Skogsbruket Väg- och åkerkanter outnyttjad bränsleresurs Bra att veta vid köp av röjsåg Gör eget grillkol

Transkript

1 Skogsbruket Väg- och åkerkanter outnyttjad bränsleresurs Bra att veta vid köp av röjsåg Gör eget grillkol

2 Skogsbruket Obunden specialtidningför skogsägare i Finlands svenskbygd Nr År g å n g Rädda dina skogar kräv stubbehandling Kräv stubbehandling i gran- och tallskogar som avverkas under sommarhalvåret söder om linjen Karleby Kajana. Det rådet ger forskare. Vad jag behöver veta då jag köper en röjsåg Funderar du på att skaffa en ny röjsåg finns det många märken, modeller och prisklasser att välja mellan. En outnyttjad bränsleresurs Med stigande priser och ökande efterfrågan på biobränslen blir det alltmer intressant att ta tillvara skogsbränslen längs vägkanter och åkerkanter. Gör eget grillkol Med lite klent virke av lövträd, en tom konservburk och en brasa, kan du tillverka ditt eget grillkol. Skogen är bästa träningslokalen Skidturer, vedhuggning och promenader på torvmarker. Som skogsägare har du stora möjligheter till motion i din egen skog. Aska i stället för grus i skogsvägar Att ta tillvara restprodukter blir allt viktigare med tanke på hur viktigt det är med återvinning. Användning av aska i skogsvägar testas nu i Finland På omslaget: Foto: Skogsfräken (Equisetum sylvaticum) Margita Törnroth 2 Skogsbruket 5/2011

3 Skogsbruket Ledaren Utgivare Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekreterare Redaktör Medarbetare Skogsbruket 5/2011 Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden HELSINGFORS tfn fax fornamn.efternamn@tapio.fi Johnny Sved tfn Gerd Mattsson-Turku tfn Margita Törnroth tfn Maria Lindén (tjänstledig) Bjarne Andersson tfn bjarne@bjarneandersson.com Helena Forsgård tfn helena@vikhan.aland.fi Marianne Palmgren marianne.palmgren@pp.inet.fi Christoffer Thomasfolk tfn Siv Vesterlund siv.vesterlund@kitnet.fi tfn Bertel Widjeskog tfn bergine@multi.fi Annonsförsäljning Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn ingmar.qvist@elisanet.fi Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn skogsbruket@tapio.fi Prenumerationspriser Helårsprenumeration (11 nr) 39 euro i Finland 370 SEK i Sverige 46 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 24 euro i Finland 230 SEK i Sverige 28 euro i övriga länder ISSN Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Virkesbrist? Det verkar som om en plötslig virkesbrist har drabbat Finland. Framförallt tycks vi ha brist på massaved från första gallringar. Hur skall man annars tolka Skogsindustrin rf:s utspel att be EU-kommissionen granska vilka konsekvenser energistödet för klenvirke kommer att föra med sig på virkesmarknaden? Tolkningen att virkesbristen uppstått plötsligt kommer av att lagförslaget om energistödet förhandlats fram i Finland som en kompromiss där både markägarna och skogsindustrin kände sig någorlunda nöjda med resultatet. Energistöd skulle utbetalas för maximalt 45 kubikmeter per hektar för virke från förstagallringar. Men nu några månader senare tycker industrin ändå att det är för mycket och att stödet kan få en förhöjande inverkan massavedspriserna. Det kan finnas flera orsaker till det som ser ut som en helomvändning. För det första kanske kompromissen redan från början kändes fel från industrins sida, men det kunde ha skötts snyggare på hemmaplan. För det andra kan skogsindustrin i övriga delar av Europa ha blivit orolig över att Finlands modell kan sprida sig och då ska den ju inte vara för generös. För det tredje har efterfrågan på cellulosa stigit och priset på returfiber har drivits upp kraftigt. För det fjärde behövs virket i planerade bio raffinaderier. Slutligen kan energistödet skapa möjligheter för nya aktörer på virkesmarknaden, industrin vill själv sköta virkesflödena. Nu har vi hamnat i ett läge där handeln med energived bromsas upp. Både säljare och köpare vill vara säkra på vilka villkor som råder innan de gör affär. En grupp som hamnar i kläm när arbetena sätts på väntelistan är entreprenörerna. Energiverken klarar sig en tid på gamla lager, speciellt den här årstiden, och när läget klarnar kan lagren byggas upp igen. Vilken inverkan fördröjningen har på villigheten i att investera i användning av energived återstår att se. För den som levererar energi är störningar i bränsleleveranserna katastrofala. Det finns också goda nyheter inom skogssektorn. Skogsbolagen gör vinst igen även om det är problem med en del papperskvaliteter. Det är ett stort sug efter cellulosa och just nu är det sågverken i Finland som drar nytta av valutakursförändringar. Den svenska kronan har blivit dyr och svenskarna har fått hårt att hävda sig i konkurrensen. Efterfrågan på kartong för olika förpackningar stiger kraftigt och vårt virke är en ypperlig råvara. Dagsproblemet är att virkeshandeln i det närmaste står stilla. Skattelättnaden upphörde vid årsskiftet med en väntad nedgång i handeln. Ännu efter fyra månader står handeln stilla och vi ligger långt ifrån de volymer som behövs för att hålla igång fabrikerna. Industrin har börjat lappa med mera importvirke, men snart måste spelet öppnas och handeln komma igång om inte fabrikerna ska drabbas av virkesbrist i höst. m JOHNNY SVED johnny.sved@tapio.fi 3

4 Sk o g s v å r d Rädda dina skogar kräv stubbehandling Kräv stubbehandling i gran- och tallskogar som avverkas under sommarhalvåret söder om linjen Karleby Kajana. Det rådet ger forskare. Stubbehandling är speciellt viktig i skogar där rotrötan inte ännu finns. Rotrötan orsakar stora ekonomiska förluster för skogsägaren. Träd av stockdimension nedklassas till massaved och de värst angripna duger enbart som bränsle. Jag läste just att andelen rötskadade stammar i slutavverkningar har fördubblats i södra Sverige sedan 1970-talet, säger forskare Tuula Piri på Skogsforskningsinstitutet. Ett gissel som inte försvinner Rotrötan sprider sig via svampsporer i luften och via rotkontakter till friska träd Statsstöd för stubbehandling och bildar allt större sjukdomshärdar. Den bevarar sin infektionsförmåga i årtionden i stubbar och sprids via rötter till nästa trädgeneration. Med stubbehandling hindras svampsporer i luften från att fästa på färska stubbytor och på det sättet få fotfäste i friska skogar. Det finns sporer i luften under hela barmarksperioden. Det finns två olika typer av preparat för stubbehandling; urea eller en lösning med sporer av pergamentsvamp. De är lika effektiva. Stubbehandlingen utförs i samband med den maskinella avverkningen. Skogsmaskinentreprenörerna väljer vilket preparat de använder. I dagsläget är urea populärare. Skogsägare får ersättning av staten för stubbehandling. Kostnaderna för preparatet betalas helt med statsmedel. För stubbehandling i gallringsskogar betalar staten en ersättning som är 0,44 euro per avverkad kubikmeter. För stubbehandling i samband med förnyelseavverkningar är ersättningen 0,22 euro per avverkad kubikmeter. Det var ursprungligen meningen att staten ersätter hälften av kostnaderna för stubbehandlingsarbetet och att skogsägaren eller virkesanskaffningsorganisationen betalar den andra hälften. Kutymen är idag att det inte kommer någon räkning till skogsägaren för hans andel av kostnaderna. Stubbehandlingen kan därför anses vara helt gratis för skogsägaren. m Tallens rotröta sällsynt ställvis allmän finns förmodligen sällsynt säker förekomst ställvis allmän Granens rotröta finns förmodligen säker förekomst 4 Skogsbruket 5/2011

