Goda uppväxtvillkor i Nynäshamn! SLUTRAPPORT

Transkript

1 Goda uppväxtvillkor i Nynäshamn! Tre utvecklingssatsningar: Hälsofrämjande skolutveckling i Sorundas rektorsområde Tillgänglig fritid för alla Socialtjänstens ungdomsteam SLUTRAPPORT

2 innehåll SAMMANFATTNING 3 FÖRORD 5 1 INLEDNING Disposition Bakgrund Övergripande målsättning 6 2 PROJEKTORGANISATION 7 3 HÄLSOFRÄMJANDE SKOLUTVECKLING I SORUNDA Definition av hälsofrämjande skolutveckling Projektets övergripande mål och effektmål Projektets innehåll Resultat Effektresultat Projektresultat av skolklimat Projektresultat av professionell utveckling Framtid 15 4 SOCIALTJÄNSTENS UNGDOMSTEAM Definition av team Projektets övergripande mål och effektmål Projektets innehåll Resultat Effektresultat Projektresultat Framtid 19 5 TILLGÄNGLIG FRITID FÖR ALLA Definition av fritid Projektets övergripande mål Projektets innehåll Resultat Framtid 24 6 SAMVERKAN MELLAN PROJEKTEN 25 7 RESULTAT AV PROCESSUTVÄRDERING GJORD AV HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Övergripande resultat för samtliga projekt Resultat för projektet Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda Resultat för projektet Socialtjänstens ungdomsteam Resultat för projektet Tillgänglig fritid för alla Rekommendationer inför framtida projekt 27 8 TOTALKOSTNAD Samhällskostnadseffektivitet 28 9 SPRIDNING SLUTSATS 34 2

3 sammanfattning Att i en kommun tillsätta särskilda medel för att utveckla folkhälsan är på lång sikt en investering för välfärden. Verksamheter får möjligheten att avgränsat pröva nya metoder och arbetssätt som skapar många lärdomar och erfarenheter. Under har tre stora utvecklingsprojekt genomförts i Nynäshamns kommun. Projekten har finansierats av särskilda avsatta folkhälsomedel. Den här slutrapporten omfattar en beskrivning av projekten Hälsofrämjande skola i Sorunda rektorsområde, Tillgänglig fritid för alla och Socialtjänstens ungdomsteam. Ambitionen när projekten initierades var ett mer samlat arbete för att skapa goda uppväxtvillkor för Nynäshamns barn och ungdomar. Satsningarna skulle utveckla kunskaper och erfarenheter som långsiktig skulle kunna implementeras och breddas inom fler verksamheter. I samtliga projekt har en extern processutvärdering gjorts av Högskolan i Jönköping och projektledarna har gjort analyser i form av slutrapporter. Dessutom har projektledarna varje år tagit fram statusrapporter som beskrivit utvecklingen i projekten. I två av satsningarna har samhällsekonomiska beräkningar genomförts för att påvisa vilka långsiktiga vinster de kan ge samhället. Analyserna är tänkta att ge de kunskaper som behövs för ett fortsatt utvecklingsarbete inom vår kommunala organisation. Resultaten visar att den ogiltiga frånvaron minskat och att kunskapsresultaten förbättrats i skolområdet där projektet Hälsofrämjande skola genomfördes. Projektledarens uppföljning pekar också på att elevernas upplevda trygghet har ökat. Det mest märkbara resultatet är en förändrad syn på elevernas lärande och en bättre kommunikation mellan skolområdets olika professioner. Projektet Socialtjänstens ungdomsteam har resulterat i kortare ärendegångar och att antalet ungdomsplaceringar har minskat. Medarbetarna upplever att befintlig kompetens på ett bättre sätt används i teamet. Samverkan inom socialförvaltningens barn- och ungdomsenhet, med skolor och fritidsaktörer, har också förbättrats. Kommunens fritidsverksamhet har utvecklat sitt arbetssätt till att bli mer utåtriktat och mer anpassat för tonåringarnas egen vilja och egna önskemål. Verksamheten heter idag Ung fritid. Utvärderingen av Högskolan i Jönköping visade att projekten bidragit till att verksamheterna utvecklat sitt hälsofrämjande arbete. Den pekar också på att resultatet hade kunnat bli ännu bättre om projekten haft färre och mer specifika mål och fler avgränsningar. Utvärderarna rekommenderar att framtida folkhälsosatsningar i Nynäshamns kommun utgår från så kallade SMARTA 1 projektmål. Dessutom bör det redan från början finnas en plan för hur verksamheten ska hantera långvarig sjukfrånvaro av en eller flera projektmedarbetare. Det kan annars bli ett stort hinder i utvecklingen av projekten. De socioekonomiska beräkningarna visar att projekten långsiktigt kan bidra till samhällsekonomiska vinster i form av uteblivna kostnader för olika samhällsaktörer. Kostnaden för samtliga projekt var 14,5 miljoner kronor fördelat på tre år. Av de två projekt där kommunen gjort en kostnadsanalys kan de tillsammans medföra en samhällsvinst på minst 46 miljoner kronor på 45 år. Projekten har lett till många nya kunskaper och erfarenheter. Under våren 2015 har förvaltningarna hjälpt till att ta fram förslag till kommunens framtida folkhälsostrategi. Strategin syftar till att skapa en tydlighet kring vilka folkhälsoinsatser som ska prioriteras fram till år I förslaget finns strategier för fortsatt implementering av projektens positiva resultat. 1 Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidssatt 3

4 4 Foto: Scandinav bildbyrå

5 förord Efter tre års hårt arbete har dessa tre projekt gått i mål. Projekten visar att tydligt uppsatta mål och modet att pröva nya arbetssätt ger resultat även om ytterligare resultat kan förväntas längre fram. Att direkt se alla effekter av nya arbets- och förhållningssätt är knappast möjligt efter en treårig projekttid. Så det ska bli spännande att följa den fortsatta utvecklingen. Just det att fortsätta utveckla och inte gå tillbaka till något som vi har gjort förut är viktigt. Att hålla fast vid nya arbetssätt, utveckla och sprida erfarenheter och ny kunskap till andra verksamheter är det som gäller nu. Det är alltid viktigt att lära av varandra och sprida goda exempel. Genom de externa utvärderarna har vi även fått flera goda råd inför det fortsatta arbetet. Framför allt fastnar jag för rådet att vi ska bli duktigare på att fokusera. Vi har ofta så höga ambitioner att vi gapar över för mycket. Risken är då att vi känner att vi har misslyckats när vi inte har nått allt som vi planerade för i början trots att vi har lyckats med mycket. Vi måste helt enkelt vara realister och lite stränga mot våra egna ambitioner när vi startar projekt. Men det här är exempel på bra genomförda projekt, med undantag för några detaljer som kunde gjorts annorlunda. Alla ni som deltagit i arbetet på olika sätt ska ha stort tack för era insatser och engagemang. Stort lycka till i det fortsatta arbetet. Birgitta Elvås 5

6 inledning 1.1 Disposition Rapporten omfattar en beskrivning av tre projektsatsningar inom Nynäshamns kommun med fokus på barn och ungdomars uppväxtvillkor. Rapporten inleds med en kort bakgrund och därefter en beskrivning av projektorganisationen och dess arbetsform. Därefter följer en beskrivning av respektive projekt med definition, mål och resultat samt den samverkan som skett mellan projekten. Under perioden maj 2013 till januari 2014 genomförde Högskolan i Jönköping en processutvärdering av respektive projekt. Under kapitel 7 redovisas deras resultat. Socioekonomiska beräkningar 2 har gjorts på projekten Hälsofrämjande skolutveckling och Socialtjänstens ungdomsteam. Dessa beräkningar redovisas under kapitel 8 där den totala kostnaden för samtliga projekt även redovisas. Slutligen presenteras lärdomar och slutsatser under kapitel Bakgrund Sedan 2006 har kommunen bedrivit en särskild folkhälsosatsning med målet att öka hälsan hos kommuninvånarna. Mellan 2006 och 2011 avsattes 10 miljoner kronor årligen för utvecklingsprojekt, 36 nämndprojekt samt lika många föreningsprojekt genomfördes. Projekten har omfattat olika områden med syfte att skapa förutsättningar för en god psykisk och fysisk hälsa. Riktlinjer angav ramarna för satsningarna. En intern utvärdering som genomfördes 2009 visade att kunskaperna ökat inom förvaltningarna om vinsterna av ett förebyggande och främjande arbete. Efter folkhälsosatsningens första fyra år började en tydligare projektstyrningsmodell ta form och det fanns en vilja att mer samlat pröva nya metoder och arbetssätt med fokus på målgruppen barn och unga vuxna. En styrgrupp för folkhälsoarbetet tillsattes som bestod av chefer från förvaltningarna samt säkerhetsansvarig. Folkhälsosamordnaren var sammankallande. Under har tre större folkhälsosatsningar genomförts med syftet att förbättra uppväxtvill koren för barn och ungdomar. Satsningarna har skett i projektform och finansierats med särskilt avsatta folkhälsomedel. Projekten har omfattat tre områden, hälsofrämjande förskola/skola, tillgänglig fritid och ett samlat stöd när barnen far illa eller riskerar att fara illa i form av ett tvärprofessionellt team inom socialtjänsten. Syftet var: Förbättrad måluppfyllelse hos elever inom Sorunda rektorsområde genom främjande förhållningssätt och arbetsmetoder. Utveckling av fler tillgängliga fritidsaktiviteter för ungdomar generellt, men särskilt för ungdomar med funktionsnedsättningar. Utveckling av team inom socialtjänstens barnoch ungdomsenhet för att genom förbättrad effektivitet öka möjligheten för stöd till barn, unga och deras föräldrar. De tre projekten bedrevs i form av utvecklingsprojekt inom verksamheterna. Samtliga har utvärderats av Högskolan i Jönköping. Kommunen har också genomfört socialekonomiska analyser på projekten Hälsofrämjande skola i Sorunda och Socialtjänstens ungdomsteam. Projektledarna har tagit fram analyser av respektive projekt i form av slutrapporter. Denna rapport omfattar samtliga delar. 1.3 Övergripande målsättning Förbättrade uppväxtvillkor för barn och unga kommuninvånare med fokus på att förhindra ett framtida utanförskap. 2 Den socioekonomiska analysen utgår från ett samhällsekonomiskt synsätt med ett tydligt aktörs- och fördelningsperspektiv kring: * enskilda individer eller grupper i någon form av utanförskap * insatser, oftast prevention, där långsiktighet och samverkan är viktiga inslag 6

