Vi har också barn! Riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland

Transkript

1 Vi har också barn! Riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland Del I - kartläggning av behov och möjligheter Lizette Larsson Högfeldt Falkenberg september 2011 Rapporten visar på ett behov av kompletterande föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland. Den redogör även för de föräldrautbildningar med liknande inriktning som bedrivs av regionala eller kommunala verksamheter i länet. Ett förslag om införande av riktad föräldrautbildning har utformats och återfinns i dokumentets främre del.

2 1

3 Det är viktigt att komma ihåg att barn har möjlighet att växa och utvecklas väl också i en familj där en förälder har psykiska problem. Barnets framtidsutsikter är inte ödelagda ens om barnet självt får psykiska svårigheter. Behandlingsresultaten när det gäller barn och unga är goda. Svårigheter hör till också i ett vanligt liv. Det är inte problemen i sig som är en fara för barnets utveckling, det är när man inte försöker lösa dem som det blir farligt. (Solantaus och Ringbom, Hur hjälper jag mitt barn? Handbok för föräldrar med psykiska problem 2007) 2

4 3

5 FÖRORD Det har varit intressant och givande att arbeta med den här undersökningen och jag har lärt mig mycket under tiden. Min uppriktiga förhoppning är att vi, här i Halland, kan komma igång med både barn- och föräldragrupper/utbildningar för de familjer som lever med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, jag önskar att jag själv hade fått möjlighet att delta i en sådan grupp när mina barn växte upp. Jag vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt mig med det här arbetet, alla ni föräldrar som tagit er tid att svara på enkäten, alla ni inom olika verksamheter som delat ut enkäter och som besvarat mina frågor. Jag vill även tacka mina handledare, Eva Leander på VPM i Falkenberg samt psykiatrichef Anette Falkenrot, arbetskamraterna på psykiatristaben i Falkenberg, mina kamrater i Hallandsrådet samt min arbetsförmedlare Lena Swan-Eriksson som alla har varit mig behjälpliga på olika sätt och har visat stor förståelse för mina svagheter och styrkor. Till sist: Tack Dessi, för att du ställde frågan: Varför finns det inga föräldragrupper för oss som mår psykiskt dåligt? - och därmed initierade det här arbetet! 4

6 5

7 FÖRSLAG Definitioner Förälder Barn Riktad föräldrautbildning Psykisk ohälsa biologisk förälder, adoptivförälder eller annan vuxen person som lever samman med någon av föregående. person under 18 år, som bor hos föräldern eller som föräldern har umgängesrätt till, eller äldre hemmaboende barn som är i stort behov av förälderns stöd. föräldragrupper med bestämda teman som utgör ett komplement till den allmänna föräldrautbildning som bedrivs av BVC för nyblivna föräldrar. psykisk sjukdom, långvariga diagnostiserade eller upplevda, psykiska besvär samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till riktad föräldrautbildning för föräldrar med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning boende i Halland Riktad föräldrautbildning i grupp erbjuds alla föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är bosatta i Halland, som ett komplement till den allmänna föräldrautbildningen. Om det finns en frisk förälder i familjen erbjuds denne att delta i föräldrautbildningen. Om det finns tillräckligt underlag delas föräldrarna in i grupper efter barnets ålder. Barn- och ungdomsgrupper hålls parallellt med föräldragrupperna. Föräldrautbildningen drivs i samverkan mellan Region Halland (psykiatrin, BVC), länets kommuner (BIM/BIP; socialförvaltningarna) samt de brukar- och närståendeorganisationer som företräds av Hallandsrådet. Samarbete med lokala studieförbund kan inledas för att bedriva verksamheten som studiecirkel. Deltagandet i föräldrautbildning skall vara frivilligt och ej journalföras eller registreras av myndigheter. Föräldrautbildningen skall vara kostnadsfri för deltagarna. Ett förslag till innehåll och utformning av en riktad föräldrautbildning tas fram. En föräldragrupp, parallell med barngrupp, startas som pilotprojekt under 2012, projektet utvärderas efter ett år. 6

8 7

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD... 4 FÖRSLAG... 6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 8 FIGURFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR METOD FÖRÄLDRARS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL ENKÄT Kategori A - Om dig Kategori B - Om tidigare föräldrautbildning Kategori C - Om framtida föräldrautbildning Kategori D Diagnos/funktionsnedsättning INTERVJUER MED FÖRÄLDRAR FÖRÄLDRAUTBILDNINGAR I HALLAND REGION HALLAND Specialistmödravården i Kungsbacka Barnhälsovård (BVC) Familjeinventering i södra Halland FALKENBERGS KOMMUN HALMSTADS KOMMUN NOVA CLAVIS

10 3.4 HYLTE KOMMUN KUNGSBACKA KOMMUN Familjehuset Familjeverkstan Parenting Young Children LAHOLMS KOMMUN Socialpsykiatrin Familjecentralen VARBERGS KOMMUN EXEMPEL PÅ RIKTADE FÖRÄLDRAUTBILDNINGAR ALMA-PROJEKTET BARNKRAFT BEHÖVS RIKTAD FÖRÄLDRAUTBILDNING? BARNPERSPEKTIVET Lagstiftning Regionala och lokala riktlinjer SYNPUNKTER FRÅN BRUKARORGANISATIONER SLUTLEDNING KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR MED FÖRTECKNING FIGURFÖRTECKNING Figur 1: Tidigare deltagande i föräldrautbildning relativt yngsta barnets födelseår Figur 2: Föräldrarnas inställning till idén med riktad föräldrautbildning Figur 3: Sammanställning av föräldrars önskemål gällande barnens ålder vid en riktad föräldrautbildning Figur 4: Föräldrars förslag till anordnare av riktad föräldrautbildning Figur 5: Förekommande diagnoser hos föräldrarna som besvarat enkäten Figur 6: Riktad föräldrautbildning i Halland