5 Kontrollera arbetet i din skog Vid stubbehandling är det viktigt att satsa på en kontroll av arbetsresultatet. Om behandlingspreparatet inte täcker stubbytan tillräckligt kan en del av behandlingsarbetet och en del av kostnaderna som lagts ut för arbetet gå till spillo. Målet är att minst 90 procent av stubbarna ska täckas till minst 85 procent av ytan. Om en del av stubbytan blir obehandlad försämras effekten av behandlingen i motsvarande grad. I preparaten finns en färgtillsats som gör att preparatet kan urskiljas. Det lönar sig att ta en tur till den avverkade skogen när avverkningen är slutförd för att kontrollera att preparatet har täckt minst 85 procent av ytan på stubbar till de träd som fällts. m Text: Gerd Mattsson-Turku En färgtillsats i preparatet avslöjar täckningsgraden, som ska vara minst 85 procent av stubbens yta. Energivedsgallringarna är problematiska Det är möjligt att utföra stubbehandling i energivedsgallringar, men rent praktiskt vållar det problem. Träden som avverkas är klena och det ställer större krav på aggregatet som ska sprida ut preparatet på stubbarna. En del av dagens avverkningsmaskiner är inte gjorda för avverkning av klena stammar av det slag som finns i energivedsgallringar. Dessutom hamnar en stor del av preparatet på marken på grund av att stubbarna har liten diameter. Därför väljer till exempel Skogsvårdsföreningen Österbotten att inte utföra energivedsgallringar i granskogar under sommarhalvåret. Inga goda resultat Tuula Piri på Skogsforskningsinstitutet har färska resultat från energivedsgallringar. Vi har försöksytor i bland annat Karis, Pojo och Svartå. I de tallskogar som vi undersökte var trädens ålder år och stubbdiametern mellan 8 och 9 centimeter. Elva procent av stubbarna var infekterade av rotröta. Vi har också en försöksyta med gran i Båtsmora i Svartå. Granarna är 16 år och stubbdiametern 6 centimeter. På den ytan var också 11 procent av stubbarna infekterade. De här stubbarna har blivit infekterade via sporer efter energivedsgallringar utförda på sommaren. Åtminstone en del infektioner sprider sig vidare till friska träd. Resultatet är oroande eftersom en tidig infektion av rotröta i beståndet ger rotrötan lång tid att breda ut sig. Det räcker länge innan skogen är slutavverkningsmogen. Skog som är infekterad av rotröta blir inte frisk med stubbehandling, men stubbehandlingen hindrar sporer från att fästa sig på ytan av nyavverkade stubbar och därmed öka antalet infekterade stubbar och rötter. Rotrötan växer tre gånger snabbare i avverkade träds rötter än i rötter hos levande träd. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 5/2011 5

6 Bioenergi Många fördelar med stubbrytning Stubbrytning blir allt vanligare och det är främst granstubbar som tas tillvara. Granens rötter ligger nära markytan och därför är granstubbar lätta att lyfta upp jämfört med tallstubbar. Våren och försommaren är den bästa tiden för stubbrytning. Tall växer på magrare mark än gran och för att inte alltför mycket näring ska föras bort med rötterna, tas inte stubbar tillvara på de kargaste markerna. Tallstubbar har dessutom den nackdelen att jord och stenar ofta följer med när stubben lyfts upp. Stubbrytning bra för skogsförnyelsen Stybbrytning är bra för skogsförnyelsen. När stubbrytningen utförs på rätt sätt ersätter den markberedning. Därtill minskar risken för att rotröta som finns i stubbarna ska sprida sig till den nya träd- Stubbarnas kvalitet försämras mycket långsamt. De tar upp mycket lite fukt efter att de en gång torkat. Foto: Jussi Laurila 6 Skogsbruket 5/2011

7 Stubbar börjar krossas i skogen Hittills har stubbar i huvudsak krossats först vid värmekraftverket, där stora krossar smulat sönder dem. Nu böjar även mindre värmeanläggningar intressera sig för stubbar och då är andra lösningar nödvändiga. Krossning vid skogsväg och terminal kommer att öka. Vid krossning vid skogsväg är krossen monterad på en lastbil. Exempelvis Crambo 5000 väger 33 ton och är 12 meter lång. Två valsar med totalt 134 bett, som roterar 36 varv per minut, smular sönder stubbarna. Logistikkostnaderna minskar genom att krossa stubbarna direkt i skogen då det ryms mycket mera stubbflis än hela stubbar i en container. En container med flis innehåller mindre luft än en container med stubbar. m Text: Gerd Mattsson-Turku Valsar med stor diameter och många bett krossar stubbarna. Foto: Kalle Kärhä generationen. Färre stubbar betyder också färre snytbaggar på förnyelseytan då de feromonlockande stubbarna är borta. Snytbaggarna äter barken nere vid rothalsen på små plantor och dödar dem om gnaget sträcker sig runt hela den klena stammen. Energirika stubbar Stubbar som används som bränsle krossas antingen vid avlägget längs skogsvägen, vid en terminal eller vid värmeanläggningen. Stubbkross används av större värmekraftverk, som inte behöver vara så noggranna med stenar och andra orenheter i sitt bränsle. Stubbar innehåller mycket energi. Stubbar från en förnyelseyta som är en hektar räcker till för att förse tio egnehemshus med värme och el under ett år. Skogsbruket 5/2011 Stubbar tål lagring Stubbar har den fördelen att de tar upp mycket lite fukt efter att de en gång torkat. När de lyfts är fukthalten lite över 50 procent, men redan efter en månad har den sjunkit till mindre än 30 procent. Fukthalten är en viktig faktor i energiproduktionen. Hög fukthalt betyder tyngre stubbar och det höjer transportkostnaderna. Hög fukthalt betyder mycket vatten i bränslet och det ska avdunsta innan veden brinner. För att vatten ska avdunsta ska det uppvärmas och förångas och till det går en del av den energi som bränslet innehåller. Stubbarna behåller sin kvalitet även under en längre lagring. Ännu efter tre år är kvaliteten ypperlig. m Text: Gerd Mattsson-Turku Rotrötan trivs i stubbhögar Det har sina risker att lagra granstubbar som är angripna av rotröta. Stubbar som ligger nederst i en stubbhög torkar inte på grund av den fukt som stiger upp från marken. Det ger sporerna möjlighet att utveckla sig, visar en färsk undersökning från Skogsforskningsinstitutet. De första sporerna bildas i rötangripna stubbar efter två års lagring. Skogsforskningsinstutets undersökning visar att 99 procent av sporerna inte flyger längre än 100 meter från stubbhögen. Forskarna uppmanar nu skogsägarna att se till att stubbar blir borttransportade senast två år efter att de lagts upp i högar. Forskare Tuula Piri säger dessutom att det är viktigt att stubbar som ligger underst i högen också tas bort fastän de ofta är smutsiga och genomvåta. Det är i dessa stubbar som mest sporer bildas och blir de kvar är de verkliga sporhärdar. Som skogsägare lönar det sig att skriva in i virkesförsäljningskontraktet att stubbar får lagras högst två år på din mark. m 7

