attention ung Vad är en hemmasittare? TEMA medlemstidning för Riksförbundet Attention nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "attention ung Vad är en hemmasittare? TEMA medlemstidning för Riksförbundet Attention nr 3 2013"

Transkript

1 attention medlemstidning för Riksförbundet Attention nr TEMA attention ung 23-åriga Victor: "När jag fotar kan jag vara mig själv" 25-åriga Jennifer: "Att vara hockeytränare är det roligaste jag gjort" Vad är en hemmasittare?

2 attention innehåll Skyddsfaktorer för barn och unga Nya skolmöjligheter för barn och ungdomar inom autismspektrum När man beskriver barn och unga med neuropsykiatriska diagnoser så börjar man ofta med problemen. Svårigheter att vänta, att kontrollera känslor och humör, att planera och organisera, att kunna samarbeta och förstå instruktioner, brukar lyftas fram. Svårigheter som leder till många misslyckanden vilket i sin tur ökar risken för oro, ångest och depression. Inom Attention tror vi att det är minst lika viktigt att belysa de skyddsfaktorer som ökar unga människors möjligheter att må bra. Det handlar framförallt om: Stöd från förstående föräldrar och andra vuxna Öppenhet med att söka hjälp Samarbete mellan familjen och skolan och andra berörda Att få hjälp att klara skolans mål Starka band till familj, släkt och vänner Möjlighet att delta i fritidsverksamet (idrott, kultur med mera) Flera av artiklarna i detta nummer handlar om hur det är att växa upp och vara ung med NPF. En del speglar den något mörkare sidan, en del den ljusare. Till det som många ungdomar finner problematiskt hör svårigheterna att få till en fungerande skolgång. Får man inte bukt med skolan någorlunda snabbt resulterar det ofta i hög frånvaro och i värsta fall avbruten skolgång och hemmasittande, som finns att läsa om på sidan 12. Vi tar också upp behovet av att mötas av förstående vuxna. Skolors dåliga sekretesshantering, som lyfts fram i en färsk rapport från BRIS, är oacceptabel. Elever som vänder sig till någon i skolan i förtroende ska inte behöva uppleva att informationen förs vidare utan att de själva vill det. På den ljusa sidan lyfter vi fram några unga vuxna som hittar rätt. Hockeytränaren Jennifer delar med sig av lusten till idrott, behovet att få utlopp för sin rastlöshet och att lyckas med något. Fotografen Viktor berättar om hur fotograferandet blev en väg bort från kriminalitet och droger. Vi berättar också om Attentions egna aktiviteter för ungdomar. Inom projektet Attention UNG tog förbundet fram material och metoder som visar hur man kan skapa verksamheter som kan bidra till att ge våra ungdomar en mer stimulerande fritid och fler sociala kontakter. Projektet har lämnat flera filmer och informationsmaterial efter sig som finns på Attentions webbplats. När denna tidning kommer ut gläds vi också åt att vår bok Det finns alltid ett sätt just utkommit. Den bygger på erfarenheter och råd från unga vuxna med ADHD. De delar med sig av praktiska råd för att få vardagen att fungera bättre. Boken är indelad i olika teman som till exempel relationer, hemma, ekonomi, arbete och studier. Du kan beställa den i vår webbutik och läsa mer om den på sidan 22. Höstterminen 2013 startar Svedenskolan Mälarhöjden, en grund- och grundsärskola för barn inom autismspektrum. Höstterminen 2013 startar Häggviks Gymnasium utbildning för ungdomar inom autismspektrum. Båda skolorna erbjuder utbildning med hög kvalitet, små undervisningsgrupper, individuellt utformade insatser och en miljö som stärker elevens självkänsla. Mer information och kontaktuppgifter finns på Svedenskolan och Häggviks Gymnasium ingår i Utvecklingspedagogik Sverige AB VILL DU VETA MER OM ADHD? Besök hemsidan för dig som är patient, förälder eller anhörig/sjukvårdspersonal. Janssen-Cilag AB Box 7073, SE Sollentuna. Tel Fax JC Här kan du läsa mer om orsak, utredning och behandling av ADHD. Ann-Kristin Sandberg Ordförande Attention Janssen-Cilag AB LEDARE 4 AKTUELLt 6 TEMA attention ung 6 Ungdomar träffas via Attention 7 Studenter med NPF får extra stöd 8 Idrotten stillar Jennifers rastlöshet 10 Astroteatern - en teater- grupp för unga med NPF 12 Hemmasittande barn som inte orkar gå till skolan PORTRÄTT Victor Wikander Cleo får hjälp att ta makten över sitt liv Josefin, präst med ADHD film & böcker 25 FÖRBUNDSNYTT Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Ansvarig utgivare: Anki Sandberg Redaktör: Linnéa Rosenberg E-post Telefon: Formgivare: Lovisa Schiller Annonsbokning: Adressändring: Prenumerationer och frågor: Frågor till Riksförbundet Attention: Omslagsfoto: Malena Ranch Korrektur: Birgitta Engholm Tryck: Exaktaprinting AB Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), deras anhöriga och professionella inom området. Boken "Det finns alltid ett sätt" är en del i Unga vuxna-projektet som bedrivs av Riksförbundet Attention med stöd från Arvsfonden. Läs mer om våra projekt på 3

3 aktuellt Barn med psykisk ohälsa tvivlar på vuxenvärlden Undersökningar visar att omhändertagna barn har fått skrämmande dålig skolundervisning. Barn beskriver ingående hur de känner sig deprimerade, har ångest, stress, sömnproblem, ätstörningar och att de skadar sig själva på olika sätt. De vill ha hjälp att må bättre men tvivlar på att vuxna ska förstå och kunna hjälpa dem. Text: Karin Forsberg & Lillemor Holmgren Det framgår av BRIS rapport Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. - Vi har gjort en kvalitativ analys och en sammanställning av drygt 1500 Ångest, stress, panik och rädsla är det jag upplever oftast. Jag är rädd för i princip allt. chatt- och mejlinlägg till BRIS där barn och unga berättar om sin psykiska ohälsa, säger Karin Johansson, psykolog och utredare på BRIS som står bakom rapporten. Hos BRIS får barnen vara anonyma och vågar därför berätta om saker som de annars håller hemliga. Det gör rapporten unik, menar hon. Det är en väldigt tung och allvarlig ohälsa som kommer fram. Barnen beskriver bland annat sambandet mellan olika former av utsatthet och den psykiska ohälsa som drabbar dem. De berättar om fysisk och psykisk misshandel, sexuella övergrepp, bristande materiell och framförallt emotionell omvårdnad och svek från vuxna de är beroende av. Det kan handla om kaotiska hemmiljöer och allvarliga familjekonflikter men också om mobbning eller obearbetade traumatiska upplevelser. - Barnen har ofta egna tankar om vad som orsakat deras psykiska ohälsa och upplever att de signalerat till omgivningen att de inte mår bra men att omgivningen inte uppfattar signalerna eller i alla fall inte har agerat. Enligt Karin Johansson är skolors dåliga sekretesshantering ett problem. - Det finns barn som har vänt sig till sin skola i förtroende och där skolan tagit informationen vidare utan att berätta det för barnet. På det sättet bränner man viktiga broar och fördärvar barnens Under mina depperioder är det bara jag och mig själv och vi hatar varandra. förtroende. Barnen ger också andra förklaringar till det motstånd de känner att berätta om sina problem. Ofta handlar det om att de saknar en förtroendefull relation I tre år levde jag i rädsla när min bonuspappa misshandlade mig. till någon vuxen. De kan också känna skam och skuld, oro för konsekvenser och oro för att de inte ska bli tagna på allvar eller bli dåligt bemötta. Många av barnen i rapporten har haft och har kontakter med samhällets hjälpinsatser men deras erfarenheter är oftast inte positiva. De har fått hjälp för sent, fel hjälp eller ingen hjälp alls. Karin Johansson påpekar att samhället måste organisera vård, stöd och behandling på ett sätt så att barnen inte slussas runt mellan osammanhängande insatser. - Barnen måste få vara delaktiga i vårdprocessen och få ett respektfullt bemötande, säger hon bestämt och hävdar att de är fullt kapabla att ta ställning till de insatser som föreslås. Det är helt fel att tro att man gör dem gott genom att ta beslut åt dem. Rapporten Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa hittar du på bris.se Citaten kommer från rapporten. Alla barn har rätt att gå i skolan Distansundervisningen måste begränsas och omhändertagna barn ska ha samma rätt att gå i skolan som andra, skriver Attention i ett remissvar på regeringens utredning om hur utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansutbildning kan förbättras. Foto: Martin Nauclér Undersökningar från bland annat Barn- och elevombudsmannen visar att barn på institutioner har fått skrämmande lite skolundervisning innan den nya skollagen trädde i kraft. - Barn och unga med NPF utgör troligtvis en stor andel av de barn och unga som blir omhändertagna. Det är bra att regeringen nu lyfter deras mänskliga rättighet till skolundervisning, säger Attentions intressepolitiska ombudsman Anna Norrman. Trots att nya skollagen är tydlig med kommunens ansvar för alla elever som bor i kommunen finns det tveksamheter kring om det även gäller barn i familjehem, på HVB-hem eller SiS-institutioner. Därför välkomnar Attention utredningens förslag att kommunens ansvar ska finnas kvar även om eleven tillfälligt befinner sig någon annanstans och att kommunen regelbundet ska följa upp hur det går för eleven. Utredningen ska även ge svar på om distansundervisning i vissa fall kan vara ett alternativ till vanlig undervisning. Den föreslår att det ska krävas särskilda skäl för att en elev ska få delta i distansundervisning och att det ska vara under max ett år. Det tycker Attention är ett bra förslag. Det finns en risk att skolan inte tar sitt ansvar för eleven genom att missköta sitt uppdrag under grundskolan och sedan låta undervisningen ske på distans med motiveringen att eleven har psykosociala problem. Attention menar att de flesta psykosociala problemen ligger i skolans dåliga bemötande av eleven och inte hos eleven själv. - Det kan verka rätt att erbjuda distansundervisning för hemmasittarna med den låga ambitionen att man ska vara nöjd om någon del av undervisningen fungerar. Men skolan har en uppgift som är betydligt mer omfattande än att bara tentera av ämnen, säger Anna Norrman. Attention skriver i yttrandet att varje hemmasittande elev som inte får tillgång till skolsystemet på grund av skolans okunskap är en tragedi. - Vi får flera gånger per vecka samtal från desperata föräldrar som beskriver hur deras barn gett upp hoppet om skolan. I de flesta fall har dessa elever tyvärr lång erfarenhet av att skolan inte lyckats anpassa undervisningen till deras behov, säger Anna Norrman. 4 5

