Tid: Måndagen den 24 mars kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Transkript

1 Kallelse Omsorgsnämnden Tid: Måndagen den 24 mars kl Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning 4. Färdtjänststatistik 2013 Dnr 2014/ON Ej verkställda beslut SoL och LSS kvartal Dnr 2013/ON007 Dpl Information om två lex Sarah-anmälningar Dnr 2014/ON Resultat av inspektion gjord av Arbetsmiljöverket på Pilgårdens gruppboende Dnr 2014/ON Resultat av inspektion gjord av Arbetsmiljöverket på LSS Dagverksamhet och Korttidsboendet Ekaråsen Dnr 2014/ON Resultat av inspektion gjord av Arbetsmiljöverket på särskilt boende Lindkullen Dnr 2014/ON Resultat av inspektion gjord av Arbetsmiljöverket på socialförvaltningen Dnr 2014/ON Äldres behov i centrum Dnr 2014/ON Revidering av omsorgsnämndens delegeringsordning Dnr 2014/ON071 Föredraganden Ulrica Brorsson, biståndshandläggare Ulrica Brorsson, biståndshandläggare Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef VoO Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef VoO Iréne Blomqvist, verksamhetschef LSS Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef VoO Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef VoO Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef VoO Socialchef Sven Bergelind Iréne Blomqvist, verksamhetschef LSS

2 Kallelse Omsorgsnämnden 13. Information om personalförsörjningsplan Dnr 2014/ON Remiss från kommunstyrelsen gällande Vägledning, rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland Dnr 2014/ON Beslut om att påbörja processen att etablera koncept för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik Dnr 2013/ON114 Dpl Utökat antal platser i särskilt boende Dnr 2014/ON Information Viktiga datum Yvonne Gunnarsson-Nord, verksamhetschef VoO Iréne Blomqvist, verksamhetschef LSS Socialchef Sven Bergelind Socialchef Sven Bergelind Socialchef Sven Bergelind 18. Anmälan av delegeringsbeslut Kim Pedersen (V) Ordförande

3 Datum Dnr Dpl /ON Färdtjänststatistik 2013 Undersökningen utförs av på uppdrag av Trafikanalys. Statistiken ingår i den officiella statistiken och utgör ett viktigt beslutsunderlag. Undersökningen resulterar i en årlig publikation där Lilla Edets kommun bland annat kan jämföra med andra kommuner. Siffrorna som är svagt gråmarkerade utgör föregående års uppgifter. Antalet resor totalt ligger på samma nivå som Förskjutningen från minskningen av Riksfärdtjänstresor till ökningen av färdtjänstresor kan förklaras med kommunens utökade färdtjänstområde. Ulrica Brorsson Färdtjänsthandläggare Ulrica Brorsson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: ulrica.brorsson@lillaedet.se socialförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/1

4

5 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON Ej verkställda beslut SoL LSS kvartal 4 Sammanfattning Dnr 2013/ON007 Kommunen har enligt socialtjänstlagen (2001:453) SoL och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) LSS, skyldighet att en gång per kvartal rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapportering görs till Inspektionen för vård och omsorg på individnivå. Omsorgsnämnd, kommunens revisorer samt kommunfullmäktige får rapporten i avidentifierad form. Kvartal 4 SoL särskilt boende Beslutsdatum erbjudande verkställt kommentar , närstående velat avvakta ,130116, tackat nej, nytt erbjudande tackat nej tackat nej, vill annan plats Kvartal 4 LSS daglig verksamhet Beslutsdatum erbjudande verkställt kommentar ej verkställt pga svår sjd Biståndshandläggarna Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: socialförvaltningen Internet: Fax: kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun Lilla Edet sid 1/2

6 sid- 2 - Kvartal 4 LSS bostad med särskild service enligt 9:9 Beslutsdatum erbjudande verkställt kommentar tackat nej tackat nej tackat nej tackat nej Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad den 19 februari 2014 Inspektionenför Vård och Omsorg kvartalsrapport, 2013q4 rapporteringstillfälle 2013q4 Förslag till beslut Omsorgsnämnden godkänner informationen Beslutet skickas till Akten Inspektionen för Vård och Omsorg Kommunfullmäktige Kommunrevisionen sid 2/2

7 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2013/ON socialförvaltningen Omsorgsnämnden Rapport enligt Lex Sarah 2013/ON Sammanfattning Information om anmälningar enligt 14 kap. 2 SoL Ärendet Händelsen har skett i ordinärt boende. Beslutsunderlag Lex Sarah rapport Finansiering Inte aktuellt. Förslag till beslut Beslutet expedieras till Yvonne Gunnarsson Nord Verksamhetschef vård och omsorg Adress Telefon Telefax e-post sid 1/1 Ann Brorström Järnvägsgatan ann.brorstrom@lillaedet.se Vård och omsorg LILLA EDET omsorgsnamnden@lillaedet.se

8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2013/ON socialförvaltningen Omsorgsnämnden Rapport enligt Lex Sarah 2013/ON Sammanfattning Information om anmälningar enligt 14 kap. 2 SoL Ärendet Händelsen har skett på ett av kommunens särskilda boenden. Beslutsunderlag Lex Sarah rapport Finansiering Inte aktuellt. Förslag till beslut Beslutet expedieras till Yvonne Gunnarsson Nord Verksamhetschef vård och omsorg Adress Telefon Telefax e-post sid 1/1 Ann Brorström Järnvägsgatan ann.brorstrom@lillaedet.se Vård och omsorg LILLA EDET omsorgsnamnden@lillaedet.se

9 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON socialförvaltningen Omsorgsnämnden Arbetsmiljöverket inspektion på Pilgården Sammanfattning Arbetsmiljöverket har fått ett särskilt uppdrag från regeringen att öka kunskaperna om kvinnors arbetsmiljö och att minska belastningsskador. Inom ramen för det uppdraget genomförs flera inspektionsaktiviteter. I februari 2014 gjorde Arbetsmiljöverket inspektion på Pilgårdens särskilda boende. Information Arbetsmiljöverket ställer följande krav: 1. Socialförvaltningen ska ta fram skriftliga rutiner som beskriver hur verksamheten går tillväga när det gäller bedömningar av de risker som finns för arbetstagarna att drabbas av belastningsbesvär. 2. Socialförvaltningen ska förtydliga rutiner för arbetstagares rapportering av inträffade olyckor och tillbud i verksamheten. Det ska förtydligas när gränserna för att tillbud och olyckor ska rapporteras, såväl internt som till Arbetsmiljöverket. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna återkopplas till berörda. 3. Socialförvaltningen ska redovisa resultat från mätningar av luftkvalitet och temperatur i lokalerna. Åtgärder som behövs för att komma tillrätta med luftkvalitet, och som inte omedelbart genomförs ska anges i en handlingsplan. 4. Socialförvaltningen ska upprätta rutiner för tillhandahållande av personlig skyddsutrustning som behövs i arbetet. Arbetsmiljöverket återkommer 13 maj för att tillse att kraven är uppfyllda. Yvonne Gunnarsson-Nord Verksamhetschef vård och omsorg Adress Telefon Telefax e-post sid 1/1 Ann Brorström Järnvägsgatan ann.brorstrom@lillaedet.se Vård och omsorg LILLA EDET omsorgsnamnden@lillaedet.se

10 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (5) Enheten för region väst Mikael Bergman, Lilla Edets Kommun Lilla Edet Resultatet av inspektionen Ert org. nr Arbetsställe Gruppboende Pilgården Besöksadress Pilbackevägen 3, Lilla Edet Besöksdatum Deltagare i inspektionen: Carola Ernsth, enhetschef Caroline Andersson, undersköterska Mikael Bergman, arbetsmiljöinspektör Ni ska vid vårt uppföljningsbesök den 13 maj 2014 klockan 09.00, informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva: hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Se 7 kap. 3 arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er eller inte. Postadress: Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 8, Göteborg Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@av.se Webbplats: Organisationsnummer:

11 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (5) Brister och krav 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete/riskbedömningar ergonomi I er verksamhet förekommer arbetsuppgifter som enskilt eller i kombination kan innebära risk för belastningsbesvär hos arbetstagarna. Allt arbete med och hos vårdtagare omfattas av arbetsgivarens skyldighet att undersöka och bedöma arbetsmiljöriskerna. Vid inspektionen framkom belastningsergonomiska risker vid körning av rullstolar, särskilt när vårdtagarna körs ut via balkongdörrarna. De checklistor som används vid skyddsrond omfattar inte alla de belastningsergonomiska riskerna. Det är oklart när och hur riskbedömningar ska göras. Krav Ni ska ta fram skriftliga rutiner som beskriver när och hur ni ska göra bedömningar av de risker som finns för att arbetstagarna kan komma att drabbas av belastningsbesvär. Av rutinerna ska framgå att riskbedömningar görs snarast hos nya vårdtagare och vid förändring av vård/hjälpbehov. Se 5, 8 och 10 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete och 4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:2) om belastningsergonomi. 2. Olycksfalls- och tillbudsrapportering Att ha ett fungerande system för tillbuds- och olycksfallsrapportering är en viktig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tillbud är en allvarlig händelse där ingen kommit till skada, men som kunde ha resulterat i ohälsa eller olycksfall. Det är viktigt att regelbundet diskutera tillbuds- och olycksfallsrapporteringen för att alla ska förstå varför detta behöver rapporteras. Det är också viktigt att utreda händelserna och återkoppla till personalen vad som görs förebyggande utifrån de tillbud och olyckor som rapporterats. Vid inspektionen framkom att det finns behov av att klargöra gränsdragningarna för vad som räknas som olycksfall, respektive tillbud. Krav Ni ska förtydliga era rutiner för arbetstagarnas rapportering av inträffade olyckor och tillbud inom er verksamhet. Det ska tydliggöras var gränserna går för att tillbud/olyckor ska rapporteras, såväl internt, som till Arbetsmiljöverket. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna, av inträffade olyckor och tillbud, återkopplas till berörda.

12 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (5) Ni ska ha säkerställt att alla arbetstagare känner till: a) Att de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. b) Vad de ska rapportera som tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. c) Hur de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. När tillbud/olycksfall inträffar i arbetet ska ni se till att: d) Undersöka de bakomliggande orsakerna. e) Bedöma om det behövs åtgärder för att förhindra liknande händelser och situationer. f) Informera arbetstagarna om det som inträffat och om aktuella åtgärder Se 4-5 och 9 Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete samt 3 kap. 2a arbetsmiljölagen 3. Luftkvalitet - inomhusklimat Arbetstagarna/boende upplever att luftkvaliteten i lokalerna inte är tillfredsställande. Problem med alltför hög eller för låg temperatur kommer också ofta upp. För att få en så bra luftkvalitet som möjligt vädras lokalerna vid behov genom att öppna fönster, detta funkar dock inte alltid i praktiken. Vintertid blir det alltför kallt i samband med vädring. Vid inspektionen framfördes från bland annat skyddsombudet synpunkter på att luftkvalitén upplevdes som torr och dålig på vissa ställen. Vid inspektionen framkom att mätningar gjorts bekräftande luftkvaliteten. Arbetsmiljöverket har dock inte tagit del av resultaten. Krav Ni ska redovisa resultat från mätningar av luftkvaliteten och temperatur i vistelsezonen i lokalerna. Undersökningen ska minst omfatta en mätning av koldioxidhalt och temperatur i lokalerna vid normal personbelastning (både personal och boende). Åtgärder som behövs för att komma tillrätta med luftkvaliteten och som ni inte omedelbart genomför ska anges i en handlingsplan där det, förutom åtgärden, ska framgå vem som ska se till att den genomförs och när den ska vara genomförd. Handlingsplanen ska dokumenteras skriftligt. Se 16 och 29 AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning samt 8 och 10 Arbetsmiljöverkets föreskrifter(afs 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

13 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (5) Upplysning För att luftkvaliteten i vistelsezonen ska anses som tillfredsställande ska uteluft tillföras lokalerna i sådan mängd att koldioxidhalten inte mer än undantagsvis överstiger ppm vid normal personbelastning. Vad som är viktigt att tänka på vid en koldioxidmätning framgår av råden till 16 i AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning. 4 Skyddsskor Vid inspektionen framkom att det föreligger risk att arbetstagarna klämmer fötterna eller halkar på hala golv under arbetet. Krav Ni ska upprätta rutiner som innebär att ni utan kostnad för arbetstagaren tillhandahåller den personliga skyddsutrustning som behövs i arbetet. I rutinen ska framgå att den uppfyller kraven i 6 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS ) om användning av personlig skyddsutrustning Nämligen: Personlig skyddsutrustning ska a) vara ändamålsenlig i förhållande till de risker den är avsedd för utan att den i sig leder till ökad risk, b) vara anpassad till förhållandena på arbetsplatsen, c) vara anpassade till aktuella arbetsställningar och arbetsrörelser, d) vara anpassade till arbetsta hälsotillstånd samt e) passa bäraren efter nödvändig justering. Se 4 och 6 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS om användning av personlig skyddsutrustning och 5 AFS om systematiskt arbetsmiljöarbete. Information Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som kom fram vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande eller förbud. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom arbetsmiljöområdet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 senast ändrad 2008:15) beskriver hur det går till att skapa en säker arbetsmiljö.

14 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (5) Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån. Besök Arbetsmiljöverkets webbplats när ni vill veta mer om oss och om lagar och föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdf-format. Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss. Mikael Bergman Arbetsmiljöinspektör Kopia skickad via e-post till: Enhetschef carola.ernsth@lillaedet.se Fackligt ombud: Caroline Andersson lillaedet.vanervast@kommunal.se

15 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON019-3 Dnr 2014/ON019 Arbetsmiljöverket inspektion på Ekaråsen Sammanfattning Arbetsmiljöverket, AV genomför under åren särskilda insatser med syfte att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsrniljörelaterade problem. AV genomförde i februari 2014 inspektion på Dagverksamheten, Fantasi och korttids vid Ekaråsen Information Arbetsmiljöverket ställer följande krav: 1. Socialförvaltningen ska ta fram skriftliga rutiner som beskriver när och hur bedömningar ska göras av risker för belastningsbesvär. Av rutinerna ska framgå att riskbedömningar görs snarast hos nya vårdtagare och vid förändring av vård/hjälpbehov. 2. Socialförvaltningen ska ta fram skriftliga rutiner som beskriver när och hur bedömningar ska göras av risker för belastningsbesvär vid transporter. Av rutinerna ska framgå att riskbedömningar görs snarast hos nya vårdtagare och vid förändring av vård/hjälpbehov 3. Socialförvaltningen ska förtydliga rutiner för arbetstagares rapportering av inträffade olyckor och tillbud i verksamheten. Det ska förtydligas när gränserna för att tillbud och olyckor ska rapporteras, såväl internt som till Arbetsmiljöverket. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna återkopplas till berörda. 4. Socialförvaltningen ska redovisa resultat från mätningar av luftkvaliteten och temperatur i vistelsezonen i lokalerna. Undersökningen ska minst omfatta en mätning av koldioxidhalt och temperatur i lokalerna vid normal personbelastning (både personal och boende). Åtgärder som behövs för att komma tillrätta med luftkvaliteten och som ni inte omedelbart genomför ska anges i en handlingsplan där det, förutom åtgärden, ska framgå vem som ska se till att den genomförs och när den ska vara genomförd. Handlingsplanen ska dokumenteras skriftligt. 5. Socialförvaltningen ska upprätta rutiner för tillhandahållande av personlig skyddsutrustning som behövs i arbetet. Arbetsmiljöverket återkommer för ett uppföljningsbesök den 10 juni Iréne Blomqvist Verksamhetschef

16 t ::,. ~~=~~1~ ~ ~., INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (6) Enheten för region väst Mikael Bergman, LiL ~T" i~å,~s~ c~~sc~r~~n~r,~~r~~n~ Zo~~ ~zm 2 Lilla Edets Kommun ~~r~,~ p Lilla Edet ~~~.~ c~ } ~~ Resultatet av inspektionen Ert org. nr Arbetsställe LSS Dagverksamhet Och Korttidsboende Ekaråsen Besöksadress Ekaråsvägen 2-6, Lilla Edet Besöksdatum Deltagare i inspektionen: Susanne bengtsson, enhetschef Miriam Andreasson, stödassistent Tina Persson, stödassistent Mia Kullander, stödassistent Mikael Bergman, arbetsmiljöinspektör Ni ska vid vårt uppföljningsbesök den 10 juni 2014 klockan 11.00, informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva: hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Se 7 kap. 3 ~ arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er eller inte. Postadress: Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 8, Göteborg Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@avse Webbplats: Organisationsnummer:

17 ARBETSMILJÖ ~~ VERKET INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (6) Brister och krav 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete/riskbedömningar ergonomi I er verksamhet förekommer arbetsuppgifter som enskilt eller i kombination kan innebära risk för belastningsbesvär hos arbetstagarna. Allt arbete med och hos vårdtagare omfattas av arbetsgivarens skyldighet att undersöka och bedöma arbetsmiljöriskerna. Vid inspektionen framkom belastningsergonomiska risker vid duschning av vårdtagare. Duschrummen har en lutning som förvårar arbetet och som innebär ergonomiska risker. De checklistor som används vid skyddsrond omfattar inte alla de belastningsergonomiska riskerna. Det är oklart när och hur riskbedömningar ska göras. Krav Ni ska ta fram skriftliga rutiner som beskriver när och hur ni ska göra bedömningar av de risker som finns för att arbetstagarna kan komma att drabbas av belastningsbesvär. Av rutinerna ska framgå att riskbedömningar görs snarast hos nya vårdtagare och vid förändring av vård/hjälpbehov. Se 5, S och 10 ~~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete och 4 ~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:2) om belastningsergonomi. 2. Systematiskt arbetsmiljöarbete/riskbedömningar ergonomi transporter I er verksamhet förekommer arbetsuppgifter som enskilt eller i kombination kan innebära risk för belastningsbesvär hos arbetstagarna. Allt arbete med och hos vårdtagare omfattas av arbetsgivarens skyldighet att -undersöka och bedöma arbetsmiljöriskerna. Vid inspektionen framkom belastningsergonomislca risker vid av och påstigning av de bilar/bussar som används i verksamheten. De checklistor som används vid skyddsrond omfattar inte alla de belastningsergonomiska riskerna. Det är oklart när och hur riskbedömtungar ska göras. Krav Ni slca ta fram skriftliga rutiner som beskriver när och hur ni ska göra bedörrulingar av de risker som finns för att arbetstagarna 1<an komma att drabbas av belastningsbesvär. Av rutinerna ska framgå att riskbedömningar görs snarast hos nya vårdtagare och vid förändring av vård/hjälpbehov.

18 t.~ ' 1 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (6) Se 5, 8 och 10 ~~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete och 4 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:2) om belastningsergonomi. 3. Olycksfalls- och tillbudsrapportering Att ha ett fungerande system för tillbuds- och olycksfallsrapportering är en viktig delidet systematiska arbetsmiljöarbetet. Tillbud är en allvarlig händelse där ingen kommit till skada, men som kunde ha resulterat i ohälsa eller olycksfall. Det är viktigt att regelbundet diskutera tillbuds- och olycksfallsrapporteringen för att alla ska förstå varför detta behöver rapporteras. Det är också viktigt att utreda händelserna och återkoppla till personalen vad som görs förebyggande utifrån de tillbud och olyckor som rapporterats. Vid inspektionen framkom att det finns behov av att klargöra gränsdragningarna för vad som räknas som olycksfall, respektive tillbud. Krav Ni ska förtydliga era rutiner för arbetstagarnas rapportering av inträffade olyckor och tillbud inom er verksamhet. Det ska tydliggöras var gränserna går för att tillbud/olyckor ska rapporteras, såväl internt, som till Arbetsmiljöverket. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna, av inträffade olyckor och tillbud, återkopplas till berörda. Ni sl<a ha säkerställt att alla arbetstagare känner till: a) Att de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. b) Vad de ska rapportera som tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. c) Hur de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. När tillbud/ olycksfall inträffar i arbetet ska ni se till att: d) Undersöka de bakomliggande orsakerna. e) Bedöma om det behövs åtgärder för att förhindra liknande händelser och situationer. f) Informera arbetstagarna om det som inträffat och om aktuella åtgärder Se 4-5 och 9 ~~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete samt 3 kap. 2a arbetsmiljölagen

19 t ~~f~ ~' ~ ~ I: ~ 1 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (6) 4. Luftkvalitet - inornhusklirnat Arbetstagarna/boende upplever att luftkvaliteten i lokalerna inte är tillfredsställande. Problem rned alltför hög eller för låg temperatur kommer också ofta upp. För att få en så bra luftkvalitet som möjligt vädras lokalerna vid behov genom att öppna fönster, detta funkar dock inte alltid i praktiken. Vintertid blir det alltför kallt i samband rned vädring. Vid inspektionen framfördes från bland annat personalens synpunkter på att luftkvaliten upplevdes som torr och dålig på vissa ställen. Personalen beskriver att de drabbas av trötthet, ont i huvudet samt såriga näsor på grund av den torra luften. Vid inspektionen framkom att mätningar gjörts bekräftande luftkvaliteten. Arbetsmiljöverket har dock inte tagit del av resultaten. Krav Ni ska redovisa resultat från mätningar av luftkvaliteten och temperatur i vistelsezonen i lokalerna. Undersökningen sl<a minst omfatta en mätning av koldioxidhalt och temperatur i lokalerna vid normal personbelastning (både personal och boende). Åtgärder som behövs för att komma tillrätta med luftkvaliteten och som ni inte omedelbart genomför ska anges i en handlingsplan där det, förutom åtgärden, ska framgå vem som ska se till att den genomförs och när den ska vara genomförd. Handlingsplanen ska dokumenteras skriftligt. Se 16 och 29 ~~ AFS 2009:2 om arbetsplatsens utformning samt 8 och 10 ~~ Arbetsmiljöverkets föresl<rifter(afs 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete. Upplysning För att luftkvaliteten i vistelsezonen ska anses som tillfredsställande ska uteluft tillföras lokalerna i sådan mängd att koldioxidhalten inte mer än undantagsvis överstiger ppm vid normal personbelastning. Vad som är viktigt att tänka på vid en koldioxidmätning framgår av råden till 16 ~ i AFS 2009:2 om arbetsplatsens utforrruiing. 5 Skyddsskor Vid inspektionen framkom att det föreligger risk att arbetstagarna klämmer fötterna eller halkar på hala golv under arbetet. Krav Ni slca upprätta rutiner som innebär att ni -utan kostnad för arbetstagaren - tillhandahåller den personliga skyddsutrustning som behövs i arbetet. I rutinen