8 Te k n i k Vad jag behöver veta då jag köper en röjsåg Funderar du på att skaffa en ny röjsåg finns det många märken, modeller och prisklasser att välja mellan. Önskar du en lätt såg eller en som har stor effekt? För en skogsägare med 30 hektar skog är Stihl FS 460 lämplig. Tillverkarna av röjsågar finslipar hela tiden teknik och utformning. Nästan varje år kommer det nya detaljer som marknadsförs som viktiga både för den som använder röjsågen och för miljön. Vilken såg du slutligen väljer beror på behov och användningsgrad. En röjsåg ska vara lättstartad ha jämn och säker tomgång kräva lite underhåll vara bekväm och lätt att bära. Stirra dig inte blind på priset eftersom en röjsåg håller minst tio år för en skogsägare. Den hinner bli omodern innan den kraschar. En viktig detalj är att det finns en återförsäljare och tillgång till service och reservdelar inom rimligt avstånd. Jag går in i en specialbutik som säljer bl.a. Stihl röjsågar. På frågan vad de rekommen- derar åt en skogsägare med 30 hektar skog blir svaret Stihl FS 460. Det är en ny modell. Cylindervolymen är 45,6 cm³, effekten 2,2 kw och vikten 8,4 kg utan bränsle, klinga och skydd. Stihl har egna lösningar på akuta problem som andra märkes tillverkare löst på sina specifika sätt. Tvåtaktsmotorn STIHL 2-MIX ger upp till 20 procent lägre bränsleförbrukning och upp till 70 procent lägre utsläpp jämfört med konventionella Stihl tvåtaktsmotorer. STIHL M-Tronic ger i alla lägen maximal motoreffekt, konstant högvarvtal och mycket bra acceleration. Du behöver inte tänka på om maskinen är kall eller varm vid start. Det finns endast ett startläge på startreglaget och exakt bränslemängd pumpas automatiskt fram. STIHL ErgoStart gör sågen lättstartad vilket är en fördel speciellt för ungdomar och damer som vill röja. En spiralfjäder mellan linjehjulet Med M-tronic systemet behövs ingen choke. Då reglaget är i startläge pumpas exakt rätt bränslemängd automatiskt fram. och vevaxeln lagrar energi och kompenserar krafttopparna från startdraget. Detta gör att det endast krävs hälften så mycket kraft för att dra igång maskinen och hastigheten i själva startrycket kan minskas med två tredjedelar. Vibrationer i ett arbetsredskap är tråkiga, i längden t.o.m. farliga, och här har STIHL ett eget 4-punkt antivibrationssystem som tar upp och reducerar de svängningar som uppstår i motorn och den roterande klingan. Engreppsreglage innebär att stoppknappen finns i samma handtag som gasreglaget och spärren mot ofrivilligt gaspådrag. Handtagen kan justeras utan verktyg genom att du lossnar på den centrala vingmuttern och vrider den 90 grader vid t.ex. transport. Luftfiltret är ett lättåtkomligt veckat pappersfilter med stor filteryta som ger långa rengöringsintervaller. Det finns även ett reglersystem i förgasaren som ser till att bränsle luftblandningen alltid är optimal i Vinkelväxelns lutning är anpassad för skogsröjning. förhållande till hur nedsmutsat filtret är. Först då 80 procent av filterytan är igensatt kan det bli problem. Senast då är det dags att rengöra filtret. För den bekväma användaren kan detta verka idealiskt, men det är all anledning att ta som vana att med jämna intervaller kontrollera luftfiltret. Kontrollera också att det finns smörjmedel i vinkelväxeln. Vinkelväxeln har för övrigt fått en speciallutning, 25 grader, för att vara optimalt anpassad för röjning i skog och mark. Det innebär att vinkelväxeln gjorts rakare och klingan får en större lutning, förutsatt att sågen bärs regelrätt d.v.s. upphängningskroken är centimeter under höftkammen. Det gör att skärytan blir snedare och att trädet därmed faller lättare av stubben. Bränsletanken rymmer 0,75 liter. Det räcker till mer än en timmes röjning, längre eller kortare beroende på hur grov plantskogen är. Detta är bra för ett proffs, men en självverksam skogsägare vill kanske dela upp röjningen så att det blir en vilopaus då halva tanken är kvar. Totala längden på sågen utan skärverktyg är bara 167 cm, vilket är fördel i tät plantskog. En längre röjsåg kräver mera utrymme och flera reträttsteg för röjaren. Klingans diameter för den här storleksklassen röjsågar brukar vara 200 mm eller 225 mm. Den större diametern ger mm längre 8 Skogsbruket 5/2011

