Bredband i Sörmland - näringslivsperspektiv på utbyggnaden av bredband i glesbygd och mindre orter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bredband i Sörmland - näringslivsperspektiv på utbyggnaden av bredband i glesbygd och mindre orter"

Transkript

1 Bredband i Sörmland - näringslivsperspektiv på utbyggnaden av bredband i glesbygd och mindre orter Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, idéer och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport framtagen av: Malin Iwarsson vid Karlstads Universitet på uppdrag av Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Sörmland levererar 2008:08

2 Regionförbundet Sörmland levererar 2008:1 Studenttaxa - förutsättningar för länsövergripade studenttaxa i ABD-området 2008:2 Sörmland och Lissabon precisering och konkretisering av Lissabonindikatorer 2008:3 Shop til you drop II - resultaten av en kvalitativ studie och konsumentundersökning 2008:4 Skavsta flygplats Travelutions AB, december :5 Sörmland jobbar smartare!? - lärdomar och erfarenheter av arbetet med RTP 2008:6 Studie om företagsklimat i Sörmland 2008:7 ECN - Comparative advanteages of Living on the edge 2008:8 Bredband i Sörmland - näringslivsperspektiv på utbyggnaden av bredband i glesbyggd och mindre orter I serien Regionförbundet Sörmland levererar publiceras rapporter, utredningar och annan dokumentation från beredningar, arbetsgrupper och projekt som Regionförbundet Sörmland i olika utsträckningar varit engagerad i. Rapporterna kan beställas hos Regionförbundet Sörmland telefon eller laddas ned från vår hemsida 2

3 F Ö R O R D Kommunerna och landstinget i Sörmland har under åren lagt stor energi och stora resurser på utbyggnad av bredband i olika former. Sammanlagt har projekt till ett värde av 316 miljoner kronor genomförts. Grunden för satsningarna har varit de statliga bidrag som funnits tillgängliga från början av 2000-talet. Projekten har samordnats och letts av Regionförbundet Sörmland och före 2003 av dåvarande Kommunförbundet Sörmland. Utbygganden av bredband i Sörmland har skett snabbt och därför kan det nu vara intressant och viktigt att utvärdera effekterna av de genomförda satsningarna. Målet för de samhälliga insatserna har varit att nå ut med bredband till så stor del av Sörmland som möjligt. Syftet med denna studie är att se hur företagare i framförallt mindre tätorter och glesbygd uppfattar bredbandsutbyggnaden i länet. Studien har genomförts av Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet. Ansvarig för själva undersökningen har varit forskningsassistent Malin Iwarsson. Studien genomfördes under hösten 2007 och bygger dels på en enkät till ett urval av företagare, dels ett antal telefonintervjuer med både företagare och kommunala företrädare. Karlstads universitet är ensamt ansvariga för studiens uppläggning, resultat och analys. Nyköping, augusti 2008 Göran Norberg Förbundsdirektör REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND 3

4 Sammanfattning Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet, har av Regionförbundet Sörmland fått i uppdrag att utvärdera de senaste årens satsningar på bredbandsnät i Sörmland. Fokus i studien är på bredbandsutbyggnadens effekter för näringslivets utveckling i främst mindre orter och glesbygd. Bredband har utvecklats från att ha varit ganska sällsynt förekommande, till att vara något som ingår som en grundfaktor bland andra infrastrukturfaktorer. Såväl i städer som i glesbygd behövs hög hastighet i uppkopplingen mot Internet för att kommunikationen med omvärlden ska fungera bekvämt. I studien presenteras empiriskt material i tre avsnitt. Det första avsnittet är en kortare sammanställning av några tidigare studier i ämnet, vilka även utgör inspirationskälla för den enkät och de intervjuer som sedan följer. Rapportens andra del är en studie, där en postenkät skickats till slumpvis utvalda företag i Sörmland, vars verksamhet bedrivs på mindre orter eller i glesbygd. Enkäten innehåller frågor som på olika sätt belyser hur tillgången till bredband påverkar företagen och hur villkoren för företagande på mindre orter och i glesbygd ser ut. Resultatet visar att bredband är mycket viktigt och att respondenterna inte upplever att bredbandsnätet byggts ut i den takt som utlovats. De som upplever att bredband inte behövs är mycket få, bredbandsberoendet är stort och de som inte har tillgång till bredband i nuläget är mycket missnöjda med detta. Den tredje delen av studien består av telefonintervjuer som gjorts med företrädare för de berörda kommunerna och med företagare, i det senare fallet som uppföljning på enkätsvaren. Kommunföreträdarna berättar om att upphandlingsprocessen varit bra och att de flesta kommuner inte kommer att använda mer resurser för att bygga ut bredbandet. Respondenterna menar att det nu är marknadens uppgift. De intervjuade företagarna berättar om den, i många fall, kamp som föregått tillgången på bredband. Någon har fortfarande inte bredbandsuppkoppling, medan andra satsat tid och i vissa fall pengar för att påverka den egna tillgången. Samtliga konstaterar att bredband är en central faktor för att kunna bedriva företag på mindre orter eller i glesbygder. Slutsatserna i rapporten blir att företagen önskar att samhället ska ta större ansvar för bredbandsutbyggnaden på mindre orter och i glesbygd. Vidare kan konstateras att bredbandstillgången förbättras ständigt, om än inte i önskad takt. Dessutom är bredbandsmarknaden satt i ständig förändring, med nya lösningar som kan gynna även mindre orter och glesbygd. Något som ibland saknas är en mötesplats för blivande kunder och företag som erbjuder bredband. Bredbandsmarknaden är snårig och det är inte sällan en slump att användare fått tips om nya bredbandslösningar. Kanske behöver någon inblandad aktör skapa en sådan marknadsmötesplats för att underlätta för både bredbandsföretag och deras presumtiva kunder. 4