7 projektorganisation Samtliga folkhälsoprojekt ska ha en anställd projektledare som bekostas av projektmedel. Projektledaren har ett särskilt ansvar att driva utvecklingen framåt och i rätt riktning mot uppsatta mål. Andra arbetsuppgifter är att vara sammankallande till styrgruppsmöten och arbetsgruppsmöten. I de tre projekten har projektledarna haft olika tjänstgöringsgrad beroende på omfattningen av projektet. Som ett stöd i arbetet har projektledarna använt sig av kommunens projektstyrningsmodell PPS (Praktisk projektstyrning). PPS används för att skapa en tydlig struktur och säkerställa kvaliteten i hela processen. Att använda modellen är ett krav för samtliga projekt som bedrivs i kommunen. Projekten Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda och Tillgänglig fritid för alla har utöver projektledaren haft medarbetare som bekostats av projektmedel. Två specialpedagoger har ansvarat för den verksamhetsnära utvecklingen och bland annat fungerat som handledare i skolprojektet och två mobila fritidsledare har varit anställda för att arbeta med det utåtriktade arbetet i fritidsprojektet. Folkhälsosamordnare har fungerat som samordnare, ansvarat för informationsutbyte och att samverkan skett mellan projekten där det funnits gemensamma områden. Folkhälsosamordnaren har även gett stöd i projektstyrningsmodellens olika delar. Projekten har haft styrgrupper där förvaltningschefer och/eller enhetschefer, projektledare och folkhälsosamordnare varit representerade. Arbetsgrupper med representanter från verksamheterna har hjälpt till att forma projektens innehåll. Foto: Scandinav bildbyrå 7

8 hälsofrämjande skolutveckling i sorunda För att elever ska uppnå målen i skolan krävs en hälsofrämjande lärmiljö, det vill säga ett gott skolklimat där alla vuxna i skolan är delaktiga och har en gemensam tanke om hur man bemöter varandra. En del i att utveckla ett bra skolklimat är att alla tar ansvar för att elevhälsan blir främjande och inte akutstyrd. Ett sätt att uppnå detta är att ge personalen möjlighet till regelbunden och systematisk reflektion över sin vardagspraktik. I samband med att projektet påbörjades i augusti 2012, formulerades syftet: Att stärka och vidareutveckla en hälsofrämjande lärmiljö, i förskola och skola i Sorunda rektorsområde, med utgångspunkt från läroplanerna och med ett salutogent förhållningssätt. Särskilt fokus har varit på ledarskapet hos de professionella som arbetar med barn och elever i verksamheterna. Projektets insatser har därmed i huvudsak fokuserats till pedagogerna i skolan men även till övrig personal. Arbetet har omfattat rektorsområdets fyra skolor och tre förskolor. De flesta insatser har skett i skolorna eftersom förskolan haft svårare att avsätta kompetensutvecklingstid. 3.1 Definition av hälsofrämjande skolutveckling Hälsofrämjande skolutveckling är en långsiktig process som verkar för att utveckla hela skolans vardag till att bli en positiv, stödjande och främjande miljö för hälsa och lärande. Fokus på en utvecklande lärandemiljö måste alltid finnas och de generella insatserna kompletteras med riktade insatser. Dessa syftar till att utjämna hälsans ojämlika fördelning. Två synsätt och förhållningssätt eller perspektiv är utmärkande för hälsofrämjande skolutveckling. Det holistiska perspektivet innebär att både hälsa och lärande ses ur ett mycket brett perspektiv och där den lektionsbundna undervisningen inte skiljs från den övriga verksamheten. Samtliga aktiviteter ses som sammanhängande delar som tillsammans utgör den helhet eller den miljö i vilken elevernas lärande och utveckling ska äga rum. Det salutogena perspektivet behöver alltid vara rådande, vilket inriktas på friskfaktorer och möjligheter, något som kan möjliggöra att en glädje och lust till lärande kan få lov att spira. Det salutogena perspektivet innehåller tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Komponenterna påverkar elevernas känsla av sammanhang (KASAM) och därigenom också synen på skolan som en sammansatt enhet där alla strävar mot samma mål. 3.2 Projektets övergripande mål och effektmål Att förbättra elevernas måluppfyllelse. 3.3 Projektets innehåll En röd tråd har funnits i projektet både vad gäller innehåll och form. Innehållet handlar om att i alla insatser ha barnets/elevens eget perspektiv i fokus. Prioriterade områden har varit förebyggande och främjande elevhälsoarbete, barn i behov av särskilt stöd samt delaktighet och demokrati. Förskolans och skolans styrdokument har tillsammans med forskning 3 och underlag om risk- och skyddsfaktorer varit grunden i projektets arbete. Forskningen visar att det spelar stor roll hur vuxna i skolan förhåller sig till elever och varandra, för att främja hälsa och lärande. Projektet har verkat för att synliggöra detta och stödja verksamheterna att nå dit. Den röda tråden när det gäller former och metoder för att utveckla verksamheten har varit en kombination av utbildning med efterföljande bearbetning och integrering via handledning, möten, arbetsgrupper och liknande. Metoder för strukturerade lösningsfokuserade samtal har varit viktiga pusselbitar, liksom olika former av processtöd 4 till ledningsfunktioner. 3 Bremberg & Eriksson 2010, Hugo 2011, Hattie 2012, 2014, Gustafsson 2009, Nottingham 2013, Timperley Löpande behovsanpassad utbildning, handledning/coachning till arbetslagsledare, förstelärare och ledningsgruppen i skolan. 8

9 Huvudsakliga förbättringsområden: Öka elevernas närvaro och minska frånvaro Arbetet med att öka närvaron har skett från två håll. Dels har det skett genom att förbättra skolklimatet i sin helhet genom ett förändrat salutogent synsätt och förhållningssätt samt ökade möjligheter till vuxenkontakt. Dels har det skett genom att förbättra det systematiska arbetet med att snabbare följa upp frånvaro på ett konsekvent sätt. Minska bruket av alkohol, droger och tobak Under projektet infördes det evidensbaserade alkohol- och drogförebyggande föräldrastödsprogrammet Effekt 5 på föräldramöten i årskurs 6 9. Syftet med programmet är att ge föräldrar kunskaper om hur de ska kommunicera med sina barn, i syfte att skjuta upp debuten och minska användandet av alkohol, droger och tobak. Som en del i satsningen utbildades elevhälsopersonal och pedagoger till presentatörer som efter projektet fortsättningsvis kan genomföra metoden. Skolsköterskan har i samverkan med pedagoger ansvarat för att förbättra rutinerna kring det förebyggande tobaksarbetet för att förhindra nyrekrytering och fånga upp de som redan röker och erbjuda dem stöd. Skapa trygghet och goda relationer Projektet har bidragit till att ta fram en likvärdig och systematisk trygghetsenkät för alla skolor inom rektorsområdet. Trygghetspass har tillkommit som en del i arbetet med likabehandling och formativ bedömning 6. Trygghetspassen innebär att eleverna får svar på frågorna: Känner du dig trygg i skolan? Om du svarat ja, på vilka platser och med vilka personer känner du dig trygg? Om svaret är nej, var känner du dig otrygg? Svaren lämnas därefter till läraren. Passen genomförs en gång i månaden i skolorna, som ett systematiskt sätt att få reda på hur läget är för eleverna just nu. Det ger möjlighet att snabbt sätta in åtgärder vid behov. Eleverna ges också möjlighet att föreslå hur saker kan förändras till det bättre. Skolledningen tar regelbundet del av resultaten i den strategiska elevhälsogruppen. Utveckla elevhälsoarbete Elevhälsoarbete är allas ansvar i skolan. Att utveckla detta arbete för ett bättre skolklimat har varit en viktig del i projektet. Arbetet inleddes med en kartläggning av elevhälsoarbetet i alla skolorna i rektorsområdet och en uppföljning i dialog med rektor och arbetslag. En organisation med strategisk, pedagogisk och operativ elevhälsa och ett mer systematiskt arbetssätt infördes En arbetsgrupp med representanter från områdets skolor och det centrala elevhälsoteamet har arbetat parallellt med att fördjupa sig i olika teman som närvaro/frånvaro, normer, regler med mera. Öka delaktighet och demokrati för barn, föräldrar och elever Arbetet med delaktighet i skolan ses i projektet som en integrerad del i elevhälsoarbetet och i det pedagogiska arbetet till exempel via lärsamtal och samtalsgrupper med eleverna. I lärsamtalen blir eleven lyssnad på utifrån sina egna uppfattningar om sitt lärande och vad hen behöver för att lyckas i skolan. Syftet är förutom att eleven ska bli medveten om sitt eget lärande även att läraren ska kunna anpassa sin undervisning efter hur eleven lär sig bäst. På detta sätt får eleven infly tande över sin skolgång. I samtalsgrupperna lär sig eleverna demokratiska former genom att lyssna aktivt på varandra, respektera varandras åsikter, våga uttrycka sina egna åsikter och gemensamt komma överens om spelregler. Lärsamtalen och samtalsgrupper infördes tillsammans med projektet som en del av de systematiska studiepassen i Nya spår 7 -arbetet. Arbete med formella strukturer som till exempel elevråd, matråd och antimobbningsgrupp har också skett. Tack vare råden har det skett en utveckling av skolmåltidsmiljön, skolornas entréer och arbetet med en rökfri skola. I förskolan har pedagogerna fokuserat på barns och föräldrars inflytande. Styrdokument och forskning har varit en hjälp i arbetet. Utbildning i både förskolan och grundskolan om hur man kan genomföra föräldramöten med olika teman för att på så sätt öka intresset för delaktighet har genomförts. Ett exempel är föräldra möten kring temat högläsning tillsammans med det lokala biblioteket, som var ett sätt att pröva en modell. Förskolan har prövat material och metoder för att arbeta med barnkonventionen under Arbetet integrerades som en del i kommunens likabehandlingsarbete En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande (Skolverket). 7 Nya spår, en förändring i både organisation och arbetssätt för en inkluderande skola med fokus på delaktighet och lärande för alla elever. 9