11 10

12 11

13 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Många vuxna med psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar lever i familjer. Enligt rapporten Mod och mandat (Jansson, Larsson och Modig 2011) har mellan en tredjedel och hälften av alla patienter inom psykiatrin barn, de flesta lever samman med sina barn och den största delen är mammor. Frågan om en speciell föräldrautbildning 1 för föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i Halland togs upp till diskussion i Hallandsrådets 2 styrelse i början av Det framkom att ett behov av sådan utbildning fanns och styrelsen frågade sig hur stort detta behov var, om det fanns någon sådan utbildning i Halland samt vem som kan vara lämplig anordnare av en framtida riktad föräldrautbildning. Frågan lyftes vid ett möte med psykiatriledningen som ställde sig positiv till att stödja en dylik utbildning. Vid ett senare tillfälle beslöts att, inom ramen för ett arbetsprövningsprojekt; kartlägga behov av och möjligheter till införande av en riktad föräldrautbildning. 1.2 SYFTE Syftet med undersökningen är att få ett underlag att använda vid fortsatta diskussioner kring, samt eventuella beslut om, införandet av riktad föräldrautbildning. 1.3 FRÅGESTÄLLNING De frågor som söktes svar på var: Finns det behov av riktad föräldrautbildning i Halland? Vad anser föräldrar inom denna grupp om idén med riktad föräldrautbildning? Finns riktade föräldrautbildningar eller liknande någonstans i Halland? Hur bör en dylik utbildning utformas? 1 Fortsättningsvis kallad riktad föräldrautbildning 2 Samorganisation för brukar- o närståendeföreningar i Halland med intressen inom psykiatrin 12

14 1.4 AVGRÄNSNINGAR De föräldrar som avses i undersökningen har minst ett barn under 18 år, är bosatta i Halland samt har någon form av psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kartläggningen av riktade föräldrautbildningar inom länet omfattar utbildningar anordnade av kommunala eller regionala verksamheter. Då föräldragruppen varit svåridentifierad och projekttiden begränsad i kombination med svårigheter att nå personal i olika verksamheter sommartid görs inga anspråk på att ge en fulltäckande bild av vare sig behov eller möjligheter. Däremot kan kartläggningen fungera som en vägvisare vid framtida diskussioner och beslut. 1.5 METOD Insamlandet av föräldrars tankar och åsikter gällande riktad föräldrautbildning utfördes medelst enkätfrågor samt i några fall via telefonintervjuer 3. Ett stort antal (ca 600) mail med förfrågan om hjälp att distribuera enkäten skickades till chefer och anställda inom bl. a psykiatrin, närsjukvården, mödravård, barnavårdscentraler, socialförvaltningar, intresseorganisationer. De fick ange hur många enkäter de behövde och dessa skickades tillsammans med frankerade svarskuvert till respektive verksamhet. Brev innehållande enkäter, svarskuvert samt anslag att lägga ut i väntrum skickades till samtliga psykiatriska mottagningar samt barnavårdscentraler i länet 4. Totalt skickades drygt 700 enkäter ut men det är omöjligt att uppskatta vare sig hur många, eller hur stor andel av, föräldrarna inom kategorin som nåtts. I enkätens följebrev lämnades ett telefonnummer samt en e-postadress som de föräldrar som önskade bli intervjuade kunde använda för kontakt. För att kartlägga förekommande riktade föräldrautbildningar gjordes sökningar på Internet. I de fall sådana, eller liknande, utbildningar hittades togs kontakt med ansvarig personal per telefon eller via mail. I viss mån har även litteraturstudier bedrivits i ämnet. 3 bilaga 1 4 bilaga 3 a - b 13