20 t ':i ~; ~. ~. ~ t INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (6) ska framgå att den uppfyller kraven i 6 ~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS ) om användning av personlig skyddsutrustning Nämligen: Personlig skyddsutrustning ska a) vara ändamålsenlig i förhållande till de risker den är avsedd för utan att den i sig leder till ökad risk, b) vara anpassad till förhållandena på arbetsplatsen, c) vara anpassade till aktuella arbetsställningar och arbetsrörelser, d) vara anpassade till arbetsta hälsotillstånd samt e) passa bäraren efter nödvändig justering. Se 4 och 6 ~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS om användning av personlig skyddsutrustning och 5 ~ AFS om systematiskt arbetsmiljöarbete. Information Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som kom fram vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande eller förbud. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom arbetsmiljöområdet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 senast ändrad 2008:15) beskriver hur det går till att skapa en säker arbetsmiljö. Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten sl<a ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån. Besök Arbetsmiljöverkets webbplats när ni vill veta mer om oss och om lagar och föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdf-format. Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss.., Mikael Bergman Arbetsmiljöinspektör

21 t ~ ~ ~ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (6) Kopia skickad via e-post till: Enhetschef susanne.bengtsson@lillaedet. se Fackligt ombud: Caroline.Andersson lillaedeṫ vanervast@1<ommunal.se

22 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON socialförvaltningen Omsorgsnämnden Arbetsmiljöverket inspektion på Lindkullen Sammanfattning Arbetsmiljöverket har fått ett särskilt uppdrag från regeringen att öka kunskaperna om kvinnors arbetsmiljö och att minska belastningsskador. Inom ramen för det uppdraget genomförs flera inspektionsaktiviteter. I februari 2014 gjorde Arbetsmiljöverket inspektion på Lindkullens särskilda boende. Information Arbetsmiljöverket ställer följande krav: 1. Socialförvaltningen ska förtydliga rutiner för arbetstagares rapportering av inträffade olyckor och tillbud i verksamheten. Det ska förtydligas när gränserna för att tillbud och olyckor ska rapporteras, såväl internt som till Arbetsmiljöverket. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna återkopplas till berörda. 2. Socialförvaltningen ska upprätta rutiner för tillhandahållande av personlig skyddsutrustning som behövs i arbetet. Arbetsmiljöverket återkommer 10 juni för att tillse att kraven är uppfyllda. Yvonne Gunnarsson-Nord Verksamhetschef vård och omsorg Adress Telefon Telefax e-post sid 1/1 Ann Brorström Järnvägsgatan ann.brorstrom@lillaedet.se Vård och omsorg LILLA EDET omsorgsnamnden@lillaedet.se

23 t `=;~~ 1?{:!.~!~ :;}tel ~ ~ I: 1 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (4) 0 ~~~~o-~~~~a~~~~r~~ra 1 ' - Enheten för region väst Mikael Bergman, Lilla Edets Kommun ~~'~~, Lilla Edet Resultatet av inspektionen Ert org. nr Arbetsställe Besöksadress Besöksdatum Deltagare i inspektionen: Särskilt Boende Lindkullen Mårten Torsgatan 24, Lilla Edet Camilla Kärnsby, enhetschef Maria Simonsson, undersköterska Mikael Bergman, arbetsmiljöinspektör Ni ska vid vårt uppföljningsbesök den 10 juni 2014 klockan 13.30, informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva: hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Se 7 kap. 3 ~ arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 31<ap. 2 ~ första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er eller inte. Postadress: Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 8, Göteborg Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@avse Webbplats: Organisationsnummer:

24 ARBETSMILJÖ ~~ VERKET INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (4) Brister och krav 1. Olycksfalls- och tillbudsrapportering Att ha ett fungerande system för tillbuds- och olycksfallsrapportering är en viktig delidet systematiska arbetsmiljöarbetet. Tillbud är en allvarlig händelse där ingen kolnlnit till skada, men som kunde ha resulterat i ohälsa eller olycksfall. Det är viktigt att regelbundet diskutera tillbuds- och olycksfallsrapporteringenför att alla ska förstå varför detta behöver rapporteras. Det är också viktigt att utreda händelserna och återkoppla till personalen vad som görs förebyggande utifrån de tillbud och olyckor som rapporterats. Vid inspektionen framkom att det finns behov av att klargöra gränsdragningarna för vad som räknas som olycksfall, respektive tillbud. Krav Ni ska förtydliga era rutiner för arbetstagarnas rapportering av inträffade olyckor och tillbud inom er verksamhet. Det ska tydliggöras var gränserna går för att tillbud/olyckor ska rapporteras, såväl internt, som till Arbetsmiljöverket. I rutinerna ska ingå hur resultatet av utredningarna, av inträffade olyckor och tillbud, återkopplas till berörda. Ni ska ha säkerställt att alla arbetstagare känner till: a) Att de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. b) Vad de ska rapportera som tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. c) Hur de ska rapportera tillbud/olycksfall till arbetsgivaren. När tillbud/olycksfall inträffar i arbetet ska ni se till att: d) Undersöka de bakomliggande orsakerna. e) Bedöma om det behövs åtgärder för att förhindra liknande händelser och situationer. f) Informera arbetstagarna om det som inträffat och om aktuella åtgärder Se 4-5 och 9 ~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2001:1 orn systematiskt arbetsmiljöarbete samt 3 kap. 2a ~ arbetsmiljölagen

25 t ':iti, ~~~~'.~ 0 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (4) 2 Skyddsskor Vid inspektionen framkom att det föreligger risk att arbetstagarna klämmer fötterna eller halkar på hala golv under arbetet. Krav Ni ska upprätta rutiner som innebär att ni -utan kostnad för arbetstagaren - tillhandahåller den personliga skyddsutrustning som behövs i arbetet. I rutinen ska framgå att den uppfyller kraven i 6 ~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS ) om användning av personlig skyddsutrustning Nämligen: Personlig skyddsutrustning ska a) vara ändamålsenlig i förhållande till de risker den är avsedd för utan att den i sig leder till ökad risk, b) vara anpassad till förhållandena på arbetsplatsen, c) vara anpassade till aktuella arbetsställningar och arbetsrörelser, d) vara anpassade till arbetsta hälsotillstånd samt e) passa bäraren efter nödvändig justering. Se 4 och 6 Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS om användning av personlig skyddsutrustning och 5 ~ AFS om systematiskt arbetsmiljöarbete. Information Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som kom fram vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande eller förbud. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom arbetsmiljöområdet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 senast ändrad 2008:15) beskriver hur det går till att skapa en säker arbetsmiljö. Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån.

26 t.~ ' ~ 0 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (4) Besök Arbetsrniljöverl<ets webbplats när ni vill veta mer om oss och om lagar och föreskrifter orn arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdf-format. Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss. ~ _ / Mikåel Bergman Arbetsmiljöinspektör Kopia skickad via e-post till: Enhetschef caxn~lla.karnsby@lillaedet.se Fackligt ombud: Caroline Andersson lillaedet.vanervast@kommunal. se Undersköterska: Maria Simonsson uraria. simonsson@lillaedet.se

27 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON socialförvaltningen Omsorgsnämnden Arbetsmiljöverket inspektion Arbetsmiljön för enhetschefer inom äldreomsorgen och funktionshinderverksamheten. Sammanfattning Arbetsmiljöverket har fått ett särskilt uppdrag från regeringen att öka kunskaperna om kvinnors arbetsmiljö och att minska belastningsskador. Inom ramen för det uppdraget genomförs flera inspektionsaktiviteter. Arbetsmiljöverket har vid inspektion av Pilgården, Lindkullen och Dagverksamhet/Kortidsboendet Ekaråsen uppmärksammat arbetsmiljön vad gäller enhetscheferna. Vid inspektionen har det framkommit att arbetsbelastningen för några av enhetscheferna inom verksamheterna varit hög under en tid. Några enhetschefer har personalansvar för mellan anställda. Enhetschefsrollen kännetecknas i allt större utsträckning av en planerande, samordnande och rådgivande funktion. I arbetsledningens uppgifter ingår att kunna ange olika insatser som krävs för att verksamhetens mål ska uppnås. Insatser och uppgifter ska fördelas utifrån tillgängliga resurser. Enhetschefer ska uppfylla ett flertal lagar och samtidigt har man ett kommunalt uppdrag att hushålla med kommunens resurser. Information Arbetsmiljöverket ställer följande krav: - Socialförvaltningen ska vidta åtgärder så att arbetets krav balanseras mot de resurser som står till enhetschefernas förfogande för att komma tillrätta med deras höga arbetsbelastning. Åtgärderna ska minst innebära - Att arbetsuppdraget är tydligt för alla - Att arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Omsorgsnämnden ska före den 30 maj 2014 informera Arbetsmiljöverket hur kraven är uppfyllda, hur inspektionsmeddelandet är kommunicerat med berörda medarbetare och hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärder. Yvonne Gunnarsson-Nord Verksamhetschef vård och omsorg Irene Blomqvist Verksamhetschef Funktionshinder Adress Telefon Telefax e-post sid 1/1 Ann Brorström Järnvägsgatan ann.brorstrom@lillaedet.se Vård och omsorg LILLA EDET omsorgsnamnden@lillaedet.se

28 t :~:,. ~..., INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (4) LIL ~~T C~~~~~J~9 ~e~~~~~~~~~~~~~ t 't Enheten för region väst Mikael Bergman, Lilla Edets Kommun Lilla Edet.~ P Resultatet av inspektionen Ert org. Nr Arbetsställe Besöksadress Besöksdatum Deltagare i inspektionen: Socialförvaltningen Järnvägsgatan 12, Lilla Edet Se Dnr IRV2014/1251, IRV2014/1254 och IRV2014/ 1253 Ni ska före den 30 maj 2014 informera Arbetsmiljöverket vad ni har gjort med anledning av de brister och krav vi redovisar här. I svaret bör ni särskilt beskriva: hur ni fört ut innehållet i inspektionsmeddelandet till berörda medarbetare hur ni har uppfyllt kraven hur skyddsombud och övrig personal har varit delaktiga vid genomförandet av åtgärderna Svaret bör undertecknas så att det framgår att den som är skyddsombud har tagit del av det. Var vänlig ange vår beteckning IRV2014/5274 i svaret. Se 7 kap. 3 ~ arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska, enligt 3 kap. 2 första stycket arbetsmiljölagen, vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Trots att vi nu ger er viss tid att informera oss hur ni har åtgärdat våra krav har ni ändå kvar det fulla ansvaret för arbetstagarnas arbetsmiljö. Ert arbetsmiljöansvar gäller oavsett om Arbetsmiljöverket har ställt krav mot er eller inte. Postadress: Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 8, Göteborg Telefon: Telefax: E-post: arbetsmiljoverket@avse Webbplats: Organisationsnummer:

29 `~_ ~~'.~ ' ~ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (4) 0 Brister och krav 1..Arbetsbelastning enhetschefer Enhetschefsrollen kännetecknas i dag i större utsträckning än hittills av en planerande, samordnande och rådgivande funktion. I arbetsledningens uppgifter ingår att kunna ange olika insatser som krävs för att verksamhetens mål skall uppnås. Dessa insatser ska samordnas och uppgifterna fördelas utifrån tillgängliga resurser. Enhetscheferna inom omsorgen har dessutom en svår situation då man måste uppfylla flertal lagar som direkt eller indirekt "krockar'. Som enhetschef ska man uppfylla Hälso-och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om LSS samt Arbetsmiljölagen dessutom har man ett kommunalt uppdrag att hushålla med kommunens resurser. Brist Vid inspektionen fraxnl<om att arbetsbelastningen för några av enhetscheferna som inspekteras har varit hög under en tid. Dessutom framkom att flertal av enheterna som inte inspekterats har enhetscheferna en hög arbetsbelastning då man har personalansvar för mellan anställda. Arbetsmiljöverket bedömer att ytterligare åtgärder behövs för att säkerställa att inte enhetscheferna drabbas av ohälsa. Krav Ni ska vidta åtgärder så att arbetets krav balanseras mot de resurser som står till enhetschefernas förfogande för att komma tillrätta med deras höga arbetsbelastning. Åtgärderna ska minst innebära: - att arbetsuppdraget är tydligt för alla - att arbetsuppdraget är anpassat till de resurser som står till förfogande. Ni ska klargöra i vilken ordning enhetscheferna ska prioritera sina arbetsuppgifter och vilka arbetsuppgifter som ska väljas bort, när den tillgängliga tiden inte räcker till för alla uppgifter. Se 21<ap.1 och 3 kap 2-3 ~ arbetsmiljölagen samt 10 ~ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

30 t ~r: :~~. t~~. ~ ' 1 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (4) Upplysning Risk för ohälsosam arbetsbelastniulg uppstår när arbetets krav inte överensstämmer med de resurser som står till arbetstagarnas förfogande. För att nå en balans behöver antingen kraven eller resurserna förändras. Exempel på resurser är avsatt tid för arbetsuppgifterna, antal personer att utföra arbetet, kunskap och kompetens för arbetsuppgifterna, tekniskt stöd, administrativt stöd, lokaler, kollegialt stöd, stöd från ledningen. Exempel på krav är arbetsmängd, svårighetsgrad/komplexitet, tidspress och otydlighet. Arbetsåtagandet är tydligt och klart om arbetstagarna vet: - vilka arbetsuppgifter som ligger påvar och en, - när man gjort ett tillräckligt gott arbete avseende kvalitet och kvantitet - i vilken ordning arbetsuppgifter ska prioriteras. Information Ett inspektionsmeddelande är en uppmaning till er att vidta åtgärder för att undanröja de brister och risker som lcom fram vid inspektionen. Kraven är ställda utifrån Arbetsmiljöverkets tillämpning av gällande arbetsmiljöregler. Om ni inte vidtar åtgärder kan Arbetsmiljöverket besluta om ett föreläggande eller förbud. Arbetsmiljöverkets föreskrifter utvecklar och preciserar arbetsmiljölagen inom arbetsrniljöoxnrådet. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1 senast ändrad 2008:15) beskriver hur det går till att skapa en säker arbetsmiljö. Om ni saknar kunskap eller kompetens för det systematiska arbetsmiljöarbetet i den egna verksamheten ska ni anlita företagshälsovård eller motsvarande hjälp utifrån. Besök Arbetsmiljöverkets webbplats när ni vill veta mer om oss och om lagar och föreskrifter om arbetsmiljö. Där kan ni också hämta arbetsmiljölagen och våra föreskrifter i pdf-format. Har ni frågor att ställa går det bra att kontakta oss.. ~; r ~r Mikael Bergman Arbetsmiljöinspektör

31 ~:..~ ' ~ 0 INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning Sid IRV 2014/ (4) Kopia skickad via e-post till: Enhetschef carola.ernsth@lillaedet.se Enhetschef camilla.karnsby@lillaedet.se Enhetschef susanne.ben~;tsson@lillaedet. se Fackligt ombud: Caroline Andersson lillaedet.vanervast@kommunal.se Verksamhetschef Yvonne. ~,unnarssonnord@lillaedet.se Förvaltningschef sven.be r Blind@lillae det. se

32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON068-1 Yvonne Gunnarsson Nord ÄBIC Dnr 2014/ON068 Sammanfattning För att stödja utvecklingen av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, där ett nationellt fackspråk används, har Socialstyrelsen tagit fram modellen Äldres behov i centrum. Modellen utgår från processen för socialtjänstens handläggning och dokumentation avseende äldreomsorg. Den äldres livssituation och behov av stöd i sin livsföring beskrivs och dokumenteras med Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF. Äldres behov i centrum bidrar till: rättsäkerhet, likvärdig hantering av ansökan, utredning, planering och uppföljning i hela landet att beskriva behov, de behov som ingår i ansökan, de som ska tillgodoses med insatser samt målsättning för dessa behov transparens, ökad tydlighet och bättre möjlighet till insyn i handläggningsprocessen för den enskilde organisering och resursplanering utifrån behov användning av nationellt fackspråk inom äldreomsorgen informationsöverföring som utgår från enhetlig, entydig terminologi, vilket bidrar till bättre underlag för planering av genomförande av beslutade insatser oavsett boendeform uppföljning på individnivå av resultat, mål och upplevelse av kvalitet verksamhetsuppföljning som är jämförbar på lokal, regional och nationell nivå utveckling av nationell statistik utveckling av en evidensbaserad praktik. Ärendet Socialstyrelsens rapport; Vägledning för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med dokumentation av äldres behov utifrån ICF ger ett stöd för att införa arbetssättet. För att framgångsrikt införa ett nytt arbetssätt krävs kunskap om förändringsarbete och implementering samt medvetenhet om att det innebär ett långsiktigt arbete.

33 sid- 2 - Ett annat stöd till införandet är Socialstyrelsens nationella utbildning för lokala processledare som genomförs under år 2014 och ÄBIC omfattar dokumentation i hela ärendegången från myndighetsutövning till verkställighet. Berörd personal är handläggare, enhetschefer och vård- och omsorgspersonal. Införande enligt socialstyrelsen beräknas ta 2 3 år. Beslutsunderlag Information från Socialstyrelsen - Äldres behov i centrum - prestationsersättning för att införa ÄBIC i kommunerna. Finansiering Kostnader som uppstår för processledare, utbildning av personal och eventuella tillägg och eller nya verksamhetssystem kommer att delvis att finansieras av statliga medel. Förslag till beslut 1. Det evidensbaserade arbetessättet ÄBIC (Äldres behov i centrum) ska implementeras för äldreomsorgen. 2. Förvaltningen ska påbörja arbetet under 2014 och återrapportera till nämnden när det finns underlag för att besluta om en tidsplanering. Yvonne Gunnarsson Nord Verksamhetschef VoO Beslutet expedieras till sid 2/2

34 Anvisningar till ansökan Dnr /2014 1(3) Regler och behörighet Enheten för statsbidrag Tiina Höglander Information om prestationsersättning för att införa ÄBIC i kommunerna Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att under 2014 fördela 70 miljoner till kommuner som har utbildat processledare och före den 1 oktober 2014 fattat beslut om att införa det behovsinriktade och systematiska arbetssättet Äldres behov i centrum (ÄBIC) i kommunen. Parallellt med detta har Socialstyrelsen ett uppdrag att erbjuda utbildning till lokala processledare och ta fram stödmaterial och vägledning. Dessutom ska Socialstyrelsen i samverkan med SKL, Famna och Vårdföretagarna göra en plan för förvaltning, fortsatt utveckling och genomförandestöd, inklusive regionalt stöd till lokala processledare att gälla för ÄBIC från 2015 och framåt. Bakgrund Regeringen har inom ramen för satsningen på att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre gett Socialstyrelsen flera uppdrag de senaste åren. År 2013 introducerades arbetssättet ÄBIC som innebär strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Under 2014 ska Socialstyrelsen fortsätta att introducera och stödja införandet av ÄBIC genom att erbjuda utbildning till processledare i kommunerna. Syfte Syftet med det prestationsbaserade statsbidraget är att stödja kommuner som introducerar införandet av ÄBIC inom äldreomsorgen. Villkor och kriterier Socialstyrelsen ska efter ansökan fördela 70 miljoner kronor i prestationsersättning till kommuner som har utbildat processledare och före den 1 oktober 2014 beslutat att införa ÄBIC i kommunen. Statsbidraget betalas ut retroaktivt till de kommuner (stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö) som uppfyller prestationskraven. Beslutet om att införa ÄBIC i kommunen är ett inkluderingskriterium. Av ansökan om statsbidrag ska SOCIALSTYRELSEN Stockholm Telefon Fax socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

35 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 2(3) det framgå att beslutet har behandlats av ansvarig nämnd eller annan i enlighet med beslutad delegationsordning. Utbildningen som avses är den ÄBIC-utbildning som Socialstyrelsen har tillhandahållit sedan Den vänder sig till av kommunen utsedda lokala processledare och omfattar två steg, totalt fyra dagar. Till kvalifikationskraven hör att processledaren har påbörjat och slutfört utbildningen under 2013 eller 2014 dock senast den 21 november Statsbidraget kan beviljas för högst två processledare per kommun (stadsdel i Stockholm, Göteborg och Malmö). Hypotetiskt kan det bli aktuellt med 319 mottagare av statsbidraget (290 kommuner, 14 stadsdelar i Stockholm, 10 stadsdelar i Göteborg och 5 stadsdelar i Malmö). Statsbidraget fördelas i två storlekar: ett lägre belopp för en färdigutbildad processledare och ett högre belopp för två (eller fler) färdigutbildade processledare. Avsikten är att fördela de 70 miljoner kronorna bland samtliga kvalificerade sökande. Hur stora potterna blir beror på fördelningen mellan eventuella icke-sökande och sökande som utbildat en respektive två processledare. Två räkneexempel ges för att indikera vilka volymer det kan röra sig om: Räkneexempel 1: Om 319 kommuner och stadsdelar som uppfyller prestationskraven har färdigutbildat två (eller fler) processledare kan kronor fördelas per sökande. Räkneexempel 2: Om 250 kommuner och stadsdelar uppfyller prestationskraven, varav 100 har utbildat en processledare och 150 har utbildat två (eller fler) processledare kan respektive kronor fördelas per sökande. Ansökan För att underlätta ansökan har Socialstyrelsen tagit fram ett formulär för de uppgifter som efterfrågas. Beslutet om att införa ÄBIC i kommunen ska bifogas ansökan. Ansökan ska ha kommit in i original, undertecknad och märkt med Socialstyrelsens diarienummer senast den 24 oktober 2014 till Socialstyrelsen, Stockholm alt. besöksadress Rålambsvägen 3 i Stockholm. Dessutom ska en skannad kopia av originalet skickas per e-post till socialstyrelsen@socialstyrelsen.se. Efter sista ansökningsdag kan Socialstyrelsen begära kompletteringar med kort varsel. Beslut om fördelning meddelas preliminärt i vecka 51. Skickas med post till: Socialstyrelsen Stockholm Skickas med e-post till: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se

36 SOCIALSTYRELSEN Dnr /2014 3(3) Information Besök Socialstyrelsens webbsida om ÄBIC regelbundet för uppdateringar om statsbidraget. Frågor om prestationsersättning kan ställas till utredaren Tiina Höglander, telefon , e-postadress Frågor om Socialstyrelsens vägledning och utbilning kan ställas till utredaren Ann-Kristin Granberg telefon , e-postadress Läs mer Information om ÄBIC-utbildning kan läsas på Socialstyrelsens webbplats.