10 Öka fysisk aktivitet Ett stort antal pedagoger i förskola och skola har genomgått utbildning i Miniröris och Röris, som är en beprövad metod från Friskis&Svettis och som syftar till att öka rörelseglädjen hos barnen. För att bidra till likvärdighet och möjlighet till långsiktighet utbildades 10 pedagoger från förskolan och 11 pedagoger från skolan under Miniröris används idag regelbundet i alla förskolor och i stor utsträckning i skolorna. Projektet har tillsammans med projekt Tillgänglig fritid för alla gett stöd i igångsättandet av en kickbikepark. Den är nu etablerad och används flitigt. Förbättra lärmiljön skolmåltidsmiljön, klassrumsmiljön och entréer Tre satsningar kring lärmiljön har genomförts med syftet att skapa delaktighet och dialog inom verksamheterna. Idag vet man genom forskning och beprövad erfarenhet att miljön har stor betydelse för alla, men kan vara både underlättande och hindrande för den som har till exempel kognitiva funktionsnedsättningar. Skolmåltidsmiljön är ett område som projektet har arbetat med utifrån att det var få elever som åt lunch och att miljön upplevdes stökig. I projektet har man därför bland annat arbetat med schemaläggning så att fler lärare kan finnas som värdar och med kompetensutvecklingsinsatser till all skolpersonal. I klassrumsmiljösatsningen var behoven framförallt förbättrad ljud- och luftmiljö för olika klassrum. I detta arbete användes ett värderingsverktyg 8 från Specialpedagogiska skolmyndigheten där pedagogisk, social och fysisk miljö ingår. En annan satsning var att förbättra entréer till en av skolorna. Arbetet syftade till att göra entréerna mer välkomnande, tillgängliga och tydliga. Ett samarbete har skett med rektor, lokalansvarig, lärare, elever, bibliotek, fritidsgård och fastighetsansvarig. Professionell utveckling Många utbildningsinsatser har berört metoder för hur skolpersonalen samtalar och möter elever och vikten av det kollegiala lärandet. Alla pedagoger i skola och fritidshem har deltagit i strukturerad och systematisk reflektion över sin yrkespraktik i syfte att utveckla sin professionalitet genom så kallad handledning. Totalt har det genomförts mer än 500 timmar handledning av projektets handledare. Förutom sin egen utveckling har handledningen bidragit till ökat samarbete och stöd kollegor emellan. Ett annat viktigt förhållningssätt, speciellt gentemot utagerande elever, som betonas i projektet är lågaffektivt bemötande 9, där insatser skett i form av utbildningar men också som en del i handledningen kring specifika situationer. Förskolans pedagoger har fått ta del av extern handledning i nätverksgrupper från olika förskolor. Handledningen har kombinerats med två föreläsningar om barns relationsarbete. Förutom handledning har förskolans pedagoger deltagit i kompetensutveckling om funktionsnedsättningen ADHD, i nätverksgrupper om inflytande, bokcirkel om kärnämnen med mera. För att få till en hållbar förändring har olika former av verksamhetsinriktad handledning getts till rektorer och ledningsgrupp i skolan. I verksamhetsinriktad handledning är innehållet på förhand bestämt och syftet kan vara att hitta nya strukturer, implementera särskilda metoder eller styrdokument. Arbetslagsledare och förstelärare har fått utbildning och processtöd av projektgruppen. Projektet har även bidragit med löpande processtöd till skolans ledningsgrupp i syfte att stödja det pågående utvecklingsarbetet och bidra till hållbara strukturer. Skolpersonal i övriga funktioner såsom administration, vaktmästeri, städ och kök, har deltagit på projektets första kickoff och på den avslutande konferensen i syfte att öka delaktigheten. De har även getts möjlighet att delta i utbildning om lågaffektivt bemötande med efterföljande handledning. Projektet har även bidragit till ett ökat samarbete kring skolmåltidsmiljön där rektor och kökschef varit delaktiga. 8 Tillgänglig utbildning 9 Lågaffektivt bemötande tar utgångspunkt i att människor med problemskapande beteende ofta har svårigheter med att reglera affekt. 10

11 Framgångsfaktorer i projektet All personal som arbetar med och för barn och unga i rektorsområdet har deltagit/varit berörda av projektets arbete, men i olika grad. Projektets insatser har tagits fram i en ständigt pågående behovsanalys i förhållande till styrdokument och forskning. I projektet har det genomförts parallella aktiviteter utbildningsinsatser, professionsutvecklande handledning, arbetsgrupper med mera, framförallt i skolorna. Aktiviteterna har hela tiden kopplats till strukturer i verksamheterna som är långsiktiga och systematiska. Projektgruppen har präglats av ett stort engagemang och arbetat med ett lärande, processinriktat förhållningssätt. De har haft en tät dialog med ledningsansvariga i förskola och skola, styrgruppen och med varandra. Ledningen för verksamheterna har visat mod och utvecklingsvilja samt skapat förutsättningar i praktiken för att projektet skulle kunna genomföra sina periodvis väldigt omfattande insatser. Det salutogena synsättet samt metoder för dialog, reflektion och lärande har genomsyrat projektet och dess insatser. Det har varit avgörande för förändrade attityder och förhållningssätt. Foto: Scandinav bildbyrå 11

12 3.4 Resultat EFFEKTRESULTAT Måluppfyllelse Projektet har bidragit till att det har skett ett trendbrott under projektperioden vad gäller måluppfyllelsen och resultaten är bättre än förväntat. Våren 2011 klarade 70 procent av eleverna kunskapskraven i årskurs 9 och 2014 hade det ökat med tre procent. När det gäller genomsnittligt meritvärde 10 i årskurs 9 har värdet ökat mellan 2011 och 2014 från 184 till 190. För övriga skolområden i Nynäshamns kommun har inte samma utveckling skett. Närvaro/frånvaro Det har skett en positiv förändring vad gäller närvaron och den ogiltiga frånvaron. Underlag finns för höstterminen 2013 och vårterminen Det har framförallt skett en positiv förändring under denna period för årskurs 9. Eleverna ökade sin närvaro och minskade sin ogiltiga frånvaro markant. Nästan en tredjedel minskade sin frånvaro med mer än en procent. I övriga Nynäshamn skedde en negativ utveckling för samma årskurs under samma tidsperiod. Alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) Intresset hos föräldrarna har ökat och fler föräldrar har deltagit på Effektmöten varje år. Föräldrarådet på en av skolorna i området har signalerat att införandet av Effekt har varit ett bra underlag för samtal mellan föräldrar och mellan föräldrar och skola. Skolsköterskans statistik, som baseras på hälsosamtal med årskurs 8 (2014 och 2013) visar att det finns en svag men positiv trend för minskat bruk av rökning, alkohol och narkotika. Det är något färre 2014 som har prövat att röka, något färre som har prövat att dricka alkohol, något färre som dricker ofta och något fler som säger nej till narkotika Projektresultat av skolklimat Det har skett en positiv förändring i skolklimatet gällande elevernas upplevelse av trygghet och goda relationer, utvecklingen av elevhälsoarbetet samt personalens beskrivningar av skolklimatet. Mätningar har skett genom trygghetsenkäten, elevenkäter, muntliga uppföljningar samt analyser av projektledare och projektanställda. Trygghet och goda relationer Eleverna uppger att de känner sig tryggare och att de har fler vuxna att vända sig till i skolan. Detta kan påvisas genom skolans egen trygghetsenkät som genomförts hösten 2013 och hösten 2014, genom de trygghetspass som används en gång i månaden i skolorna och genom frågor i elevenkäterna för skolorna i Nynäshamn. För elever i årskurs 6 9 har det skett en märkbar förbättring när det gäller frågorna; Jag trivs bra i skolan, I min skola är alla lika värda, Det finns alltid någon vuxen jag kan vända mig till och Jag upplever skolmåltidsmiljön som trivsam. Resultaten från trygghetsenkäten används i det strategiska elevhälsoarbetet, bearbetas i arbetslagen och kopplas till likabehandlingsplanen. Av projektets uppföljningar framgår att många pedagoger i skolan har förändrat sitt förhållningssätt gentemot elever och kollegor. Man beskriver en ökad tillit hos de vuxna i skolan. Ett ökat samarbete mellan kollegor och fler vuxna i korridorerna har påverkat eleverna och deras arbetsmiljö på ett positivt sätt. Uppföljning av skolmåltidsmiljön i en av skolorna med kökschef och rektor visar att det genom ett arbete med schemaläggning, fler lärare som värdar, regelbundna möten och projektets kompetensutvecklingsinsatser kring bemötande och lågaffektivt bemötande har medfört att det blivit lugnare i skolmatsalen, med färre konflikter som följd. Ett förebyggande elevhälsoarbete Det har skett en omfattande förändring när det gäller skolornas organisation, arbetssätt och förhållningssätt i elevhälsoarbetet. Detta innebär i praktiken en tydligare organisation med elevfokus som kan arbeta mer främjande. För eleven innebär det att lärare och elevhälso team har ett tydligare samarbete där fokus ligger på Vad fungerar för eleven? och Vad kan göras för att stödja eleven enskilt och eleverna gemensamt?. Istället för att fokusera på problem och hinder har man utvecklat ett mer positivt betonat förhållningssätt. Delaktighet och demokrati Det har skett en ökad medvetenhet både i förskola och skola kring vikten av barns/elevers delaktighet och en synvända vad gäller att realisera intentioner i styrdokument kring barn-/elevfokus på ett annat sätt än tidigare. Detta visar sig i uppföljningar och 10 Meritvärdet är summan av elevens bästa ämnen. Genomsnittligt meritvärde beräknas för de elever som har minst ett godkänt betyg. 12