5 Innehållsförteckning: Inledning... 6 Syfte... 6 Undersökningsfrågor... 6 Metod och avgränsningar... 6 Disposition... 6 Bakgrund Sörmland... 7 Tidigare studier... 7 Enkätstudie Sammanställning av samtliga svar Sammanställning av enkätsvar kommunvis Intervjustudien Sammanställning av telefonintervjuer med kommunföreträdare Sammanställning av telefonintervjuer med företagarna Analys Källor Figur 1 - Kön Figur 2 - Ålder Figur 3 - Antal svar per kommun Figur 4 - Svarsfrekvens per kommun i procent Figur 5 - Branschtillhörighet Figur 6 - Företagets registreringsår Figur 7 - Har företaget alltid funnits på nuvarande ort? Figur 8 - Har företaget verksamhet på flera orter? Figur 9 - På vilka andra orter bedrivs verksamhet? Figur 10 - Har antalet anställda ändrats de senaste åren? Figur 11 - Planerar företaget att ändra antalet anställda inom det närmaste halvåret? Figur 12 - Företagens bredbandsanvändning? Figur 13 - Hur länge har företagen haft bredband? Figur 14 - Har utbyggnaden skett i utlovad takt? Figur 15 - Hur viktigt är bredband i dagsläget? Figur 16 - Hur viktigt är bredband i framtiden? Figur 17 - Hur fungerar bredbandet idag? Figur 18 - Räcker nuvarande bredbandskapacitet för framtiden? Figur 19 - Är bredband viktigt för företagets lokalisering? Figur 20 - Vad används bredbandet till? Figur 21 - Har tillgången till bredband påverkat företaget? Figur 22 - Påverkar bredbandstillgången synen på företagets framtid? Figur 23 - Hur tillgången till bredband påverkat orten där företaget verkar? Figur 24 - Hur tillgången till bredband förändrat möjligheterna till delaktighet och minskad isolering på orten där företaget verkar? Figur 25 - Påverkar bredbandssatsningen synen på ortens/bygdens framtid?

6 Inledning Cerut, Centrum för forskning om regional utveckling vid Karlstads universitet, har av Regionförbundet Sörmland fått i uppdrag att utvärdera de senaste årens IT-investeringar i Sörmland. Fokus ska läggas på bredbandsutbyggnadens effekter för näringslivets utveckling i främst mindre orter och glesbygd. Syfte Denna utvärdering har som syfte att kunna presentera tankar om, på vilket sätt arbetet med fortsatt bredbandsutbyggnad kommer att påverka regionens näringsliv i glesbygd och på mindre orter. Undersökningsfrågor Hur påverkas näringslivet i glesbygd och på mindre orter av tillgången till bredband? Hur ser företagen i glesbygd och på mindre orter på bredbandsutbyggnaden och samhällets ansvar för denna? Hur ser kommunerna på sin roll för bredbandsutbyggnaden? Och hur ser kommunföreträdarna på kopplingen mellan näringsliv och bredbandsutbyggnad? Hur ska framtida satsningar utformas? Metod och avgränsningar Informationen som presenteras i rapporten bygger på tre olika delar. Den första delen består av kortare sammanfattning av tidigare studier i ämnet. Här har urvalsmetoden främst varit att söka studier som berört kombinationen av bredbandsutbyggnad och näringsliv. Rapportens andra del är en enkätstudie, där postenkäter skickats till slumpvis utvalda företag i Sörmland. Närmare presentation av enkätstudiens förutsättningar och resultat finns i inledningen till kapitlet med redovisning av densamma. Den tredje metoden för insamling av information är telefonintervjuer som gjorts med företrädare för de berörda kommunerna och med företagare på mindre orter och i glesbygd inom Sörmlands län. Ytterligare redogörelse för urval och omständigheter kring intervjuerna finns i intervjukapitlet. Uppdraget som ligger till grund för rapporten bestod i att studera mindre orter och glesbygd i Sörmlands län. Med mindre orter menas i detta sammanhang orter med färre än 3000 invånare och begreppet glesbygd innebär, de områden som ligger utanför tätorterna med fler än 3000 invånare men inte kan kallas tätort. Det innebär att det finns stora skillnader i förutsättningar mellan olika delar av det som här kallas glesbygd, i vissa fall handlar det om tätortsnära glesbygd med kort avstånd till närmaste större tätort. I vissa fall handlar det om fastigheter med stort avstånd till samhällsservice och större tätorter. Som konsekvens av denna avgränsning lämnades Oxelösunds kommun utanför rapportens undersökningsområde, eftersom kommunen inte har någon glesbygd eller andra tätorter än huvudorten. Disposition Rapporten inleds med ett avsnitt som beskriver dess syfte och metod. Därpå följer en kort bakgrund kring bredbandsutbyggnaden i Sörmland. Tidigare studier kring bredbandsutbyggnader i andra län än Sörmland presenteras i det nästkommande avsnittet. Därefter följer sammanställningen av den genomförda enkätundersökningen, som avslutas med ett kortare avsnitt med sammanställning av 6