37 Äldres behov i centrum ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Foto Matton

38 Äldres behov i centrum Äldres behov i centrum, ÄBIC är en modell som utvecklats för att skapa förutsättningar för strukturerad vård och omsorgsdokumentation. Den information som dokumenteras om individen är därför beskriven med ett gemensamt språk. Det gemen- hinder och hälsa, ICF. En sådan dokumentation kan lättare återanvändas med bibehållen innebörd vilket minskar risk för missförstånd och dubbeldokumentation. ÄBIC utgår från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten och omfattar både handläggare och utförare inom äldreomsorgen. Äldres behov i centrum bidrar till: Behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk och strukturerad dokumentation Bättre underlag för planering och uppföljning Vad innebär det att arbeta behovsinriktat? Ett behovsinriktat arbetssätt börjar med att ta reda på; vad vill den äldre uppnå, vad är viktigt, stödjande eller hindrande i det dagliga livet. Först därefter presenteras förslag fram andra behov som den äldre har. Ett exempel: Maja säger att hon har problem med matinköp. En insatsstyrd handläggare ger snabbt Maja förslag om hjälp med matdistribution. Med ett behovsinriktat arbetssätt ger handläggaren Maja möjlighet att beskriva både vad som är viktigt, vad Maja vill uppnå (mål) men också vad som är svårt i samband med att handla mat. Är det att planera en inköpslista? Ta sig till och från affären? Hantera pengar? Lyfta och bära? Tillaga maten? Genom att ta reda på vilka behov och mål som behöver tillgodoses kan tjänsten anpassas till just Majas behov. Det kan i detta fall vara så att Maja behöver hjälp att planera sina inköp en gång i veckan samt ansöka om färdtjänst för att komma till affären. Matlagning klarar Maja av och vill utföra så länge det fungerar. Vad innebär det att arbeta på ett systematiskt sätt? I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ställs bland annat krav på att processer och rutiner är Den beskrivna arbetsprocessen i ÄBIC och strukturerad dokumentation utifrån ICF kan ingå och utgöra en del i det systematiska kvalitetsarbetet för såväl handläggare som utförare av äldreomsorg i syfte att stärka den äldres rättssäkerhet och insyn. Vad innebär det att dokumentera på ett strukturerat sätt? En strukturerad dokumentation innebär att där det är möjligt används det gemensamma språket tillsammans med fasta svarsalternativ. En sådan dokumentation ger underlag för att följa utvecklingen för en individ över tid men också för att göra sammanställning av resultat för grupper av individer och för verksamheten i stort.

39 ICF ett språk och en struktur för att beskriva hälsa ICF är dels en modell som gör det möjligt att beskriva en persons sammantagna häl- ska: erbjuda ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd och förbättra kommunikationen mellan olika professioner möjliggöra jämförelser av data mellan till exempel kommuner, olika delar av verksamheter ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd erbjuda ett systematiskt kodschema för användning i it-system ÄBIC och evidensbaserad praktik Målet för evidensbaserad praktik är att hjälpen ska vara av god kvalitet. För att kunna ta reda på om det lyckats, behövs både systematiskt arbetssätt och användning av gemensamt språk. Det innebär upprepade uppföljningar och insamling av uppgifter om hur det har gått för alla som fått en viss insats, oavsett om insatsen är vetenskapligt utvärderad eller inte. Den insamlade informationen kan sedan sammanställas på gruppnivå och användas som underlag vid utvärdering och utveckling av äldreomsorgen. Stöd för dem som vill införa modellen Att införa ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt med användning av ICF för strukturerad dokumentation är ett långsiktigt förändringsarbete. Det förutsätter beslut från ledningen, lokalt stöd i form av t.ex. utbildning, handledning och kontinuerlig uppföljning. Det behövs vidareutveckling av de verksamhetssystem för individbaserad dokumentation som används inom äldreomsorgen. En framgångsfaktor är uthållighet eftersom det i allmänhet tar 2 4 år innan ett nytt arbetssätt är så väl inarbetat att det blivit en självklar del av den ordinarie verksamheten. utbildning i två steg för de personer som kommunen valt ut som processledare för införandet av ÄBIC. Efter utbildningen känner deltagarna till arbetssättet och hur ICF kan användas för att strukturerat dokumentera äldres behov i den dagliga livsföringen, oavsett boendeform. Röster om Äldres behov i centrum Så många steg i arbetsprocessen tänkte vi först, men sedan har vi insett att stegen tydliggör det vi gör. Det är mer tidskrävande att dokumentera på ett strukturerat sätt i början när man inte är så van. Samtidigt hjälper det oss att fokusera på det som är viktigt. ICF-språket är inte helt naturligt så det kändes lite konstigt i början, men man vänjer sig. Man förstår ju att det innebär fördelar att ha ett gemensamt språk.

40 Läs mer och kontaktuppgifter Läs mer om ÄBIC, beställ vägledningen och anmälan till processledarutbildning: Om du har frågor, synpunkter eller funderingar om modellen eller utbildningarna, skicka dem till: Äldres behov i centrum ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt (artnr ) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice. E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: Publikationen kan även laddas ner från

41 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON071-1 Revidering av omsorgsnämndens delegeringsordning Dnr 2014/ON071 Sammanfattning Sammanfattning Då beslut om boende enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, verkställs genom externt köp ska beslut fattas av omsorgsnämnden. För paragraferna 9c, 11, 12 och 15, LSS, saknas anvisad delegat i omsorgsnämndens delegationsordning. Revidering av omsorgsnämndens delegationsordning aktuell. Ärendet Insatser för särskilt stöd och service är 9. bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, (9 9 LSS) Då beslut om boende enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, verkställs genom externt köp ska beslut fattas av Omsorgsnämnden. Delegat för beslut om köp av externt boende enligt LSS saknas i Omsorgsnämndens delegationsordning. När ekonomiskt stöd enligt 9 2 har beviljats och assistans utförs av någon som är närstående till eller lever i hushållsgemenskap med den insatsberättigade och som inte är anställd av kommunen, ska 1. Kommunen få besöka den insatsberättigade när det behövs för bedömningen av rätten till eller behovet av insatsen eller i övrigt för tillämningen av denna lag, och 2. Inspektionen för vård och omsorg få tillträde till bostaden för att inspektera assistansen enligt 26 d. Vid inspektion enligt första stycket 2 gäller inte 26 e. Om en myndighet vid upprepade tillfällen utan giltig anledning vägras besök eller inspektion enligt första stycket, får det ekonomiska stödet enligt 9 2 dras in eller sättas ned. För att stödet ska få dras in eller sättas ned krävs att den insatsberättigade har informerats om denna påföljd. Med närstående enligt första stycket avses make, sambo, barn, förälder och syskon samt deras makar, sambor och barn. (9 c LSS)

42 sid- 2 - Kommunen har rätt att fatta beslut om att dra in eller sätta ned det ekonomiska stödet om den insatsberättigade utan giltig anledning vägrar kommunen besök. Delegat för beslut enligt 9 c LSS saknas i Omsorgsnämndens delegationsordning. Om någon till följd av åderdomsvaghet, sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om sådant ekonomiskt stöd från kommunen som avses i 9 2, får kommunen besluta att ersättningen skall betalas ut till någon annan person för att användas till kostnader för personlig assistans till den stödberättigade. (11 LSS) Kommunen har rätt att fatta beslut om att betala ut det ekonomiska stödet till annan än den insatsberättigade. Delegat för beslut enligt 11 LSS saknas i Omsorgsnämndens delegationsordning. Kommunen får besluta om återbetalning av ekonomiskt stöd som kommunen beviljat enligt 9 2, om den som erhållit stödet eller hans eller hennes ställföresträdare genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att det ekonomiska stödet har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. Detsamma gäller om det ekonomiska stödet annars har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som erhållit stödet eller hans eller hennes ställföreträdare skäligen borde ha insett detta. (12 LSS) Kommunen har rätt att fatta beslut om återbetalning av det ekonomiska stödet som kommunen beviljat enligt 9 2. Delegat för beslut enligt 12 LSS saknas i Omsorgsnämndens delegationsordning. Till kommunens uppgifter hör att 10. anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personaliga assistenter, och 11. anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om det finns anledning att anta att en tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas. (15 LSS) Kommunen ska anmäla till Försäkringskassan om det finns anledning att anta att assistansersättning används för annat än köp av personlig assistans eller kostnader för personliga assistenter (15 LSS). Underrättelsen från kommunen ska ses som ett rutinmässigt informationslämnande angående beslut som har fattats av kommunen. Syftet är att säkerställa att information ges till Försäkringskassan i de situationer kommunen beviljar insatser som kan påverka rätten till assistansersättning (prop. 2012/13:1, avsnitt , s. 234). Kommunens anmälningsplikt inträder när det rent faktiskt finns en anledning till att anta att assistansersättningen används för annat än vad den är avsedd för. Om kommunen genom sin övriga verksamhet får vetskap om att en assistansberättigad klarar betydligt mer av sin dagliga livsföring än vad som borde vara fallet för den som beviljats assistansersättning ska kommunen anmäla detta till Försäkringskassan (prop. 2012:13:1, avsnitt , s. 235) Om Försäkringskassan får en anmälan från kommunen enligt 15 LSS ska Försäkringskassan ompröva om den försäkrade har rätt till assistansersättning i den omfattning som tidigare har beviljats. Kommunen ska även anmäla till IVO om det finns anledning att anta att en sid 2/3

43 sid- 3 - tillståndshavares lämplighet för att bedriva verksamhet med personlig assistans kan ifrågasättas (15 LSS). Delegat för anmälningsplikt enligt och 11 LSS saknas i Omsorgsnämndens delegationsordning. Förslag till beslut Förslag till beslut Att i omsorgsnämndens delegationsordning flytta punkterna till punkt Att i omsorgsnämndens delegationsordning lägga till Punkt 13 Beslut om att dra in 9 c LSS Biståndshandläggare eller sätta ned det ekonomiska stödet, som kommunen beviljat enligt 9 2, om den insatsberättigade utan giltig anledning vägrar kommunen besök. Punkt 16 Beslut om att betala ut 11 LSS Biståndshandläggare det ekonomiska stödet, som kommunen beviljat enligt 9 2, till annan än den insatsberättigade. Punkt 20 Beslut om 12 LSS Omsorgsnämnden återbetalning av det ekonomiska stödet som kommunen beviljat enligt 9 2. Punkt 21 Anmälan till Försäkringskassan och/eller Inspektionen om vård och omsorg. 15 LSS Omsorgsnämnden Att i omsorgsnämndens delegationsordning lägga till ny text i punkt 2 Punkt 2 Beslut om bistånd i form av köpt plats i externa särskilda boendeformer. 4 kap 1 SoL 5 kap 7 SoL 9 9 LSS Iréne Blomqvist Verksamhetschef funktionshinder Beslutet expedieras till sid 3/3

44 Dnr Dpl 2011/ON LILLA EDETS KOMMUN Socialförvaltningen DELEGATIONSORDNING OMSORGSNÄMNDEN Antagen Dnr: 2011/ON060 Reviderad Reviderad Reviderad Reviderad Reviderad Reviderad

45 2/7 Förteckning över ärende, vilka delegerats till ledamot eller tjänsteman. I förteckningen anges den lägsta nivån till vilken delegation sker vilket innebär att högre befattningshavare i organisationen alltid har motsvarande beslutanderätt. Ställföreträdare för delegat har samma beslutanderätt som denne. Beslut fattade med stöd av delegation skall anmälas till omsorgsnämndens nästkommande sammanträde (undantag verkställighetsbeslut). Definitioner o KL Kommunallagen o SoL Socialtjänstlagen o LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade o HSL Hälso- och sjukvårdslagen o PSL Patientsäkerhetslagen o Färdtjänstlagen o Lagen om riksfärdtjänst o Betalningsansvarslagen o Lag om bostadsanpassningsbidrag o MBL Medbestämmandelagen o SOSFS Socialstyrelsens författningssamling o KF Kommunfullmäktige

46 3/7 Riktlinjer för utövande av delegerad beslutanderätt inom socialförvaltningen - omsorgsnämnden Allmänt: Omsorgsnämndens delegation till tjänsteman avser förvaltningschef. Denne kan i sin tur därefter besluta om den delegerande beslutanderätten får utövas på den nivå som framgår av delegationsförteckningen. Förvaltningschef har rätt att inom ramen för sin delegation, vidaredelegera till annan befattningshavare. Delegerad beslutanderätt får endast vidaredelegeras av förvaltningschef. Ingen annan delegat kan vidaredelegera. Beslutanderätt som delegerats viss befattningsnivå får även utövas av överordnad tjänsteman. Förvaltningschef äger rätt att återkalla delegerad beslutanderätt helt eller delvis. Den det berör skall underrättas i förväg. Delegerad beslutanderätt får inte utövas där jäv enligt Förvaltningslagen föreligger (11-12 Förvaltningslagen 1986:223). Omsorgsnämnden kan, utan hinder av att beslutanderätt delegerats, ta upp ett ärende till eget avgörande, dock inte ärenden där beslut redan fattats med stöd av delegation. Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärenden av principiell beskaffenhet eller i ärende i övrigt av större vikt. Personalärenden Den som beslutar i personalärende ansvarar för att beslutet överensstämmer med gällande författningar, föreskrifter i avtal samt i övrigt de riktlinjer som reglerar det personaladministrativa området. Kostnadsramar Beslutsfattaren skall förvissa sig om att erforderliga anslag finns för de kostnader som kan föranledas av beslutet. Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av delegationsbeslut framgår av delegationsförteckning. Beslut fattade med stöd av delegation anmäls till omsorgsnämndens nästkommande sammanträde Ärenden som betraktas som ren verkställighet behöver inte anmälas till nämnden.

47 4/7 VISSA FÖRFATTNINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan 1. Beslut om bistånd i form av plats i 4 kap 1 SoL Biståndshandläggare Avslag skall redovisas för omsorgsnämnden särskilda boendeformer 5 kap 7 SoL 2. Beslut om bistånd i form av köpt plats i 4 kap 1 SoL Omsorgsnämnd externa särskilda boendeformer 5 kap 7 SoL 9 9 LSS 3. Beslut om korttidsvistelse, växelvård och 4 kap 1 SoL Biståndshandläggare rehabilitering 5 kap 7 Sol 4. Beslut om tillfälliga placeringar av Betalningsansvarslagen Verksamhetschef medicinskt färdigbehandlade 5. Beslut om bistånd i form av hemtjänst 4 kap 1 SoL Biståndshandläggare Enligt kommunens riktlinjer 5 kap 5 SoL 3 kap 6 SoL 6. Beslut om hemsjukvård 18 HSL Kommunsköterska Verkställighet 7. Beslut om inskrivning i rehabiliteringsenhet 18 HSL Kommunsköterska Verkställighet (under kvällar/helger) 8. Beslut om tillfällig korttidsplats (under Kommunsköterska kvällar, nätter och helgdagar) 9. Beslut om trygghetstelefon 4 kap 1 SoL Biståndshandläggare 5 kap 5 SoL 3 kap 6 SoL 10. Beslut om färdtjänst Färdtjänstlagen Biståndshandläggare Enligt normer och riktlinjer 11. Beslut om riksfärdtjänst Lag om riksfärdtjänst Biståndshandläggare Enligt normer och riktlinjer 12. Beslut om insatser enligt lagen om stöd 7 och 9 punkterna Biståndshandläggare och service till vissa funktionshindrade 13. Beslut om att dra in eller sätta ned det ekonomiska stödet, som kommunen beviljat enligt 9 2, om den insatsberättigade utan giltig anledning vägrar kommunen besök. 14. Lämna förhandsbesked till personer utanför kommunen 2-10 LSS 9 c LSS Biståndshandläggare 16 LSS Biståndshandläggare

48 5/7 VISSA FÖRFATTNINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan 15. Beslut att överklaga/begära 10 kap. 1-2 SoL Delegaten i ursprungsbeslutet prövningstillstånd samt begära inhibition 3 kap. 10, 6 kap när Förvaltningsrätt eller Kammarrätt ändrat nämndens beslut och detta och 34 KL 27 LSS ursprungligen fattats av delegaten, samt avgivande av yttrande i SoL, färdtjänst/riksfärdtjänst ärenden där ursprungsbeslutet fattats av delegat 16. Beslut om att betala ut det ekonomiska 11 LSS Biståndshandläggare stödet, som kommunen beviljat enligt 9 2, till annan än den insatsberättigade. 17. Beslut om avgift 8 kap 2 SoL Administratör/ Enligt taxor och avgifter fastställda av KF 18. Beslut om nedsättning eller avskrivning av avgift samt reducering vid dubbel boendekostnad 19. Beslut om korrigering av debiterad avgift 20. Beslut om återbetalning av det ekonomiska stödet som kommunen beviljat enligt Anmälan till Försäkringskassan och /eller Inspektionen för vård om omsorg. 22. Beslut om framställning om överflyttning av ärende till nämnd i annan kommun samt beslut om mottagande av ärende 23. Beslut om inköp eller hyra av material och utrustning för verksamhet äldreomsorgssekreterare Förvaltningschef/ äldreomsorgssekreterare/ Administratör/ äldreomsorgssekreterare 12 LSS Omsorgsnämnden 15 LSS Omsorgsnämnden 2 a kap SoL Förvaltningschef/ verksamhetschef Förvaltningschef/verksamhetschef/enhetschef Inom givna budgetramar

49 6/7 VISSA FÖRFATTNINGAR INOM VÅRD OCH OMSORG Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan 24. Beslut om anmälan jämlikt Lex Maria 3 kap 5 PSL Medicinskt ansvarig Enligt lag och Socialstyrelsens föreskrifter sjuksköterska (MAS) 25. Ingå avtal med annan kommun om Förvaltnings/verksamhetschef vårdkostnad 26. Beslut om anmälan om missförhållanden jämlikt Lex Sarah 14 kap 2 SoL Förvaltnings/verksamhetschef Enligt förordning och Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008: Beslut om anmälan om missförhållanden jämlikt Lex Sarah 24 a LSS Förvaltnings/verksamhetschef Enligt förordning och Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008: Beslut om ersättning i samband med ordinarie personlig assistents sjukdom 9 2 LSS Biståndshandläggare/enhetschef LASS När brukare anlitat privat/kooperativt bolag

50 7/7 PERSONALFRÅGOR Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan 30. Beslut om anställning mm gällande verksamhetschef Förvaltningschef Gäller även personal direkt underställd förvaltningschefen 31. Beslut om tillsvidareanställning Verksamhetschef/enhetschef 32. Beslut om övriga anställningar Enhetschef/vårdsamordnare 33. Beslut om lön för tim- och Enhetschef månadsanställda vikarier 34. Beslut om lön för tillsvidareanställda Förvaltningschef/verksamhetschef 35. Godkännande av uppsägningstid Verksamhetschef/enhetschef 36. Beslut om ledighet enligt lagar och avtal samt semester Verksamhetschef/enhetschef För socialchef: ordföranden (ersättare: vice ordförande) 37. Beslut om tjänstledighet för enskilda angelägenheter utan löneförmåner högst sex månader 38. Över sex månader Förvaltningschef/verksamhetschef/enhetschef Förvaltningschef 39. Beslut om deltagande i kurser och konferenser Förvaltningschef/verksamhetschef/enhetschef 40. Arbetsgivaransvar för arbetsmiljöfrågor 3 kap 2 Förvaltningschef För vidare delegation till 41. Företräda nämnden i fackliga förhandlingar i ärende rörande verksamheten 42. Utse beslutsattestanter och ersättare för dessa inom omsorgsnämndens verksamhetsområde arbetsmiljölagen verksamhetschef/enhetschef MBL Förvaltningschef Vidare delegation till verksamhetschef/enhetschef Förvaltningschef

51 8/7 ÖVRIGT Ärende Lagrum Delegat Anmärkning/anmälan 60. Beslut om bostadsanpassningsbidrag Lag (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag mm Förvaltningschef/handläggare 61. Firmatecknare Förvaltningschef/verksamhetschef/enhetschef 62. Verksamhetsbidrag till pensionärs- och handikappföreningar 63. Teckna hyreskontrakt med hyresgäst på särskilt boende 64. Beslut om att personliga assistenter får köra brukares bil i tjänsten Förvaltningsekonom Enhetschef Verksamhetschef Handläggare äger ensam rätt att fatta beslut om bostadsanpassning upp till 10 tkr I löpande ärenden som inte särskilt regleras i delegationsordning, var för sig inom eget verksamhetsområde och inom befintlig budget vara firmatecknare. Enligt socialförvaltningens regler, rutiner och checklista vid körning i tjänsten

52 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON Vägledning för rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer Dnr 2014/ON073 Sammanfattning Kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen (VGR) har som sjukvårdshuvudmän ett gemensamt ansvar att tillgodose medborgarnas behov av våd och omsorg. För att underlätta samarbetet finns avtal och överenskommelser mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen och genom dessa vill man skapa en grund för en kvalitativ god och kostnadseffektiv vård och omsorg.. En vägledning för rehabilitering och habilitering i öppenvård för vuxna personer är framtagen av företrädare från kommunerna och VGR och man rekommenderar nu att denna tillämpas av arbetsterapeuter och sjukgymnaster i hela Västra Götaland. VästKoms styrelse beslutade ( 32) att rekommendera de 49 kommunerna att ställa sig bakom vägledningen, som är ett komplement till Avtal som reglerar hälsooch sjukvårdsansvaret mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. Vägledningen beskriver samverkan och ansvarsfördelning mellan olika vårdnivåer gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer och som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vägledande patientfall hjälper till att stötta i det praktiska arbetet. Beslutsunderlag Förslag till Vägledning för rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer, daterad 14 oktober Tjänsteskrivelse daterad 11 mars Förslag till beslut Omsorgsnämnden ställer sig bakom förslaget till Vägledning för Rehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland, i syfte att tillsammans med övriga styrdokument utgöra ett konkret stöd för verksamheten. Sven Bergelind Förvaltningschef Beslutet skickas till Socialförvaltningen Yvonne Gunnarsson-Nord