9 Luftfiltret är lätt att komma åt för rengöring. räckvidd, högre hastighet för skärtänderna samt möjlighet till att fälla en aning grövre träd. I praktiken inverkar dock arbetstekniken mest på resultatet. Då det gäller att fälla grövre träd är motorsågen rätta verktyget. Bärselens utformning avgör vilken njutning arbetet med röjsågen i verkligheten blir. Det finns olika prisklasser och det är inte alltid den som följer med sågen som behöver vara den lämpligaste. En dyrare bärsele avsedd för yrkesbruk är oftast bekvämare och lättare att använda. Stihl har flera modeller att välja mellan, STIHL Comfort, STIHL Advance m.fl. m Text: Bjarne Andersson Foto: Stihl Bärselen bör vara bekväm att använda. Stihls engreppsreglage innebär att stoppknappen, gasreglaget och spärr mot ofrivilligt gaspådrag finns på samma handtag. info från Föreningen för Skogskultur Forstrådet Sigurd Lillandt Sigurd Lillandt var en person med ett rörligt intellekt, med en bred erfarenhet och med en utmärkt verbal förmåga. Och sist men inte minst engagemang. Sigurd Lillandt hade ett brinnande intresse för att utveckla skogsbruket. Tack vare sin praktiska erfarenhet och bakgrund var han bl.a. en av pionjärerna i utvecklandet av skogsdikningen och byggandet av skogsbilvägar. De finlandssvenska skogliga organisationerna betydde mycket för Sigurd Lillandt och han jobbade hela sin yrkeskarriärkarriär, från år 1941 till 1978, inom dessa, såväl i Österbotten som i Nyland. De sista tolv åren innan sin pensionering verkade han som direktör för Centralskogsnämnden Skogskultur. Som direktör var han aktivt med om att påverka och forma den nationella skogspolitiken gällande skogsvård, skogslagstiftning och de skogliga organisationsfrågorna. Under tiden som direktör på Skogskultur verkade han också som chefredaktör för tidskriften Skogsbruket. Tidskriften låg honom varmt om hjärtat och med sin goda formuleringsförmåga och med insikten om tidskriftens betydelse arbetade han målmedvetet för att stärka dess roll som informationsspridare inte bara i Svenskfinland utan också som ett fönster för de övriga nordiska länderna. Sigurd Lillandts engagemang och intresse för såväl de skogliga frågorna som för de svenskspråkiga skogsorganisationerna fortsatte livet ut. En gärning av bestående värde gjorde Sigurd Lillandt då han skrev den historiska delen till Skogskulturs 75-årshistorik år Den välskrivna historiken beskriver så bra hur och varför skogsnämnderna och skogsförbättringsdistrikten bildades. Av vilka orsaker Tapio och sedan Skogskultur grundades. Och om kusttrakterna och de svenska institutionernas betydelse. Men samtidigt är allt insatt i ett större perspektiv. De globala skeendena, deras inverkan på skogsexporten, skogsnäringen och kraven på de olika organisationerna. Just den här blandningen av smått och lokalt, via det regionala och nationella ut till de större skeendena i världen är utmärkande för texten i historiken. Sigurd Lillandt stod med benen stadigt i den finlandssvenska jorden, men samtidigt hade han ett brett synfält ut i vidare vyer och händelser. m Anders Portin Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral, Kvarngatan 15, VASA, nina.jungell@skogscentralen.fi, tfn Skogsbruket 5/2011 9

10 Te k n i k Kedjeröjsågen klarar det mesta Tomas Nylund såg ett klipp på Youtube och läste en artikel i Skogsbruket om en ny kedjeröjsåg. Efter det valde han att slå till och köpte en egen ett beslut han inte ångrar. Den är oerhört smidig att arbeta med, säger skogsägaren på Replot. De allra flesta som utför röjningsarbete i skogen använder traditionell röjsåg. Men förra året introducerade Husqvarna en ny kedjeröjsåg på marknaden som är betydligt mera mångsidig. Åtminstone om man får tro Tomas Nylund. Som bäst utför jag brunnsröjning i en plantskog och för det ändamålet lämpar sig kedjeröjsågen oerhört bra. Man kommer enkelt runt plantan och har hela tiden god sikt så att man kapar slyet och ingenting annat, säger Nylund. Med tanke på att jag har ett ont knä underlättar kedjeröjsågen också arbetet eftersom jag inte behöver vrida mig så mycket. Det är nästan som att använda motorsåg Nylund köpte den nya sågen för några månader sedan. Efter en kort tids användning har han enbart positiva erfarenheter av sitt arbetsredskap. Enligt mig lämpar sig kedjeröjsågen för alla slags röjningsskogar. Jag kan inte heller påstå att terrängen skulle ha någon påverkan. I slytäta bestånd fungerar den utmärkt och det är nästan som att använda en motorsåg. Kedjeröjsågen kan ta mycket sly på en gång. Nylund är speciellt nöjd med att kedjeröjsågen har längre räckvidd än en vanlig röjsåg. Det här möjliggör att jag kan stamkvista samtidigt som jag röjer, vilket underlättar arbetet avsevärt. Fastspänd sele Kedjeröjsågen är tyngre än en traditionell, men trots det försvåras inte arbetet i skogen. Nylund demonstrerar en sele i vilken kedjeröjsågen är fastkopplad. Han klär på sig selen och knäpper fast den över båda axlarna. Att man spänner fast selen över hela kroppen gör att det blir bekvämt att arbeta. Trots att den är tung känns det inte tungt eftersom den är så bra fastspänd. Samtidigt har den ett ställbart gummiband som hjälper till att lyfta kedjeröjsågen, förklarar Nylund. Till att börja med drar han igång kedjeröjsågen och efter det tar det inte alls lång tid att få på sig utrustningen. Nylund behöver bara några sekunder innan han vandrar ut i skogen redo att sätta igång. Titta nu hur lätt jag kommer åt att stamkvista, säger han och lyfter upp kedjeröjsågen som kapar av några kvistar högt på ett träd. Och det är inte alls tungt att arbeta eftersom gummibandet håller upp sågen. Trots att den är lång är risken för att skada sig minimal. Det är nästan omöjligt att dra kedjan mot kroppen. Att man spänner fast selen över hela kroppen gör att det blir bekvämt att arbeta. Trots att kedjeröjsågen är större än en vanlig röjsåg är det inte svårt att klä på sig selen, berättar Tomas Nylund. Han tar på sig utrustningen på en halv minut. Nylund har bara hittat en nackdel med kedjeröjsågen. Och det är i slutändan inget negativt. Den har en för stor tank och det gör att kaffepauserna blir för få, säger han och skrattar. Miljövänlig Tanken är cirka 0,7 liter och i och med att bränsleförbrukningen samtidigt är låg kan man arbeta med kedjeröjså- 10 Skogsbruket 5/2011

11 Kedjeröjsågen har ett ställbart gummiband som hjälper till att lyfta kedjeröjsågen. gen cirka två timmar i sträck. Maskinen har också en katalysator, vilket gör utsläppen miljövänligare. Man känner nästan ingen röklukt och samtidigt går motorn också tyst. Med musik på i öronskydden märker jag knappt att jag arbetar eftersom den är så lätt att bära. Nylund jämför skötseln av kedjeröjsågen med en vanlig motorsåg. Han slipar kedjan i stort sett vid varje tankning för att inte svärdet ska nötas. Det lönar sig att alltid ha vassa bett för det underlättar arbetet, konstaterar han. Kedjeröjsågen har använts i Sverige i ett par år, men först nu har den kommit till Finland. Tomas Nylund känner bara till en annan skogsägare som har investerat i den nya kedjeröjsågen. Jag kom faktiskt i kontakt med sågen när jag läste en artikel i Skogsbruket och därefter hittade jag ett klipp på Youtube. I filmen arbetar en person i skogen med en kedjeröjsåg och det hela ser så enkelt ut. Efter det beslöt jag att slå till och köpa en själv, säger han och skrattar. Servicen och informationen som jag får vid Maskin- Nygård i Vasa är också mycket bra. Där har de reservdelar och personalen är mycket tillmötesgående. Och priset? Den är förstås dyrare än en vanlig röjsåg som kostar mellan 400 och 500 euro. Jag betalade cirka en tusenlapp och visst sved det till en början att göra investeringen, men med facit i hand var den värd priset. För nu går också arbetet i skogen betydligt fortare. Aktiv skogsägare Tomas Nylund, som äger skog både på Replot och i Munsala, är en typisk modern skogsägare. Han livnär sig inte på skogen utan har ett civilt arbete som montör vid Wärtsilä. Men det hindrar honom inte från att utöva aktivt skogsbruk med allt från plantering, röjning och gallring. Trots att jag arbetar åtta timmar per dag fem dagar i veckan orkar jag faktiskt vara upp till sju timmar i skogen på helgen. Att han själv har vuxit upp i skogen bidrar till hans stora intresse för att vara ute i naturen. Jag har varit med och planterat skog och tagit ut stockar ur skogen. För mig betyder skogen rekreation och Med kedjeröjsågen kan man också stamkvista samtidigt som man röjer. att jag får frisk luft. Jag tycker också det är intressant att se när skogen växer och att man ser att arbetet som man gör ger resultat. Det som också driver mig är att vi värmer huset med ved. Jag är tvungen att hämta det ur skogen och på årsbasis behöver vi cirka 18 fastkubikmeter. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Att vässa kedjan kontinuerligt är viktigt för att svärdet inte ska nötas. Kedjeröjsågen klarar även grova stockar. Skogsbruket 5/