7 några av enkätfrågorna kommunvis. Intervjustudien utgör nästa del i rapporten och den är uppdelad i intervjuer med kommunföreträdare som en del och fördjupande intervjuer med företagare som en andra del. Rapporten avslutas sedan med en sammanfattande analys kring undersökningsfrågorna. Bakgrund Sörmland Avsikten med denna studie är, som tidigare nämnts, att studera näringslivseffekterna av bredbandsutbyggnaden på mindre orter och i glesbygd i Sörmlands län. Studien har alltså riktat sig till företagare och kommunföreträdare i Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs, Trosa och Vingåker. Bakgrunden till de offentliga IT-investeringarna finns redovisade i rapporten Härifrån till bredband slutrapport över bredbandsbygget i Sörmland. Regionförbundet Sörmland redovisar 2007:2. Här följer en kort sammanfattning för att förstå sammanhangen i den kommande redovisningen: Kommunerna i Sörmlands län har tillsammans genomfört två upphandlingar för bredbandsutbyggnad. Det första utbyggnadsprojektet, som kommit att kallas 85 -procentprojektet, byggde på en upphandling som genomfördes under 2002 och resulterade i att 85 % av länet fick tillgång till bredband främst genom Teracoms försorg. Regionförbundet utgjorde samlande part, även om några kommuner valde egna lösningar. Under projektets gång förändrades förutsättningarna bland annat av statliga bidrag och utbyggnaden tog dessutom något längre tid än beräknat. De tekniska lösningarna som användes var fibernät där så var möjligt och fiber via radiolänkförbindelser i andra områden. Det andra upphandlingsprojektet igångsattes under 2005 och kom att kallas Bredband 15 eller 15 procentsprojektet eftersom målet med detta projekt var just att kunna erbjuda bredband till de återstående 15 procent av Sörmlands län, de som inte hade fått något i den första omgången. Den leverantör som vann upphandlingen den här gången heter SB Broadband och byggde sin bredbandslösning på radioteknik. SB Broadband försattes i konkurs i november 2007 och några av deras anläggningar slutade att leverera bredband redan några månader innan konkursen. Tidigare studier Bredbandsutbyggnaden, en studie av attityder och förväntningar i Värmland Inför bredbandsutbyggnaden i Värmland gjorde Cerut en studie publicerad i februari 2005 av hur individer, föreningar, företag och kommuner ställde sig till förändringen och vad de hade för förväntningar på tillgång till bredband. Tanken med studien var att dokumentera dessa frågor i det aktuella skedet, för att senare kunna göra en uppföljning när bredbandet var utbyggt. Denna uppföljande studie presenteras på följande sidor. 1 Åkerberg B