53 /KS ~Z ~7ägledning - 12ehabilitering och habilitering inom öppenvård för vuxna personer i Västra Götaland..-.- Omsorgsnämnden. 28 februari /KS0031. Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank 59514

54

55 Vä~t}~Cr~rra ~A~~1fi~~RÄ Sryre(sen Samr~anirädesdaf4~r Plafis och tid Residenset, Vänersborg, 2oi ,1- beslutande Jonas Ransgår~l, ordförande,toha~a. Nti hus Stefan S~~enssan Ulf Olsson Eva Jo~lansaon IVlattias Jose ~son I:atarina Joizsson Ca~~ina Gullberg Clas-Åke Sörlwlst Martin Carling Henrik Stmdsiröm Frånvarande Paul ~l;erltlnd UIf Eriksson Margareta Lövgren Kjell Heci~-all Pati iic Karlsson Ö~fiiga deltagande Helena Södert~äc~ Joalci~7x S~ ärdsträir~ Lars Linden Pers-Olof Hermansson TlZOtxaas tungbeck Utses atk justera Ulf ~Jlsson ~i~~a ~~~~s ~~r~mt~~ Kommunstyrelsen ES~~OT(~KO 201 ~0~ 1 ~pd, Diarieur. Planbit. ~t7~~1~~-s C~?~J~ ~ q ~; Llnd~rsltrifter S~lreterare..,.~.. ~...f L ~' ''..._... Paragrafer ~0-38 Thomas Jungbecic Janas Ransgå~r~ ~`~ Justerande.,.....a e...,,...e... L?if Qlssun Justerandes sfgn Uidragsbest~kande

56 1~~5~'Ct~`i SA[l~~i~A~lTRÄI~~~~~t~T~7~t~LL Styrelsen Sammaniradesöa.un Blaå ~ ~ ~~~gl~~'tlli3~ ~Ö~' å~~'3c`i,~l$~1~±i'läl~ t3c~3 ~c"i~å1~1~~i'll~~ å~3~3~i t)~j?~t1y-år~ I~iSA-gz~p~en föreslår att en gemensamt framtagen t-äglech~ing beslutas n7ed rekarnmendatic~n atp s~arje huti-udman fatta?~ de beslut som erfordras för tillämpning inom VUR ocb de q9 komn~t~nerna. Arbetsutskottet och Samrådsorganet ställel sib bal:~m f~z slaget och föreslår styrelsen Uesluta att rekoznznendera konimunern~, att be~hrta att ställa sig bakom ~~ägledningen. StyTrelsen beslutar afit rekon~rrienciera kai3ymunerzla att ställa sig b~i:un~ T'ägleclning Rehubzli~ering vch Iza~ilitering inviai öp~aenz~rzrcl fc7r i~urntz persv~ze~ i j~~is~ u G~taiccz7d, i s~lite att tillsainn~ans mec~ i~t~-i~a at~ a~doktxmen-t utgöra ett konkret stc~c] lör ~~erk~;cilnh~.t~rn~~. Stti~relsen beslutar enligt arbetstitslcottets förslag. Justerandes sign Utdragshes(yr2~~de ~,/

57 aa 1'ästsvcu;ka I~emmunalliirhundcns samorganisation arb~tsterapeute~s och sjuk~yy esters ~.nsva~ 1

58 ~ia~ehållsfört~~k~i~~ ~' Inledning......,...,..,...3 Definitioner...3 Rehabilitering...3 Habilitering... 3 Primärvård...a...3 Specialiserad vård.,_...~...,..~.a~...~...3 Egenvård Samverkan...3 Grundläggande principer och värderingar...4 Arbetsterapeuters och sjukgymnasters yrkesansvar, kompetens och arbetsuppgifter...4 Primärvårds- och kommunnivå...:...5 Specialiseradnivå...5 Samverkan...5 Samordnad vårdpianering...5 Styrdokument...:...a...o...o...,...,.,..,. 6 Vägledandepatientfall...6 Tvärprofessionell utredning...å...,..,...e...,,...a.,...,,,...,...,.6 Behandlingsansvar...7 Handledning...a,...8 5amverkan...e...,...,...8

59 . ~,, Denna vägledning kompletterar "Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland". Vägledningen beskriver samverkan och ansvarsfördelning mellan olika vårdnivåer gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer och som utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Vårdnivåerna som ingår är primärvårds- och kommunnivå samt specialiserad nivå. Y denna vägledning används begreppen primärvårds- och kommunnivå samt specialiserad nivå oavsett driftsform. Slutenvård omfattas inte i denna vägledning. I "Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland" används benämningarna basnivå och specialistnivå. Idenna vägledning motsvaras dessa av primärvårds- och kommunnivå respektive specialiserad nivå. 1. ~~hili~~ri~a~ Insatser som ska bidra till atc enperson med förvärvad funktionsnedsättning, utifiån dennes behov och förutsättningar återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Socialstyrelsens termbank) ~~a~~l~t~ria~ Insatser som ska bidra till att enperson med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Socialstyrelsens termbank) ~,I'3ti~~1'~'~li"~ Hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan avgräizsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering och som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser. (Socialstyrelsens. termbank) Primärvårds- och kommunnivå innefattar primärvård och kommunal hälso- och sjukvård. ~~~ci~l~s~racl v~rcå Hälso- och sjukvårdsverksamhet som kräver mer specialiserade åtgärder än vad sam kara ges i primärvård. (Socialstyrelsens termbank) Specialiserad nivå innefattar sjukhusens öppenvårdsverksamhet, specialistpsykiatrisk öppenvård och Habilitering &Hälsa. Hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patzent själv kan utföra. Egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (SOSFS 2009:6) ~fshal Y~i..151aiEd Övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för ett visst syfte. (Socialstyrelsens termbank)

60 t~~t~i~~l~g~~c~~ ~~~-i~~i~~~ ~cl~ v~~~~~~~g~~ Rehabilitering och habilitering är målinriktade insatser där patientens möjligheter till inflytande ska beaktas och sälcias. Detta gäller hela processen; utredning, bedömning, målsättning, planering samt genomförande, uppföljning och utvärdering. Hälso- och sjukvårdsansvaret för patienten ligger i första hand på primärvårds- och kommunnivå enligt "Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland",Idet fall det krävs en fördjupad - kompetens och erfarenhet utifrån komplexa funktionsnedsättningar och aktivitetsbegxänsninga~ har den specialiserade nivån ansvaret för det aktuella problemet. Varje vårdnivå ansvarar för att tillräcklig kompetens och resurser firuis för uppdraget. Ingen huvudman, vårdnivå eller verksamhet har tolkningsföreträde för annans verksamhet. Patienten ska erhålla den rehabiliteringsinsats som bedöms vars nödvändig. Insatser kan ges samtidigt och integrerat på båda vårdnivåerna vilket kräver samverkan med patientens behov i fokus. Samverkan mellan verksamheter är en förutsättning för ett gott samarbete vilket innebär regelbundna kontakter och kunskap om, samt respekt för, varandras organisationer och arbetsområden, Vid behov av fortsatta insatser av annan vårdnivå ska planering och informationsöverföring ske. Detta ska ske i samråd med patienten. Det är inte de konkreta arbetsuppgifterna som är viktiga att nivåbestämma utan hur samarbetet mellan vårdnivåerna bäst ska gynna patienten. ~t Hälso- och sjukvårdslagen och Patientsäkerhetslagen är grundläggande lagstiftningar inom hälso- och sjukvård. Med utgångspunkt från etiska principer sant vetenskap och beprövad erfarenhet inom sitt yrkesområde ska arbetsterapeut och sjukgymnast genomföra yrkesspecifika åtgärder. Yrkesansvaret innebär att i samråd med patient: utreda, bedöma behov, planera och genomföra åtgärd samt följa upp och utvärdera. utföra specifik rehabilitering och habilitering, som i vissa fall kan överlåtas enligt ordination och/eller delegering till annan personal. göra bedömning av egenvård och instruera i egenvård handleda andra personalgrupper/närstående utifrån individnivå Yrkesansvaret innebär även att: utveckla kompetens och metoder medverka till att utarbeta rutiner för kvalitet och patientsäkerhet Arbetsterapeuter och sjukgymnaster med specialistkompetens enligt Föreningen Sveriges Arbetsterapeuters och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbunds specialistordningar kan vara verksamma på både primärvårds- och kommunnivå och specialiserad nivå. 0

61 ~P ås~i~r~~g~cls- c~cia ~~~~z~~~~s~?~å~ Det som kännetecknar primärvårds- och kommunnivå är bred kompetens utifrån vanligt förekommande funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar hos befolkningen. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska ha kunskap om och erfarenhet av funktionsnedsättningars och aktivitetsbegränsningars påverkan i ett helhetsperspektiv. Förhållande till närstående och sociala nätverk samt den omgivande fysiska miljön ska vägas in. ~~~i'.c1~~35ct la~~ I~dti'~d Det som kännetecknar den specialiserade rovån är fördjupad kompetens och erfarenhet av komplexa funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Arbetsterapeut och sjukgymnast har möjlighet till tät samverkan och närhet till övriga yrkeskompetenser som fimzs på sjukhus, specialistpsykiatrisk öppenvård och Habilitering &Hälsa. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska ha fördjupad kunskap om och erfarenhet av specifika diabnoser och dess konsekvenser avseende funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Specialiserad nivå ansvarar för att ge patientanknuten handledning och kunskapsöverföring till yrkeskollegor påprimärvårds- och kommunnivå..a~`~t'1 Denna vägledning betonar att samverkan: ska underlätta för patient att hitta rätt vårdgivare och inte "falla mellan stolarna". Det är vårdgivarnas ansvar att beakta patientens behov av kontinuitet krävs när en verksamhet inte ensam kan uppfylla patientens behov av rehabilitering och habilitering ska leda till att patienten uppnår en bättre rehabilitering och habilitering på ett kostnadseffektivt sätt ska bredda och fözdjupa kunskapen om fungerande rehabilitering och habilitering Den arbetsterapeut eller sjukgymnast som uppmärksammar behov av samverkan ansvarar för att initiera detta. Det är vårdgivarnas gemensamma ansvar att patientens behov av rehabilitering och habilitering blir uppfyllt. Väl fungerande samverkan bygger på god kännedom om varandras verksamheter och respekt för varandras uppdrag. Respektive chef ansvarar för att lokal samverkan etableras och fungerar. I den. delregionala samverkan mellan huvudmännen ska samverkansfrågor och eventuella oenigheten lyftas. När personer med behov av omfattande och långvariga samtidiga rehabiliterings och habiliteringsinsatser från olika huvudmän ex. hälso- och sjukvård, socialtjänst, LSS, tandvård som behöver samordnas ska "Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland" följas. ~~i ~rd~~~~d ~är~l~l~i~~r~fl~g Ett övertagande av hälso- och sjukvårdsansvaret ska alltid föregås av en samordnad vårdplanering där man är överens om att patienten ska vårdas av annan huvudnnan. Initiativ till vårdplanering kan tas av den enskilde, samt efter samråd med den enskilde av närstående, sjukhus, vårdcentral, rehabiliteringsenhet och kommunen.

62 S~~rd~kux~~~i Hälso- och sju~cvårdslag (SFS 1982:763) Patientsäkerhetslag (SFS 201Q:659) n Samordning av insatser för håbilitering och rehabilitering (SOSFS 2008:20) Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras.som egenvård (SOSFS 2009:6) Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen ocb kommunerna i Västra Götaland Överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning Socialstyrelsens kompetensbeskrivningar för leg. arbetsterapeut och leg. sjukgymnast,,.. Nedanstående vägledande patientfall ska ses som ett stödidet praktiska arbetet. Ansvarsfördelning idet enskilda patientfallet kan variera mellan primärvårds- och kommunnivå och specialiserad nivå. För vissa patienter sker hela processen inom primärvårds- och kommunnivå I andra fall behöver samtliga steg utföras på specialiserad nivå. Ibland genomförs bedömning nch planering gemensamt och genomförandet sker på ena eller båda nivåerna. För att förenkla texterna i patientfallen; benämns "primärvårds- och kommunnivån" med "primärvårdsiuvå". ~vä~~~o~a~sså~r~~ll ~at~c~å~~~ 1. Man 28 år, med CP-skada, tetrapleb och svåra sväljningssvårigheter. Han bor på särskilt boende. Personal på boendet kontaktar arbetsterapeut i kommunen (primärvårdsnivå) med önskemål om en tiltbar rullstol som går att fälla bakåt i matsituationen. Arbetsterapeuten är tveksam till om det är en lämplig åtgärd. Vägledning: Arbetsterapeuten tar kofztakt nzed vuxenlzc~biliteri~2gen (specialiserad nivå) so n anser att en tvärprofessiorcell utred~zing av matsituationen behöver göras och tar ansvar för utredniiagen Saint återkopplar nzed en reko~nncendation till prinuirv~crdsnivån. 2. Man 52 år, med förvärvad I~jämskada sedan fem år. Mannen bor i egen lägenhet och har beviljad personlig assistans. Han har haft kontakt z~ed primäsvårdsnivån tidigare angående bland annat intyg för behov av bostadsanpassning. God man kontaktar vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) för att mannen behöver hjälp med att kommunicera samt att duschstolen inte fungerar optimalt. Då mannen har bedömts ha en betydande bestående funktionsnedsättning tillhör han vuxenhabiliteringens målgrupp. Vägdedni~zg: Vuxenhabåliterångens arbetsterapeut ocla logoped (specialiserad nivå) gör eja tvärprofessionen actredning av kommunikation och förskriver kommunikationshjälpmedel sona prövas och utvärderas. Efter samtycke Treed patienten kontaktar vuxenhabiliteringen primärvåt~den artgående patientens hygiensituation. Eftersom hygiensitciationen inte kräver specialistkompete~zs görs åtgiirdenza på setväl specialiserad nivn som prirniirvårdsnivå. 3. Kvinna 45 år, med svåx utvecklingsstörning hat nyligen börjat skrika och slåss. Hon bor på särskilt boende. Arbetsterapeuten ikommunen (primärvårdsnivå) misstänker att patienten har ökad smärta. Patienten sitter inte bra i sin rullstol.

63 Vägledlting: Efter gen~ensanz bedöm~zir2g av aruetsterapeut, sjatkgynznczsi och lizkc~re i prinzärvårc~en (primärvårdsnivå) framkon~rner att pr-oblenzatikerl är så komplicerad att kontakt tas med vuxe~xhabilitering (specialiserad nrvå). Då åtgärder kring sm~irta och sittande troligen hänger samman görs såviil utredning som vehandling pir specialiserad faivn. ~~~~~a~dl~n~sa~s~~~z- 4. Man 27 år, med CP-skada, spastisk tet~-aplegi, utvecklingsstörning, epilepsi, benskörhet, skolios, och benlängdsskillnad. Han har regelbunden kontakt med sjukgymnast inom wxenhabilitering (specialiserad nivå). Patientens mamma har uppmärksammat att rullstolen behöver bytas ut och pratar med sjukgymnasten. Troligen behövs en rullstol som ger bättre sittkomfort vilket evenritellt kräver specialanpassning. Vägledning: Konzbiraaxio~z av ko~npleritet och behov av ko~atinaaitet gör att sjukgyntnasten (specialiserad nivå) tar kontakt med arbetsterapeut inord vuxe~alaabilzteringeii (specialise~ ad nivå) för- utprovnilzg av rullstol och eventuell anpassiaing son UeJ~övs. 5. Kvinna 70 år, har ramlat och fått en komplicerad radiusfraktur som opererats. På ortopedmottagningen {specialiserad nivå) görs avgipsning och rörelseträning påbörjas. Ödembehandling inklusive förskrivning av kompressionshandske görs. Vid utskrivning från sjukhuset (specialiserad nivå) finns fortsatt behov av rörelseträning och ödembehandling. Vägledning: Arbetsterapeut på ortopedmottczgning (specialiserad nivå) äverrapportef~ctr till arbetsterapeut inom primcirvården (pi i~närvårclsnivå). Överrapportering innehåller bedörraning och aktuelh träningsprogram. Onti det finns behov kontaktar årbetsterapeutpå ~ri~~aärvårdsriivån kollega på specialiserad nivå såväl i~iitialt för ryser information so n senare under rehabiliteringsperioden. 6. Man 40 åx, med CP-skada. Han har kommunikationshjälpmedlet talsyntes som nu inte går att använda och inte heller att reparera. Har nu behov av nybedömning av kommunikationshjälpmedel. Patienten har haft mycket insatser från vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) tidigare. Vägledning. Logoped på varxenlaabåliteri~zgen (specialiserad nivå) gör vedämning ocla utreder behov, förskriver samt trdnar hantering av kommunikationshjiilpmedel mecl patie~aten. 7. Kvinna 62 år, med personlighetsstörning, social fobi och artros. Hon har pågående insatser från team inom öppenpsykiatrin (specialiserad nivå). Remiss inkommer rill sjukgymnast på rehabmottagningen (primärvårdsnivå) om behov av rehabilitering för arh os. Vägled~aing: Primärv~rdsnåvån och den specialiserade nivån har ett delat ansvar för patienten, Sjackgymrzast på rehabinottagnången (primärvc~rdsnivn) tcnsvarar för rehabiliteringsinsatser för artrosen. Samverkan mellan v~trdnåvåerrzc~ behövs. S. Kvinna 53 år, som ådragit sig stabil bäckenfraktur, distal lårbensfraktur med engagemang av höger knäled samt vänster fotledsfraktur. Opererad distat lårbensfraktur med märgspik ocli efterföljande knäortosbehandling samt opererad fotledsfraktur med efterföljande gipsbehandling i 6 veckor. Får saltsalt inte belasta höger ben. Pakienten är i behov av kontinuerlig uppföljning hos ortoped tills påbörjad läkning är bekräftad på röntgen. Vägledning: Initial rehabiliteringsfas kräver samarbete mellan ortoped och sjukgymnast på specialiserad nivå. Sjukgymnast på sjukhuset (specialiserad nivå) sköter rehabiliterirzgeyi sn lä~ige patienten lir i behov av kontinuerlig uppfölj~zi~zg hos ortoped. Närpatiente~x inte längre är i hellov av tät a~ppföljni~ig hos ortoped överrap~orteras pc~tie~zten till sjlrkgymnast på primärvårdsnivå. Vid behov ko~lsulterar sjukgymnast på primärv~rds~aivå sin kollega på sjukj~.uset.

64 9. Kvinna 23 år, med ryggmärgsbråck och som nyligen har opererats för skolios. Hon bor i egen lägenhet och har beviljad personlig assistans. Arbetsterapeut på ortopedkliniken (specialiset ad nivå) kontaktar arbetsterapeut på vuxenhabiliteringen (specialiserad nivå) vid utskrivningen. Vägledning: Diagnos i kombination med operc~tio~ien kräver fördjupad kompetens. Vac;cenhabilitenngen (specinläserad ~zivå) a~zsi~arar för postoperativc~ r~ccl och förskrivning av hjiilpmede~. Vid behov kontaktar vi~,cenhabiliteri~a,~en sjukhuset. arad~~:~ii~~~; 10. Kvinna 75 år, som drabbats av stroke med funktionsnedsättningar av den grad att särskilt boende krävs. Får avancerad andningsbehandling på sjukhuset, vilket behövs även efter utskrivning, Vid samordnad vårdplanering görs, detaljerad planering utifrån fortsatta vård- och omsorgsbehov inför flytt till särskilt boende. Andningsbehandling kan utföras på primärvårdsnivån. Behandlingen är inte vanligt förekommande inom kommunal hälso- och sjukvård. Vägledning: Sjukgymnast på sjukhacset (specialiserad niv~) handleder kon2~aaunens sjukgymnast (primärvårdsnivå) inför utskriv~zing och fortsättningsvis vid behov. Om behov av ny bedömning uppsur kontaktas den specialiserade ~aiv~n. ~~a~ve~~~~~ 11. Kvinna 50 år, med långvarig ångestproblematik, depression, bipolär sjukdom, fibromyalgi och whiplashskada. Förutom läkarkontakt på vårdcentral fiar hon läkarkontakt inom öppenpsykiiatrin. Hon har via biståndsbeslut daglig kontakt med l~ommunens boendestödjare. Hon söker nu sjukgymnast på rehabmottagning (primä~-vårdsnivå) för smärta. Vägledning: Sjukgymnasten träffar patienten och identifierar ett behov, kallar berörda verksamheter till möte o~n safnordning av insatser (enligt SOSFS 2008:20) ctdr rnan actifrån problematik ocl2 behov av i~zsatser avgör veni som gör vad och i vilken ordning det görs. 12, Man 37 år, med schizofreni och hållningsproblematik. Mannen bor på särskilt boende. Läkare inom primärvården vill att kommunens sjukgymnast behandlar patienten med kroppskännedom för att förbättra kroppshållningen. Vägdednzng: Kommuneds sjickgylnnast (primärvåt-dsnivå) initierar vårdplanering mellcziz kofnnaun oc12 öppenpsykiatrir2 gällande vem som ska göra i~isaiserna. Beha~zdlirxg av patie~lt med schizofreni räknas till specialiserad nivå då slet gir av terttpeactisk karaktär. I "Avt~clet sota reglerar hiilso- och sjatikvårdsaiasvaret fnellan kon2muner~ia och. Västra Götalctndsregionen"ståt det c~tt ska kommaacnen a~asvarar för psykiatl iska otnvårdnadsirtsatser medan Västra Götalc~~adsregionen ska ansvara för insatser so n 11c~r en terapeutisk och beltiandlancle karaktär. 8

65 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl /ON Beslut om att påbörja processen att etablera koncept för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik Dnr 2013/ON114 Sammanfattning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nått en överenskommelse för satsning på ehälsa i kommunerna under För 2014 har ytterligare överenskommelse tecknats. För att få ta del av stimulansbidrag för 2014, för länet ca 10 miljoner, ska tre grundkrav uppfyllas. Två på regional nivå och ett beslut som ska fattas i för kommunen relevant nämnd. För att inte riskera att kommunerna i Västra Götaland blir utan stimulansbidrag 2014, behöver denna skrivelse hanteras skyndsamt av varje enskild kommuns berörda nämnd. VästKom behöver detta beslut för vidarebefordran till SKL före 31 mars Beslutet innebär att Lilla Edets kommun ska påbörja arbetet med att skapa ett koncept för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Digital teknik omfattar bland annat övergången till digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, mobilt arbetssätt och övriga e-tjänster för trygghet, service och delaktighet. Varje kommun ska även, arbeta fram en plan på hur man i framtiden vill arbeta med digital teknik för att öka trygghet, service och delaktighet i hemmet för kommunens innevånare. Utifrån framtagen plan ska en konsekvensbeskrivning göras som beskriver vilka följder framtagen plan får för kommunen. Kommunalförbundens ehälsosamordnare är behjälpliga i detta arbete. Ärendet Genom beslut i VästKoms styrelse samt i förslag till beslut till , tillsammans med den överenskommelse som tecknats mellan VästKom och respektive kommun i Västra Götaland, anser VästKom att rubricerad fråga är för länet hanterad. Socialstyrelsen säger nu i ett förhandsbesked, daterat , att de inte anser att VästKom styrelse kan ta detta beslut utan att varje enskild kommun i Västra Götaland måste fatta beslut om att påbörja processen att etablera koncept för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik.

66 sid- 2 - Beslutsunderlag Protokoll från regeringssammanträde daterat den 12 december Överenskommelse för 2014 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Tjänsteskrivelse daterad 10 mars Finansiering Förslag till beslut Omsorgsnämnden uppdrar åt förvaltningen att påbörja processen att etablera konceptet ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik inklusive att övergå till digitala trygghetslarm. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sven Bergelind Förvaltningschef Beslutet expedieras till VäsKom Socialförvaltningen sid 2/2

67 MISSIV Beslut om digital utveckling Utvecklingen av ehälsa ingår som en del av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. I den ehälsosatsning som genomförs under perioden ställs tre grundkrav. Två av dessa hanteras av länsorganisationen (VästKom). Den tredje behöver hanteras skyndsamt av kommunerna. Anledningen till den korta hanteringstiden är att den tänkta strategin om att hantera även detta krav på länsnivå avslagits av Socialstyrelsen. För att inte riskera att bli utan stimulansmedel (cirka 10 miljoner kronor för Västra Götalands kommuner) måste samtliga kommuner ta ett beslut i relevant nämnd eller styrelse om att påbörja processen att etablera konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik inklusive att övergå till digitala trygghetslarm. Beslutet skall vara VästKom tillhanda senast Beslut skickas till: VästKom Box Göteborg karl.fors@vastkom.se Frågor besvaras av: Siv Torstensson Mobil: siv.torstensson@fyrbodal.se Staffan Almhede Mobil: staffan.almhede@fyrbodal.se

68 Beslut om att påbörja processen att etablera koncept för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik Staten och SKL har nått en överenskommelse för satsning på ehälsa i kommunerna under För 2014 har ytterligare överenskommelse tecknats. För att få ta del av stimulansbidrag för 2014, för länet ca 10 miljoner, ska tre grundkrav uppfyllas. Två på regional nivå och ett beslut som ska fattas i, citat 1 för kommunen relevant nämnd eller styrelse. Genom beslut i VästKoms styrelse samt i förslag till beslut till , tillsammans med den överenskommelse som tecknats mellan VästKom och respektive kommun i Västra Götaland, anser VästKom att rubricerad fråga är för länet hanterad. Socialstyrelsen säger nu i ett förhandsbesked, daterat , att de inte anser att VästKom styrelse kan ta detta beslut utan att varje enskild kommun i Västra Götaland måste fatta beslut om att påbörja processen att etablera koncept för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Beslutet innebär att Din kommun, om så inte redan har beslutats, ska påbörja arbetet med att skapa ett koncept för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Digital teknik omfattar bland annat övergången till digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, mobilt arbetssätt och övriga e-tjänster för trygghet, service och delaktighet. Varje kommuns ska, om detta inte är gjort, arbeta fram en plan på hur de i framtiden vill arbeta med digital teknik för att öka trygghet, service och delaktighet i hemmet för kommunens innevånare. Utifrån framtagen plan ska Din kommun göra en konsekvensbeskrivning som beskriver vilka följder framtagen plan får för Din kommun. Kommunalförbundens ehälsosamordnare är behjälpliga i detta arbete. För att inte riskera att kommunerna i Västra Götaland blir utan stimulansbidrag 2014, behöver denna skrivelse hanteras skyndsamt av varje enskild kommuns berörda nämnd/styrelse. VästKom behöver detta beslut för vidarebefordran till SKL före Beslut Berörd nämnd/styrelse uppdrar till förvaltningen att påbörja processen att etablera konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik inklusive att övergå till digitala trygghetslarm. Datum Nämnd/styrelse Ansvarig politisk företrädare Kommun 1 Citat hämtat från dokument Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, överenskommelse för år 2014 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

69 Utdrag Protokoll II:4 vid regeringssammanträde S2013/8804/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten bilaga Regeringens beslut Regeringen godkänner en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten (bilaga). Ärendet Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har efter överläggningar träffat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Överenskommelsen utgår från den plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten som regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting enades om i juni Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och Sveriges Kommuner och landstings styrelse samt under förutsättning att riksdagen ställer erforderliga medel till regeringens förfogande. Utdrag till Statsrådsberedningen Finansdepartementet, Budgetavdelningen Finansdepartementet, Enheten för kommunal ekonomi Utbildningsdepartementet, Forskningspolitiska enheten Regeringskansliets förvaltningsavdelning Regeringskansliets internrevision Kammarkollegiet Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Postadress Telefonväxel E-post: s.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

70 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Överenskommelse för år 2014 mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

71 INNEHÅLL OCH SYFTE BAKGRUND Vad är evidensbaserad praktik? Vad är ehälsa? Evidensbaserad praktik och ehälsa så hänger det ihop INSATSER INOM RAMEN FÖR ÖVERENSKOMMELSEN Partsgemensamt arbete under Insatser för INSATSER FÖR UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK Strategisk inriktning för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik Insatsernas bidrag för utveckling av evidensbaserad praktik Regionalt stöd för utveckling av evidensbaserad praktik Modell för finansiering av regionala utvecklingsarbeten i denna överenskommelse Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Nationellt stöd för utveckling av evidensbaserad praktik Nationellt webbstöd med mera Öppna jämförelser som verktyg för förbättringsarbete m.m Utvecklingsprogrammet Leda för Resultat Förbättrad samverkan mellan forskning och praktik Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer INSATSER FÖR UTVECKLING AV ehälsa Mål för satsningen på ehälsa inom ramen för överenskommelsen Regionalt stöd för utveckling av ehälsa Stimulansbidrag till kommunerna Regionala samordnare för ehälsa Samordnare för idéburna och privata utförare Nationellt stöd för utveckling av ehälsa Nationellt stöd för utveckling av ehälsa i socialtjänsten Enhetlig och strukturerad dokumentation inom socialtjänsten en grundbult för evidensbaserad praktik och för att rätt person ska ha rätt information, vid rätt tillfälle Införande och utveckling av strukturerad dokumentation i äldreomsorgen och hemsjukvård Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik och trygghetslarm NATIONELL PROJEKTLEDNING, SAMORDNING OCH KOMMUNIKATION 27 7 BESLUT OM UTBETALNING AV MEDEL

72 9 UTVÄRDERING AV ÖVERENSKOMMELSEN GODKÄNNANDE AV ÖVERENSKOMMELSEN Bilaga 1 Fördelning av medel Bilaga 2 Information som ska ingå i rekvisition och ekonomisk redovisning av medel Bilaga 3 Återrapporteringstillfällen för hela överenskommelsen och specificerat på delprojekt under år 2014 och

73 INNEHÅLL OCH SYFTE Parterna i denna överenskommelse är staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Parterna har genom överenskommelsen enats om att under 2014 genomföra insatser till stöd för en evidensbaserad praktik och utveckling av ehälsa inom socialtjänstens område. Insatserna ska syfta till att stärka socialtjänstens möjligheter och förmåga att skapa och använda relevant kunskap och informationsteknik. Avsikten är att skapa förutsättningar för att resurser ska användas för de insatser och på det sätt som de gör bäst nytta. Utgångspunkten är lagstiftningens krav på en god kvalitet i socialtjänsten sett ur ett brukar- och medborgarperspektiv. Det övergripande målet är att brukare, oavsett kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning, religion och sexuell läggning, ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap samt att öka tillgänglighet, kvalitet och effektivitet genom ehälsa. Parterna är ense om att arbetet bör utgå dels från den plattform som antogs 2010, dels från andra befintliga överenskommelser och satsningar till vilka denna överenskommelse relaterar. Med överenskommelser avses dels den om sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, dels den om stöd till utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården Med satsningar avses Socialstyrelsens uppdrag att fördela utvecklingsmedel och skapa nationellt och regionalt kunskaps- och metodstöd för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld och våldsutövare. Det är också angeläget med samverkan kring de satsningar som parterna enats om kring kunskapsstyrning på hälso- och sjukvårdens område i överenskommelsen om vissa utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården Parterna är överens om att stadga, stabilitet och långsiktighet är viktiga ledord inför kommande överenskommelse. Årets överenskommelse liknar därför i stora drag den föregående. Förstärkningar för år 2014 rör bland annat det regionala arbetet med Öppna jämförelser. De redan pågående satsningarna rörande Barn- och unga, regionalt arbete till stöd för personer med funktionsnedsättning, nationellt webbstöd, utvecklingsprogrammet Leda för Resultat med flera fortsätter En förutsättning för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är att det finns strukturer/nätverk till stöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling. Genom överenskommelsen ges därför ett fortsatt riktat stöd för uppbyggnaden av regionala stödstrukturer. Genom överenskommelsen fördelas medel för 2014 om sammanlagt 213,55 miljoner kronor för utveckling av evidensbaserad praktik och ehälsa i socialtjänsten. Av medlen avser 84,05 miljoner kronor insatser för evidensbaserad praktik och 129,5 miljoner kronor insatser för ehälsa. 4

74 1 BAKGRUND 1.1 Vad är evidensbaserad praktik? Ett flertal olika satsningar har pågått under en längre tid för att bidra till att socialtjänsten blir mer evidensbaserad. År 2007 tillsattes en utredning om hur socialtjänstens insatser i högre utsträckning kan baseras på kunskap om det sociala arbetets resultat, kvalitet och effektivitet. I februari 2008 lämnade utredningen betänkandet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18). Utredningen konstaterade att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten är outvecklad och att socialtjänsten i för liten utsträckning bedrivs utifrån kunskap om effekten av olika insatser. Utredningen presenterade också förslag på insatser för utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Mot bakgrund av utredningens förslag ingick staten och SKL 2010 en överenskommelse om en plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten (S2009/4028/ST). Målet är att brukarna ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Syftet med plattformen är att peka ut inriktningen för kommande överenskommelser mellan parterna om samordnade och långsiktiga insatser för att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Enligt plattformen ska insatserna som parterna kommer överens om i överenskommelserna samordnas mellan SKL och staten och ske utifrån gemensamma prioriteringar på nationell respektive lokal grund. I plattformen definieras parternas gemensamma syn på innebörden av begreppet evidensbaserad praktik. Det som menas med evidensbaserad praktik är en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser. Tanken är att brukaren och de professionella utifrån bästa tillgängliga kunskap, brukarens erfarenheter och den professionelles expertis fattar beslut om lämpliga insatser. Brukaren och dennes närstående ska vara delaktiga i den mån de kan och vill. Sammanfattningsvis är evidensbaserad praktik ett förhållningssätt för ett ständigt och systematiskt lärande. Det övergripande målet med att stödja en evidensbaserad praktik är, som nämnts ovan, att kvinnor, män, pojkar och flickor med behov av socialtjänstens insatser ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Det kräver ett målinriktat och uthålligt förbättringsarbete på lokal nivå. De nationella insatserna måste präglas av långsiktighet och samordning och utvecklingsarbetet ska ske i dialog mellan lokal, regional och nationell nivå. Bilden nedan illustrerar samspelet mellan olika nivåer för att förverkliga en mer evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Detta samspel utgör ett viktigt fokus när insatser inom ramen för överenskommelsen planeras. 5

75 1.2 Vad är ehälsa? ehälsa är samlingsnamnet på insatser, verktyg och processer inom socialtjänsten och vården som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle. Nationell ehälsa är också namnet på den strategi som regeringen beslutade om 2010, som var en uppdatering av strategin Nationell IT-strategi för vård och omsorg från Målet som anges i strategin är att skapa konkret nytta för invånare, personal och beslutsfattare, såväl kvinnor och män som flickor och pojkar. Man kan beskriva visionen för ehälsa som rätt information, till rätt person, vid rätt tillfälle. Genom arbetet med ehälsa ska följande syften uppnås: - Öka invånarnas insyn, delaktighet och tillgänglighet till socialtjänsten. - Ge medarbetarna tillgång till säker och relevant information i det dagliga arbetet. - Ge beslutsfattare ett heltäckande, aktuellt och pålitligt underlag för styrning, uppföljning och löpande förbättringsarbete. - Effektivisera verksamheten. - Skapa bättre förutsättningar för forskning och utveckling av nya metoder och rutiner. Satsningen på ehälsa i denna överenskommelse ligger i linje med de insatser som regeringen, landsting och kommuner samt de olika enskilda utförarna gör inom ramen för den nationella ehälsostrategin. Sedan 2010 har regeringen bidragit till utvecklingen av ehälsa i kommunerna. Satsningen har uppgått till 20 miljoner kronor per år de första två åren. År 2012 fördubblade regeringen satsningen till 40 miljoner kronor. Medlen har använts till regionala samordnare, till att utveckla tekniska infrastrukturer samt till nationell informationsstruktur och ett nationellt fackspråk inom socialtjänsten. Satsningen på ehälsa är även en del av regeringens arbete med att uppnå målet i den digitala agendan; It i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Målet är att Sverige ska 6

76 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Ett av de områden som tas upp i den digitala agendan är vård och omsorg samt det arbete som bedrivs inom ehälsa. 1.3 Evidensbaserad praktik och ehälsa så hänger det ihop Behovet av nationell samordning, nationellt och regionalt stöd, samverkan mellan kommuner och stöd från kommunens ledning är gemensamt för arbetet med en evidensbaserad praktik och ehälsa. Båda områdena handlar om att skapa strukturer och verktyg för styrning och utveckling. De spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden och kan inte bedrivas som separata spår vid sidan om ordinarie verksamhet, utan måste integreras i det dagliga arbetet på alla nivåer. För att kunna utveckla en evidensbaserad praktik är aktiviteter kopplade till ehälsa nödvändiga. En evidensbaserad praktik, baserad på ett systematiskt lärande och uppföljning av resultat och arbetssätt, kräver bland annat en enhetlig och strukturerad dokumentation. Gemensamma termer och begrepp är nödvändigt för uppföljning av resultat och för att det ska vara meningsfullt med exempelvis öppna jämförelser. En nationell informationsstruktur krävs för att information ska kunna återanvändas i olika verksamheter, av olika användare och för olika ändamål. Både evidensbaserad praktik och ehälsa syftar dessutom till att på olika sätt främja brukarmedverkan och delaktighet. 2 INSATSER INOM RAMEN FÖR ÖVERENSKOMMELSEN 2.1 Partsgemensamt arbete under 2013 I överenskommelsen för år 2013 specificerades ett antal områden som parterna under året skulle rikta särskild uppmärksamhet mot för att utveckla det gemensamma arbetet. Parterna har därför under året förändrat och förankrat de strategiska målen för att utveckla en evidensbaserad praktik. Detta omnämns i årets överenskommelse som strategisk inriktning. Dessutom har SKL och Socialdepartementet vidareutvecklat och förtydligat den gemensamma styrningen av överenskommelsen. Dessutom har parterna förtydligat rollen och mandaten för NSG (nationella samrådsgruppen) den till överenskommelsen kopplade samordningsgruppen med representanter för bland huvudmän, alternativa utförare, brukare och högskolor. Under 2013 har parterna, med utgångspunkt från resultatet i de rapporter som togs fram inom ramen för överenskommelsen 2012, om systematisk uppföljning respektive nationella kunskapscenter, diskuterat hur dessa frågor ska hanteras framgent. Rapporten Systematisk uppföljning kartläggning av pågående arbeten på Socialstyrelsen och SKL visar på ett stort behov av nationell samordning. Systematisk uppföljning ska ge förutsättningar för att kunna följa upp kvalitet, resultat och effektivitet på ett samlat och systematiskt sätt. Parterna är överens om vikten av att tydliggöra vilka insatser som behövs för att driva arbetet med systematisk uppföljning framåt. 7

77 Resultatet av kartläggningen om nationella kunskapscentrum (SKL 2012) visar på ett fortsatt behov av ställningstagande om kunskapscentras framtid och dess roll i socialtjänsten. Redovisningen av resultaten sammanföll i tid med statens vård och omsorgsutredning som bland annat behandlar kunskapsstyrning och kunskapsutveckling (SOU 2012:33, Gör det enklare!). Parterna avvaktar med vidare handläggning av rapporten med anledning av pågående beredning av betänkandet. 2.2 Insatser för 2014 Staten och SKL är överens om att insatser under 2014 ska genomföras enligt vad som anges i denna överenskommelse. Flera av insatserna är en fortsättning av det arbete som påbörjats i tidigare överenskommelser. Staten anslår de medel som enligt denna överenskommelse ska avsättas för insatserna, och fördelningen av medlen framgår av bilaga 1. Insatserna kan delas in i följande områden: - Regionalt respektive nationellt stöd för utveckling av evidensbaserad praktik (avsnitt 3.2 och 3.3). - Regionalt respektive nationellt stöd för utveckling av ehälsa (avsnitt 4.2 och 4.3). Inför kommande överenskommelsearbete bör parterna diskutera hur arbetet bör bedrivas fortsättningsvis avseende systematisk uppföljning. Under 2014 kommer partnerna med utgångspunkt från plattformen (S2009/4028/ST) diskutera form, innehåll, resultat och uppföljning av det hittillsvarande arbete som utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Staten och SKL är vidare överens om avsikten att under fortsätta samarbetet kring överenskommelsen om stöd till en evidensbaserad praktik. 3 INSATSER FÖR UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK 3.1 Strategisk inriktning för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik Staten och SKL är överens om att inom överenskommelsen prioritera innehåll enligt den strategiska inriktningen nedan. Denna överenskommelse för år 2014 liknar i stort överenskommelsen för år 2013, då arbetet med de olika delarna i överenskommelsen fortlöper. Arbetet syftar till en långsiktig och stabil utveckling av evidensbaserad praktik i socialtjänsten. I enlighet med överenskommelsen för 2013 har parterna under året omformulerat och förtydligat de strategiska målen. Det som tidigare beskrivits som strategiska mål visade sig mer beskriva den strategiska inriktningen för överenskommelsen. Tidigare målformuleringar har förtydligats och benämns i denna överenskommelse som strategisk inriktning. Med utgångspunkt i dessa skrivningar ska parterna framöver arbeta vidare med tydliga och mätbara målformuleringar. Med denna nya benämning har inriktningen på arbetet inte förändrats. 8

78 Den strategiska inriktningen är: 1. Det finns en gemensam långsiktigt hållbar struktur för utveckling, spridning och implementering av kunskap inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård i alla län. 2. Det nationella kunskapsstöd som tas fram i form av bland annat riktlinjer, vägledningar och kunskapsöversikter är behovsstyrt, efterfrågat och ändamålsenligt utformat. 3. En kontinuerlig dialog förs mellan företrädare för relevanta utbildningar och företrädare för socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård om kunskapsutvecklingen för professionen. 4. Nationellt och regionalt stöd till huvudmännen är utformat på ett sätt som stärker kontinuerlig brukarmedverkan och ett systematiskt arbete för brukarinflytande inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård 5. Det finns en fullt utvecklad tillämpbar nationell informationsstruktur och tillämpbart fackspråk för socialtjänst och nära liggande hälso- och sjukvård Insatsernas bidrag för utveckling av evidensbaserad praktik Nedan beskrivs schematiskt hur de olika insatser som bedrivs inom ramen för denna överenskommelse stödjer utvecklingen av en evidensbaserad praktik. Insatserna bidrar, var för sig och tillsammans, till att utveckla den professionella expertisen, att öka förutsättningarna för att bättre kunna ta tillvara brukarens önskemål och erfarenheter, samt till att öka tillgången till bästa tillgängliga kunskap. 9

79 3.2 Regionalt stöd för utveckling av evidensbaserad praktik Modell för finansiering av regionala utvecklingsarbeten i denna överenskommelse. Parterna är ense om att finansieringen av regionala stödstrukturer (enligt 3.2.2) kan utgöra en modell även för andra pågående satsningar, inom ramen för denna överenskommelse, som har som mål att bidra till regionalt utvecklingsarbete. Denna modell har inneburit en statlig grundfinansiering under 4 år med en påföljande utfasning av de statliga medlen på ytterligare två år enligt följande: - Statliga medel motsvarar 100 procent år Statliga medel motsvarar 75 procent år 5. - Statliga medel motsvarar 50 procent år 6. Från år 7 finansieras satsningen inte längre med statliga medel. Huvudmän för stödstrukturerna är kommunerna och hälso- och sjukvårdshuvudmannen inom respektive län 10