12 Skadat virke blir timmerstuga Granbarkborrarna angrep Kaj Lönnroths skog i höstas. Men virket går inte förlorat, det kommer till användning i hans hobby, att timra. De allvarligaste granbarkborreangreppen vid sydkusten har skett på axeln Pernå, Liljendal och Lappträsk. Angreppen i kustskogarna i Borgå är inte lika illa, men också här har skogsägare fått sin beskärda del av barkborrarnas framfart, berättar revirinstruktör Ove Simosas på Södra skogsreviret. Livskraftiga granar angrips Kaj Lönnroth i Jackarby, Borgå, fick i vintras avverka cirka en halv hektar granskog som granbarkborrarna angripit. Ungefär 30 kubikmeter av virket var rottorrt. För säkerhets skull avverkades ett par hektar runtomkring eftersom granarna var infekterade, men det syntes inte ännu märkbart på stammarna. Vi står inför en helt ny situation. Granbarkborrarna angriper starka livskraftiga granar. Hittills har de bara gett sig på svaga och döende granar, säger Simosas. Rekommendationerna går ut på att så länge skogsägaren sköter sin skog är den motståndskraftig mot skadegörare, men det här verkar inte gälla för granbarkborren. Han understryker att granbarkborreskador i skogen inte handlar om att skogsägaren skulle ha misskött sin skog. Ove Simosas (t.v) och Kaj Lönnroth berättar att granbarkborrarna också angripit kustskogarna i Borgå. Hög älgtäthet i Jackarby Lönnroth är självverksam skogsägare och vad han nu ska plantera på figuren vållar bekymmer. Ibland har jag fått tre gånger kompletteringsplantera på mina planteringsytor. För mig är den täta älgstammen ett verkligt gissel. Inget verkar skrämma iväg älgarna. De väntar tåligt i skogsbrynet tills jag kör hem från skogen på kvällen. Efter att älgstängslet byggdes vid motorvägen kommer älgarna inte vidare utan de samlas här i bygden i grupper på ibland femton stycken. Granbarkborren svärmar vid grader. Man kan se små bruna eller färgade borrmjölshögar på stammen där granbarkborrarna borrat in sig. Nu får jag följa upp om granbarkborrarna angriper igen, konstaterar Lönnroth. Simosas berättar att äldre gallrade granbestånd nu är i riskzonen, alltså de granskogar som i skogsbruksplanen är utvecklingsklass 03. Och glöm inte att kolla skogen extra noga runt redan angripna granstammar. Klara spelregler Lönnroth har inte en skogsförsäkring som täcker insektskador. Sannolikt skulle han inte heller ha fått ersättning för sin skadade skog. För att nå över självrisknivån krävs ungefär skadade stockstammar. 12 Skogsbruket 5/2011

13 De skogsägare som har haft möjlighet att söka ersättning för granbarkborreskador har fått sina pengar. Efter att skadeanmälan lämnats in kontaktar försäkringsbolaget mig och jag utför värderingen. Försäkringen täcker skadan, berättar Simosas. Från industrins sida är spelreglerna tydliga. Då barken hålls kvar på stammen duger granbarkborreskadat virke till sulfatfabriker, dvs. det kan användas av samma fabriker som använder tallmassaved. Faller barken bort är det energivedshögen som gäller. För tillfället är det inte så stor prisskillnad mellan energived och sulfatved, förklarar Simosas. Gammal byggstil fascinerar För Lönnroth kommer allt granbarkborreskadat virke till användning. Timrande och gammal byggstil är en hobby för honom och via timringskurser har Lönnroth fått upp ögonen för att utnyttja rottorrt virke. Stugan Lönnrot för tillfället jobbar med är ett slutarbete och på samma gång ett praktexemplar på vad man kan göra av rottorrt virke. Nu lönar det sig att såga upp barkborreskadat virke, väntar man ett år hinner det spricka upp. Rottorrt virke har flera fördelar, virket är färdigt torrt och vrider sig inte. Jag använder det skadade virket till stugans takkonstruktioner. Väggarna har jag byggt av tidigare uppsågade torra stockar. Hans nästa projekt är att göra utomhusmöbler av granbarkborreskadat virke. De kommer att behandlas med olja och tjära. Bråda tider Lönnroth brukar låta Robert Johansson i Sannäs, Borgå, såga upp hans torra virke. Den snörika vintern har lett till att Johansson inte kunde börja såga förrän i slutet av april. I vår har han fått såga upp en hel del granbarkborreskadat virke. Främst använder skogsägare det skadade virket till eget husbehov. Granbarkborrarna för med sig en blånadssvamp som leder till en försämrad virkeskvalitet, men virket är inte skört. Alternativt använder skogsägarna virket till brädfodring eller som ytterpanel, som innerpanel fungerar virket inte. Eller så reparerar de till exempel garagen, berättar Johansson. Han köper också i viss mån insektskadat virke från lokala skogsägare. Men det finns inte någon direkt marknad för granbarkborreskadat virke. Det här är en så ny situation. m Text och foto: Marianne Palmgren Så här ser granbarkborreskadat virke ut. Kaj Lönnroth gillar gammal byggstil. Snabba ryck för borrar Svärmar vid grader Först på plats är hanen som gnager en yngelkammare. Honorna gnager därefter gångar från kammaren. När larverna kläcks äter de sig fram i en egen gång. Det typiska gnagmönstret har uppstått. I början eller mitten av juli förpuppas larverna och nya borrar tittar fram efter någon vecka. De nykläckta försöker sig på en ny generation avkomma. m Skogsbruket 5/2011 Robert Johansson har fått såga upp en hel del granbarkborreskadat virke. 13

