ingen eller få anställda är förmodligen Skatteverket den största intressenten, säger hon. Till skillnad från K3 som är principbaserat och kräver bedömningar, bygger K2 på fasta regler och lämnar lite utrymme för avvägningar, vilket underlättar arbetet med årsredovisningen inte minst för redovisningskonsulterna. I praktiken kommer det många gånger att vara redovisningskonsulten som avgör om företaget ska välja K2 eller K3. Rådgivaren har ett stort ansvar att upplysa kunden om vad de olika alternativen innebär. Det är varje företags Rådgivaren har ett stort ansvar att upplysa kunden om vad de olika styra valet av regelverk och inte rådgivarens tycke och smak, menar förutsättningar som ska styra och inte rådgivarens tycke och smak, säger Caisa Drefeldt. Typiska K3-bolag har ofta en egen redovisningsavdelning, medan K2-företagen i större utsträckning anlitar en redovisningskonsult. fakta Om många företag väljer K2 kan det bli en stor effektivitetsvinst vid upprättande av årsredovisningar. Där finns en potential för både bättre lönsamhet för konsulterna och lägre priser för kunderna, säger Göran Abrahamsson. rakel lennartsson Det finns cirka aktiebolag i Sverige, varav runt en procent (300 stycken) är börsbolag. Företagen är indelade i fyra storlekskategorier: K4, K3, K2 och K1. Bokföringsnämnden håller på att anpassa sin bokslutsnormering till respektive företagskategori, se översiktstabellen här intill. Det saknas fortfarande normer för vissa företag inom K2 och K1, exempelvis för handelsbolag. Företag har i princip alltid möjlighet att välja en mer avancerad norm (högre upp i tabellen), däremot styr gränsvärden möjligheten att välja ett förenklingsregelverk. alternativen innebär. Det är varje företags förutsättningar som ska Caisa Drefelt. Översikt: FöretagSKAtegorier i Sverige Typ av företag Företagskategori BOKSLUtS- NORMering godkänt alternativ Noterade företag K4 IFRS/RFR Större företag (över gränsvärdena 80/40/50) Mindre företag (under gränsvärdena 80/40/50) Enskilda näringsidkare och ideella föreningar (med omsättning under 3 miljoner kronor) K3 BFNAR 2012:1 IFRS/RFR K2 BFNAR 2008:1 BFNAR 2009:1 K1 BFNAR 2006:1 BFNAR 2010:1 BFNAR 2012:1 ifrs/rfr BFNAR 2012:1 Foto: dreamstime Hur kommer du att råda dina kunder? Göran Abrahamsson, redovisnings specialist på Ernst & Young i Stockholm. Man måste börja med att titta på verksamheten. De flesta företag har ett val, men för vissa verksamheter blir förenklingsregelverket begränsande. Exempelvis kan man i K2 inte redovisa egenupparbetade immateriella tillgångar. Så för företag med mycket forskning och utveckling är det K3 som gäller. Vidare bygger K2 på anskaffningsvärde, till skillnad från K3 som i viss utsträckning medger värdering till verkligt värde, vilket kan spela roll för företag som äger aktier och andra finansiella instrument. Om företaget vill kunna redovisa uppskjuten skatt måste det välja K3. Jag är generellt sett en förespråkare av K3. Det är mer flexibelt, ger fler valmöjligheter och generellt sett en högre kvalitet på redovisningen. Om företaget har en relativt enkel verksamhet behöver det inte bli alltför krångligt med K3. Caisa Drefeldt, redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Lejonparten av de svenska aktiebolagen är så kallade försörjningsföretag. De ger bra utkomst till en eller flera familjer, men har inte så många andra intressenter. För dessa är K2 förmodligen det bästa alternativet. Men alla företag måste ta ställning till vad de har för intressenter och hur mycket information dessa vill ha. Sedan finns det några förbudsregler i K2, som att man inte får ta upp egenupparbetade immateriella tillgångar. Det gäller relativt sett få företag, men dessa bör välja K3. Jag tror att ganska många företag kommer att välja K2, men företag som har planer på att expandera, och därmed hamnar över gränsvärdet för K2-företag, bör lägga sig i K3 redan nu. Revisions- och rådgivningsbranschen har ett stort ansvar att hjälpa företagen så att de hamnar rätt. Det är viktigt att alla rådgivare läser på, för det finns inga lathundar, utan det gäller att kunna regelverken

9 profil i balans susanna campbell på väg mot nya affärer Kombinationen av modernt tänkande, som utvecklat Ratos till ett private equity-företag, och en tradition av familjeägande lockade Susanna Campbell. När hon började på Ratos 2003 kunde hon knappast ana att hon nästan tio år senare skulle bli VD för företaget, och dessutom utses till Årets mäktigaste affärskvinna. Text: Charlotta danielsson Foto: bosse johansson A delswärdska huset på Drottninggatan 2 i Stockholm är en eftertraktad adress. Närmaste grannar är Sagerska palatset där statsministern bor, riksdagen samt flera departement. Med jämna mellanrum får Ratos, som äger huset sedan 1939, förfrågningar om att sälja fastigheten. Framför allt är det olika departement som vill flytta in, men Ratos är och förblir kvar. Som besökare är det inte svårt att förstå varför. Utsikten från den lilla balkongen i anslutning till styrelserummet på tredje våningen är svårslagen. Vi verkar i historiska kvarter, och flytten hit skedde precis före krigsutbrottet 1939, berättar Susanna Campbell. 18 april i år tillträdde hon som VD för Ratos och efterträdde därmed Arne Karlsson som samtidigt tog över som ordförande i Ratos styrelse efter Olof Stenhammar. Att Susanna Campbell skulle träda in som VD var inte självklart, enligt henne själv. Men samtidigt beskrev media valet som det minst revolutionerande generationsskifte man kan tänka sig. Det var en lång process att tillsätta en ny VD, vilket var bra i och med att alla inblandade fick tid 16 17

10 Utsikten från den lilla balkongen i anslutning till styrelserummet på tredje våningen på A delswärdska huset är svårslagen. Vi verkar i historiska kvarter, och flytten hit skedde precis före krigsutbrottet 1939, berättar Susanna Campbell. på sig att fundera. Det började med att Olof Stenhammar informerade om att han inte tänkte ställa upp till omval som ord förande i Ratos styrelse, säger Susanna Campbell. Då började processen med att hitta en ny ord förande, som slutade med att Ratos dåvarande VD Arne Karlsson efter tretton år tog steget från VD-posten till uppdraget som ordförande. Arne Karlsson har tidigare i en intervju i Di Dimension uttalat sig kring frågan om det är känsligt att VDn blir ordförande. Då svarade han att frågan hade diskuterats och att man hade kommit fram till att om den nya VDn rekryterades externt så skulle han inte bli ordförande, men att det skulle vara möjligt om VDn rekryterades internt. Jag fick frågan om jag kunde tänka mig att ställa upp som kandidat i en urvalsprocess och det kändes verkligen roligt att få den uppskattningen. När jag började på Ratos hade jag inte i tankarna att jag en dag skulle vara VD. Efter att ha fått fundera lite så tackade jag ja, det är inte ofta man får en sådan möjlighet, säger Susanna Campbell. Inget av hennes tidigare jobb, varken på Ratos där hon varit ansvarig för ett av fem investeringsteam, eller som konsult på managementbyrån McKinsey, där hon arbetade med företagstransaktioner, hade varit något nio till fem jobb. Ett VD-jobb, som naturligtvis kräver mycket tid, innebar alltså inte en helt ny situation för Susanna Campbell. susanna campbell Ålder: 39 år. Bor: Lidingö, utanför Stockholm. Familj: Man och två barn. Karriär (kortfattat): Alfred Berg , McKinsey , Ratos sedan Intressen: Familjen, resor, träning. Favorituttryck: Spännande! Men visst, det här innebar att ta det vidare ytterligare en nivå och jag resonerade med min man innan jag tackade ja. Susanna Campbell framhåller dock att hon nästan alla dagar då hon inte reser är hemma klockan sex för att äta middag med familjen, som består av make och två barn på fem och sju år. Att tillbringa tid med familjen är viktigt, och hon sätter sig hellre och jobbar några timmar på kvällen när barnen har gått och lagt sig än att stanna kvar på kontoret. Det är den företagskulturen vi har här på Ratos, att det är okej att kombinera familj och arbete. Alla kämpar för att få ihop det och jag känner att jag har en skyldighet att åka hem på kvällen eftersom det sänder signaler till medarbetarna och skapar vissa beteendemönster. Även Arne Karlsson månade om att komma hem till familjen. Fast visst får man offra saker, men så är det ju oavsett vilka val man gör. Jag lägger mycket tid på jobbet för att jag vill göra det, och har alla möjligheter att göra andra val, men det här är det jag tycker är roligt, säger Susanna Campbell. Att utveckla bolag så att de blir större, mer lönsamma och framgångsrika är det jag brinner för. Och när man tror på något, som jag gör när det gäller Ratos affärsmodell, är det värt att lägga mycket tid, fortsätter hon grundade Per Olof Söderberg och Leonard Haak, det handelsbolag som dagens Ratos har sina anor i. Bolaget har sedan haft olika skepnader, från ägarbolag till blandat investmentbolag och sedan 1999 ett private equity-konglomerat, men med en tydlig industriell inriktning. Susanna Campbell är den tredje externa VDn och under hennes företrädares tid styrdes bolaget om från ett mellanstort investmentbolag till en renodlad private equity-aktör. För många har Ratos varit extremt förknippat med Arne Karlsson, men Susanna Campbell ser inga problem i att ta över hans roll. Den externa mediebilden är ofta mer fixerad vid en person än vad verksamheten inom företaget är. Så småningom kommer jag att sätta min prägel, men vi är 50 anställda och är inte ett företag som står och faller med sin VD. Jag är däremot glad att ha Arne Karlsson som ordförande i dag. Jag har arbetat med honom på nära håll och han är ett bra bollplank med en otrolig kunskap om vår verksamhet, säger hon. Riskkapitalbranschen är till och från en känslig fråga i Sverige, bland annat har diskussionerna gått heta om huruvida riskkapitalbolag, som i vissa fall har kritiserats för sina skatteupplägg, ska få agera inom skola, vård och omsorg. Susanna Campbell tar synpunkterna med ro och konstaterar att Ratos är ett svenskt aktiebolag som inte har några bolag i skatteparadis. Ratos har också valt att inte satsa på vårdsektorn. Vårdsektorn är en ovanligt svår satsning med många fallgropar och som innebär ett utökat ansvar. Jag är säker ratos Ratos har sin grund i Söderberg & Haak som bilades 1866 och var den första grossisten för järn och järnmanufaktur på den svenska marknaden. På 1930-talet övervägde man att introducera bolaget på börsen, men osäkerhet rådde kring intresset för ett bolag som enbart var en grosshandelsrörelse. Lösningen blev att skapa ett investmentbolag, Ratos, som döptes efter Ragnar och Torsten Söderberg brukar anges som startår för Ratos, och 1954 introducerades företaget på börsen till 1998 omvandlades Ratos till ett rent investmentbolag bestående av en börsnoterad aktieportfölj och 1999 fastslog Ratos styrelse tillsammans med ledningen en ny private equtiy-strategi som innebär att Ratos som aktiv huvud ägare ska förvärva, utveckla och sälja främst onoterade bolag. Att utveckla bolag så att de blir större, mer lönsamma och framgångsrika är det jag brinner för. på att vi skulle kunna göra ett bra jobb som ägare, med rätt förutsättningar, men vi har hittills valt att inte gå in i den sektorn, säger Susanna Campbell. Ratos är inte ett riskkapitalbolag som investerar i företag som är i en uppstartsfas, utan snarare i mogna bolag som går att utveckla vidare. Susanna Campbell säger att företagets ambition är att uppfattas som ett av de bästa ägarbolagen i Sverige och Norden. Hon menar att den största utmaningen de närmaste åren är att skapa värde i det rådande makroklimat som präglas av stor osäkerhet. Vi vet lika lite som någon annan hur det kommer att bli, men den sammantagna bilden är att det inte ser bra ut, men hyggligt. Vi räknar med tillväxt men under genomsnittet, vissa marknader är tuffa och andra går bättre. Så i snitt jämnar det ut sig, säger hon. För riskkapitalbranschen i Sverige har det varit en hel del frågetecken kring vilka regler som ska komma att gälla och olika förslag har diskuterats. Susanna Campbell skulle önska att reglerna var tydliga så att det inte råder någon tvekan om vad som gäller. Samtidigt som det ska vara lika för alla. Jag kan bara tala för Ratos och vi är ett vanligt svenskt aktiebolag som förhåller sig till de regler som gäller. Generellt är det förstås viktigt för alla typer av aktörer att ha tydliga, objektiva regler att förhålla sig till. Bli en hjälte! Skicka bris50 i ett SMS till och skänk 50 kr till BRIS verksamhet. bris.se PG

11 Anders Lundberg, Deloitte Maria Karlén, KPMG Stress i arbetslivet inget branschproblem Petra Stergel, PwC Kerstin Twedmark, psykolog Svårigheter att kombinera familj och arbete, stress och höga krav. Ett växande problem inom revisions- och rådgivningsbranschen? Nej, inte enligt företrädare för Big 4. De menar att det inte är ett branschproblem utan ett samhällsproblem. I Balans nr 2/2012 intervjuades psykologen Kerstin Twedmark om stressrelaterade problem i arbetslivet. Här följs ämnet upp med ett rundabordssamtal om hur det står till hos de fyra största byråerna. Text: charlotta danielsson Foto: bosse johansson illustration: emma frekke Att prata om stress och vad som händer när kroppen säger ifrån anses skamfyllt. I Balans nr 2/2012 intervjuades psykologen Kerstin Twedmark. Hon oroas över utvecklingen och ser en ökad stressproblematik, inte minst bland unga kvinnor i högpresterande branscher. Inför den artikeln sökte Balans redaktion kvinnor inom revisions- och rådgivnings branschen som gått in i väggen men kommit tillbaka, och som öppet eller anonymt kunde tänka sig att berätta om sin situation. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort och vid ett tillfälle motiverade en kvinna sitt nej med att duktiga flickor inte går in i väggen. Att prata om stress och vad som händer när kroppen säger ifrån anses skamfyllt. Mot bakgrund av det bjöd Balans in företrädare för Big 4 för att lyfta frågan i ett rundabordssamtal. Branschens upplevelse är att stressrelaterad ohälsa är ett problem i dagens arbetsliv, men inte något som går att koppla specifikt till revisions- och rådgivningsbranschen. Att det här skulle vara ett stort bekymmer hos oss är inget vi känner igen från våra medarbetarundersökningar. Däremot är konsultbranschen tuff, och den lockar till sig högpresterande människor. Vi är medvetna om det när vi rekryterar och det är alltid en risk att högpresterande inte ser sin egen gräns och där måste vi som arbets givare vara uppmärksamma och stötta, säger Anders Lundberg, Deloitte. Maria Karlén på KPMG menar att det finns en koppling till samhället i stort, då det har skett stora förändringar i alla miljöer med ökade krav som följd. Detta kan leda till negativ stress vilket är ett problem som vi är måna om att motverka och som ställer allt högre krav på oss som arbetsgivare att utveckla ett lyhört ledarskap. Vi försöker se tidiga signaler på ohälsa genom att ha processer för 20 21

12 Att arbeta med något man tycker om kan paradoxalt nog göra stresstillståndet svårare. samtal kopplade till individuella mål och utveckling med löpande uppföljning och återkoppling, säger hon. På Ernst & Young konstaterar man att antalet sjukskrivningar beroende på stress och utbrändhet drastiskt minskat de senaste åren. Agneta Strandberg på Ernst & Young tror att det framför allt beror på att medvetenheten hos arbetsgivaren ökat de senaste åren vilket gör att man arbetar mycket mer förebyggande i dag. Företrädarna för Big 4 betonar att personalfrågorna är viktiga och att det till stor del handlar om att skapa en bra arbetsmiljö. Medarbetarna är byråernas stora tillgång, och om inte de mår bra kan byrån inte heller leverera ett bra arbete till kunderna. Man arbetar aktivt med förebyggande åtgärder, som att utbilda chefer och medarbetare i hur man tidigt upptäcker stress, man satsar på friskvårdsbidrag och individuella utvecklingsplaner för de anställda. Allt för att kunna fånga upp eventuella tecken på att någon mår dåligt. Att arbeta på en attraktiv arbetsplats och med ett yrke som man tycker om kan paradoxalt nog göra stresstillståndet svårare, eftersom det kan gå väldigt långt innan individen uppmärksammar och tar signalerna på allvar, menar Kerstin Twedmark. Hon betonar dock att ett högt tempo och engagemang inte behöver vara negativt. Ofta är det just kvinnor som hamnar i situationen där kroppen till slut säger från, och Kerstin Twedmark förklarar detta bland annat med att kvinnor verkar i en manlig kontext i yrkeslivet, och att det påverkar deras beteende och handlingsmöjligheter. Många högpresterande branscher är uppbyggda i en tid när de ännu tydligare än i dag var mansdominerade och männen hade full uppbackning hemma och därför kunde lägga hela sitt engagemang på arbetet. Hur organisationen är uppbyggd har betydelse och därför är det viktigt att arbetsgivaren är medveten om det här, säger Kerstin Twedmark. Petra Stergel på PwC menar att man är medveten om de kulturella faktorer som har funnits och som finns i organisationen. De här frågorna arbetar man en hel del med, bland annat genom att skapa gemensamma värdegrunder och ge utrymme för dialog mellan medarbetare med olika erfarenhetsnivå. Det här är en traditionell bransch med gamla anor och har historiskt sett varit mans dominerad. Men samtidigt ställer dagens globala nätverk krav på att det ska vara en modern orga nisation och jag skulle vilja säga att vi har ett modernt sätt att driva organisationen, även om yrkesfunktionen är traditionell, säger hon. Branschföreträdarna betonar att branschen generellt har låga sjuktal, att medarbetarna har goda möjligheter till vidare utbildning och utveckling samt att medarbetarundersökningar visar att medarbetarna i stort är nöjda. Men enligt Kerstin Twedmark är låga sjuktal i en högpresterande bransch inte alltid ett tillförlitligt mått. Den som söker sig till ett attraktivt arbete, är ofta villig att betala ett högt pris. Just därför dröjer det länge innan man kan se hur det ser ut på insidan hos människorna. Många går till jobbet med fysiska och psykiska stressymptom men skulle inte drömma om att sjukskriva sig eftersom de har en så hög ansvarskänsla och höga krav på sig själva, säger hon. Kerstin Twedmark undrar hur det ser ut i revisions- och rådgivningsbranschen stannar kvinnorna kvar i samma utsträckning som männen eller händer det något när medarbetarna börjar bilda familj? Hos oss finns ingen skillnad när det gäller män och kvinnor. Alla har samma möjlighet att göra karriär och vi jobbar med frågan om föräldraledighet. Det är viktigt att lyssna på hur individen vill ha det under sin föräldraledighet, vissa vill hålla kontakt med arbetet medan andra inte vill det. Men det är ett krävande jobb och det är klart att om man är föräldraledig i två år, ja då händer det ju något där, säger Anders Lundberg. Vi på PwC ser inte heller att det skulle vara någon skillnad mellan män och kvinnor. Visst väljer några att lämna oss efter ett tag men då beror det kanske på att man har fått en tjänst som ekonomi chef eller controller i ett företag och vill testa något annat. Vår utmaning ligger i att få tillbaka de personer som varit utanför organisationen ett par år, säger Petra Stergel. Inte heller Ernst & Young upplever att familje bildandet påverkar, varken för män eller för kvinnor. Vi ser däremot en klar trend i att fler stress och ohälsa Var fjärde civilekonom har sömnproblem på grund av arbetet. Det visar en undersökning som Civilekonomerna har gjort bland sina medlemmar (se Balans nr 2/2012). 80 procent har faktiska symptom på ohälsa och för många visar sig dessa redan i unga år. Det handlar bland annat om sömnproblem, ont i magen samt värk i axlar och rygg. Enligt Civilekonomerna är det otydliga arbetsuppgifter och svårigheter med att sätta gränser som påverkar hur man mår. deltog gjorde: Maria Karlén, HR chef KPMG. Har arbetat på KPMG i snart fyra år, arbetade innan dess som HRchef inom bank- och försäkring. Anders Lundberg, HR-manager på Deloitte. Har arbetat inom HR sedan mitten av 1980-talet, sedan tolv år är han HR-manager på Deloitte. Kerstin Twedmark, Göteborg, leg psykolog och specialist i arbetsoch organisationspsykologi. Har mångårig erfarenhet av behandling av stressrelaterade tillstånd, handledar- och mentorskap samt utbildning. Petra Stergel, personaldirektör på PwC. Har arbetat på företaget i 14 år, varav 7 år som chef för Human Capital. Agneta Strandberg, HR-direktör på Ernst & Young. Deltog inte i samtalet, utan har lämnat sina svar via mejl. och fler unga män tar ut längre föräldraledigheter, vilket vi ser som en positiv utveckling. Vid en sammanställning av våra så kallade avslutningssamtal har vi sett att kvinnor ofta gör valet att satsa på familj i stället för på karriär. Vi försöker förebygga denna trend genom att aktivt erbjuda deltidsarbete och arbete hemifrån, säger Agneta Strandberg. I slutänden är det medarbetaren som gör sina livsval. Som arbetsgivare kan vi bara tillhandahålla en plattform, men många familjer gör ändå traditionella val och det blir kvinnan som är hemma mer med barnen. Vilket ansvar ska vi som arbets givare ta? Det vi kan göra är att ge alla samma förutsättningar och visa på förebilder både för män och för kvinnor. Men hur det än är så är det fortfarande individen som väljer, säger Petra Stergel. Samtidigt visar en studie av professor Richard Wahlund, Handelshögskolan i Stockholm, att 93 procent av kvinnorna upplever att män och kvinnor i organisationen inte har samma möjligheter (se Balans nr 4/2011)