4 tema attention ung Ungdomar träffas genom Attention I flera av Attentions föreningar bedrivs verksamhet som riktar sig specifikt till ungdomar. Träffarna kan vara i form av samtal, filmkvällar eller kultur- och idrottsaktiviteter, men har ofta ett gemensamt syfte att skapa sammanhang och sociala kontakter för ungdomar med NPF. Text: Malena Ranch Foto: Martin Nauclér Studiecirkelmaterial för Attentions tjejgrupper med övningar och teman. Filmen Från deltagare till ledare som följer en grupp ungdomar med NPF som lärt sig planera, organisera och leda aktiviteter för andra ungdomar. Här är några föreningar som har ungdomsaktiviteter idag: Dalarna Katrineholm, Flen, Vingåker (KFV) Malmö Nordöstra Skåne Nyköping Sundsvall- Timrå Stockholm Trelleborg Testpiloterna i Attention Ung provade på flera olika fritidsaktiviteter, bland annat klättring och ridning. Under åren gjorde Attention en särskild satsning på ungdomsverksamhet med stöd från Arvsfonden. Inom projektet Attention UNG arbetade man med att utveckla metoder och verksamheter som kunde bidra till att ge Vill du starta ungdomsverksamhet? På Attentions webbplats finns inspiration i form av filmer och informationsmaterial: Testpiloterna, korta filmer där ungdomar i en av Attentions ungdomsgrupper testar olika fritidsaktiviteter. Porträttboken där unga intervjuvas om sin syn på en meningsfull fritid. Det viktigaste är att få träffas Aktiviteter för ungdomar behöver inte vara så komplicerade. För de flesta ungdomar är det viktigaste att bara få träffas och hänga med andra. Den menar Johan Bysell som har lett ungdomsträffar inom Attention i flera år. En viktig utgångspunkt är att fråga ungdomarna själva vad de vill och vad de är intresserade av. - Något som har varit återkommande på våra samtalsgrupper är vardagstips, alltså att dela med sig av erfarenheter från vardagen, säger Johan. Tipsen kan handla om alltifrån vilket stöd man kan få till att själv berätta om hur man löser olika vardagssituationer. Det är ett uppskattat ungdomar med NPF en mer stimulerande fritid och fler sociala kontakter. Det har lämnat mycket efter sig i form av dokumentation och inspiration till föreningar som vill starta upp verksamhet för ungdomar. Sekvens ur filmen Från deltagare till ledare. tema av flera anledningar. - Det är en möjlighet att få berätta om sina erfarenheter och bli lyssnad på, att dela med sig och bidra till gruppen, men också att få känna igen sig i de andras berättelser och få bra tips på saker man kan göra och testa själv, menar Johan. Att ha en tydlig struktur på träffarna så att deltagarna vet vad som väntar skapar bra förutsättningar för att alla ska känna sig bekväma på träffarna. - Att prata om vad man tycker om att göra och är intresserad av är ett sätt att skapa trygghet i gruppen och att få alla att känna sig bekväma. Det är också ett sätt att se varandras resurser. Det viktigaste budskapet Johan har till andra föreningar är att små steg leder långt. - Det är bättre att bara göra något litet, litet en gång om året grilla korv, se en film, åka pulka än att inte göra någonting. Det är viktigt att påminna sig om att var nöjd med de små stegen de spelar stor roll! Studenter med NPF får extra stöd Funderar du på att börja plugga men undrar om det skulle fungera? På nästan alla universitet och högskolor finns det en kontaktperson eller samordnare som personer med NPF kan vända sig till för att få stöd under studietiden. Text : Karin Forsberg På Uppsala Universitet kan studenter med NPF eller psykiska funktionsnedsättningar få hjälp av Studentstödet. Det är en samverkan mellan Uppsala läns landsting, Uppsala kommun och Uppsala Universitet. Genom att kontakta dem kan man få hjälp med stödinsatser. - Vi bokar in ett möte där studenten får berätta vad det är som fungerar bra och mindre bra i studiesituationen. Då får vi en bra bild av personens behov för att bedöma vilket stöd som skulle vara till hjälp. Vi ser de som kommer hit som studenter, inte patienter. Och vi arbetar lösningsfokuserat och för att hitta individuella anpassningar, säger Eva Persson, som är samordnare. Studenter som har NPF kan till exempel få ett mentorstöd som hjälper till med planering och struktur. Mentorn är en annan student som läser samma utbildning men som har kommit längre och därför kan mer om kursinnehållet och studieteknik. Mentorn hjälper till att planera och strukturera studierna och kan tipsa om vad som är viktigast att fokusera på, fortsätter Eva Persson. Hon rekommenderar blivande studenter att så tidigt som möjligt kontakta den institution som man ska läsa vid och ta reda på så mycket som möjligt om kurserna i förväg. - Det är bra att informera institutionen om vilket stöd man behöver. Om man till exempel behöver anpassad examination är det institutionen som du läser vid som du ska vända dig till. Det är också bra att ta reda på hur kurserna är upplagda. Är det mycket grupparbeten? Hur mycket självstudier är det? Det är viktigt att vara omsorgsfull i förväg. Bra att veta om studiestöd! Som student med funktionsnedsättning kan du gå ned i studietakt men ändå få fullt studiestöd. Om du till exempel väljer att studera med 75 % studietakt men tvingas lägga mer tid än så på dina studier på grund av din funktionsnedsättning, kan du ändå få studiemedel motsvarande 100 %. Kontakta CSN för mer information. Studentstödets tips till blivande studenter Fundera på vad du har för målsättning med dina studier. Vissa läser för att det är intressant och för att få en struktur i vardagen, medan andra siktar på ett visst yrke Kontakta studievägledaren vid den institution du tänkt läsa. Där kan du få reda på hur utbildningen är upplagd, vilka kurser som ingår och vilka krav som kommer att ställas på dig Om du har kontakt med vården och medicineras, är det viktigt att samråda kring studieplanering och ha medicineringen ordnad innan du påbörjar dina studier Det är viktigt att din boendesituation är löst innan dina studier börjar, vid terminsstart är det mycket studierelaterade saker du behöver fokusera på. Detta är extra viktigt om du dessutom flyttar hemifrån för första gången Det är bra om du orienterar dig på universitetsområdet innan terminen startar. Om du flyttar till en ny stad för att studera kan det vara bra att komma i god tid och lära dig hitta i staden Fundera i förväg på vilken hjälp du behöver och kontakta universitetets samordnare i god tid 6 7

5 tema attention ung Idrotten stillar Jennifers rastlöshet Träning är ett måste för att jag ska må bra och min ADHD är en tillgång för jag har hur mycket energi som helst, menar 25-åriga Jennifer som är hockeytränare och har ägnat sig åt flera olika sporter genom åren. Text: Lars Sandberg (kortad och redigerad Attention) Foto: Privat Om jag inte tränar kan jag inte somna på kvällarna Jennifer har alltid haft stor vilja att lyckas och nå framgång, både som utövare och ledare. - Jag tror att idrotten passat mig bra eftersom människorna där ofta är väldigt drivna och tävlingsinriktade. I skolan var jag alltid tvungen att bromsa mig själv, för när jag ville något så drev jag ofta min egen vilja alldeles för hårt. Inom idrotten finns en annan förståelse för det. Ridning, friidrott och ishockey Hon började sin idrottsbana när hon var två år och fick sin första häst. När hon sedan började skolan räckte hästen inte längre till för att stilla hennes rastlöshet. Därför började hon även med friidrott. - Friidrottsträningen låg en och en halv mil ifrån där jag bodde så jag cyklade dit. Sedan tränade jag två timmar och cyklade hem igen. Jag har alltid haft enormt mycket energi så jag tyckte inte att det var jobbigt. Om jag inte tränar kan jag inte somna på kvällarna. Då ligger jag och tänker på hur jag ska förändra världen och är vaken hela natten. När Jennifer var 12 år fastnade hon för hockey och började spela i sin lokala klubb med en före Hitta din fritidsaktivitet på nätet Fritidsnätet.se är en ny webbtjänst där barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning kan hitta fritidsaktiviteter i Stockholms län. Tjänsten är en internetbaserad databas med mängder av fritidsaktiviteter. Som användare kan du på webbsidan ställa in kriterier som plats, aktivitet, funktionsnedsättning och liknande. Du får sedan upp förslag på utvalda aktiviteter baserat på den information som du fyllt i. Jennifer detta elitseriemålvakt som tränare. - Han är den bästa tränare jag haft! Han skapade alltid bra stämning och tog fasta på det positiva, riktade vårt fokus till det som var viktigt och som gjorde oss bättre. Hon har haft flera tränare som gjort precis tvärtom och blivit arga när hon inte förstått deras genomgångar eller taktikupplägg. - Jag kommer ihåg en tränare som behandlade mig som en komplett idiot. Är du dum i huvudet? frågade han mig när jag bett honom upprepa vad han sagt. Nej, men jag förstår inte vad du menade, sade jag. Då är du dum i huvudet, sade han. ADHD som ger energi Jennifer har alltid haft en känsla av att hon fått kämpa mer för att förstå instruktioner och övningar än hennes skol- och lagkamrater. Ändå väntade hon ända till förra året med att göra en utredning eftersom hon inte ville associeras med ADHD. I mitten av januari 2013 fick hon det besked hon väntat sig: - Jag har ADHD, precis som jag trodde. Jag har alltid misstänkt det samtidigt som jag inte tyckte det stämde in på mig eftersom jag förknippade det med att vara stökig och dålig i skolan. Jag hade ju ofta lätt för mig. Nu vet jag mer och ser min ADHD som en tillgång. Jag har lätt för att lära mig nya saker, ett enormt driv och hur mycket energi som helst! Förutom att förstå instruktioner tillhör struktur och planering det som Jennifer har svårast för. - Jag tycker verkligen inte om att komma för sent! Det är bland det värsta jag vet. Jag tror alltid att jag är ute i god tid, men så har jag missat något i planeringen jag kommer på att jag måste äta innan jag åker iväg eller något sådant och vips är jag tio minuter sen. Då känns det jättejobbigt. Får jag då dessutom böter och bestraffningar som många klubbar håller på med, känner jag mig orättvist behandlad. Det handlar inte om att jag är lat och skiter i träningen, tvärtom skäms jag säkert mycket mer än de flesta andra gör när de kommer för sent. Från spelare till ledare Första uppehållet från idrotten kom när Jennifer var 18. Hon skadade sig under en hockeymatch och kunde sedan inte vara med på träningarna på ett halvår. Hon fick en chock när hon upptäckte hur jobbigt hon tyckte det var att vara utan idrott och blev nedstämd och deprimerad när hon inte fick röra på sig. - Jag blev helt knäpp! Jag blev tokig av att inte ha någonting att hålla på med. Då kom jag på idén att starta upp ett eget tjejhockeylag. Det ledde till att det lokala ishockeyförbundet valde in mig som styrelseledamot med ansvar för damhockeyn. Det kändes som ett stort erkännande att jag som var så pass ung fick så mycket förtroende och ansvar. Jag var i princip ensam tjej i förbundet och 20 år yngre än alla andra. Rollen som organisatör och tränare fick Jennifer att börja fundera i nya banor. Hon märkte att hon egentligen trivdes bättre med att leda och hjälpa andra än att pressa sig själv till max i varenda match. - Att vara hockeytränare är faktiskt det roligaste jag har gjort. Då struntar jag fullständigt i om vi vinner eller inte, utan vill bara att alla ska må bra och ha kul. Att vara bäst är inte längre det viktigaste, utan tvärtom jag kan nästan bli arg för att någon inte törs försöka. Idag sportar Jennifer främst för att må bra. Gärna friidrott, kampsporten MMA och långpromenader. Och inte helt överraskande startar hon upp tjejverksamhet i en hockeyklubb i Stockholm. I framtiden planerar hon att plugga idrottspsykologi. - Med den utbildningen kan man jobba med att hjälpa, stötta och inspirera andra idrottare och lag i deras utveckling. Jag har väldigt lätt för att engagera människor när jag brinner för något, så jag tror att det skulle passa mig. Dolda utmaningar om unga idrottare med osynliga funktionsnedsättningar Dolda utmaningar är en skrift som ger tips och råd om hur man bemöter barn och ungdomar med till exempel ADHD och Aspergers inom idrotten. Den är framtagen av Centrum för idrottsforskning (CIF) och riktar sig till ledare, föräldrar och alla som arbetar för att ge alla barn och ungdomar en möjlighet att hitta sin idrott och att utvecklas i sin förening. Den kan beställas på idrottsbokhandeln.se. Att vara hockeytränare är faktiskt det roligaste jag har gjort 8 9