14 Smidigt att ha elektronisk skogsbruksplan För ett år sedan tog skogsvårdsföreningarna steget in i dataåldern på allvar. Då introducerades tjänsten SilvaNetti, en elektronisk skogsbruksplan för markägare. En av många nöjda användare är Mikael Nygård. Jag tycker programmet är överskådligt och jag kan enkelt välja olika skogsfigurer och se vilka åtgärder som fordras. Jag är mycket nöjd med den här tjänsten, säger Mikael Nygård. Jag ser vilka arbeten som väntar Det som han syftar på är webbtjänsten SilvaNetti, en elektronisk skogsbruksplan för markägare, som skogsvårdsföreningarna lanserade för drygt ett år sedan. Silva- Netti är en webbtjänst där skogsägaren enkelt kan söka fram olika kartor över skogsegendomen. Texter åskådliggör egendomens aktuella situation och skötselbehov. Sökfunktionerna är flera och man kan enkelt hämta skogsfigurer till exempel för en gallring. Temakartor, scheman och sammandrag är till hjälp för att uppfatta helheten och underlättar beslutsfattandet. Temakartorna omfattar flera olika ämnen. Det som är bra med Silva- Netti är att det finns förslag till åtgärder som röjningar och förnyelseavverkningar. Jag behöver bara logga in och se vilka arbeten som väntar. Tjänsten lämpar sig mycket bra för markägare som har många olika skiften utspridda. Nygård, 55, började använda den elektroniska tjänsten i höstas i samband med en generationsväxling. Det var en kontaktperson vid Skogsvårdsföreningen Österbotten Vi erbjuder SilvaNetti gratis ett år efter det att tjänsten tagits i bruk, säger Jan Slotte som är verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten. som rådde honom att börja använda tjänsten. Jag är ingen datorexpert utan har enbart grundkunskaper, men det är tillräckligt för att klara av SilvaNetti, som är lättanvänt. Bättre översikt Han ångrar därmed inte beslutet att ta steget in i dataåldern även när det gäller skogen. Tidigare hade jag en massa papper i olika mappar, men att ha skogsbruksplanen elektroniskt är mycket smidigare. Genom tjänsten har jag bättre översikt av min skog och det underlättar också skogskötseln att min skogsbruksplan ständigt är uppdaterad, säger han. Enligt Jan Slotte, verksamhetsledare för Skogsvårdsföreningen Österbotten, har SilvaNetti kommit igång enligt förväntningarna. Det har inte varit någon rusning och det är framför allt yngre nya skogsägare som är intresserade av tjänsten. Men användarna ökar kontinuerligt och elektroniska tjänster får en allt större roll inom hela skogsbruksplaneringen. Förutsättningen för att en skogsägare effektivt ska kunna använda SilvaNetti är att det finns en gällande skogsbruksplan för skogsfastigheten och att planen kan överföras till webbtjänsten. Ett separat avtal om att överföra planen och ta SilvaNetti i användning görs med skogsvårdsföreningen. Om det inte finns en skogsbruksplan för skogsfastigheten, kan skogsägaren beställa en plan från skogsvårdsföreningen. Om skogsbruksplanen är föråldrad och inaktuell, lönar det sig att komma överens med skogsvårdsföreningen om att den ska uppdateras innan planen överförs till SilvaNetti, förklarar Slotte. Skogsvårdsföreningen Österbotten erbjuder SilvaNetti gratis ett år efter det att tjänsten tagits i bruk. Därefter debiteras en årlig uppdateringsavgift. Markägare som vill bekanta sig med tjänsten kan göra det på fi. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk 14 Skogsbruket 5/2011

15 Bioenergi En outnyttjad bränsleresurs Med stigande priser och ökande efterfrågan på biobränslen blir det alltmer intressant att tillvara ta skogsbränslen längs vägkanter och åkrar. Ett underhåll som bara medför utgifter kan bli en resurs och i vissa fall en lönsam affär. Nettot vid skogsbränsleuttag längs vägkanter och åkrar varierar mycket. Vegetationen är ofta mycket ojämn, både i täthet och i dimension, vilket gör det svårt att uppskatta virkesmängdera. Kostnaden för avverkning beror även i hög grad av trädens och slyets grovlek. Extra inkomster åt markägaren I Österbotten har skogsvårdsföreningen redan i flera år avverkat sly och klenvirke som växer längs vägkanter och åkerkanter. Medeldiametern på träden ska vara minst 8 10 centimeter för att det ska vara ekonomiskt lönsamt, säger Jens Helenelund på Skogsvårdsföreningen Österbotten. Då får skogsägaren en nettobehållning som i snitt är 1 5 euro/m³ före skatteinnehållning. Det är vanligare att vi hugger längs åkerkanter än längs vägkanter. Oftast tar en markägare kontakt och när vi kommer med avverkningsmaskinen till hans åker, sprider sig ryktet i byn och många fler markägare vill ha sina åkerkanter rensade från sly. Vägkantsavverkningarna gör Foto: Ari Kotiharju vi vanligtvis enbart i samband med att en gammal skogväg ska grundförbättras. Den här typen av avverkning ska göras med avverkningsmaskiner som har giljotin och flerträdshantering. Samma maskintyp kan användas då dikeslinjer öppnas inför en iståndsättningsdikning. Annars är det olönsamt. Skogstraktorn som kör ut virket efter att avverkningsmaskinen lagt upp det i högar har kranvåg, så skogsägaren får betalt för skogsbränslet genast när det är bortkört. Kranvågen har dessutom den fördelen att det är lätt att skilja åt olika markägares virke. När skogstraktorn passerar en rå, nollställer föraren kranvågen. Många problem Småträd från röjning av vägkanter på grund av försummat vägunderhåll är en dåligt utnyttjad resurs för skogsbränslen. Problemet är att tillgången varierar stort från vägsträckor utan småträd och buskar till avsnitt med flera tals stammar per hektar. Det samma gäller för träd runt åkrar. För lönsamheten är det av stor vikt att endast avverka de vägkanter och åkerkanter som ger tillräckligt med skogsbränsle. Kostnaderna ska ställas mot det netto som ett tillvaratagande av skogsbränslet ger. Nu skulle det behövas metoder för uppskattning av uttagsvolymer längs väg- och åkerkanter. Enligt Skogforsk i Sverige pågår diskussioner om möjligheten att använda laserdata och fjärranalys för att bedöma volymerna. m Text: Gerd Mattsson-Turku En skogsväg med buskar och träd längs vägkanten torkar långsammare på våren. En skörd av biomassa längs vägkanter ska ses som en vägunderhållsåtgärd och läggas som en utgift för vägunderhållet. Skogsbruket 5/