13 Vägen till framgång är grön På Alltransport står hållbarhetsfrågor högt på agendan Text och foto: rakel lennartsson Med 500 livsfarliga maskiner i trafik ute bland människor, måste man engagera sig i hållbarhetsfrågor. Det menar Henrik Åkerström, VD på Alltransport i Östergötland AB. Förra året fick företaget FARs pris för bästa hållbarhetsredovisning i kategorin små- och medelstora företag. Ett föredömligt exempel, löd juryns motivering om Alltransports lättillgängliga hållbarhetsredovisning. VD-ordet som inleder den 15-sidiga hållbarhetsredovisningen är påfallande frispråkigt. Det börjar med några ord om attitydförändringarna i samhället, till förmån för hållbart tänkande, men övergår snabbt i kritik mot att offentliga upphandlingar lägger för stor vikt vid priset och för liten vikt vid hållbarhets kriterierna. Attitydförändringar är bra, men det fordras nu att regelsystem och det praktiska agerandet följer attitydförändringarna, skriver Claes Egnell, dåvarande tillförordnad VD. Nuvarande VD Henrik Åkerström förvaltar samma idéarv. Han kör naturgasbil, väljer ekologisk mjölk i mataffären och menar att de yngre generationerna inte bara är mer medvetna utan också mer benägna att ställa krav på sin omgivning. Unga i dag är vana kravställare, de står inte med mössan i hand. Och när någonting är fel får man veta det. Att det 75-åriga företaget i dag arbetar för fullt med att modernisera sin maskinpark och sitt varumärke, beror inte bara på att de brinner för hållbarhet för det gör de utan är också ett sätt att positionera sig på en marknad där konkurrensen hårdnar i takt med att kunderna blir kräsnare. Det enkla svaret på varför vi gör det här är att vi har runt 500 livsfarliga maskiner i trafik ute bland människor, och därför måste vi jobba med de här frågorna, säger Henrik Åkerström och tillägger: Vi behöver inte vinna fler tävlingar, utan det gäller att ha en balanserad och trovärdig nivå. Jag tror att det är den enda vägen att gå om man vill finnas kvar i den här branschen om 15 år. Meta Ryderstedt och Henrik Åkerström tycker att det är viktigt att engagera sig i hållbarhetsfrågor. alltransport i östergötland ab Alltransport i Östergötland AB är en av många svenska lastbilscentraler som startade som en ekonomisk förening. Den kooperativa tanken präglar fortfarande företaget, som bolagiserades i mitten av 1990-talet. I dag består Alltransport av 157 leverantörer som samtliga är aktieägare i bolaget. Verksamheten bedrivs på tre områden: fjärr och distribution, bygg och Unga i dag är vana kravställare, de står inte med mössan i hand. Förhållningssättet pendlar mellan visionärt och jordnära. Han delar det med styrelseordförande Meta Ryderstedt. Tillsammans var de i Stockholm och tog emot FARs pris för bästa hållbarhetsredovisning 2011 i kategorin små- och medelstora företag. I ett kort tacktal berättade Meta Ryderstedt att hon använder hållbarhetsredovisningen som ett styrdokument i sitt samarbete med företagets VD. Några månader senare utvecklar hon sitt resonemang hemma på kontoret i Norrköping. Hållbarhetsarbetet följer med hela vägen från ägardirektivet till affärsplanen. För varje beslut som tas i styrelsen gör vi en kontroll-check mot våra fem hållbarhetsnycklar. De fem nycklarna är kostnadseffektivitet, trafiksäkerhet, kvalitet, prestanda och socialt ansvar. Ibland blir det inte självklart ja, men då vet vi om det och får en restpost att jobba med, säger Meta Ryderstedt. I beslutsloggen för 2011 finns 28 strategiskt ja mot 5 strategiskt nej. De strategiska diskussionerna förs även med åkarna. Alltransport började, liksom många andra lastbilscentraler, som en sammanslutning av åkare i en ekonomisk förening. I mitten av 1990-talet bolagiserades företaget och åkarna är i dag aktieägare. De är allt ifrån enbilsfirmor till leverantörer av avancerade tjänster inom bygg och anläggning, miljö och fjärrtrafik samt distribution. De ekonomiska förutsättningarna att klara av olika miljöcertifieringskrav varierar stort mellan delägarna. Därutöver har alla sina individuella värderingar. Vi har åkarmöten där vi diskuterar sådana frågor och sedan tar vi dem vidare till våra operativa möten. Det finns en otrolig kraft i ett företag som uteslutande består av entreprenörer. Utmaningen är att samordna kraften, säger Meta Ryderstedt. Även personalen inkluderas i diskussionen om företagets strategiska utveckling enligt de antagna värderingarna. Henrik använder sig av måltavlan, som bygger på anläggning och tank och miljö. Den sammanlagda maskinparken består av 500 enheter. Moder bolaget har runt 40 anställda. Alla uppdrag faktureras via moderbolaget

14 management idén om balanserade styrkort. Måltavlan är en månadsvis uppföljning av resultat på ett antal områden. Utfallet i procent av målvärdet illustreras med en mätare. Allt under 100 procent blir rött. Nådda mål (nollresultat) blir gult och resultat som överträffar målet (plusresultat) blir gröna. Det är i första hand ett kommunikationsverktyg, men det fungerar också normgivande eftersom det jag redovisar här påverkar vad vi gör. Det som mäts finns, konstaterar Henrik Åkerström. Måltavlan trycks upp i sex exemplar och på anslagstavlor och fikabord för att personalen enkelt ska kunna ta del av resultatet och diskutera utfallet. I sig självt berättar måltavlan ganska lite, men den leder till intressanta diskussioner runt fikaborden. Någon säger: Varför mäter vi bara hastighetsöverträdelser på 50-vägar när vi har mycket större problem på 90-vägar?. Och så är samtalet igång. För tio år sedan hade man betonat de finansiella målen mer, men i dag jämställs alla kategorier. Visst är det ett stort fokus på lönsamhet, men vi måste orka med de andra områdena också, säger Henrik Åkerström. I hållbarhetsredovisningen, som är en sammanfattning av företagets styrelse- och managementarbete, presenteras resultatet i kategorierna ekonomiska mål, miljömål och sociala mål. De ekonomiska målen handlar om vinst, soliditet, omsättning och försäljning. Miljömålen mäter koldioxidutsläpp och fordonsparkens sammansättning med hänsyn till bilarnas miljöklassning. De sociala målen fokuserar främst på personalen och mäter exempelvis friskhetstal och antal utbildningstimmar. Företagets långsiktiga mål till 2030 är att 50 procent av Alltransports transporter ska vara koldioxidneutrala och att indexen för nöjd kund (NKI), nöjd delägare (NDI) och nöjd medarbetare (NMI) ska vara 95 procent. Meta Ryderstedt och Henrik Åkerström betonar att hållbarhetsarbetet inte handlar om att vara perfekt, utan om en strävan att bli bättre. Men tack vare konkreta mål har de en riktning och en samsyn i företaget. Det här handlar om att vi vill åt samma håll och har en samsyn, säger Meta Ryderstedt. Den stora frågan är om vi får betalt för det eller inte, säger Henrik Åkerström. Får ni det? Nej inte ännu, men tillräckligt för att fortsätta vår strävan, säger han. Det viktiga är inte vad man rapporterar utan vad man gör Mindre företag är ofta bra på att jobba med miljöfrågor, men inte lika bra på att rapportera om dem. Åse Bäckström, hållbarhetsexpert på KPMG och ordförande i FARs arbetsgrupp för hållbar utveckling delar med sig av tips och erfarenheter. Transportbranschen utmärker sig som en av de branscher som ligger långt framme när det gäller hållbarhet. Därför är det inte förvånande att Alltransport i Östergötland AB tog hem priset för bästa hållbarhetsredovisning 2011, i kategorin små- och medelstora företag. Alltransports hållbarhetsredovisning är föredömlig för att det finns en så tydlig koppling mellan affärsidé och verksamhetsmål. Som transportföretag är de ju under leverantörer till jättemånga företag, som ställer krav på dem. På en sådan marknad är hållbarhetsarbetet en tydlig konkurrensfördel, säger Åse Bäckström. Hållbarhetsbegreppet innefattar såväl miljöfrågor, som socialt och etiskt ansvar. När det gäller det strikta miljöarbetet ser Åse Bäckström ingen skillnad mellan vad större och mindre företag gör. Däremot är det få mindre företag som arbetar lika medvetet med rapporteringen som Alltransport har valt att göra. Om man redovisar beror i hög grad på vad man har för intressenter. Om intressenterna inte efterfrågar redovisningen, har den inget egenvärde. Man ska inte redovisa för redovisningens skull. Risken är att själva redovisningen blir huvudsaken, i stället för hållbarhetsarbetet, säger Åse Bäckström. Detta är en fälla som stora företag riskerar att hamna i, men knappast små. Små företag gör ingenting för syns skull, utan enbart för att det är bra för affären, säger Åse Bäckström. Det är en bra utgångspunkt för att hållbarhetsarbetet ska bli relevant och effektivt. Ett medvetet, modernt hållbarhetsarbete handlar om att identifiera de hållbarhetsrisker och möjligheter som är väsentliga för verksamheten. Inte om att rapportera på alla punkter som Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för hållbarhetsredovisning innehåller. Alla företag, även små, måste jobba med hållbarhetsfrågor för att säkerställa att deras affärsmodell håller även i framtiden. Det viktiga är att man sätter upp mål och följer upp dem. Om man redovisar resultatet internt eller externt är en sekundär fråga. Men allt oftare ställs hållbarhetskrav i upphandlingsförfaranden och då kan det vara bra att ha en offentlig rapport att luta sig mot, säger Åse Bäckström. Rakel LeNNARtsson åses tre tips Identifiera vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga för företaget. Sätt upp en målbild och koppla den till styrkort som exempelvis nyckeltal. Följ upp. Säkra att affärsmodellen håller även i framtiden också småoch medelstora företag behöver jobba med omvärldsanalys. Verktyg för effektiv byrådrift Office Caddie, ett komplement till de program som Ni idag använder. Office Caddie ger en övergripande bild över byråns hela verksamhet. Office Caddie ger den information och uppföljning som behövs för att efterleva kvalitetskrav i REKO och ISQC1. Via checklistor och mejl får ni information för att följa upp verksamheten på kund, person och byrånivå. Office Caddie är det verktyg ni behöver för effektiv tidsplanering, tidsregistrering, tidsbudgetering och statistikuppföljning. För demo: Vi söker dig som vill arbeta som Associerad konsult Vi ser att du har flera års arbetslivs erfarenhet från redovisning, ekonomistyrning eller controlling. För mer information se ERFARNA EKONOMER Want arbetar professionellt med rekrytering och interimslösningar av kvalificerade ekonomer ERFARNA EKONOMER Baker Tilly Stockholm växer Vi söker kvalificerade revisorer och erfarna redovisningskonsulter med egna kundstockar. Vill du bli partner hos oss? Vi ger dig möjlighet att utöka din verksamhet tillsammans med oss. Vi sätter kunden i fokus genom ett personligt engagemang, tillgänglighet och proaktivitet. Som partner kommer du vara delaktig att utveckla och driva vår byrå. Baker Tilly är en annorlunda och roligare revisionsbyrå i en bransch under snabb förändring. Vi tror att våra kunder vill ha en revisor som brinner för företagande. En revisor som är trygg, enkel, positiv, ser möjligheter och pratar så att folk förstår. Börjar det bli dags att trappa ned? Hos oss finns det yngre revisorer och redovisningskonsulter med möjligheter att ta över en befintlig kundstock på bästa sätt med kunden i fokus. Vi ser till att du kan avsluta din karriär på ett för alla parter smidigt sätt. Vi sitter i en nyrenoverad trevlig lokal, centralt belägen med parkeringsmöjligheter direkt i huset. Baker Tilly Stockholm grundades 1992 och har idag 13 anställda. Vi är en lokalt ägd byrå med komplett utbud av skatt, redovisning, rådgivning och revision. Vi ingår i det internationella nätverket Baker Tilly som idag har kontor på ett 50-tal orter i Sverige. Intresserad? Kontakta oss! Mikael Jennel Luntmakargatan 46 Box Stockholm Tel:

15 i branschen Det behövs ett stort allmänintresse Vi är inte av den gamla stammen När du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Vi läser inte bara lagen, vi är din samtalspartner när du vill utveckla ditt företag. Vi är drygt 260 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige som engagerar oss helhjärtat. För att du ska ha något att luta dig mot i din nästa affär. Krister Tegehall driver Tegehalls revisionsbyrå i Falköping Text: charlotta danielsson foto: KjeLL Marténg Under de snart 30 år som Krister Tegehall varit revisor i Falköping i Västergötland, har branschen förändrats en hel del. Men glädjen i arbetet finns kvar för Krister, och hans karriärtips till den som funderar på yrket är att ha ett brett allmänintresse i grunden. Man måste vara vaken och intresserad av vad som händer i omvärlden. Allt hänger ihop och alla är beroende av varandra. För att förstå företagen man arbetar med måste man ha ett brett allmänintresse, det krävs som grund att stå på. inspireras av företagsamma människor Nu är K3 här läs in dig på regelverket *Pris exkl. moms och frakt. **Kan ej kombineras med andra rabatter. Erbjudandet gäller t.o.m. 30 september. K3 är det nya regelverket för svensk redovisning. Beställ ditt exemplar redan idag och var förberedd när de nya reglerna ska tillämpas. Pris 245 kr* Information och beställning farakademi.se/bocker Vi har även utbildning i K3. Läs mer på farakademi.se/kurser Köp K3 och Samlingsvolymen redovisning Paketpris! Få 150 kr i rabatt** Pris 625 kr* Är det tuffare i dag att arbeta på en liten byrå? Nej, det tycker jag inte. Det går bra att hantera nya regelverk som införs, utbildningar och så vidare. Dessutom kan man ta hjälp av andra genom olika former av nätverk. Den lokalförening som FAR hade här tidigare var stark och där fanns ett bra nätverk bland de mindre byråerna. Nu hoppas vi att systemet med lokala ambassadörer blir lika bra. Var började du din karriär? Man kan säga att jag har jobbat med revision i hela mitt liv. Jag började på LRF konsult i Ulricehamn och kom sedan till Falköping och Sparbankernas Revisionsbyrå. Godkänd revisor blev jag 1984, och när Sparbankernas Revisionsbyrå i Falköping såldes till dåvarande Bohlins 1990 valde jag att starta eget eftersom vi inte kände oss hemma i den företagskulturen. Du växte upp på ett lantbruk, var det självklart för dig att bli revisor? Mina föräldrar hade en bondgård ett par mil söder om Falköping, så de var inte i branschen. På gymnasiet läste jag ekonomisk linje och efter lumpen kom jag in på en ekonomikurs. Då fanns det gott om jobb och efter kursen ringde de från Namn: Krister Tegehall. Verksam som: Godkänd revisor. Ålder: 58 år. Bor: På landet utanför Falköping. Familj: Frun Elisabeth och sönerna Sigfrid 18 år och Sakarias 15 år. Inspireras av: Företagsamma människor. På nattduksbordet: Himlen finns på riktigt. tre olika ställen och frågade om jag kunde börja jobba, så på den vägen är det. Hur är det att rekrytera till en mindre byrå? Det är svårt att rekrytera kunnig personal. Visst finns det många nyutexaminerade, men det är inte många som klarar bredden och den komplexitet det innebär att arbeta som konsult. Det är även en klar fördel om de har sina rötter i trakten, eftersom risken annars är stor att vi lär upp dem men att de sedan flyttar. Yrket har förändrats en del under dina år i branschen, på vilket sätt? Det har hänt mycket. Först kom det Läs mer om Krister på ekonomisverige.se falköping krav på att alla skulle ha revisor. Sedan började man nagga det i kanten när man införde den frivilliga revisionen. Men för oss har det inte haft någon större påverkan eftersom vi har många helkunder. Även om man inte behöver revisor längre så vill många ha hjälp med årsredovisningar, bokslut, redovisning, med mera. Vad är det roligaste med jobbet? Det allra bästa är att jag aldrig vet på morgonen vad som ska hända under dagen. Om jag bara hade hållit på med siffror hade det kanske inte varit så stimulerande, men kundkontakterna och arbetet som konsult är omväxlande och roligt. 29