13 utvärderingar som rör handledning och processtöd i skolan samt uppföljning av projektets aktiviteter i förskolan. Förändringar i skolan har till exempel skett i pedagogers förhållningssätt och arbetssätt när det gäller att ha en tätare dialog med eleven i vardagen genom studiepass, samtalsgrupper och lärsamtal 11. Fokus har alltså legat på elevens delaktighet och inflytande i skolvardagen. Fysisk aktivitet Fler barn och unga i de berörda förskolorna och skolorna får idag tillgång till daglig rörelseaktivitet. Ett stort antal pedagoger i förskola och skola har genomgått en utbildning i Miniröris och Röris. Idag används metoden regelbundet i alla förskolor och i stor utsträckning i skolorna vilket resulterat i att barnen rör sig mer under sin skoldag. Foto: Scandinav bildbyrå 11 En förändring i både organisation och arbetssätt för ett inkluderande arbetssätt med fokus på delaktighet och lärande för alla elever. 13

14 Utveckling av lärmiljö skolmåltidsmiljö, klassrumsmiljö och entréer Resultatet från detta arbete är faktiska förbättringar i miljön, men också en aktiv dialog kring hur värderingsverktyget fortsättningsvis kan användas som ett stöd i det systematiska kvalitetsarbetet i skolorna genom kartläggning av hela lärmiljön. När det gäller arbetet med skolmåltidsmiljö i en av områdets skolor har kökschefen i muntlig uppföljning vittnat om att de insatser som skett i skolan i kombination med schemaändring och fler vuxna i matsalen påverkat miljön till det bättre Projektresultat av professionell utveckling Det har skett en omfattande professionell utveckling. Att öka den professionella reflektionen både i strukturerad form och i vardagen i kombination med att fylla på med ny kunskap har varit ett mål i projektarbetet. Förskolans personal har genom projektet fått möjlighet att pröva professionsutvecklande handledning samtidigt som skolans personal haft handledning i större omfattning. Genom att projektet haft en egen handledare med inriktning mot skolan har det varit möjligt att kontinuerligt anpassa tider, gruppsammansättning och frekvens efter verksamhetens behov och önskemål. Den möjligheten har inte funnits för förskolan. Ett samstämmigt resultat är dock att projektets insatser medfört en professionell utveckling som påverkat och i många fall förändrat pedagogers förhållningssätt och handlingar i vardagen. Några citat från pedagoger från förskolan; Jag har ett mer förebyggande tänk nu än förut. Tänker mer innan jag agerar i barngruppen. Det har varit bra med gemensam reflektion, men stressigt att få till det rent praktiskt. Margaretas föreläsningar har varit mycket bra, gett mycket tankar genom att lyfta fram exempel som alla kan känna igen sig i och samtala kring. Pedagogerna i skolan beskriver att de har varit med om utveckling kring: Systematisk och strukturerad reflektion med kollegor i grupp. Professionella samtal om pedagogiskt arbete med stöd i teorier. Det har gett möjligheter till: Hitta egna lösningar genom reflektion. Sorterat tankar och se mönster. Uppnått en högre nivå på pedagogiska samtal. Fått trygghet och öppenhet i personalgruppen/laget. Skapat självreflektion. Fått gemensam kompetens. Fått en vana i att ställa frågor som leder till lärande. Lärt av egna och andras erfarenheter. Blivit mer förberedda inför olika situationer innan de uppstår. Hittat fler handlingsalternativ/sätt att agera. Fått mod och bekräftelse. 14

15 Utveckling av det pedagogiska ledarskapet I projektet har vi haft fokus på att stödja det pedagogiska ledarskapet i förskola och skola. Nedan följer några citat från berörda: Rektor Att få stöd och utmaningar på ett respektfullt sätt som medför ett lärande på individ- och gruppnivå har varit en spännande och utvecklande resa. Arbetslagsledare Har fått syn på mig själv som ledare och utvecklat mitt ledarskap. Att skapa en god mötesstruktur i arbetslagen och ett lärande klimat har gett positiv respons. Det lösningsfokuserade förhållningssättet har gett mig bra verktyg och en tydlig plattform att stå på, både yrkesmässigt och privat. Att få förmånen att titta på sig själv och få stöd i att utvecklas professionellt har även medfört möjligheter till en personlig resa. Jag har blivit den ledare som jag tidigare har sett upp till. Förstelärare Jag har mer medvetet börjat tänka på hur, vad, vem, när jag vill påverka i förstelärarrollen. Sen vet jag att jag bara kan förändra mig själv så det är bara att fortsätta jobba. Att man utvecklas av att samverka med varandra. Förståelse för vad kollegor och jag själv (alla) genomgår vid förändringar Projektets insatser har bidragit till en känsla av samhörighet i rektorsområdet, synliggjort vikten av helheten för elevernas lärande och stimulerat ökad kommunikation mellan olika professionella grupper. 3.5 Framtid Under våren 2015 har tre seminarier anordnats på teman elevhälsoarbete, professionell utveckling och tillgänglig utbildning. Syftet har varit att skapa ett intresse för vidare implementering av projektets lyckosamma delar till Nynäshamns alla skolområden. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns en plan att under hösten 2015 fortsätta sprida och implementera arbetssätten till övriga skolområden i kommunen. Under våren har representanter från kommunens förvaltningar hjälpt till att ta fram ett förslag på en framtida folkhälsostrategi 12. I förslaget uppger förvaltningen att de vill fortsätta utvecklingsarbetet genom följande strategier som har utgångspunkt från erfarenheter i projektet: Skapa en reflekterande kultur inom förskolan med utgångspunkt i observationer och dokumentationer kring den egna praktiken, som en förutsättning för ett kollegialt lärande där teori kopplas till praktik. Vidareutveckla kollegialt lärande, handledning som verktyg för professionsutveckling, stöd av specialpedagoger samt införa stödstrukturer för kompensatoriskt och elevfokuserat arbetssätt på alla skolor. Utveckla den psykosociala arbetsmiljön i alla skolformer så att barn och ungdomar upplever den som trygg, inkluderande, meningsfull och stimulerande. Utveckla ledarskapet i alla skolformer bland rektorer, pedagoger och andra medarbetare. Arbeta för att skapa goda relationer till alla elever, tydliga och höga förväntningar, god struktur samt en kultur som värderar lärande. Grund- och gymnasieskolan arbetar för att främja utvecklingen av hälsosamma levnadsvanor genom förebyggande arbete och ämnesintegrerad hälsoundervisning, med särskilt fokus på tobak, alkohol och droger. Ta fram tydliga handlingsplaner för hur skolorna ska agera vid oro eller misstanke om droganvändning samt utveckla metoder för att stärka nätverken runt barnet/ungdomen för att skapa stödjande miljöer i hemmet, på skolan och på fritiden. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen erbjuder stöd till föräldrar i form av föreläsningar, utbildningar och informationsinsatser i syfte att främja ett restriktivt förhållningssätt till tobak, alkohol och droger. 12 Se mer information om folkhälsostrategin under rubriken Slutsats. 15

16 socialtjänstens ungdomsteam Kommunerna har ett övergripande ansvar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden. En prioriterad grupp inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet är barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. För att på ett bättre sätt kunna möta de behov som finns behövde socialtjänsten vidareutveckla öppenvården samt utöka samverkan med interna och externa verksamheter. Genom att slå ihop professioner och utveckla ett ungdomsteam och att utveckla strategier och strukturer i teamet var målet att nå ut till fler med stöd och hjälpinsatser samt öka samverkan både internt och externt. Teamet bestod av tre ungdomspedagoger, en kurator på Moa-mottagningen 13 samt en socialsekreterare som i sin tjänst har 50 procent myndighetsutövning som framförallt innebär arbete med ungdomar som begått brott och har kontakt med polisen. Ungdomsteamets målgrupp har varit ungdomar i åldern år, som bor i Nynäshamns kommun. 4.3 Projektets innehåll Huvudsakliga förbättringsområden: Kortare ärendegångar och bättre utnyttjande av befintlig kompetens Socialtjänstens barn- och ungdomsenhet omfattas av olika kompetenser med olika roller. Som invånare kunde det vara svårt att få rätt hjälp vid rätt tidpunkt och av rätt kompetens. Därför behövde enheten organiseras om för att bättre ta tillvara på de resurser som fanns. Med hjälp av att organisera ett ungdomsteam var syftet bland annat att få en bättre bild av den befintliga kompetensen, få stöd i varandra och även åstadkomma att rätt hjälp sattes in tidigare. Ungdomsteamet började med att skapa kunskap och förståelse för varandras roller och uppdrag. Därefter har ärendedragningen strukturerats om till återkommande veckomöten där man lyfter olika ärenden tillsammans inom teamet som ett led för att få en bättre gemensam bild av inkomna ärenden. 4.1 Definition av team Projektets syfte har främst varit att utveckla ett välfungerande team. I projektet har team definierats på följande sätt: Ett team har kollektivt ansvar för prestationerna och har stödjande funktion med delat ledarskap. Teamet fokuserar på gemensamma mål och har integrerade arbetsuppgifter där medlemmarna kompletterar varandra Projektets övergripande mål och effektmål Genom ett ungdomsteam utveckla och samordna strategier och strukturer som berör barn och ungdomar som far illa eller som riskerar att fara illa. Foto: Scandinav bildbyrå Definition enligt In 1994 Katzenbach and Smith published The Wisdom of Teams. 16