16 Gör eget grillkol Med lite klent virke av lövträd, en tom konservburk och en brasa, kan du tillverka ditt eget grillkol. En bra present när du blir bjuden på fest i sommar och inte vet vad du ska ta med dig åt värden eller värdinnan. Som råmaterial behöver du klent lövträdsvirke, ungefär lika grovt som tummen. Träd som du fäller i samband med röjning i ungskogen eller kvistar från grövre träd duger bra. För kolningen behöver du en tom konservburk modell större eller ett plåthink. Råmaterialet kapar du så att du får bitar som är 5 centimeter kortare än höjden på den burk eller den hink som du ska kola det i. Kolningen steg för steg 1. Fyll konservburken med upprättstående pinnar. Pinnarna ska vara 5 centimeter kortare än höjden på burken eller hinken. Packa så hårt att inga bitar faller ur när du vänder burken upp och ner. Gör i ordning brasplatsen så att markbotten är slät. ren nått ungefär 270 grader kommer kolningsprocessen att starta. Det tar ungefär två timmar innan kolet i en 10 liters konservburk är färdigt. 4. Låt kolet svalna i burken innan du tar bort burken från askhögen och tömmer ut det. Tömmer du ut kolet för tidigt kan det heta kolet fatta eld och brinna upp. Bryt pinnarna i mindre bitar. 5. Grillkol, klara för grillen. Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Vänd burken upp och ner mitt i brasplatsen så att burken sluter tätt nere vid marken. Lägg lite sand eller grus kring burkens kant mot marken. Luft får inte komma in i burken, för då brinner pinnarna upp. 3. Stapla ved kring burken och tänd på. När temperatu Skogsbruket 5/2011

17 Sk o g s v å r d Skogsgödsling ger god avkastning Skogsgödsling är en av de lönsammaste investeringarna man kan göra inom skogsbruket. En kvävegödsling ger cirka 20 kubikmeter extra virke och räntan på investeringen är över 10 procent per år. Ändå är arealerna som gödslas försvinnande små i Finland. Även om gödsling är den lönsammaste investeringen man kan göra inom skogsbruk gödslas endast hektar per år. I Svenskfinland är arealen omkring 100 hektar per år. På sjuttiotalet gödslades hektar per år. Då stöddes gödslingen med statsmedel. När statsstödet drogs in sjönk arealerna för att på nittiotalet ligga nästan på noll. Österbottens skogsvårdsförening har de två senaste åren gödslat cirka 100 hektar per år. I norr har en entreprenör investerat i gödselspridare och gödslingen har gjorts från marken. I Pörtom har 90 hektar torvmarker vitaliseringsgödslats med helikopterspridning Henrik Nylund säger att föreningen gärna skulle ta emot mera beställningar. Idealet skulle vara att kunna koncentrera spridningen till vissa områden för att hålla ner transportkostnaderna för både gödsel och maskin. Gödslingen kostar kring 400 euro per hektar och om effekten är 20 kubikmeter extra stock vid följande avverkning är extrainkomsterna mer än euro per hektar. En riskfri och lönsam investering. Gödsla vid rätt tidpunkt För att få ut det mesta av gödslingen ska den göras vid rätt tidpunkt. På fastmark håller gödslingseffekten i sig i 8 10 år, på torvmark upp till 30 år. För att få maximal nytta finns två tidsfönster som kan utnyttjas. Gödsla åtta år före andra gallringen och 10 år före slutavverkning. Grundidén är att föra in träden i värdefullare diameterklasser. I gallringen är det stor skillnad om träden som gallras ut är stockträd eller massavedsträd och vid slutavverkningen har gödslade skogar en högre stockandel. På fastmark är de lönsammaste objekten att gödsla tallskogar av god kvalitet på karg och frisk mo. De gödslas med en kvävegiva som motsvarar 150 kg rent kväve per hektar. Granskogar på frisk mo kan gödslas med både kväve och fosfor för att ge en extra puff åt tillväxten. På bördigare marker är reaktionen på extra kväve mindre och där är lönsamheten i att gödsla lägre. Torvmarkerna lider ofta brist på fosfor och kalium. Om skogen ser glåmig ut kan det vara idé att låta göra en barranalys för att konstatera om orsaken är näringsobalans. Då kan det rättas till med en vitaliseringsgödsling som delfinansieras med Kemera-medel. Kvaliteten då? Ofta hör jag argumentet att skogsgödsling bara ger upphov till virke av dålig kvalitet. Det är en överdriven farhåga. I virket syns effekten som 0,5 1,5 mm bredare årsringar. Den naturliga skillnaden mellan karga och bördiga marker är större än det här. Med samma argument skulle det alltså inte vara värt att ta virke från lundartade moar. Skydda vattnen I Pedersörenejden erbjuder Skogsvårdsföreningen gödselspridning med skogstraktor. Henrik Nylund vill ha samfällda projekt för bättre ekonomi. I Pörtom gödslades 90 hektar torvmarker med helikopterspridning Helikopterspridningen är effektiv men startkostnaden är hög så det krävs omkring 100 hektar för en vettig ekonomi. För att skydda vattendragen från övergödning är det viktigt att lämna skyddszoner. Helikopterspridning är ännu tillräckligt exakt för att kunna garantera att bäckar, tjärnar och sjöar med stränder inte gödslas. Flygplan blir för storskaligt och därför används inte längre. Grundvattnet är en viktig resurs och på grundvattenområden ska man inte ta några risker. De ska lämnas utanför gödslingsprojekt. På torvmarkerna används ett gödselmedel där fosfor är hårt bundet till järn för att förhindra utlakningen. Fosforn löser sig långsamt under 30 års tid så att växtligheten hinner ta upp näringstillskottet. m Text: Johnny Sved Foto: Henrik Nylund Skogsbruket 5/

18 Sk o g s v å r d Ädellövträd det lilla extra i skogen Ädellövträden hör inte bara hemma i alléer och finare parker. Till exempel kring en frodig bäck kan man skapa en speciell skogsmiljö. Det börjar bli bråda tider för forstmästare Gunilla Holmberg i Sibbo. Beställningarna droppar in i jämn takt. Plantskolan i Massbybacka i Sibbo är specialiserad på att producera och förmedla ädla lövträd, specialplantor och prydnadsplantor. Plantbeställningen är ofta en impulsiv handling från skogsägarens sida och det är en utmaning för mig att kunna svara på efterfrågan. Att lära känna sin skog Holmberg berättar att skogsägare som är intresserade av ädla lövträd kan grovt delas in i två kategorier. De som har virkesproduktion och ekonomi för ögonen och de som har skogsbruk som hobby och vill skapa något speciellt i sin skog. Att skapa en dunge av ädellövträd kan vara ett ypperligt sätt för den nya skogsägaren att lära känna sin skog och skogens ekologi, tipsar Holmberg. Antingen ringer skogsägarna själva upp till plantskolan eller så får Holmberg plantbeställningen via en skogsfackman. Skogsägarna brukar vara pålästa när de tar kontakt, till exempel vill de skapa en hassellund. Alternativt diskuterar vi oss fram till en lösning. Jag försöker ringa in boniteten med några frågor och komma med förslag. Exempelvis frågar jag om marken är fuktig, hur bördig den är, och hur det avverkade beståndet såg ut. Älg och sork gillar lövträd Den höga älgtätheten är ställvis det största hindret mot att odla ädellövträd i skogen. Det blir dyrt att mata älgar med plantor som kostar närmare fyra euro per styck. Skogsägaren kommer att behöva sorkskydd, skyddsnät och avskräckningsmedel. En möjlighet är att placera dungen i närheten av bebyggelse och utanför älgstråk. Bästa repellenten är SAKO 308 eller en medveten avskjutning av älgstammen, säger Holmberg. Störst efterfrågan är det på ek- och askplantor. Holmberg säljer i regel under plantor per kund. Jag rekommenderar mellan 50 och 400 plantor. Lämna 5 6 meter mellan plantorna om man planterar en yta på en hektar. Minimiantalet är 50 stycken för att få ett bestånd i framtiden och man måste räkna med vissa förluster. Då krukan har en rotvolym på 1,3 liter är plantan cirka 60 centimeter. Större plantor har mindre behov av gräsbekämpning. Det handlar om hur skogsägaren prissätter sin egen arbetsinsats. Holmberg efterlyser ett nytänkande i skogbruket kombinerat med en begränsad mängd kreativ galenskap. Till exempel planterade jag lärk kombinerat med tall på lundartad mo. Tanken var att tallen plockas ut i gallringar och säljs som massaved och då har kvaliteten mindre betydelse. m Krävande skönheter De ädla lövträden är speciella på grund av sin kulturella och historiska bakgrund, sin sällsynthet och för virkesvärdet. Men de kräver både uppmärksamhet och omvårdnad. Foto: Fotoakuten Eken en del av vårt kulturlandskap Ek är mest anspråkslös vad jordmånen beträffar. Bäst växer den i lundar och på lundartad mo, i sand- och mulljord. Eken tål inte vattensjuk mark eller styv lera. Planteringstätheten kan vara 5 x 5 meter med till exempel ett lika stort antal tall- eller granplantor. Ekplantorna måste skyddas med ett tillräkligt högt skyddsrör. Sidokvistarna kan beskäras med sekatör tills den kvistfria stammen är cirka 3 meter lång. I blandbestånd med ek bör björk undvikas. Björken kan lätt skugga eken och lockar älgar. 18 Skogsbruket 5/2011