16 inblick inblick Redovisning. caisa drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg. Hon skriver i vartannat nummer av Balans. Foto: dreamstime rolf rundfelt är professor i redovisning vid Linköpings universitet. Rolf Rundfelt skriver i vartannat nummer av Balans. Klockan går, snart är det dags för K3 BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) publicerades på Bokföringsnämndens hemsida i mitten av juni. Jag antar att alla har kastat sig över detta och läst K3 under sommarledigheten. Men vad innebär då detta för företagen? Regelverket blir tvingande för alla aktiebolag och ekonomiska föreningar för räkenskapsår som påbörjas efter 31 december 2013, om inte aktiebolaget och den ekonomiska föreningen redan valt att tillämpa K2 eller tillämpar IFRS och Rådet för finansiell rapporterings rekommendationer. Det kan låta som att det är långt kvar innan man behöver lära sig detta regelverk. Men gå inte i denna fälla. De företag som redan nu vet att de måste tillämpa K3 behöver förbereda sig eftersom ingångsdagen i det allmänna rådet (eller som den benämns tidpunkten för övergång) är 1 januari Det är snart! Det finns en hel del övergångsregler i K3 och en del klara skillnader jämfört med befintlig normgivning. Dessutom är det definitivt skillnad på övergångsproblematiken om företaget i dag tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd eller om det tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer. Dessa delvis parallella regelverk lever nämligen inte alltid i symbios. Många gånger när det är ett skall i Redovisningsrådets rekommendation är det ett får i Bokföringsnämnden allmänna råd, om det finns något. Bokföringsnämnden hann aldrig klart med att anpassa alla Redovisningsrådets rekommendationer till icke-noterade företag. Ett företag som har tilllämpat Bokföringsnämndens allmänna råd har en betydligt längre resa än ett företag som har tillämpat Redovisningsrådets rekommendationer, den saken är definitivt klar. Detta gäller många företag. Jag som ägnar mig åt att läsa års redovisningar kan bara konstatera att även företag som är riktigt stora tilllämpar Bokföringsnämndens allmänna råd. Övergångsproblematik kommer det att bli. Visserligen finns det övergångsregler i K3, när ett företag går in i det allmänna rådet, men de är endast till viss hjälp. Gå inte i fällan och tro att det är gott om tid att sätta sig in i K3, menar Caisa Att lära sig detta regelverk hösten 2013 är som att komma till tågstationen en kvart efter att tåget har gått. Huvud regeln är retroaktiv omräkning. Viktiga ställningstaganden måste göras. Bland annat kräver K3 att komponentansatsen används avseende materiella anläggningstillgångar som har betydande komponenter med väsentligt olika nyttjandeperioder. Övergångsregeln är inte får, bör eller har ingen lust, den är precis! Uppdelning på komponenter ska ske på övergångsdagen, för de flesta företag 1 januari Ett annat viktigt område där företagen behöver tänka efter är koncernredovisningen. Enhetssynen och full goodwill innebär att det även kan vara läge att fundera på om omräkning av gamla förvärv ska ske eller inte. Dessutom begränsas avskrivning på goodwill till tio år och inte tjugo år som är den avskrivningstid som många tillämpar i dag. Tuffare krav på nedskrivningsprövning innebär att det är dags att fundera på framtida kassaflöden, diskonterade sådana, kassagenererande enheter och liknande. Inte mycket till eget tyckande här inte. Att värdenedgången inte har ansetts bestående har många gånger använts som argument för att undgå nedskrivningar. Ja Drefeldt. där har Bokföringsnämnden i praktiken satt ner foten om vad som är bestående värdenedgång. När det gäller finansiella leasing avtal kommer vi att få nya diskussioner om huruvida de är finansiella eller operationella. I praktiken handlar det i de allra flesta fall om finansiella leasingavtal och då krävs kapitalisering i koncernredovisningen. Och slutligen vill jag uppmana alla att damma av kunskaperna om uppskjuten skatteredovisning de behövs nu! Att lära sig detta regelverk hösten 2013 är som att komma till tågstationen en kvart efter att tåget har gått. Tyvärr är det dessutom så att många ännu inte har satt sig in i K2-regelverket det är att komma en hel timme för sent! Utnyttjar Media Markt och KPMG ett kryphål? Veckans Affärer publicerade 31 maj en artikel skriven av Johan Malmborg med rubriken KPMG mörkar Media Markts (i fortsättningen MM) miljardhaveri. Centralt i artikeln är att MM, med stöd av KPMG, utnyttjat ett kryphål i lagen. MM är ett tyskt noterat bolag med verksamheter inom flera branscher och i många länder. I Sverige bedrivs verksamheten i ett 25-tal varuhus, vart och ett organiserat som ett fristående dotterbolag. I toppen för de olika bolagen finns ett svenskt moderbolag; Media-Saturn Holding Sweden AB. Det som i artikeln anges som ett kryphål består i att detta moderbolag inte upprättar en koncernbalansräkning. I den årsredovisning som kan hämtas från internet framgår detta av en not. Under rubriken Koncernuppgifter står att Företaget som utgör moderföretag för en koncern med dotterföretag enligt not 5, upprättar ej koncernredovisning med hänvisning till reglerna i Årsredovisningslagen 7 kap. 2. I noten står också var man kan finna det tyska moderföretagets koncernredovisning. Malmborgs intresse för MM torde handla om vad deras aggressiva intrång på den svenska marknaden för elektronikvaror kostat. När han konstaterat att det inte finns någon samlad Kravet att inte dölja fakta borde även gälla journalister. redovisning för den svenska verksamheten utgår han ifrån att det beror på att ett fel begåtts. Han kontaktar därför en av Sveriges grand old men inom redovisning, nämligen Ulf Gometz. Enligt Malmborg säger Gometz att MMs årsredovisning utnyttjar alla tänkbara formaliteter genom att vinglande balansera på alla gränslinjer. Revisorn borde i första hand ha krävt att årsredovisningen inte döljer några fakta och i andra hand klart och tydligt berättat att företaget inte redovisat allt. Som framgår av namnet är MMs svenska moderbolag ett holdingbolag i vilket redovisas aktieinnehaven i de enskilda varuhusen/dotterbolagen. Dessutom redovisas i bolaget de fordringar på dotter bolagen som erfordrats för att finansiera underskotten under uppbyggnadsskedet. Dessa fordringar motsvaras av lika stora skulder till det tyska moderföretaget. Beloppen är väsentliga, över 1,2 miljarder. Både fordringarna och skulderna täcks av kapitaltäckningsgarantier. Om något av varuhusen inte skulle kunna betala sina skulder är det alltså det tyska moderföretaget som drabbas. MM sägs ha vinglande balanserat på gränslinjer. Att varje varuhus är organiserat som ett eget aktiebolag borde dock inte vara kontroversiellt. Förmodligen gäller samma sak andra butikskedjor. Att sen ägandet av dessa dotter bolag och finansieringen samlats i ett holdingbolag i stället för direkt av det tyska moderföretaget framstår också närmast som en självklarhet. Det som kritiken egentligen avser torde vara avsaknaden av en koncernredovisning för den svenska underkoncernen. Det framgår av en uppföljande artikel publicerad 15 juni. Där upprepas påståendet att MM utnyttjar ett kryphål i lagen med följande tillägg: Den officiella förklaringen till att man valt detta upplägg är att det besparar företagsledningen onödig administration. Den inofficiella förklaringen är att upplägget döljer att MM i Sverige blöder pengar och är på väg att förlora priskriget mot framför allt huvudkonkurrenten El-Giganten. Påståendet vittnar om ett hjärnsläpp 30 31

17 inblick eftersom Malmborg tidigare noterat att undantaget från kravet på koncernredovisning finns inskrivet i lagen. EU. ewa fallenius är ansvarig för EU-frågor och omvärldsbevakning på FAR. Ewa Fallenius skriver i varje nummer av Balans. Norstedts Juridik främst för de främsta. I den första artikeln kritiseras också KPMG. I artikeln från 15 juni uppfattar tydligen Veckans Affärer att kritiken får stöd av Revisorsnämnden. Där står att Nu inleder Revisorsnämnden en granskning av KPMGs agerande i fallet MM. Detta efter att Veckans Affärer avslöjat att revisorsjätten godkänt årsredovisningen trots att den inte ger en rättvisande bild av verkligheten. Vad nämnden kan komma fram till vet vi inte. Jag utgår dock från att det handlar om en rutinundersökning med anledning av skriverierna. Jag kan inte se att KPMG gjort något fel när de godkänt MMs redovisning. Visserligen sägs i den första artikeln att Revisorn borde i första hand krävt att årsredovisningen inte döljer några fakta och i andra hand klart och tydligt berättat att företaget inte redovisat allt. Vad som antagligen åsyftas är storleken på förlusterna i Sverige som i artikeln anges till sanslösa 1,25 miljarder. Det som gör att kritiken framstår som överdriven är att siffran baseras på information i årsredovisningen! Uppgiften skulle också ha kunnat återfinnas i den tyska rörelsegrensrapporteringen. Där särredovisas dock inte Sverige utan Sverige ingår i ett segment som omfattar Västeuropa. Som svensk kan man möjligen beklaga detta men det strider inte mot vad som föreskrivs i IFRS. Kravet att inte dölja fakta borde även gälla journalister. Ett faktum som Malmborg förtigit är att han kontaktat två av mina vänner som jag själv ofta rådfrågar när jag stöter på problem. Ingen av dem har granskat artiklarna i detalj. Baserat på vad Malmborg framfört har de dock svarat att de inte delar hans åsikter. Tillsammans kan vi skapa ett bättre Europa Ledorden för det nuvarande cypriotiska ordförandeskapet i EU är för ett bättre Europa. I dessa tuffa tider kan det tyckas som stora ord, men Cypern har en plan. Och det kan behövas. Grekland balanserar på gränsen till konkurs och Italien, Spanien med flera länder har stora ekonomiska problem. Eurosamarbetet gungar betänkligt och många efterfrågar tydligare riktlinjer och en stärkt kontroll av ländernas ekonomier. Den så kallade finanspakten är ett steg framåt, men den löser inte dagens akuta problem. Vid sommarens toppmöte presenterades en färdplan med fyra nya samarbetsområden för att få den monetära unionen att fungera. Det talas om en bankunion, en fiskal- och ekonomisk-politisk union samt en demokratisk union. EUländerna skulle då bli betydligt mer sammanväxta, vilket kan ses som ett steg mot ett Europas förenta stater. Frågan ska diskuteras vid toppmötet i december. Det är första gången Cypern är ordförandeland och listan med vad man vill uträtta är lång. Arbetet i ministerrådet är uppdelat enligt fyra fokusområden: 1) Ett mer effektivt och hållbart Europa (fokuserar bland annat på EUs fleråriga budgetram, sammanhållnings-, energi-, jordbruks- och fiskepolitiken). 2) Ett Europa med en mer välfungerande och tillväxtbaserad ekonomi, (förbättrade ramverk för ekonomisk styrning, genomförandet av EU2020-strategin, tillväxt- och stabilitetspakten). 3) Ett Europa som är mer relevant för sina medborgare med solidaritet och social sammanhållning (livskvalité, hälsa, social sammanhållning och rättvisa). 4) EUs utrikespolitik (särskilt fokus på grannländerna i söder). Under 2012 firar den inre marknaden 20 år, vilket är något som cyprioterna tagit fasta på. President Dimitris Christofias beklagar att det fortfarande återstår många onödiga hinder inom vissa ekonomiska områden. Inom ramen för inremarknadsakten kommer det cypriotiska ordförandeskapet att fokusera på: Erkännande av yrkeskvalifikationer. Gemensam förvaltning av immaterialrättigheter. Alternativ tvistlösning vid konsumenttvister och tvistlösning online vid konsumenttvister. Redovisningsstandarder. Lagstiftningspaket om offentlig upphandling. Riktlinjer för transeuropeiska energi-, transport- och telekommunikationsnät. Beskattning av energiprodukter. Utstationering av arbetstagare. Ordförandeskapet kommer också att påbörja arbetet med Inremarknadsakt II som kommissionen förväntas anta efter sommaren för att vidareutveckla de insatser som syftar till att fullt ut utnyttja den inre marknadens sysselsättnings- och tillväxtpotential, förklarar presidenten. Det cypriotiska ordförandeskapet har även sagt att det ska prioritera EUs så kallade revisionspaket. Det blir förstås mycket intressant att följa. Förhandlingarna i ministerrådet fortsätter under hösten. Medlemsländerna går igenom varje paragraf i den förordning och det direktiv som EU-kommissionen lagt fram. Mötesfrekvensen ska öka under hösten, så att det mycket omfattande och tidskrävande arbetet kan slutföras så snart som möjligt. Samtidigt diskuteras förslaget i Europaparlamentet. Många sägs vara kritiska och utskotten kommer att offentliggöra sina synpunkter i början av hösten. Vi kan vänta oss fler politiska utspel under det cypriotiska ordförandeskapet, både från enskilda länder och från EU. En stor utmaning är att få med EUs medborgare på tåget. Förtroendet för EU-projektet har minskat de senaste åren. Eurobarometern visar att andelen medborgare som har förtroende för EU är nere i 31 procent. Samma undersökning visar att över 60 procent av invånarna i Sverige, Tyskland och Finland ser positivt på sitt lands ekonomiska läge. I Grekland, Spanien, Portugal och Irland är andelen lägre än 4 procent. Den ekonomiska situationen påverkar enskilda EU-invånare på olika sätt, men vi är alla beroende av varandra, så grundtanken måste ändå vara att vi tillsammans arbetar för ett bättre Europa. Annelie Friberg Schlegel. NORSTEDTS DOKUMENT. ALLA FORMALITETER. LÄTT OCH RÄTT. Produktchef Norstedts Dokument & Bolag Online. Korrekta handlingar och vattentäta avtal kräver ord vägda på guldvåg. Med Norstedts Dokument skapar och kvalitetssäkrar du enkelt förstklassiga dokument. Programmet hanterar alla typer av avtal och handlingar du behöver upprätta i din verksamhet. Regelbundna uppdateringar säkrar att du arbetar med rätt information och enligt aktuella regler. Ett omfattande hjälpsystem visar vägen, och behöver du ytterligare stöd når du enkelt och kostnadsfritt våra juridiska experter via internet eller per telefon. $ september 2012 på Kistamässan 8 Håll dig uppdaterad! Huvudpartner Samarbetspartners Arrangör $ 9 0 $ $ Ta del av branschnyheter och trender. Delta på kostnadsfria seminarier och knyt kontakter på mötesplatsen för ekonomer och företagare. Ur seminarieprogrammet Hämta din fribiljett på: Sandro Scocco om krisen i Europa Skatteförfarandelagen % Representation - skattereglerna i praktiken Utnyttjas din verksamhet för penningtvätt? Nyheter från Bolagsverket

18 inblick I början av juli i år meddelades från forskningsanläggningen CERN (partikelaccelerator) att man gjort observationer som överensstämmer med existensen av en Higgs-boson. Detta kan tyckas ointressant ur ett redovisningsperspektiv. Higgsbosonen är dock det som ger materien massa. Utan massa skulle det inte finnas galaxer, stjärnor och planeter. Därmed skulle det inte finnas något intelligent liv, och följaktligen ej heller någon redovisning. Så, i någon mening har bosonen mening för redovisningen (liksom för allting annat). 34 REDOVISNING. JAN Marton är ekonomie doktor och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg. Jan Marton skriver i vartannat nummer av Balans. Är IASB redovisningens Higgs-boson? I juli i år meddelade man från forskningsanläggningen CERN, som ligger utanför Genève, att man sannolikt hittat Higgs-boson. Av mer konkret intresse för redovisningen är dock den symboliska kopplingen mellan Higgs-bosonen och IASB. Man kan se det som att IASB är det som ger massa till redovisningen (att ge massa får i detta fall tolkas som att ge impuls till att regler följs). Det finns andra likheter. Higgsbosonen modellerades 1964, men det är först nu man har empiriska observationer som bekräftar dess existens. IASB (eller dess föregångare IASC) modellerades 1973, men det är först nu som vi ser de verkliga effekterna i svensk redovisning. I Sverige finns fortfarande ett tänkesätt i redovisningen som är inspirerat av termen god redovisningssed. Det innebär att så länge de kvalitativt representativa företagen (exempelvis de stora, noterade företagen) redovisar på ett visst sätt, så är det ett riktigt sätt att redovisa. Det innebär också att de stora företagen, och deras revisorer, har frihet att tolka redovisningens normer. Den tolkning de gör är ju per definition riktig! I förlängningen leder det till att en liten grupp redovisare och revisorer, som personligen känner varandra, både sätter agendan och bestämmer agendans utfall i termer av hur redovisning ska gå till. Men, EU:s IAS-förordning, som började gälla 1 januari 2005, innebär en helt ny spelplan för redovisningen. Inom IFRS finns ingen god redovisningssed. Det finns standarder, och de ska tolkas när finansiella rapporter upprättas (jfr IAS 8, punkt 7 12). Det gör också att de stora företagens, och deras revisorers, inflytande över tolkningen minskar. Detta är något som svensk redovisning behöver anpassa sig till! I någon mening medförde ändå införandet av IFRS 2005 att redovisningsreglerna togs på mer allvar än tidigare. En studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar exempelvis att värderingen av avsättningar blev striktare efter Det som undersöktes var i vilken utsträckning extra stora avsättningar gjordes i svenska företag vid tre olika slags händelser: VD-byten (den nya VD:n vill ta extra stora kostnader nu för att få bättre resultat i framtiden), negativa resultat ( det går ändå så dåligt, så vi kan lika gärna ta lite extra kostnader ) och ovanligt höga resultat ( nu har vi råd att ta kostnader ). Alla dessa händelser är exempel på fall då man inte borde göra extra avsättningar, om syftet med IAS 37 ska vara uppfyllt. Det visade sig att extra stora avsättningar förekom både före och efter 2005, men att de var signifikant mindre efter än före. Detta resultat är särskilt intressant, eftersom IAS 37 och föregångaren RR 16 i princip är identiska. Införandet av IFRS innebar alltså en förbättring i redovisningen, även när reglerna inte ändrades. Med andra ord gav IASB massa till reglerna. Samtidigt öppnar IFRS för mer betydande tolkningar och bedömningar inom vissa områden. Exempelvis är nedskrivningsprövning av goodwill betydligt mer bedömningsbaserad än den systematiska avskrivning som den ersatte. För att den här typen av bedömningsbaserad redovisning ska fungera, krävs förmodligen betydligt hårdare övervakning av redovisningen än vad som är fallet i Sverige i dag. En annan studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet visar att goodwill-nedskrivningar kommer senare i Sverige än i USA. Viktiga skillnader mellan länderna är att USA har betydligt hårdare övervakning, samt att man har en tradition av att följa skrivna redovisningsregler, snarare än god sed. För att IFRS ska fungera väl i Sverige krävs följaktligen två saker: 1) Att svenska redovisare tar till sig det faktum att god redovisningssed inte längre finns, utan stöd hämtas i standarder, och 2) Att övervakningen av redovisning stärks. Redovisning i allmänhet innebär mycket bedömningar, och det gäller särskilt för IFRS. Den enhet som övervakar redovisningen behöver ge stöd för redovisande företag i deras bedömningar. Det ställer stora krav på övervakaren, som i dagsläget inte är uppfyllt. Här skiljer sig naturvetenskapen från redovisning. CERN meddelade att sannolikheten för att mätresultaten stämde med förekomsten av Higgs-bosonen var 0, (där 1 representerar fullständig visshet). Innan man nådde över 0,99999 ville man inte gå ut med någon information. Hade man haft sådana krav på sannolikhet för exempelvis framtida ekonomiska fördelar i redovisning av tillgångar, skulle balansräkningen vara helt tom! Missa inte vårt webbinarium 6 september kl 9 11! för BättRe affärer och en enklare vardag BYRÅlösningaR från hogia Matnyttig ISA-information serveras hemma hos dig! Lär dig mer om nya revisionsstandarden ISA på vårt webbinarium den 6 september, kl 9 11! Via en sändning på internet visar vi dig hur revisionsprocessen går till i nya Visma Revision från uppdragsadministration till riskbedömning, fortsatta granskningsåtgärder, slutsatser och rapportering. Under seminariet har du också möjlighet att ställa frågor via chatt. Ordinarie pris för webbinariet är 995:. Med serviceavtal/abonnemang betalar du bara 796:. Webbinariet hålls av Kristofer Block, godkänd revisor, KPMG. Antalet deltagare är begränsat. Anmäl dig därför snarast, för att säkra din plats. Hjärtligt välkommen! Läs mer och anmäl dig på seminarier, ring eller mejla Möt oss gärna på Ekonomimässan i Kista september och på Fars Branschdagar i Stockholm september! stenungsund Tel Fax E-post Webbplats 2368

19 2364 Fördjupning IFRS International Financial Reporting Standards IASB International Accounting Standards Board Suverän paketlösning för modern revision Visma Revision har blivit ännu bättre! Med den nya programversionen kan byråns arbete skräddarsys för era kunder, arbetet kan planeras och fördelas på ett bättre sätt. Påverkas företags beslut av redovisningsregler? Träffa oss på Ekonomimässan i Kista september eller på FAR-dagarna september på Clarion Hotel Stockholm! Inte nog med det vi lanserar den nya versionen i bästa tänkbara sällskap. I Visma Byråpaket Revision får du nämligen hela samlingen av Sveriges mest köpta ekonomiprogram, tillsammans med branschfavoriten Visma Byråstöd. Ett mer prisvärt och kraftfullare verktyg för ett bra och effektivt revisionsarbete hittar du knappast. Passa på! Visma Byråpaket Revision Innehåller Visma Byråstöd, Visma Tid och samtliga bokföringsprogram, program för lönehantering, bokslut, deklaration, anläggningstillgångar, analyser och koncernredovisning men även Visma Revision. Grundlicens, totalt Varje tillkommande användare Inkl. 1 års abonnemang och fri telefonsupport : /år 4.725: /år Läs mer på ring eller mejla Det finns tydliga samband mellan IFRS 2 och utformningen av börsbolagens incitamentsprogram. Det framgår av magisteruppsatsen Förekomsten av aktierelaterade instrument En studie av hur svenska börsbolag utformat sina incitamentsprogram före och efter införandet av IFRS 2. För uppsatsen har författarna Fredric Hammar och Andreas Skogh belönats med Svenska Revisionsakademins uppsatsstipendium till Jan-Erik Gröjers minne. I redovisningskretsar diskuterades tidigare huruvida aktierelaterade ersättningar till anställda skulle ses som en kostnad för bolaget eller inte. När IFRS 2 slutligen infördes 2005 innebar det förändringar för hur börsbolagen redovisade effekterna av aktierelaterade incitamentsprogram. IFRS 2 behandlar aktierelaterade ersättningar och innebär kostnadsföring när egetkapitalinstrument används som betalningsmedel, exempelvis som ersättning för det arbete som anställda bidrar med. Tidigare hade optionsprogram endast vid undantagsfall medfört kostnader, men med införandet av IFRS 2 kom detta att ändras. Effekten av att de aktierelaterade incitamentsprogrammen minskade börsbolagens resultat beräknades i artikeln Kostnadsföring av optionsprogram: vad kan de resultatmässiga konsekvenserna bli? (Balans nr 1/2004). Minskningen av vinst uppgick enligt artikeln till 1,5%. I en liknande studie 1 i USA beräknades i stället vinstminskningen till 18% för amerikanska IT-bolag jämfört med 4,2% för amerikanska bolag i genomsnitt. Studien visade att kostnadsföring av aktierelaterade ersättningar kunde ha en mycket stor effekt på resultatet i vissa bolag. Vi ställde oss frågan: kan detta även tänkas påverka de svenska börsbolagen? Kan kostnadsföring påverka beslutsfattande? Information om incitamentsprogram hade även tidigare funnits i bolagens årsredovisningar men då i upplysningarna i stället för i resultaträkningen. Om bolagens intressenter redan tidigare känt till programmen, borde ett byte av informationens plats inte innebära någon förändring av intressenternas bedömning av bolaget. Å andra sidan visade studier 2 i USA och Holland att de nya redovisningsreglerna resulterat i färre tilldelade optioner till anställda i börsbolag i genomsnitt. Resultatet från svenska studier 3 visade i stället att svenska börsbolag inte påverkats av införandet av IFRS 2. Men kunde det verkligen vara så att införandet av IFRS 2 inte hade någon påverkan på utformningen av incitamentsprogram i svenska börsbolag? För att besvara frågeställningen valde vi att granska årsredovisningar för 53 svenska börsbolag under en period av tio år, mellan 1999 och Att vi bestämde oss för att undersöka just åren 1999 till 2008 berodde på att tidsperioden där IFRS 2 föreslogs, presenterades och trädde i kraft varade från 2002 till Genom att undersöka denna period samt tre år före och efter införandeprocessen av IFRS 2 kunde vi få underlag nog för att dra slutsatser om trender i incitaments program under perioden. Den information som vi samlade in rörde vilka typer av instrument som användes i börsbolagens incitamentsprogram samt tilldelning av antalet instrument per bolag och år. De typer av instrument som noterades var personaloptioner, köpoptioner, teckningsoptioner, syntetiska optioner, aktier och konvertibler. Det visade sig att 42 bolag av 53 hade använt sig av någon typ av aktierelaterad ersättning under undersökningsperioden. För att kunna sortera ut den effekt som IFRS 2 hade på utformningen av incitamentsprogram valde vi också att samla in företagsspecifika data där vi beräknade vilken effekt dessa hade på tilldelning av aktierelaterade instrument genom statistiska analyser. De företagsspecifika faktorer som valdes ut var företagsstorlek, företagsutveckling, risk och skuldsättning. Som avgränsning valde vi att bortse från eventuella skattekonse- 37