17 Utöka samverkan inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Ett barn eller en ungdom lever i ett system av förskola, skola, hem, fritids med mera. För att på bästa sätt kunna sätta in rätt insatser krävs samverkan. Ungdomsteamet har arbetat för en ökad samverkan med myndighetsutövningen på enheten, för att tillsammans med handläggare, ungdom och föräldrar komma överens om vilken typ av stöd eller behandling en familj behöver för att kunna utvecklas positivt. Teamet har även utökat sin samverkan med öppenvårdens familjebehandlare för att åstadkomma en mer holistisk syn utifrån ungdomens situation. Utöka samverkan med skola och andra aktörer Ett behov fanns av en utökad samverkan med skola och andra aktörer för att nå de unga som far illa eller riskerar att fara illa. Ungdomsteamet utökade därför sitt strukturerade och utåtriktade arbete för att skapa relationer med skolans pedagoger och skolledning, föräldrar samt med fritidsverksamheter inom kommunen. Teamet ville också att skolorna skulle få större vetskap om deras uppdrag och roller, därför har olika informationsinsatser genomförts. Ett samarbete när det gäller föräldrastöd behövde också utvecklas mellan barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. Olika föräldrastödjande insatser har tagits fram och är idag etablerade (se vilka insatser under resultat). Utveckla det uppsökande arbetet För att bättre nå unga som far illa eller riskerar att fara illa är det viktigt att genom ett uppsökande arbete finnas där ungdomarna finns. Det uppsökande arbetet är en metod för att uppfylla de ambitioner om uppsökande socialt arbete som finns i socialtjänstlagen (3 kap 1 ). Fyra nyckelord som är viktiga i det sociala fältarbetet är förebyggande, frivillighet, förtroende och flexibilitet. Det uppsökande och förebyggande arbetet har skett i sociala offentliga miljöer där ungdomarna vistas. Dessa miljöer har framförallt varit skolor, fritidsgårdar och i centrala Nynäshamn. Ungdomsteamet har träffat ungdomar, pratat med dem, gett dem tips på vad de kan göra samt bara varit ett stöd för dem utifrån det sammanhang de befunnit sig i. Färre samtalskontakter Många gånger kan det vara svårt att få en samtalskontakt istället för flera när man är i behov av stöd från socialtjänsten. Risken är att man bollas mellan olika professioner utifrån olika former av problematik. Därför var en av ungdomsteamets ambitioner att minska antalet samtalskontakter för ungdomar genom att just arbeta i ett team enligt definitionen. I ett team har man bättre vetskap om varandras profession, man styr åt samma mål och har ett kollektivt ansvar. Att informera om teamets olika uppdrag och roller har därför varit en viktig insats i projektet. Utveckla föräldra- och ungdomsstöd kopplat till alkohol, droger och tobak Ungdomsteamet har arbetat med olika informationsåtgärder till föräldrar samt samtalat med ungdomar under projekttiden. Tillsammans med projektet Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda har Ungdomsteamet också använt Effekt som ett evidensbaserat alkohol- och drogförebyggande program. Andra arrangemang som anordnats är föreläsningen Grattis du har en tonåring, samarbetsövningar om val och konsekvenser samt metoderna Haschprogrammet och Återfallsprogrammet. Utveckla metoder för att förebygga och minska kriminalitet Genom att ha en socialsekreterare stationerad hos polisen kan bättre resurser sättas in tidigt. Socialsekreteraren har ingått som en del i ungdomsteamet och på så sätt har socialsekreteraren haft lättare att få kontakt med ungdomar som har påbörjat en kriminell bana. Socialsekreteraren har träffat ungdomar med deras föräldrar samt med polis och åklagare. Syftet med mötena har varit att tillsammans med föräldrar få ungdomen att inte begå fler brott. Övriga använda metoder i projektet Samtalsmetoden repulse 15 har implementerats som ny metod i projektet. Dessutom har teamet fortsatt att arbeta och utveckla insatserna som Ljuspunkten 16, Skilda världar 17, Stödsamtal och samarbetsövningar/värderingsövningar. 15 repulse är en etablerad träningsmetod för den som har svårigheter med att kontrollera sina impulser

18 4.4 Resultat Målet att genom en ungdomspedagogisk verksamhet i form av ett ungdomsteam utveckla och samordna strategier och strukturer som berör barn och ungdomar med risk att fara illa har uppnåtts. Idag har Nynäshamns kommun ett fungerande team som utvecklat metoder och strategier för att nå bättre resultat som till exempel minskat antal placeringar, förbättrad psykisk hälsa, minskat bruk av alkohol, droger och tobak och minskad kriminalitet samt utökad intern samverkan mellan förvaltningarna EFFEKTRESULTAT Placeringar av ungdomar Antalet placeringar i kommunen har minskat fanns det 289 anmälningar för ungdomar i åldrarna år. Åtta av dem resulterade i placeringar, det vill säga 2,76 procent av anmälningarna. Vid projektets avslut 2014 var antalet anmälningar 499 varav 1,80 procent resulterade i placeringar. Trots att anmälningarna nästa fördubblats har samtidigt en minskning av faktiska placeringar skett. Bruk av alkohol, droger och tobak hos ungdomar Det är svårt att veta om den totala drogkonsumtionen minskat bland ungdomar eftersom ingen sådan mätning gjorts sedan Moa-mottagningens mätningar visar dock att en ökning skett av de ungdomar som besökt mottagningen när det gäller bruk av cannabis och spice. Det är dubbelt så många killar som tjejer som aktualiseras. Enligt dessa mätningar har 95 procent av de som testar droger för första gången varit alkoholpåverkade. Kriminalitet bland ungdomar Ungdomsbrottsligheten var grövre före år enligt polisens ungdomsutredare i Nynäshamn. Sedan 2010 är många anmälningar av lägre dignitet. När det gäller ungdomar under 15 år i Nynäshamn så har det varit en låg återfallsfrekvens. Resultat från BRÅ visar färre ungdom s ärenden gällande ungdomar i åldrarna med en minskning på 24 procent från 2011 till PROJEKTRESULTAT Bättre utnyttjande av befintlig kompetens och kortare ärendegångar I och med gemensam ärendedragning i socialtjänstens ungdomsteam får samtliga professioner en samlad bild av uppdragen inom öppenvården och rätt kompetens sätts snabbt in. Enheten nyttjar på så sätt kompetensen mer optimalt. Ett team underlättar också i kontakterna mellan skola och socialtjänsten, liksom i kontakten med socialtjänstens myndighetsdel då socialsekreterare idag delar ut uppdrag direkt till teamet, vilket gynnar ungdomarna som får en insats fortare. I och med att de olika professionerna idag fungerar som ett team får de också bättre stöd och hjälp av varandra. Utökad samverkan inom socialtjänstens barnoch ungdomsenhet En ökad samverkan med myndighetsutövningen på enheten har skett. Idag köper socialtjänsten in ytterst få öppenvårdsinsatser externt, istället används de insatser som ungdomsteamet samt enhetens familjebehandlare erbjuder. Stödet utgår från ungdomens hela situation. Utökad samverkan med skola och andra aktörer Ungdomsteamet blir oftare än tidigare kontaktade av skolor, föräldrar och fritidsaktörer för att de önskar teamets stöd i olika sammanhang. Detta kan till exempel vara att skolor önskar en föreläsning om alkohol och droger för personal och föräldrar eller att teamet ska ha samarbetsövningar i en klass för att hjälpa klassen att komma vidare ur en ofta problematisk situation. Att arbeta i team har medfört att insatser med rätt kompetens kan sättas in med en gång. Skolpersonalen vet också i större utsträckning när teamet ska kontaktas för bästa resultat. Utveckling av det uppsökande arbetet Genom att ha arbetat uppsökande har teamet på ett tidigt stadium upptäckt de ungdomar som är i behov av stöd och antingen själva inom teamet erbjudit stödet eller hjälpt till med att slussa vidare till annan kontakt. 18

19 Färre samtalskontakter genom ökad samverkan Ungdomsteamet har minimerat samtalskontakterna för en ungdom och dennes familj genom att föra ihop olika professioner i ett team. Det har skapat bättre förutsättningar för en ungdom att behålla sin samtalskontakt även då svårigheter utökas. Utveckling av föräldra- och ungdomsstöd kopplat till alkohol, droger och tobak Ungdomsteamet har tillammans med projektet Hälsofrämjande skola i Sorunda rektorsområde genomfört åtta föräldramöten med metoden Effekt. Programmet gavs som strukturerade presentationer en gång per termin på skolans ordinarie föräldramöten. Teamet har även varit sammankallande till möten som riktar sig till föräldrar där det finns en oro gällande deras ungdomar. Andra metoder som utvecklats och genomförts är Grattis du har en tonåring som syftar till att stärka tonårsföräldrar och Val och konsekvenser där teamet tillsammans med polisen har träffat samtliga ungdomar i årskurs 6 för att stödja ungdomarnas förmåga till framtida goda livsval. När det finns en risk för eller ett utvecklat beroende av hasch har metoderna Haschprogrammet och Återfallsprogrammet använts tillsammans med ungdomen och dess föräldrar. Under perioden har 181 ungdomar gått i program på Moa-mottagningen som är kommunens beroendemottagning för unga. Utveckling av metoder för att förebygga och minska kriminalitet Förutom de tidigare beskrivna metoder som också kan minska risken för brott har socialsekreterare, som är stationerad hos polisen och som finns som en del av ungdomsteamet, genomfört 180 möten under projekttiden med ungdomar som varit misstänkta för brott. Under effektresultaten redovisas en minskning av ungdomskriminaliteten. 4.5 Framtid Ungdomsteamet är idag etablerat och kommer att fortsätta erbjuda metoder och insatser som har visat sig vara framgångsrika. Den interna samverkan kan utvecklas mer. Under 2015 kommer socialförvaltningen att ansöka om nya utvecklingsmedel från den särskilda folkhälsosatsningen. Planen är att ytterligare vidareutveckla teamet tillsammans med familjebehandlarna för att i större utsträckning kunna ge ett bättre stöd till hela familjer samt de yngre barnen. Genom tätare samarbete mellan de olika delarna i öppenvården ökar möjligheterna betydligt för att helhetsperspektivet inte går förlorat och att individer inte hamnar mellan stolarna. Det skapar bättre förutsättningar för att göra gemensamma bedömningar av varje familj, barn och ungdom, med alla verksamheter involverade. I förslaget till kommunens framtida folkhälsostrategi uppger socialtjänstens barn- och ungdomsenhet att de vill arbeta med följande strategier. Förslagen har utgångspunkt från erfarenheter i projektet: Vidareutveckla socialförvaltningens samarbete med skolorna kring Val och konsekvenser i årskurs 6 och lägerskolan med livskunskapsinriktning i årskurs 7. Utveckla metoder för tidig upptäckt bland barn och ungdomar som riskerar att fara illa på grund av riskbruk, missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldrar eller andra närstående. 19