80 eller region. Huvudmännen deklarerar att man är beredda att fortsätta strukturarbetet, att fatta nödvändiga beslut och gemensamt mellan samtliga huvudmän finansiera de tjänster, lokaler, arbetstider etc. som krävs för att säkra den regionala stödstrukturen på längre sikt och anpassa arbetet till lokala behov och förutsättningar. Under 2014 sker den första finansiella nedtrappningen av statliga medel för den del som avser stöd till strukturuppbyggnad. SKL fortsätter att följa och redovisa den framtida utvecklingen av stödstrukturerna Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling En förutsättning för en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten är att det finns strukturer och nätverk till stöd för en kontinuerlig kunskapsutveckling. Parterna inledde därför 2010 ett arbete för att utveckla regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård, till exempel elevhälsa och psykiatri. Sedan arbetet inleddes har: - tre fjärdedelar av länen utvecklat samverkansformer på både politisk nivå och högsta tjänstemannanivå, - samtliga län samverkansgrupper inom flera olika utvecklingsområden, såsom missbruk och beroendevård, äldre, barn och unga, funktionshinder och psykisk ohälsa, - kommunernas samverkan med universitet och högskolor intensifierats och utvecklats i nya former på flera håll i landet. I de utfästelser om långsiktigt åtagande som har inkommit till SKL under hösten 2013 åtar huvudmännen på lokal och regional nivå att man är beredda att fortsätta strukturarbetet. Planerna är främst att betrakta som ett resultat av det fleråriga arbete som bedrivits och som resulterat i en övervägande positiv uppfattning om de regionala stödstrukturernas roll för utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Stödstrukturerna är utformade utifrån förutsättningarna i varje län respektive region. De utgörs av flera olika strategiska funktioner, exempelvis gemensamma politiska beredningar och styrgrupper. Dessa arbetar på länsnivå för att ta fram och formalisera länsgemensamma rutiner för samverkan, prioriteringar och beslut om socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Målen med de regionala stödstrukturerna är att: - de ska kunna försörja kommunerna och landstingens verksamheter med ett praktiskt verksamhetsstöd, - medverka till att skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik i hela socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård, - vara en arena för lokala och regionala politiska prioriteringar och strategier inom välfärdsområdet, - vara en dialogpart gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning, - utgöra ett utvecklingsstöd för implementering av ny kunskap, t.ex. nationella riktlinjer och nya metoder. 11

81 De regionala stödstrukturerna ska fylla en viktig roll som dialogpartner gentemot den nationella nivån i frågor som rör kunskapsutveckling och kunskapsstyrning. I det ingår bland annat att förmedla huvudmännens behov av stöd från nationell nivå, att sprida nationellt framtagen kunskap till den lokala nivån och att föra lokal kunskap till nationell nivå. De regionala stödstrukturerna ska också fylla en roll som dialogpartner på lokal och regional nivå med kommuner, hälso- och sjukvårdshuvudmännen, brukarorganisationer, alternativa utförare och andra som agerar inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Stödstrukturerna har vidare en samordnande roll för länsgemensamma utvecklingsarbeten inom socialtjänsten som sker inom ramen för denna överenskommelse, samt inom andra nationella överenskommelser och satsningar mellan parterna där så beslutas. I dessa utvecklingsarbeten är det i många fall en utvecklingsledare (ibland kallad processledare) som har i uppgift att planera och samordna aktiviteter, att samverka och föra dialog med nationell nivå, samt att följa upp resultatet av utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbeten bedrivs för närvarande inom: 1. Missbruk- och beroendevård inklusive förstärkt barn- och föräldraperspektiv (Kunskap till praktik). 2. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. 3. Den sociala barn- och ungdomsvården. 4. Öppna jämförelser som verktyg för förbättringsarbete. 5. Verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. 6. ehälsa. Behovet av samverkan mellan den regionala stödstrukturen och de regionala ehälsosamordnarna är särskilt uppmärksammat i denna överenskommelse (se avsnitt 4.2.1). Parterna är ense om att det statliga finansieringsstödet för organiseringen och uppbyggnaden av de regionala stödstrukturerna börjar fasas ut under år 2014 och att huvudmännen succesivt övertar finansieringsansvaret enligt följande: - 25 procent av kostnaderna för procent av kostnaderna för procent av kostnaderna från och med Under 2014 ska arbetet fortsätta rörande organisation, styrning och finansiering av de regionala stödstrukturerna på längre sikt. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i de planer för långsiktigt åtagande som huvudmännen i länen och regionerna beslutat om och sänt till SKL under hösten Viktiga områden för det fortsatta arbetet med att utveckla de regionala stödstrukturerna ska också vara att: - Utveckla förutsättningarna för en tydlig dialog med nationell nivå. - Intensifiera en dialog om storstadslänens särskilda förutsättningar. - Förstärka och tydliggöra samverkan med länsstyrelserna i deras uppdrag att stärka kunskapsutvecklingen inom området våld i nära relationer. (16,5 miljoner kronor) 12

82 3.2.3 Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården Det regionala utvecklingsarbetet inom den sociala barn- och ungdomsvården påbörjades 2011 och hade inledningsvis fokus på barn och unga placerade i familjehem eller HVB. Sedan 2013 omfattar arbetet hela den sociala barn- och ungdomsvården. Arbetet samordnas av regionala utvecklingsledare. De regionala utvecklingsledarna ska utgöra stöd för implementering av ny kunskap och forskning på området och stimulera ett långsiktigt utvecklingsarbete. De kan också vara en länk mellan forskning och praktik, bl.a. genom att verka för ökad samverkan och främja nätverk för kunskapsutbyte mellan berörda huvudmän, forskare, praktiker och ideella organisationer. Utvecklingsledarna har vidare en viktig roll att identifiera och förmedla huvudmännens behov av kunskap och stöd till nationell nivå. Arbetet syftar till att uppnå en långsiktigt hållbar struktur för fortsatt utveckling, spridning och implementering av kunskap inom den sociala barn- och ungdomsvården. Under 2013 har arbetet huvudsakligen inriktats på spridning av Socialstyrelsens kunskapsprodukter och systematisk uppföljning. Utvecklingsledarna har bl.a. tillsammans med Socialstyrelsen påbörjat ett arbete för att sprida det familjehemsutbildningsmaterial som tagits fram på nationell nivå. Spridningen bygger på kommunsamverkan eftersom de flesta kommuner är för små eller har för litet underlag för att hålla egna regelbundna utbildningar till sina familjehem. Vidare har kommuner och landsting i flera län nu tecknat avtal om läkarundersökningar av placerade barns hälsa med stöd av utvecklingsledarna. Många län respektive utvecklingsledare har tagit fram rutiner för samverkan när det gäller placerade barn och några län har gått samman och gjort en gemensam upphandling av HVB med tydliga kriterier. Inom ramen för arbetet med systematisk uppföljning har man under 2013 genomfört en problemanalys av Barns behov i centrum (BBIC), med tonvikt på IT-stödet. Denna nationella kartläggning visar att det finns stora brister i kommunerna såväl vid inmatning som vid uttag av statistikuppgifter ur BBIC, men även generellt ur kommunernas verksamhetssystem. Mer stöd i upphandlingsprocessen är också ett utvecklingsområde. Vidare har SKL tillsammans med utvecklingsledarna och en expertgrupp tagit fram en lista med variabler med förslag på uppgifter ur BBIC som kan ingå i ett uppföljningssystem. Under 2014 ska det regionala utvecklingsarbetet i huvudsak fortsätta som tidigare men fördjupas i de delar där behov har identifierats. En viktig del är att stödja kommunerna i implementeringen av de nya bestämmelser i socialtjänstlagen som trädde i kraft den 1 januari 2013 i syfte att trygga och säkra social barn- och ungdomsvård, samt att sprida den kunskap som Socialstyrelsen och andra normgivande myndigheter tar fram på området. Det är också betydelsefullt att stödja och stimulera kommunerna till ökad samverkan med andra berörda aktörer inom hälso- och sjukvården och skolan, t.ex. elevhälsa och barnoch ungdomspsykiatrin. Inom ramen för detta arbete är det viktigt att samverkan sker med satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa ), som ska förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg, samt utvecklingen av 13

83 samordnade individuella planer enligt HSL (Hälso- och sjukvårdslagen). Inom ramen för PRIO har staten och SKL ingått en överenskommelse som bland annat innebär att kommuner och landsting får prestationsmedel om de utvecklar arbetet med samordnade individuella planer för barn och unga med psykisk ohälsa. I detta arbete uppmärksammas särskilt barn som är placerade på familjehem, HVB eller särskilda ungdomshem. Vidare ska arbetet med att utveckla systematisk uppföljning utifrån BBIC fortsätta med utgångspunkt från den problemanalys som SKL genomfört. Inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk pågår ett arbete att stödja utvecklingen av dokumentations- och utredningsmodeller inom socialtjänsten, t.ex. BBIC. Det är angeläget att detta arbete sker i samverkan med SKL och kopplas till det pågående arbetet med systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Under 2013 har ett samarbete utvecklats mellan de regionala processledare som arbetar med att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården och de utvecklingsledare som arbetar med utvecklingsfrågor inom den sociala barn-och ungdomsvården. Det lokala utvecklingsarbetet syftar till att främja samverkan mellan missbruks- och beroendevården och den sociala barn- och ungdomsvården inom socialtjänsten. Parterna är överens om att under 2014 stödja detta lokala samarbete. De regionala utvecklingsledarna har därutöver möjlighet att i överenskommelse med sina respektive huvudmän arbeta med andra frågor inom den sociala barn- och ungdomsvården, t.ex. kompetensutveckling, brukarmedverkan barn och unga och utveckling av material för barn. (22,75 miljoner kronor) Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Under 2012 genomförde SKL en kartläggning som lyfte fram viktiga utvecklingsbehov inom området. Utifrån resultatet i kartläggningen enades parterna om tre angelägna områden för utvecklingsarbete. Huvudmännen ansökte under 2013 hos SKL om medel för utvecklingsarbete inom ett eller flera av dessa områden. Val av område eller områden, mål för arbetet, genomförandeplan samt former för redovisning regleras genom ett ansökningsförfarande mellan SKL och respektive län eller region. Nationell samordning för uppdraget fanns tillgänglig from augusti Arbetet i länen och på lokal nivå inleddes under hösten 2013 och fortsätter med samma inriktning under Områdena för utvecklingsarbete är följande: 1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Rätten för barn att komma till tals uttrycks såväl i konventionen om barnets rättigheter som i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 14

84 Metoder och strategier som finns för att barn och unga med funktionsnedsättning ska kunna påverka beslut som rör dem själva behöver därför tas tillvara, vidareutvecklas och utvärderas. Målsättningen med arbetet inom detta område ska vara att utifrån det lokala utgångsläget förbättra delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. Arbetet kan utgå ifrån bl.a. material som tagits fram av Handisam, Barnombudsmannen och Socialstyrelsen. 2. Förstärkt brukarmedverkan Brukarmedverkan behöver förstärkas inom verksamhetsområdet för att motverka brister i den enskildes rätt till inflytande och delaktighet, bland annat vid beslut och genomförande av insatser. Brukarmedverkan behöver utvecklas på alla nivåer, det vill säga både på individ-, verksamhets- och systemnivå. En viktig målsättning för arbetet ska vara att det skapas strukturer och processer för medverkan och inflytande och att detta kopplas till relevanta besluts- och verksamhetsprocesser. Arbetet kan bland annat utgå ifrån den vägledning för brukarmedverkan som Socialstyrelsen tar fram. Arbetet ska samordnas med andra pågående initiativ för att utveckla brukarmedverkan. 3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Genom arbetet ska den systematiska uppföljningen inom verksamhetsområdet förstärkas på alla nivåer, det vill säga både på individ-, verksamhets- och systemnivå. Arbetet kan genomföras för en eller flera delar av verksamhetsområdet. En viktig målsättning för arbetet ska vara att initiera, genomföra och utveckla den systematiska uppföljningen. Målsättningen ska också vara att det skapas strukturer och processer för systematisk uppföljning och att resultaten av dessa kopplas till relevanta beslutsoch verksamhetsprocesser. Alla 21 län eller regioner har under 2013 ansökt om medel och formulerat mål med sitt utvecklingsarbete. Av 21 län har 15 valt att arbeta med barn och ungas inflytande 19 län har särskilt fokus på brukarmedverkan och 13 arbetar med systematisk uppföljning. Tio län kommer att arbeta med alla tre utvecklingsområdena, sex län med två områden och fem län kommer att koncentrera sig på ett av de valbara utvecklingsområdena. (22 miljoner kronor) 3.3 Nationellt stöd för utveckling av evidensbaserad praktik Nationellt webbstöd med mera Kunskapsguiden.se På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen utvecklat en webbaserad kunskapsportal Kunskapsguiden.se. På guiden samlas befintlig kunskap för att personal på alla nivåer ska ha tillgång till bästa tillgängliga kunskap. Guiden omfattar områdena psykisk ohälsa, vård 15

85 och omsorg om äldre samt missbruk och beroende. På Kunskapsguiden finns även ett webbstöd om evidensbaserad praktik. Målet är att webbstödet om evidensbaserad praktik på Kunskapsguiden ska utgöra ett välkänt och efterfrågat stöd för medarbetare, utvecklingsledare, chefer och ledning när de ska vidareutveckla sitt arbete med att arbeta evidensbaserat. Det är därför viktigt att Socialstyrelsen kontinuerligt utvecklar webbstödet med utgångspunkt från användarnas förväntningar och behov. I detta ingår bland annat att göra regelbundna användartester, och att uppdatera webbstödet utifrån den senaste forskningen. Under 2014 ska Socialstyrelsen också aktivt arbeta med marknadsföring och att kommunicera med målgruppen för Kunskapsguiden.se. Socialstyrelsen ska även i samarbete med FoU-enheter ta fram utbildningsmaterial som FoU-enheter och utvecklingsledare kan använda för att stödja implementeringen av ett evidensbaserat arbetssätt. För en fortsatt utveckling och förvaltning av webbstödet kommer Socialstyrelsen i särskild ordning att erhålla uppdrag med medel för (2 miljoner kronor) Socialtjänstbiblioteket Sedan 2012 har landstingens bibliotekskonsortium Eira, kunnat erbjuda landets kommuner att abonnera på Socialtjänstbiblioteket. Via gemensamma förhandlingar har förmånliga licensavtal kunnat slutas vad gäller tillgång till tusentals onlinetidskrifter, sökbara via två databaser, samt ett kunskapsstöd för vård och omsorgspersonal Nursing Reference Center. Att den kommunala socialtjänsten därmed får tillgång till internationell, vetenskaplig litteratur bidrar till att utveckla det evidensbaserade arbetet och stimulera till kunskapsutveckling inom socialtjänsten. I dagsläget abonnerar ca 20 procent av kommunerna på Socialtjänstbiblioteket. Detta är en ökning med 33 procent (från 15 procent av kommunerna till 20 procent). Medel avsätts för att finansiera EiRA:s förvaltning av Socialtjänstbiblioteket under Målet är att under 2014 fortsätta att sprida kunskap om tjänsten för att öka anslutningen till minst 25 procent av kommunerna. Det är angeläget att uppmuntra kommuner att gemensamt, via exempelvis de regionala stödstrukturerna (enligt punkt ) ta ett samlat grepp avseende prenumeration, utbildning och informationsinsatser. Även ett reglerat samarbete med lokala sjukhusbibliotek uppmuntras. (0,3 miljoner kronor) Öppna jämförelser som verktyg för förbättringsarbete m.m. Öppna jämförelser (ÖJ) syftar till att öka tillgången till jämförbar information om kvalitet, resultat och kostnader inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. ÖJ bidrar med kunskapsunderlag för analys och systematiska förbättringar och är en del av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Under 2013 har SKL bland annat uppdaterat en handbok för analys av öppna jämförelser. En kartläggning har genomförts av hur landets socialförvaltningar arbetar med de sju olika öppna jämförelserna som finns för socialtjänsten. 16

86 Det huvudsakliga målet för de avsatta resurserna för år 2014 är att ge stöd till kommunerna i den konkreta användningen av ÖJ, bland annat som verktyg för förbättringsarbete. Detta görs genom att SKL: - Samordnar de olika regionala utvecklingsarbeten som pågår inom ramen för satsningen. Fler län ges under 2014 möjlighet att förstärka arbetet med ÖJ. - Fortsätter utvecklingen av analysstöd och spridning av analysverktyg kopplat till ÖJ och Kostnad per brukare (KPB) - Visar på framgångsfaktorer och goda exempel i kommuner och verksamheter som använder ÖJ. - Tillsammans med Socialstyrelsen medverkar i utveckling och förbättring av strukturer för datafångst (datakällor), exempelvis brukarundersökningar inom fler verksamhetsområden. - I samarbetet med Socialstyrelsen fokuserar på utveckling av indikatorer som mäter resultat för brukaren eller klienten. (5 miljoner kronor) Utvecklingsprogrammet Leda för Resultat Utvecklingsprogrammet Leda för Resultat är en satsning på ökad kvalitet, transparens och kunskapsutveckling för att klara välfärdsuppdraget inom socialtjänsten. Att leda utveckling kräver ett helhetsgrepp som innefattar både den politiska och den tjänstemannamässiga ledningen i kommunen. Det är ett åtagande som kräver engagemang och en planerad strategi för förbättring. För att lyckas med detta behöver ledningen stöd. Leda för Resultat är ett utvecklingsprogram som riktar sig till både ledningsgrupper och till stödfunktioner inom socialtjänsten. Hittills har 107 kommuner genomgått programmet och drygt 80 kommuner har i en webbenkät anmält intresse för att delta i kommande program om tillfälle ges. Under 2014 fortsätter satsningen för att fullfölja målsättningen att hälften av alla kommuner och förvaltningsledningsgrupper ska ha erbjudits möjlighet att gå programmet. Utifrån lärdomar av redan genomförda program kommer ökat utrymme ges för lärande om bland annat samverkan mellan kommuner och landsting, hur brukarmedverkan kan förbättras, hur man gör systematisk uppföljning, hur öppna jämförelser kan användas för förbättringsarbete samt om nyttan av ehälsoarbetet för verksamheten. (5 miljoner kronor) Förbättrad samverkan mellan forskning och praktik Under 2013 gjordes, inom ramen för den nationella samordningen på SKL, en kartläggning av olika samverkansformer mellan socialtjänsten, FoU-miljöer, universitet och högskolor. Kartläggningen visade att kommunernas samverkan med universitet och högskolor intensifieras och utvecklas i nya former på flera håll i landet. Samtidigt har universitetens och högskolornas intresse av samverkan med de regionala stödstrukturerna förstärkts under 2012 och Med utgångspunkt i bland annat kartläggningen ska en fort- 17

87 satt dialog föras under 2014 om erfarenheterna av formaliserade avtal om samverkan, kliniska lektorat, uppdragsutbildningar och kommundoktorander, för att fortsätta att stärka samverkan mellan forskning och praktik Samverkan mellan socialtjänsten och ideella organisationer Ideella organisationers medskapande i välfärden är betydande och de kan vara viktiga aktörer i samverkan med den offentliga vården och omsorgen. Inom ramen för en evidensbaserad praktik finns därför behov av att utveckla kunskapen och lärandet om hur ideella organisationer genom frivilliga insatser kan bidra till en ökad kvalitet i socialtjänsten. SKL samarbetar med Forum för frivilligt socialt arbete i dessa frågor och parterna är överens om att under 2014 fortsätta stödja detta utvecklingsarbete i enlighet med den projektplan som tagits fram för arbetet. (2,5 miljoner kronor) 4 INSATSER FÖR UTVECKLING AV ehälsa 4.1 Mål för satsningen på ehälsa inom ramen för överenskommelsen Parterna är överens om att påskynda och underlätta utvecklingen av ehälsa i socialtjänsten, dels genom stimulansmedel till kommunerna och regionala samordnare, dels genom nationella stödinsatser. Parterna är överens om att målen för satsningen är att öka: - Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten för att stödja och underlätta för den enskilde samt för att effektivisera verksamheten. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara ett komplement till andra former av service och kontakter med socialtjänsten. De ska inte innebära en försämring för den stora grupp människor som inte använder sig av Internet. - Andelen av berörd personal inom socialtjänsten som har tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation. - Andelen av berörd personal inom socialtjänsten som kan dokumentera och komma åt information mobilt. - Användningen av Nationell Patientöversikt (NPÖ) i kommunerna och hos enskilda vårdgivare. Behörig personal ska både kunna ta del av och tillgängliggöra information i NPÖ. Detta avser information som dokumenteras enligt Hälso- och sjukvårdslagen. - Andelen digitala trygghetslarm, i förhållande till antalet trygghetslarm som kommunen har beviljat. - Andelen kommuner som beslutat om mål och handlingsplaner för att etablera och finansiera ett koncept för trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. Digital teknik har stor potential att bidra till att äldre personer och andra med funktionsnedsättning ska kunna bo kvar hemma och känna sig trygga och delaktiga i samhället. Konceptet inkluderar bland annat digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt samt övriga e-tjänster för trygghet, service och delaktighet. 18

88 4.2 Regionalt stöd för utveckling av ehälsa Stimulansbidrag till kommunerna Ett stimulansbidrag förmedlas till kommunerna, via en regional samordning, för att utveckla ehälsa i socialtjänsten. Stimulansmedlen ska användas för att: - Införa e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna. Det kan gälla att ta del av information som rör den egna personen eller någon närstående, välja utförare eller att ha kontakt med sin eller någon närståendes utförare. När det gäller information om någon närstående förutsätter det att han eller hon kan och vill lämna samtycke till att sekretessen efterges. Inom äldreomsorgen kan e-tjänster exempelvis vara tele- och videokommunikation för att underlätta kommunikation, såväl med närstående som med vård- och omsorgspersonal. E-tjänsterna ska vara utformade så att alla vårdgivare, oavsett driftsform, har möjlighet att ansluta sig. De ska tas fram i samverkan med brukar-, pensionärs- och anhörigorganisationer och i samråd med landstinget. Insatserna ska utgå ifrån ett invånarperspektiv och inte ett organisationsperspektiv. Marknadsföring och information om e-tjänsterna ska göras, bland annat genom brukar-, pensionärsoch anhörigorganisationer. - Att påbörja processen att etablera konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. I detta ingår att berörda medarbetare i socialtjänsten och hemsjukvården ska ha tillgång till säker roll- och behörighetsidentifikation som ger möjlighet att dokumentera mobilt och att komma åt information på ett enkelt sätt. Det ingår även att införa mobil dokumentation i socialtjänsten, så att medarbetarna kan dokumentera på plats hemma hos brukarna och även komma åt relevant information där genom surfplattor, mobiltelefoner eller andra tekniska hjälpmedel. - Säkerställa att de trygghetslarm som kommunen beviljat är digitala och fungerar. - Fullfölja införande och användning av Nationell patientöversikt (NPÖ). Det kan exempelvis göras genom utbildning och information om vem, hur och varför man använder NPÖ. NPÖ omfattar enbart information som dokumenteras enligt Hälsooch sjukvårdslagen. Ett villkor för att ta del av medlen är att länet respektive regionen själv tillför minst motsvarande belopp själva för samma ändamål. Det är angeläget att enskilda vård- och omsorgsgivare informeras om och involveras i arbetet med ehälsa. Därför ska stimulansmedlen användas så att de kommer enskilda vård- och omsorgsgivare till del. SKL förmedlar stimulansmedlen till kommunförbund eller motsvarande, som i sin tur förmedlar dessa till kommunerna. Stimulansmedlen fördelas till länen baserat på antal kommuner i länet och befolkningsmängd. De betalas ut så snart som möjligt år 2014, efter att ledningen för kommunförbund eller motsvarande och landstingsdirektör har undertecknat att de tagit del av information om överenskommelsen och att de avser att uppfylla de villkor och grundkrav som anges. Grundkraven för att länet ska få behålla pengarna är att: - Länet lämnar in en konkret projektplan över vad som ska genomföras inom de målområden som man avser satsa på, i namngivna kommuner, och på vilket sätt detta 19

89 förväntas bidra till nytta för den enskilde eller möjlighet till effektivisering hos huvudmän och utförare. - Varje kommun i länet visar ett beslut från relevant nämnd eller styrelse om att påbörja processen att etablera konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik inklusive att övergå till digitala trygghetslarm. I konceptet ska ingå en långsiktig plan för finansiering, organisation och samverkan inom ehälso-området. Utvecklingen av ehälsa ska bedrivas i nära samverkan med verksamhetsansvariga för socialtjänsten och med regionala stödstrukturer för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. - Länet presenterar en uppdragsbeskrivning för den regionala samordnaren. Uppdragsbeskrivningen är en konkretisering av hur samordnaren ska driva samordning, utveckling och implementering av e-tjänster och nya arbetssätt, övergång till digitala trygghetslarm för länets alla kommuner, sprida kunskap samt upprätthålla regionala nätverk om ehälsa där kommunerna ingår. Enskilda utförare ska ges möjlighet att delta i nätverk och aktiviteter. Grundkraven ska vara uppfyllda senast den 31 mars Socialstyrelsen kommer även under 2014 i särskild ordning få i uppdrag att följa upp hur medlen har använts och om grundkrav och villkor för användningen är uppfyllda. Stimulansmedel för ehälsa ska återbetalas senast den 15 februari 2015 till SKL om grundkrav och villkor inte är uppfyllda. Socialstyrelsen kommer också att redovisa användandet av ehälsa i kommunerna på Socialstyrelsens webbplats den 31 maj 2014 (uppdrag S2013/2120/FST). Detta görs i form av redovisning av nyckeltal som bl.a. har sin utgångspunkt i målen för överenskommelsen. Regeringens avsikt är att utvecklingen, uppföljningen och redovisningen av nyckeltal ska göras kontinuerligt. Syftet är att synliggöra goda exempel och att jämföra kommunernas resultat, för att därigenom skapa förändringstryck Regionala samordnare för ehälsa Regeringen har finansierat regionala samordnare av ehälsa i kommunerna under perioden Parterna är överens om att staten fortsätter med finansiering för 2014, men med en mindre summa än för Parterna är även överens om att samordnarnas uppgift ska vara att driva samordning, utveckling och implementering av e-tjänster och nya arbetssätt, övergång till digitala trygghetslarm för länets alla kommuner, sprida kunskap samt upprätthålla regionala nätverk om ehälsa där kommunerna ingår. Enskilda utförare ska ges möjlighet att delta i nätverk och aktiviteter. Respektive län ska konkretisera vad uppdraget innebär, utifrån lokala och regionala behov och förutsättningar. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med verksamhetsansvariga för socialtjänsten och med regionala stödstrukturer för en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. Parterna är överens om avsikten att länen själva ska överta det fulla ansvaret för finansiering av en regional samordning inom ehälso-området efter

90 4.2.3 Samordnare för idéburna och privata utförare De senaste åren har mångfalden av utförare inom socialtjänsten ökat betydligt. Detta är en positiv utveckling som regeringen vill stimulera. Många enskilda utförare inom socialtjänsten är små företag eller idéburna organisationer som har samma behov av samverkan och stöd för att utveckla ehälsa som många av kommunerna. För att skapa mer likvärdiga förutsättningar för de enskilda och de offentliga utförarna i detta avseende, avsätter regeringen även för 2014 medel till Famna och Vårdföretagarna. Dessa samordnare ska bidra till att enskilda utförare aktivt kan delta och bidra till ehälso-utvecklingen. Införande av e-tjänster för invånarna, säker behörighet för personalen, Nationell Patientöversikt samt Socialstyrelsens modell för Äldres Behov i Centrum (ÄBIC) är några av de aktuella processerna. Famna och Vårdföretagarna ska lämna en plan för genomförandet till SKL, som efter godkännande förmedlar medel till dessa organisationer. SKL ansvarar också för att säkerställa att medlen används i enlighet med denna plan. För samordnare för ehälsa avsätts 0,5 miljoner till respektive organisation. Regeringen bedömer att de tjänster som Famna och Vårdföretagarna ska tillhandahålla är av allmänt intresse, och ska ges i enlighet med EU-kommissionens beslut av den 20 december 2011 (2012/21/EU). 4.3 Nationellt stöd för utveckling av ehälsa Nationellt stöd för utveckling av ehälsa i socialtjänsten Det nationella stödet ska underlätta, stödja och driva på verksamhetsutveckling genom ehälsa i socialtjänsten på olika sätt. SKL åtar sig att under 2014: Projektleda, samordna och sprida kunskap m.m. enligt följande - Administrera medel till länen och regionala samordnare samt till Famna och Vårdföretagarna. Styra nationella, regionala och lokala aktiviteter i enlighet med överenskommelsens intentioner. - Samordna och utveckla kommunikation mellan lokal, regional och nationell nivå för att sprida goda exempel och ge ett stöd till utveckling och införande av ehälsa i kommunerna. Syftet är att stimulansmedlen ska uppnå största möjliga effekt i termer av nytta för den enskilde och möjlighet till effektivisering hos huvudmän och utförare. - Medverka i SIS (Swedish Standards Institute)arbete med standardisering av trygghetslarm, uppdraget till Handisam om digital teknik för ökad trygghet, service och delaktighet i hemmet, samt i Socialstyrelsens uppdrag om att ta fram och sprida underlag om användning av ledningssystem när det gäller trygghetslarm, utbildning om ehälsa och välfärdsteknologi, m.m. - Initiera och leda aktiviteter i nätverk på olika nivåer mellan kommuner, mellan kommuner och landsting, samt med enskilda utförare. Allt i syfte att sprida kunskap och erfarenheter om ehälsa i kommunerna, t.ex. om mobila lösningar. - Följa upp om syftet med överenskommelsen uppfylls i storstadslänen även om de valt att organisera sitt arbete på delvis annat sätt. I denna uppföljning bör det också ingå att bedöma om storstadslänen behöver någon annan typ av stöd än det som SKL ger övriga län. 21

91 - Samordna dialog med industrin, leverantörer, m.m. (3 miljoner kronor) Leda strategiska projekt - Ansvara för pilotstudie i några län av hur socialtjänsten kan finnas på 1177.se samt för att överväga för- och nackdelar med att även inkludera information från socialtjänsten i den elektroniska tjänst som är under utveckling och ska ge enskilda personer möjlighet att i ett personligt hälsokonto lagra uppgifter om sin hälsa. Primär målgrupp för båda studierna är personer med funktionsnedsättning. Föräldrastöd är ytterligare ett prioriterat område för socialtjänsten på 1177.se. Om möjligt bör pilotstudierna samordnas. SKL:s förstudie om socialtjänsten på 1177.se ska ligga till grund för studien. Arbetet ska göras i samverkan med E-hälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Handisam samt Hjälpmedelsinstitutet. (4 miljoner kronor) - Leda projekt, samordna insatser och sprida kunskap för att främja trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik, inklusive digitala trygghetslarm. I arbetet ingår att tillhandahålla ett praktiskt och lättillgängligt stöd till kommunerna i teknikskiftet från analoga till digitala trygghetslarm. SKL ska sprida kunskap om frågan genom chefsnätverk och politiska nätverk, för att aktivt bidra till att detta blir en ledningsfråga i kommunerna. SKL ska även utreda hur organisationen kan stödja utvecklingen av en säker och effektiv larmmottagning för digitala larm samt stödja denna utveckling. (2 miljoner kronor) - Leda projekt för att ta fram en nationellt sammanhållen it-infrastruktur för informationshantering inom socialtjänst och hälso- och sjukvårdsområdet. Parterna är överens om att målet är att skapa förutsättningar för olika it-system att fungera tillsammans, dvs. för teknisk interoperabilitet. Ett annat mål är att öppna upp marknaden för leverantörer av systemstöd och e-tjänster, så att fler aktörer kan konkurrera om utveckling av tjänster och produkter, vilket möjliggör prispress. Ett tredje mål är att skapa bättre förutsättningar för ett mobilt arbetssätt och användning av Nationell patientöversikt. Parterna är överens om att det finns stora behov av standardisering när det gäller informationsutbytet inom och mellan kommuner samt mellan kommun och landsting. En fördel med centrala, standardiserade lösningar är att det avlastar enskilda kommuner, genom att behov av kompetens och hantering av uppgifter m.m. kan flyttas från den enskilda kommunen till den centrala nivån. För invånarna kan det innebära att verksamheten blir mer likvärdig, tillgänglig och säker samt av högre kvalitet, allt till en lägre kostnad. Därför ingår det i SKL:s åtagande att ställa krav på eller upphandla lösningar och nationella tjänster avseende: - Nationella säkerhetslösningar. För ett effektivt och säkert utbyte av information inom olika delar av socialtjänsten och mellan socialtjänst hälso- och sjukvård krävs nationella säkerhetslösningar för identifiering, autentisering och rätt behörighet. Upphandlade tjänster för detta ska kunna ersätta och komplettera de tjänster som finns i dag och som huvudsakligen har skapats för landstingens hälso- och sjukvård (t.ex. SITHS, Sjunet och HSA, vars avtal löper ut under 2014 och 2015). I samband med att nya avtal tecknas är det angeläget att ställa krav på både modernisering och anpassning till kommunala förutsättningar och därmed hela socialtjänstens verksamhet. - Kommunikationstjänster, t.ex. för videokonferenser. - Informationsutbyte. Målet är att underlätta informationsutbyte inom socialtjänsten, med socialtjänst i andra kommuner, med utförare, med brukaren och hans eller hennes 22

92 närstående, med hälso- och sjukvården och med statliga myndigheter. Detta ske inom ramen för vad sekretesslagstiftning, personuppgiftslagen och annan relevant lagstiftning tillåter. Det behövs öppna gränssnitt mellan leverantörers olika it-stöd och system. I dag finns en struktur av särlösningar där förutsättningar för informationsutbyte mellan it-systemen är mycket begränsad och de tekniska lösningarna blir specialiserade i varje fall, vilket driver upp kostnader och tid till produktion. Hanteringen av ärenden inom socialtjänst blir komplicerad att följa, för såväl brukare som för handläggare och huvudmän. Nivån av it-mognad på respektive socialtjänst varierar och är starkt personberoende. Genom en nationell tjänsteplattform kan behoven av lokala och regionala särlösningar undvikas. E-delegationen har på regeringens uppdrag gjort en behovsinventering gällande itstandardisering för socialtjänst och angränsande områden inom hälso- och sjukvården. E- delegationen har gjort bedömningen att standardiserade processer och informationshantering skapar förutsättningar för säkert informationsutbyte mellan de olika aktörerna i och omkring socialtjänsten (SOU 2013:77, IT-standardisering inom socialtjänsten). Arbetet bör ta sin utgångspunkt i MSB:s (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) strategier och handlingsplaner kring informationssäkerhet inom vård och omsorg. Parterna är överens om att arbetet ska bedrivas i samverkan med Socialstyrelsen, Famna, Vårdföretagarna och andra relevanta myndigheter och organisationer. Det är angeläget att utvecklingen av en teknisk interoperabilitet går hand i hand med utvecklingen av rekommendationer och standarder för informationsinnehållet, dvs. den semantiska interoperabiliteten samt med det arbete E-delegationen har utfört inom arbetsutskottet för digital samverkan. Principer för samverkan presenteras i E-delegationens vägledning för digital samverkan. Socialstyrelsen ansvarar förutvecklingen av en semantisk interoperabilitet. De lösningar och tjänster som SKL ställer krav på eller upphandlar ska, där det är lämpligt, använda eller bygga på förvaltningsgemensamma tjänster som finns eller utvecklas, såsom Svensk E-legitimation och Mina meddelanden. (13,5 miljoner kronor) Enhetlig och strukturerad dokumentation inom socialtjänsten en grundbult för evidensbaserad praktik och för att rätt person ska ha rätt information, vid rätt tillfälle Parterna är ense om att den dokumentation som görs i socialtjänst och hälso- och sjukvård ska bli mer enhetlig och strukturerad på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag. Ett syfte med det är att den ska kunna användas för exempelvis uppföljning, styrning och förbättringsarbete på ett bättre sätt. Ett annat syfte är att den ska kunna återanvändas och delas digitalt mellan olika utförare och för olika syften, t.ex. för kvalitetsregister och statistik. Detta kan minska behovet av administration och manuell hantering. En strukturerad dokumentation kan också underlätta styrning och kontroll av behörigheter bland personalen, dvs. av vem som ska ha rätt att ta del av en viss information. På så sätt ger det också bättre förutsättningar för att både skydda den enskildes integritet och för att främja en trygg och säker omsorg med god kvalitet, genom att personalen har tillgång till relevant information, men endast sådan. 23

93 Att informationen är enhetlig och strukturerad på ett bra sätt är en viktig förutsättning för en evidensbaserad praktik och för att kunna dela information elektroniskt. Men för att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle krävs också att de juridiska förutsättningarna finns på plats. Regeringen tillsatte därför 2011 en utredning för att se över de juridiska förutsättningarna för en ändamålsenlig och mer sammanhållen informationshantering inom och mellan hälso- och sjuk-vården och socialtjänsten (dir. 2011:111). Utredaren kommer att lämna sitt slutbetänkande den 30 april Redan den 31 december 2013 kommer utredaren att presentera en delredovisning, där de möjligheter som befintlig lagstiftning ger för att praktiskt kunna utbyta uppgifter där så anses nödvändigt kommer att beskrivas. Regeringen avser att genom ett särskilt beslut 2014 ge Socialstyrelsen i uppdrag att fortsätta arbetet med den nationella informationsstrukturen och det nationella fackspråket för socialtjänst och hälso- och sjukvård. Uppdraget kommer bl.a. att innebära fortsatta insatser för att möjliggöra och stödja införande av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk i socialtjänsten genom att ta fram och sprida metoder, regler och utbildningsmaterial. Den nationella styrningen av dokumentationen i socialtjänsten behöver förtydligas. Under våren 2014 kommer Socialstyrelsen att publicera reviderade föreskrifter (SOSFS 2006:5), allmänna råd och en uppdaterad handbok om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS, det vill säga hela socialtjänsten. Detta är ett steg i att utveckla styrningen genom normering av nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk inom socialtjänsten Införande och utveckling av strukturerad dokumentation i äldreomsorgen och hemsjukvård Regeringen avser att i överenskommelsen om de mest sjuka äldre ge Socialstyrelsen i fortsatt uppdrag att introducera och stödja införandet av behovsinriktat och systematiskt arbetssätt, äldres behov i centrum (ÄBiC), med strukturerad dokumentation av äldres behov utifrån internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Under 2014 ska Socialstyrelsen erbjuda utbildning till lokala processledare som når samtliga kommuner samt ta fram stödmaterial och vägledning. I samverkan med SKL, Famna och Vårdföretagarna ska en plan utarbetas för förvaltning, fortsatt utveckling och genomförandestöd, inklusive regionalt stöd till processledare för ÄBiC från 2015 och framåt. Vidare avser regeringen att ge myndigheten i fortsatt uppdrag att vidareutveckla nationell informationsstruktur för socialtjänsten och för äldreomsorg samt för kommunal hälso- och sjukvård, vidareutveckla metoder för användning av nationellt fackspråk inom socialtjänsten samt utveckla klassifikation av socialtjänstens insatser. Regeringen och SKL har i nämnd överenskommelse också kommit överens om att införa en prestationsersättning till de kommuner som utbildat processledare i ÄBiC senast den 1 oktober

94 4.3.4 Trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik och trygghetslarm Parterna är överens om att digital teknik bör användas för att främja trygghet, service och delaktighet i hemmet. Den tekniska utvecklingen inom IT och telekommunikation ska komma till nytta för personer som till följd av ålder eller av andra skäl har en funktionsnedsättning. Målen med detta är bl.a. att de ska få bättre möjligheter att bo kvar i sin hemmamiljö, få stöd till egenvård och bättre hälsa samt stöd till ett fortsatt aktivt och socialt liv. Välfärdsteknologi gör det möjligt att arbeta på nya sätt i socialtjänsten och vården. Den gör det möjligt för äldre att vara mer delaktiga i det omgivande samhället. Vi behöver alla mänsklig närhet och empati. Men fysisk närvaro av en annan person är inte alltid möjligt. Välfärdsteknologi i tjänster för äldre ersätter inte mänsklig omvårdnad, men är ett komplement. Använt på rätt sätt, kan tekniken ge nödvändig trygghet och närhet. Personalen har ibland ett motstånd mot teknik som en del av omsorgsarbetet. Okunskap om äldre som teknikanvändare och närståendes syn på att teknik ska ersätta mänsklig omvårdnad är hinder för en bredare användning av teknik. Genom att visa teknikens möjligheter kan hinder rivas och motstånd överbryggas. Många studier visar att ensamhet får många äldre att hamna i en cirkel av försämrad hälsa och behov av akut sjukvård. Digital teknik kan användas för att bättre tillgodose äldre personers behov, för att ge ett rikare liv och för att förebygga ohälsa, i synnerhet för personer som har svårigheter att delta i aktiviteter och komma ut på grund av långa avstånd eller försämrad hälsa och funktionsförmåga. Andra möjligheter för hur digital teknik kan användas är att ordna gruppträffar med sjukgymnaster hemma hos brukarna, möten med sjuksköterskor eller föreläsningar av apotekare om läkemedel. Och inte minst skapa möjligheter för bibliotek, kulturella och idéburna organisationer att använda tekniken för att skapa meningsfull sysselsättning i hemmet. Insatser för att riva hinder: öka tydlighet och kunskap om teknik, juridik och ehälsa För att öka antalet innovationer samt göra det möjligt för mindre företag att ta fram nya tjänster och för utförare att verka i flera olika kommuner, är det viktigt med nationella standarder. En ökad nationell tydlighet kring vilka standarder som ska användas kan öka förmågan hos olika system att fungera tillsammans, dvs. bidra till en ökad interoperabilitet. Under 2013 har E-delegationen på regeringens uppdrag identifierat behoven av ITstandardisering inom socialtjänsten och angränsande områden inom hälso- och sjukvården (SOU 2013:77). Parterna är överens om att E-delegationens bedömningar ska tas tillvara i SKL:s arbete för att ta fram en nationellt sammanhållen it-infrastruktur för informationshantering inom socialtjänsten och hälso- och sjukvårdsområdet. På flera håll i landet har man börjat använda e-tjänster och digital teknik i socialtjänsten. Men osäkerheten är stor, både kring frågor om tekniska lösningar och om krav på informationssäkerhet såväl som kring vad som är tillåtet respektive lämpligt ur ett juridiskt, etiskt och integritetsmässigt perspektiv. För att få området allsidigt belyst är det angeläget med ett samarbete mellan flera olika aktörer. Brist på kunskap om ehälsa och 25

95 välfärdsteknologi i kommunerna är också ett hinder för att socialtjänsten ska kunna utvecklas genom ändamålsenlig informationshantering och användning av teknik. För att undanröja dessa hinder avser regeringen ge ett antal olika uppdrag till statliga myndigheter att, i samverkan med varandra, med SKL och andra lämpliga aktörer, ta fram tydlig och användbar information och en webbaserad utbildning om ehälsa och välfärdsteknologi. Ökad tydlighet om teknik, juridik och etik m.m. Regeringen har för avsikt att i särskild ordning ge Handisam i uppdrag att, i nära samarbete med Hjälpmedelsinstitutet (till dess att nya Myndigheten för delaktighet finns på plats), förtydliga och sprida information till kommuner och enskilda utförare om användning av digitala trygghets- och servicetjänster samt digital teknik inom socialtjänsten och den kommunala hemsjukvården. Med sådana tjänster avses t.ex. digitala trygghetslarm (både mobila larm (GSM) och larm med fast IP samt med GPS (positioneringslarm)), tele- och videokommunikation samt sensorer i hemmet. Digitala tjänster och digital teknik ska fungera på ett säkert och integritetsmässigt korrekt sätt och kunna komma alla till del, var de än bor i Sverige. En del av uppdraget bör gälla att förtydliga och sprida information om krav och möjligheter när det gäller larmmottagning, informations- och driftssäkerhet, teknik, täckning och standarder för användning av digitala tjänster och digital teknik. Detta ska göras i samverkan med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Socialstyrelsen, Swedish Standards Institute (SIS), Post- och Telestyrelsen (PTS) och SKL. En annan del av uppdraget bör gälla att förtydliga och sprida information om krav och möjligheter när det gäller juridik, integritet och etik för användning av digitala trygghetsoch servicetjänster och digital teknik för den enskilde. Behovet av detta gäller i synnerhet för personer med nedsatt beslutsförmåga. Detta ska göras i samverkan med Socialstyrelsen, SKL och andra aktörer som bedöms vara relevanta. Uppdraget ska, i den mån det är relevant, samordnas med Handisams uppdrag angående teknisk utveckling inom vård och omsorg om personer med nedsatt beslutsförmåga. I uppdraget ingår att delta i standardiseringsarbeten inom området. Arbetet bör bl.a. kunna bidra till ökad samordning av upphandling av digital teknik inom socialtjänsten och vården. Utbildning om ehälsa och välfärdsteknologi Regeringen har för avsikt att i särskild ordning ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en webbaserad utbildning om ehälsa och välfärdsteknologi i socialtjänsten. Utbildningen ska utformas med utgångspunkt i användarnas behov inom socialtjänsten (t.ex. biståndshandläggare, vårdbiträden, verksamhetschefer, politiker). Den bör täcka väsentliga områden som t.ex. strukturerad dokumentation och enhetliga termer och begrepp, nationell patientöversikt, e-tjänster, nya sätt att jobba med mobila lösningar för dokumentation och informationsåtkomst, juridik, ledning och styrning. Uppdraget ska genomföras i samarbete med SKL, Handisam/HI och Famna. 26

96 Stöd och standardisering för säkra trygghetslarm Trygghetslarm är en del av den kommunala verksamheten och det kommunala ansvaret för äldre och personer med funktionsnedsättning. Larmen bidrar till trygghet för dem som behöver det. I ordet trygghet ligger en förväntan att det är något som alltid ska fungera. Därför är det viktigt att ha i åtanke att tekniken i sig kan sluta fungera. Den som tillhandahåller trygghetslarm tar på sig ett ansvar för att minimera riskerna för detta. Det ingår i kommunens kvalitetsarbete i allmänhet att på ett planerat och systematiskt sätt följa upp och utveckla alla delar av sin verksamhet, inklusive trygghetslarmen. Regeringen har för avsikt att i särskild ordning ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och sprida information om ett stöd till kommunerna om hur de kan använda sig av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, när det gäller trygghetslarm. Socialstyrelsen ska även medverka i SIS arbete med standardisering av trygghetslarm, för att undvika dubbelarbete och få till stånd samordnade lösningar. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Det ska också användas för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Det systematiska förbättringsarbetet ska bestå av riskanalys, egenkontroll och hantering av avvikelser. Hur kommunen hanterar frågor om inställelsetid vid larm, hantering av information om larmens funktionalitet, etc. är exempel på frågor som bör hanteras inom ramen för kommunens ledningssystem. Socialstyrelsens förskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete trädde i kraft den 1 januari I mars 2013 startade SIS (Swedish Standards Institute) ett standardiseringsarbete för att stärka säkerheten i trygghetslarmstjänsterna i teknikskiftet från analog teknik till digital, internetbaserad teknik. Detta på initiativ av Hjälpmedelsinstitutet, flera kommuner och ett antal leverantörer. Regeringen har för avsikt att bevilja SIS medel för att leda arbetet med att utveckla europeiska standarder för hela värdekedjan för trygghetslarm, dvs. alla nya krav och tjänster som uppkommer p.g.a. bytet av telekommunikationslösning och bytet av tekniklösning hos larmmottagarna. Syftet är bl.a. att underlätta för leverantörer att utveckla och leverera nya produkter och tjänster kring trygghetslarm, minska handelshinder och skapa större möjligheter för kommuner att välja leverantör. SIS ska även medverka i det arbete som Handisam ska få i uppdrag att göra, om förtydligad information om digitala tjänster och digital teknik. Vidare ska SIS ska samordna ett nordiskt samarbete kring standardisering av larm. 5 NATIONELL PROJEKTLEDNING, SAMORDNING OCH KOMMUNIKATION På SKL finns en lednings- och samordningsfunktion för de olika utvecklingsarbeten som SKL ansvarar för i denna överenskommelse. I lednings- och samordningsfunktionen ingår bland annat att informera om satsningarnas innehåll och mål. När det gäller ehälsa så preciseras SKL:s åtaganden i avsnitt Lednings- och samordningsfunktionen utarbetar genomförandeplaner för de delar som avser stöd till evidensbaserad praktik och följer upp regionalt satta mål som samlat redovisas till parterna. Ansvariga för aktuella delområden har kontinuerlig kontakt med 27

97 huvudmännen och stödjer de processer som pågår, till exempel genom att sprida kunskap, goda exempel och ordna nätverksträffar. Under 2014 fortsätter SKL att vidareutveckla denna lednings- och samordningsfunktion för att öka tydligheten kring hur de olika delarna i överenskommelsen hänger ihop. Det är vidare angeläget med en fortsatt samordning med andra närliggande överenskommelser och utvecklingsarbeten. Syftet med detta är att förenkla för huvudmännen att utnyttja synergieffekter och göra det tydligt hur de olika satsningarna hänger ihop. En viktig del i detta är att samordna återrapporteringen från huvudmännen för att bidra till en tydligare helhetsbild av satsningarna. Under 2014 fortsätter också extra insatser för att kommunicera innehållet i överenskommelsen som inleddes under SKL ansvarar för att förmedla medel till länen. För området ehälsa ansvarar SKL också för förmedling av medel till Famna och Vårdföretagarna. 6 ÅTERRAPPORTERING Staten och SKL är ense om att insatserna i överenskommelsen ska följas upp och återrapporteras, både avseende evidensbaserad praktik och ehälsa. SKL ska för de insatser de ansvarar för, lämna en slutlig verksamhetsrapport till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars I rapporten ska SKL redogöra för vilka aktiviteter som genomförts, hur arbetet utvecklats utifrån uppsatta mål och om uppsatta mål med insatsen inte uppnåtts redovisa orsakerna därtill. I den slutliga verksamhetsrapporten kommer SKL även att lämna en sammanställning av resultatet av 2014 års utvecklingsarbeten som omfattas av överenskommelsen 2014, och som bedrivits på regional nivå. SKL ska också lämna en delredovisning av sina insatser till Regeringskansliet (Socialdepartementet), senast den 15 oktober Till den ska finnas en prognos över bidragsförbrukningen Därutöver ska avstämningar ske löpande under året. Den slutliga verksamhetsrapporten och delredovisningen ska ange Regeringskansliets diarienummer för överenskommelsen och för regeringens beslut om utbetalning. De ska också vara undertecknade i original av en behörig företrädare för SKL. 7 BESLUT OM UTBETALNING AV MEDEL Beslut om utbetalning av medel som ska användas av SKL i enlighet med överenskommelsen sker i regleringsbreven för anslagen 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, anslagspost 8 Utvecklingsmedel Socialstyrelsen (Socialstyrelsens disposition) ( kronor), 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete, anslagspost 5 Övriga utvecklingsmedel (Kammarkollegiets disposition) ( kronor), Sammantaget kronor. 28

98 Anslagen avser utgiftsområde 9. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet/Socialstyrelsen. Rekvisitionen ska innehålla den information som framgår av bilaga 3. Rekvireringen av medel ska ske senast den 1 december Rätten till bidrag förfaller om rekvisition inte inkommit inom denna tid. Rekvisitionen ska vara undertecknad i original av en behörig företrädare för SKL. 8 REDOVISNING AV EKONOMISKA MEDEL OCH ÅTERBETALNING Parterna är eniga om att verksamhetsredovisningen ska ske per projekt/insatsområde för samtliga delar i denna överenskommelse i de fall inget annat har angetts. En ekonomisk redovisning för kalenderåret som visar hur medlen använts ska lämnas till Kammarkollegiet senast den 31 mars Redovisningen ska innehålla den information som framgår av bilaga 2. Av den ekonomiska redovisningen ska framgå hur SKL har fördelat medel som enligt överenskommelsen ska gå ut till regioner respektive län. Den ekonomiska redovisningen ska vara undertecknad i original av en behörig företrädare för SKL. Ekonomichefen (eller motsvareande) ska granska och intyga uppgifterna under punkt tre i den ekonomiska redovisningen. Underskrift i original samt information om eventuella avvikelser och åtgärdsförslag ska finnas med i redovisningen. Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet/Socialstyrelsen senast den 31 mars Om redovisning inte inkommer i tid kan Regeringskansliet (Socialdepartementet) återkräva stödet. Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Kammarkollegiet/Socialstyrelsen har också rätt att begära in kopior av räkenskaper och övrigt underlag som rör bidragets användning. 9 UTVÄRDERING AV ÖVERENSKOMMELSEN Statskontoret har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera formerna för överenskommelsen som beskrivs i den plattform staten och SKL antog i juni Statskontoret ska också följa upp och utvärdera i vilken utsträckning överenskommelsen bidrar till att förbättra förutsättningarna för socialtjänsten att arbeta evidensbaserat och att använda informationsteknik. Statskontoret ska mellan åren 2011 och 2013 årligen lämna en delrapport senast den 1 november. En slutrapport ska lämnas senast den 1 september Regeringen avser att i särskild ordning ge Socialstyrelsen i fortsatt uppdrag att 2014 följa upp hur stimulansmedel inom ehälso-området används. Som grundkrav vid utbetalning av stimulansmedel gäller att dessa ska återbetalas till SKL senast den 15 februari 2015 om 29

99 villkoren för användningen av medlen inte uppfylls. Socialstyrelsen ska även följa upp användningen av ehälsa i kommunerna i form av redovisning av nyckeltal, som bl.a. har sin utgångspunkt i målen för överenskommelsen. GODKÄNNANDE AV ÖVERENSKOMMELSEN Överenskommelsen blir giltig när den godkänts av regeringen och Sveriges Kommuners och Landstings styrelse samt under förutsättning att riksdagen ställer erforderliga medel till förfogande. För staten genom Socialdepartementet För Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm den december 2013 Stockholm den december 2013 Ragnwi Marcelind Statssekreterare Håkan Sörman Verkställande direktör 30

100 Bilaga 1 Fördelning av medel Insatser för evidensbaserad praktik Belopp, miljoner kronor Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling 16,5 Regionalt utvecklingsarbete barn och unga 22,75 Regionalt utvecklingsarbete funktionsnedsättning 22 Nationellt webbstöd 2 Socialtjänstbiblioteket 0,3 Öppna jämförelser med mera 5 Utvecklingsprogrammet leda för resultat 5 Samverkan ideella organisationer 2,5 Samordning och projektledning 8 Summa 84,05 Insatser för ehälsa Stimulansbidrag kommuner 60 Regionala samordnare ehälsa 10 Standardisering av digitala trygghetslarm 2,5 Projektledning m.m hos SKL för digitala trygghetslarm 2 Stöd om ledningssystem för kvalitet och trygghetslarm 2 Information om teknik, juridik, etik m.m. för digitala 6 trygghets- och servicetjänster Utbildning om ehälsa och välfärdsteknologi 5 Samordnare idéburna och privata utförare 1 Projektledning för nationellt sammanhållen it-infrastruktur 13,5 Projektledning, samordning och spridningsaktiviteter av SKL 3 Pilotstudie om socialtjänsten på 1177.se och HälsaFörMig 4 Enhetlig och strukturerad dokumentation 17,5 Uppföljning ehälsa (av stimulansmedel och fortsatt utveckling, 3 uppföljning och redovisning av nyckeltal för ehälsa) Summa 129,5 Totalt 213,55 31

101 Bilaga 2 Information som ska ingå i rekvisition och ekonomisk redovisning av medel Rekvisition 1. Kontaktuppgifter - Bidragsmottagare - Organisationsnummer - Kontaktperson - Postadress - Telefon inklusive riktnummer - Faxnummer - E-postadress 2. Bidrag som ansökan avser - Regeringskansliets diarienummer för bakomliggande överenskommelse Regeringskansliets diarienummer för regeringsbeslut avseende utbetalning - Överenskommelsens benämning - Belopp som rekvireras - Rekvisitionen avser perioden 3. Uppgifter för utbetalning - Bankgiro/Plusgiro - Önskad betalningsreferens 4. Underskrift i original av behörig företrädare - Bidragstagaren intygar att lämnade uppgifter är riktiga samt försäkrar att bidraget kommer att användas enligt den gemensamma överenskommelsen - Datum - Underskrift - Namnförtydligande Ekonomisk redovisning 1. Kontaktuppgifter - Bidragsmottagare - Organisationsnummer - Kontaktperson - Postadress - Telefon inklusive riktnummer - Faxnummer - E-postadress 2. Bidrag som ansökan avser - Regeringskansliets diarienummer för bakomliggande överenskommelse Regeringskansliets diarienummer avseende regeringsbeslut för utbetalning - Överenskommelsens benämning - Summa bidrag enligt överenskommelsen - Summa bidrag som utbetalats från regeringen/regeringskansliet - Period som den ekonomiska redovisningen avser 3. Redovisning av verksamhet eller aktivitet - Bidrag som erhållits av regeringen/regeringskansliet - Kostnader - Kostnader (specificera större kostnadsposter) - Summa kostnader - Medel som inte har förbrukats (bidrag kostnader) 4. Ekonomichefens (eller motsvarande) granskning av den ekonomiska redovisningen - Alt 1: N.N. (ekonomichefen eller motsvarande) intygar att den ekonomiska redovisningen under punkt 3 är korrekt - Alt 2: N.N. (ekonomichefen eller motsvarande) bedömer inte att den ekonomiska redovisningen under punkt 3 är korrekt (avvikelserna och eventuella åtgärder ska också redovisas) - Namn - Befattning - Telefon inklusive riktnummer - E-postadress 5. Underskrift i original av behörig företrädare - Bidragstagaren intygar att lämnade uppgifter är riktiga - Datum - Underskrift - Namnförtydligande 32

102 Bilaga 3 Återrapporteringstillfällen för hela överenskommelsen och specificerat på delprojekt under år 2014 och oktober 2014 samtliga insatser delredovisas, 31 mars 2015 slutlig verksamhetsrapport. 33

103 INFORMATION Vårt dnr: 13/ Avdelningen för vård och omsorg Michelle Bornestad Sändlista: Ordföranden i landstingsstyrelsen landstingsdirektören Ordföranden i styrelsen för region-/kommunförbund direktören Ordföranden i socialnämnd (eller motsvarande) förvaltningschefen Ordföranden i kommunstyrelsen kommunchefen Information om viktiga datum under 2014 avseende överenskommelser som har inriktning på socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting tecknade i december 2013 ett antal överenskommelser med regeringen. Samtliga handlar om stöd till utvecklingsarbete för god kvalitet inom socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård: Stöd till en evidensbaserad praktikför god kvalitet inom socialtjänsten, inklusive ehälsa. Stöd till utveckling av barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården samt Stöd till utveckling av brukarmedverkan genom stöd till brukarråd. Sammanhållen och vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa. Den 10 januari 2014 skickades länsvis, samlad information om de olika satsningarna ut till länen. Detta är en bilaga till föregående utskick och innehåller information om viktiga datum som länen har att förhålla sig till i sitt arbete under För ytterligare information och eventuella frågor, kontakta Per Albinsson: , per.albinsson@skl.se. Sveriges Kommuner och Landsting Hans Karlsson Avdelningschef, Avdelningen för vård och omsorg Åsa Furén-Thulin Sektionschef, Sektionen för vård och socialtjänst Per Mosseby Avdelningschef, Avdelningen för digitalisering Åsa Zetterberg Sektionschef, Center för esamhället Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

104 Vårt dnr: 13/ (6) Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet i socialtjänsten, inklusive ehälsa, 2014 Regionalt utvecklingsarbete Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling (16,5 miljoner kronor). Regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården (22,75 miljoner kronor). Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning (22 miljoner kronor). Viktiga datum För samtliga dessa satsningar gäller följande: April 2014: En mall för länens återrapporteringar om utvecklingsarbetet under 2014 skickas ut av SKL. 6 februari 2015: Länens rapporter om utvecklingsarbetet under 2014, inklusive ekonomisk redovisning, ska skickas till SKL senast detta datum. 31 mars 2015: SKL lämnar en slutlig verksamhetsrapport till Socialdepartementet senast detta datum. Utveckling av ehälsa grundkrav för att få behålla pengarna 1. Länet lämnar in en konkret projektplan över vad som ska genomföras inom de målområden som man avser satsa på och på vilket sätt detta förväntas bidra till nytta för den enskilde eller möjlighet till effektivisering hos huvudmän och utförare. 2. Varje kommun i länet visar ett beslut från relevant nämnd eller styrelse om att påbörja processen att etablera konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik, inklusive att övergå till digitala trygghetslarm. 3. Länet presenterar en uppdragsbeskrivning för den regionala samordnaren. Viktiga datum mars 2014: Grundkraven vara uppfyllda och redovisade till SKL senast detta datum.

105 Vårt dnr: 13/ (6) Utveckling av missbruks- och beroendevården (Kunskap till praktik), 2014 Utvecklingsarbete 1. Stöd till utveckling av barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården, 12 miljoner kronor. Av dessa medel erhåller huvudmännen/länen merparten 9,3 miljoner kronor och 2,2 miljoner kronor ges till stöd för utveckling av mentorskap i föräldrarollen genom brukarorganisationer. 2. Fortsatt stöd till länen för utveckling av missbruks- och beroendevården enligt (prop. 2012/13:77) lagändring om överenskommelser mellan landsting och kommuner. Länen rekvierar pengar direkt från Kammarkollegiet för detta utvecklingsarbete efter inlämnad genomförandeplan till SKL. SKL erhåller 2,5 miljoner kronor för att stödja länens arbete och stärka brukarmedverkan. Av dessa medel utbetalas kronor för stöd till utveckling av brukarmedverkan samt kronor genom direkt stöd till de regionala brukarråden (19 län à kr). Viktiga datum oktober 2014: Länen rapporterar/redovisar de genomförda aktiviteterna och erhållna medel till SKL (punkt 1 enligt ovan). Redovisningen gäller även den verksamhet som genomförts med stöd av medel från Kammarkollegiet.

106 Vårt dnr: 13/ (6) Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre, 2014 Utvecklingsarbete Utvecklingsledare ett regionalt kunskaps- och förbättringsstöd när det gäller att utveckla en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre (66 miljoner kronor). Analysarbete i syfte att utveckla ett lokalt och mellan huvudmännen gemensamt analysarbete av indikatorerna Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar (24 miljoner kronor). Grundläggande krav för prestationsersättning 1. Ledning i samverkan och aktuell handlingsplan Det ska i länet finnas en struktur för ledning och styrning i samverkan. Det ska finnas ett gemensamt politiskt förankrat beslut om en aktuell handlingsplan för 2014 avseende förbättringar i vård och omsorg om mest sjuka äldre med särskilt fokus på en sammanhållen vård- och omsorg. 2. Kvalitetsledningssystem Under 2014 ska kommuner och landsting dokumentera hur det systematiska förbättringsarbetet har bedrivits när det gäller vård och omsorg om äldre enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) kapitel 5. För stöd se även SKL:s Vägledning (Bestnr: 5285). Viktiga datum augusti 2014: Ett underlag som redovisar att grundkrav 1 och 2 är uppfyllda ska vara SKL tillhanda senast detta datum. 15 augusti 2014: Återrapportering som redovisar uppföljning av utvecklingsledarnas arbete och vilka aktiviteter som genomförts i länet ska vara SKL tillhanda senast detta datum. Löpande: Den lokala analysgruppen ansvarar för att löpande återföra resultat och erfarenheter från sitt analysarbete till Ledningskraft och den nationella analysarbetsgruppen.

107 Vårt dnr: 13/ (6) Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa, 2014 Utvecklingsarbete Överenskommelsen omfattar 62,5 miljoner kronor för SKL:s arbete inom ramen för utveckling och stöd till kommuner och landsting för utvecklingssatsningar. Utvecklingsstöd för insatser till barn och unga (33,5 miljoner kronor) Utvecklingsstöd för insatser till vuxna med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik (27,5 miljoner kronor) Samordningsfunktionen (1,5 miljoner kronor) Prestationsbaserade medel 2014 Överenskommelsen består utöver medel till utvecklingsarbete av 630 miljoner kronor till den prestationsbaserade satsningen, varav 250 miljoner kronor går till kommuner och 380 miljoner kronor till landsting. Prestationsmål till kommuner A3: Barn och unga: Samordnad individuell plan (SIP) (100 miljoner kronor) B3: Omfattande behov: Inventering (150 miljoner kronor) Prestationsmål till landsting A4: Barn och unga: Samordnad individuell plan (SIP) (50 miljoner kronor) A 1 och 2: Barn och unga: Tillgänglighet (180 miljoner kronor) B2: Omfattande behov: Heldygnsvård (50 miljoner kronor) B1: Omfattande behov: Kvalitetsregister (100 miljoner kronor) Viktiga datum 2014 För den prestationsbaserade satsningen gäller följande datum: 1 mars 2014: Bedömningskriterier klara från Socialstyrelsen för prestationer maj 2014: SKL tillhandahåller ett inmatningsverktyg för prestationerna. 31 juli 2014: Begäran om förhandsgranskning av webbinformation för grundkrav 2 ska ha lämnats i inmatningsverktyget.

108 Vårt dnr: 13/ (6) 1 september 2014: Begäran om förhandsgranskning av överenskommelse om samverkan för grundkrav 1 ska ha lämnats i inmatningsverktyget. 2 september 2014: Förhandsgranskning av grundkrav 2 ska ha gjorts och återkopplats till landsting och kommuner av Socialstyrelsen. 30 september 2014: Uppgifter för den slutliga bedömningen av grundkrav 2 ska vara inrapporterade till SKL via inmatningsverktyget. 1 oktober 2014: Förhandsgranskning av grundkrav 1 ska ha gjorts och återkopplats till landsting och kommuner av Socialstyrelsen. 1 november 2014: Kommuner och landsting ska ha lämnat in underlag för bedömning i inmatningsverktyget gällande grundkrav 1 samt prestationsmål A3, A4, B2 och B3. 14 november 2014: SKL lämnar över underlag till Socialstyrelsen. 28 november 2014: Resultat för prestationsmål A1 och A2 lämnas av SKL till Socialstyrelsen. 30 november 2014: Socialstyrelsen lämnar sin slutgiltiga bedömning till regeringen. December 2014: Regeringen fattar beslut om utbetalning av prestationsmedel. Slutet av december 2014: Rekvirering av medel ska ha skett före årsskiftet. Mer info om hur detta ska ske kommer.