15 2 FÖRÄLDRARS BEHOV OCH ÖNSKEMÅL För att undersöka hur föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har för erfarenhet av tidigare föräldrautbildning samt hur de ställer sig till idén om riktad föräldrautbildning gjordes en enkätundersökning där förfrågan om villighet att intervjuas lades till. 2.1 ENKÄT En enkät med totalt 17 frågor 5, delades ut under våren Frågorna delades in i fyra kategorier: A - Om dig, B Om tidigare föräldrautbildning, C Om framtida föräldrautbildning samt D Diagnos/funktionsnedsättning. Det fanns både kvantitativa och kvalitativa frågor. För att distribuera enkäterna togs hjälp av personal inom ett stort antal regionala och kommunala verksamheter i länet samt av brukarorganisationer 6. Enkäter sändes även till mottagningar bl. a inom psykiatrin, barnhälsovården och vissa enheter inom länets socialförvaltningar för att placeras i väntrum. Totalt sändes ca 700 enkäter ut, men statistik över hur många enkäter som nådde föräldrarna saknas då detta skulle tagit orimligt mycket tid att sammanställa. Under perioden maj - augusti inkom 30 besvarade enkäter, samtliga svar redovisas i en bilaga FRÅGEKATEGORI A - OM DIG Av de föräldrar som besvarat enkäten var 77 % bosatta i norra Halland. Inga svar inkom från Hylte kommun. Endast två av föräldrarna var under 25 år, resten var jämnt fördelade mellan åldersgrupperna år samt över 40 år. Drygt 50 % av föräldrarna hade två barn, 30 % hade ett barn, resterande mellan tre och fem barn. Två föräldrar väntade barn. Barnen var födda mellan 1974 och De barn som var födda på 70-, 80- samt början av 90-talet hade alla yngre syskon. 37 % av föräldrarna hade fått sitt yngsta barn mellan 2006 och FRÅGEKATEGORI B - OM TIDIGARE FÖRÄLDRAUTBILDNING Nästan 50 % av föräldrarna hade aldrig deltagit i någon form av föräldrautbildning, fem personer hade påbörjat utbildning, men avbrutit. De som deltagit i föräldrautbildning hade till största delen gjort det i sin hemkommun. 5 bilaga 1 6 Bilaga 2 7 bilaga 4 14

16 Deltagandet i föräldrautbildning sjönk med stigande ålder. De som var under 25 år hade båda deltagit i s.k. ung mammagrupp. I gruppen år var deltagandet ca 50 % och i gruppen över 40 år hade 27 % deltagit. Deltagandet i tidigare föräldrautbildning var högre ju yngre yngsta barnet var, se figur 1 nedan. Yngsta barnets födelseår efter före 2000 Deltagit Avbrutit Ej deltagit Antal föräldrar Figur 1: Tidigare deltagande i föräldrautbildning relativt yngsta barnets födelseår. Anordnare av den genomgångna utbildningen var i hälften av fallen BVC. Några hade fått sin utbildning via kommunen, två föräldrar via ung mammagrupp och en genom vuxenpsykiatrin. Barnens ålder då föräldern gick utbildning varierade från ofödd till 11 år, 40 % deltog då barnen var i åldern 0-1 år. 43 % av de som deltagit i tidigare föräldrautbildning ansåg att utbildningen passade dem bra, övriga svar fördelades lika mellan delvis eller dåligt. Bra var: man fick olika tips, kunde diskutera med övriga deltagare. Dåligt var: opersonligt, många deltagare, när jag var orolig för min sambo som mådde dåligt anmälde de oss till soc. Ingen av de föräldrautbildningar som personer i svarsgruppen deltagit i riktade sig särskilt till föräldrar med psykisk ohälsa. De föräldrautbildningar som de deltagit i var BVC:s/MVC:s traditionella föräldragrupper, ung mammagrupp, COPE eller liknande. På frågan om det fanns saker man inte ville prata eller fråga om pga. sin psykiska ohälsa eller funktionsnedsättning svarade fem personer att så inte var fallet. Fem personer uppgav att det fanns sådant man inte vågade eller ville prata om: Jag hade inte psykisk ohälsa vid den tiden. många, men man kände sig så dum När man inte klarade av vissa saker, hur gör man då? talade inte om att sonen har ADHD, ej heller att jag misstänkte att jag själv har det. Har idag diagnos svår ADHD. 15

17 Av de föräldrar som inte deltagit i någon föräldrautbildning uppger hälften att det inte fanns någon på hemorten. En person angav rädsla för att känna sig utpekad eller udda som orsak, två hade aldrig blivit erbjudna och en kom sig inte för att gå FRÅGEKATEGORI C - OM FRAMTIDA FÖRÄLDRAUTBILDNING En övervägande majoritet av föräldrarna ansåg att idén med riktad föräldrautbildning låter bra, ingen var negativ, se figur 2 nedan. Varberg Laholm Kungsbacka Hylte Halmstad Nej Kanske/vet ej Ja Falkenberg Antal svar Figur 2: Föräldrarnas inställning till idén med riktad föräldrautbildning. Så här skriver en förälder: "Man behöver/många hade behövt gå en sådan utbildning, inte bara för ens egen skull, som förälder med någon form av psykisk ohälsa, utan framför allt för våra barns skull. Det är väldigt svårt att förklara vad som händer, eller vad det handlar om, i synnerhet om man som person inte är helt säker på det själv, och detta hade kunnat förenkla det lite. Jag är säker på att en sån här sak hade varit en stor hjälp för många, jag vet att det åtminstone hade hjälpt mig med mycket, och min son. Flera av föräldrarna lämnade förslag till innehållet i en riktad föräldrautbildning såsom ärftlighet, relationer, bemötande, stöd för ensamföräldrar och tips om var man kan få stöd och hjälp. På frågan om vilken ålder på barnen utbildningen bör handla om fanns en stor samstämmighet gällande åldrarna 0 18 år, se figur 3 på sidan