20 tillgänglig fritid för alla Fritiden spelar en viktig roll för barn och unga. Allt fler barn, ungdomar och unga vuxna väljer idag att inte delta i något föreningsliv, samfund eller någon politisk organisation. De traditionella mötesplatserna har minskat i sin betydelse och ungdomar söker sig andra vägar. För att bättre kunna nå barn och ungdomar, sprida information, skapa meningsfulla aktiviteter, stimulera och motivera ungdomar till en aktiv fritid så startade projektet Tillgänglig fritid för alla. Målgruppen har varit barn och ungdomar år i Nynäshamns kommun. 5.1 Definition av fritid Vad är egentligen fritid och vilken tid ska en tillgänglig fritid fokusera på? Enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) består den fria tiden i princip av den tid och de aktiviteter som återstår efter förvärvsarbete, hemarbete, studier, personliga aktiviteter (personliga behov). Projektets syfte har varit att ta reda på var man bättre når dagens ungdomar, vad de vill göra på sin fritid och hur man kan skapa en tillgänglig fritid för alla. 5.2 Projektets övergripande mål Utarbeta en tillgänglig fritid för alla 5.3 Projektets innehåll Projektet har omfattat två delar: Pröva mobila fritidsledare med syfte att påbörja ett arbete kring ett mer utåtriktat arbetssätt. Genom att söka upp ungdomar på andra arenor än traditionella var förhoppningen att nå fler ungdomar för att få en bild av behov och önskemål. Utveckla fler fritidsaktiviteter som passar ungdomar med funktionsnedsättningar. Huvudsakliga förbättringsområden: Utöka kompetensen hos kultur- och fritidsaktörerna gällande funktionsnedsättning och ungdomskultur. För att vidareutveckla fritidsverksamheten till ett mer främjande, utåtriktat arbete har olika utbildningssatsningar genomförts. Fokus har varit att utveckla en gemensam värdegrund och kompetens för att kunna göra ett genomgripande förändringsoch utvecklingsarbete. Genomförda kompetensutvecklande insatser: Crossing Boarder är en niostegsmodell som fokuserar på och ger verktyg till Hur inkluderar vi underrepresenterade grupper i kultur och fritidsverksamhet?. Målgruppen var föreningsledare och fritidsledare. Utbildningar med syfte att öka kunskaperna kring neurologiska funktionshinder, riktade till kommunens fritidsledare. Att undervisa och pedagogiskt bemöta personer med intellektuella eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i kulturaktiviteter. Att leda fritidsverksamhet för barn och unga med neuropsykiatrisk diagnos. Hur bemöter man barn och ungdom med ADHD. Unga, sex och nätet. De mobila fritidsledarna har gått en högskolekurs på 7,5 högskolepoäng. Fokus var på frågor om ungas internetanvändande och sexualitet. Seminarier med syfte att utveckla en gemensam värdegrund inom kultur och fritidsenheten. Utbildningen har fokuserat på: yrkesrollen och uppdraget, demokratiska processer, KASAM ett främjande förhållningssätt och en livshållning som ständigt är i rörelse, samt METATRAPPAN som omfattar människosyn förhållningssätt ledarskap metoder verksamhet, yrkesroll och etik. 20

21 Utveckla ett utåtriktat arbetssätt med hjälp av mobila fritidsledare Syftet med de mobila fritidsledarna har varit att utöka sitt kontaktnät med barn och ungdomar på skolor, fritidsgårdar, i föreningar, via sociala medier samt vid olika arrangemang i kommunen. De mobila fritidsledarnas huvudsakliga arbete har varit att inventera, inspirera och koordinera så att en tillgänglig fritid kan utvecklas. De mobila fritidsledarna har under åren befunnit sig i skolor för att utöka relationerna med ungdomar och informera om olika aktiviteter som anordnas av kommunens kultur- och fritidsverksamhet samt föreningar. De har också arrangerat olika prova på - aktiviteter för att locka ungdomarna till befintliga föreningsaktiviteter. För att nå ungdomar som vanligtvis inte kommer till fritidsgårdarna införskaffades en husvagn som fick namnet Fritid på rull. På somrarna har de mobila fritidsledarna åkt runt i kommunen med husvagnen och anordnat olika aktiviteter. Aktiviteterna har baserats på barns och ungdomars egna önskemål. Det har varit allt från fotbollsspel till andra kulturella aktiviteter som dans och målning. Sociala medier är ett viktigt inslag i ungdomarnas liv. Därför utvecklades fritidsledarnas närvaro på sociala medier. Syftet var att nå ut med information om kommande aktiviteter och även att skapa relationer med ungdomarna på en plats där de ofta befinner sig. Vid olika arrangemang som riktar sig till ungdomar som till exempel vid skolavslutningar och festivaler har de mobila fritidsledarna funnits på plats för att skapa goda relationer med ungdomarna. De mobila fritidsledarna har tillsammans med föreningar arrangerat och utvecklat olika aktiviteter för att locka fler ungdomar till ledarledda aktiviteter. Urvalet av aktiviteter har baserats på muntliga önskemål från ungdomar och föreningarnas olika fokusområden. Många ungdomar som kommer till Sverige har svårt att finna sin plats i samhället. Ett samarbete med Friskis&Svettis och Nynäshamns ridskola påbörjades med syftet att locka flickor från IM-språkprogram till deras anläggningar. Under hösten 2014 involverades alla fritidsledare i utvecklingsprocessen för att tillsammans pröva nya arbetssätt och hitta nya mötesplatser. Ett flertal studiebesök har genomförts för att få inspiration till fortsatt utvecklingsarbete. Foto: Scandinav bildbyrå 21

22 Öka tillgängliga aktiviteter för barn och ungdom med funktionsnedsättning Att kartlägga och pröva aktiviteter som lockar ungdomar till andra arenor än de traditionella fritidsgårdarna var en viktig del i projektet. En rad anpassade aktiviteter för gruppen ungdomar med funktionsnedsättningar har arrangerats men också aktiviteter som passar alla ungdomar i Nynäshamn. Nedan följer några exempel: Att med olika funktionsnedsättningar kunna vistas på is kan vara svårt. Därför genomfördes en installation, No falls, i Nynäshamns ishall med syftet att öka möjligheten för funktionsnedsatta barn att åka skridskor. Upp & ner och Härs & tvärs är metoder där man utgår ifrån barnets individuella möjligheter. Träningen sker under roliga och tillrättalagda former. Syftet är rörelseglädje och målgruppen är barn och ungdom med funktionsnedsättning. Föreningar och idrottslärare har under projekttiden fått utbildning i metoderna och aktiviteter har förankrats och genomförts. När man har en funktionsnedsättning kan det ibland kännas bra att umgås med andra som har samma behov. Därför arbetade projektledaren med att stimulera till att ungdomar med neuropsykologiska funktionsnedsättningar träffades i olika aktiviteter och möten. Till exempel anordnades Beachparty vid flera tillfällen under projekttiden med syftet att ungdomar med funktionsnedsättningar skulle få träffa andra ungdomar från andra kommuner. Hur ska man som ung veta vad det finns för aktiviteter att vara med på och hur kan fritidsledarna nå ut? Eftersom de flesta ungdomar idag är ute på nätet, arbetade fritidskonsulenten med att ta fram en särskild webbplats där aktiviteter och information om aktiviteterna lätt skulle kunna hittas Resultat Målet att utarbeta en tillgänglig fritid för alla har inte uppnåtts. Målet är mer en vision än ett mål och därmed svårt att uppnå på tre år. Däremot har kultur- och fritidsenheten under projekttiden utvecklat en mer främjande utåtriktad verksamhet. Projektets arbete har legat till grund för den nya verksamheten som antagit namnet Ung fritid, ett samlingsnamn för den fritidsverksamhet som idag bedrivs för ungdomar (12 16 år) i Nynäshamns kommun 19. Arbetssättet är idag etablerat tillsammans med flertalet av de aktiviteter som startades upp i projektet. Nedan följer de effekt- och projektresultat som kan påvisas efter projektets slut. effektresultat Antalet ungdomar som deltar i ledarledda fritidsaktiviteter eller träning En viss ökning har skett av deltagande i föreningslivet enligt elevenkäterna för årskurs 8. Mätningen har gjorts 2012, 2013 och En projektenkät har genomförts där samma elevgrupper följts över tid. Grupperna har varit elever i särskolan årskurs 6 9. Enkäten visar en viss ökning av elever som deltar i ledarledda aktiviteter. I grundskolan har man följt elever som år 2012 gick i årskurs 7 och år 2014 gick i årskurs 9. Enkäten visar ingen ökning av ledarledda aktiviteter bland målgruppen. Projektresultat Utvecklingen av ett utåtriktat arbetssätt med hjälp av mobila fritidsledare De mobila fritidsledarna har anordnat olika gruppaktiviteter utifrån särskilda önskemål från ungdomarna. De har också vid behov initialt stöttat särskilda individer till en fritidsaktivitet, oftast i en förening. På samhällsnivå har de mobila fritidsledarna informerat och synliggjort dagens ungdomskultur till föreningslivet, näringslivet och organisationer utifrån forskning, statistik och annan kunskap. De mobila fritidsledarna har banat väg för Nynäshamns kommuns nya fritidsledarverksamhet. Verksamheten innebär att fritidsledarna kontaktar ungdomar på andra arenor än tidigare, tar med dem till olika aktiviteter som arrangeras av andra aktörer och arrangerar även fler aktiviteter tillsammans med ungdomarna. Med hjälp av husvagnen Fritid på rull nådde de mobila fritidsledarna en annan målgrupp än de ungdomar som vanligtvis kommer till fritidsgårdarna. Satsningen var lyckad för yngre barn men nådde inte åldersgruppen som är fritidsgårdsverksamheternas primära uppdrag, det vill säga år. Fritidsledare inom sociala medier har utvecklats under projekttiden och är idag etablerat. Fritidsledarna är framför allt aktiva på Facebook genom sidan Ung Fritid Nynäshamn och på Instagram. Information till ungdomar om planerade aktiviteter har också utvecklats och finns idag på kommunens hemsida under rubriken Ung fritid

