kontakt Stor efterfrågan på lövvirke Nu lanseras skördarmätning Egen skog ger fantastiska möjligheter Webbutbildning förklarar Södramodellen

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 6 december 2011 Stor efterfrågan på lövvirke Nu lanseras skördarmätning Egen skog ger fantastiska möjligheter Webbutbildning förklarar Södramodellen Röjsågsutbildning en aha-upplevelse

2 innehåll #6/11 14 Kvinnliga skogsägare allt fler Andelen kvinnliga skogsägare har fördubblats sedan 1970-talet. Södra lägger stor vikt vid att synliggöra och engagera de kvinnliga medlemmarna. Hela medlemskåren ska känna sig hemma i Södra, förklarar Marie Hallén, som valdes in i Södras styrelse vid föreningsstämman i maj. 18 Första planen i nya systemet Nu får jag mer ordning på det jag gör. Det säger Paul Johansson i Linneryd, som fick den första Gröna planen levererad i det nya systemet Skogsägarplan. Jonny Svensson och Mats Gustafsson har varit med i utvecklingen av det nya verktyget och har gjort den första planen. Nu görs allt digitalt. 24 Mannerstörm har fisk på lut Lutfisk är uppskattad svensk festmat sedan 500 år. Förr åt vi den året runt, numera läggs den vita och nyttiga fisken mest upp på våra jultallrikar. En som vet hur lutfisken tillagas och serveras är Leif Mannerström, en av Sveriges mest kända och prisbelönta kockar. Jag älskar lutfisk, säger han. 32 Det går utför också i Södraland Den som vill åka utför i vinter kan lugnt stanna i södra Sverige. Här finns bra skidanläggningar för nybörjare och barnfamiljer. Två anläggningar finns på svenska 15-i-topplistan. Vångabacken är den sydligaste lift- och skidanläggningen. 38 Dags för cirklar om Skogens vatten I början av året presenterades boken Skogens vatten som rönt stor uppmärksamhet. Intresset bland skogens vattenmiljöer är stort. Nu är det dags för en studiekampanj som vänder sig till skogsägare, entreprenörer och andra som är intresserade av skogens vattenfrågor. Till våren startar studiecirklar. 3 Ledare: Finansiell oro men ett ganska gott år 4 Stor efterfrågan på lövvirke 6 Stubbskörd åter igång på försöksområden 8 Marknadsläget 9 Virkesmarknaden 10 Kinda mäter enbart in furu Fakta om tillredningen Miljoner till träbyggnadsgrupp 12 Längdstyrning av grovt furutimmer gör alla till vinnare Utbildning ger enhetlig kunskapsbas 13 Branschsamarbete för giftfria skogsplantor 14 Allt fler kvinnliga skogsägare 16 Nu lanseras skördarmätning Södras niomånadersrapport 18 Paul fick första skogsbruksplanen i nya systemet 20 Södra bygger framtidens tennishall 22 Hållbart familjeskogsbruk 10-årsjubilerade Distributionscentral stängs Södra Timber begränsar produktionen 24 Fisk på lut 26 Webbutbildning gör det enklare 28 Fantastiska möjligheter med egen skog 31 Nordligaste byggvarukedjan samarbetar med Södra 32 Åk utför i Södraland 34 Samarbete för långsiktig lönsamhet 36 Medlemsinfo 36 En aha-upplevelse för cirkelledare De vann biobiljetter 38 Dags för studiekampanjen Skogens vatten 39 Stort intresse köpa grön el 40 Råd inför generationsskifte Elspalten: Rakt på sak Datum för årsmöten 41 Handeln med insatskapital 42 Frågeställningar för ägarmöten Möjlighet att nå ekologisk balans 44 Redan frö från tredje förädlingsgenerationen Dispens för snytbaggeskydd 45 Bestenprojektet läggs ner Merima ska utveckla cellulosafibern 46 Varje julklapp en dubbel gåva 48 På gång: Kul inför jul Sveriges nationalparker: Muddus Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Redaktör: Sven-Eric Petersson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Carin Bengtsson, Frida Nielsen, Sven-Eric Petersson och Åsa Wernersson Annonsering: Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com Adress: Södrakontakt, Växjö Medlemsnät: Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Mixi Print, Olofström, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Välkommen med förslag på innehåll! sven-eric.petersson@sodra.com Omslagsbild: Nötter hör till det nyttigaste vi äter vid jul. Blanda gärna olika sorters nötter och njut av såväl goda smaker som nyttiga mineraler, vitaminer och fetter. Som vanligt gäller det dock att inte överdriva bra fett är fortfarande fett. Foto: Eijer Andersson

3 3 Finansiell oro men ändå ett ganska gott år för Södra Nu navigerar vi återigen i vatten som rörts upp av en finansiell oro. Det här året inleddes med relativt starka ekonomiska förtecken, men allmänekonomin har alltmer präglats av den osäkerhet som följer av den internationella finansiella oron. Den växte sig framför allt stark i början under sommaren och har sedan fortsatt att sätta dagordningen för den ekonomiska politiken och de finansiella marknaderna. Europas, USA:s och världens politiker sliter med uppgiften att lösa problemen på nationsnivå och forma regelverk och färdväg från här och nu och ut ur krisen. Vår huvuduppgift i Södra i detta läge är att ta vårt ansvar som företagare och så gott det går lindra de negativa effekterna utan att samtidigt bygga upp nya problem längre fram. Därför har vi meddelat produktionsbegränsningar inom både sågverksverksamheten och massaproduktionen för att dämpa lageruppbyggnad. Samtidigt inleder vi även produktion i industriell skala av det nya massabaserade kompositmaterialet DuraPulp. Materialet har under ett par år rönt uppmärksamhet för sina egenskaper i kombination med att det är förnybart och biologiskt nedbrytbart. En lampa och en barnstol har varit mest i rampljuset hittills. Med hjälp av den ökade produktionstakten väntar många nya spännande användningsområden framöver. I kombination med den starka inledningen på året så är vi tillsammans medlemmar, medarbetare och affärspartners på väg att lägga det ganska goda Södraåret 2011 till handlingarna. Jag önskar er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Vi var i en liknande situation för inte så länge sedan. Strävan efter ansvarsfull lagerhantering var en viktig åtgärd från Södra under den ekonomiska krisen Det är en av de kortsiktiga åtgärder som vi vet betyder mycket och något som vi kan påverka själva. Därför gör vi det. Leif Brodén, Koncernchef Men vi gör mer än så. Både på lång och kort sikt fortsätter vi vässa oss själva med vårt produktivitetsarbete. Fram till skrivande stund i slutet av november har genomförandetakten varit 83 medarbetarförslag i veckan. Hittills i år betyder det genomförda förslag. Den årliga positiva resultateffekten av dessa idéer är 123 miljoner kronor. I oktober invigde vi det nya toppmoderna sågverket i Värö, en viktig del av företagets åtgärder för ökad konkurrenskraft inom sågade trävaror. Ett annat exempel på ett viktigt steg för framtiden är produktionen av textilmassa i Södra Cell Mörrum som startar i dagarna. Projektet har precis som sågverksbygget gått relativt snabbt att genomföra. Produktionsstart sker ett år efter styrelsebeslutet.

4 4 Södras välutbildade lövgrupper vet hur lövtimmer apteras och hur hårt det ska gallras. Den här skördaren ingår i löv- gruppen i Snapphanebygdens verksamhetsområde. Stor efterfrågan på lövvirke Rätt skött kan lövskogen ge bra utdelning för skogsägaren. Efterfrågan på björk är stor både som lövmassaved och som björkkubb. Den stora efterfrågan på lövmassaved hänger samman med den lövbaserade produktionen av textilmassa som nu startat i Södra Cell Mörrum och sågverket i Traryd behöver björkkubb, säger skogsdirektör Håkan Svensson. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Mats Samuelsson Med rätt skötsel finns det en god ekonomi i lövskogen. Det finns avsättning för alla sortiment av löv. Priserna på lövmassaved är historiskt höga, lövtimmer betalas bra och på energisortimenten har prisnivån aldrig varit högre. Södra Interiörs lövsågverk i Djursdala och Traryd behöver ökade volymer i björk och ek. Försäljningen av sågat löv har tagit fart och förväntas bli rekordhög i Sågtakten på löv beräknas till upp emot m 3 fub kommande år, säger Håkan Svensson. I dag importerar Södra lövmassaved men vill öka anskaffningen Sverige för att möta behovet som nästa år beräknas till 1,1 miljoner kubikmeter lövmassaved. Med tillverkningen av textilmassa behövs FSC-certifierad lövmassaved, helst från medlemmarnas skogar. Det avspeglar sig också i priserna: för rensorterad björkmassaved betalas 350 kronor per m 3 fub. Produktionen av textilmassa innebär att mer lövmassaved än tidigare går till Mörrum och mindre till Mönsterås. Anskaffningen är ändå lika viktig över hela Södras medlemsområde för att med virkesbyten och tågtransporter göra den så effektiv som möjligt. Skogsstyrelsens beräkningar visar att det finns en stor potential för ökad löv avverkning. I Götaland uppgår den årliga tillväxten av löv till 5,6 miljoner m 3 fub. Under senaste femårsperioden avverkades ungefär hälften av tillväxten och förrådet av löv ökade med mer än 3 miljoner m 3 sk per år. Med en sådan potential här hemma känns det onödigt att behöva importera, säger Södras skogschef Göran Örlander.

5 Mörrum behöver FSC-certifierad lövmassaved När du läser detta har produktionen av textilmassa startat vid Södra Cell Mörrum. Tillverkningen baseras på lövved och totalt produceras ton textilmassa om året. Genom att använda sulfatprocessen för tillverkningen blir Södra unikt i Europa och globalt är det också ovanligt med björk som råvara. När det gäller råvaran är det viktigt att inblandningen av övrigt löv, mestadels asp, är så jämn som möjligt och att barkningen blir effektiv. Vi hoppas kunna använda björk från våra medlemmar i stället för att importera. Och för textilmassaproduktionen är det viktigt att björken är FSCcertifierad precis som vår pappersmassa, säger projektledaren Daniel Hillström. Traryd ska såga mer björk Nästa år räknar Södras lövsågverk med att ett behov på nästan kubikmeter lövtimmer. Lövsågverket i Traryd har stort behov av björkråvara. Björk används i stora volymer vid möbeltillverkning. Kina har av miljöhänsyn dragit ner sin avverkning av björk med procent. Därför finns en stor efterfrågan av björk i Asien samtidigt som också Baltikum och Polen behöver stora volymer av björk. Det avspeglar sig i en för tillfället hög prisnivå. Totalt räknar Södras lövsågverk i Djursdala och Traryd nästa år med att såga nästan m 3 fub lövtimmer, varav m 3 fub ek och m 3 fub björk. I Traryd vill vi ha en större andel björk i lövkubben och hoppas kunna öka från dagens 50 procent till 70 procent, säger fabrikschefen Fredrik Petersson. Björken ska vara uppsågad i mitten av maj för att undvika problem med lagringen. Fram till semestern och efter semestern sågas andra trädslag, till exempel ek som klarar överlagringen bättre, säger Fredrik. Textilproduktionen i världen ökar med cirka 4 procent varje år. Framförallt ökar konsumtionen av textilier i Asien där också 80 procent av världens textilproduktion finns. De senaste åren har produktionen av cellulosabaserade textil fibrer ökat med 7 procent medan produktionen av bomull ökat med 2 procent och syntetfiber med 5 procent. Lövsågverket i Traryd hoppas att björkandelen i lövkubben ökar från 50 till 70 procent. Sågutbytet är en viktig parameter för lönsamheten vid sågverken. Vi arbetar kontinuerligt med att höja utbytet och där spelar kröken på timret stor roll. Därför vill vi ha så rak stock som möjligt. Lövsågverken använder självklart också andra trädslag, framför allt asp. Provleveranser av centrumvaran som truckklossar och emballage kommer inom kort att göras till Södra Timber Värö och Södra Timber Orrefors. Bra sidobrädor går till Grimslöv som tillverkar bastupanel eller bastulav. Före årsskiftet ska m 3 fub bok sågas i Traryd för att främst användas för Södra Interiörs tillverkning av limfog och trösklar, men en del kommer att exporteras till Asien. Bra betalt med rätt skötsel För att lyckas med lövskog krävs hög aktivitet. Den som sköter sin lövskog kan få bra utdelning, men till skillnad mot barrskogsskötsel går det inte att skjuta åtgärder framför sig ett eller annat år, säger Södras löv expert Anders Ekstrand. I lövskogen gäller det att göra alla åtgärder i rätt tid men med hög aktivitet läggs också en säker grund för god ekonomi. Det gäller att röja och gallra i tid, annars får träden för små kronor. En bra grundregel är att trädet till hälften ska ha en grön krona och till hälften kvistfri stam. Då optimerar man både tillväxt och värde, säger Anders Ekstrand. Han säger att det vanligaste misstaget som skogsägarna gör är att skjuta på skötseln för att det som ska bort ska användas till ved. Med gran kan man vänta både ett, två och tre år med en gallring, men inte med löv. Utan rätt skötsel blir lövskogen en samling klena träd med små tofsar i toppen. I mars-april blir det alltid en puckel med leveransvirke. Det vore önskvärt att sprida ut dessa leveranser också till december, januari och februari. När det gäller björk är viktigt att den är huggen när den inte savar, alltså från slutet av september fram till sista mars. Efter 1 april minskar björkens lagringsbarhet dramatiskt och det är bråttom att såga den. Södra har välutbildade lövgrupper på de flesta verksamhetsområden. De vet hur lövtimmer ska apteras och att lövskogsskötsel innebär att röja och gallra tillräckligt hårt. Det vanligaste misstaget är att ta för svagt och i lövskog betyder det att arbetet får göras en gång extra, säger Anders Ekstrand. De som funderar kring skötsel och avverkning hittar broschyrer om lövskogsskötsel och aptering av lövtimmer på Södras Skogsägarnät. Här hittar du lövskötselbroschyren: Presentationsbroschyrer Här hittar du broschyren om aptering av lövtimmer: Apteringsinstruktioner1 5 NYA SKOGSÄGARNÄTET - EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE SKOG.SODRA.COM

6 6 Stubbskörd åter igång på försöksområden Efter ett kortare stopp är nu Södras försöksverksamhet med stubbkörd igång igen. I en ny överenskommelse med Svenska FSC medverkar Södra i en nationell försöksplan tillsammans med universitet, forskningsinstitut och andra FSC-certifierade skogsföretag för att skaffa kunskap om och utvärdera stubbskörd. Text: Carin Bengtsson Foto: Mats Johansson Södra började skörda stubbar efter stormen Gudrun. Under närmare två år tog en maskin med specialtillverkat aggregat hand om stormstubbarna på dåvarande Alvesta skogsbruksområde. Sedan 2009 har försöken i Södras område bedrivits i ordinarie bestånd. Stubbar är det största möjliga tillskottet av energisortiment från skogsbruket sedan groten har plockats ut. Syftet med försöken är att testa produktionsmetoder och logistik, och att ta reda på hur kunderna kan hantera stubbflis som bränsle. Stubbskörd på slutavverkningshyggen ger dessutom möjlighet till en bättre markberedning, vilket ökar förutsättningarna för lyckad återbeskogning. Om det fanns rotröta i det avverkade beståndet är stubbskörd ett bra sätt att minska risken för nya skador. Samarbete Södra genomför försöken med stubbskörd i samarbete med Skogforsk och SLU som använder sig av Södras verksamhet som underlag för studierna. Skogforsk undersöker de tekniska, produktionsmässiga och ekonomiska aspekterna på stubbskörd, medan SLU driver forskningsprojekt om bland annat stubbskördens miljöpåverkan. Stubbskörd i Södras regi följer Skogsstyrelsens rekommendationer för stubbskörd. Rekommendationerna innebär bland annat att alla lövstubbar ska lämnas på hygget och dessutom procent av volymen barrstubbar. Stubbar får inte skördas på fuktig eller blöt mark, på finjordsrika marker eller på marker med stor lutning. Vid stubbskörd ska dessutom skyddszoner lämnas mot vattenmiljöer. Samråd För skogsägare certifierade enligt FSC tillkommer ytterligare regler för stubbskörd. Bland annat ska lokala intressenter erbjudas samråd innan stubbskörd påbörjas och extra insatser göras för att informera om stubbskörd. Kravet på samråd innebär att FSC-certifierade medlemmar som skördar stubbar i egen regi måste anmäla detta till Södra för vidare rapportering till FSC. Sommaren 2011 slöts en ny överenskommelse om forskningsförsök med stubbskörd inom Svenska FSC. Syftet är att skapa en bättre kunskapsbas om stubbskördens möjligheter och påverkan på miljön. Södra driver fortsatt praktiska försök i samråd med Skogsforsk och SLU och koncentrerar nu arbetet till tre försöksområden inom Södra. DuraPulp vann Innovative Product of the Year Södra tog emot pris i Bryssel för materialet DuraPulp. Potentialen i Södra Cells nya biokompositmaterial, DuraPulp, bekräftades när det vann första pris i kategorin Innovative Product of the Year på PPI Awards i Bryssel. PPI Awards är den enda globala tävlingen som tillägnas massa- och pappersindustrin och lyfter fram prestationer i företag, enskilda massabruk och av personer i branschen. I kategorin Innovative Product of the Year belönas företag som lyckas övervinna alla hinder och tillverka nya produkter som verkligen sticker ut på marknaden och är betydelsefulla för slutkonsumenterna. Priset är mycket glädjande. Ett viktigt uppdrag för Södra är att tillsammans med innovativa samarbetspartners utveckla framtidens råmaterial baserat på förnybar, skoglig råvara. DuraPulp har gett oss en utmärkt start, säger Henrik Wettergren, affärsområdeschef för tryckpapper och specialpapper på Södra Cell International. DuraPulp är ett biokompositmaterial som består av speciellt utvald massa från Södra och en förnybar biopolymer. Det nedbrytbara materialet är starkt, tåligt och står emot vatten väldigt bra. Det har tidigare blivit uppmärksammat genom designlampan W101 och barnstolen Parupu.

7 7 Farmi CH260HFEL Kampanjen fortsätter: Pris nu: : :- Stödben och kran är monterat på traktorn och ingår ej i flishuggen. Succéflisen! Förmodligen Sveriges mest sålda flishugg. OBS! Dubbla huggskivor. Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Ord. pris: :- Extra kvistbrytare Dubbla huggskivor Justerbara knivar 3-25 mm Kraftiga fingerknivar Några viktiga detaljer som bidrar till Farmi s välkända fliskvalitet! Första klass i skogen! PALMS P ton/6,8 m. Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan. Teleskopiska stödben. Kraftig ramstyrning. Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator. Rek. ca.pris: :-. Palms har 14 modeller skogsvagnar från 4,7 m räckvidd och 8 tons lastkapacitet till 8,4 m och 14 ton. Vissa vagnar kan beställas med 4WD hjälpdrift. Hitta din närmaste återförsäljare på nordfarm.se nordfarm.se Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskin i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad.

8 8 Lägre produktionstakt i sågverksindustrin men olika trender för pappersmassa Sågverken bromsar produktionen till följd av den fortsatt svaga konsumtionen av trävaror. Överproduktion av massa ökar lagren och sätter press på priserna. Den svaga efterfrågan i Europa fortsätter medan Kina har köpt massa på lager. Produktionen av skogsbränsle håller god takt. Text: Carin Bengtsson, Åsa Wernersson, Frida Nielsen. Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm Sågade trävaror Den fortsatt svaga konsumtionen av trävaror tvingar sågverksindustrin att bromsa produktionen, särskilt i Sverige där flera sågverksföretag vidtar marknadsstopp eller andra åtgärder för att anpassa sin produktion till efterfrågan. Den svenska produktionen är på väg mot en takt som motsvarar en årstakt av 16,0 milj m 3 /år, jämfört med 17,0 milj m 3 under förra året. Den kraftigaste sänkningen av produktionen ser vi i södra Sverige, där lönsamheten för sågverksindustrin har varit som sämst under Lagernivåerna i både Finland och Sverige ligger på en balanserad nivå, och vår bedömning är att kundernas lager generellt är låga. Den stora osäkerheten i ekonomin i Europa gör kunderna osäkra och de vågar inte spekulera i höga lager, utan köper bara exakt det de behöver för stunden. Den svenska marknaden, hittills en av Södra Timbers starkaste marknader, har gått in i en mer osäker framtid. Nybyggnationen av bostäder har bromsat in kraftigt, och har tvingat husfabrikerna att varsla ett flertal gånger. Efterfrågan från emballageindustrin visar också tecken på lägre efterfrågan när verkstadsindustrins orderingång går ner. Bygghandeln är dock stabilare, eftersom renoveringssektorn fortfarande inte är lika konjunkturkänslig. Holland, en stark marknad för Södra Timber de senaste åren, har visat en allt sämre efterfrågan, till stor del orsakad av den allmänna osäkerheten i den europeiska ekonomin. Bedömningen är att med en lägre produktion i sågverksindustrin kommer en balans att hittas under nästa år mellan utbudet och den lägre efterfrågan i Europa. Detta skapar förutsättningar för successiva prisjusteringar och bättre resultatutveckling nästa år. Massamarknaden Den finansiella krisen i Europa påverkar marknaden och konjunkturen är nedåtgående. Åtstramningspaket med pengar från hushållssektorn till offentlig sektor minskar den ekonomiska aktiviteten i privat sektor och det påverkar papperskonsumtionen negativt. Konsumtionen i Europa är just nu betydligt lägre än under fjolåret och även om statsfinanserna kommer på rätt köl försämras konjunkturen, säger marknadsanalytiker Åke Axelsson. Just nu finns en överproduktion på massa vilket skapar ökade lager och eventuellt med prispress nedåt. Det är främst i Europa som efterfrågan på massa är svag och sjunker medan trenden i Asien är en annan då Kina har köpt massa på lager. Hur dessa köp kommer att påverka vet vi först i ett senare skede. Men antagligen kan det bli en period av lageravveckling och spekulation kring priset på massa. Nu är det viktigt att få ordning på statsfinanserna i Europa för att skapa ett förtroende för att komma tillbaka på rätt väg igen. På längre sikt är efterfrågan på mjukpapper och specialpapper fortfarande god medan efterfrågan på tryckpapper förväntas fortsätta minska av strukturella skäl. Biobränsle Takten i Södra Skogsenergis leveranser har under hösten varit lägre än under samma period förra året. Den ökade dock i november tack vare omslaget till kyligare väder. På grund av inställda tåg har ytterligare volymer motsvarande GWh tappats. Produktionen av skogsbränsle håller god takt utan större produktionshinder och efter höstens stora regnmängder råder åter normalläge. Produktionsbegränsningarna vid de egna och konkurrerande sågverk, inte minst Setras stora produktionsbegränsning, innebär ett avbräck i leveranserna av biprodukter till kraftvärmemarknaden. På sikt leder också den lägre avverkningstakten till minskad tillgång på grot. Tillsammans med signalerna om att biobränslevolymer saknas lokalt ökar våra möjligheter att i vinter sälja biobränsle på spotmarknaden, säger biobränslechefen Urban Blomster. I Finland saknas torv motsvarande 6 TWh till följd av dålig väderlek vid skörden i somras. Även torvskördarna i södra Sverige var dåliga och sammantaget kommer detta att påverka marknadsutvecklingen under Efterfrågan på pellets börjar nu överstiga tillgången och efter prissänkningar under årets andra och tredje kvartal har priserna åter börjat stiga.

9 9 Virkesmarknaden Minskad efterfrågan på barrtimmer Rapporterna om produktionsbegränsningar på sågverk runt om i Sverige duggar tätt. Vikande efterfrågan på trävaror tillsammans med en otillfredsställande lönsamhet gör att produktionsnivån måste anpassas. Även i våra grannländer kommer signaler om att produktionstakten anpassas till rådande marknadsläge. Text: Olof Hansson Foto: Mats Samuelsson Den försvagade konjunkturen märks också på massamarknaden som de senaste månaderna präglats av prissänkningar och stigande lager. Massaved Efterfrågan på fiberråvara är normal. Utbudet och lagret av fiberråvara i Sverige är mycket gott. I södra Sverige gäller detta framförallt på barrmassaved. Avverkningen av löv har inte kommit upp i förväntad takt under hösten vilket medfört att lagren med löv massaved är lägre. Med tanke på satsningen på lövbaserad dissolvingproduktion (textilmassa) i Mörrum är det viktigt att hålla ett högt tempo i lövavverkningarna framåt. Succesivt ökar efterfrågan på lövmassaved och framförallt på FSC-certifierad björkmassaved. Timmer Det tuffa läget för sågverken börjar nu avspeglas i lägre efterfrågan på barrtimmer till följd av de aviserade produktionsbegränsningarna. Lägre efterfrågan tillsammans med dålig lönsamhet avspeglas i vikande timmerpriser över hela landet. Utbudet av rotstående skog har ökat under hösten och är i dag större jämfört med första halvåret. Till skillnad från barrsortimenten är efterfrågan på sågbar björk och ek mycket god. Utmaningen nu ligger i att hålla uppe flödet av de sågbara lövsortimenten för att möta den ökande produktionstakten vid lövsågverken i Traryd och Djursdala. Skogsbränsle Den varma inledningen av hösten har medfört att leveranserna till kraftvärmekunderna legat på en lägre nivå jämfört med förra säsongen. Efterfrågan stiger i takt med att kylan kommer. Produktionen av grotflis i skogen är hög och vi står starkt rustade för att möta den ökande efterfrågan.

10 10 Från årsskiftet mäter Kinda Under hösten har ströläggaren flyttats från det nedlagda sågverket i Åtvidaberg till Kinda och håller nu på att tas i drift. Södra Timber Kinda är mitt uppe i förvandlingen till ett rent furusågverk. Tallandelen har successivt ökat under hösten och från årsskiftet kommer endast furu att mätas in. En utvecklingsplan ska ge sågen en rejäl ansiktslyftning mot ökad effektivitet och bättre arbetsmiljö/säkerhet. Hela investeringspaketet ska vara genomfört sommaren Text: Åsa Wernersson Foto: Jonas Englund, Mats Dahlgren Södra Timber ser en möjlighet i att tillvarata det bättre furutimret i området för behovet finns. Därför övergår man till ren furuproduktion och sågverket kommer att producera cirka kubikmeter furu om året. Kinda är med sin moderna bandsåglinje mycket väl lämpad att såga furu och klarar hög produktion med högt sågutbyte. Satsningen innebär att Södra Timber får två specialiserade furusågverk, Kinda och Unnefors, som blir skickliga på att hantera kvalitetstimmer, säger Dan Forslund, platschef för Södra Timber Kinda. Under hösten har ströläggaren flyttats från det 7,3 miljoner till träbyggnadsgruppen vid Linnéuniversitetet Vinnova och industrin finansierar tillsammans forskningsprojektet Nytt paradigm för hållfasthetssortering av konstruktionsvirke. Forskningsledare är Anders Olsson, professor i byggteknik vid Linnéuniversitetet. Projektet går ut på att utveckla framtidens metoder för att sortera konstruktionsvirke i olika hållfasthetsklasser. Olika plankor är olika starka och passar för olika ändamål. Därför är det viktigt att kunna sortera virke på ett bra sätt så att materialet kan utnyttjas maximalt. Forskargruppen i träbyggnadsteknik har forskat på området i många år och har nu nått intressanta resultat. De arbetar med en ny metod som går ut på att utnyttja mätdata från laserskanning på ett nytt sätt. Med metoden ska man kunna nå betydligt högre precision i sorteringen än vad man kan idag. I projektet ska metoden vidareutvecklas och verifieras för att så småningom kunna tillämpas i industriell skala. Arbetet kommer att bedrivas i nära samverkan mellan Linnéuniversitetet, forskningsinstitutet SP Trätek och näringslivet. Halva projektbudgeten består av insatser i form av eget arbete från de medverkande företagen, bland andra Södra Timber. Vi är mycket glada för denna möjlighet att gå vidare med våra forskningsresultat, säger professor Anders Olsson. Att få utveckla något som är så intressant rent vetenskapligt och samtidigt har stor kommersiell potential på en internationell marknad är särskilt stimulerande, avslutar han.

11 11 enbart in furu nedlagda sågverket i Åtvidaberg till Kinda och fundament till råsorteringsdelen har gjutits. Automatkantverket flyttas från det nedlagda sågverket i Värö och ska tillsammans med paketläggare vara klar i mars. Även råsorteringen flyttas från Värö och ska tas i drift under maj och juni. Vi installerar också en ny rökgaskondenseringsanläggning för att kunna få ut mer effekt från pannan. Den tas i drift under hösten Södra Timbers styrelse har ställt sig bakom en utvecklingsplan om en övergång till furuproduktion. Frågan om en ombyggnad av justerverket till en automatsortering kommer slutligen att diskuteras i Södra Timbers styrelse på decembermötet, säger Dan. Dan Forslund Ökad service och kvalitet Kompetensen hos de anställda ökar med fokusering på ett trädslag i stället för två och resultatet på sorteringen blir bättre. Vi kan hålla högre servicegrad på furu eftersom vi inte längre kör kampanjer med gran och furu. Vi får ett kontinuerligt flöde av furuprodukter. Att inte behöva genomföra trädslagsbyten i torkarna ger högre och jämnare kvalitet torkmässigt. Det är även enklare att optimera torkningsprocessen med enbart ett trädslag. Före övergången till furu sågade Kinda hälften gran och hälften furu. Från årsskiftet kommer granen att i första hand gå till Mönsterås. Det kommer även att ske externa köp eller byten. För skogsägaren är det ingen skillnad att hugga före eller efter årsskiftet. Prislistan för Kinda sattes för två månader sedan och gäller tillsvidare. Där har vi tagit hänsyn till Kindas övergång till furusågning. Har man frågor är det viktigt att ta kontakt med sin lokala skogsinspektor. Lång medellängd För att tillreda furutimret på bästa sätt är det viktigt för den självverksamme att komma ihåg att det är olika längder som efterfrågas på det klena och det grova timret (se faktaruta). För att våra entreprenörer ska vara riktigt uppdaterade på aptering av furu genomfördes en utbildning som syftar till att öka kunskapen om vilka längder som efterfrågas, säger Dan (se separat artikel på nästa sida). Viktigt att komma ihåg! Lång medellängd ska eftersträvas. Det är stor skillnad på vilka längder som efterfrågas i klenare respektive grövre (28+) talltimmer cm Här efterfrågas endast sexdecimetersmodulerna 37, 43, 49, 55 dm. 28+ cm 46 dm prioriteras framför 43 dm. Enda korta längden som ska apteras är 34 dm, inte 37 dm. Notera att i det grova timret är idealet en relativt jämn fördelning av längder 46 dm och längre. forts. nästa sida Det avgörs i skogen Du ser dina insatser växa i takt med skogen själv. För STOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGET precis som i skidskytte, gäller det att planera. Så att du när du kommer fram till målet, kan få in fullträffen. För skogen är din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu större. Vi ger dig en riktigt bra ränta, det finns ingen beloppsgräns vid insättning och du kan använda kontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, gå in på: eller kontakta ditt närmaste kontor.

12 12 Längdstyrning av grovt furutimmer gör alla till vinnare Kraven är höga i Nordafrika och Mellanöstern när det gäller längderna på grovt furutimmer. Sedan i mars drivs ett projekt för att förbättra längdspecifikationen på de varor som sågas ur grovt furutimmer för dessa marknader. Genom att göra rätt blir alla vinnare. Skogsägarens timmer utnyttjas på ett ännu bättre sätt, Södra skapar förutsättningar för högre lönsamhet och kunden i Nordafrika får de efterfrågade produkterna, säger Johan Alvarsson, projektledare. Text: Åsa Wernersson Foto: Mats Dahlgren Gruppen som har arbetat med projektet har hittat en rad olika faktorer som påverkar längdspecifikationen, till exempel timmer beställning, kapningsinstruktioner på sågverket och apteringsinstruktioner till skördarförare. Dessa förbättringspunkter håller nu på att Tio skördarförare har samlats i mätstationen på Södra Timber Kinda för att diskutera längder och kvalitet på grovt furutimmer. Det är extra nervöst för skördarförarna Jacob Ulmbrant och Jonas Klint från Tranås verksamhetsområde. De har avverkat det timmer som ska beskådas och får nu facit på hur de utfört uppdraget. Text och foto: Åsa Wernersson Södra har vid nio tillfällen under hösten genomfört utbildning för samtliga 90 skördarförare på Region Öst. Vi gör det för att Södra Timber Kinda blir fururent och för att peka på de förbättringspunkter som kommit fram i vårt produktivitetsprojekt om längdstyrning. Alla ska ha samma information och kunskap med sig ut i det dagliga arbetet för att kunna göra ett bättre jobb, säger utbildaren Göran Carlsson. Speciella krav I utbildningen får skördarförarna information om Södra Timber Kindas kunder: vilka de är, hur de genomföras och ska följas upp under våren. I Nordafrika och Mellanöstern efterfrågas främst långa längder. Vi har på samtliga regioner genomfört förändringar i timmerbe- Patrik Wass och Johan Alvarsson ställningen relaterade till produktönskemålen. De anpassade beställningarna minskar våra hyllvärmare och därmed vår kapitalbindning, säger Johan. Extra grepp har också tagits när det gäller kapningsinstruktioner på sågverket och medarbetare i justerverket har utbildats för att kunna avgöra när är lönsamt att kapa eller inte. Den utbildningen gör oss ännu bättre på att ta fram de produkter som just nu efterfrågas på mark- Utbildning ger enhetlig kunskapsbas Här diskuterar skördarförarna längder och kvalitet på grovt furutimmer för att minimera fel. efterfrågade produkterna ser ut och vad de ska användas till. Nästa punkt att diskutera är hur timret ska se ut för att kunna såga dessa produkter. En tredjedel av Kindas volym kommer att gå till Nordafrika och Mellanöstern, där länderna har en speciell kravspecifikation och längre längder dominerar. De vill endast ha fem längder, varav fyra är längre än 4,60 meter. När Södra Timber beställer volymen av Södra Skog görs datafiler, så att apteringsdatorn i skördaren ställer in sig på hur timret ska apteras. Skördarföraren måste bedöma kvalitet, kvist och rakhet men också om stocken har röta och om så är fallet ändra manuellt. Svårare att aptera Det är svårare att aptera tall än gran. Vissa krokiga stockar går att såga, andra inte. På utbildningen får skördarförarna en koppling mellan sitt ögonmått och verkligheten i mätramen. Vid varje utbildningstillfälle medverkar någon av skördarförarna som har avverkat det parti som studeras. Det blir givetvis lite extra spänt för dem att få facit över sitt arbete, säger Göran. Hur gick det då för Jacob och Jonas, skördarförarna som fick sitt parti utvärderat? Jag är nöjd med utfallet. Här ser jag timret på ett helt annat vis än vad jag gör i maskinen. Det är ljussatt och det finns inget ris eller aggregat i vägen. Jag tycker det är nyttigt med sådana här teoretiska dagar och att få sågens perspektiv på vårt arbete. Det ökar förståelsen för varandras arbete, säger Jacob. Även Jonas var nöjd med utfallet: Ja, jag tycker det fick klart godkänt. Givetvis fanns det någon miss, men det är ju för att minimera felen som vi är här i dag. naden. Det är viktigt att kapa rätt på sågverken för att utnyttja råvaran på bästa sätt och skapa värde för våra kunder, säger Johan. Gruppen har också tagit fram en lathund till skördarförarna för att de enklare ska kunna se vad som efterfrågas. Under hösten har Södra också genomfört en utbildningssatsning för alla 90 skördarförare i Region Öst (se artikel nedan). Projektet har varit ett samarbete mellan Södra Skog och Södra Timber. Vi har ett bra engagemang i gruppen. Det är roligt att jobba tillsammans över gränserna som vi gjort i det här projektet. Nu pratar vi samma språk och förstår varandras förutsättningar på ett mycket bättre sätt, säger Patrik Wass, en av deltagarna i projektet. Jonas Klint och Jacob Ulmbrant är skördarförare i Tranås verksamhetsområde och fick vid det här utbildningstillfället facit på hur de utfört uppdraget. Göran Carlsson tycker att utbildningen ger en enhetlig kunskapsbas som skördarförarna kan dra nytta av i vardagen.

13 Branschsamarbete för giftfria skogsplantor 13 Södra Odlarna planerar att tillsammans med Ramlösa Plantskola och Sundins Skogsplantor introducera ett giftfritt skydd mot snytbaggen. Södra Odlarna har inlett samarbete med Ramlösa Plantskola och Sundins Skogsplantor för att skydda barrotsplantor och PluggPlusEtt-plantor från angrepp av snytbagge, utan att använda insektsgifter. Plantorna ska skyddas med ett vax som är speciellt framtaget för att skydda skogsplantor mot insektsangrepp, en lösning som i nyligen utförda studier visat goda resultat. Skyddet beräknas kosta omkring en krona per planta. Det finns idag ingen storskalig och giftfri metod för att skydda barrrotsplantor och PluggPlusEtt-plantor så det känns naturligtvis spännande att vara med och utveckla den nya metoden, säger Göran Örlander, skogschef i Södra. De tre plantproducenterna har lagt en gemensam beställning på en maskinprototyp som ska kunna applicera vaxet på barrots- och PluggPlus- Ett-plantor. Maskinen kommer att testköras under vintern/våren 2012 och vaxade plantor kommer att finnas till försäljning redan under Tekniken kommer därefter att utvärderas och utvecklas ytterligare. Vi är tre stora aktörer på marknaden för barrots- och PluggPlussEttplantor så det känns både naturligt och roligt att vi samarbetar i denna viktiga fråga, säger Andreas Alvehus, projektledare på Södra Odlarna. Barrots- och PlugPlusEtt-plantor behandlade med vax beställs precis som övriga plantor från Södra via Skogsägarnätet eller via din skogsinspektor. Plugg Plus Ett-planta behandlad med vax. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på FTG Cranes AB Blästergatan 2, Vänersborg Tfn: Fax: info@ftgforest.com

14 14 Kvinnliga skogsägare

15 15 I Sverige har andelen kvinnliga skogsägare fördubblats sedan mitten av 1970-talet. Förklaringen står att finna i allt från det moderna skogsbruket till generationsskiften och hur skogsägandet registreras. Södra lägger stor vikt vid att synliggöra och engagera de kvinnliga medlemmarna, något som även gäller för andra minoriteter inom kåren. Text Stefan Hedner Foto Carlo Baudone allt fler Fakta / Marie Hallén Ålder: 48 år. Bor: På gård i Sollebrunn i Västergötland. Familj: Gift och har fyra barn. Arbete: Jobbar deltid på LRF Konsult med EU-frågor, EU-ansökningar, deklarationer och bokslut. Tillsammans med sin man brukar hon även gården, som är hans föräldrahem, med 300 hektar växtodling och 250 hektar skog. Förtroendeuppdrag: Ledamot av Södras styrelse sedan maj Intressen: Föder upp och kör in nordsvenskar för att köra med i skogen. Jagar gärna. mångfald en möjlighet för Södra Traditionellt har den svenska skogen ägts och brukats av män. Även om männen fortfarande är i majoritet, har andelen kvinnliga skogsägare ökat stadigt de senaste decennierna. Idag är ca 40% av alla skogsägare i Sverige kvinnor. Inom Södra är andelen något lägre, men studerar man de nya medlemmarna är trenden tydlig. 40% av alla nya medlemmar i Södra är kvinnor. Flera anledningar Södras medlemschef Magnus Berg ser flera förklaringar till trenden: Idag är det precis lika lätt för kvinnor som för män att sköta sin skog. Den muskelkraft som kanske krävdes förr är inte längre nödvändig, eftersom det är enkelt att köpa den hjälp man behöver med de tyngsta arbetsmomenten. Även bland manliga skogsägare är det för övrigt ganska få som till exempel hugger själva. Magnus Berg pekar också på dagens generationsskiften, som ofta ser annorlunda ut jämfört med förr. Då var det vanligt att en av sönerna i familjen gick i faderns fotspår och tog över skogen. Idag delar ofta en hel syskonskara på fastigheten och sköter den tillsammans. Trenden förstärks också av att vi registrerar medlemmarna på ett annat sätt idag. Förr var det skogsfastigheten som var registrerad medlem och den var oftast skriven på mannen i familjen. Idag registrerar vi individer. Det innebär att om en man och en kvinna äger en fastighet tillsammans, kommer båda att vara registrerade som medlemmar. Alla ska känna sig hemma I takt med att de kvinnliga medlemmarna ökat i antal har också arbetet med att synliggöra och engagera dem blivit allt viktigare. Det är angeläget att hela medlemskåren känner sig hemma i Södra, förklarar Marie Hallén, som i maj i år valdes in som ny ledamot i Södras styrelse. Alla olika grupper ska känna att Södra är till för dem och att verksamheten passar deras behov. Hemma på gården i västgötska Sollebrunn har Marie fram tills för några år sedan arbetat heltid tillsammans med sin man med både växtodling och skog. Marie är utbildad lantmästare och delar numera sin tid mellan gården, deltidsarbete på LRF Konsult samt styrelseuppdraget för Södra. Tidigare har hon även varit ordförande för Sollebrunn Öst skogsbruksområde. För att medlemmarna ska känna sig hemma i föreningen är det viktigt att de förtroendevalda också speglar medlemskåren, säger Marie. Därför behöver det finnas representanter från alla olika grupper bland de förtroendevalda. Vi behöver kvinnor och män, unga och gamla, utbor och stadsbor, rutinerade skogsägare och nya. Mångfald ger styrka Marie Hallén understryker att det inte handlar om representation för rättvisans eller sakens skull. Genom att låta alla typer av skogsägare komma till tals ökar mångfalden och därmed också höjden i diskussionerna. Mångfalden skapar förutsättningar för en ännu starkare organisation. När alla är olika ökar den samlade kunskapen. Det är en övertygelse inom Södra som har resulterat i ett styrelsebeslut om att samtliga Södras organ senast 2014 ska bestå av minst en tredjedel kvinnor. Det gäller allt från styrelse och valberedning till förvaltningsråd och förtroenderåd. För att nå hela vägen gäller det att engagera de olika grupper som finns. I undersökningar har det visat sig att de som tillhör en minoritet inte sällan känner sig okunniga jämfört med sin omgivning. Därför arbetar skogsbruksområdena med aktiviteter som riktas speciellt mot kvinnor eller andra grupper. Det kan t.ex. handla om att bjuda in kvinnliga skogsägare till röjningskvällar, att starta studiecirklar eller använda sig av LRF:s utbildningar i mötesteknik eller ledarskap. När alla får synas och när alla vågar begära ordet, då ökar också mångfalden och styrkan i vår organisation.

16 16 Södra har ambitionen är att införa betalningsgrundande skördarmätning på samtliga verksamhetsområden till sommaren Södra lanserar skördarmätning Södra lanserar betalningsgrundande skördarmätning på fyra verksamhetsområden. Med skördarmätning förkortas tiden kraftigt från det skördaren lämnar avverkningen tills medlemmen får slutredovisning. Långasjö, Mönsterås, Åtvidaberg och Oskarströms verksamhetsområde har börjat köpa skog med denna nya köpform. Ambitionen är att införa skördarmätning på samtliga verksamhetsområden till sommaren 2012, säger råvaruchefen Olof Hansson. Text: Åsa Wernersson Foto: Per Carlsson, Mats Samuelsson För tall differentieras priset utifrån beståndets medelkvalitet. Detta kvalitets- index beräknas utifrån genomsnittlig ålder och brösthöjdsdiameter. Betalningsgrundande skördarmätning är en ny mätnings- och prissättningsmodell som testats och utvärderats under lång tid. Bakom denna lansering ligger ett långvarigt forsknings- och utvecklingsarbete för att säkerställa alla delarna i processen. Skördarmätning är en nyhet i Sverige, men i vårt grannland Finland används mätmetoden i de flesta avverkningar. Skogforsk har konstaterat att skördarmätning har samma mätnoggrannhet som traditionell mätning, säger Olof. Betalning vid skördarmätning baseras inte på sortimentsprislistor utan på nyframtagna prislistor, så kallade stamprislistor. Grunden i en stamprislista är att priset per kubikmeter beror på trädslag och det individuella trädets brösthöjdsdiameter. För tall differentieras priset utifrån beståndets medelkvalitet. Detta kvalitetsindex beräknas utifrån genomsnittlig ålder och brösthöjdsdiameter, säger Olof. Kvalitetssäkring En viktig faktor för att kunna lansera skördarmätning i full skala på alla verksamhetsområden är att kvalitetssäkra skördarna. Redan i dag har vi ett stort antal kvalitetssäkrade skördare och det arbetas för att fler ska tas i drift. Skördarförarna utför regelbundet en manuell kontrollmätning. De stammar som kontrolleras rapporteras och jämförs med skördarens mätning av samma stammar, säger Olof. VMF följer och reviderar som oberoende part resultaten från förarnas egenkontroll. VMFs skördarmätningsrevisorer gör även regelbundna fältbesök hos avverkningsgrupperna. Skördarmätning med stampris ger stora möjligheter. För skogsägaren är den största fördelen att redovisningen av uppdraget kan ske mycket snabbare. I dag kan en redovisning i värsta fall ta flera månader men med skördarmätning kan besked komma redan samma vecka. Personalen på verksamhetsområden lägger mycket tid på att kontrollera hur det går med slutredovisningar. Genom att korta väntetiden blir verksamheten produktivare. Apteringen av virket utifrån industrins krav underlättas. Exempelvis kan förändrade längdönskemål från sågverken tillgodoses utan att betalningen till skogsägaren påverkas.

17 Niomånadersrapporten Lägre leveranser och ökad osäkerhet Södras rörelseresultat för årets första nio månader blev 879 MSEK (1 994 MSEK samma period i fjol) vilket motsvarar en avkastning på sysselsatt kapital på 11 procent (27). Det lägre rörelseresultatet jämfört med samma period förra året förklaras av högre virkeskostnader, valutakurseffekter, lägre leveransvolymer, branden i Södra Cell Mönsterås och en svag marknad för sågade trävaror. Marknaden präglas av den osäkerhet som råder runt effekterna av skuldkrisen i Europa och USA. I andra änden har vi globalt höga virkeskostnader som en balanserande faktor. Dessutom fortsätter efterfrågan i Asien och framförallt Kina att hålla i sig, säger Södras koncernchef, Leif Brodén. Hur snabbt osäkerheten vänder och marknaderna bottnar och vänder tillbaka avgörs framför allt av den fortsatta politiska hanteringen av skuldkrisen, säger Leif Brodén. Massamarknaden präglades av en fortsatt bra prisnivå, i historisk jämförelse. En viss nedgång i priset mätt i dollar under perioden kompenserades av en dollarförstärkning gentemot kronan. Ackumulerat snittpris uppgick under årets tre första kvartal till 983 dollar per ton för blekt barrsulfatmassa och till 853 dollar per ton för lövmassa. Ökade massalager Producenternas lager av massa ökade under kvartalet. Mest ökade lagren av kortfibrig massa. De europeiska kundernas lager av inköpt massa fortsatte att ligga på historiskt låga nivåer. Leveranserna av massa uppgick till ton ( ). Södras lager av massa har under året ökat med ton till ton ( ). Marknaden för sågade trävaror präglades fortsatt av en avmattning av efterfrågan. Marknadsaktiviteterna inom nybyggnationer är fortfarande låga såväl i Europa som i USA. Konsumtionen av trävaror i Sverige och övriga länder i Europa påverkas även av hur husförsäljningen av befintliga hus går. Denna marknad har efter sommaren haft lägre aktivitet än tidigare. Södras leveranser av sågade trävaror minskade med kubikmeter under årets första nio månader till kubikmeter ( ). Det finns tecken på en viss produktionsanpassning nedåt hos sågverkssektorn i Sverige och Europa för att möta den försvagade marknaden. Effekten av detta har vi dock inte sett än, säger Leif Brodén. garmin GPS en självklarhet för alla skogsägare! GPSMAP 62S Såglinjen på nya sågverket i Värö Det nya sågverket i Värö startade sin produktion och trimmas in under kvartalet, samtidigt som den gamla sågen på platsen stängdes. Det nya sågverket har en årskapacitet på cirka kubikmeter och är en investering på cirka 1 miljard kronor. Tillgången på fiberråvara har varit högre än normalt i hela landet. Försörjningen av Södras industrier har varit stabil med stabila utsikter även för resten av året. Det gäller likaledes försörjningen av Södras produktion av lövträ som kraftigt ökat sina volymer genom konverteringen av sågverket i Traryd till en lövträsåg. Även i Norge har råvarutillgången ökat. En utveckling mot högre försörjningsgrad av norsk inhemsk råvara till Södras verksamheter i Norge fortsätter. Efterfrågan på skogsbränsle är fortsatt god. Utbudet är högt och marknaden är balanserad. Prispress Inom interiörprodukter så har försäljningen till svensk bygghandel utvecklats väl, med prispressen från importerade varor som ett ständigt närvarande inslag. Även exporten har haft en god utveckling på marknader som Japan, Tyskland, Kina och Baltikum. Den norska marknaden har visat fortsatt styrka med ökad försäljning samt högre bruttomarginaler. Försäljningen på den danska marknaden visade fortsatt en trög utveckling. NU TILL UNIKT MEDLEMSPRIS! Astro 320 hundpejl 17 MSEK jan-sep 2011 jan-sep 2010 Nettoomsättning Rörelseresultat Resultat efter finansnetto Avkastning på sysselsatt kapital (procent) Operativt kassaflöde efter investeringar Soliditet (procent) Real produktivitet (procent) - 2,7 2,3 Produktivitetsutvecklingen under den senaste tolvmånadersperioden blev -2,7 procent. En siffra som i hög grad påverkades negativt av minskade leveransvolymer av massa samt igångkörningen av det nya sågverket i Värö. Förbättringsförslag från personalen bidrog med +1,0 procent. Såväl tempot i genomförandet av personalens förbättringsidéer som den årliga resultatförbättringen ligger kvar på toppnivåer. Under årets första nio månader genomfördes över 78 idéer per vecka (61) och resultatförbättringen av idéerna blev 106 MSEK (98) under perioden. Under sista kvartalet trimmar vi in Värösågen samtidigt som vi vid Södra Cell Mörrum, i december, startar upp textilmassaproduktionen. Båda är bra exempel på hur vi deltar i en nödvändig omstrukturering med även än starkare kunderbjudanden i en snar framtid. Inför nästa år ser vi en fortsatt svag Europamarknad men parerat av en stark asiatisk utveckling. Vi ser även för första gången på länge en viss ljusning på den Nordamerikanska marknaden, säger Leif Brodén. NYHET! Montana 600 friluftskartan PRO v2 Fastighetskartan Köp till rabatterat medlemspris nu! Ring för order/info: Torsbo Handels

18 18 Jonny Svensson och Mats Gustafsson går igenom den första skogs- ägarplanen i det nya systemet Skogsägarplan med Paul Johansson. Paul Johansson fick första planen i nya systemet Nu får jag mer ordning på det jag gör

19 19 Paul Johansson i Flålycke, Linneryd, har fått den första Gröna planen levererad i det nya systemet Skogsägarplan. Det kommer att hjälpa mig att hålla ordning på vad jag gör och vad jag behöver göra på gården, konstaterar han. Text: Lars Edqvist Foto: Mats Samuelsson Jonny Svensson och Mats Gustafsson från Södra i Långasjö besöker Paul Johansson på hans gård för att lämna över den första skogsägarplanen. Jonny har varit med i utvecklingen av det nya verktyget. Det är också han som gjort planen åt Paul Johansson. Det har varit väldigt stimulerande och jag är mycket nöjd med resultatet. Det är ett trevligt och smidigt system att arbeta i, anser han. Den stora skillnaden är att allt nu görs digitalt och att skogsägaren får tillgång till planen både i en pärm och på internet. Mer tid som pensionär Paul Johansson var under många år en välkänd politiker både i Tingsryds kommun och i Landstinget Kronoberg. Det har inneburit att det inte har blivit så mycket tid över till den egna gården. Nu när han är pensionär ägnar han betydligt mer tid åt gården, även om han själv har flyttat härifrån. Jag har flyttat till min sommarstuga i Blekinge och vår dotter med familj har flyttat in här, berättar han. Har fått tillbaka lusten Gården är på 118 hektar, varav 100 hektar skog. Paul Johansson köpte gården 1980 och det här är hans tredje skogsbruksplan. Stormarna Gudrun och Per och barkborrarna som följde på dem gjorde att jag tappade lusten för att jobba i skogen, men nu känner jag att jag har lust att satsa på att snygga till i markerna. Paul Johansson ser stora fördelar med att via internet har tillgång till planen. Jag kan sitta hemma och diskutera åtgärder med Södras tjänstemän. På senare tid har jag planterat på sex hektar. Jag har också börjat röja och gallra, säger han. Kombinationen av Gudruns och Pers härjningar och att han fått mer tid och lust för gården har inneburit att en ny skogsbruksplan blev en nöd vändighet. Påtagliga fördelar Än så länge har Paul inte kunnat sätta sig in i alla möjligheter med det nya verktyget, men han ser redan påtagliga fördelar. Jag ser en stor fördel i att det kommer att finnas på internet och att jag snart kommer att kunna dokumentera det jag gör i planen. Det gör att jag kan ha bättre koll på det jag har gjort och det jag behöver göra, säger han. Och han ser hur han framöver kan sitta vid datorn i sin stuga och ha planen på dataskärmen framför sig när han diskuterar med Södras tjänstemän som har samma plan på sin skärm. Jonny Svensson fyller på: Du kan till och med lägga in dina svampställen på kartan. Och med en knapptryckning kan du söka fram bestånd med olika åtgärdsbehov på din fastighet, säger han. Går snabbt Mats Gustafsson påpekar också fördelen med att det går så snabbt att göra en skogsbruksplan med det nya verktyget. Det som förr tog en månad kan nu ordnas på en vecka om det skulle vara bråttom i samband med en försäljning. Han tror också att det nya systemet kan intressera ungdomar, som hellre använder datorn än pennan. Nu gäller det att röja, röja och röja, säger Paul Johansson. Enligt den nya planen ska jag röja 62 hektar de kommande tio åren. Det är bara att börja, säger han. Det nya systemet Skogsägarplan började fungera för Södras tjänstemän i november och för skogs ägarna kommer det vara i full drift i början av FÖLJ DINA AFFÄRER MED SÖDRA PÅ NÄTET SKOG.SODRA.COM

20 20 Södra bygger framtidens tennishall Byggnationen av Södras Tenniscenter i trä i Växjö är i full gång. Tennishallen kommer att drivas i ett bolag som ägs av tennisprofilerna Stefan Edberg, Carl-Axel Hageskog och Magnus Larsson. Vi håller på att finslipa planerna för tennishallens upplägg. Det kommer att handla om tre delar: samarbete med Linnéuniversitetet, företags- och privattennis samt elitsatsning, säger förra världsettan i tennis Stefan Edberg. Text:Åsa Wernersson Foto: Andreas Lindholm Med projektet vill Södra visa att det är konkurrenskraftigt att bygga den här typen av anläggningar i trä med avseende på energi, byggtid och ekonomi. Tennishallen byggs med passivhus-teknik, vilket ger en årlig energibesparing på kwh, vilket motsvarar normal förbrukning i 15 villor. Tennishallen byggs i enlighet med det vinnande bidraget i den arkitekttävling som genomfördes våren Kriterierna i arkitekttävlingen var att visa på träets möjligheter när det gäller att bygga energisnålt, kostnadseffektivt och flexibelt med avseende på byggnadens storlek. I oktober förra året togs ett principbeslut att bygga tenniscentret och i våras gavs klartecken att bygga tennishallen. Entreprenör blev Dynacon, ett företag med erfarenhet av att bygga passivhus och som visat på intressanta lösningar att kombinera byggande i trä, passivhusteknik och effektivitet. Tennishallen kommer i den södra delen bestå av två plan. I detta utrymme finns omklädningsrum, cafeteria, undervisningslokaler med mera. De fyra tennisbanorna ligger sedan i ett plan. Trä till största delen Hela byggnaden blir en upplevelse i trä; golv, väggar, tak, allt är i trä. Stommen är av limträ och fasaden blir rödmålad panel. Invändigt blir det en stor andel panel från Södra Interiör och i utrymmen trä trägolv är möjliga läggs askgolv från Södra Interiör. Så mycket som möjligt av trävarorna kommer från Södra Timbers egna sågverk. Byggnaden förses med ett sedumtak, där ett 50 millimeter vegetationsskikt läggs på en filt. Taket är bra ur miljösynpunkt då det binder kväve och ger mindre belastning på dagvattensystemet. Mycket arbete har lagts ner på att skapa bra ljus, vilket är viktigt i tennissammanhang. Lars Bengtsson Mycket kraft läggs också på under laget på tennisbanorna, säger byggrådgivaren Lars Bengtsson. Passivhus Byggnaden byggs i passivhus-teknik för att klara energikravet på 15 kwh Stommen av limträ är i huvudsak färdig och alla gjutningsarbeten är klara.