8 De delar av den första studien, som gjordes inför bredbandsutbyggnaden, som är mest relevant för denna rapport är de delar som handlar om hur företagarna och kommunerna såg på bredbandsutbyggnaden. I studien presenteras intervjusvar från företagare där det visar sig att de intervjuade företagarna är en mycket heterogen grupp, med vitt skilda preferenser kring bredbandsfrågor. Det enda de har gemensamt är att ingen av dem blivit involverad i processen kring bredbandsutbyggnaden och alltså inte fått påverka någon del av planerna. Intervjusvaren med företrädare för kommunerna tyder på att kommunerna vid intervjutillfället främst arbetade med bredbandsfrågorna genom det statliga initiativet. Vidare funderade kommunerna mycket kring vad målsättningen med 24-timmars myndighet skulle betyda för dem. Näringslivsperspektivet lyfts främst i samband med en diskussion kring att bredband gör orterna mer konkurrenskraftiga och mer attraktiva både för allmänhet och för näringsliv. Kommunerna konstaterar att bredbandstäckningen inte blir fullständig med den aktuella satsningen och att några mindre företag tyvärr blir helt utan i denna omgång. Detta även om kommunerna har försökt att planera för att täcka så många som möjligt, sett till befolkning, föreningsliv och näringsliv. Bredbandsutbyggnaden i Värmlands län, en studie av effekter på fyra orter I denna uppföljande studie publicerad 2006, även den gjord av Cerut, har effekterna av bredbandsutbyggnaden undersökts på fyra orter i Värmland och detta när bredbandet hade funnits på orterna i ungefär ett år. Studien innehåller empiri i form av intervjuer med bland andra företagare på de aktuella orterna. Analysen av bredbandets effekter är grupperade kring ett antal olika frågeställningar. Den första frågeställningen handlar om bredbandet fått några effekter på jämställdheten. Slutsatsen som dras är, att även om förbättrade möjligheter till hemarbete skapats, så kan inga direkta effekter inom detta område visas. Nästa frågeställning handlar om samarbetet på orten och här menar analysen i studien att samarbetet på vissa orter har blivit starkare av bredbandet. Då har det dock främst handlat om samarbete i planerings- och utbyggnadsskedet och att orten tillsammans arbetat för att ge så många som möjligt tillgång till bredband. Frågan om delaktighet och service har påverkats på så vis att de enskilda individerna fått tillgång till ett större utbud av service och större tillgång till information som ger delaktighet. Detta återkommer inom analysområdet som behandlar service och nätverkande, kontakterna företag emellan har underlättats i mycket stor utsträckning av bredbandets möjligheter till kommunikation. Bredbandet gör sökandet efter information, varor och tjänster mycket lättare. Risken med detta är att de företag som inte har tillgång till bredband blir ännu mer utanför, än innan bredbandsutbyggnaden när andra alternativa lösningar för kommunikation var vanligare. Denna kluvenhet återkommer i frågan om hur bredband påverkat företagens framtidstro, det går en tydlig gräns mellan de som har bredband och ser ljust på framtiden och de som inte har bredband och känner sig utanför. Konkurrenskraften påverkas av tillgången till bredband konstateras i studien. De som inte har tillgång till bredband, har en sämre utgångspunkt för konkurrens. Att ha bredband har snabbt blivit standard, vilket gör att bredband är en självklarhet snarare än en positiv konkurrensfördel. Bredbandet ger även möjlighet att bredda företagens verksamheter, eftersom nya marknader och kunder är relativt enkla att komma i kontakt med. För enskilda individer ger dessutom bredbandet möjligheter att stärka sin konkurrenskraft genom distansstudier eller hemarbete av olika slag. Slutligen konstaterar studien att bredbandet fått positiva effekter för både miljön i stort och arbetsmiljön i de studerade företagen. Miljön i stort skonas av minskat behov av bilresande. 2 Åkerberg B. & Åkerberg E

9 Arbetsmiljön på de studerade företagen påverkas positivt vad gäller tidsbesparingar, arbetsglädje och hälsa. Bredbandsutbyggnad i Jämtland och Västernorrlands län Det forskningsbaserade konsultföretaget IM-gruppen har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrlands län utvärderat delar av bredbandsutbyggnaden i Jämtlands och Västernorrlands län. Rapporten är publicerad under titeln Utvärdering av bredbandsutbyggnaden i Jämtlands och Västernorrlands län Resultatet av undersökningen är att en bättre täckning än förväntat uppnåddes inom den studerade projekttiden. Förväntningarna överträffades ordentligt och trots att det handlar om en del av Sverige som är glest befolkat var bredbandstillgången runt 80 till 90 procent vid projekttidens slut. De områden som fortfarande vid slutet av studien, saknade bredband var i första hand de allra mest glesbefolkade. Studiens slutsatser är att utbyggnaden varit framgångsrik, men att överblick över trafikvolymen i näten saknas, vilket leder till problem när framtida utbyggnad och kapacitet ska planeras och diskuteras. Vidare konstateras att den valda modellen, med kommunerna som förmedlare och marknaden som utförare av utbyggnaden, har varit framgångsrik. Att hela Sverige byggde ut bredband samtidigt har dock varit ett problem, i form av leveransproblem och prishöjningar. En ytterligare slutsats från studien är att bredband bör betraktas som ett infrastrukturområde som är dynamiskt och som aldrig blir färdigtbyggt. Bredbandsutbyggnad i USA I en artikel med titeln Bredband för amerikansk tillväxt 4 i Tillväxtpolitisk utblick, en tidskrift som ges ut av Institutet för tillväxtpolitiska studier, diskuteras hur bredband har påverkat och påverkar amerikansk tillväxt. I artikeln redogör författarna bland annat för hur några amerikanska delstater arbetat för att öka tillgången till bredband i avsikt att öka tillväxten. Satsningar har skett på en rad olika områden och med utgångspunkt i flera olika strategier. En strategi har handlat om att kartlägga de bredbandsmöjligheter som redan är utbyggda och tillgängliga, för att på detta sätt hitta de vita fläckarna och hjälpa både leverantörer och användare att mötas på marknaden. Ett annat angreppssätt har varit att subventionera datautrustning och att skapa engagemang för bredbandsanvändning bland personer som redan är engagerad för bygdens eller ortens utveckling. Vidare har stora satsningar gjorts på trådlöst bredband med täckning på platser där många människor rör sig, men även på att utveckla räckvidden av den typen av teknik, för att kunna täcka ett bostadsområde istället för bara ett café eller liknande som hittills varit fallet. Artikeln diskuterar att den amerikanska bredbandsutbyggnaden i stort skett genom marknadens ansträngningar, även om bland annat delstatsmyndigheterna bidragit till delar av utbyggnadsprojekten. De lärdomar som artikelförfattarna tycker att Sverige borde dra av det presenterade amerikanska exemplen är bland annat utgångspunkterna i att bredband både kan vara en faktor som gynnar tillväxt och en faktor som förhindrar segregation. Vidare menar författarna att intressanta lärdomar kan göras utifrån den offentliga och privata samverkan som legat till grund för vissa av utbyggnadsprojekten. De skriver att svenska myndigheter kan underlätta bredbandsutbyggnaden genom att undanröja några av de hinder som finns för bredbandsutbyggnad. Exempel på detta ges i form av att förenkla ansökningsprocessen för 3 IM-Gruppen i Upsala AB. Utvärdering av bredbandsutbyggnaden i Jämtland och Västernorrlands län Härviden och Hovlin

10 kabeldragning över offentligt ägd mark eller förenkla för de aktörer som vill placera en basstation för trådlöst bredband i någon offentlig lokal. Mest trycker dock författarna på behovet av privat och offentligt samarbete för att uppnå en högre bredbandstäckning och konstaterar att berörda presumtiva användare kan vara en tredje part i sådana samarbeten och dialoger. Enkätstudie Urval och genomförande av studien Utformning av enkäten har skett med utgångspunkt i den intervjuguide som finns i den Cerutrapport som B. Åkerberg & E. Åkerberg publicerade Under omarbetningen av intervjuguiden har även företrädare för Region Sörmland samt några av kommunerna fått bidra med viktiga synpunkter. Enkäten i sin helhet finns i bilaga 2. Målet med enkätundersökningen var att nå företag på mindre orter och i glesbygd i Sörmlands län. Urvalet skapades genom att 508 slumpvisa utvalda företag kontaktades med postenkät. Dessa företag valdes genom att adresser köptes från ett adressföretag och grunden för urvalet var de postnummerområden som täcker mindre orter och glesbygd i de sörmländska kommunerna. I figur 3 nedan syns antalet utskickade enkäter per kommun. Vid urvalet togs ingen hänsyn till andra bakgrundsfaktorer såsom företagets storlek, aktivitet, ägarförhållande eller andra faktorer. Av de 508 utskickade enkäterna kom 227 fullständiga enkäter tillbaka, detta efter två påminnelseutskick. 15 respondenter meddelade att de ville avstå från att delta i undersökningen eller visade sig vara dubbletter. Dubbletter kan förklaras genom att samma person står registrerad som ägare av flera bolag och att båda dessa bolag råkade väljas ut. Antal möjliga svar blev således 493 respondenter och svarsfrekvensen på det totala materialet blir 46 %. För att en undersökning av det här slaget ska sägas vara statistiskt säkerställd krävs en svarsfrekvens som är över 67 %, något som alltså denna undersökning inte når upp till. Sammanställningen av svaren ska alltså tolkas med försiktighet och undersökningens resultat kan sägas ge en bild av vad företagare i Sörmland har för åsikter på frågan om bredband. Svaren på enskilda frågor visar en sådan bredd, att det går att anta att alla typer av svar finns med i materialet, även om det inte går att uttala sig om vad majoriteten tycker. I denna enkätstudie har inte någon mer omfattande bortfallsanalys gjorts. Därför kan endast antaganden kring svarsbortfallet göras. Ett antagande är att mottagarna av enkäten hör till dem vars arbetstid redan är fulltecknad. Att svara på en enkät är inte högt prioriterat när kraven på leverans och avkastning får gå före. Ett annat antagande är att den här typen av enkäter får högre svarsfrekvens ju högre frågan är prioriterad. Kanske är det så att mottagarna av enkäten antingen är nöjd med nuvarande bredbandsutbud eller känner tilltro till att det ska lösas, och därför inte vill lägga tid på en enkät av det här slaget. Internt bortfall är en term som kommer att synas i den kommande enkätsammanställningen. Vid större enkätundersökningar är det relativt vanligt förekommande att respondenterna inte svarar på enkätens alla frågor. Det kan bero på att de inte förstår frågan, att de inte lägger märke till att enkäten är dubbelsidigt kopierad eller att de inte anser att frågan angår just dem. Detta kallas alltså internt bortfall och det är inte anmärkningsvärt högt i den här enkätstudien. 10