18 Antal förslag Antal Ålder Figur 3: Föräldrars önskemål gällande barnens ålder vid riktad föräldrautbildning. De flesta föräldrarna anser att en riktad föräldrautbildning bör anordnas av psykiatrin eller kommunen, se figur 4 nedan Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg BVC Kommunen Psykiatrin Studieförbund Annan Figur 4: Föräldrars förslag till anordnare av riktad föräldrautbildning. Vikten av rätt kompetens påpekades i kommentarerna och ett par föräldrar föreslog ett samarbete mellan olika verksamheter såsom kommunen, BVC och psykiatrin. Några uttryckte rädsla för registrering och eventuellt omhändertagande av barnen om de deltog i föräldrautbildning: ej registrerande arrangör för risk av omhändertagande av barn Nån som inte anmäler en så fort man pratar om nåt som är jobbigt. 17

19 2.1.4 KATEGORI D DIAGNOS/FUNKTIONSNEDSÄTTNING Uppgifterna om diagnos/funktionsnedsättning var frivilliga att lämna, trots det har 23 personer angett sin diagnos eller problematik. Flera föräldrar hade två eller flera diagnoser. Den vanligaste diagnosen var ADHD, därefter följde depression (olika typer) samt bipolär sjukdom, se figur 5 nedan. 3% 3% 3% ADHD/ADD 3% 2% Depression alt utmattningsdepression 5% 5% 10% 29% Bipolär sjukdom Borderline/IPS Posttraumatiskt stressyndrom Ångest Dyslexi Fobiok personlighetsstörning 16% 21% Ljudkänslighet Tvångsmässig personlighetsstörning Ätstörning Figur 5: Förekommande diagnoser hos föräldrarna som besvarat enkäten. 2.2 INTERVJUER MED FÖRÄLDRAR Två föräldrar, här kallade A och B, intervjuades om sina tankar kring riktad föräldrautbildning. Båda var mycket positiva till idén och ville själva delta i en sådan utbildning. Förälder A, som deltagit i traditionell föräldragrupp, hade saknat förståelse för problem som var relaterade till A:s psykiska ohälsa och hade känt sig väldigt osäker på vad som var lämpligt att tala om eller inte. Förälder B hade deltagit i ung mammagrupp, anordnad av kommunen och BVC, B hade inte heller känt sig förstådd och hade många obesvarade frågor. B frågade sig bl. a Hur tar barnen det när man mår dåligt? och Hur ska man göra för att det inte ska gå ut över barnen när man är stressad och så? B föreslog även att information kring hjälpmedel skulle vara ett moment i utbildningen samt att den friska föräldern skulle vara välkommen att delta i gruppen. 18

20 3 FÖRÄLDRAUTBILDNINGAR I HALLAND En fullständig inventering av föräldrautbildningar/föräldragrupper i Halland har av flera skäl inte varit möjlig att göra, delvis beroende på att flera verksamheter varit svåra att nå under sommarmånaderna. Även om inventeringen inte är komplett ger den förhoppningsvis en bild av hur det ser ut i länets kommuner i avseende på riktade föräldrautbildningar, se figur 6 nedan. Kommun Riktad utbildning/föräldragrupp enbart psykisk ohälsa Blandade grupper Enskild föräldrautbildning Övrigt Uttryckt önskemål om gruppverksamhet för föräldrar med psykisk ohälsa Region Halland Psykiatrin i södra Halland (behovsinventering pågår) Specialistmödravården Kungsbacka samarbete med bl. a Familjehuset Falkenberg BIM Ja Halmstad Nova Ja, för föräldrar med yngre barn Hylte Ja Kungsbacka Familjeverkstan Familjehuset Parenting Young Children Laholm Familjecentralen Socialpsykiatrin Ja Varberg Ja Figur 6: Riktad föräldrautbildning i Halland

21 3.1 REGION HALLAND SPECIALISTMÖDRAVÅRDEN I KUNGSBACKA Vid intervju med ansvarig barnmorska på specialistmödravården i Kungsbacka framkom att det kanske är för tidigt med riktad föräldrautbildning under graviditeten. Den främsta anledningen var att de blivande föräldrar delas in efter bostadsort för att underlätta skapandet av kontakter inför föräldraledigheten. Mödravården får, i de flesta fall, kännedom om psykisk ohälsa (eller behov av stöd av annan orsak) hos en blivande förälder vid inskrivningen. Man samarbetar då med mödra- och barnhälsovårdens psykologer samt, i Kungsbacka, med Familjehuset, se kap på på sidan 22. I de fall särskilda stödinsatser i föräldraskapet krävs, s.k. dygnet runt vård, samverkar man med Birkahemmet i Göteborg. Den förberedande föräldrautbildningen är främst inriktad på profylaxträning men tar även upp frågor som anknytning, relationer m.m. Man har tillgång till ett specialutformat utbildningsmaterial, Föda barn, som riktar sig till föräldrar med särskilt vårdbehov. (Ljungren 2011). Föda barn är ett mycket tydligt material och kan, eventuellt med vissa modifikationer, användas av föräldrar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (författarens kommentar) BARNHÄLSOVÅRD (BVC) Barnavårdscentralerna i länets kommuner erbjuder grupper för nyblivna föräldrar. Man informerar och samtalar om mat, sömn, utveckling och barnsjukdomar mm och ibland även babymassage. Det finns inte speciella grupper för föräldrar med psykisk ohälsa. (Öberg 2011) FAMILJEINVENTERING I SÖDRA HALLAND I södra Halland pågår en kartläggning av vilket stöd vuxenpsykiatrin ger barn till psykiskt sjuka föräldrar. Kartläggningen förväntas bli klar hösten Syftet är att sprida barnperspektivet i södra Halland och att hitta rutiner och metoder för att kunna ge rätt stöd och hjälp. Någon gruppverksamhet för föräldrar är inte planerad. (Blomqvist 2011). I arbetet med kartläggningen utgår man från Beardslees familjeintervention, en metod för förebyggande familjearbete, där man har stödjande samtal, kring förälderns sjukdom samt hur man kan hjälpa barnet att må bra, med barn och föräldrar både var för sig och gemensamt (Axelsson 2008). 20

22 3.2 FALKENBERGS KOMMUN BIM i Falkenberg drivs av socialförvaltningens missbruksenhet och riktar sig till barn i åldern 4-20 år vilka lever i familjer där det finns missbruk, våld eller psykisk ohälsa. För de föräldrar som har barn i BIMs verksamhet erbjuds deltagande i föräldragrupper. Rekrytering sker via socialsekreterare eller genom egen anmälan. Man träffas i grupper 16 gånger/termin och arbetar med olika teman såsom känslor, rädslor, familjen m m, huvudfokus ligger på barnperspektivet. En föräldragrupp hålls samtidigt med gruppen för yngre barn. Föräldragrupperna som består av både föräldrar med psykisk ohälsa och andra kategorier, är omtyckta men täcker inte hela behovet. Om en riktad föräldrautbildning kommer till stånd finns vilja till samarbete med t ex parallell barngrupp. (Hansson 2011). 3.3 HALMSTADS KOMMUN NOVA Barn och tonåringar från sju år och uppåt som lever i familjer där det finns missbruk, våld eller psykisk ohälsa kan delta i Novas grupper som drivs i samverkan mellan socialförvaltningen och vuxenpsykiatrin. Rekrytering till grupperna sker via psykiatrins barnombud eller genom egen anmälan. Föräldrar som har barn i Novas verksamhet kan delta i föräldragrupper om 4-10 deltagare, i dessa grupper blandas föräldrar med psykisk ohälsa med övriga föräldrar, ca 50 % av deltagarna har psykisk ohälsa I föräldragrupperna diskuteras bl. a föräldraskapet och hur barnen upplever föräldrarnas problem, man upprättar även beredskapsplaner både för barnen och för föräldrarna. Föräldragrupperna är uppskattade men de täcker inte hela behovet, det saknas bl. a grupper för föräldrar med yngre barn. (Larsson 2011) CLAVIS CLAVIS är ett samprojekt mellan Halmstad kommun och region Halland. Verksamheten, som bl. a består av temagrupper, studiecirklar och en träffpunkt, riktar sig till vuxna med psykisk ohälsa eller psykisk funktionsnedsättning. Ungefär 10 % av deltagarna är föräldrar. Man har vid tidigare tillfälle haft uppe frågan om föräldragrupper i projektets styrgrupp och är positivt inställda till ett framtida samarbete kring riktad föräldrautbildning. (Lago 2011). 21

23 3.4 HYLTE KOMMUN Socialförvaltningen och Barn- och Ungdomsförvaltningen bedriver gruppverksamhet, CAP, för barn i åldern 7-17 år som lever i familjer där det förekommer psykisk ohälsa, missbruk eller våld, samt även för barn med frånskilda föräldrar. Grupper för föräldrar med barn i CAP:s verksamhet är planerade, medel är avsatta men det råder brist på gruppledare. Dessa föräldragrupper kommer att bli blandade men det finns underlag för riktade grupper för enbart föräldrar med psykisk ohälsa. (Johansson 2011). 3.5 KUNGSBACKA KOMMUN I Kungsbacka ges möjlighet till stöd och utbildning för föräldrar med psykisk ohälsa via familjehusets olika verksamheter FAMILJEHUSET I Familjehusets ordinarie verksamhet, som sorterar under Individ- o familjeomsorgen i Kungsbacka kommun, ges individuellt stöd till familjer med barn under 12 år. De huvudsakliga arbetsområdena är föräldrastöd och föräldra-barnrelationer. Man har även regelbundet arg mammagrupp. Verksamhet är öppen, många kommer på rekommendation av vänner, förskola eller skola. Man tar även emot familjer på begäran av socialförvaltningen. En del av föräldrarna har psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. (Eteus 2011) FAMILJEVERKSTAN Familjeverkstan är ett familjestödsprogram i studiecirkelform som finns hos Vuxenskolan. Cirklarna leds av Familjehuset i samarbete med kommunens boendestöd. Familjeverkstan riktar sig framför allt till föräldrar med egna svårigheter inom det psykiska området. Man har gemensamma träffar där det ges hemuppgifter, familjerna erbjuds sedan individuellt stöd i hemmet med hemuppgifterna. (Eteus 2011) PARENTING YOUNG CHILDREN Parenting Young Children är en australiensk utbildning som bedrivs i individualiserad form i familjernas hem. Undervisningsstrategierna anpassas efter individens behov. Man arbetar med tydliga målformuleringar, vilka bryts ned till detaljnivå. Undervisningen, som bedrivs av familjehuset i samarbete med boendestödet, passar för personer med olika typer av inlärningssvårigheter. (Eteus 2011). 22

24 3.6 LAHOLMS KOMMUN Laholms kommun kommer hösten 2011 börja ge ett generellt hållet föräldrastöd till föräldrar med barn i alla åldrar genom gruppverksamhet, föreläsningar eller på annat vis (Öberg 2011) SOCIALPSYKIATRIN Inom kommunens enhet för socialpsykiatri erbjuds enskilt stöd enligt Bostonmodellen. Föräldrautbildning ingår, om klienten har barn, som ett moment i dessa träffar. Det finns i dag ingen gruppverksamhet, detta är något man gärna vill utveckla, bl. a med föräldragrupper (Pålsson 2011) FAMILJECENTRALEN På Familjecentralen i Laholm samverkar mödravård, barnhälsovård, öppen förskola och socialförvaltningen med att ge information och stöd till föräldrar med barn i åldern 0-5 år, samt till blivande föräldrar. I öppna förskolan har man mindre grupper för de föräldrar eller barn som av olika orsaker har svårt att delta i större grupp. Familjecentralen har ingen riktad verksamhet till föräldrar med psykisk ohälsa, ofta saknas kännedom om föräldrarnas eventuella diagnoser, innehållet är mer allmänt hållet med fokus på barnens behov och utveckling. Man vill gärna komma i kontakt med gruppen föräldrar med psykisk ohälsa och ett intresse för att arbeta med denna grupp finns hos personalen (Öberg 2011). 3.7 VARBERGS KOMMUN BIM i Varberg har grupper för barn och ungdomar i åldern 6-18 år. Man har inga grupper för föräldrar. Personal på BIM anser att det finns behov av föräldragrupper och har bett om detta, men fått avslag av ekonomiska skäl. (Antonsson 2011). 4 EXEMPEL PÅ RIKTADE FÖRÄLDRAUTBILDNINGAR På flera håll i Sverige finns riktade föräldrautbildningar eller föräldragrupper för föräldrar med psykisk ohälsa. Några exempel på sådan verksamhet följer nedan. 4.1 ALMA-PROJEKTET ALMA är ett samprojekt mellan Malmö stad och Region Skåne. På initiativ av brukarorganisationer startades 2001 gruppverksamhet i Malmö för mammor med psykisk ohälsa och minst ett barn under sex år. Syftet med gruppen är att erbjuda mammorna möjlighet att prata om barn och 23

25 föräldraskap tillsammans med andra mödrar. Gruppen leds av kuratorer från vuxenpsykiatrin och barnpsykiatrin. Gemensamt för deltagarna är att de i sina utvärderingar pratar om värdet att under strukturerade former närma sig ett svårt och känsligt område tillsammans med andra i liknande situation. (Hagström 2011). 4.2 BARNKRAFT Barnkrafts stödgrupper använder sig av en pedagogisk metod som utvecklats i Finland och där praktiserats med stor framgång. Verksamheten drivs i samverkan mellan kommunernas socialförvaltningar och psykiatrin i landstinget/regionen. Stödgruppsträffarna riktar sig till föräldrar med psykisk ohälsa och till deras barn i ålder 7 17 år. Man diskuterar utifrån fastställda teman 8, träffas ca 10 gånger och föräldrar och barn har tre gemensamma träffar. I de fall det finns en frisk förälder i familjen får även denne delta i träffarna (Haverblad 2011). I föräldragrupperna tar man upp frågor som: Psykisk ohälsa hur förstår jag min sjukdom? Stärka de positiva sidorna i föräldraskapet. Hur kan jag hjälpa mitt barn? Stärka självkänslan som förälder. I barngruppen pratar man om: Psykisk ohälsa vad är det? Hur påverkar det min vardag? Hur kan man hantera besvärliga situationer? Stärka självkänslan som barn. Barnkraft finns bl. a i Norra Stockholms stadsdelar och Ekerö (Stockholms läns landsting 2011), Sigtuna/Upplands Väsby samt i Hässleholm/Kristianstad (Skåne 2011). 5 BEHÖVS RIKTAD FÖRÄLDRAUTBILDNING? 5.1 BARNPERSPEKTIVET Barnperspektivet är ett relativt nytt begrepp som innebär att vuxna, så långt som möjligt, sätter sig in i barnets situation. Detta för att bättre kunna ta tillvara barnets intresse och verka för barnets bästa. Barn kan inte ses som frikopplade från sina föräldrar. Samhället måste därför utifrån barnets bästa även hjälpa och stödja föräldrarna. Om samhället skall ta tanken om barnperspektiv på allvar måste man se barnet och föräldern som en enhet. Genom att stärka utsatta föräldrar i sitt föräldraskap, ge dem kunskap och redskap för att kunna hantera de speciella situationer och frågeställningar som kan uppkomma då man lever med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, ökar man möjligheterna för barnen att få sina behov tillgodosedda. 8 Bilaga 5 24

26 Kunskap och förståelse om förälderns psykiska ohälsa, orsaker och betydelse av det förändrade beteendet och händelser i familjen ömsesidig förståelse i familjer är viktig för både barn och vuxna. Förståelse förutsätter samtal och gemensam bearbetning av problem. (Solantaus 2006) LAGSTIFTNING För att stärka barnperspektivet och åskådliggöra barnets rättigheter infördes 2010 nya bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Patientsäkerhetslagen 9. De lyfter fram barnets rätt till information och stöd vid förälders psykiska ohälsa (Jansson, Larsson och Modig 2011) REGIONALA OCH LOKALA RIKTLINJER Landstingsfullmäktige samt samtliga kommunfullmäktige i länet antog under hösten 2002 och våren 2003 en gemensam policy och riktlinjer för stöd till barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i vilket man poängterar vikten av samverkan mellan olika aktörer: Samverkan och samordning mellan ansvariga verksamheter inom kommunen och landstinget är en förutsättning för att enskilda barn, ungdomar och deras familjer ska få den hjälp och det stöd de behöver (N-gruppen 2003). Ett exempel på lokala mål är ett av Individ- och Familjeomsorgens lokala mål i Falkenbergs kommun: stärka föräldrar i deras föräldraroll så att de kan ge sina barn en trygg uppväxt (Falkenbergs kommun 2011). 5.2 SYNPUNKTER FRÅN BRUKARORGANISATIONER Hallandsrådets ståndpunkt 10 är att en riktad föräldrautbildning ska vara ett komplement till den vanliga föräldrautbildningen. Styrelsen är enig i frågan om behovet av en sådan utbildning och hade, då idéen om utbildningen föddes, tankar på att den inledningsvis skulle vara till för nyblivna föräldrar. Dock har enkäten visat att det finns önskemål om föräldrautbildning även för föräldrar med äldre barn. Så här skriver en representant för IFSAP 11 : Det är bra om personer med psykisk funktionsnedsättning kan delta i samhällets allmänna insatser, men om detta inte fungerar eller räcker till är riktad utbildning bra för både föräldrar och barn. Föräldrar med psykisk funktionsnedsättning bör inte med automatik hänvisas till riktad föräldrautbildning. (Sandberg 2011). 9 Bilaga 6 10 Hallandsrådets synpunkter sammanfattas i förslaget på sidan 6 11 Intresseförening för schizofreni och andra psykossjukdomar 25

27 En representant för Attention 12 skriver: Jag har lite reflektioner över vem som ska anordna föräldrakurserna. Bör psykiatrin anordna? Kan det skrämma bort de som behöver kursen då de inte anser sig vara tillräckligt sjuka för att tillhöra psykiatrin? Bör kommunen eller landstinget (t ex BVC) anordna då de har anmälningsplikt? Redan idag är föräldrar livrädda för att fråga eller be om hjälp då hotet om omhändertagande av barnen ligger över många. För mig känns som det bästa (enda?) alternativet att brukarorganisationerna och/eller studieförbunden står som anordnare och i studiecirkelform. Dels för att träffa andra och ta del av varandras erfarenheter och dels för vikten av att kunna ställa alla de dumma och konstiga frågorna jag som förälder behöver för att kunna vara en bra förälder. (Tilljander 2011). Många föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning lever med en rädsla för att barnen skall omhändertas om de (föräldrarna) ber samhället om hjälp eller pratar öppet om sina svårigheter och sin oro för barnen. Det är därför oerhört viktigt att de deltagande föräldrarna känner sig trygga i gruppen som bör ledas av personer utan krav på registrering eller journalföring. Det är även av högsta vikt att utbildningen håller hög kvalitet och att man utnyttjar den kompetens som finns inom de regionala och kommunala verksamheterna i länet. Detta kan förhoppningsvis uppnås om utbildningen utformas som en studiecirkel i samarbete med lokala studieförbund och anlitar inhyrda föreläsare/ledare från exempelvis psykiatrin. För att nå en optimal lösning gällande både kompetens och trygghet bör frågan om ägandeskap av utbildningen tas upp till vidare diskussion. 12 Intresseorganisation för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, samt deras anhöriga 26

28 Jag är mycket positiv till riktade föräldrautbildningar då jag själv verkligen hade behov av detta som förälder och utifrån min erfarenhet som föreningsaktiv känner jag att behovet inte minskat. Jag stödjer helhjärtat förslagen i denna rapport. (Tilljander 2011). 27

29 6 SLUTLEDNING Min slutledning blir: Skall man ta barnperspektivet på allvar och se till barnets behov av trygghet, stöd och rätt till information måste man se barnet som en integrerad del i familjen. Det är bra, men inte tillräckligt, att se barnets behov av stöd och information. En förälder som har kunskap om hur hans/hennes sjukdom eller funktionsnedsättning upplevs av barnet har större möjlighet att förklara dess yttringar för sitt barn. I en grupp enbart för föräldrar med psykisk/neuropsykiatrisk problematik vågar fler ställa konstiga frågor. I en grupp enbart för föräldrar med psykisk/neuropsykiatrisk problematik är det lättare att be om råd och stöd i specifika frågor kopplade till förälderns problem och barnets mående. Ett behov av, och intresse för, riktad föräldrautbildning i Halland uttrycks dels av föräldrar inom målgruppen, dels av personal inom flera kommunala/ regionala verksamheter samt av representanter från brukarorganisationer. Det finns intresse för föräldrautbildning för föräldrar med barn i alla åldrar, från 0 till 18 år. Föräldrautbildningen bör vara parallell med barn/ungdomsgrupper. Det finns en viss rädsla för myndighetsregistrering, därför bör deltagandet vara frivilligt, inte journalföras samt ej registreras hos myndigheter. Utbildningen bör utformas i samverkan mellan Region Halland (psykiatrin, BVC), länets kommuner (BIM/BIP, socialförvaltningar) samt Hallandsrådet. Utbildningen kan drivas som studiecirkel i samarbete med lokala studieförbund. Det finns fungerande modeller på flera håll i landet, dessa bör tas i beaktande vid utformningen av riktad föräldrautbildning i Halland. 28

30 29

31 KÄLLFÖRTECKNING Antonsson, Gunilla. Socionom, BIM o BIP, individ- o familjeomsorgen Varberg (den ). Axelsson, Katarina. den (använd den ). Blomqvist, Marjut. Sjuksköterska, affektiva mottagningen Halmstad, Region Halland (den ). Eteus, Åsa. Socionom, individ- och familjeomsorgen, Kungsbacka kommun (den ). Falkenbergs kommun, Individ- och familjeomsorgen. den (använd den ). Hagström, Birthe. Projektledare, ALMA, Malmö stad/region Skåne (den ). Hansson, Anki. Stödgruppsledare, BIM socialförvaltningen, Falkenbergs kommun (den ). Haverblad, Marlene. Kurator, socialförvaltningen, Sigtuna kommun (den ). Jansson, Mårten, Anne-Marie Larsson, och Cecilia Modig. Mod och mandat Ny lagstiftning stärker barn som anhöriga. Har vi modet att möta dem? Stockholm: Socialstyrelsen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Johansson, Margaretha. Enhetschef, Familjecentralen Hylte kommun (den ). Lago, Jerker. Projektledare CLAVIS, Halmstad kommun (den 12 09r 2011). Larsson, Ragna. Socialrådgivare, gruppverksamheten socialförvaltningen, Halmstad kommun (den ). Ljungren, Anneli. Barnmorska/sektionsansvarig, specialistmödravården Kungsbacka (maj 2011). 30

32 N-gruppen, FoU Halland. Halländsk policy och riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. Landstinget Halland, Kommunförbundet Halland och N-gruppen, Forskning och Utveckling, Nordvall, Annika, och Maria F Sandberg. Hur kan vi stödja barn till psykiskt sjuka föräldrar - ett utvecklingsprojekt i syfte att finna samarbetsformer mellan barn- och vuxenpsykiatri. Oslo: Regionscenter for undervisning og forskning i barne- og ungdomspsykiatri, Pålsson, Mia. Psykiatrirehabiliterare,socialpsykiatrin Laholms kommun (den 07 juli 2011). Sandberg, Elisabeth. sekreterare Hallandsrådet. mail. Halmstad, den Skåne, Psykiatri. Föräldragrupper Skane/Vuxenpsykiatri/Hassleholm/Barn_till_psykiskt_sjuka_foraldrar/Foraldragrupper/ (använd den ). Socialdepartementet. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Faktablad Artikelnr. S , Stockholm: Socialdepartementet, juni Solantaus, Tytti. FÖRA BARNEN PÅ TAL- när en förälder har psykisk ohälsa. Finland: Stakes, Stockholms läns landsting. den (använd den ). Sveriges Riksdag. Svensk Författningssamling. u.d. (använd den ). Öberg, Inger. Kurator, Familjecentralen, socialförvaltningen Laholms kommun (den ). 31

33 BILAGOR Bilaga 1 Enkät Bilaga 4 Enkätsvar Bilaga 3a Anslag I Bilaga 3b Anslag BVC Bilaga 5 Barnkraft Sigtuna Bilaga 6 lagstiftning

34 33

35 Bilaga 1 Enkät Hej Brukar- och anhörigorganisationerna i Halland har bildat en gemensam förening, Hallandsrådet för psykiatribrukare som bl. a har som uppgift att lägga fram förslag till och samråda med psykiatrin i Halland. Vi har tillsammans kommit fram till att det vore bra om det fanns föräldrautbildningar som riktar sig speciellt till föräldrar med psykisk ohälsa eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. För att få veta hur stort behovet och intresset är för en sådan utbildning behöver vi få svar på några frågor. Frågorna finns i enkäten som börjar på nästa sida. Det är viktigt att få in så många svar som möjligt och jag hoppas att du vill svara på enkäten. Många olika verksamheter hjälper till att lämna ut enkäten, om du råkar få flera svara endast på en. Använd svarskuvertet som följer med (portot är betalt) och posta snarast. Jag skulle gärna vilja komma i personlig kontakt med några föräldrar för att göra intervjuer om tankar och önskemål för föräldrautbildningen. Om du vill bli intervjuad kontakta mig så bestämmer vi en tid och plats. Telefonnummer och e-postadress finns i slutet av brevet. Om det är någon fråga du inte förstår får du gärna ringa eller maila så förklarar jag. Du behöver inte uppge ditt namn på enkäten, vid ev. intervju eller vid annan kontakt så du garanteras fullständig anonymitet. Jag som genomför undersökningen är förälder som har ADHD samt utmattningsdepression och har varit sjukskriven i flera år men ska nu försöka börja jobba igen. Jag är aktiv inom Hallandsrådet samt Attention. Den här undersökningen gör jag som ett arbetsprövningsprojekt. Med vänlig hälsning Lizette Högfeldt, projektansvarig Kontakt: e-post, forutb.halland@gmail.com telefon måndag och torsdag kl (Obs endast dessa tider) PS. Om du vill ringa anonymt tryck #31# före telefonnumret. 34