19 Almen barockens parkträd Hos oss förekommer två arter, skogsalm och vresalm. I de flesta fall duger åkermark bra för båda. På skogsmark bör växtplatsen minst motsvara lundartad mo. Vresalmen är ett av de få trädslag som tål våt mark, till och med tidvis översvämning. Almen borde också efter planteringen skyddas med skyddsrör. En lämplig planteringstäthet är 5 x 5 meter. Som blandträdslag kan björk eller klibbal användas. Ask viktig i bondesamhället Ask är krävande och växer bäst i kalkhaltig jord. I större mängder lämpar sig den framför allt på lundkärr som ett inslag i bestånd av klibbal eller i lundskog i blandning med andra trädslag. Asken tål skugga relativt bra, men växer dock bäst i fullt solljus. Skogslind majestätiskt inslag i landskapet Lind är mer krävande än ek men inte lika kräsen som ask. Bäst växer den i näringsrik, fuktig jord. Den kan oftast också planteras på åkermark. Vattenskott förekommer ofta hos skogslind. I motsats till andra ädla lövträd är linden inte speciellt känslig mot gnagar- eller älgskador och behöver därför nödvändigtvis inte skyddsrör. Det är viktigt att bara material som härstammar från inhemska frökällor används. Lönn fiolbyggarnas virke och landskapets färgfläck Lönn är lättodlad. Den sprider sig lätt och kan tränga undan andra trädslag, vilket kan vara en nackdel. Den borde inte användas för restaurering av lundskog. Lönnen odlas vid åkerkanter och längs vattendrag. Lönnen är mycket känslig mot djurskador, men repar sig ofta även efter hårda angrepp. Hassel lundskogens hjärta I restaurering av lundar kan man också använda buskar. Av dessa är hassel en av de lämpligaste arterna. En lämplig kombination på skogsmark är ek och hassel, men då ska inte gran användas som blandträd. m Text: Marianne Palmgren Foto: Fotoakuten Plantproduktionen sjönk I fjol producerade landets skogsplantskolor totalt 159 miljoner plantor. Det var omkring 20 miljoner mindre än Granplantornas andel är fortsättningsvis störst. Två tredjedelar av produktionen är gran och knappt en tredjedel tall. Björkens andel har under hela 2000-talet varit 2 3 procent. Så gott som alla plantor är i dag täckrotsplantor. I fjol importerades drygt 14 miljoner plantor från Sverige och 2 miljoner från Estland. Exporten uppgick till 2,7 miljoner plantor. Det var främst granplantor och de fördes till Sverige. m Visste du att För att göra det papper som ett sidigt nummer av Helsingin Sanomat innehåller, behövs det 0,85 liter massaved, dvs. knappt en mjölkförpackning. Vad planteras i skogarna? En procent av skogsodlingsarealen i Svenskfinland och på Åland planteras med björk. Det framgår av Skogsforskningsinstitutets färska statistik. Skogsbruket 5/2011 Granplantering dominerar, vilket är fullt naturligt då tall ofta förnyas genom sådd eller naturlig förnyelse med fröträd. Av skogsodlingsarealen planteras i Svenskfinland 58 procent med gran och på Åland 66 procent. Björkplanteringarna är få, bara 55 hektar i Svenskfinland och 2 hektar på Åland. Risken för älgbetning avhåller skogsägare från att plantera björk. Förutom tall, gran och björk planteras också lite klibbal, asp och sibirisk lärk. Åkrar fortsätter att beskogas. På Åland inplanterades i fjol 2 hektar åker med skog, i Österbotten 32 hektar och vid Sydkusten 17 hektar. Åkerplanteringarna på Åland brukar ligga kring ett par hektar per år, säger Henrik Pettersson på Ålands landskapsregering. Oftast är det fråga om mindre åkrar i skärgården, där det inte längre är lönsamt att odla på grund av att de ligger långt inne i skogen, är dåligt dränerade eller på annat sätt är svåra att bedriva jordbruk på. Fjolårets areal på 2 hektar berörde sex markägare, så åkerarealerna som vi beskogar är små. På åkrar planterar vi gran och i liten utsträckning björk. Markägare kan få stöd för beskogning av ur bruk tagen åkermark. Stödet utgörs av bidrag för högst 50 procent av arbetskostnaden samt för hela plantkostnaden. m Text: Gerd Mattsson-Turku 19

20 Ibland krävs det yrkesmän Trädfällning på tomter kan inte jämföras med trädfällning i skogen. På tomter finns det hus, elledningar, buskar och trädgårdsland som ska skyddas. Och träden är ofta rötskakade, vilket gör att de inte är pålitliga. Bore Lindström på Allforest Ab Oy i Lovisa har många års erfarenhet av skogsarbete, både med att fälla gårdsträd, röja och plantera skog. SKOGSBRUKET är med en eftermiddag när han ska fälla tio stora aspar och klibbalar på en tomt i Lovisa. Av säkerhetsskäl kommer jag aldrig ensam till en tomtavverkning, säger Bore Lindström när han stiger ur bilen. Oftast är det någon av mina anställda som jag har med mig, men idag är det Jesper Röök. Han är egen företagare inom samma bransch. Röta, hur hård vind? Bore och Jesper inspekterar träden de ska fälla. Är de rötskadade, åt vilket håll lutar de och var är trädens tyngdpunkt? 20 Skogsbruket 5/2011