23 Utifrån genomförd kurs Unga, sex och nätet har de mobila fritidsledarna tagit fram en lathund som syftar till att synliggöra vilka verksamheter och yrkesgrupper som är ansvariga för vad i det främjande arbetet med unga, sex och nätet. Lathunden kommer att användas vid dialog mellan socialtjänsten, skolans kuratorer, polis och fritidsledare. Exempel på andra aktiviteter som genomförts av de mobila fritidsledarna: Turneringar inom fotboll, volleyboll, innebandy samt en luciacup i skolorna. Turneringar är idag återkommande aktiviteter som stöds av fritidsledarna. Gymnasiets IM-språkprogram har med hjälp av fritidsledarna provat hästskötsel och att rida. De har också fått möjligheten att besöka Friskis&Svettis för en introduktion. Det har varit svårt att få eleverna att stanna kvar i föreningarna efter att stödet från de mobila fritidsledarna upphörde. Ses offline är en metod för dialog om värdegrund, etik och moral på nätet för elever i årskurs 6. Metoden har genomförts i tre av kommunens skolor. Efterfrågan finns för en fortsättning i skolorna men den framtida fritidsledarrollen behöver förtydligas innan en fortsättning kan ske. I samband med kulturnatten genomförde fritidsledarna tillsammans med Ungdomsfullmäktige arrangemanget Underground, ett stort disco i det centrala parkeringsgaraget. Ungefär 230 ungdomar deltog under kvällen. Liknande arrangemang anordnas idag vid olika tillfällen som till exempelvis skolavslutningar, skollov med mera. Under projektet startade Vägen ut där musik och rörelse är den gemensamma nämnaren. Genom projektet fick ungdomarna möjligheten att ta fram och redigera musik samt utbildning i ledarskap. Projektet är idag etablerat på en fritidsgård och erbjuds alla ungdomar som är intresserade. Projektet har stöttat byggnationen av två skateparker och en kickbikepark som idag är i bruk. Tillgängliga aktiviteter för barn och ungdom med funktionsnedsättning Några av alla aktiviteter som prövats har fått positivt gensvar och andra ett mindre bra mottagande. Här följer några aktiviteter som fått bra gensvar: Handbollsföreningen erbjuder idag aktiviteter utifrån metoderna Upp & ner och Härs & tvärs. Nynäshamns ridklubb, NRK, inkluderar idag barn och unga med funktionsnedsättning i sina grupper. De erbjuder även ett riktat sommarläger. Friskis&Svettis har erbjudit träningspass i gymmet för ungdomar med funktionsnedsättning under skoltid. För att få eleverna att bli mer aktiva på fritiden finns en plan att under 2015 ge stöd för en övergång från skoltid till fritid. Installationen No falls i ishallen används av Nynäs hockey samt Nynäshamns skridskoklubb. Nynäshamns skridskoklubb arbetar också med ett projekt kring en mer jämlik ishall, där målgruppen är elever i särskolan. Jämlik ishall är en metod för värdegrundsarbete samt rörelseglädje, samspel och kommunikation på ett annat plan än de vanligtvis får möjlighet till. Jämlik ishall finns nu tillgängligt under allmänhetens åkning. Beachparty på Dalarö är ett återkommande och välbesökt samarrangemang mellan sex kommuner där ungdomar med funktionsnedsättning träffas och får möjlighet att prova på olika aktiviteter, grillar, dansar och får nya kompisar. En ny förening som vänder sig till ungdomar med autism/asbergers syndrom har startat. Föreningen heter Anima och Animus och spelar Magic och Munchkin 20. Föreningens medlemmar träffas en gång i veckan. Utifrån projektet har ett flertal prova på - aktiviteter genomförts i samverkan med skola och föreningar för att locka fler ungdomar till aktiviteter. De mobila fritidsledarna har varit delaktiga. Exempel är Idrott för alla, Jämlik ishall och skollovsarrangemang. Allaktivitetshuset har arrangerat disco för ungdomar med funktionsnedsättning som också besöks av ungdomar och fritidsledare från andra kommuner. Genom fritidsnätet 21 samt den information som finns på kommunens hemsida kan barn med funktionsnedsättning idag på ett enklare sätt få kännedom om fritidsaktiviteter. 20 Kortspel

24 5.5 Framtid Den kompetenssatsning och de erfarenheter som kultur- och fritidsenheten fått i projektet har stimulerat till ett fortsatt förändrings- och utvecklingsarbete inom hela verksamheten. Till exempel har erfarenheterna av mobila fritidsledare lett till ett mer främjande utåtriktat arbetssätt för alla fritidsledare inom verksamheten. Det utåtriktade arbetssättet inkluderar alla ungdomar i tonåren vilket innebär att arbetet med att skapa tillgängliga fritidsaktiviteter för funktionsnedsatta ungdomar också fortsätter. Det nya arbetssättet har idag namnet Ung fritid. I förslaget till kommunens framtida folkhälsostrategi uppger kultur- och fritidsenheten två strategier som de vill arbeta med fram till Båda förslagen är en fortsättning på projektets ambitioner och ska stimulera till att fler ungdomar deltar i ledarledda aktiviteter: Utveckla arbetssättet Ung fritid och det utåtriktade fritidsledarskapet, i skolan och på olika ungdomsmötesplatser för att möta ungdomarnas behov och intressen. Utveckla arbetet med aktiviteter och evenemang för ungdomar, där ungdomarna själva är delaktiga i förberedelse- och genomförandearbetet, genom att samverka med ungdomsfullmäktige, föreningsliv och andra aktörer. Foto: Scandinav bildbyrå 24

25 samverkan mellan projekten Under projektens uppstart samlades projektledarna, projektanställda och andra anställda som var direkt delaktiga i projektet tillsammans med styrgruppen för folkhälsoarbetet. Under träffen beslutades att ett samarbete skulle ske när det gäller föräldrastöd och när det gäller ungdomar som befinner sig i risk för att fara illa. Resultatet av samverkan blev att ungdomsteamet tillsammans med Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda gemensamt införde metoden Effekt som är ett stödprogram för föräldrar med barn på högstadiet gällande alkohol och andra droger. Projekten har även arbetat tillsammans med andra former av föräldramöten för att sprida information kring unga och nätet samt andra ungdomstrender. Metoden Grattis du har en tonåring har också i samarbete genomförts på några fritidsgårdar i samverkan med kurator. Samverkan har också skett för att nå ungdomar i riskzon för ett framtida utanförskap. Projekten har tillsammans arbetat för att öka närvaron i skolan, förbättra måluppfyllelsen i skolan, förbättra levnadsvanor samt minska misshandel och annan kriminalitet. När ungdomar behövt stöd och möjlighet till en positiv fritid har till exempel ungdomsteamet fungerat som en länk till fritidsprojektet som därefter lotsat ungdomarna vidare till aktivitet. Foto: Scandinav bildbyrå 25

26 resultat av processutvärdering gjord av jönköpings högskola Mikael Segolsson och Martin Hugo, två skolforskare från Högskolan i Jönköping har under perioden januari 2013 maj genomfört en processutvärdering av projekten. Syftet med utvärderingen var att beskriva projektens arbete gentemot projektens uppsatta mål, utvecklingsprocessen och att identifiera framgångsrika metoder och arbetssätt som kan bidra till att gynna hälsan hos målgrupperna i Nynäshamns kommun. Forskarnas roll var att utföra utvärderingen av processer och arbetssätt samt i viss mån bidra med vetenskaplig kompetens kring hur frågor kan ställas och vilka områden som kan vara intressanta att dokumentera och följa ur ett vetenskapligt perspektiv. Forskarna har använt sig av metoderna: Fokusgruppintervjuer Fältstudier Enkät Samtal 7.1 Övergripande resultat för samtliga projekt Samtliga tre projekt har utifrån de förutsättningar som funnits utvecklats bra och bidragit till att ett utvecklat hälsofrämjande arbete skett. De interna utvecklingsprocesserna har visat goda resultat i varierande grad. En ökad samverkan mellan de tre projekten hade kunnat ske i större utsträckning. För många aktiviteter i förhållande till resurserna planerades in från början, vilket medförde sämre resultat och nödvändiga avgränsningar gjordes därför efterhand. Målen har varit för omfattande och svåra att mäta och mål är formulerade som visioner. 7.2 Resultat för projektet Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda Det tog ungefär ett år att implementera projektet och få legitimitet för arbetet bland personalen ute i verksamheten. En prioritering i projektgruppens arbete gjordes då ett beslut togs att arbetet skulle riktas mot personalen och då främst på att utveckla personalens kompetenser i att möta barn i behov av särskilt stöd. Handledning i olika former har varit central för att utveckla dessa kompetenser. En kartläggning av elevhälsoarbetet har gjorts och ett strategiskt arbete har inletts för att få ett mer likvärdigt och förebyggande elevhälsoarbete på rektorsområdet. Av lärarna uppgav 78 procent att de upplevde sig delaktiga i projektet. En klar majoritet av lärarna uppger att de har goda erfarenheter och en positiv inställning till projektet. Tre fjärdedelar av lärarna uppger också att innehållet i projektets aktiviteter har motsvarat deras behov på ett bra eller mycket bra sätt. Den största delen av lärarna är nöjda eller mycket nöjda med den fortbildning projektet har erbjudit och 88 procent av lärarna upplever att projektet utvecklat kompetenser hos personalen om metoder som stödjer barn i behov av särskilt stöd. Endast 31 procent av lärarna upplever att projektet har förbättrat levnadsvanor bland barn och elever. Hälften av lärarna upplever att projektet har bidragit till att öka delaktigheten och påverkansmöjligheterna för barn och elever. Lärare som är verksamma i de lägre åldrarna är mer positiva till projektet och dess effekter än lärare verksamma i årskurs Utvärderingen har inte följt hela projektperioden. 26