11 Sammanställning av samtliga svar I detta avsnitt presenteras sammanställningen av det totala enkätmaterialet, det därpå följande avsnittet innehåller några av frågorna sammanställda kommunvis. Kön Kvinna 19% Man 81% Figur 1 - Kön Könsfördelningen bland respondenterna slumpade sig så att det var 81% män och 19 % kvinnor som svarade på enkäten. Detta bör tolkas med utgångspunkt i att det inte togs någon hänsyn till könsfördelningen vid urvalet. Ålder Antal per åldersklass Internt bortfall Figur 2 - Ålder Enkätrespondenternas åldersfördelning visar att det är få unga företagare som nåtts av eller velat svara på enkäten. Majoriteten är 40 år eller äldre. 11

12 600 I vilken kommun finns företagets arbetsställe där du arbetar? Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Trosa Vingåker Total Antal inkomna svar Antal utskickade enkäter Figur 3 - Antal svar per kommun Detta diagram visar fördelningen mellan utskickade enkäter per kommun och antalet inkomna svar. Svarsfrekvens per kommun, i % Eskilstuna Flen Gnesta Katrine-holm Nyköping Strängnäs Trosa Vingåker Total Figur 4 - Svarsfrekvens per kommun i % Svarsfrekvensen för hela länet var alltså 46 %, medan det varierade lite mellan de olika kommunerna. 12

13 Branschtillhörighet Flera svar möjliga Bygg och anläggning Jord/skogsbruk Konsulttjänter, rådgivning, utbildning Annat Handel och service Transport och kommunikation Tillverkning, gruvor, energi Hotell och restaurang Fastighet, försäkring, kreditinstitut Hälso- och sjukvårdstjänster Besöksnäring Antal per bransch Figur 5 - Branschtillhörighet Enkätrespondenterna kunde, på frågan om företagets branschtillhörighet, ange mer än ett svar. Flertalet har dock endast angett ett alternativ. De dominerande branscher är näringar som ingår i ett relativt traditionellt näringsliv i glesbygden och i mindre tätorter. Bygg och anläggning, jordoch skogbruk och konsulttjänster får de högsta antalen svar. Kategorin annat är också bland de större. Här ryms några företag inom fordonsservice, frilansande journalister, några företag inom reklambranschen samt några med verksamhet inom förädling av jord- och skogsbruksprodukter såsom trädgårdsprodukter. Vilket år registrerades företaget? Internt bortfall 13

14 Figur 6 - Företagets registreringsår I figuren på föregående sida illustreras företagens registreringsår har uppgifterna grupperats, några få företag är mycket gamla medan de flesta registrerades under den senaste tjugoårsperioden. Har företaget alltid funnits på nuvarande ort? Nej 22% Ja 78% Figur 7 - Har företaget alltid funnits på nuvarande ort? De allra flesta företagen har alltid funnits på samma ort. En dryg femtedel svarar att de har flyttat verksamheten vid något tillfälle. I de flesta fallen beroende på privata flyttar. Vidare finns svar som val av vackra omgivningar och lokalfrågor förutom spridda, individuella förklaringar. Har företaget verksamhet på flera orter? Ja 24% Internt bortfall 1% Nej 75% Figur 8 - Har företaget verksamhet på flera orter? Majoriteten av företagen har bara verksamhet på den ort där företaget har sin lokal. 14

15 Vilka andra orter? Utomlands även Norden 11% Beror på uppdragsgivarens arbetsplats 2% Inom Sörmlands län 34% Övriga Sverige 20% Stockholms län 33% Figur 9 - På vilka andra orter bedrivs verksamhet Den fjärdedel av företagen som bedriver verksamhet på fler orter har sin ytterligare verksamhet främst i närområdet i form av Stockholms och Sörmlands län. Frågan om antalet anställda på det aktuella arbetsstället visar att det i första hand handlar om mindre företag. 75 % av de svarande har 4,5 eller färre anställda räknat i helårsarbeten. Några få procent av enkätrespondenterna som svarat har fler än tio anställda. Har antalet anställda ändrats de senaste åren? Minskat 16% Ökat 22% Oförändrat 62% Figur 10 - Har antalet anställda ändrats de senaste åren? Antalet anställda är oförändrat i de flesta företagen, något fler har ökat personalstyrkan jämfört med dem som minskat. 15

16 Planerar företaget att ändra antalet anställda inom det närmaste halvåret? Minska 5% Öka 15% Ingen förändring planerad 80% Figur 11 - Planerar företaget att ändra antalet anställda inom det närmaste halvåret? En mycket stark majoritet svarar att företaget inte har planerat för någon förändring av antalet anställda inom det närmaste halvåret, även om 15 % menar att de vill öka personalen. Bland de som vill minska finns personer som planerar att dra ner på företagets verksamhet, eftersom de själva befinner sig i pensionsåldern. Vissa har redan dragit ner och andra är på gång att göra det. Använder företaget bredband? Nej, det finns inte bredband på orten 16% Internt bortfall 1% Nej, behöver inte 12% Ja 71% Figur 12 - Företagens bredbandsanvändning Av respondenterna svarar 71 procent att de använder bredband i nuläget, medan 16 % uppger att de inte har möjlighet att få bredband vilket går att tolka som att de har ett behov av att få tillgång till snabbare datakommunikation. Några av dessa har uppgett att de istället använder modem via det fasta telefonnätet och att kapaciteten i detta system är otillfredsställande. 16

17 Sedan vilket år har företaget haft bredband? Antal företag Internt bortfall Figur 13 - Hur länge har företagen haft bredband? Figurer på föregående sida: En stor grupp enkätrespondenter har avstått från att svara på frågan om hur länge de haft bredband. Annars märks åren mellan som åren då bredband blev möjligt. Bland respondenterna som fått bredband under 2007 finns företag som endast hade haft tjänsten i någon vecka när enkätundersökningen genomfördes. I gruppen internt bortfall finns även de som ännu inte har möjlighet till bredband Har utbyggnaden av bredband skett i den takt som utlovats? Ja Nej Internt bortfall Figur 14 - Har utbyggnaden skett i utlovad takt? En stor grupp menar att utbyggnaden av bredband inte skett i den takt som utlovats. Bland kommentarerna till frågan märks att det saknades ett vet ej -alternativ, av de 50 som valt att inte svara på frågan skriver 26 att de inte vet vad som utlovats. Ytterligare kommentarer till frågan handlar om att en större grupp av respondenter har ADSL som bredbandsvariant och inte anser att detta är riktigt bredband. Några av dessa menar att det som 17

18 utlovats under parollen bredband åt alla var höghastighetsbredband och då i första hand fiberkabel. Slutsatsen från kommentarerna är att det inte är så tydligt vad som egentligen utlovats och huruvida detta har uppfyllts. Vissa av respondenterna beskriver i sina kommentarer hur de, på olika sätt och med olika stora investeringar som följd, själva har löst frågan om bredband. Irritation uttrycks också över att Telia inte möjliggjort ADSL i den takt som respondenterna tycker att det delvis statliga bolaget borde ha gjort. Hur viktig är tillgången till bredband för företaget i dagsläget? Har ej tillgång till bredband Helt oviktig 3% 4% Ganska oviktig 9% Varken eller 9% Internt bortfall 3% Helt avgörande 28% Ganska viktig 44% Figur 15 - Hur viktigt är bredband i dagsläget? Enkätundersökningen visar att bredband är mycket viktigt för företagen. Det är en försvinnande andel som anser frågan vara oviktig. Helt avgörande menar 28 % att tillgången till bredband är. 18

19 Hur viktigt är tillgången till bredband för företaget inför framtiden? Har ej tillgång till bredband, men skulle verkligen behöva 3% Helt oviktig 3% Ganska oviktig 4% Har ej tillgång till bredband idag och behöver det inte 4% Internt bortfall 3% Helt avgörande 33% Varken eller 8% Ganska viktig 42% Figur 16 - Hur viktigt är bredband i framtiden? Vidare menar respondenterna att tillgången till bredband är mycket viktig även inför framtiden. Glädjande, för bilden av bredbandstäckningen, är att det endast är 3 % som svarar att de verkligen skulle behöva bredband, men inte har tillgång till detta idag. Fungerar bredbandet som förväntat, med avseende på hastighet och drift/leveranssäkerhet? Ja Nej Varierar Har ej tillgång till bredband Internt bortfall Hastighet Drift/Leveranssäkerhet Figur 17 - Hur fungerar bredbandet idag? Dagens bredbandskapacitet räcker, vid en försiktig tolkning av enkätsvaren. Här bör dock påpekas att de som inte har tillgång till bredband är så många, att tolkning av resultatet försvåras. 19

20 Anser du att nuvarande kapacitet räcker för företagets behov det kommande året med avseende på hastighet och drift/leveranssäkerhet? Ja Nej Varierar Har ej tillgång till bredband Internt bortfall Hastighet Drift/Leveranssäkerhet Figur 18 - Räcker nuvarande bredbandskapacitet för framtiden? Synen på om nuvarande bredbandskapacitet räcker för det kommande året är också försiktigt positiv. Till denna och tidigare fråga fanns möjlighet att tillfoga kommentarer. En sammanställning av dessa kommentarer visar bland annat att utbudet av bredbandstjänster ofta är ganska litet, det är relativt vanligt att endast en leverantör eller lösning är möjlig. Några menar att deras behov av bredbandskapacitet är relativt litet, men att det hade varit svårt att bedriva verksamhet som kräver större kapaciteter. Även under denna fråga påpekar flera respondenter att den ADSL-lösning de har idag, inte är vad de kallar riktigt bredband. Är tillgången till bredband viktig för företagets lokalisering? Internt bortfall 7% Nej 40% Ja 53% 20

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Vingåker Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Vingåker Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna

Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland. Resultat från Eskilstuna Trygghetsmätning 2013 Polismyndigheten i Södermanland Resultat från Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 2 Teknisk beskrivning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Problem i området där Du bor... 5 Utsatthet

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Befolkning med tillgång till fiber

Befolkning med tillgång till fiber Bredband Vision och Beslut Målet är att uppfylla Regeringens vision om 90% av befolkningen bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s senast 2020 dvs fiber... -> 2020, statliga pengar 3.25 miljarder, 113 (!)