20 Fördjupning Fördjupning 19 juli 2002 Beslut om en förordning av EU att IAS/IFRS blir obligatoriskt att tillämpa i noterade bolag. Införandeprocessen av IFRS 2 November 2002 Exposure draft 2, som behandlar aktierelaterade ersättningar, publiceras. kvenser och införandet av Svensk kod för bolagsstyrning i syfte att nå en hanterbar storlek på undersökningsområdet. Förändringar i incitamentsprogrammens struktur Resultatet från vår undersökning visar tydligt att utformningen av de svenska börsbolagens incitamentsprogram förändrades under perioden. Konvertibelprogrammen förändrades inte alls under perioden, i snitt ett bolag per år tilldelade konvertibler till anställda. Konvertibler var i jämförelse med optioner och aktier en typ av instrument som användes relativt sällan. Under perioden tilldelade mellan 11 och 23 bolag i populationen optioner årligen, medan antalet bolag med aktietilldelning var 0 till 14. Incitamentsprogram med dessa typer av instrument var också de som förändrades mest mellan 1999 och Störst förändring skedde mellan åren 2003 och 2005, då antalet tilldelade optioner i de undersökta bolagen minskade från 80 miljoner till 26 miljoner medan antalet tilldelade aktier ökade från 4 miljoner till 28 miljoner. Bland optionerna var det främst personaloptioner som minskade. Aktier användes som incitament för första gången 2002 och ökade sedan i popularitet hos de svenska börsbolagen under hela undersökningsperioden. Februari 2004 IFRS 2 färdigställs och publiceras. Samtidigt börjar svensk lagstiftning anpassas till IFRS. 1 januari 2005 IFRS 2 blir obligatoriskt att tillämpa för svenska noterade bolag. Aktieprogram ökar på optionsprogrammens bekostnad Skiftet från optionsprogram till aktieprogram skedde främst mellan 2003 och Redan tidigare var trenden för optionsprogram negativ. Sedan accelererade trenden när aktier blev en allt vanligare komponent i de aktierelaterade incitamentsprogrammen. Efter 2005 utvecklades båda typerna likartat. Dock utvecklades båda typerna av instrument likartat efter denna period. Det tyder på att en eller flera händelser kan ha skett som rubbat den tidigare jämvikten i den grad instrumenten använts. Efter en klar förändring under åren 2003 och 2005 återgår de båda typerna av incitament till en ny jämvikt. Detta illustreras av diagrammet som visar utveckling för tilldelning av optioner och aktier. Vid statistiska analyser där hänsyn tagits till företagsspecifika faktorer var trenden fortfarande mycket tydlig. Men hur kommer det sig att så många bolag beslutar sig för att avveckla optionsprogram och samtidigt startar upp incitamentsprogram med aktier som instrument? För att studera samband med införandet av IFRS 2, inledde vi med att göra en tidsmässig jämförelse mellan införandeprocessen och den upptäckta förändringen. IFRS 2 en tidsmässig korrelation IFRS 2 började tillämpas av de svenska börsbolagen 1 januari Dock torde dessa bolag varit väl medvetna om IFRS 2 och dess effekter redan i november Vid denna tidpunkt publicerades Exposure Draft 2 av IASB, som var ett förslag på det som skulle komma att bli IFRS 2. Det går då att tänka sig att svenska börsbolag redan under 2003 började förbereda sig för den nya regleringen av aktierelaterade ersättningar. Även om ett förslag av nya redovisningsregler inte är detsamma som ett införande av dem, fanns en hög sannolikhet för att så skulle kunna bli fallet. Trots att argument som tog fasta på den påverkan reglerna skulle få på bolagens incitamentsprogram framfördes mot IFRS 2, presenterades en färdig standard i februari Standarden innehöll då fortfarande de mest kontroversiella reglerna från ursprungsförslaget, kostnadsföringen av de aktierelaterade ersättningarna. Nu borde börsbolagen fått insikt i att nya redovisningsregler var på väg att införas. Rent tidsmässigt finns alltså en matchning mellan införandet av IFRS 2 och förändringen av de svenska börsbolagens incitamentsprogram. Däremot krävs det en logisk förklaring till varför de nya reglerna skulle få effekt på incitamentsprogrammen. IFRS 2 ett regelmässigt samband När de införda redovisningsreglerna betraktas är det främst redovisning av personaloptioner som påverkats. Personal optioner har också minskat mest som komponent i börsbolagens incitaments program. För det här instrumentet finns en koppling mellan reglerna i IFRS 2 och användningen av instrumentet. Det styrker ett antagande om att IFRS 2 bidragit till att förändra utformningen av incitamentsprogram. Det andra instrumentet som vanligtvis ryms inom ramen för aktierelaterade ersättningar är aktier. Då incitamentsprogram som innehåller aktier även tidigare ansetts vara en kostnad för bolagen har det kostnadsmässigt inte skett någon stor förändring för instrumentet. I utformningen av incitamentsprogram har aktier ökat kraftigt som tillhörande komponent under perioden. Detta trots att det inte inträffat någon absolut förbättring kostnadsmässigt för aktierna. Aktieprogrammen kostnadsförs i och med IFRS 2, precis som de gjordes tidigare. Däremot har en relativ förbättring gentemot personaloptioner inträffat, då kostnad för ett personaloptionsprogram ökat medan aktieprogram ligger kvar på samma kostnadsnivå. Eftersom det vanligen är aktier eller personaloptioner som används när bolag vill tilldela sina anställda vederlagsfritt med ett aktierelaterat instrument kan bolag betrakta situationen som ett val mellan dessa två typer av instrument. De övriga instrumenten som ingår i aktierelaterade incitamentsprogram men inte är en sorts ersättning till de anställda, bör inte ses som ett direkt komplement till personaloptioner och aktier. För att få instrumenten betalar de anställda ofta instrumentets värde vilket gör att det inte rör sig om en ersättning. Inte heller har dessa instrument samma tydliga trend som personaloptioner och aktier, även om övriga typer av optioner har en negativ trend under åren 2003 till Sedan planar trenden ut för de övriga optionstyperna. Varför påverkar redovisningen ekonomiska beslut? Vi har hittills konstaterat att det finns klara samband mellan IFRS 2 och utformningen av börsbolagens incitamentsprogram. Sambanden finns både tidsmässigt och i de regelförändringar som IFRS 2 innebar för redovisningen av aktierelaterade ersättningar. Däremot har vi inte kommit fram till vad som kan förklara företagens beteende. Mycket talar för att IFRS 2 haft en påverkan på börsbolagens beteende. Detta innebär att redovisningsstandarden haft ekonomiska konsekvenser, vilket definieras just som finansiella rapporters påverkan på beslutsfattande. Detta trots att ett personal optionsprogram ger samma utspädningseffekt för bolagets ägare, oavsett om det redovisas i resultaträkningen eller inte. En förändring hade varit mer naturlig att förvänta sig om programmen inte redovisats alls tidigare. Hur ett bolags intressenter reagerar på att vissa typer av incitamentsprogram redovisas annorlunda är dock inte avgörande för vilken typ av incitamentsprogram ett bolag väljer. Det är snarare hur besluts fattare i bolag tror att intressenterna kommer att reagera. I en studie som genomfördes var den främsta slutsatsen att ekonomichefer överlag ansåg att den redovisade vinsten var det klart viktigaste måttet på hur väl bolaget presterade. Om bolagets beslutsfattare tror att intressenter reagerar negativt på den resultatminskning som ett personaloptionsprogram kan innebära, bör de i stället använda andra typer av instrument som incitament. Även aktieprogram ger upphov till kostnader som minskar bolagens resultat. Att då dra slutsatsen att bolag undviker resultatmässiga kostnader går inte ihop med den ökning av aktieprogram som skett under och efter införandeprocessen av IFRS 2. Relativa förbättringar för aktier som incitament Vi kan i stället tänka oss att kostnads föring av personaloptioner inte inneburit ett missgynnande av instrumentet. Snarare har en tidigare obalans mellan personaloptioner och aktier som komponent i incitamentsprogram rättats till, då båda typerna av instrument numera innebär kostnadsföring av det värde som överförs till anställda. Eftersom andelen personaloptioner minskade i incitamentsprogram medan aktier ökade, kan det vara så att aktier i grunden anses vara ett intressantare instrument att använda inom ramen för incitamentsprogram. Däremot kunde aktieprogram inte lanseras tidigare, då de bolag som velat det Antal 1999 Utveckling av aktie- & optionsprogram hade minskat sitt resultat i jämförelse med andra bolag som använde personaloptionsprogram. Situationen där de båda instrumenten likställdes kostnadsmässigt innebar en flykt från optioner till aktier. Rädslan för att minska resultatet kanske kan kopplas till en relativ minskning snarare än en absolut minskning. Att bolagets företrädare anser att intressenterna reagerar negativt om bolaget redovisar ett lägre resultat jämfört med övriga bolag. Om däremot samtliga bolags resultat minskar med exempelvis fem procent har inte bolagets prestation varit sämre än någon annans. Det kan dessutom vara lättare för bolagets representanter att hävda att minskningen beror på redovisningsregler om samtliga bolag drabbas. När vederlagsfria ersättningar nu kostnadsförs oavsett vilken typ av instrument som avses, kan bolag välja att införa aktieprogram utan rädsla för att redovisa ett sämre resultat jämfört med bolag som väljer personaloptioner. Fotnoter 1) Guarino, D & Silverblatt, H, Impact of option expensing on the S & P 500 earnings. [Internet] Tillgänglig vid: Totalt antal optioner Totalt antal aktier pdf. [Hämtad 23 februari 2011] 2) Feng, Y & Tian, Y.S, Option expensing and managerial equity incentives. Financial markets, institution & Instruments, 18 (3), pp ; Kraakman, L, Is there a link between the implementation of the fair value accounting approach for ESOs and their use?: Economic consequences of IFRS 2 in the Netherlands. M. Sc. Rotterdam: Erasmus School of Economics. 3) Abeditary, M & Pamukci, S, IFRS 2: Effekten på optionsprogram i svenska företag. M. Sc. Jönköpings Universitet. 4) Graham, J, Harvey, C & Rajgopal, S, The economic implications of corporate financial reporting. Journal of accounting and economics, 40 (1), pp Fredric HammAR och Andreas Skogh arbetar i dag på PwC. Uppsatsen Förekomsten av aktierelaterade instrument En studie av hur svenska börsbolag utformat sina incitamentsprogram före och efter införandet av IFRS 2 lades fram vid Linköpings universitet i juni År 38 39

21 Gå flera från samma kontor 50 % RABATT från tredje deltagaren BALANS nummer 8-9/2012 ALLT NYTT OCH VIKTIGT OM SKATTERNA EFFEKTIV OCH TREVLIG INFORMATIONSDAG MASSOR AV RÅD OCH TIPS Fördjupning Skatteträff 2012/2013 ÖVER HELA LANDET November januari 36 kurstillfällen 26 platser Fördjupning FASB Financial Accounting Standards Board IASB International Accounting Standards Board US GAAP US Generally Accepted Accounting Principles IAS International Accounting Standards FAS Financial Accounting Standards APB Accounting Principles Board SEC Security and Exchange Commission EFRAG European Financial Reporting Advisory Group ASB Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committee UK GAAP UK Generally Accepted Accounting Principles IFRS International Financial Reporting Standards q Borås 7 dec q Eskilstuna 5 dec q Falun 29 nov q Gävle 30 nov q Göteborg 26 nov q Göteborg 6 dec q Göteborg 10 dec q Göteborg 8 jan q Halmstad 30 nov q Helsingborg 29 nov q Helsingborg 11 jan q Jönköping 3 dec Du blir ordentligt uppdaterad om allt väsentligt. Både om företags skatten och din privata skatt. Riktigt bra och lättanvänd dokumentation. Den har du god nytta av även efter kursen. Företag Moms Lön Kapital Det nya skatteförfarandet kronor i skattefri hyresinkomst Spara 68 % på löneväxling Ingen fastighetsavgift de första 15 åren Ränteavdragen i bolagssektorn begränsas Nya faktureringsregler för moms Rättsläget för fåmansföretag börjar klarna q Kalmar 5 dec q Karlskrona 4 dec q Karlstad 11 dec q Kristianstad 27 nov q Linköping 3 dec q Luleå 26 nov q Malmö 28 nov q Malmö 14 dec q Malmö 10 jan q Norrköping 4 dec q Stockholm 21 nov q Stockholm 10 dec q Stockholm 11 dec q Stockholm 12 dec q Stockholm 9 jan q Sundsvall 28 nov q Trollhättan 14 dec q Umeå 27 nov q Uppsala 7 dec q Visby 11 dec q Västerås 6 dec q Växjö 22 nov q Örebro 12 dec q Östersund 20 nov Företag: Adress: Postnr: Deltagare 1: Deltagare 2: Ort: Privatekonomi Inför årsskiftet: åtgärderna som ger lägre skatt. Skatta av bostadsuppskovet i förtid? Så får du 2013 års skatteåterbäring redan i år. Bästa löneuttaget för fåmansföretagare. Möjligt undvika skatt på vissa kapitalinkomster. Anmälan Faxa Eller ring E-post: E-post: Deltagare 3: 50 % rabatt E-post: Deltagare 4: 50 % rabatt E-post: Bo Svensby, Ingrid Langkilde, Jan-Erik Persson och Susanne Pålsson är några av kursledarna vid Skatteträff Tel: Borås Eskilstuna Falun Gävle Göteborg Halmstad Helsingborg Jönköping Kalmar Karlskrona Karlstad Kristianstad Linköping Luleå Malmö Norrköping Stockholm Sundsvall Trollhättan Umeå Uppsala Visby Västerås Växjö Örebro Östersund Bra kursmaterial nu även på nätet Genomarbetad dokumentation. Tillgång även på nätet, kompletterad med senaste nytt varje vecka. Kurstid Samling kl Kaffe från kl Lågt pris kr plus moms. Lunch, kaffe och förfriskningar ingår. från tredje deltagaren 50 % RABATT Mer info: Över hela landet 36 kurstillfällen 26 platser November januari Är en världsstandard inom skatt en utopi? För tio år sedan enades IASB och FASB om att försöka ta fram en gemensam standard för redovisning av inkomstskatter. I dag har båda organisationerna tagit bort Income Taxes från sina aktiva arbetsprogram. I denna artikel kommenterar Carl-Eric Bohlin varför det är så svårt att komma fram till en gemensam syn. Amerikanska FASB och IASB kom 2002 överens om att försöka ta fram en gemensam standard för redovisning av inkomstskatter. Projektet, jämte flera andra projekt, bekräftades 2006 i ett Memorandum of Understanding. Fram till början av 2007 ingick jag i en arbetsgrupp på PwC som skulle ta fram firmans syn på ett eventuellt utkast. Redan tidigt stod två saker klara för mig. Man hade svårt att komma överens och FASB fick mer gehör för sina åsikter. Bland annat förordades inte IASBs ansats att man ska beakta ett företags avsikter avseende återvinning eller reglering av redovisat värde när man fastställer en tillgångs eller skulds skattemässiga värde. Ej heller förordades IASBs princip att återföring av uppskjutna skatter ska fördelas på samma sätt som när de först redovisades. I stället såg man till ansatsen i US GAAP, som kräver att vissa återföringar alltid redovisas i resultaträkningen. FASB gav i stället upp mindre kontroversiella områden som dess förbud mot att redovisa uppskjuten skatt i samband med koncerninterna försäljningar och på vissa indexeringar av skattemässiga värden. FASB beslutade 2008 att på obestämd tid skjuta upp sitt skatteprojekt. Det indikerades dock att man skulle be sina intressenter om kommentarer avseende redovisningen av inkomstskatter och att IASBs utkast skulle inkluderas i denna förfrågan. IASB publicerade sitt utkast i början av Utkastet var starkt influerat av US GAAP och den principiella ansatsen i den existerande standarden IAS 12 var på ett flertal områden ersatt av en regelbaserad normgivning. Förutom vad som nämns ovan avseende skattemässigt värde och fördelning av uppskjutna skatter, föreslogs bland annat en redovisning för temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag och joint ventures med olika principer för inhemska och utländska investeringar. Utkastet fick massiv kritik, bland annat för att det ökade komplexiteten. Man efterlyste också en översyn av den principiella ansatsen för att redovisa inkomstskatt. Utkastet behöll (från IAS 12) att en balansräknings ansats ska användas, att på de skillnader som denna innebär ska, med eventuellt undantag för skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag och joint ventures, uppskjuten skatt alltid redovisas och att denna skatt inte får nuvärdesberäknas. IASB beslutade att inte gå vidare med att ta fram en ny standard, men skulle dock utreda om vissa mindre ändringar skulle göras i IAS 12. I slutet av 2009 kom FASB och IASB överens om att inte fortsätta med projektet i dess nuvarande form. FASB beslutade att inte skicka ut någon förfrågan. Min första reaktion när FASB hoppade av samarbetet var förvåning. Särskild skattedag för revisorer m fl Tillsammans med Far Akademi arrangerar vi även en skattedag för revisorer, redovisningskonsulter m fl. 40 Stockholm, Göteborg och Malmö i december. Mer information: ring Far Akademi

22 Fördjupning Fördjupning Varför lämna när man får igenom sina önskemål? Om man funderar lite mer kanske det ändå inte är så överraskande. Den amerikanska normgivningen avseende inkomstskatter har samlats ihop i FASB ASC Topic 740. Detta dokument innehåller inte bara huvudstandarden Foto: dreamstime FAS 109, utan även över trettio andra standarder, tolkningsuttalanden, akutgruppsuttalanden med mera från inte bara FASB, utan även föregångaren APB och ett par andra organisationer. Det finns också hänvisningar till meddelanden från SEC och uppdateringar från FASB. Det är en regelbaserad normgivning, som i stor omfattning ser till amerikanska förhållanden. IASB försökte ta hänsyn till detta genom att göra sitt utkast mer regelbaserat. Detta gjorde enligt min bedömning utkastet sämre, utan att man uppenbarligen i tillräcklig omfattning tillmötesgick USA. Ny(gaml)a tankar Med tanke på den uppkomna situationen är det inte förvånande att initiativ tas för att presentera något alternativt. De brittiska och tyska råden startade ett projekt för att ta fram ett Discussion Paper (DP) med alternativa tankar om inkomstskatters redovisning, till vilket EFRAG anslöt sig. Att det brittiska rådet (ASB) skulle agera är inte förvånande. ASB agerade mycket intensivt i mitten av nittiotalet för att IASC inte skulle ge ut en ändrad IAS 12. Särskilt upplevde jag att ASB hade problem med balansräkningsansatsen. Man hade dock ingen framgång. IASC prioriterade denna ansats. Man sköt till och med upp sitt arbete medan FASB ersatte den starkt kritiserade FAS 96, som byggde på balansräknings ansatsen, med nu gällande FAS 109. UK GAAP bygger fortfarande på en tidigare internationell princip att basera beräkningen av uppskjuten skatt på skillnaden mellan när en resultatpost redo visas i resultaträkningen och i deklarationen. Principen innebär att uppskjuten skatt bland annat inte redovisas för uppvärderingar som ej redovisas i resultaträkningen och värdejusteringar i samband med rörelseförvärv. Uppskjutna skatter kan nuvärdesberäknas. Och man behöver bara gå tillbaka ett tiotal år så skulle, enligt UK GAAP, uppskjuten skatt inte redovisas om det var sannolikt att några betalningar inte skulle bli aktuella. Arbetet med DP inriktades först på en metod benämnd The flow through method. Detta är tjusigare ord för att enbart aktuella skatter ska redovisas. Ansatsen, som fördes fram av ASB redan i mitten av nittio talet, förkastades dock på ett tidigt skede. Arbetet inriktades i stället på en ansats baserad på en uppskattning av framtida betalningar, inspirerad av IAS 37. Detta får mig att tänka på tidigare UK GAAP (se ovan) och på de internationella principer som gällde fram tills nu gällande IAS 12 publicerades Ett DP, Improving the Financial Reporting of Income Tax, publicerades i slutet av I detta hade fokuseringen på IAS 37 (i DP benämnd The accruals approach) minskats och dokumentet innehåller nu två sektioner, en med en kritisk analys av vissa företeelser i IAS 12, inkluderande förslag till förändringar, och en med beskriv ningar av olika modeller för att redovisa inkomst skatt. Vid tidpunkten för denna artikels färdigställande hade inte någon sammanställning av kommentarer på DP än offentliggjorts. Ett antal så kallade Outreach events har dock hållits i Europa avseende DP. Vid dessa framkom ett stöd för nuvarande IAS 12, att även fortsättningsvis bygga på balansräkningsansatsen. Vissa förändringar föreslogs dock. Uppskjutna skatter bör nuvärdesberäknas, något som innebär ett detaljarbete som möjliggör en uppdelning i kort- och långfristigt. Undantaget vid första redovisning bör tas bort. Vägledning för redovisningen vid så kallade uncertain tax positions bör införas i IAS 12, då redo visningen avseende dessa inte uppfattas som enhetlig (något som bör beaktas när man läser avsnittet Osäkra skatte situationer nedan). Upplysningskraven bör förbättras, till exempel avseende avstämningen av den effektiva skattesatsen. IFRS vs US GAAP Vilka är då skillnaderna, som sannolikt bidrog till att göra det så besvärligt att komma fram till en gemensam syn. Det finns över 20 skillnader som avser redovisning, värdering och presentation. Till detta kommer ett antal skillnader i upplysningskraven. Till exempel ska en avstämning av den effektiva skattesatsen enligt US GAAP alltid utgå ifrån moderbolagets skattesats, medan enligt IFRS även en vägd skattesats kan användas. Jag kommenterar nedan några av de enligt min bedömning mer intressanta skillnaderna: Skattemässigt värde och återvinning av en tillgångs redovisade värde Enligt IFRS kan det redovisade värdet på en tillgång återvinnas genom användning, avyttring eller en kombination av dessa. Förutom för förvaltningsfastigheter redovisade till verkligt värde, ska företagets avsikter beaktas när återvinningen och därmed det skattemässiga värdet fastställs. Detta innebär att en tillgång kan ha två skattemässiga värden. Däremot ska enligt US GAAP företagets avsikter i detta sammanhang ej beaktas. Skatte mässigt värde ska enligt US GAAP fastställas med beaktande av skattemässiga avdrag från såväl avskrivningar som avyttringar. Vad innebär då detta? För en tillgång, ingående i ett rörelseförvärv, antar vi en anskaffningskostnad på 100, som enbart är avdragsgill vid avyttring. Skattesatsen för rörelsen är 30%, medan skattesatsen vid en avyttring är 20%. Avsikten är att behålla tillgången tills den är fullt avskriven och därefter avyttra den. Det redovisade värdet återvinns följaktligen till 100% genom användning, där det skattemässiga värdet är 0, och till 0% genom avyttring, där det skatte mässiga värdet är 100. Enligt IFRS föreligger vid förvärvstidpunkten två temporära skillnader om 100, en skattepliktig, hänförlig till rörelsen, som ger en uppskjuten skatteskuld om 30, och en avdragsgill, hänförlig till avyttringen, som ger en uppskjuten skattefordran om 20. Under perioden fram till avyttringstidpunkten upplöses den uppskjutna skatte skulden, medan uppskjuten skattefordran kvarstår oförändrad. Vid förvärvstidpunkten föreligger enligt US GAAP ingen temporär skillnad, då redovisat värde och skattemässigt värde överensstämmer. Allt eftersom tillgången avskrivs byggs en uppskjuten skattefordran om 20 upp. Skatte fordran är alltså samma vid avyttringstidpunkten enligt båda normgivningarna, men vägen dit överensstämmer inte. Riktigt intressant blir det om företaget inte har för avsikt att avyttra tillgången, när den är fullt avskriven. Då redovisas ingen uppskjuten skattefordran enligt IFRS. Redovisningen enligt US GAAP ändras inte, då företagets avsikter inte ska beaktas. Detta innebär att halvvägs in i den ekonomiska livslängden redovisas en uppskjuten skatteskuld enligt IFRS, medan man enligt US GAAP har en uppskjuten skattefordran. Också intressant är att IASB i sitt utkast valde den amerikanska ansatsen, att man skulle bortse från företagets avsikter. Märkligt nog valde man vid fastställandet av det skattemässiga värdet att föreslå begränsningen att man enbart fick se till det skattemässiga avdraget vid avyttring. I det fall enbart avskrivningarna hade varit avdragsgilla, skulle följakt- Koncernredovisning & verksamhetsuppföljning DU

23 Fördjupning Fördjupning ligen, i motsats till gällande US GAAP, en temporär skillnad uppstå. Första redovisningen av en tillgång Om en tillgång förvärvas och det skattemässiga värdet skiljer sig från anskaffningskostnaden, och det inte är fråga om ett rörelseförvärv samt vid förvärvstidpunkten varken redovisat eller skattemässigt resultat påverkas, redovisas enligt IFRS ingen uppskjuten skatt. Enligt US GAAP redovisas däremot uppskjuten skatt. Metoden, med några undantag, för att beräkna de belopp som tillgången och den uppskjutna skatten ska tas upp till är att använda en ekvation i två steg, där man utifrån inköpspris, skatte mässigt värde och skattesats räknar fram dessa belopp. Resultatet kan bli belopp som vida skiljer sig från de förutsättningar som köparen baserade sitt förvärv på. Låt oss förutsätta ett inköpspris för en fastighet på 50, ett skattemässigt värde på 200 och en skattesats på 35%. Orealistiskt tycker kanske en del, men varför inte i dagens volatila värld? Detta ger att fastig heten tas upp till 0, medan uppskjuten skatte fordran tas upp till 70. Då betalningen på 50 inte räcker till för att få debet och kredit att gå ihop, måste en förut betald intäkt på 20 också redovisas. Enligt US GAAP försvinner alltså avskrivningarna helt. Det blir dock ingen intäkt i rörelsen, då resultatföringen av den förutbetalda intäkten, trots att denna inte redovisas som en uppskjuten skatt i balansräkningen, redovisas som en minskning av skattekostnaden. Det belopp som i exemplet enligt IFRS redovisas som avskrivning hamnar alltså Möjliga positiva utfall Den amerikanska normgivningen är för omfattande, regelbaserad och avvikande. Individuell sannolikhet % Kumulativ sannolikhet % enligt US GAAP utanför rörelseresultatet som en skattekostnad. Om man ändrar förutsättningarna och det skattemässiga värdet understiger inköpspriset, blir situationen annorlunda och avskrivningarna enligt US GAAP överstiger då de enligt IFRS. Osäkra skattesituationer Då normgivning för osäkra skattesituationer saknas i IFRS görs bedömningen utifrån den generella principen i IAS 12 att aktuella skatter redovisas baserade på en uppskattning av förväntade betalningar. Enligt min uppfattning, i det fall det är sannolikt att avdrag inte kommer att medges, kan en bästa uppskattning av reserveringsbehovet avse ett visst belopp, eller också väger man samman möjliga alternativ. Enligt US GAAP bedömer man först om det är mer sannolikt än inte att avdrag kommer att medges. Därefter tar man ställning till ett antal utfall och räknar fram vilket belopp som ska redovisas som en skatte reduktion. Kommer man inte över tröskeln i det första steget, bortser man i sin helhet från de avdrag som gjorts på deklarationen och hela beloppet skuldförs. Hur görs då beräkningen enligt US GAAP, efter det att man klarat av det första steget? Tabellen nedan förutsätter att ett avdrag gjorts i deklarationen, som innebär en möjlig skattereduktion om 100. Enligt US GAAP redovisas en skattereduktion på 60 (och en skuld på 40) eftersom man vid den nivån kommer över en kumulativ sanno likhetsprocent på 50. Om man vid IFRS baserar den bästa uppskattningen på ett visst belopp får man en skattereduktion på 80, eftersom det beloppet har det högsta procenttalet. Säg i stället att man har två möjliga utfall, ett på 100 och ett på 0, med sannolikhetsprocent 40 respektive 60. Då skuldförs enligt US GAAP 100, eftersom man uppenbart stupar på det första steget. Om man vid IFRS väger samman de två alternativen, får man en skattereduktion på 40 och en skuld på 60, medan om man baserar uppskattningen på ett visst belopp, man får samma skuld som enligt US GAAP. En intressant situation är när man har två möjliga utfall, ett på 100 och ett annat på 0, båda med sannolikhetsprocenten 50. Baserat på att det inte är sannolikt att avdrag kommer att medges, redovisas enligt US GAAP en skuld om 100, medan enligt IFRS, baserat på att det inte är sannolikt att avdrag inte kommer att medges, en skuld om 0 redovisas. För de länder där taxeringen är svår att förutse, och ofta föremål för förhandling, synes skillnaderna i redovisning kunna bli ganska omfattande. Men även i andra länder där förhandlingar är ovanliga och tvister oftast avgörs i domstol kan, som framgår ovan, skillnader uppstå. Vad händer nu? Både FASB och IASB har tagit bort Income Taxes från sina aktiva arbetsprogram. Med facit i hand kan man nog konstatera att Income Taxes inte var det mest optimala området att ge sig in på för att nå en gemensam syn. Den amerikanska normgivningen är för omfattande, regelbaserad och avvikande. Kanske är möjligheterna att få ihop något gemensamt större inom mer principiella områden som Revenue recognition och Leases. Income Taxes måste nu ligga långt ner i kön, när man i USA tar ställning till hur IFRS ska inkorporeras i US GAAP. Positivt är dock, om man ska tro IASBs ordförande, att det nu är slut med samarbetsprojekt med FASB för att försöka komma fram till en gemensam syn. Detta innebär förhoppningsvis att vi i framtiden kommer att se en robust principiellt baserad skattestandard, som står över lokala särintressen och förhållanden. Min prognos är att en sådan standard kommer fortsätta att bygga på balansräkningsansatsen. Den kommer nog att visa sig vara seglivad, till ASBs förtret. Svaret på frågan i rubriken är dock troligtvis inte mycket, vare sig nu, eller inom en överskådlig framtid. Carl-Eric BoHLIN är före detta auktoriserad revisor. Tidigare verkställande ledamot i Rådet för finansiell rapportering och ordförande i FARs redovisningskommitte. Han var medlem i den Steering Committee inom IASC som arbetade fram nuvarande IAS 12 samt i rådgivningspanelen avseende det Discussion Paper om inkomstskatter som EFRAG med mera publicerade SJR hyr ut och RekRyteRaR chefer och SpecialiSteR inom ekonomi, bank och finans. Sedan Det är vi som hyr ut och rekryterar ekonomer. läs mer på Budgivning pågår. Vår affärsidé är enkel. Vi hjälper näringsidkare att avyttra gamla lagervaror, inventarier, uttjänta maskiner mm på vår onlineauktion PS.nu. Varje torsdag avslutas auktionerna och våra uppdragsgivare har frigjort kapital. Vill du göra en bra affär? Låt oss värdera och sälja dina objekt. Kontakta oss på Åtta kurser under fyra dagar! Gå en, två, tre eller fyra dagar. Kombinera som du vill så att det passar just dig. Ombildning av företagsform minskning av aktiekapitalet 2 oktober 2012, Stockholm Avveckling av företag Sluta eget kurs 3 oktober 2012, Stockholm Likvidation av aktiebolag 4 oktober 2012, Stockholm Affärsrådgivning för redovisningskonsulter 4 oktober 2012, Stockholm Momsen Nyhetsdag 4 oktober 2012, Stockholm Fastighetsbeskattning 4 oktober 2012, Stockholm Fastighetsmoms 5 oktober 2012, Stockholm Skatte- och bolagsrätt 5 oktober 2012, Stockholm PS: I den bifogade kursöversikten hittar du fler SRF-kurser

24 Fördjupning FördjUPNINg AIFM Alternative Investment Fund Managers EVCA The European Private Equity and Venture Capital Association UCITS Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities ESMA European Securities and Market Authority krav ska ge branschen ökad legitimitet och underlätta gränsöverskridande marknadsföring av fonderna. Regelverket är omfattande och i denna artikel finns inte utrymme att gå igenom reglerna i detalj, men i det följande sammanfattas några huvuddrag i direktivet som är av särskild betydelse för riskkapitalbolag och deras verksamhet. En reglering av riskkapitalbranschen rycker allt närmre AIF-utredningen under ledning av justitierådet Ann-Christine Lindeblad kommer snart att redovisa sitt uppdrag hur EUdirektivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-direktivet) ska genomföras i svensk rätt. AIFMdirektivet har av branschföreträdare beskrivits som den mest ingripande regleringen av den europeiska riskkapitalindustrin någonsin och genomförandet bedöms på sikt få stor betydelse för branschen. I denna artikel belyser Johan Berg några av huvuddragen i direktivet som är av särskild betydelse för riskkapitalbolag och deras verksamhet. AIFM-direktivet 1 trädde i kraft i juli 2011 och ska vara implementerat i medlemsstaterna senast i juli Det berör i princip alla typer av fonder som inte omfattas av UCITS-direktivet (värdepappersfonder), exempelvis hedgefonder, fastighetsfonder och riskkapitalfonder. Sådana fonder och förvaltare har hittills reglerats (mer eller mindre) nationellt av den stat där de hör hemma. Genom direktivet införs en harmoniserad reglering i EU för förvaltare (AIFM) av alternativa investeringsfonder (AIF). Detta kommer att medföra utökade möjligheter att marknadsföra och sälja sådana fonder inom hela EU. Regleringen är förhållandevis komplex och ställer en rad krav på AIF-förvaltarna och i viss utsträckning fonderna. Som skäl för att införa regleringen angavs bland annat dessa förvaltares systemviktiga betydelse för de finansiella marknaderna (vilket har ifrågasatts vad gäller riskkapitalindustrin) samt utökade möjligheter till insyn och genomlysning. De mer allmänt hållna reglerna i direktivet kommer att kompletteras med detaljerade slutliga tekniska genomförandeåtgärder som för närvarande är under utarbetande av EUkommissionen. Tidigare i år har kommissionen presenterat utkast till sådana genomförandeåtgärder efter konsultation med ESMA. Direktivet innebär en skyldighet för AIF-förvaltare att registrera sig och redovisa sina aktiviteter. Det ställer även upp vissa organisatoriska krav och kapitalkrav. Det är alltså förvaltarna och inte fonderna i sig som underkastas registrerings- och redovisningskraven. Reglerna kommer på sikt även att omfatta förvaltare av fonder med hemvist utanför EU om dessa marknadsförs till investerare inom EU. Direktivet innehåller vissa generella undantag för bland annat holdingbolag, myndighetsorgan och pensionsfonder som inte är att anse som förvaltare i direktivets mening. AIFM-regleringen kommer att påverka förvaltare och fonder som i stor utsträckning inte är särskilt reglerade i svensk rätt i dag. Detta gäller bland annat riskkapitalfonder och dess förvaltare som i nuläget normalt inte står under Finansinspektionens tillsyn. AIFM-direktivet har kritiserats av före trädare för riskkapitalbranschen (exempelvis branschorganisationen EVCA) för att inte vara ändamålsenlig för riskkapital bolagens verksamhet då reglerna främst är baserade på typiska strukturer och risker förenade med förvaltningen av hedgefonder och för att de ger oproportionellt stora effekter för mindre fonder i form av ökad administration och kostnader. Det finns dock förhoppningar om att ökade regulatoriska Tillämpningsområde En första fråga är vilken legal enhet i fondstrukturerna som träffas av registreringsskyldigheten i AIFM-direktivet. Med förvaltare avses i direktivet den som internt eller externt förvaltar en AIF-fond (det vill säga företag för kollektiva investeringar som inte faller under UCITS-direktivet) och som därvid tar in kapital från ett flertal investerare i syfte att investera dessa medel enligt en definierad investeringspolicy. Enligt direktivet ska den legala enheten som anses vara förvaltare tillhandahålla både portföljförvaltning och riskhantering för att kunna registrera sig. I riskkapitalfonder är det typiskt sett komplementären (general partnern) i kommanditbolagsstrukturer eller fonden som sådan (genom bolagets styrelse) i aktiebolagsstrukturer utan rådgivningsbolag, som är att anse som förvaltare i direktivets mening. I direktivet talas det om en ensam förvaltare, vilket talar för att eventuella rådgivningsbolag till vilka förvaltningen delegerats, exempelvis av en general partner, normalt inte är att anse som en AIF-förvaltare. Då är det i stället general partnern som regulatoriskt har att svara för den delegerade förvaltningen. Reglerna innehåller vissa begränsningar hur omfattande delegation får vara så att AIFM-enheten inte endast blir ett så kallat brevlådeföretag. Om AIF-förvaltaren inte längre har den nödvändiga expertisen och resurserna som krävs för att övervaka de delegerade funktionerna eller inte har den nödvändiga beslutandemakten som krävs för att fatta avgörande beslut för förvaltningen kan det enligt ESMAs tekniska råd till kommissionen tala för att det är fråga om ett brevlådeföretag. I kommissionens utkast till genomförandeåtgärder anges även att så kan vara fallet om förvaltaren har delegerat fler funktioner än vad denna behållit. I fondstrukturer där en stor del av förvaltningen lagts ut på investeringsrådgivare kan det bli svårt att leva upp till reglerna. Regleringen är inte helt tydlig och frågorna om vilka legala enheter som träffas av reglerna och delegation kommer förhoppningsvis beröras ytterligare i kommissionens slutliga förslag. Vissa tröskelnivåer ställs upp i direktivet. AIF-förvaltare som förvaltar AIFportföljer med ett värde på mindre än 100 miljoner euro kommer inte att omfattas av auktorisationskravet i direktivet. Detsamma gäller AIF-förvaltare som inte använder sig av olika hävstångsmetoder, det vill säga belåning, om det förvaltade beloppet understiger 500 miljoner euro och fondernas investerare inte medges inlösenrättigheter under de första fem åren från fondens etablering. Om flera fonder förvaltas ska det sammanlagda värdet användas. Definitionen av belåning (leverage) i direktivet är bred och anges som varje form av hävstångsmetod för ökad exponering av förvaltade fonder. I inledningen till direktivet anges dock, som det får tolkas, att det endast är belåning på fondnivån som avses och inte belåning i portföljbolag. Det skulle i så fall innebära att belåning i hedgefonder omfattas men inte i buy-out fonder. Utformningen innebär därför att många mindre och medelstora riskkapitalfonder såväl venture som buy-out kommer att falla utanför direktivets tillämpnings område, eftersom dessa normalt saknar inlösenrättigheter och i regel inte använder sig av belåning på fondnivån. Förbehåll ska dock göras för att det, såvitt vi känner till, inte är helt klart hur tillskott av utfäst kapital till fonder från investerare som görs genom lån och bryggfinansieringar på fondnivån, vilket förekommer i riskkapitalfonder, ska bedömas. En intressant frågeställning är vidare vilken tidpunkt som ska ligga till grund för beräkningen av förvaltade tillgångar. När exempelvis en förstagångsfond marknadsförs finns endast en målsättning att ta in visst kapital och vid riskkapitalfondens första stängning har investerarna visserligen utfäst sig att tillskjuta kapitalet men några faktiska tillgångar förvaltas inte heller i det läget. Det behövs även ytterligare vägledning hur man ska behandla förvaltare som beroende på fondernas utveckling pendlar mellan att ligga över och under tröskelvärdena samt vilka närmare metoder som ska användas vid värderingen av de underliggande tillgångarna i riskkapitalsammanhang. Även om en AIF-förvaltare faller utanför direktivets tillämpningsområde ska denna likväl omfattas av nationella regler om registreringskrav och registreras i den medlemsstat där förvaltaren har sin hemvist med vissa informationsskyldigheter till myndigheter som följd. Det blir då alltså fråga om en lättversion jämfört med det fulla auktorisationskravet enligt direktivet. Sådana förvaltare har möjlighet att frivilligt omfattas av kraven i direktivet för att få EU-pass Foto: dreamstime 46 47

25 Fördjupning Direktivet innebär en skyldighet för AIF-förvaltare att registrera sig och redovisa sina aktiviteter. för marknadsföring av förvaltade fonder inom hela EU. Tillståndskrav För att erhålla AIFM-auktorisation måste förvaltaren visa att den är kvalificerad att bedriva den tillståndspliktiga verksamheten. Förvaltaren måste förse den behöriga myndigheten i sin medlemsstat (i Sverige Finansinspektionen) med detaljerade uppgifter om verksamheten och fonderna, tillämpningen av så kallade särskilda conduct of business-regler (intressekonflikter, risk- och likviditetshantering, bolagsstyrning och delegering med mera). Dessutom måste förvaltaren uppfylla krav på redovisning och rapportering. Det ställs även upp krav på att förvaltaren ska anlita en oberoende värderare och ett förvaringsinstitut för värderingen respektive förvaringen av tillgångarna. Vissa kapitaltäckningskrav kommer att gälla, vilka i stort överensstämmer med kapitalkraven i UCITSdirektivet, med en lägsta kapitalbas om euro för externa förvaltare respektive euro för interna förvaltare. För förvaltare av fonder med tillgångar på mer än 250 miljoner euro krävs en kapitalbas vars storlek är progressiv beroende på de förvaltade fondernas storlek, dock högst 10 miljoner euro. Även om direktivet i delar innehåller lättnadsregler som tar sikte på förvaltare av riskkapitalfonder, exempelvis beträffande värderingar och förvarings institut, innebär direktivet nyheter som kan bli relativt kostsamma och betungande för riskkapitalbolagen att leva upp till. Tillståndspliktiga befintliga fondförvaltare som endast förvaltar men inte marknadsför sina fonder har ett år på sig från det att direktivet implementerats i nationell rätt att ansöka om auktorisation enligt direktivet. AIFM-direktivets inverkan på den operativa verksamheten Direktivet innehåller särskilda regler för fonder som har kontrollerande inflytande i portföljbolag. Dessa regler innebär att information ska lämnas till berörda myndigheter, det förvärvade företaget och dess övriga aktieägare om bland annat väsentliga ägarförändringar (motsvarande flaggningsregler i noterade bolag) och finansiering, intresse konflikter, framtida planer med förvärvet och förväntade effekter på sysselsättningen. Det förvärvade bolagets ledning ska i sin tur omedelbart informera de anställda om förvärvet. Reglerna är omdebatterade eftersom de ålägger AIF-förvaltare, framför allt inom buy-out segmentet, mer långtgående informations- och redovisningsskyldigheter än andra typer av investerare. Kommissionen har därför getts i uppdrag att utreda om motsvarande krav ska ställas upp för andra kategorier av investerare oberoende av investerarens ägarform. AIFM-direktivet ställer även upp vissa restriktioner för en AIF-förvaltares hantering av portföljbolags tillgångar under en två års period efter att AIF-fonden förvärvat kontroll över portföljbolaget för att motverka tömning av bolagets tillgångar (så kallad asset stripping). Reglerna innebär att AIF-förvaltaren inte får stödja, underlätta eller medverka till (och ska göra sitt yttersta för att förhindra) utdelningar, kapitalminskningar, aktieinlösen och förvärv av egna aktier i portföljbolaget, om inte vissa minimikrav avseende portfölj bolagets finansiella ställning, vinstnivå med mera är uppfyllda. Även dessa regler är omdiskuterade och har kritiserats för att vara diskriminerande och alltför ingripande, särskilt då det redan finns tillräckliga bolagsrättsliga kapitalskyddregler. Små och medelstora bolag är enligt direktivet undantagna från reglerna om kontrollerande inflytande i portföljbolag och tömning av portföljbolags tillgångar. Ett medelstort företag definieras i kommissionens rekommendationer 2 som ett företag som sysselsätter färre än 250 personer och vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år. AIFM-direktivet medför vidare att AIF-förvaltare och nyckelpersoner kommer att omfattas av liknande regler som gäller för banker beträffande rörliga ersättningar och bonusar. Syftet är att sådana ersättningar ska vara rimliga och proportionella och motverka alltför stort risktagande. Bestämmelserna kommer att omfatta alla slags ersättningar, även managements vinstandel (så kallad carried interest) och sådana ersättningar som utbetalas i aktier eller fondandelar. Det kommer att ställas krav på att särskilda rutiner och policys tas fram. En viss del av ersättningen måste vara uppskjuten (deferred) och vid beräkningen av den rörliga ersättningen ska i regel hela fondens resultat beaktas. AIF-förvaltaren kommer att vara tvungen att rapportera aktuella ersättningsnivåer till berörda myndigheter. ESMA har publicerat närmare riktlinjer hur bestämmelserna om rörliga ersättningar ska tolkas. Avslutningsvis ska det nämnas att särskilda regler på sikt kommer att införas för förvaltningen av AIF-fonder från länder utanför EU som marknadsförs inom EU. Sådana tredje lands fonder kan även fortsättningsvis marknadsföras inom EU under befintliga nationella så kallade private placement regelverk under en övergångs period till och med 2018, varefter meningen är att EU-pass ska vara obligatoriskt. Det är dock tänkt att det redan från och med 2015 ska vara möjligt att erhålla EU-pass för marknadsföring och försäljning av fonder inom hela EU. Det ska bli intressant att ta del av utredningen om genomförandet av AIFM-direktivet i svensk rätt och också kommissionens slutliga förslag till genom förandeåtgärder med kompletterande och utfyllande regler. En reglering av riskkapitalmarknaden rycker allt närmare. Även om det återstår att ta del av det slutliga lagförslaget och det dröjer något tills reglerna blir verklighet, är det redan nu hög tid för berörda aktörer att i detalj sätta sig in i regelverket och den praktiska innebörden för de enskilda riskkapitalbolagen. Fotnoter 1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder med mera. 2) EU-kommissionens rekommendation 2003/361/EG. johan berg är advokat och delägare i Kompass Advokat AB i Stockholm. Webbkurs om det nya skatteförfarandet Högaktuell webbkurs där vi bland annat går igenom vilka förändringar den nya lagen kommer att medföra för företagen och för redovisnings- och revisionsbyråerna. Läs mer om ekursen och beställ på Box 84, Näsviken Tel: facebook.com/blinfo newsroom.blinfo.se Isabel Carendi, Jörgen Allgulander och André Bodin, ansvariga för Skatte- & Ekonomiportalen. I Skatte- & Ekonomiportalen hittar du all den skatte- och redovisningsinformation du behöver i ditt arbete på en enda plats. Du får koll på både basinformation och den senaste utvecklingen via en nyhetstjänst och flera praktiska handböcker. Och innehållet växer hela tiden. Du kan köpa enstaka delar eller välja färdiga paket. Om du vill veta mer om vad Skatte- & Ekonomiportalen innehåller och hur den kan förenkla din vardag, välkommen till nj.se/skatteportalen SKATTE- & EKONOMIPORTALEN ALLT PÅ ETT STÄLLE. nj.se/skatteportalen 48

26 Debatt: 3:12-reglerna debatt annette Alstadsæter och martin jacob: 3:12-reglerna har blivit för generösa Syftet med de senaste årens förändringar av 3:12-reglerna var att stimulera entreprenörskap. I stället har vi nu klara belägg för att reglerna används för oönskad skatteplanering. Det skriver forskarna Annette Alstadsæter och Martin Jacob, som nyligen utrett frågan i ESO-rapporten Income Shifting in Sweden An Empirical Evaluation of the 3:12 rules. 3:12-reglerna ska förhindra yrkesaktiva höginkomsttagare att bilda bolag i syfte att omvandla arbetsinkomster till bolagsinkomster. Utdelningar upp till ett gränsbelopp beskattas som kapitalinkomst med 20 procents skattesats. Utdelningar som överstiger gränsbeloppet beskattas som förvärvsinkomst, med maximal skattesats på knappt 57 procent. År 2006 förändrades 3:12-reglerna så att de blev mycket mer generösa. Syftet var bland annat att stimulera företagande och sysselsättning inom familje ägda företag. Skattesatsen för utdelningar under gränsbeloppet sänktes och samtidigt höjdes underlaget för beräkning av gränsbelopp avsevärt. Dessutom infördes Foto: dreamstime Annette Alstadsæter är docent vid University of Oslo. Martin Jacob är biträdande professor vid WHU Otto Beisheim School of management. en möjlighet att använda en förenklingsregel som specificerar ett företags gränsbelopp oberoende av dess kapital, aktivitet och lönekostnader, något som cirka 80 procent av de aktiva ägarna väljer att göra. Därefter har 3:12-reglerna succesivt blivit än mer generösa genom ytterligare höjningar av gränsbeloppet. Samtidigt har minimikravet på aktiekapital för att bilda bolag sänkts till kronor, revisionsplikten avskaffats för mindre företag och reglerna för att få F-skattesedel förenklats. Sammantaget har det blivit betydligt attraktivare att starta aktiebolag för att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst. En ensam ägare till ett fåmansföretag med kronor i aktiekapital får med dagens 3:12-regler nästan tre gånger aktiekapitalet i gränsbelopp per år under förenklingsregeln, som han eller hon sedan kan betala ut som lågt beskattad utdelning i stället för högt beskattad förvärvsinkomst. Outnyttjat gränsbelopp får dessutom sparas och användas i framtiden. Vi har analyserat data från SCB på individoch företagsnivå för perioden Analysen ger klara belägg för en utbredd inkomstomvandling från tjänste- till kapitalinkomster efter 2006 års förändringar. För det första blir detta tydligt genom företagens val av utdelningspolicy. Många fåmansföretag, över 20 procent, som inte tidigare hade lämnat utdelning började lämna utdelning under Dessutom har utdelningarna från fåmansföretag efter 2006 ökat med över 80 procent jämfört med genomsnittet före 2006, samtidigt som utdelningarna från andra bolag (med en vid ägarkrets) har minskat. De höga utdelningarna från fåmansföretagen har legat konstant efter reformen trots den ekonomiska nedgången För det andra har andelen utdelningsinkomster som erhållits från fåmansföretag ökat till över 70 procent av de sammanlagda utdelningarna efter reformen. Före reformen erhöll företagare bara omkring 33 procent av alla utdelningar från fåmans företag. Förändringarna i inkomst av tjänst från fåmansföretag har dock bara varit marginella. För det tredje ser vi en högre koncentration av aktiva ägares aktieägande i fåmansföretag efter 2006 års reform. Före reformen hade 47 procent av fåmansföretagen ett aktivt ägande på minst 50 procent. Denna andel ökade till 74 procent efter reformen. Den starka tendensen mot fullständigt aktivt ägande i fåmansföretag är en indikation på inkomstomvandling, där passiva ägare omklassificeras till aktiva, av löntagare som bildar egna konsultföretag, eller av fysiska personer som bildar holdingbolag för att i framtiden dra fördel av sparade gränsbelopp. Efter reformen är det övervägande personer med högre inkomst som bildar nya fåmansföretag. För det fjärde ser vi att den genomsnittliga företagsstrukturen och fåmansföretagens reala investeringar ändrades efter 2006 års skattereform. Vi noterar särskilt att efter reformen har ett genomsnittligt nybildat fåmansföretag gjort färre reala investeringar, det har lägre totala tillgångar och ett mindre eget kapital än före reformen. Samtidigt ökade innehavet i kassan avsevärt. Andelen fåmansföretag som antingen är holdingbolag eller skalbolag har ökat från omkring en sjättedel före reformen till över en fjärdedel av alla nya fåmansföretag efter reformen. År 2006 var omkring en tredjedel av alla nybildade fåmansföretag holdingbolag, skalbolag eller företag med låg omsättning. Det är särskilt höginkomst tagare som grundar holding bolag eller skalbolag efter reformen. En omfattande inkomstomvandling genom att utnyttja 3:12-reglerna får samhällsekonomiska konsekvenser vid Rakel Lennartsson debattredaktör Sammantaget har det blivit betydligt attraktivare att starta aktiebolag för att omvandla arbetsinkomst till kapitalinkomst. sidan av förlorade skatteintäkter, bland annat eftersom inkomstskillnaderna efter skatt ökar. De sparade gränsbeloppen i holdingbolag kan överslagsmässigt motsvara cirka 23 miljarder kronor i framtida förluster av skatteintäkter (baserat på uppgifter från 2009). Dessutom leder inkomstomvandling till vilseledande makroekonomisk statistik. Till exempel uppfattas företagande generellt som viktigt för skapande av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Men företagande är svårt att mäta. Ett vanligt mått på företagande är nybildandet av aktiebolag och nybildandet av enskilda firmor. Statistik som visar på en ökning av fåmansbolag efter 2006 skulle kunna tolkas som att förändringarna har uppmuntrat till entreprenörskap och företagande. Men eftersom en tredjedel av ökningen beror på nybildning av holdingbolag och företag med låg omsättning, är en enkel uppskattning av antalet nya aktiebolag inte ett användbart mått. Enligt vår mening finns det tre huvudsakliga inslag i de gällande 3:12-reglerna som kombinerat ger både incitament och möjlighet till inkomstomvandling. För det första fastställs mycket generösa gränsbelopp i de förenklade reglerna som inte är beroende av eget kapital, anställning och verksamhet. Fysiska personer kan erhålla gränsbelopp som årligen överstiger deras del av aktiekapitalet. För det andra är möjligheten att överföra gränsbelopp av särskilt intresse för ägare till skalbolag och holdingbolag. Detta gör det möjligt för dem att omvandla inkomst över tiden. För det tredje är definitionen av vad som avses med en aktiv ägare inte klart fastställd i skattelagstiftningen. Det verkar dessutom som om det råder en bristande kontroll av om de som påstår sig vara aktiva ägare faktiskt till betydande del är aktiva i skapandet av företagens vinster. Håller du med? Eller knyter du näven i fickan? mejla dina åsikter till mig på Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag

27 Lagerbolag Köp ett lagerbolag av oss idag. Under dagen kan du lämna ett startklart aktiebolag till din kund. Köp ett lagerbolag av oss så slipper du och din upp dragsgivare väntetiden hos Bolagsverket. Våra lagerbolag ligger färdiga för start. Varför ska du köpa just av oss? Här får du tre skäl: Firmabesked direkt! Vi bedömer firman utifrån vår erfarenhet. Vi känner Bolagsverket Du får ny firma utan onödig fördröjning tack vare bra förhandsbedömningar och egen praxisbank. Alla våra medarbetare har PRV-bakgrund (nu Bolagsverket). Vi säljer inte till vem som helst Vi vill endast sälja till seriösa förvärvare. Våra lagerbolag kan därför bara köpas av advokatbyråer, revisionsbyråer samt på rekommendationer. Ring oss redan idag BOLAGSRÄTT SUNDSVALL AB Box 270 Tullgatan Sundsvall Tfn Hemsida Debatt: offentliga investeringar torbjörn tagesson svarar jonas fjertorp: Det är rimligt att låna till offentliga investeringar Balans nr 5/2012. Självkostnadsprincipen behövs för att skydda konsumenter mot monopolprissättning och garantera att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar blir av. Det skriver Torbjörn Tagesson, docent vid Lunds universitet och kanslichef vid Rådet för kommunal redovisning, i en replik till Jonas Fjertorp. I ett debattinlägg i Balans nr 5/2012 menar Jonas Fjertorp att det är dags att uppmärksamma de orimliga konsekvenser som uppstår när offentliga investeringar finansieras med lån. Fjertorp menar att det är lånefinansiering av offentliga investeringar som har blivit Greklands fall. I stället för dagens synsätt, som bygger på bokföringsmässiga grunder och innebär att var generation betalar för sin förbrukning, förespråkar Fjertorp ett mer kassamässigt synsätt där varje generation bör ta det fulla ekonomiska betalningsansvaret för sina utgifter, trots att investeringen med stor sannolikhet också kommer att kunna nyttjas även av kommande generationer. Förutom det avskräckande exemplet med Grekland, menar Fjertorp att teknisk utveckling och demografiska förändringar skapar osäkerhet om den framtida nyttan vilket kan leda till att framtida generationer kan få betala för tillgångar som man kanske inte alls har efterfrågat eller har någon användning av. Lösningen enligt Fjertorp är att man skrotar den kommunala självkostnadsprincipen, vilken bland annat reglerar prissättningen i olika kommunala monopolverksamheter, och i stället tilllåter kommunerna att ta ut vinst som kan användas för att självfinansiera kommande investeringar. Enligt Fjertorp skulle en konsekvent tillämpning av en sådan självfinansieringsprincip innebära att det får större betydelse vilka politiker som väljs, eftersom de då har större handlingsutrymme att genomföra sina politiska ambitioner. Man kan ha flera invändningar mot Fjertorps argument och resonemang. För det första, med hänsyn till att kommunernas nettoinvesteringar har varit självfinansierade till drygt 90 procent i genomsnitt under perioden (Ekonomirapporten april Om kommunernas och landstingens ekonomi, Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting), känns det som om Fjertorp kallar på vargen helt i onödan. Man måste även beakta att den typ av infrastruktursatsningar som Fjertorp hänvisar till endast utgör en begränsad del av den kommunala verksamheten och dessutom är finansieringen ofta säkrad genom att kommunen har ett lagstadgat avgiftsmonopol. För det andra haltar jämförelsen med grekiska staten. Den bild jag fått av Greklandskrisen är inte att den är hänförbar till att man lånat till offentliga infrastruktursatsningar, snarare handlar det om att man har problem med den relativa produktiviteten och skatteuppbörden samtidigt som man har lånat till konsumtion. För det tredje är det något märkligt att Fjertorp lyfter fram Grekland som varnande exempel samtidigt som han argumenterar för ett kassamässigt synsätt. För att undvika Greklands problem föreslår nämligen Fjertorp att vi ska överge vårt system och synsätt som bygger på bokföringsmässiga grunder och i stället, i likhet med Grekland, gå över till en redovisning och ett synsätt som bygger på kassamässiga grunder! För det fjärde är Fjertorps argument om effekterna av teknisk utveckling och demografiska förändringar kraftigt överdrivna, då man beaktar det regelverk vi har i dag. Enligt Rådet GGA Sverige söker en pro bono revisor Fjertorp kallar på vargen helt i onödan. för kommunal redovisnings rekommendation RKR 11.2, ska investeringar i materiella anläggningstillgångar aktiveras som tillgång i balansräkningen och sedan succesivt skrivas av under sin nyttjandeperiod. Vid förändrade förutsättningar ska nyttjandeperiod och avskrivningsmetod omprövas. Det vill säga, om avskrivningar görs med iakttagande av rimlig försiktighet, är sanno likheten att kommande generationer får betala för tillgångar som de inte har någon användning för inte särskilt överhängande. För det femte bör man beakta att självkostnadsprincipen är en viktig princip vad gäller att skydda konsumenter mot monopolprissättning. Varken svenska eller internationella erfarenheter avseende avreglering av dylika verksamheter är särskilt positiva utifrån ett abonnent perspektiv. debatt För det sjätte innebär Fjertorps förslag att man skjuter över räntekostnaderna till abonnenterna. Sett ur ett abonnentperspektiv innebär detta att kostnaderna ökar, då enskilda abonnenter normalt inte erhåller lika bra räntevillkor som kommuner eller kommunala bolag med kommunal borgen. (Abonnenter som eventuellt har överlikvid och önskar placera sina pengar i kommunsektorn har möjlighet att göra detta genom att placera i något av alla de kommunala certifikatsprogram som finns). För det sjunde finns det en överhängande risk att ett krav på självfinansiering utifrån kassamässiga grunder leder till att samhällsekonomiskt lönsamma investeringar inte blir av, då den generation som förväntas betala för investeringen inte upplever att deras nytta står i proportion till den kostnad de tvingas bära. Följaktligen menar jag att självkostnadsprincipen i kombination med redovisning enligt bokföringsmässiga grunder utgör rimliga utgångspunkter för reglering av olika avgiftsfinansierade monopolverksamheter. Det är emellertid viktigt att såväl redovisning som avgiftsuttaget följs upp och kontrolleras. Här kan och bör revisions- och rådgivningsbranschen spela en viktig roll. Torbjörn Tagesson är docent vid Lunds universitet och kanslichef vid Rådet för kommunal redovisning. GGA Sverige är en allmännyttig ideell förening med syfte att stödja GGAs arbete i Sydafrika där de hjälper barn och familjer på landsbygden i Kwa-Zulu Natal som har drabbats av HIV/aidS. Då föreningen fortfarande är i uppstartsfasen innebär revisionsuppdraget ännu inte mycket arbete. Är du intresserad? Kontakta oss via mail: Läs mer om GGA Sverige på NYTÄNDNING På jakt efter nytt jobb eller nya medarbetare? Gå in på ekonomisverige.se 52 53

28 Våra e-tjänster - Bolagsverket ARBETA Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. Vi vet att många småföretagare lever ett otryggt liv. Det vill vi ändra på! Debatt: förslag till ny revisionsberättelse debatt EFFEKTIVT MED LAGER- BOLAG. I tjänsten Företagsärenden för ombud skapar du lagerbolag snabbt och enkelt. Just därför skapas de flesta lagerbolag i Sverige via vår e-tjänst. Du betalar lägre registreringsavgift och slipper ligga ute med pengar för stora lagerbolagsserier. Ingen särskilld programvara behövs. Allt blir både enklare och mer kostnadseffektivt för dig. Kan det bli bättre? Anmäl dig till Företagsärenden för ombud nu! All information hittar du på bolagsverket.se/etjanster Välkommen till en enklare vardag. Dunbar Direct Medlemsavgift 150 kr/månad Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna dig trygg även om du skulle bli arbetslös. Försäkra dig i Sveriges största a-kassa för företagare. Vi försäkrar företagare i alla branscher. Även familjemedlemmar som deltar i verksamheten kan bli medlemmar i SmåA. Det räcker inte att vara medlem i en företags- eller branschorganisation, du måste också vara medlem i en a-kassa för att få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Så för din trygghets skull, besök eller ring SmåA på och bli medlem. Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, Stockholm Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1 Telefon urban engerstedt: Förändringar i revisionsberättelsens innehåll och utformning är inget nytt Revisorerna har genom åren ställts inför stora ut maningar och alltid visat sig kunna hantera dessa på ett konstruktivt och affärsmässigt mycket bra sätt. Det skriver Urban Engerstedt med anledning av debatten om EUkommissionens förslag till ny revisionsberättelse. Som bekant är det alltid nyttigt att veta var man kommer ifrån när man ställer in kursen framåt. Därför vill jag med anledning av debattartiklarna om revisionsberättelsens utformning i Balans nr 3, 4 och 5/2012 ge en historisk tillbakablick. Under 1980-talet bestod FARs regelverk på området för god revisionssed av ett antal olika rekommendationer utan något större inbördes sammanhang. Inom revisionskommittén diskuterades därför behovet av en omstrukturering och komplettering av det svenska regelverket efter mönster av IFACs internationella revisionsrekommendationer (ISA). Detta omfattande arbete ledde så småningom fram till Revisionsprocessen 1990, som jag tror att de allra flesta revisorer vid denna tidpunkt uppfattade som ett stort steg framåt i utvecklingen av god revisionssed. Som sekreterare i revisionskommittén hade jag förmånen att delta i detta projekt, med uppgift att särskilt fundera kring frågorna om revisorns rapportering. En viktig fråga handlade förstås om revisionsberättelsens innehåll och utseende. Genom åren hade det framförts kritiska synpunkter mot den, även internationellt förekommande, mycket korta och standardiserade berättelsen. Kritiken gick ut på att revisionsberättelsen inte utnyttjades efter sina förutsättningar och att den innehöll för få konkreta upplysningar om årsredovisningen. Revisionsberättelsen lämnade också, enligt vissa kritiker, ofullständig information om vad revisorn hade för ansvar och uppgifter i förhållande till styrelsen och verkställande direktören. Men kritiken fanns inte bara i vårt land utan på flera andra håll, bland annat i USA. Som ett led i att minska förväntningsgapet beslöt AICPA, den amerikanska motsvarigheten till FAR, att utöka det tidigare standardiserade rena revisionsberättelsen med ett stycke om ansvarsfördelningen mellan klient och revisor samt en beskrivning av vad som normalt ingår i en revision. Den nya berättelsen skulle användas från och med ingången av AICPAs exempel skulle så småningom få efterföljd i Sverige. I början av 1989 gav FARs styrelse revisionskommittén i uppdrag att se över rekommendationen om revisionsberättelse i aktiebolag och särskilt avsnittet om innehållet i revisionsberättelsen. Den tillsatta projektgruppen (i vilken jag ingick) började sitt Kritiken fanns inte bara i vårt land. arbete med en direkt översättning av den amerikanska förlagan. Därefter gjorde projektgruppen en försvenskning med hänsyn till bland annat kravet på förvaltningsrevision. Efter viss ytterligare bearbetning i kommittén presenterades en första idéskiss till ny revisionsberättelse på FAR-dagen i november Mottagandet blev blandat. De kritiska rösterna, och de var ganska många, menade att den nya revisions berättelsens omfattande textmassa skulle kunna medföra att en avvikelse från den rena formen inte skulle uppmärksammas av läsaren lika lätt som i en kort och standardiserad berättelse. Vidare framfördes att den gamla versionen fungerat mycket väl och att det därför saknades sakliga skäl till ändringar. Trots de kritiska synpunkterna på förslaget arbetade revisionskommittén vidare med det. Tiden skulle också komma att ge nyordnarna rätt. Efter flera års ytterligare diskussioner och omarbetningar införde således FAR 1998 den nya, utvidgade revisionsberättelsen. Denna nya version av revisions

29 debatt K3-utbildningar i höst! Utbildningstillfällen Göteborg 23 okt, Malmö 24 okt, Stockholm 26 nov, Stockholm 27 nov Skellefteå, Sundsvall, Visby, Växjö streamas från Stockholm 9 nov Pris kr exkl. moms, kr exkl. moms (för de streamade kurserna) BFNs K3-vägledning ingår i kurspriset (245 kr exkl. moms) Information och anmälan farakademi.se, Lägg fakturorna i molnet så kan vi ta dig upp i det blå. VINN RESA TILL NEW YORK Ingår i kurspriset Scanna QR-koden eller gå in på för tävlingsregler och för att deltaga. Här hittar du även mer information om vår nya molntjänst ReadSoft Online. berättelsen skulle komma att leva vidare fram till 2004 då Revisionsstandard i Sverige (RS) infördes och med RS ett nytt revisionsberättelseformat (RS 709). Men också RS-formatet är nu redan historia. För räkenskapsår som avslutas efter utgången av 31 december 2010 ska som bekant ISA 700 eller 705 tillämpas. Genom ISA har ett nytt steg, det hittills största, tagits i revisionsberättelsens utveckling. Av historien lär vi oss alltså att det inte är något nytt med stora förändringar i revisionsberättelsens innehåll och utformning. Jag är därför inte lika negativt inställd till förändringar på detta område som exempelvis Siv Berlin tycks vara (se Balans nummer 4/2012). Därmed inte sagt att EU-kommissionens förslag till ny revisionsberättelse manar till efterföljd, något som Dan Brännström och Lennart Iredahl med önskvärd tydlighet visat (se Balans nr 3/2012). Jag är dock oavsett hur det kommer att gå med kommissionens förslag optimistisk när det gäller revisionsoch rådgivningsbranschens förmåga att anpassa sig till förändringar på detta område. För sådana förändringar måste vi räkna med. De är förmodligen också önskvärda i syfte att göra Så här såg revisions berättelsen ut fram till 1998, att jämföra med dagens betydligt längre version. revisorns rapportering mer relevant och anpassad efter intressenternas olika behov och förväntningar. Branschen har dessutom genom åren ställts inför stora utmaningar och alltid visat sig kunna hantera dessa på ett konstruktivt och affärsmässigt mycket bra sätt. Urban Engerstedt är tidigare chefsjurist på FAR; sekreterare i FARs revisionskommitté Du kan också tävla direkt i vår monter på Ekonomimässan C:51. Debatt: redovisning till verkligt värde Skattehusets Skattedagar Skattedagen Skattehusets årliga skattedagar ger dig senaste nytt inom person- och företagsbeskattning - årets viktigaste uppdatering Förslag och beslut inför 2013 Sänkt bolagsskatt? Hur gick det med bolagsförpackningarna? Samt mycket mera 29 tillfällen från Luleå till Malmö Boka tidigt!!! Rabatt 200 kr t.o.m. 17 september Halvdagar - Fördjupning Riktar sig till dig som vill ha en fördjupad kunskap inom avgränsade delar av skattesystemet. Vi redovisar aktuella skatteupplägg 2013 En unik genomgång under en halvdag Välj mellan för- eller eftermiddagspass Information/anmälan Stockholm, Göteborg, Malmö Skattehuset i Göteborg AB Tel Fax nils liliedahl svarar håkan andréasson: Svårvärderade poster bör lämnas utanför resultaträkningen IFRS lämnar över ansvaret för värderingen på läsaren och revisorer och övervakare kan inte göra mycket. Det skriver Nils Liliedahl generalsekreterare i Sveriges finansanalytikers förening, SFF, i ett svar på Håkans Andréassons artikel om verkligt värde-värdering. I Balans nr 6-7/2012 skriver Håkan Andréasson att verkliga värden är här för att stanna. Han skriver bland annat att det är svårt att ha en annan uppfattning. Även om det tydligen är svårt, har jag i vissa delar en annan uppfattning. Att analysera ett bolag och dess aktier innebär att teoretiskt prognostisera framtida utdelningar från bolaget. Utdelningar är dock svåra att arbeta med och i praktiken har det därför visat sig Man kan inte både ha kakan och äta den. att det är enklast och bäst att arbeta med kassaflöden. Kassa flöden går att betala 56 57

30 Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. räkningar med, dela ut till aktieägare och, inte minst viktigt, påverkas inte direkt av företagsledningens och styrelsens beslut och bedömningar. För hur ska en analytiker kunna förutspå hur bolagets ledning tänker när det kommer till att bedöma verkliga värden och andra icke kassaflödes påverkande poster? Det gäller inte bara verkliga värden utan även andra poster som påverkar rörelse resultatet kraftigt såsom nedskrivningar, avsättningar och aktiveringar. Dessa resultatpåverkande poster är därför av mindre betydelse än de transaktioner som kommer från ren försäljning eller avtal med en oberoende motpart. Att dessa två olika klasser av resultat blandas i resultaträkningen ger ett intryck av att de är lika mycket värda det är de inte. Det innebär givetvis inte att de icke kassa flödespåverkande posterna är oviktiga, de påverkar ju analytikerns syn på bolaget framöver och inte minst ett antal nyckeltal, men de skymmer sikten. Man kan inte både ha kakan och äta den. Att ha med värdeförändringar i värderings multiplar ger ett felaktigt värde, men detta görs schablonmässigt utan att man funderar på varför. Det är inte långsiktigt möjligt att både erhålla kassaflöden från tillgången och samtidigt tillgodoräkna sig värdeförändringarna. Enda sättet att realisera värdeförändringen till kassaflöde är att sälja tillgången, men då får man inga löpande kassaflöden till rörelsen från tillgången. Detta aktualiserar också frågan om att i stället ha en transaktionsbaserad resultaträkning och en verkligt värde-baserad balansräkning. Den ena för bedömning av going concern och den andra för att beskriva slaktvärde, vilket i förlängningen även handlar om skillnaden mellan aktie- och kreditanalys. IFRS försöker ta hand om allt på en gång det blir mest rörigt! När det gäller finansiella tillgångar och skulder är marknadsvärde mycket mer användbart, framför allt mot bakgrund av att rörelsen och finansnettot normalt värderas var för sig. Mot bakgrund av att finansnettot då beräknas till verkligt värde vid balanstidpunkten är detta betydligt mer användbar information. Även här måste givetvis tillförlitligheten i värderingen av de finansiella tillgångarna och skulderna vara tillräcklig. De är de ofta i en uppgående och likvid marknad. Men inte alls i en nedåtgående och illikvid marknad. En generell iakttagelse till följd av 58 IFRS frihetsgrader är att dåliga bolag har en tendens att övervärdera sina tillgångar, och lika felaktigt, att bra bolag undervärderar sina tillgångar. Allt för att erhålla det som investerare gillar mest, det vill säga en jämn, stabil resultatutveckling som i sin tur ger en jämn och stabil kursutveckling. Det är dessutom svårt för revisorer att ifrågasätta bolagens bedömningar när det gäller verkliga värden och till exempel nedskrivningar. En justering av ett avkastningskrav på några tiondels procent kan ge mycket stora effekter på utfallet, men att som revisor hävda att det är fel går inte. Samma problem har övervakande myndigheter, såsom börser och inspektioner. Det blir inte lättare till följd av den pågående krisen och dess påverkan på räntenivåerna. Vad är en rimlig riskfri ränta i dag? Vad är en rimlig riskpremie? Till följd av den pågående krisen har dessutom analyskapaciteten kraftigt minskat i marknaden. Min egna subjektiva bedömning är att därför att de resultat som bolagen redovisar används utan att ifrågasättas i en allt större omfattning. Analytiker har helt enkelt inte tid att justera i första hand resultaträkningen i den grad som de borde. Visst, det finns fler aktörer på marknaden, men oftast Balans nr 6-7/2012. med liten kunskap om det enskilda bolaget och i många fall med bristande kunskaper rörande redovisning och värdering. Det redo visade resultatet tas direkt som underlag för investeringsbeslut för inte kan det väl vara så att 1000-tals sidor IFRS kan ge ett resultat som inte är tillförlitligt? För att kompensera för den låga tillförlitligheten i vissa värderingsfrågor bombarderar IFRS i stället läsaren med upplysningskrav inom dessa områden. Man lämnar över ansvaret för värderingen på läsaren. Tanken är nog god, men om osäkerheten är så stor kring dessa poster borde de i stället hanteras utanför resultaträkningen. Liksom Håkan Andréasson tror jag dock inte att varken IASB eller FASB är speciellt intresserade av att ändra sin inställning inom detta område. Nils Liliedahl är generalsekreterare på Sveriges finansanalytikers förening, SFF. Vad tycker du? mejla dina åsikter till Balans förbehåller sig rätten att redigera inkomna bidrag. Årets viktigaste forum för behandling av praktiska redovisningsfrågor och tillämpning av nya redovisningsregler Redovisningsdagen 2012 Nu för 13:e året i rad! Redovisningsdagen enligt IFRS 24 oktober och 21 november Stockholm IBC Euroforum i samarbete med: Göran Arnell, KPMG Advisory Pernilla Lundqvist, KPMG Peter Malmqvist, Oberoende finansanalytiker Gunnar Nyman, Ericsson Redovisningsdagen enligt BFN 25 oktober och 22 november Stockholm Anna Sikström, Volvo Anmäl dig på tfn: Redovisningsbyrå/Revisionsbyrå övertas Vi är en byrå i Malmö med målsättningen att växa ytterligare i Malmö - Lund med omnejd. Vi är idag ca 15 pers. och arbetar både med redovisning och revision. Vi söker nu en redovisningsbyrå eller en revisionsbyrå med 1-5 anställda. Vi söker även dig som redan har en klientstock och vill pröva på något nytt eller trappa ner. Svar till övertag Selective Business AB Lützengatan Stockholm Mikael Hagström, Volvo Marknadens enda konferens som tillhandahåller de senaste nyheterna förmedlat av de ledande experterna. Tusentals nöjda konferensdeltagare under 12 år är garant för ett vinnande koncept! REVISORER till Revisorsgruppen i Malmö Vi har fått in många nya uppdrag och vill därför anställa två revisorer som kan hjälpa oss att ta hand om nya såväl som gamla kunder. Tjänsten innebär att du kommer att arbeta som revisionsansvarig alternativt revisorsassistent på uppdragen med löpande revision och bokslutsrevision. Du kommer även få tillfälle att arbeta med andra konsultationer som t ex finansiell due diligence. På kontoret är vi alla serviceinriktade och tycker om att ha kundkontakter, och vi ser självständighet och samarbetsförmåga som viktiga egenskaper. Du som söker är civilekonom och har några års arbetslivserfarenhet av revision. Om du har erfarenhet av skatt är detta meriterande. Du erbjuds ett självständigt och utvecklande arbete i ett glatt gäng som tycker om att ha roligt på arbetet. Utbildningar sker regelbundet och det finns även möjlighet att inom HLB International arbeta på andra HLB-kontor runt om i världen. Om du vill veta mer om tjänsten är du välkommen att ringa till Christian Sparrholm, Skicka din ansökan till: Revisorsgruppen i Malmö AB Christian Sparrholm Stortorget 3, Malmö Eller på mail:

31 far förtroende, ansvar, relevans Besök oss tillsammans med Aon och prata med våra skadejurister under FARs Branschdagar. Redovisning av utlägg har nu äntligen blivit mycket enklare! Sparakvittot är en kostnadsfri tjänst som lagrar dina kvitton digitalt, gör livet enklare för dig och är snäll mot miljön på samma gång. Den tid man lägger ned på att söka kvitton, kan användas för att förbättra rapporter och beslutsunderlag istället. - Birgitta Thorberg, Hugos Revision AB Din trygghet, vårt uppdrag. Besviken kund som leder till ett skadeståndskrav. Vad gör du när detta händer? Länsförsäkringar är försäkringsgivare för FARs ansvarsförsäkringar och med sin gedigna kompetens och erfarenhet är de ditt ombud genom hela processen. Träffa oss på FARs Branchdagar sep. sparakvittot.se Hallå där Dan Brännström, FARs generalsekreterare. Revisions- och rådgivningsbranschen kan se fram emot en het höst vilka är hän d- elserna att hålla koll på? Jag tänker spontant på Bryssel, och att politikerna just nu sitter där och ritar upp spelplanen för branschen. Vi gör vad vi kan för att påverka beslutsprocessen, men samtidigt undrar jag hur det har kunnat bli så här. Jag tycker nämligen att branschen och marknadens olika aktörer är bättre skickade att göra jobbet. Det är också därför jag säger att revisionen måste släppas fri. Den utvecklas bättre ute på marknaden än inne i den bur som lagstiftningen utgör. På hemmaplan pågår arbetet med nya Reko och att anpassa revisionen till de små företagen. Sedan hoppas jag också att regeringen gör en omstart när det gäller att skapa bättre regler för företagandet. Dan Brännström september är det dags för årets branschdagar, varför är de så viktiga? Därför att det är på bransch dagarna som vi gemensamt tar ut färdriktningen för branschen. Och det har aldrig känts mer angeläget att vi träffas över byrågränserna. I år introducerar vi dessutom ett påverkanstorg som jag hoppas mycket på. Där kommer alla som vill kunna vara med och påverka hur FAR ska driva de hetaste frågorna. Sedan är det självklart också ett utmärkt utbildningstillfälle med ett superintressant program och många färgstarka medverkande. Ett exempel är talkshowen à la Skavlan med finansmarknadsminister Peter Norman med flera. Vilka hoppas du få se i vimlet? Alla som brinner för att utvecklas i sin yrkesroll. Här hoppas jag att få träffa den nya generationen och många från alla medlemsgrupper, för branschdagarna är verkligen till för hela branschen. rakel lennartsson FARs skattesektion väljer skattevolymen Skattevolymen ingår nu i medlemskapet för skatterådgivare. Skattevolymen är ett viktigt redskap och det känns självklart att alla skatterådgivare och andra som arbetar med skattelagstiftningen ska ha tillgång till den, säger Gunnar Thuresson, ordförande i FARs skattesektion. Den är lätt att hitta i och innehåller dessutom momsdirektivet som är ett hjälper branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle. måste för många av oss skatterådgivare. Skattevolymen utkommer två gånger per år, vid årsskifte och halvårsskifte. David Nylund, Affärsområdeschef Bok på FAR Akademi, lyfter bland annat fram systemet med flikindelning och sökord som utmärkande för Skattevolymen. Våra böcker är tjocka och innehåller väldigt mycket och därför är det viktigt att det är lätt att hitta i dem, oavsett hur man väljer att söka, säger han. Skatteförfarandelagen och momsdirektivet hör till nyheterna i senaste upplagan av Skattevolymen. Skatteförfarandelagen ersätter en mängd andra lagar, exempelvis skattebetalningslagen, taxeringslagen och lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Den senaste utgåvan har dessutom utökats med nära 200 sidor EU-rätt, säger David Nylund. pernilla halling 61

32 BALAns nummer 8-9/2012 far förtroende, ansvar, relevans Auktoriserade revisorn år Pigg 100-åring blickar mot nästa generation Foto: stefan tell Foto: stefan tell Göran Tidström, Ian Ball och Walter Schuster var några av dem som talade på jubileumsseminariet på Handelshögskolan i Stockholm. Hundra år efter den första auktorisationen av revisorer har revisions- och rådgivnings branschen utvecklats till en nyckelaktör i den globala ekonomin. Vid ett jubileumsseminarium på Handelshögskolan i Stockholm framkom att branschen har en unik global organisation som borde användas ännu bättre. Handelshögskolan är den givna platsen för att fira den auktoriserade revisorns hundraårsjubileum. Här utbildades de första revisorerna, berättar professor emeritus Lars Östman. Men då låg skolan vid Brunkebergstorg. Först på 1920-talet uppfördes den pampiga byggnad som vi i dag förknippar med Handels. Göran Tidström, ordförande i IFAC, minns när han tog sina första darrande steg in i handelshögskolans Aula. 50 år senare är inredningen i det närmaste intakt och podiet flankeras dagen till ära av två magnifika blomsterarrangemang. Det var inte förrän jag började jobba inom IFAC för år sedan, som jag insåg vilken nyckelroll vår profession spelar i ekonomin, säger han. IFAC International Federation of Accountants IIRC The International Integrated Reporting Council IAASB The International Auditing and Assurance Standards Board Enligt Göran Tidström finns det ingen annan bransch som har en så utvecklad global struktur. Nu mobiliserar branschen sitt internationella nätverk för att bidra till utvecklingen av nästa generations rapportering. I slutet av 2013 väntas IFAC i samarbete med IIRC presentera ett förslag till så kallad integrerad rapportering. Integrerad rapportering handlar om att länka ihop de finansiella, miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsmässiga målen, säger IFACs CEO Ian Ball. Walter Schuster, professor vid Handelshögskolan och ordförande i Revisionsakademin talar under rubriken Vad framtidens revisor bör kunna. Förväntningsgapet växer i takt med att ekonomin blir mer komplex, menar han. Det finns två taktiker för att hantera det. Antingen tar man diskussionen om vad revision är och inte är. Eller så accepterar man att man måste förändra sitt beteende och börja göra vad omvärlden redan tror att en revisor gör. Branschorganisationen för revisorer och rådgivare För senaste nytt gå in på , FARs generalsekreterare Dan Brännström instämmer och ber åhörarna spänna fast sina säkerhetsbälten det är dags att ge sig ut på en skakig resa. Revisionen är ifrågasatt eftersom redovisningen är det, säger han och menar att branschen måste göra allt vad den kan för att förenkla och förtydliga redovisningen så att den blir mer relevant och användarvänlig. Dan Brännström tror att integrerad rapportering är ett steg i rätt riktning, men vill att branschen ska bli än mer proaktiv. Vi står inför stora förändringar, frågan är vem som kommer att sitta i förarsätet, branschen eller politikerna, säger han retoriskt. Hans uppmaning till de nationella branschorganisationerna, liksom små och stora byråer runtom i världen, är att stötta IFAC, så att branschen kan agera mer proaktivt och tala med en stark röst. Publiken applåderar och många använder den sista halvtimmen för att ställa frågor till talarna, innan det är dags för lunch. Runt borden syns bekanta ansikten från de större byråerna, regeringskansliet, universitetsvärlden och internationella gäster. Rakel Lennartsson Annonsera här? Bo Lindberg, Selective Business, , , Finansinspektionen söker Vi klättrar mot framtiden vill du vara med? Redovisningsexpert - med inriktning mot noterade bolag Finansinspektionen är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Vi arbetar för att det finansiella systemet ska fungera väl med stabila företag och ett gott konsumentskydd. Är Du en nyfiken och kunnig yrkesmänniska med intresse för människor och deras företag? Vill Du vara med i vår strävan att göra redovisning spännande och intressant? Genom vårt engagemang och vårt intresse för våra kunders verksamheter hjälper vi dem helt enkelt att driva sina företag mot framgång! Vi behöver Din hjälp att möta framtidens utmaningar inom vår omväxlande och föränderliga värld! Vi söker en auktoriserad redovisningskonsult, gärna med revisionserfarenhet, som fullt ut kan ta kundansvar och stötta organisationen i svårare frågor. Vi söker också en redovisningskonsult med ambitionen att bli auktoriserad. Vill Du veta mer om oss hittar Du oss på adress I denna rekrytering samarbetar vi med Placera Personal. Ansökan:

33 BALANS BALAns nummer 4/ /2012 far förtroende, ansvar, relevans Ska du rekrytera kvalificerade ekonomer? Kontakta Anna Hellström på HR Commitment AB på Startskottet för FAR som en stark lobbyorganisation AB Grundstenen Lagerbolaget AB Grundstenen och Svenska Standardbolag är med mer än st sålda Grundstenar välkända varumärken hos myndigheter, banker, försäkringsbolag och svenskt näringsliv i allmänhet. Styrkan i dessa varumärken är något som underlättar för köparen i kommande affärskontakter. FALUN MALMÖ STOCKHOLM GÖTEBORG Vi hjälper dig med både start och målgång på rekordtid! Vi garanterar snabb och professionell hjälp vid administrativa processer inom allt från att stifta till att snabbavveckla bolag. Inom två timmar levererar vi ett lagerbolag eller offert för snabbavveckling E-POST: HEMSIDA: bolagsstiftarna ab box 12086, göteborg tel fax Start Lagerbolag på 2h LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954 Målgång Snabbavveckling offert på 2h FAR öppnar för en ny typ av medlemskap basmedlemskap. Syftet är att skapa större kontaktytor mellan FAR och branschen och att involvera den yngre generationen. Från och med nästa räkenskapsår planerar FAR att införa en ny typ av medlemskap så kallat basmedlemskap. Detta är ett av många inslag i det förändringsarbete som gått under namnet FAR 4.0. Vi tar fram ett erbjudande med ett mycket spännande innehåll. Bland annat kommer FAR Komplett ingå i basmedlemskapet, självfallet också i det ordinarie medlemskapet. Blivande kvalificerade revisorer och redovisningskonsulter ska alltså kunna bli basmedlemmar på vägen mot ett ordinarie medlemskap, säger Dan Brännström, FARs generalsekreterare. FARs ordförande Anders Bäckström tror att basmedlemskapet även gör att branschorga nisationen får lättare att fånga upp den yngre generationen och säger att nästa steg är att titta på frågan om ett studentmedlemskap. Det är något som vi har stora förväntningar på. En tidig kontakt mellan FAR och studenterna kan hjälpa oss att snitsla in dem på rätt bana, och att då som medlem få tillgång till en produkt som FAR Komplett tror vi kan vara något som gör studenterna och basmedlemmarna mycket intresserade, säger han. Foto: dreamstime Förändringarna inom FAR som gått under arbetsnamnet FAR 4.0 innebär bland annat att branschorganisationen ska ligga steget före och vara mer proaktiv. Vi ska driva rätt frågor. Förändringarna är ett led i arbetet med FARs nya vision Steget före när förtroende räknas. Tanken är att den nya visionen ska tvinga organisationen att vara mer proaktiv. FARs uppdrag är ju att hjälpa branschen att göra nytta för näringsliv och samhälle. Samtidigt tydliggörs bransch organisationens värdegrund genom att bokstäverna i FAR kopplas till värdegrunden: Förtroende, Ansvar, Relevans. Dan Brännström och Anders Bäckström menar att det handlar om att satsa resurserna på rätt saker, samt att gå från en 100-kamp till en 10-kamp. Vi ska driva rätt frågor. Under några år har organisationen vuxit och breddats, men det har även lett till att vi blivit spretiga. Det ska vi ändra på. Det är vi som ska välja frågorna, säger Anders Bäckström. I praktiken handlar det om att branschorganisationen ska vara en remissinstans för viktiga frågor inom prioriterade områden, men FAR vill gå ett steg längre än så. FAR ska påverka tidigt och vara en röst som gör sig hörd redan innan en fråga har kommit så långt att förslag är ute på remiss. Vi ska svara på frågan redan innan den ställs och vara en lobbyorganisation att räkna med, säger Anders Bäckström. Men lobbyarbete handlar inte bara om att påverka politiker eller makt havare inom näringslivet. Dan Brännström betonar att mötet FARs medlemmar emellan är viktigt, och lyfter fram FARs branschdagar. Årets branschdagar september är ett gyllene tillfälle att vara med och påverka genom att diskutera de viktiga framtidsfrågorna. Det är också viktigt att träffas och prata över byrågränserna. Hur ska vi annars veta vad vi som bransch verkligen tycker? Det som kännetecknar en profession är att man har intresse av att lyfta varandra. Därför är branschdagarna så viktiga, säger han. charlotta DAnielsson 64 65

34 Månadens gästkrönikör: Man blir aldrig äldre än 29 För ett ungdomsälskande samhälle är detta naturligtvis den yttersta lovsången till anti age-krämer. För en tid sedan satt jag och väntade hos frisören och läste då i en tummad vetenskapstidning ett reportage om en undersökning som visade på att människan är som fysiskt och psykiskt på topp när hen är 29 år. Det är då vi peakar. Mårten Nihlén är före Efter 29-årsdagen bär det utför. Då är inte detta chefredaktör för tankarna riktigt lika skarpa och för varje år tidningen Residence. som går blir vi per automatik en minut långsammare på 10 kilometers löpning. Detta var garanterat helt fel artikel att läsa hos frisören! För jag lovar, det finns inte en hen som har fyllt 35 och som går och klipper sig utan en viss åldersnoja. 66 I det kliniskt kalla salongsljuset syns varje litet nytt grått hårstrå som tillkommit sedan sist, för att inte tala om den avslutande inspektionen när frisören kommer stickande med handspegeln och det är dags att kolla in statusen i nacken och på skalpen. Här har det allt blivit lite tunnare, är en mening som för oss medelålders män känns som en obduktionsrapport över ungdomen. Jag drack automatkaffe och läste vidare. Som bevis anförde undersökningen bland annat att de riktigt stora vetenskapliga upptäckterna, musikstyckena och den världsomdanande litteraturen alla har skapats av personer innan de har passerat 30-strecket. När jag kom hem från frisören började jag omedelbart googla på detta och fann att Beethoven var 29 när han släppte sin första symfoni som kom att omdana hela musikhistorien. Einstein funderade ut relativitetsteorin när han var 26. Norman Mailer var 25 då han skrev De nakna och de döda. Ernest Hemingway fick sitt genombrott med Och solen har sin gång när han precis firat sin 26e födelsedag och Lasse Berghagen var 24 när han sjöng Teddybjörnen Fredriksson Och så vidare. För ett ungdomsälskande samhälle är detta naturligtvis den yttersta lovsången till anti age-krämer och avancerad plastkirurgi. Så finns det heller ingen hejd för vad vi kan utsätta oss för i jakten på rynkorna. Senaste trenden i USA är exempelvis att injicera en cancercocktail som heter melanomin i huden för att få ett lite slätare ansikte. Så varför är det så viktigt för oss att verka vara yngre än vad vi i själva verket är? Varför har vi blivit en generation som med värkande korsryggar försöker knyta skosnörena på de moderiktiga tränings-sneakersen som vi lånar från våra barn? Vore det inte mer eftersträvansvärt att med åren utstråla upphöjd visdom och några verklighetens krigsärr precis som man älskar en gammal fåtölj mer än en ny? Förklaringen är enkel biologi. När man frågar pensionärer och folk i övre medelåldern om deras upplevda ålder så svarar de i genomsnitt att de känner sig som 29 år. Mentalt blir vi aldrig äldre. Vilket ju är en rätt fantastisk men också skrämmande insikt som författaren Simone de Beauvoir har sammanfattat i meningen: Ålderdomen är en mask som sitter framför ansiktet. Själv minns jag alldeles tydligt från när jag var grabb hur farmor ofta satt i köksfönstret och tittade på oss barnbarn när vi spelade fotboll. Hon brukade då krypa upp på en pall och ta av sig skorna och när jag frågade henne om detta sa hon: Jag kan inte spela längre, men i tankarna springer jag fortfarande barfota över gräset. Jag minns att jag tyckte synd om farmor, att hon inte kunde vara med, inte ens som målvakt. Min relation till åldrandet har inte blivit mindre komplicerad med åren. Jag duckar och vill inte tala om eländet och tillhör dem som aldrig skulle drömma om att skriva ut mitt födelsetal bland personuppgifterna på Facebook. Det finns dock stunder som gör det lättare att känna en acceptans för det oundvikliga. En sådan inträffade häromdagen när jag satt med min 10-årige son och bläddrade i ett gammalt fotoalbum. Plötsligt fastnade hans finger på en bild och han skrattade så han kiknade. Är det där din lägenhet? Hmm, jag bodde där när jag var ungkarl, innan jag träffade din mamma. Och vi studerade bilden närmare och jag såg vad han såg. En tragisk, nedsutten skinnsoffa, en ranglig bokhylla som verkade vara på väg att alldeles själv krypa till Myrorna och så lite lördagsunderhållning i form av en piltavla precis ovanför teven. När jag vände på fotot såg jag att det var daterat 1993 året när jag fyllde 29 och skulle stå på toppen av livet och vara ett under av förfining och mental skärpa Varför hade du en pyramid av ölburkar i vardagsrummet? undrade sonen. Vissa saker blir ändå bättre med tiden. BL Administration Hyr en helhetslösning Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror, byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisnings information, dokumentmallar och personlig frågeservice. Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att ni får tillgång till ständigt uppdaterad program vara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör. Många kunder har undrat om det finns någon hake med upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst? Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både du som kund och vi på. Ulf Bokelund Svensson vd Björn Lundén Information BL Skatt BL Bokslut BL Klient Scanna koden med din Smartphone så får du mer information om vår helhetslösning. ebibliotek Mallar & dokument Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration Skatte- och deklarationsprogrammet BL Skatt (WinSkatt) BL Bokslut för bokslut och årsredovisning Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd e-bokpaket med 26 e-böcker Nyhetstjänst med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Antal användare/anställda: kr/mån/pers kr/mån/pers kr/mån/pers Fler än 15, begär offert! Moms tillkommer på alla priser. Box 84, Näsviken Tel: facebook.com/blinfo newsroom.blinfo.se BL Info program, nyheter, e-böcker, mm Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om vår hyreslösning.

35 POSTTIDNING B FAR Akademi AB, Kundservice Box 6417, Stockholm Anmäl dig på farakademi.se/ branschdagar FARs Branschdagar 2012 Stockholm september FARs Branschdagar vänder sig till dig som arbetar i branschen. Vi diskuterar hur du kan utvecklas i din yrkesroll. Naturligtvis får du också senaste branschnytt så att du kan ligga steget före! Huvudinnehåll Regeringen om branschen Vilken framtid har revisorn? Lönsam kommunikation för dig som jobbar med små och medelstora företag. Vilken framtid har skatterådgivaren? Reko generation 2 Skattefrågor för fåmansföretag Moms Effektiv revision K2/K3 Målgrupp För dig som arbetar i branschen. Många spännande talare Yvonne Bertlin, Lali Börjesson, Magnus Graner, Tomas Essen, Petra Hammarstedt, Ingemar Hansson, Olle Herolf, Manuel Knight, Niclas Lindgren, Marita Lyckstedt, Peter Norman, Anna Persson, Lena Sjöblom, Bengt Skough, Thomas Swenson, Lars Wiberg. Utställare Aon Consulting, Bolagsstiftarna, CaseWare Idea, Findity, Fortnox, Glimstedt Advokatfirma, Hogia Redovisning & Revision, Skandia, Länsförsäkringar, Norstedts Juridik, Visma SPCS. Pris exkl. moms Mer information och anmälan farakademi.se/branschdagar Sissela Kyle underhåller Sveriges roligaste kvinna och väldigt mycket mer. Sissela Kyle är en av våra mest etablerade och uppskattade skådespelare som rör sig i många fält och genrer. Foto: Johan Paulin

Värt att veta om frivillig revision

Värt att veta om frivillig revision Värt att veta om frivillig revision Publicerad av Frivision AB i april 2011 www.frivision.se Frivision AB, Box 53057, 400 14 Göteborg FÖRFATTARE Tobias Rybeg, VD Frivision (tobias.ryberg@frivision.se)

Läs mer

framtidens rådgivning, redovisning och revision en resa mot år 2025

framtidens rådgivning, redovisning och revision en resa mot år 2025 framtidens rådgivning, redovisning och revision en resa mot år 2025 projektgrupp copyright: FAR, Kairos Future beställare: FAR projektledning: Göran Krafft, Kairos Future författare: Magnus Kempe, Kairos

Läs mer

Ökad medvetenhet men långsam förändring

Ökad medvetenhet men långsam förändring Ökad medvetenhet men långsam förändring om kvinnor och män på ledande positioner i svenskt näringsliv Forskningsrapport till Delegationen för jämställdhet i arbetslivet Stockholm 2014 SOU 2014:80 SOU och

Läs mer

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige

2012:20. Köpta relationer. Om korruption i det kommunala Sverige 2012:20 Köpta relationer Om korruption i det kommunala Sverige MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2011/174-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2011-06-16 Fi2011/2882 (delvis) Regeringen Finansdepartementet 103 33

Läs mer

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillvaxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Mönster som bryts. Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher

Mönster som bryts. Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher Mönster som bryts Fler kvinnor tar chefsjobb i mansdominerade branscher Författare: Anna Rennéus Guthrie Statistik: Krister B Andersson Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga

Läs mer

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga

Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö. Psykisk ohälsa. mer än en arbetsmiljöfråga Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö Psykisk ohälsa mer än en arbetsmiljöfråga Författare: Anna Bergsten, Carin Hedström, Robert Thorburn Detta är en del i serien Förändring för en ännu bättre arbetsmiljö.

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer

Det nya företagandet. Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet

Det nya företagandet. Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet Det nya företagandet Drivkrafterna och människorna bakom företag startade på 2 000-talet Why join the navy if you can be a pirate? Steve Jobs, entreprenör och grundare av Apple och Pixar Sverige är ett

Läs mer

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting

På den säkra sidan. Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting På den säkra sidan Om intern kontroll för förtroendevalda i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se,

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Upplevelser av diskriminering rapport

Upplevelser av diskriminering rapport Upplevelser av diskriminering rapport Tryckeriuppgifter Diskrimineringsombudsmannen, DO DO maj 2010 Artikel R1 2010 Tryck Danagårds Grafiska, Ödeshög, 2010 Upplevelser av diskriminering en sammanfattande

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Rik på riktigt. En värdeful vardag är möjlig!

Rik på riktigt. En värdeful vardag är möjlig! Rik på riktigt. En värdeful vardag är möjlig! OBS detta dokument är ett särtryck omfattande bokens inledning samt de avsnitt som tydligast hänger samman med tid. 2005 Fredrik Warberg, Jörgen Larsson och

Läs mer

du har fel om åldersnojan på arbetsmarknaden gunilla mild nygren ann-sofi sjöberg

du har fel om åldersnojan på arbetsmarknaden gunilla mild nygren ann-sofi sjöberg du har fel Alder! om åldersnojan på arbetsmarknaden gunilla mild nygren ann-sofi sjöberg Copyright 2012 TRR Trygghetsrådet Projektledning: Ann-Sofi Sjöberg Redaktör: Gunilla Mild Nygren Skribenter: Ann-Sofi

Läs mer

På Dagordningen. Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom

På Dagordningen. Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom På Dagordningen Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom Innehållsförteckning Förord......................................... 5 HANDLINGSPLAN Örebro tar ett helhetsgrepp på barnfattigdomen...6 KARTLÄGGNING

Läs mer

en granskningsrapport från riksrevisionen Statliga myndigheters skydd mot korruption rir 2013:2

en granskningsrapport från riksrevisionen Statliga myndigheters skydd mot korruption rir 2013:2 en granskningsrapport från riksrevisionen Statliga myndigheters skydd mot korruption rir 2013:2 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Läs mer

insamling nu Lång vandring gav stor uppslutning Så ger skratt stöd till utsatta en tidning från frii l frii-medlemmar säger upp anställda 5

insamling nu Lång vandring gav stor uppslutning Så ger skratt stöd till utsatta en tidning från frii l frii-medlemmar säger upp anställda 5 FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 88 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

LRF Mer Mjölk. Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05

LRF Mer Mjölk. Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05 Ansvarig för rapporten: Lars lindqvist, NU-gruppen Ellen Källberg, NU-gruppen LRF Mer Mjölk 2012 Nordiska Undersökningsgruppen 2012-04-05 NORDISKA UNDERSöKNINGSGRUPPEN (SCANDINAVIAN SURVEY GROUP) Slottsgatan

Läs mer

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling

Den nya vägen in. ett migrantperpektiv. Veronica Nordlund och Lisa Pelling Den nya vägen in ett migrantperpektiv Veronica Nordlund och Lisa Pelling 1 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund och metod... 5 Urval... 5 Fördelningen arbetskraftsinvandrare/skyddssökande... 5

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Att profilera sig som statlig arbetsgivare

Att profilera sig som statlig arbetsgivare Att profilera sig som statlig arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Text: Linus Holmgren & Annika Lagerhorn, Talent talk Redaktör: Lars Andrén, Arbetsgivarverket Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket

Läs mer

Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten?

Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten? Vad innebär jämställdhet för räddningstjänsten? Hur ser jämställdhetsarbetet ut? Vilka är utsikterna för fortsatt förändring? Bära slang som en man? En bok för aktivt jämställdhetsarbete inom kommunal

Läs mer

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell innehåll Kapitel 1 Visionen pekar ut riktningen 4 Så här styrs Kungsbacka 6 Kapitel 2 Politikerna i KF styr på olika sätt 8 Kapitel 3 Så styr politikerna i nämnderna

Läs mer

Karriär hur då? En rapport om kvinnors och mäns syn på karriär och eventuella hinder på vägen. Sveriges Ingenjörer år 2010.

Karriär hur då? En rapport om kvinnors och mäns syn på karriär och eventuella hinder på vägen. Sveriges Ingenjörer år 2010. Karriär hur då? En rapport om kvinnors och mäns syn på karriär och eventuella hinder på vägen. Sveriges Ingenjörer år 2010. En rapport och enkätundersökning av Sveriges Ingenjörer under 2010. 1 Karriär

Läs mer