27 7.3 Resultat för projektet Socialtjänstens ungdomsteam Projektet kom igång relativt snabbt eftersom det var befintliga kompetenser som sammanfördes där det redan fanns tydliga yrkesmässiga roller. Projektgruppen uppfattade på ett tidigt stadium att projektmålen var stora och svåra att utvärdera och att det finns en inbyggd paradox mellan några av målen. Ungdomsteamet har arbetat med drygt 20 riktade aktiviteter och insatser och hade hösten 2013 haft stödjande insatser riktade mot uppskattningsvis 300 ungdomar i åldern år. Ungdomsteamet upplever själva att arbetet fungerar bra och att de idag har bättre koll på ungdomarna och att de kan arbeta effektivare. Ur ett utvärderingsperspektiv är det lite otydligt vad som är själva projektet eftersom det till stor del liknar en omorganisation i en verksamhet där det är svårt att arbeta ur ett formellt projektperspektiv. 7.4 Resultat för projektet Tillgänglig fritid för alla Det har under de två första åren inte varit någon riktig kontinuitet i projektgruppen och arbetet på grund av tidskrävande rekryteringsprocesser, sjukskrivningar och att de mobila fritidsledarna har fått rycka in och utföra många arbetsuppgifter som ligger utanför projektet. Detta har lett till att projektarbetet inte har kommit igång på det sätt som det var tänkt. Ett mer kontinuerligt samarbete med föreningar och andra fritidsaktörer har etablerats och fler ungdomar som har en funktionsnedsättning är igång med ledarledda fritidsaktiviteter i olika föreningar än när projektet startade. Projektgruppen konstaterar att de inte i samma utsträckning lyckades med att nå ut till den stora gruppen ungdomar och unga vuxna som inte har en funktionsnedsättning. De konstaterar också att det är svårt att mäta om arbetet ute på skolor har genererat mer deltagande i fritidsledda aktiviteter för ungdomarna. De mobila fritidsledarna upplever att det har varit svårt att avgränsa sitt arbete. 7.5 Rekommendationer inför framtida projekt Formulera rimliga, avgränsade och mätbara projektmål från början utifrån de resurser som har tilldelats. Involvera den tänkta projektgruppen tidigt och låt dem vara med i planering och målformulering. Pröva målformuleringarna mot en modell, förslagsvis SMART. Avgränsa målgrupperna för projektet. Utöka hellre efterhand. Projektgrupper bör tidigt i arbetsprocessen ta fram en tydlig arbetsbeskrivning för varje medarbetare. Om möjligt är det bra att involvera en extern konsult som har erfarenheter av projektverksamhet i planeringsstadiet av projektet. Viktigt är också att formulera en beredskapsplan för åtgärder i ett projekt vid tillfällig eller långvarig frånvaro av en eller flera projektdeltagare; exempelvis vid sjukdom. Foto: Scandinav bildbyrå 27

28 totalkostnad Kostnaden för samtliga projekt var 14,5 miljoner kronor. Totalkostnaden omfattar den externa utvärderingen av Högskolan i Jönköping, utbildningskostnader i projekten, resurskostnader och till viss del marknadsförings- och aktivitetskostnader. 8.1 Samhällskostnadseffektivitet Under projekttiden har kommunens controller genomför socioekonomiska beräkningar på projekten Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda och Socialtjänstens ungdomsteam. Tillsammans med projektledarna har kommunens controller tagit fram underlag för beräkningarna. Beräkningarna är gjorda utifrån den grupp barn där det finns en stor risk att som vuxen hamna i ett utanförskap. Beräkningarna är mycket lågt räknade och har omfattat: En resultaträkning (intäkter och kostnader samt omfördelning mellan aktörer helhetssyn) En nyckeltalsanalys (att ekonomiskt jämföra till exempel marginalisering med inkludering) En investeringsanalys (vad händer på lång sikt?) En finansieringsanalys (vem vinner och vem förlorar?) I projekten har sannolikheten för framtida marginalisering, karriärvägar, bedömning av insatsens effekter och produktionsvärde räknats in. Därefter har en investeringskalkyl tagits fram av årlig vinst och ackumulerad vinst samt diskonterade framtida värden för att inte räkna med för höga värden. Vinsten beräknas utifrån en uppskattning av hur mycket resurser samhället skulle lägga ut för de berörda individerna i vuxen ålder om inte projekten hade gjort en insats. Den samhällsvinst som projekten tillsammans kan medföra långsiktigt i form av att färre individer hamnar i ett utanförskap är 46 miljoner kronor på 45 år. Uträkningarna visar att det finns en längre investeringskostnad innan en vinst kan ses i satsningar för barn och unga. Därför är det av största vikt att verka långsiktigt. Hälsofrämjande skolutveckling i Sorunda Utvärderingen grundar sig på 86 individer för vilka framtiden bedöms ha förändrats avsevärt på grund av projektets insatser. Projektet har följt sammanlagt sex årskullar i åldrarna år och urvalet har grundat sig på faktorer som bedömts medföra en risk att i vuxen ålder hamna i ett utanförskap. Riskerna är: Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, diagnostiserad Fysisk/medicinsk funktionsnedsättning av svårare art Familjehemsplacerad Oroande mönster av frånvaro Oroande tendenser till exempel ANDT och/eller psykisk ohälsa Låg måluppfyllelse i ett eller flera ämnen 28

29 Foto: Scandinav bildbyrå 29

30 Av de 86 individer som funnits med i kartläggning en har 21 individer därefter bedömts få en föränd ring i och med projektet. Därefter har man delat antalet på två för att inte överdriva analysen. Därför är den slutliga beräkningen gjord på 11 individer. Fler ungdomar har säkerligen påverkats positivt av insatserna men det slutliga resultatet ska ses som ett beräknat minimiantal för vilka en effekt har uppnåtts. Prognosen visar att det förebyggande arbete som skett via projektet kan medföra ett minskat utanför skap för riskgruppen och en besparing för samhäl let med cirka 24 miljoner på 45 år eller cirka 2,2 miljoner per elev. Bilden visar att projektets förebyggande arbete kan, förutom den mänskliga vinsten för berörda elever och anhöriga, medföra vinster för flera sam hällsaktörer. RESULTAT HÄLSOFRÄMJANDE SKOLA Resultat Hälsofrämjande skola Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) Ålder 30 Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Netto

31 Socialtjänstens ungdomsteam Ungdomsteamet har haft individuella, regelbund na och kontinuerliga insatser för 300 individer un der projektperioden. Av de 300 individerna grundar sig den socioekonomiska kalkylen på 50 individer för vilka framtiden bedöms ha förändrats avsevärt på grund av projektets insatser. Individerna har haft allvarliga problem såsom exempelvis kraftigt miss bruk. Efter avslutad insats har situationen förändrats och de har inte behövt ytterligare stöd. Individer som upplevs ha kunnat själva eller med hjälp från exempelvis familj ändå ha klarat av att förändra sin situation är inte med i denna beräkning. Projektet bedömer därmed att fler ungdomar har påverkats av insatserna. De 50 individerna ska ses som ett beräk nat minimiantal för vilket en effekt uppnåtts. Den socioekonomiska analysen visar att en för väntad samhällsvinst på 22 miljoner kronor efter RESULTAT UNGDOMSTEAM 45 år kan ske tack vare projektets insatser. Genom snittligt för varje individ är den förväntade vinsten cirka kronor efter fyra år, kronor efter tio år och 2,5 miljoner kronor efter 45 år. Analysen tar endast hänsyn till de insatser som riktas till personer som redan idag är aktuella i social tjänsten. Utöver arbete med dessa ungdomar genomför ungdomsteamet en rad förebyggande åtgärder som riktar sig till en vidare krets av ung domar och föräldrar. För dessa insatser går det inte att göra någon uppskattning över effekten, varför vinsten av dessa insatser inte kan redovisas. Den socioekonomiska vinsten av teamets insatser förvän tas därmed bli än högre än i den socioekonomiska analysen Bilden visar att projektets förebyggande arbete kan, förutom den mänskliga vinsten för berörda, medföra vinster för flera samhällsaktörer. Resultat Ungdomsteam Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) År Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Netto 31

32 spridning Under hösten 2015 och våren 2016 kommer resultaten i projekten spridas lokalt och nationellt med hjälp av ett framtaget informationsmaterial. Spridningen kommer främst att ske i samband med att kommunens nya folkhälsostrategi implementeras i kommunen så att lärdomarna från projekten tas tillvara inför framtida satsningar. Det innebär att chefer och medarbetare i kommunens olika förvaltningar kommer att få ta del av resultaten. Under våren och sommaren 2015 har de enskilda projektens slutrapporter redovisats i respektive nämnder. Under hösten redovisas den samlade rapporten i kommunstyrelsen samt på ett gemensamt nämndmöte för barn och utbildning och socialtjänsten. I november 2015 anordnar Nynäshamns kommun i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) en konferens i centrala Stockholm på temat sociala investeringar insatser för ökad hälsa och samhällsekonomiska vinster. Under konferensen kommer vissa delar av projekten att presenteras. 32

33 Foto: Oskar Kihlborg 33