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 Bredband i Skinnskattebergs kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff 2012-11-20 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Brukarundersökningen 2008

Brukarundersökningen 2008 MÖLNDALS STAD RAPPORT 1(8) Vård- och omsorgsnämnden Brukarundersökningen 2008 Under senhösten 2008 genomfördes den första gemensamma brukarundersökningen inom Vård och omsorg, där vi skickade enkäter till

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13

Bredband i Sala kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 Bredband i Sala kommun Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Vrenninge 2012-11-13 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat. STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli

Läs mer

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång.

Svinö Fiber. Vi har dokumenterat alla fastigheter som är intresserade av bredband och skapat grunden för nästkommande omgång. Svinö Fiber Projektägare: Svinö Fiber, ideell förening Projektledare: Per Funke Kommun: Hedemora Dnr: 106 Jnr: 2012 426 Projekttid: 2011-11-07-2012-12-31 Beviljade stödmedel: 78 280 kr Använda stödmedel:

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9)

Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) Påverkar bostadsbristen arbetsgivares rekryteringsmöjligheter? 1 (9) 2 (9) Sammanfattning Undersökningsföretaget SKOP har på uppdrag av Hyresgästföreningen frågat ansvariga på 50 av de 100 största arbetsplatserna

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Varför bredband på landsbygden?

Varför bredband på landsbygden? BREDBAND I RAMSBERG M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om detta fick vi många kommentarer. Rapporteringen och kommentarerna

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Fördelningsnyckel för bredband

Fördelningsnyckel för bredband 1(7) PM DNR 3.2.17-1394/14 2014-04-10 Landsbygdsavdelningen Fördelningsnyckel för bredband Denna PM är bilaga till beslut om fördelningsnyckel för stöd till bredbandsinvesteringar. Sammanfattning av remissyttranden

Läs mer

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09

Bredband i Västerås kommun. Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 Bredband i Västerås kommun Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Badelunda 2012-10-09 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten. STADSNÄTEN OCH POLITIKEN LOKALT REGIONALT Yvonne Stålnacke, kommunalråd Luleå kommun Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ANTALET INVÅNARE

Läs mer

Informationsmöte om Bredband med fiberoptik. Stavsjö 2 oktober 2011

Informationsmöte om Bredband med fiberoptik. Stavsjö 2 oktober 2011 Informationsmöte om Bredband med fiberoptik Stavsjö 2 oktober 2011 Bredband i Stavsjö 2012? Bredbandsutvecklingen i Södermanland och vad händer för dem som inte är med? Jacqueline Hellsten, verksamhetsledare,

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2007-2013

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Utveckling av bredband via Landsbygdsprogrammet Definition av bredband enligt Landbygdsförordningen: IT-infrastruktur med hög överföringshastighet (Gäller mobilt, ADSL och

Läs mer

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.

Hushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler. Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför

Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför Regionens olika skepnader, näringslivets olika önskemål och kommunernas olika visioner måste därför lyftas och diskuteras för att det regionala arbetet ska kunna fortsätta. Regionfrågan/-indelningen är

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor)

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor) BILAGA KRAVSPECIFIKATION Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Enheten för verksamhetsstyrning och analys Datum 2015-06-10 Saknr och diarienummer 999-A168.467/2015 KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17)

Tendensrapport 2011. Sveriges Marknadsförbund Sida 1 (17) De största utmaningarna för dagens marknadsförare Det här innebär det utökade medielandskapet Så mäter företag effekt av sina marknadsaktiviteter Så arbetar företag med sociala medier och e-postmarknadsföring

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31

Rapport. Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter. Stockholms Handelskammare 2014-10-31 Rapport Bromma Flygplats - Betydelsen för destinationsorter Stockholms Handelskammare -- Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten, - år, på de orter som har flygförbindelse med Bromma

Läs mer

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03

Dialogmöte. Älghult 2014 06 03 2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner.

Växtkraft Östervåla. Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Växtkraft Östervåla Föreningskansliet erbjuder tjänster till föreningar, småföretagare och privatpersoner. Projektägare: Östervåla utvecklingsråd, ideell förening Projektledare: Viktoria Landén Kommun:

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04

Dialogmöte. Åseda 2014 06 04 2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

FIber till byn. för en levande landsbygd

FIber till byn. för en levande landsbygd FIber till byn 1 för en levande landsbygd Bredband till alla genom Fiber till byn Det är viktigt att landsbygden och de mindre orterna får samma tillgänglighet som storstäderna. Det är avgörande för Karlstads

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer