Sveriges bästa skolkommun yttrande till kommunstyrelsen. Förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Barn- och ungdomsnämnden Dnr Bun 2016/248 Sveriges bästa skolkommun yttrande till kommunstyrelsen Förslag till beslut Förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att motionen Sveriges bästa skolkommun, mindre klasser med fler medarbetare avslås. Ärendet i korthet Cecilia Löfgreen (M) har till kommunfullmäktige inkommit med motionen Sveriges bästa skolkommun, mindre klasser med fler medarbetare. Motionen överlämnas till barn- och ungdomsnämnden för beredning. Motionen innehåller 13 förslag där man yrkar att barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att genomföra olika förändringar. Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att motionen Sveriges bästa skolkommun, mindre klasser och fler medarbetare avslås. Detta beror på att flertalet av förslagen inte går att tillstyrka då de saknar en eller flera av följande komponenter: juridiskt stöd i skollagen tydlig plan för hur finansiering ska ske mandat för huvudmannen att agera Notera att förslaget att avslå motionen utgår från en helhetssyn, det vill säga en samlad bedömning av alla förslag som en helhet i motionen. Om motionen istället betraktas som tretton olika förslag, ska det farmhållas att ett antal av förslagen är genomförbara om vissa anpassningar görs. Förslagen behöver förtydligas och i vissa fall även anpassas efter gällande lagar. Först därefter kan en mer gedigen kostnadsberäkning genomföras, en kostnadsberäkning som är viktig för att bedöma förslagens ekonomiska effekter. Handlingar 1. Motion Sveriges bästa skolkommun, Dnr ksf 2016/415 Bakgrund 04 1 Sveriges bästa skolkommun Tjänsteskrivelse Barn- och ungdomsförvaltningen Besöksadress: Vasaplatsen 11 Postadress: JÄRFÄLLA Kristofer Fagerström, Utredare/projektledare Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: kolarangskolan@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 (5) Cecilia Löfgreen (M) har till kommunfullmäktige inkommit med motionen Sveriges bästa skolkommun, mindre klasser med fler medarbetare. Motionen överlämnas till barn- och ungdomsnämnden för beredning. Förslaget ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast 15 december Motionen innehåller 13 förslag där man yrkar att barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att genomföra olika förändringar. Nedan analyseras samtliga förslag utifrån rådande nuläge. Förslagen bedöms utifrån bland annat praktisk genomförbarhet och vilka konsekvenser förslagen skulle få för verksamheterna. Analys Att införa en höjd ersättning till förskolor med hög andel förskollärare är primärt en fråga som handlar om fördelning av ekonomiska medel. Om inga extra medel tillförs kommer det leda till att de förskolor som har en relativt hög andel förskollärare får ännu bättre förutsättningar i form av utökad budget och vice versa. Det bör noteras att effekterna kan bli ganska stora då det idag är relativt stor spridning inom förskolorna. Andelen anställda förskollärare varierar från cirka 6 % till 61 % i Järfälla kommun och hälften av alla förskollärare återfinns hos en tredjedel av enheterna. Vidare bör det noteras att den relativt låga andelen förskollärare i Järfällas enheter inte ska tillskrivas en bristande vilja att anställa förskollärare, utan att det snarare handlar om ett regionalt utbudsproblem på arbetsmarknaden. Utbudet av utbildade förskollärare är i Stockholms län mycket lågt i förhållande till efterfrågan. Detta gör att enheterna, trots stora ansträngningar, ofta har svårt att rekrytera förskollärare. När det handlar om att stötta Järfällas lärare med lärarassistenter ska det framhållas att barn- och ungdomsförvaltningen generellt ser positivt på att bredda antalet yrkeskategorier i Järfällas skolor. I sammanhanget bör det dock poängteras att det är rektorerna som är ansvariga för den inre organisationen på sin skola. Barn- och ungdomsförvaltningen kan alltså inte uppmana rektorerna att anställa lärarassistenter om inte extra medel tillförs från centralt håll. Om klasstorlekarna ska minskas i årskurs F-5 måste ett beslut fattas kring exakt hur stora klasserna ska vara. Klasstorlekarna har nämligen stor betydelse för hur strategin kan se ut. Handlar det om en liten minskning av klasstorlekarna krävs det åtgärder av en viss typ, men handlar det om en större minskning av klasstorlekarna måste mer drastiska åtgärder vidtas. Det som dock gäller, oavsett om man föreslår en liten eller en stor minskning av klasstorlekarna, är att kapaciteten i skolorna måste utökas. I dagsläget är kapacitetsgränsen i princip nådd, varför man måste utöka antalet klassoch grupprum om man vill minska klasstorlekarna. Därutöver måste även nya lärare anställas, då en minskning av klasstorlekarna per automatik kommer medföra flera klasser. Att kostnadsberäkna allt detta är svårt då det, som ovan nämns, handlar mycket om hur stora klasserna ska vara. Det står dock utom allt rimligt tvivel att kostnaderna kommer att öka relativt mycket om man idag, då Järfälla expanderar kraftigt, väljer att minska klasstorlekarna. I juni 2016 godkände barn- och ungdomsnämnden en rapport om lärarlönernas utveckling i Järfälla. Rapportens frågeställningar var: Vad krävs för att Järfälla ska placera sig topp fem i Stockholms län?. I rapporten görs en lönekartläggning där det fastslås att Järfälla i dagsläget ligger förhållandevis lågt i sin lönesättning i

3 (5) jämförelse med övriga kommuner i länet. För att lyfta kommunen till topp fem i länet uppskattas det att lärarlönerna skulle behöva öka med cirka 8-10 procent under två år. I pengar motsvarar detta cirka miljoner kronor. Statistiken som rapporten grundar sig på är dock inte validerad, varpå det är viktigt att betona att siffrorna ska betraktas som en fingervisning snarare än fakta. Givet att det finns finansiering för lärarcoacher från centralt håll, är detta ett förslag som är genomförbart. Det man dock bör komma ihåg är att barn- och ungdomsförvaltningen åren erbjöd en liknande form av coaching, nämligen kollegial konsultation. Kollegial konsultation erbjöd en unik modell där utbildade kollegor gavs möjlighet att i rollen som rådgivare granska en annan enhets verksamhet. Efter fyra år valde emellertid barn- och ungdomsförvaltningen att lägga ned verksamheten då intresset för kollegial konsultation sjönk i allt större utsträckning. Anledningarna till att intresset sjönk tros bero på det ökade intresset för kollegialt lärande som i allt väsentligt erbjuder en närbesläktad plattform. Även om det finns skillnader mellan den konkret utarbetade modellen kollegial konsultation, och det lite mer allmänt hållna begreppet kollegialt lärande, fann barn- och ungdomsförvaltningen att det är bättre att stödja det kollegiala lärandet än att uppmana enheter att delta i något där intresset sjunker. I sammanhanget bör det dessutom tilläggas att det redan idag finns möjlighet till lärarcoaching inom ramen för Järfällas existerande verksamheter. CPU (Centrum för professionsutveckling) och JBE (Järfälla Barn- och Elevhälsa) erbjuder olika former av lärarcoaching/handledning. I fallet med JBE så arbetar man behovsorienterat, det vill säga man erbjuder coaching/handledning för arbetslag på efterfrågan av enheterna. Vid införande av obligatorisk sommarskola för alla elever på Järfällas grundskolor som inte uppnått kunskapsmålen bör det först klarställas att ett sådant initiativ saknar lagstöd. I skollagen kapitel 7 19 slås det fast att den obligatoriska verksamheten får omfatta högst 190 dagar per läsår och åtta timmar eller, i de två lägsta årskurserna, sex timmar per dag. Om man bortser från att det saknas juridiskt stöd bör förslagets kostnad diskuteras. Av de elever som gick ut 9:an läsåret 2015/16 var det över 200 som inte nådde alla kunskapskraven (27,1 % av avgångseleverna). Om liknande siffror gäller för övriga årskurser kan det handla om uppemot 1800 elever i Järfälla. Nu behöver visserligen inte alla ämnen inkluderas i sommarskolan, det vill säga urvalet av elever kan begränsas till vissa ämnens kunskapskrav, till exempel matematik, svenska/svenska som andraspråk och engelska. Detta skulle få ned kostnadsökningen mycket, men det bör ändå fastslås att kostnadsökningen jämfört med nuläget kommer att bli mycket stor. Kostnaderna utgörs primärt av ökade lärarkostnader samt omkostnader för lokaler och administration. Till skillnad från obligatorisk sommarskola så finns det inget juridiskt hinder för att erbjuda alla elever som inte nått kunskapskraven i Järfällas grundskolor en frivillig lovskola. Det som sätter en begränsning är i princip kostnader och lärartillgång. I dagsläget erbjuder Järfälla lovskola till elever i åk 6-9 med betoning på de senare årskurserna. Viss kostnadstäckning finns i det statsbidrag som kommunen kan söka för lovskola och sommarskola beviljades Järfälla kommun kronor i statsbidrag för sommarskolan och kronor i bidrag för lovskola. Detta bidrag räcker till 445 elevveckor för sommarskolan och 770 elevdagar för övriga lov. Om man vill utöka lovskolan till samtliga elever måste först och främst intresset analyseras hur många elever kan tänkas vilja delta? Sedan måste en kostnadsberäkning göras utifrån antal lärartjänster och övriga omkostnader. Först

4 (5) därefter kan en uppskattad totalkostnad presenteras för vad en utökad lovskola kan kosta. Elever ska ges stöd och stimulans i sitt lärande, och elever som har lättare att nå kunskapskraven ska få ytterligare stimulans för att nå längre i sitt lärande. Om skolor ska kunna söka ersättning till stimulans för högpresterande barns studier måste dock först begreppet högpresterande barn definieras - på vilka grunder ska ett barn räknas som högpresterande? Oavsett hur begreppet definieras kan det dock konstateras att om inga extra medel skjuts till blir det en fråga om kostnadsprioritering. Att samla alla studie- och yrkesvägledare på en och samma enhet är fullt möjligt. Innan man gör det bör man dock klargöra syftet med denna omorganisation. Om syftet är att verka för en ökad samordning mellan studie- och yrkesvägledarna, bör man ha i åtanke att Järfälla sedan oktober 2016 har tillsatt en samordnartjänst inom studie- och yrkesvägledningen. Med den nyinrättade tjänsten syftar man till att nå en ökad koordinering mellan studie- och yrkesvägledarna och skolorna. Om syftet i motionen är att säkerställa att studie- och yrkesvägledarna arbetar tillsammans med lärare och förskollärare bör det beaktas att skollagen inte ger stöd för att studie- och yrkesvägledning ska bedrivas i förskolan eller i förskoleklassen. Vidare fastslår Skolverket i Allmänna råd för arbete med studie- och yrkesvägledning att det är rektorn som bör tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledning är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet mellan dem. Vidare är det även rektors ansvar att se till att studie- och yrkesvägledningen sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden. Därutöver är det rektorns ansvar att se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal. Mot bakgrund av de allmänna råden förefaller det olämpligt att barn- och ungdomsnämnden försöker reglera eller säkerställa hur det dagliga arbetet med studie- och yrkesvägledning sker. Detta ligger inom ramen för rektors mandat. Dock kan huvudmannen besluta om organisation och resursfördelning, men då bör syftet med en omorganisation tydligt klargöras. Om antalet idrottstimmar i Järfällas för- och grundskolor ska utökas krävs ett antal förtydliganden - hur många extra idrottstimmar önskar man och hur ska detta genomföras inom ramen för gällande timplan? Det torde inte vara möjligt att utöka antalet idrottstimmar inom ramen för lokalt tillval, då det lokala tillvalet till sitt innehåll och sin inriktning ska avvika från grundskolans läroplaner. Noterbart i övrigt är dock att det förs en diskussion på nationell nivå om antalet idrottstimmar i grundskolan. Riksdagens utbildningsutskott uppmanade i slutet av april regeringen att återkomma med förslag om att utöka antalet idrottstimmar i grundskolan med 20 procent, från dagens 500 timmar till 600 timmar. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna av alla förslag som ingår i motionen Sveriges bästa skolkommun går inte att beräkna med exakthet. Dock står det utom allt rimligt tvivel att alla förslag tillsammans kommer utgöra dels en avsevärd kostnadsökning för barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter, dels tvinga fram kraftfulla omfördelningar av medel, det vill säga stora omprioriteringar. För att kunna göra en säker prognos över hur stora dessa effekter blir måste flertalet förslag förtydligas och inkludera ett antal definitoner.

5 (5) Slutsatser Barn- och ungdomsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen och kommunfullmäktige avslår motionen Sveriges bästa skolkommun. Detta beror på att flertalet av förslagen inte går att tillstyrka då de saknar en eller flera av följande komponenter: juridiskt stöd i skollagen tydlig plan för hur finansiering ska ske mandat för huvudmannen att agera Notera att förslaget att avslå motionen utgår från en helhetssyn, det vill säga en samlad bedömning av alla förslag som en helhet i motionen. Om motionen istället betraktas som tretton olika förslag, ska det farmhållas att ett antal av förslagen är genomförbara om vissa anpassningar görs. Förslagen behöver förtydligas och i vissa fall även anpassas efter gällande lagar. Först därefter kan en mer gedigen kostnadsberäkning genomföras, en kostnadsberäkning som är viktig för att bedöma förslagens ekonomiska effekter. Minna Avrin Barn- och ungdomsdirektör Christina Dahlin Wibom Verksamhetschef för utveckling och stöd Kristofer Fagerström Utredare Expedieras Diariet Kommunstyrelsen