6 Mer än bara teater Amanda och Sara Marianne Scheja Astroteatern är teatergruppen där unga med NPF får chans att visa sina konstnärliga talanger och utveckla sina förmågor till samarbete och kommunikation. Här kan den blyga testa att vara framåt och den som är rädd får öva på sitt mod. Text: Cecilia Brusewitz Foto: Martin Nauclér Jag har lärt mig att öppna mig mera för saker jag normalt inte är van vid Astroteatern teaterverksamheten för unga med asperger och autism - har genrep för pjäsen Den som inte får finnas, gruppens tredje i ordningen. I den lilla teatern Olympia vid Odenplan är luften tät av den nervösa energi som hör till första mötet med publik. När Max Lundqvist öppnar kvällens föreställning med Eka mellan mina hjärtslag så reciterar han dikter som för tankarna till Bukowskis humoristiska svärta och texterna andas levnadsöden kantade av missbruk och Max Lundqvist destruktivitet. Hans röst är kraftfull och språket intensivt och vackert. Han säger själv att han har lärt sig skriva bättre sedan han började arbeta med teatern men också att han har blivit bättre på att hantera sina känslor. - Jag har lärt mig att vara närmare mina känslor utan att må dåligt över dem. Jag försöker se objektivt på dem istället för att direkt bli glad eller ledsen över saker. Trots hans uppenbara begåvning var Max roll i ensemblen långt ifrån självklar i början. Marianne Scheja, teatergruppens regissör/dramaturg/pedagog, berättar hur han cirkulerade de första teaterträffarna hon höll. Nyfikenheten var lika påtaglig som distansen. - Vid tredje tillfället tog Max till slut kontakt och meddelade att han skrev och undrade om jag ville läsa. Jag sa ja och fick senare 500 sidor poesi på mejlen. Jag förstod att jag skulle läsa allt. Vid nästa tillfälle fick jag mycket riktigt frågan Har du läst? Allt?. Jag svarade ja och sedan dess har Max varit med. Han är en viktig del av vår manusgrupp idag. Max är bara ett exempel på hur teatern har blivit en kanal för ett konstnärligt uttryck. Karl Nygrens häftiga monolog QUATTRO K är ytterligare ett. Monologen i fyra delar speglar fyra mäns olika skeden i livet och även här pulserar ett stort humoristiskt hjärta mitt i allvaret. Även Karl tycker att teatern har gett mycket skriver han i ett mejl efter en föreställning när han får frågan om vad teatern har lärt honom. - Jag har lärt mig att öppna mig mera för saker jag normalt inte är van vid. Jag lärt mig att slappna av och lita på mig och Marianne när vi är på Astroteatern och har blivit mera självsäker och mindre pessimistisk av teatern och skådespelet. Föreställningen avslutas med Amanda Larssons starka tragedi Den som inte får finnas, där vi möter en flicka som är på väg in i en psykos och hur hennes föräldrar och vänner inte förmår möta hennes signaler och egen förvirring. Amanda genomgick tidigare en depression och trodde att hon inte skulle kunna spela teater igen. - Men nu kan jag stå på scen igen. Jag har också lärt mig att se folk i ögonen och fått ett lugn. Det bästa är att jag vågar ta plats igen och visa vem den riktiga Amanda är. Alla rolltolkningar kräver förmåga att reflektera över jaget i möte med tiden och omgivningen. Ett arbete Marianne Scheja ägnat mycket energi åt. Hon har själv en gedigen och vindlande bakgrund som bland annat sjuksköterska, familjerådgivare, skådespelare och manusförfattare. Enligt samordnare Annika Stålemark på Stöd&Resurs dagverksamhet som samarbetar med Marianne, så är hennes kompetens en förutsättning för det som visat sig vara ett framgångsrikt arbete med teatern. Flera av deltagarna har förutom sina funktionsnedsättningar riskbeteenden och kan utan en van och vis hand vara svåra att motivera. - I början när jag såg Marianne hålla lektioner yrde det av ofokuserad aktivitet runt henne. Men successivt lyckades hon skapa ett fokus och där det annars kunde explodera bland de unga finns det nu verktyg som gör att de kan hantera starka känslor. Det märks tydligt att de kan använda detta både i dagverksamheten och i andra sociala sammanhang. Man behöver nu bara ta ett andetag så ser man riktigt hur bromsen läggs i. - Varje deltagare får skapa sin karaktär utifrån sina specifika behov att utvecklas som person utifrån tanken Vad är det jag vill bli bättre på i mitt liv?. Sen får man öva på detta under repetitionerna och vara sån på scen för att successivt föra in det nya i sitt övriga liv, förklarar Marianne. I arbetet gör de skillnad på inre och yttre beteenden. Det yttre beteendet kan innefatta hur man pratar och rör sig. - Man kanske vill öva sig på att artikulera sig bättre, prata högre eller gå rakare. Det inre beteendet kan vara hur man bemöter någon som tar stor plats eller hur man själv kan tillåta sig att uttrycka sina behov. - Jag arbetar utifrån teater och KBT och har tagit fram en enkel modell som gör alla tydliga - ISK Icke sårande kommunikation, där det handlar om att hitta sin egen pelare. Vad känner jag, vad tänker jag, vad behöver jag? Att jag hittar svaren på det innan jag tar till en attityd, ett beteende. Går till mina behov innan jag går till handlingar jag kan ångra. Det terapeutiska arbetet sker därmed, förutom de individuella samtalen, parallellt med teaterlektionerna. - När jag tittar i bakspegeln så ser jag hur långt vi har kommit. Det kommer väl alltid hända saker i gruppen och helt konfliktfritt är det inte. Men det är en sådan stor skillnad från hur det var i början. Det gäller bara för varje person att hitta styrkan i sig själv och i vårt gemensamma arbete och sen är det bara att fortsätta mot nästa pjäs. Varje deltagare får skapa sin karaktär utifrån sina specifika behov att utvecklas som person utifrån tanken Marianne Scheja TABLETTROULETT - en svart komedi Premiär 3 / 3 kl på Olympiateatern 2014 Världsgenombrott för neuropsykiatriska diagnoser! På gott och ont har en industri vuxit fram. Är piller vår tids universallösning? Myndigheters statistik visar en dramatisk ökning i utskrivning av piller. Vore vård att föredra? Hur mycket styr läkemedelsbranschen? Har vården blivit otillgänglig? Läkare och sjuksköterskor såväl som patienter känner vanmakt. Sibylla och Lennart som forskar för läkemedelsbolagets räkning, vill lura Bosse att sätta in mer medicin och Sibylla som fått en forskartjänst deltid hos Lennart, har dragit ner på personal. Tystnadsavtal är skrivet mellan Sibylla och Klara Klorin om marknadsföringen. Hur ska patienterna veta om de har behandlats på rätt sätt? De känner sig felbehandlade, att de fått fel diagnos, att de utsatts för tveksamma metoder. De som vill in kommer inte in trots att de använder de fulaste grepp. De som vill ut kommer inte ut och är beroende av läkemedel

7 tema attention ung Hemmasittare barn som inte orkar gå i skolan Vad är en hemmasittare? Ett barn som har varit hemma från skolan en månad eller mer, säger specialpedagogen Elisabet von Zeipel, som har arbetat på Aspergercenter i tio år och mött många hemmasittande unga som vuxenvärlden står handfallen inför. Text: Cecilia Brusewitz Foto: Lovisa Schiller, Lillemor Holmgren & Lars Jevbratt skojs skull. När de har hämtat kraft och kommer i kontakt med sin förmåga, då kommer motivationen. Elisabets budskap är relativt enkelt: Ett barn med en funktionsnedsättning som ADHD eller Asperger sliter ofta något oerhört med att få omvärlden begriplig och möjlig. De här barnen vill, men på grund av funktionsnedsättningen kan de inte alltid delta i undervisningen på samma sätt som sina jämnåriga. Orken räcker inte när de samtidigt sliter med sina bristande förmågor. Men hennes erfarenhet är att det ofta går bra. Till sist. Om barnet blir mött i sin utmattning och får en chans att hämta tillbaka krafterna så vänder det för de allra flesta. De tar sig ut i livet igen men med verktyg att hantera sin stress. - Att leva med NPF höjer stresskänsligheten och det tar energi. Det gnager på en hela tiden. Och barn som lever med förhöjd stress under lång tid reagerar precis som vuxna. Med utbrändhet. Och liksom vuxna människor med utbrändhetssyndrom behöver de här barnen också tas på allvar och få möjlighet till vila och fullkomlig, kravlös återhämtning. Men Elisabeth är noga med att påpeka att man kan bromsa i tid, innan utbrändheten är ett faktum och hemmavarandet enda sättet att få den fullkomliga återhämtningen. Man måste bara lyssna på barnens signaler. Den onda magen eller huvudet, den stora tröttheten, orkeslösheten. Alla indikationer på att något är övermäktigt. Attention Utbildning hade under våren en utbildningsdag där Elisabet föreläste om just Elisabet von Zeipel hemmasittande barn och unga och kursen blev snabbt fulltecknad. En av de medverkande på utbildningsdagen var Helena Rosenqvist, som är mamma till 14-åriga Mattias som har Helena Rosenqvist ADHD/a u t i s m och har varit hemmasittande de senaste åren. Hon berättade om hur familjen har kämpat för att få skolan att fungera. - Jag kände hela tiden att det var något som inte stod rätt till i första skolan. Vi var oeniga om vilka svårigheter Mathias hade och inte hade. De beskrev en pojke som inte hade några problem och som var omtyckt och driftig. Men Mathias berättade annat. Att han kände sig mobbad, ledsen och ofta uttråkad eftersom han redan kunde det de andra gjorde. I perioder gick han mest runt och hjälpte andra elever eftersom han också hade så svårt att sitta still. På mellanstadiet fick Mathias en ny lärare som såg att han behövde en till en-undervisning och placerade honom i en liten grupp. Det blev ett uppsving men det räckte inte utan Mathias bytte skola i femman. När sedan den skolan bytte lokaler och en resurs slutade, blev det för mycket för den förändringskänslige Mathias. I sexan orkade han inte gå till skolan längre. - Vi försökte arbeta med olika lösningar för att Mathias skulle komma iväg till skolan. Det gick bra en period när han hade en person som kom från skolan och hämtade honom på morgonen. De åt frukost och åkte tillsammans. Men sedan drog de in den tjänsten eftersom den blev för kostsam. Elisabet von Zeipel känner alltför väl igen hur resurser dras in. Paradoxalt nog för att resurserna just fungerar. Barn som lever med förhöjd stress under lång tid reagerar precis som vuxna. Med utbrändhet Det är som att hans motor är trasig Elisabet har fokuserat på just de barn som på grund av sina funktionsnedsättningar inte har samma förutsättningar att hantera exempelvis skolan. Hon berättar om en pappa som uttryckte frustration över sin hemmasittande son med Asperger. - Pappan sa förtvivlat Hur ska jag motivera honom? Han vill ingenting. Han orkar ingenting!. Jag begrundade för ett ögonblick pappans frustrerade utrop och bad sedan att de skulle vända på steken. Kunde det vara så att pojken först och främst inte orkade? Och därför inte ville? Och därmed inte var motiverad? - De barn som jag träffar är inte hemma för - NPF kan inte tränas eller uppfostras bort men man tror ofta att ett barn som har en resurs och fått det att fungera på så sätt har lärt sig att hantera olika situationer. Istället för att se att barnet med hjälp av sitt extra stöd har hittat sin nivå. Att barnet klarar sig tack vare sin assistent. Elisabet lyfter fram faran med den beskäftighet som finns runt om i samhället. Man pratar gärna om sjukdomsvinster, 12 13

8 tema attention ung att barnen och föräldrarna ska ta sig i kragen. - Om det är så att vi ger för mycket resurser i något fall så hellre det än att vi ska utsätta någon för det här. För utbrändhet är ett allvarligt sjukdomstillstånd och ett stort lidande för barnet. Helena har fått känna på konsekvenserna att det inte finns tillräckliga stödinsatser. När Mathias fick förkortade skoldagar fick hon till exempel åka hem på lunchen och hjälpa honom att komma i väg till skolan. De flesta morgnar gick det inte att få honom att gå över huvud taget. Mathias blev hemma. Sovandes större delen av dagen. Han var fullkomligt dränerad på energi och det smittade av sig på hela familjen. Helena berättar hur hon gör det mesta kring honom. Lägger fram kläder, gör frukosten som varje dag består av pasta och tomatsås, och bara finns där. - Det är som att Mathias motor är trasig. Ingenting går av sig självt, beskriver hon. Nu har Mathias börjat på sin tredje skola. I klassen går det åtta pojkar med samma erfarenheter av att leva med NPF och vara hemmasittande. Läraren är en eldsjäl som vill hitta varje elevs inneboende motivation att gå i skolan. Mathias säger att han trivs. Han säger att de lyssnar till honom. Det har gått kort tid än och Helena betonar att det är för tidigt att säga något men att hon känner en försiktig tillförsikt. - Mathias vill ju. Det är bara det att han inte orkar. Häromdagen sa han att han inte orkar gå fem dagar i skolan men att han vill gå i skolan. Helena säger att hon känner en oro inför framtiden. Över hur det ska gå för Mattias. - När oron tar över så ser jag honom sitta ensam i en lägenhet. Jag tror att han kommer vilja flytta tidigt men jag vet inte hur det ska gå till. Jag har svårt att se ett jobb. Hur ska det gå till? Ska han komma och gå som han vill? Själv vill han börja jobba på spelföretag och bo i Stockholm. Jag hoppas att han kan det. Jag hoppas verkligen det. Hikikomori ska bryta isoleringen Projektet Hikikomori ska ge stöd åt unga vuxna mellan 18 och 30 år som saknar en fungerande vardag. Hikikomori betyder, fritt översatt från japanskan, den som drar sig undan och har gett namn till ett utbrett socialkulturellt fenomen i Japan. Hikikomoriernas tillstånd motsvaras av diagnoserna utbrändhet och social fobi och den största andelen är män i åldrarna 20 till 40. Text: Cecilia Brusewitz Projektet Hikikomori har bedrivits i Uppsala sedan 2010 och är ett samarbete mellan socialtjänsten och allmänpsykiatrin för unga vuxna. - Vi arbetar för att kartlägga personernas situation, motivera till förändring, stärka självkänslan och bryta isoleringen, berättar projektledaren Diana Gustafsson. Flera gånger i veckan anordnas aktiviteter. Individuella samtal är också en viktig del av verksamheten. - Projektet är viktigt för deltagarna, som troligtvis skulle ha svårt att få hjälp på annat sätt. Anhöriga har oftast fått bära mycket ansvar och försörjningsbördan för dessa ungdomar och de blir mycket lättade av att deltagarna får stöd, så att de får avlastning. Projektet visar även på att dessa unga vuxna finns och att det finns hål i vårt välfärdssystem eftersom det annars är svårt att hjälpa dem. - Vårt arbete kan leda till att människor som fastnat i en låst situation hemma kan komma vidare i livet och få må bra. Vi kan peka på brister som kan åtgärdas. Vi kan även visa på att hemmasittarna blir allt fler och att åtgärder måste in innan problemet blir alltför stort. Diana menar att begreppet hemmasittare är vitt och kan tolkas på många sätt. - Jag tänker att det är personer som inte finner sin naturliga plats i samhället och därför reagerar med att stanna hemma. Det är inte något man väljer för att man är bekväm utan en isolering man lider av. Hemmasittare har samma behov av gemenskap, självförverkligande och stimulans som alla andra men hindras av att de inte vågar eller inte kan ta steget ut. Projekttiden går ut i mars 2014 men Diana och hennes kollegor ser över möjligheten att driva Hikikomori som en ordinarie verksamhet. Är du tvilling eller förälder till tvillingar? Vi behöver dig för att öka kunskapen om autism och andra funktionshinder! Vi genomför en forskningsstudie där vi jämför tvillingpar, av vilka minst en tvilling har autismspektrumtillstånd, misstänkt autismspektrumtillstånd, eller annat utvecklingsrelaterat funktionshinder. Vi undersöker även tvillingpar utan funktionshinder för att öka kunskapen om orsakerna till neuropsykiatriska problem inom genetik, neurobiologi och psykologi. Ersättning för deltagande (Kr 2000/tvilling), eventuellt inkomstbortfall samt rese- och hotellkostnader finansieras av studien. Intresserade vänligen ring: , Eller mejla Besök eller för mer information om KIND och vår tvillingsforskning ( RATSS ) Möt Patrik Lindberg och hans väg till arbete......på nya solhagagruppen.se Solhaga gruppen Ett gott liv hela livet 14 15

9 porträtt "När jag fotar kan jag vara mig själv" För 23-åriga Victor Wikander har intresset för fotografering blivit en väg bort från kriminalitet och droger. Han fotar för att få energi att orka med vardagssysslorna och det ständiga plåtandet har bland annat resulterat i utställningen ADHD i bilder. Text & foto: Malena Ranch - Jag plåtar hela tiden. Det är min drivkraft, att kunna ta bilder som gör andra glada. Intresset för konst och skapande har funnits med länge. På gymnasiet gick Victor en målerilinje och insåg att det är foto han vill hålla på med. - När jag fotar kan jag vara mig själv. Mår jag dåligt kan jag ta ut den känslan i en bild. Sedan kan jag fortfarande ha mina uppförsbackar, men det har ju alla människor. Fotograferingen får mig att inte falla tillbaka till annat igen. Skoltiden gick ganska mycket upp och ner. Man misstänkte att det var dyslexi som gjorde att Victor inte hängde med på lektionerna. - Jag hade ingen koncentration eller fokus. Men jag tragglade mig igenom skolan ändå. Jag fick väldigt mycket hjälp av mamma och pappa. ADHD-diagnosen fick han som 18-åring, tre månader före studenten. Då började han även äta medicin. Den första tiden mådde han dåligt av biverkningarna, men sedan började saker förändras. - För första gången kunde jag samla mina tankar och fokusera. Jag pluggade upp alla ämnen och fick ett stipendium. Kreativiteten har funnits med på olika sätt genom uppväxten. Som barn var han fantasirik och lekte länge, även när andra gick över till att spela fotboll istället. Idag är fantasin och kreativiteten egenskaper han har stor nytta av i sitt arbete som fotograf och fotoassistent på en reklambyrå. - Jag kommer alltid ett steg längre i att komma på de där knäppa idéerna som ingen annan har tänkt på. Jag tänker hur bilden ska se ut innan jag ens har tagit fram kameran. Även på fritiden är fotograferingen ett stort intresse. Victor försöker stå emot impulsen att komma hem och sätta sig i soffan. - Om jag går ut och fotar mår jag så otroligt mycket bättre. Jag försöker vara hård mot mig själv med det, vara bestämd med det jag vet att jag vill och inte låta latheten ta över. Det kan vara jobbigt att ta sig dit. Men när jag väl är där älskar jag det. Det ger energi resten av kvällen och dagen efter också. Att fota är inte bara ett intresse, utan något som får vardagen att gå runt. - Det fungerar inte att komma hem från jobbet och sedan försöka fixa saker. Att gå ut och göra något gör att jag får den där extra energin som gör att jag orkar diska och betala räkningarna också. Fotograferandet har bland annat resulterat i utställningen ADHD i bilder som visades på Kulturhuset i Stockholm. - Min tanke med utställningen var att bidra till en större förståelse för vad ADHD är och hur det kan upplevas. Man behöver inte vara hyperaktiv på ett sätt som märks utåt av andra, man kan lika gärna vara det inåt i form av konstant stress, förklarar Victor. I utställningen har Victor velat beskriva de olika symtom han upplever av sin ADHD och hur de kan kännas. Han har fått mycket positiv respons på utställningen, både från personer som själva känner igen sig och från anhöriga som fått ökad förståelse av att se bilderna. - De föreställer exempelvis kreativitet, stress, aggressivitet och utanförskap. Och känslan av att allt samlas på hög och att man inte får något klart. Vardagen kan vara ett jävla kaos. Allt kan gå en aning för snabbt och man hinner liksom inte riktigt med. Det senaste året har Victor medverkat i Attentions film Jag har ADHD och i en kommande bok med porträtt av unga vuxna med ADHD. Han har även föreläst på medlemskvällar i ett par olika Attentionföreningar. - Jag vet ju själv hur jag har blivit bemött. Det finns mycket som behöver förändras, i skolan till exempel. Man ska inte bli särbehandlad. Man kanske behöver lite extra hjälp, men man ska inte behöva behandlas som ett problembarn. När man är ung kan man inte riktigt säga ifrån vid sådana anklagelser. Man tar ut det på sig själv istället. I Victors engagemang finns en stark drivkraft att bidra till ökade kunskaper. Och han har lyckats förena engagemanget med ett stort intresse. Victor menar att det kanske är extra viktigt för den som har ADHD att hitta ett intresse som ger extra energi. - Vi har en massa energi men det är inte den sortens energi. Vi behöver den där glädjeenergin! Om vi hittar något som får oss att må jävligt bra så fungerar allt annat också. Jag tänker hur bilden ska se ut innan jag ens har tagit fram kameran Filmen Jag har ADHD där Victor medverkar finns att se på Boken Det finns alltid ett sätt. Lösningsfokus och ADHD ges ut av Attention på Gothia förlag i juni. Victor har tagit bilderna i boken. Läs mer om den på sidan

10 Cleo får hjälp att ta makten över sitt liv Utan mitt personliga ombud vet jag inte vad jag skulle ha gjort, hon kom in i mitt liv som en räddande ängel, säger Cleo Reider. Från att ha varit en ung tjej som helt tappat tron på sig själv och sin egen förmåga, är hon nu på gång att ta makten över sitt liv. Text: Lillemor Holmgren Foto: Cleo Reidin Min dröm är att bli samtalsterapeut och jobba med freaks som jag själv Det är en ständig kamp att ha funktionsnedsättningar som inte syns eftersom folk inte tror på det man säger. Det menar Cleo som fick diagnoserna Tourette och tvångssyndrom redan i tidig skolålder och en ADHD-diagnos som 17-åring. Framför mig sitter en ovanligt vacker tjej, i dag 23 år gammal. Hon verkar lugn, övertänkt och har talets gåva. - Skenet bedrar, säger hon och ler för en sekund innan hon på nytt blir allvarlig. Även om allt är mycket bättre nu, har jag en kronisk depression som jag måste lära mig att leva med. Jag har fortfarande en vriden självbild och trivs inte i min kropp. Hon lever med en stress för att inte svårigheterna ska ta över hennes vilja att komma vidare i livet. - Min dröm är att bli samtalsterapeut och jobba med freaks som jag själv. Hennes egen erfarenhet tillsammans med hennes starka vilja att hjälpa andra, hoppas hon ska bana väg. - Jag vet hur det är att bli mobbad, att inte ha några kompisar och hur svårt det är när tankarna på att inte längre vilja leva kommer, säger hon och berättar att hon bara var elva år när hon gjorde sitt första självmordsförsök. Inte ens hennes mamma visste om det utan hon behöll allt inom sig själv. På högstadiet blev hon en arg tjej, klädd i svart, gick i musikklass och lyssnade mest på hårdrock. Hon fick ätstörningar och det gick sämre och sämre i skolan. Med hjälp av en bra terapeut på ätstörningsenheten blev hon lyckligtvis av med sina ätstörningar. - Mitt i allt det svåra har jag haft tur att ha personer runt mig som stöttat, inte minst min mamma. Så jag lyckades ta mig vidare och kom in på estetisk linje på gymnasiet. Jag fortsatte att må dåligt och fick göra en ADHD-utredning. Cleo var 17 år när hon fick sin diagnos, som hon tycker gav en bra förklaring på varför vissa saker inte funkar. Hon fick en bra gymnasiesamordnare, som bryd-de sig och såg till att hon inte skolkade. Så även om betygen inte var de bästa tog hon sig igenom gymnasiet. Men sedan fanns det ingen självklar väg. - Efter mycket om och men började jag på en folkhögskola och fick så kallad förlängd skolgång med aktivitetsersättning, berättar Cleo med dyster min och förklarar att hon vantrivdes från första början och vägrade gå dit efter en tid. Det var då hennes mamma tog kontakt med Personligt Ombud för psykiskt funktionsnedsatta. En verksamhet som arbetar på uppdrag av klienter med långvarig och svår psykisk problematik och ska bidra till att dessa personer får sina rättigheter, vård- och stödinsatser tillgodosedda. - Elisabet, som mitt personliga ombud heter, kom in i mitt liv som en räddande ängel. Jag hade i stort sett givit upp, hade noll självförtroende och var rädd för precis allt. Jag vågade inte tala med myndighetspersoner av rädsla för att bli dåligt bemött, inte trodd på eller säga fel saker. Enligt Cleo är hennes ombud en trygg, handlingskraftig, påläst och väl insatt i hur personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fungerar och vilka rättigheter och möjligheter som finns. - Hon har hjälpt och stöttat mig på en massa olika sätt, till exempel i kontakter med försäkrings-kassan och mitt aktivitetsstöd, hitta rätt bland utbildningar och kontakt med studievägledare. Tack vare Elisabet är jag i dag mycket mer själv-ständig. Nu kan jag till exempel ringa och träffa min studievägledare på egen hand. Cleo pluggar på KomVux med goda resultat. Hon tecknar, skriver och har en egen blogg där hon bland annat tar upp bristerna inom psykiatrin. Nyligen valdes hon in i Attentions styrelse i lokalföreningen i Uppsala och vill gärna föreläsa om sitt liv med NPF. Hon har flyttat hemifrån och är i dag inneboende hos en kompis. - Och det bästa av allt. Jag har en liten hund att ta hand om. Nu går jag glatt upp varje morgon och ut på promenad. Cleo Reider Attention uppvaktade Maria Larsson Personligt ombud är en värdefull, unik och dessutom lönsam insats som Attention och andra berörda organisationer värnar om. För att trygga finansieringen av verksamheten har Attention, Schizofreniförbundet och RSMH uppvaktat ansvarig minister Maria Larsson. Text: Lillemor Holmgren Foto: Johan Ödmann Genom att Personligt Ombud (PO) arbetar på klientens uppdrag, oberoende av myndigheter och andra intressen, kan ombuden skapa en unik tillit. En rad utvärderingar visar också att insatsen är lönsam för kommunerna, genom att klienterna blir bättre och kan ordna upp sina liv. - Vi fick bra gehör för vårt budskap, säger Attentions ordförande Anki Sandberg. Ministern och hennes tjänstemän höll med om att det är ett problem att ett antal kommuner, främst i Skåne och Västra Götaland, inte har PO. - PO har visat sig bra både för utsatta individer och för kommunerna, säger Maria Larsson och framhåller att regeringen värnar om insatsen och gärna ser att de kommuner som inte har PO inrättar sådana. Maria Larsson 18 19

11 "Jag är en bra präst tack vare min ADHD" Josefin Rådbo Hon är ung, hon är kvinna och hon är präst. Bara det kan provocera vissa. Att hon dessutom har ADHD gör henne till en något annorlunda präst. Det finns så många fördomar att slå hål på, säger Josefin Rådbo och menar att hennes ADHD är en tillgång i jobbet. Ibland går det lite för fort och blir fel men hon är övertygad om att Gud har överseende och kan le åt henne i sin himmel. Text: Lillemor Holmgren Foto: Martin Nauclér - Det här är Dalarnas vackraste plats, säger Josefin stolt och glad över att visa upp sin arbetsplats. Hon slår entusiastiskt ut armarna mot kyrkan som speglar sig i vattnet med de blånande bergen i bakgrunden. Gagnef kyrka, med anor från 1200-talet och med dess nuvarande skepnad från 1700-talets senare hälft, ligger precis där Västerdalälven och Österdalälven flyter samman och bildar Dalälven. - Jag var fyra år när jag första gången sa att jag ville bli präst här, säger hon och berättar att familjen, som inte var eller är särskilt kyrkliga av sig, skratt-ade och tyckte att det var lite gulligt. Till familjens förvåning stod hon fast vid detta under hela sin uppväxt. Efter konfirmationen växte hennes tro och hon engagerade sig alltmer i kyrkan. Vägen var om inte spikrak så utstakad. Hon prästvigdes 25 år gammal. - Jag har alltid varit livlig och haft svårt att sitta stilla och koncentrera mig. Men tack vare ett starkt skyddsnät både hemma och i skolan blev det aldrig några större problem. Jag har fått vara den jag är med mina egenheter och utbrott. Så någon utredning och diagnos som barn kom aldrig på tal och var inte heller nödvändig, menar hon. Hennes mamma såg till att allt fungerade, att hon kom upp på morgonen, att hon åt sin frukost, kom i tid skolan osv. Mormor satt alltid med när hon gjorde sina läxor och hon hade turen att ha lärare som förstod att hon hade svårt med böcker. Hon lärde sig saker genom att lyssna och anteckna. - Så trots att jag aldrig läste en bok, gick jag ut grundskolan och gymnasiet med godkända betyg. Sina drömmar trogen sökte hon sig vidare till prästutbildningen och Uppsala universitet. - Redan under de första veckorna föll allt samman. Jag klarade inte av att leva ensam och fixa alla vardagliga rutiner och klarade heller inga tentor. Koncentrationen räckte bara till första frågan och jag kände mig helt dum i huvudet. Josefin fick genom studievägledaren kontakt med en arbetsterapeut som kände igen hennes symtom på ADHD och tipsade om hur hon kunde gå vidare. Hon kom igång med en utredning och fick sin diagnos 22 år gammal. - Med hjälp av medicin och möjlighet att göra muntliga tentor, lyckades jag med det jag skulle under de fyra och ett halvt år som den teoretiska utbildningen varade. Fortfarande utan att läsa böcker men genom att lyssna. Hon hade turen att få göra sitt praktikår i Gagnef, den kyrka där hon första gången sa att hon ville bli präst. - Jag stormtrivs! Kyrkan ligger inte bara på Dalarnas vackraste plats utan också i en bygd med traditioner där kyrkan står stark. Här är det till exempel självklart att skolavslutningarna ska hållas i kyrkan. Lika viktigt som att människor kommer till kyrkan är att kyrkan kommer till människorna, menar Josefin. - Jag vill ha en kyrka som lever mitt i församlingen, som söker upp människor och tar del av de problem och glädjeämnen som folk har. Som ansvarig för barn- och ungdomsverksamhet är hon ute bland barn och unga så mycket hon hinner. På kyrkans förskolor, på ungdomsgården som kyrkan driver, på högstadieskolan och på ett behandlingshem strax utanför Gagnef där det finns många unga missbrukare. - Jag har alltid prästskjortan på mig när jag är ute bland ungdomarna. Jag vill visa att jag är präst och att jag finns där om de vill prata. Och det vill många. Behovet av att ha en vuxen att prata livsfrågor med och som kan lyssna är stort, menar hon och är glad och lycklig över att få så många ungdomars förtroende. Att hon är ung och har en avspänd stil, underlättar säkert kontakten. Själv tror hon att det handlar mer om hon är en öppen och ärlig person som de kan lita på. Hon är som sagt öppen med att hon har ADHD. Det har sin betydelse, särskilt när hon träffar ungdomarna på behandlingshemmet där flera har diagnos. - Jag vill slå hål på fördomarna och visa att en funktionsnedsättning inte behöver vara ett hinder för att lyckas i ett jobb. För mig är det tvärtom. Jag är en bra präst tack vare min ADHD. Jag är spontan, kreativ och har en massa idéer om hur kyrkan kan nå ut till folk samtidigt som jag kan visa min egen sårbarhet. För en tid sedan fyllde Josefin 30 år. - Istället för att ha ett traditionellt öppet hus för vänner och släktingar, bestämde jag mig för att fira med min församling och ordna en välgörenhetskonsert i kyrkan. Hon tog kontakt med kända artister som Dogge Doggelito, Meta Roos, Thilda Söderström, Gagnefs spelmanslag med flera. Resultatet blev en unik musikalisk blandning och en fullsatt kyrka. - Det var helt underbart att se tanterna stå upp i kyrkbänkarna och dansa till Dogges rapp, säger Josefin och skrattar varmt. Behållningen blev kronor till Kronprinsessans Victorias fond och till barn med funktionshinder och kroniska sjukdomar. Jag vill slå hål på fördomarna och visa att en funktionsnedsättning inte behöver vara ett hinder för att lyckas i ett jobb. Josefin är gift och har en dotter. Hennes man jobbar också som präst

12 film & böcker Ny bok samlar erfarenheter från unga vuxna med ADHD I början av juni ger Riksförbundet Attention ut boken Det finns alltid ett sätt på Gothia förlag. Boken bygger på erfarenheter från unga vuxna och innehåller praktiska tips för att få vardagen att fungera bättre, säger Malena Ranch som är projektledare för Attentions Unga vuxna-projekt. Det finns alltid ett sätt Av: Riksförbundet Attention I boken, som vänder sig till unga vuxna med ADHD men även till anhöriga och professionen, finns konkreta verktyg som förhoppningsvis kan vara både till inspiration och till stöd. - Vi har samlat in information genom intervjuer, fokusgrupper och enkäter till personer som är år och har ADHD. Sammanlagt är det flera hundra personer som har bidragit till innehållet i boken. Relationer, ekonomi, arbete, hälsa och struktur hemma är några av de teman som tas upp i boken. För varje tema finns information, visuella övningar och lösningsfokuserade frågor. - Något som kännetecknar lösningsfokus är att man lägger tonvikten på att genomföra det man redan vet skulle fungera och dra nytta av det positiva som redan händer. För de lösningsfokuserade delarna har Attention samarbetat med psykologen Michael K Hjerth och Johan Bysell, samtalsledare och handledare. Båda har lång erfarenhet av att arbeta med och lära ut lösningsfokus. - De beskriver på ett väldigt konkret och intressant sätt hur man kan aktivera ett lösningfokuserat tänkande för att stanna upp, dra nytta av sina tidigare erfarenheter och för att uppmärksamma och utveckla framgångar. informatör och projektkoordinator på Riksförbundet Attention och Malena Ranch, projektledare för Unga vuxnaprojektet. Till boken kommer ett studiecirkelmaterial tas fram i samarbete med studieförbundet ABF. - Vi hoppas att det kommer att leda till träffar och samtal både i Attentions föreningar och i andra sammanhang, berättar Malena som menar att boken fyller en viktig lucka och kan bidra till både ökad kunskap och nya tankar och diskussioner. - Det allra bästa med boken tycker jag är de fina och inspirerande porträtten på unga som berättar om sina erfarenheter, säger Malena. Stöd forskningen kring autism, ADHD och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Postgiro Stiftelsen Barnforskningen Plusgiro Märk betalningen KIND SMS-donation Skicka KIND 50, KIND 100 eller KIND 200 till nummer 72970, för att skänka 50, 100 eller 200 kr. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är svårigheter som är kopplade till förändringar i hjärnans funktioner. Till diagnoserna hör ADHD, autism, Aspergers syndrom, motoriska störningar (t ex Tourettes syndrom), dyslexi, dyskalkyli och språkstörningar. Det är vanligt att samma person har flera diagnoser. Vid Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet bedrivs forskning kring dessa tillstånd vilken stöds av Stiftelsen Barnforskningen. Läs gärna mer på KINDs hemsida ki.se/kind. Vardagsliv med Aspergers syndrom Om att komma vidare efter diagnosen carolina lindberg, malin valsö Jag Kan skolan är en liten, fristående skola i Täby för elever år 1-6 (1-9 från hösten 2013) som har behov av undervisning i en liten och resursstark grupp. Eleverna är utifrån ålder och behov uppdelade i tre grupper med 4-5 elever i varje grupp. Undervisningen är individanpassad och sker både i grupp och enskilt. Vi har en tydlig struktur för att skapa trygghet både för elever och lärare. Bildstöd och andra hjälpmedel används. Vi har en lösningsinriktad profil som bl.a. innebär att vi hellre fokuserar på det som fungerar än det som inte gör det. Vi tränar elevernas färdigheter med hjälp av Jag Kan metoden (www.kidsskills.org) som är utarbetad av den finske psykiatrikern Ben Furman. Boken riktar sig till dig som fått diagnos Aspergers syndrom eller annat autism spektrumtillstånd (AST) och som vill veta mer. I boken ges svar på många av de frågor som kan dyka upp under den första tiden med en ny diagnos. Hur kan det vara att ha Aspergers syndrom? Vad kan bli krångligt? Författarna ger här många tips som kan göra vardagen lite enklare. Boken beskriver både möjligheter och svårigheter på ett vardagligt och lättillgängligt sätt med värme, allvar och humor. Med det tydliga brukarperspektiv som genomsyrar boken får man som läsare en mycket god inblick i hur det är att leva med diagnosen. Den passar därför utmärkt också för andra som möter dessa personer, privat eller professionellt. Pris: 175:- Malena Ranch Boken är en del av Unga vuxnaprojektet som bedrivs av Attention med stöd från Arvsfonden. I boken medverkar även Cecilia Brusewitz, Boken kommer ut i början av juni. Läs mer och beställ på Kundservice Moms och porto tillkommer 22 23

13 förbundsnytt n Välkommen till konferense Mångfald och företagande Riksförbundet Attention ordnar tillsammans med Misa konferensen Mångfald och företagande på Kulturhuset i Stockholm. Temat är att Bryta fördomar se möjligheter. Det är gratis för företag att ställa ut, anmälningslänk finns på Datum & tid: 23 september, kl Mer information: se Vänligen ge 60 minuter av din tid till forskning! Barnets utveckling påverkas av den tidiga miljön, vilket inkluderar barnets kost och den ammande moderns kost. Syfte med denna studie är att undersöka sådana kostfaktorer. Resultaten av undersökningen är viktiga för att förstå mer om kopplingarna mellan immunsystemet, tarmsystemet och centrala nervsystemet, samt om dessa kan vara viktiga även när det gäller autismspektrumtillstånd (AST). Har du ett barn som är 10 år eller yngre, med eller utan AST, och som dessutom har ett syskon? Vänligen svara på vår anonyma webbenkät som tar ca 60 min att fylla i. Som litet tack får du vid fullständigt ifyllt formulär ett superpresentkort på 200 kr. Kontakata oss för inloggningsuppgifter: Stort tack för din tid och ditt engagemang! Stort intresse för OCD I april föreläste Gail Adams en av världens främsta experter på barn, OCD och skolan på en kunskapsdag om tvångssyndrom som OCD-förbundet Ananke arrangerade ihop med Attention och Studieförbundet Vuxenskolan. Konferensdeltagarna fick även ta film Mamma, jag har blivit knäpp. På det del av ny forskning om värdet av tidiga in- följde en livaktig debatt om huvudmännens satser för barn med OCD och se Anankes ansvar och vikten av öppenhet kring elever med OCD. Många av deltagarna var skolpersonal och en av dem var Martin Lindgren från Mimers Gymnasium i Täby, en friskola för elever med AST. - Jag är mentor åt flera elever som har svår OCD. Jag har ofullständiga kunskaper kring tvångssyndrom men av det som har diskuterats idag känner jag igen väldigt mycket från mitt arbete, så jag kan lära mig mycket av en sådan här konferens. Nu ska jag ta med mig allt som jag har inhämtat Många av deltagarna på kunskapsdagen om tvångssyndrom var skolpersonal med ett stort tillbaka till skolan och så ska vi se till att intresse av att förbättra sin förståelse för elever införa det i verksamheten, säger han. med OCD. Studiecirklar blir berättelser Riksförbundet har startat två studiecirklar i materialet Din egen berättelse. Grupperna är för vuxna med NPF och under arbetets gång skriver deltagarna ner sin egen berättelse. - Det är kul att höra andras historier för att lära sig nytt och man får se saker ur nya perspektiv, berättar cirkeldeltagaren Jonna Nilsson. Attention KFV siktar på socialt företagande. Attention KFV (Katrineholm-Flen-Vingåker) har fått medel från Arvsfonden för att starta ett treårigt projekt med målet att skapa ett ickevinstdrivande socialt företag, som erbjuder arbete till personer med NPF och kan sprida kunskap till arbetsgivare. Syftet med projektet är att få kunskap, undersöka vad som ger ekonomi, skapa arbeten som är önskade och låta deltagarna ta makten över sina egna liv. Nu tar IVO över Söker ni en verksamhet för barn eller ungdomar med Aspergers syndrom/autism? Vi kan erbjuda Korttidshem LSS 9 6 Barn- och ungdomsboenden LSS 9 8 (Bostad med särskild service för barn och ungdomar). Vi är specialiserade inom autism och Aspergers syndrom Placeringsansvariga Pierre Selim Carola Wistrand Tfn: Smycka dig med ADHD-hjärtat från Pilgrim 24 Donell lämnar ingen oberörd Eric Donell är aktuell med en ny skiva. Albumet heter Insikt och låtarna är personliga reflektioner om att leva med ADHD och Tourette. - Ett av de största problemen vid NPF brukar vara att man har svårt för självinsikt. Därför handlar många av låtarna på skivan om det. Det är det som är den röda tråden. Erics självutlämnande texter och inlevelsefulla sång berör. Många lyssnare kommer att känna igen sig. Han vill att hans musik ska inspirera människor att se sina styrkor. Som i låten Jag vill vara normal, som handlar om de förändringar som kan uppstå när man börjar i skolan. - I vissa låtar har jag velat belysa ett problem som jag vet är vanligt. Det kan handla om att komma till insikt om sina svårigheter men det kan också handla om att vilja ta kontakt med någon man är förälskad i när självkänslan sviker, eller om hur det kan vara att ha tics. Eller om frustrationen man kan känna när ens NPF sätter käppar i hjulet. Eric använder sig av flera olika instrument och musikaliskt är skivan en mix av pop och lugna ballader. - Mitt förflutna som discjockey märks på vissa låtar och på andra min förkärlek för akustiska instrument. Ibland blir det en kombination. Omväxling passar nog också min ADHD-natur. Jag vill gärna blanda stilarna lite även om det ska kännas som att låtarna hör ihop när man lyssnar igenom hela skivan. Insikt finns att köpa i Attentions webbutik. Den 1 juni tar den nybildade Inspektionen för vård och omsorg (IVO) över tillsyns- och tillståndsverksamheten från Socialstyrelsen. IVO kommer att utöva tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS, och ansvara för tillståndsprövning inom dessa områden. Satsning på psykisk e-hälsa Sveriges kommuner och landsting (SKL) har fått i uppdrag av Socialdepartementet att göra en satsning på psykisk e-hälsa. Tanken är att digitalt stöd kan komplettera andra insatser. SKL har utvärderat det digitala stöd som finns och presenterat olika förslag på hur insatserna kan vidareutvecklas. Attention är medarrangör till Misas konferens Attention kommer vara medarrangör till Misas årliga konferens Mångfald och Företagande som går av stapeln 23 september på Kulturhuset. Attentions projekt Vägar till jobb kommer att spela en viktig roll i framtagandet av konferensen och samarbetet med Misa. 25

14 förbundsnytt Lokalföreningarna samlades på förbundsstämman I april samlades lokalföreningarnas representanter för att diskutera intressepolitiskt fokus och fatta beslut på Attentions förbundsstämma. Där valdes tre nya styrelseledamöter och förbundsordförande Anki Sandberg fick fortsatt förtroende. Text: Karin Forsberg Foto: Malena Ranch - Det känns väldigt hedrande. Jag ser fram emot att tillsammans med de övriga i styrelsen och kansliet fortsätta att utveckla vår intressepolitik så att Attention kan påverka vården, skolan, socialtjänsten och olika myndigheter. Det känns också roligt att få vara med och fortsätta att utveckla vår informations- och utbildningsverksamhet, säger Anki Sandberg. Hela 65 representanter från 53 föreningar runtom i landet deltog i stämman. En av dem var Britt-Marie Lundgren Ståhl från Dalarna. - Vi i lokalföreningen arbetar lokalt med samma frågor som riksförbundet gör nationellt. Vi jobbar mot samma mål och på stämman blir man påmind om att Attention gör mycket gott. Det är bara för oss att fortsätta i det spåret, menar hon. Attentions nykomlingar presenterar sig Madelein Larsson Wollnik, Västra Götaland Madelein kom in i Göteborgs lokala föreningsstyrelse i mars År 2009 blev hon vice ordförande. I december 2012 startade hon tillsammans med några andra från Göteborgsföreningen Attention Hisingen Kungälv, som är en av Attentions yngsta lokalföreningar. Är det några särskilda frågor kring NPF som du är intresserad av? Jag tycker det är viktigt att fokusera på det som är bra med diagnoserna, på tillgångarna, det är dessutom viktigt att försöka motverka stigma. Jag brinner även för frågor som rör barn, unga och unga vuxna. Att de ska få samma villkor och samma chanser i livet som alla andra. Lena Björklund-Olofsson, Västerbotten Lena blev engagerad i Attention Hon har suttit i sin Attentions styrelse Vänster övre rad: Kersin Alm, Madelein Larsson Wollnik, Maria Christensson-Fröman, Johnny Stenberg, Christina Grewell, Urban Leijon och Tina höglund Vänster undre rad: Henrik Ragnevi, Lena Björklund-Olofsson, Anneli Andersson, Miriam Jaakola och Ann-Kristin Sandberg För Attention Gotlands ombud Maria Hellström, var det första gången på stämman. - Jag är väldigt ny i Attention och jag blir helt överväldigad av att sitta i det här rummet tillsammans med alla de här människorna som har så mycket erfarenhet och åsikter i viktiga frågor. Jag åker härifrån med nyfunnen energi, säger hon med ett leende. lokalförenings styrelse ända sedan dess och varit sekreterare, vice ordförande och ordförande. Vad är det som lockar med att sitta i förbundsstyrelsen? Jag vill verka mer intressepolitiskt, öka kunskapen om olika NPF, bidra till bättre förståelse och bemötande av barn, unga och vuxna med NPF och deras anhöriga. Johnny Stenberg, Blekinge Johnny blev engagerad i Attention 2010, när Attention Blekinge visade En särskild utställning för särskilda vuxna i Ronneby. Sedan 2011 sitter han i deras styrelse. Vad har du för förväntningar på att sitta i förbundsstyrelsen? Jag brinner bland annat för ungdomar i riskzonen för missbruk och jag har arbetat med ungdomar på glid i 10 år. Mina förväntningar är att jag med mina erfarenheter kanske kan tillföra nya perspektiv inom förbundet. Krav på likvärdig vård i hela landet På förbundsstämman antog Attention ett uttalande med krav på likvärdig vård för personer med NPF i hela landet. Attention ser en koppling mellan vårdköerna och psykisk ohälsa och vill ändra på det. Attention vill att Regeringen inför en utredningsgaranti som säkerställer att patienterna skyndsamt får genomgå en utredning vid misstanke om NPF Landstingen skjuter till resurser till den psykiatriska vården för att komma tillrätta med vårdköerna Landstingen enas kring riktlinjer om när en patient har rätt att få en utredning och vilket stöd som ska erbjudas då man kommer fram till en diagnos. Riktlinjerna ska tydliggöra att krav på drogtestning endast ska ske i fall då misstanke om missbruk finns Om ett landsting inte kan leva upp till snara utredningsinsatser och efterstöd skall patienten kunna få second opinion, utredning och behandling i annat landsting utan att själv behöva stå för kostnaden. Läs hela uttalandet på: www. attention-riks.se Unga med AST får social färdighetsträning KIND vid Karolinska Institutet och BUP Stockholm driver projektet KONTAKT som går ut på social färdighetsträning i grupp för barn och unga med högfungerande autismspektrumtillstånd (AST). Förhoppningen är att barn och ungdomar med AST ska få tillgång till riktade och väl utvärderade behandlingsmetoder. - Metoden baseras på KBT-principer och teorier om social kognition. Deltagarna tränar på att ta kontakt, att förstå och följa sociala regler, att uppfatta verbala och ickeverbala signaler i en kommunikation, att utveckla problemlösningsförmåga och coping strategier för att hantera konfliktsituationer. Samtidigt tas hänsyn till barnens individuella behov, berättar psykologen Nora Choque Olsson som leder projektet. Under de senaste tio åren har det genomförts flera Nora Choque Olsson studier Vägar till jobb gör projektfilm Attentions projekt Vägar till jobb gör en film om sin verksamhet. Projektets så kallade AS-informatörer som ska få arbetsgivare att se fördelarna med att anställa personer med Asperger har filmats och intervjuats om sin funktionsnedsättning. -Genom att förmedla deras personliga erfarenheter kan vi synliggöra deras ofta dolda funktionsförmågor för arbetsgivarna, säger projektledare Ingela Halvarsson. Projektet tar också fram skriftligt beträffande social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med AST, men det finns få tillräckligt utvärderade behandlingar. KONTAKT är ett strukturerat program med lovande evidens. Det har utvecklats av bland andra psykiatriprofessorn och föreståndaren på KIND Sven Bölte, som också är handledare och huvudansvarig för projektet. KONTAKT bedrivs på tio BUPmottagningar i Stockholm och har som mål att nå 300 deltagare. Nya deltagare ska rekryteras till hösten. Kontakta din behandlare inom BUP Stockholm eller BUP-KIND för att få mer information. informationsmaterial. Förhoppningen är att nöjda arbetsgivare ska synas i materialet och inspirera fler att anställa personer med Asperger. - Det är viktigt med förebilder även för arbetsgivare! Vi har märkt att många är intresserade av att jobba med mångfaldsfrågor men de vet inte hur man gör. Jag upplever att de vill bara de kan, säger Ingela Halvarsson. Vägar till jobb kommer även att presenteras på ett av Attentions seminarier under Almedalsveckan

15 Juni Unga vuxna-projektets bok Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och ADHD kommer ut 19 Attention byter telefonnummer Juli 1 Attentions seminarier i - Almedalen, Visby 1-6 Attentions vuxenläger, - Grebbestads folkhögskola, Bohuslän 8 Attentions kansli och telefonväxel har semesterstängt Augusti NSPH:s sommarskola, - Trollarö Folkhögskola September 7-8 Ordförandeutbildning, Attention, - Alvik 10 Temadag hemmasittare, - Sollentuna 14 Styrelsemöte, Attention 18 Attention nr 4 med tema Norden kommer ut 23 Konferens Mångfald & företagande, Kulturhuset, - Stockholm Attention byter telefonnummer Från den 19/ har Attention ett nytt telefonnummer. Det nya numret till växeln är Inspirerande samverkan kring unga - Min slutsats just nu när det kommer till god samverkan inom psykiatrin kring unga är att det behövs eldsjälar. Det räcker inte med strukturer men det bästa resultatet kommer när man kombinerar. Tidigare har det funnits en övertro på strukturerna och att de kan ersätta människorna men det har vi sett inte stämmer. Så säger Ing-Marie Wieselgren, nuvarande projektledare i Psynk och tidigare projektledare för Modellområdesprojektet - ett samarbete mellan Socialdepartementet, SKL och fjorton geografiska områden i landet. Nu kan man ta del av goda exempel på samarbete kring barns och ungdomars psykiska hälsa i bland annat rapporten Visning av filmen Jag har ADHD med efterföljande diskussion Vad innebär diagnosticering och behandling? Vilka utmaningar finns i vardagen och vilka strategier finns för att göra livet med ADHD lättare? I filmen Jag har ADHD belyser 10 unga vuxna vad det innebär att leva med ADHD och hur viktigt det är att se människan bakom diagnosen. Deltagare från Attention: Malena Ranch, projektledare Unga Vuxna, Anna Norrman, intressepolitisk ombudsman. Arrangör: Riksförbundet Attention Det finns alltid ett sätt Attentions Unga vuxna-projekt presenterar den nya boken Det finns alltid ett sätt erfarenheter från unga med ADHD. I boken presenteras konkreta tips och strategier inom områden som relationer, arbete och studier, fritid, välmående och privatekonomi. Presentationen av boken följs upp av ett panelsamtal. Deltagare: Erika Dahlin, Hjälpmedelsinstitutet, Malena Ranch, projektledare, Riksförbundet Attention, Unga från Attention Gotland med egen erfarenhet av ADHD, Anki Sandberg, ordförande, Riksförbundet Attention Arrangör: Riksförbundet Attention Anpassning av skolan efter elever med ADHD/asperger? Bra för alla barn - visioner och verklighet. Journalisten Bitte Lundborg har intervjuat flera eldsjälar och skrivit i syfte att ge inspiration och förmedla erfarenheter runt om i landet om hur man kan stärka skyddsnätet kring barn som mår dåligt. Rapporten kan laddas ner eller beställas från SKLs hemsida och där finns också en kokbok för hur landsting och kommuner kan gå tillväga för att förbättra sin synkronisering. Här kan du ladda ner rapporten och Bittes bok: Attention deltar i Almedalsveckan Första veckan i juli kommer Attention att vara på plats på Almedalsveckan i Visby för att sprida information och väcka debatt om NPF-relaterade frågor. Flera av våra seminarier kommer att vara inriktade på situationen för ungdomar och unga vuxna. Attentions seminarieprogram i Almedalen måndagen 1 juli 2013 Får eleverna med ADHD, asperger och andra närliggande funktionsnedsättningar det som behövs? Och vad kostar det att låta bli att ge stöd? Ingvar Nilsson, känd nationalekonom, visar vad risken är med sena eller uteblivna insatser. Lärarförbundet, Sveriges Skolkuratorer och SPSM ger sin syn på elevernas behov. Deltagare: Ingvar Nilsson, nationalekonom, Sara Ronningstam Millberg v ordf. Sveriges Skolkuratorers förening, Ulla Reiderstedt, regionchef, Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), Inger Maurin, 2:e vice ordförande, Lärarförbundet, Anki Sandberg, ordförande, Riksförbundet Attention Öppna arbetsmarknaden för personer med Aspergers syndrom Arbetsmarknaden har förändrats och därmed även kraven på de som arbetar. Attention berättar om sitt projekt Vägar till jobb som synliggör styrkorna hos personer med Aspergers syndrom för arbetsgivare. Deltagare: Ingela Halvarsson, projektledare Vägar till jobb, Johanna Gustafsson, doktorand vid Örebro universitet. Arrangör: Riksförbundet Attention Alla seminarierna hålls på högskolan på Cramérgatan 3 i rum E 30 KOM TILL RO MED KEDJETÄCKET Kedjetäcket är ett tyngdtäcke framtaget för att lindra oro, ångest och sömnlöshet. Täcket är försett med längsgående kedjor som formar sig efter kroppens konturer. Dess unika konstruktion gör att det inte tar mer plats än ett vanligt täcke och lätt kan transporteras och tvättas i vanlig tvättmaskin. Tel: Mail: Ny bok i Attentions webbutik! Juni 2013 Med vårt stöd kan alla som vill delta i arbetslivet! Jag har nått mitt mål, anställning på en bokhandel. Josef Erfarenheter och tips från unga med ADHD Boken innehåller tips, visuella övningar och lösningsfokuserade frågor på hur man kan få vardagen att fungera bättre med alltifrån relationer till arbete eller städning. I boken finns också inspirerande exempel och porträtt av unga vuxna som berättar om sina erfarenheter och insikter kring sina diagnoser. Robert menar i boken att det är sina styrkor man ska använda för att lösa problem. Emma beskriver hur hennes nyfikenhet ger en massa positiva dominoeffekter. Boken ges ut av Attention och Gothia förlag med stöd från Arvsfonden. Läger året runt. Helger, skollov, höst, vinter, vår och sommar! Tuskulum betyder lantlig fristad. Vi finns till året runt för barn och ungdomar med ADHD, ADD, Tourette och Aspergers syndrom samt andra närliggande funktionshinder. Vi fungerar som ett stöd för dem och deras familjer. Tuskulum har ferieläger sommar, höst, vinter och vår, på flera platser i Sverige. Strukturerade aktiviteter Tydliga rutiner Små grupper deltagare 7 18 år Rutinerade ledare Läs mer på där du kan fylla i en ansökan. TUSKULUM ESKIL JOHANSSONS AB Oppundavägen Enskede

16 Blekinge län Attention Blekinge Jan Hinderyd Dalarna län Attention Dalarna Föreningstelefon Gotlands län Attention Gotland Mikael Lindholm Gävleborgs län Attention Gästrikland Anders Simu Attention Hälsingland Hanna Wickström Hallands län Attention Halmstad Attention Kungsbacka Annika Alnesjö Attention Falkenberg/Varberg Lizette Högfeldt Jämtlands län Attention Jämtland/Härjedalen Urban Leijon Jönköpings län Attention Jönköping Annchristin Sandgren Kalmar län Attention Kalmar Gunilla Gustafsson Attention Västervik/Vimmerby Gunilla Stieng Kronobergs län Attention Kronoberg Sara Johansson Elving Norrbottens län Attention Norbotten Luleå Bengt Westling Skåne län Attention Lund Sebastian Howe Attention Malmö Birgitte Filbert Attention Nordvästra Skåne Inger Nilsson Attention Nordöstra Skåne Föreningstelefon: Attention Sydöstra Skåne Thomas Persson Attention Trelleborg Ann-Mari Holmgren , Måndag Fredag Stockholms län Attention Sollentuna Jonna Svensson Riksförbundet Attentions lokala föreningar Attention Nynäshamn Anders Wiklund Sönd Attention Huddinge-Botkyrka Inger Lundin Attention Nacka/Värmdö Ann Louise Brage Moa Duvner Attention Roslagen Camilla af Geijerstam gmail.com Attention Stockholms stad Karina Braun Attention Södertälje/Nykvarn Åsa Werner Attention Haninge Elsie Jedholt , Södermanlands län Attention Eskilstuna Paula Candolf attention-eskilstuna.se Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen,Vingåker) Eva Nagy Attention Nyköping Anikka Holstein Uppsala län Attention Enköping/Håbo Nätet Jessica Axberg Attention Heby kommun Karin Ahlberg Attention Tierp/Älvkarleby Tierp: Therese Netzell Älvkarleby: Ann-Catherine Mattsson Attention Uppsala Ewa Wikander Värmlands län Attention Karlstad Maria Christensson-Fröman Västerbottens län Attention Skellefteå attention.skelleftea.org Attention Västerbotten Ann-Katrin Pettersson Attention Vilhelmina Ida Märtha Grankvist Västernorrlands län Attention Sundsvall/Timrå Bengt Norlander , Attention Ånge Britt Lindström Attention Örnsköldsvik Einar Härdin , Västmanlands län Attention Sala Peter Lindné Medlemmar som flyttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail eller via telefon Attention Västerås Föreningstelefon Västra Götalands län Attention Borås Camilla Larsson Attention Göteborg Henrik D. Ragnevi attention.vgl.se Attention Hisingen-Kungälv Madelein Larsson Wollnik Attention Skaraborg Christina Brinkemo Attention Uddevalla Anita Larsson Attention Öckerö Ulrika Melander Örebro län Attention Lindesberg Tuula Pettersson Attention Örebro Christina Wendin Östergötlands län Attention Östergötland Annelie Holm com Attention Östergötland Sydvästra Michelle Nanneson I FOKUS eye q min familjs smarta val Vår kropp behöver fettsyrorna omega-3 och omega-6. De är bland annat viktiga för hjärnans funktioner, och eftersom vår kropp inte kan tillverka dem själv måste de tillföras via kosten. Mia och hennes söner har flera års positiva erfarenheter av fettsyratillskottet eye q. Det började för ett antal år sedan med att Kristoffer 20 år och Fredrik 18 år deltog i en studie med eye q. Utfallet var mycket positivt och sedan dess äter hela familjen eye q. Jag vet hur viktigt det är för hjärnan med fettsyrorna i eye q och att vi tar kapslarna har stor betydelse för oss alla, säger Mia. Utvecklad av experter eye q är framtagen av världens främsta fettsyraforskare och innehåller en specifik sammansättning av fettsyrorna EPA, DHA och GLA från fisk och nattljus. På senare tid har forskningen fokuserat mycket på fettsyran EPA. Fiskoljan i eye q innehåller den högsta mängd EPA som naturen själv kan tillhandahålla. Dokumenterat säker eye q är den i särklass mest välstuderade produkten inom sitt område Vi känner oss trygga med eye q och är därför säker att använda. eye q innehåller enbart naturliga omega-3 och omega-6 fettsyror från fisk och nattljus. Hjärnan består av 60 % fett och behöver fleromättat fett från kosten för att underhålla hjärncellerna, cellmembranen och nervtrådarna. Känner mig trygg Mia berättar hur nöjda de är med kapslarna. Jag känner mig trygg med eye q eftersom produkten är helt naturlig och mycket välstuderad och jag vill ge min familj de bästa förutsättningarna att fungera bra i både skolan, på jobbet, med kompisarna och här hemma. Konsumentkontakt Tel: eller Äter du fisk tre gånger i veckan? De viktigaste omega-3 fettsyrorna för hjärnan är EPA och DHA. Dessa finns det rikligt av i fet fisk. För att vi ska få i oss tillräckligt av EPA och DHA måste vi äta fisk tre gånger i veckan. Och helst fet fisk. Forskning bekräftar Forskning visar att en väl avvägd blandning av omega-3 och omega-6 i sin naturliga form är viktiga för hjärnans funktion och kan ha stor betydelse för inlärning, koncentration, minne och humör. Ett dagligt intag är därför viktigt under hela livet. Populär i alla åldrar För att passa alla åldrar finns eye q både som kapslar, tuggisar och flytande. Tuggisarna med naturlig smak av jordgubb och flytande eye q har blivit stora favoriter bland de som inte kan svälja kapslar. Idag används eye q av hundratusentals nöjda familjer runt om i världen. Eye q säljs på Apotek och i hälsobutiker

17 Returadress: Riksförbundet Attention Tjurhornsgränd Johanneshov Posttidning B Porto betalt CoAChning CoAChning hjälper CoAChning dig hjälper hitta hjälper hjälper nya dig vägar hitta dig dig hitta hitta nya vägar nya nya vägar vägar Frösunda Coachning ger stöd och coachar personer med diagnosen Asperger syndrom och andra neuropsykiatriska Frösunda Coachning funktionsnedsättningar. ger stöd och coachar personer Frösunda Frösunda med Coachning diagnosen Coachning Asperger stöd och stöd syndrom coachar och coachar och personer andra personer Vi använder metoder som hjälper dig att få ihop ditt liv och vardag. med diagnosen med neuropsykiatriska diagnosen Asperger Asperger funktionsnedsättningar. syndrom syndrom och andra Kanske saknar du rutiner och struktur? Stöd och kan ges andra i det egna neuropsykiatriska neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. funktionsnedsättningar. hemmet, Vi använder på metoder fritiden eller som på hjälper arbetet. dig Frösunda att få ihop Coachning ditt liv och går vardag. in Vi använder med Kanske Vi använder metoder mer saknar stöd metoder som än du ett hjälper rutiner traditionellt som dig och hjälper att struktur? få boendestöd, dig ihop att ditt Stöd få ihop liv kan vi och hjälper ges ditt vardag. i det dig egna att hitta liv och vardag. Kanske andra Kanske saknar hemmet, fungerande du på saknar rutiner fritiden du och vägar eller rutiner struktur? när på det arbetet. och struktur? Stöd tar stopp. kan Frösunda Stöd ges i kan det Coachning ges egna går in i det egna hemmet, med hemmet, på fritiden mer stöd på fritiden eller än på ett eller arbetet. traditionellt på arbetet. Frösunda boendestöd, Frösunda Coachning vi hjälper Coachning går dig att hitta Tillsammans stödjer vi dig till att se helheten och få ihop tillvaron. går in med mer andra med stöd mer än fungerande stöd ett traditionellt vägar när än ett traditionellt boendestöd, det tar stopp. Vår verksamhet bedrivs när du behöver boendestöd, vi hjälper det dagtid, vi dig hjälper att kvällstid hitta dig att och hitta på andra fungerande andra helgen. Tillsammans fungerande vägar stödjer när vägar det vi dig tar när till stopp. det att tar se stopp. helheten och få ihop tillvaron. Tillsammans Vår verksamhet Tillsammans stödjer vi stödjer dig bedrivs till vi att när dig se till helheten du behöver att se helheten och det få ihop dagtid, och tillvaron. kvällstid och på Vägen till oss går via kommunens handläggare eller få ihop socialpsykiatrin. tillvaron. Vår verksamhet helgen. Vår Insatsen bedrivs verksamhet beviljas när bedrivs enligt du behöver socialtjänstlagen det dagtid, när du behöver det (SoL). kvällstid och på dagtid, Vi finns kvällstid i hela och på helgen. helgen. Stockholmsområdet. Vägen till oss går via kommunens handläggare eller socialpsykiatrin. Vägen till Insatsen oss går beviljas via kommunens enligt socialtjänstlagen handläggare eller (SoL). socialpsykiatrin. Vi finns i hela Vägen till oss går via kommunens handläggare eller socialpsykiatrin. Insatsen Stockholmsområdet. beviljas enligt socialtjänstlagen (SoL). Vi finns i hela KontAKtA oss Insatsen om CoAChning beviljas enligt socialtjänstlagen (SoL). Vi finns i hela Stockholmsområdet. Mari Gutemyr, Stockholmsområdet. verksamhetschef Tel: KontAKtA oss 94, om CoAChning KontAKtA frosunda.se/coachning Mari oss Gutemyr, om verksamhetschef CoAChning KontAKtA oss om CoAChning Mari Gutemyr, Tel: 08- verksamhetschef ,

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN

ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD SE FILMEN ATTENTIONS UNGA VUXNA-PROJEKT DISKUSSIONSUNDERLAG - JAG HAR ADHD Under våren 2012 tog Riksförbundet Attentions Unga vuxna-projekt fram filmen Jag har ADHD och kampanjsidan www.jagharadhd.se där du kan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar Tourette? Ibland ar det ratt kul. Som nar Linneas hjarna gar jattefort och hon kommer pa massa roliga ideer. Ibland ar det jobbigt. Som nar Ibrahim vill lasa men kroppen rycker sa att han inte kan

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2013 PROJEKT NORRSKEN FAKTA PROJEKT NORRSKEN DELTAGARES RESA FAKTA NÅGRA DELTAGARES RESA I PROJEKTET PROJEKTTID: 1 september

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla Kompisen Tryck: Katarina Tryck Vad ar ADHD? Elsa tycker att det ar som att ha myror i brallan och i huvudet. Robin tycker att det ar som en jattesnabb bergochdalbana. Att ha ADHD kan vara bade en styrka och en utmaning. Har hittar du

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014

EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE. Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 EN ALLDELES EGEN VÄG TILLBAKA TILL ARBETE Projekt Norrsken - Summering 2010 2014 PROJEKT NORRSKEN FAKTA FAKTA PROJEKTTID: 1 september 2010 31 augusti 2014 Vänder sig till kvinnor och män i Piteå och Arvidsjaur

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck Vad ar Asperger? Det kan gora sa att man blir extra bra pa nagot, som Hampus som kan alla Sveriges kungar utantill. Det kan ocksa gora sa att man inte trivs nar det ar mycket folk, som Tova som hatar att

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Delad kunskap nya möjligheter

Delad kunskap nya möjligheter Delad kunskap nya möjligheter Hur Riksförbundet Attentions lokalföreningar bedriver besöksverksamhet riktad mot anstalter Besöksverksamhet ger stöd innan och efter frigivning Häktning, rättegång och strafftid

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

NU HAR JAKOB EGET UTRYMME ATT UTVECKLAS

NU HAR JAKOB EGET UTRYMME ATT UTVECKLAS 58 Reportage. Specialundervisning NU HAR JAKOB EGET UTRYMME ATT UTVECKLAS text & foto Sara Håkansson Jakob Järbur lämnade högstadiet med endast tre godkända betyg trots ett IQ på över 135. Han har adhd

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Resultatredovisning för Test Testsson

Resultatredovisning för Test Testsson Normjämförelse Jämförelsegrupp: Pojkar - årskurs 4 Totalpoäng 10 Råpoäng Stanine 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Stanine 1 är ett mycket undergenomsnittligt värde som 4,0 % av jämförelsegruppen har. Redovisning av delskalor

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

MÖTET. Världens döttrar

MÖTET. Världens döttrar Världens döttrar Fotografen Lisen Stibeck har porträtterat unga flickor runt om i världen. De har alla olika uppväxt, bakgrund och möjligheter men ändå har de tre saker gemensamt. Oro, förvirring och framtidsdrömmar.

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

2014-08-31. Om självskadebeteende och ätstörningar. Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar.

2014-08-31. Om självskadebeteende och ätstörningar. Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar. Rikstäckande intresseförening som arbetar med självskadebeteende och ätstörningar. Riktar sig till: - Drabbade - Anhöriga - Professionella -Föreläsningar -Hemsida -Trycksaker -Jourmail -Stödforum -Färdighetslista

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer