EXAMENSARBETE. Psykosocial arbetsmiljö vid en gymnasieskola
|
|
- Sofia Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE 7:18 Psykosocial arbetsmiljö vid en gymnasieskola En jämförelse mellan skolans fem olika sektorer utifrån Arbetsplatsens Psykosociala Puls (APP) Barbro Tönvik-Askmark Luleå tekniska universitet Examensarbete, påbyggnadsutbildningar Arbetsmiljöledning Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö 7:18 - ISSN: ISRN: LTU-PB-EX--7/18--SE
2 Psykosocial arbetsmiljö vid en gymnasieskola En jämförelse mellan skolans fem olika sektorer utifrån enkäten Arbetsplatsens Psykosociala Puls (APP) Barbro Tönvik-Askmark Examensarbete 15 poäng VT 7 Breddmagister i Arbetsmiljöledning Institutionen för arbetsvetenskap Luleå Tekniska Universitet
3 2
4 Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 7 Abstract Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod och genomförande APP, Arbetsplatsens Psykosociala Puls Organisation (ORG) Personalpolicy (PP) Arbetsmiljöarbete (AMA) Riskfaktorer (RISK) Motvikt mot stress (MMS) Datainsamling och analys Teoretisk referensram Arbetsmiljölagen Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Kränkande särbehandling Våld och hot Krav-kontroll-modellen Uppgiftsfördelning Resultat Reliabilitet och validitet för skolans APP APP index... Organisation Personalpolicy Arbetsmiljöarbete Riskkällor Motvikt mot stress Resultat sektor A Organisation Personalpolicy Arbetsmiljöarbete Riskkällor Motvikt mot stress Genomgång av enkätsvaren Resultat sektor B Organisation Personalpolicy Arbetsmiljöarbete Riskkällor Motvikt mot stress Genomgång av enkätsvaren Resultat sektor C Organisation
5 Personalpolicy Arbetsmiljöarbete Riskkällor Motvikt mot stress... 3 Genomgång av enkätsvaren Resultat sektor D... 3 Organisation... 3 Personalpolicy... 3 Arbetsmiljöarbete... 3 Riskkällor Motvikt mot stress Genomgång av enkätsvaren Resultat Sektor E Organisation Personalpolicy Arbetsmiljöarbete Riskkällor Motvikt mot stress Genomgång av enkätsvaren Analys av enkätresultat och genomgångar Förslag till åtgärder Diskussion Rekommendation...36 Referenser Bilagor
6 Förord Denna rapport utgör mitt examensarbete i magisterpåbyggnadsutbildningen Arbetsmiljöledning 6 poäng vid Luleå Tekniska Universitet. Examensarbetet omfattar 15 poäng. Jag vill tacka Roma Runeson, Arbets - och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, för stöd och hjälp med statistik och diskussioner angående Arbetsplatsens psykosociala puls. Jag vill också tacka Tomas Eriksson för hans tålmodiga och pedagogiska insats för att lära mig hantera och sammanställa webbenkäterna. Dessutom vill jag tacka min handledare Bo Johansson, Luleå tekniska Universitet och alla mina medarbetare på Kommunhälsan för stöd och uppmuntran. Barbro Tönvik-Askmark 5
7 6
8 Sammanfattning Stress är ett stort arbetsmiljöproblem för lärare i skolan idag. Organisatoriska och sociala förhållanden på arbetsplatserna, som orsakar ohälsa, har ökat de senaste åren. Arbetsmiljöundersökningar visar att var sjätte arbetstagare känner olust att gå till arbetet. Drygt var tredje får aldrig eller nästan aldrig stöd eller uppmuntran av sin chef. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet. Var femte uppger att det är svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållandena (Arbetsmiljöverket, 2). Jag har valt att undersöka lärarnas arbetsmiljöförhållanden, på en gymnasieskola, med hjälp av checklistan Arbetsplatsens Psykosociala Puls (APP). Denna är en användarvänlig webbaserad enkät som med 45 frågor kan identifiera arbetsplatsens psykosociala riskfaktorer. De 45 frågorna kombineras i fem index. Dessa index är Organisation (ORG), Personalpolicy (PP), Arbetsmiljöarbete (AMA), Riskfaktorer (RISK) samt Motvikt Mot Stress (MMS). (Runeson och Kjölsrud, 2). Den skola, där jag gjort enkäterna, är indelad i fem olika sektorer. Lärarna är antingen kärnämneslärare eller yrkeslärare. Totalt har 122 lärare fått enkäten och 9 av dem har valt att besvara den. Det innebär en svarsfrekvens på 74 procent. Syftet med undersökningen är att studera den psykosociala arbetsmiljön och se om det finns skillnader mellan skolans olika sektorer Den teoretiska referensramen belyser föreskrifter i arbetsmiljölagstiftningen som APP bygger på. För att belysa arbetsmiljöförhållandena ur ett forskningsperspektiv, som också APP bygger på, har jag även utnyttjat den så kallade Krav kontroll-modellen (Karasek och Theorell, 199). Resultatet av enkäterna visar att en arbetsplats, sektor D, fungerar bristfälligt. Vid tidigare undersökningar av arbetsförhållandena inom sektor D har liknande resultat framkommit (Livheim, F. Lundgren, T. Nilsson, J. 3). Detta framkommer även vid efterföljande redovisning av resultaten och diskussioner i samband med redovisningen. De övriga sektorernas arbetsmiljö fungerar förhållandevis bra. För att förbättra den psykosociala arbetsmiljön bör sektorerna arbeta vidare med de frågor där de har låga värden. Sektor D är den arbetsplats som bör prioriteras. En handlingsplan bör snarast upprättas där och de behöver extern, objektiv hjälp för att komma vidare med det psykosociala arbetsmiljöarbetet. Det är viktigt att både verksamhetschefen för gymnasieskolan och rektor med sin ledningsgrupp tillsammans arbetar med sektor D och dess problematik. Lärarna inom sektorn måste samarbeta för att uppnå resultat och de måste ha en vilja att förändra sin i dagsläget negativa psykosociala arbetsmiljö. De konflikter som finns måste lösas och kommunikationen mellan skolledning och medarbetarna måste prioriteras så att de kan prata med varandra på ett konstruktivt sätt. Sökord: APP, psykosocial arbetsmiljö, gymnasieskola, systematisk arbetsmiljö arbete 7
9 Abstract This thesis was carried out during the spring of 7 and is the examination task for the masters degree in Occupational health and safety management at Luleå Tekniska Universitet. The purpose of the study is to survey, analyse and suggest improvements for the systematic work of psychosocial environment among teachers in a comprehensive upper secondary school (gymnasieskola) in Uppsala. A comparison is made between the five sectors in the school. The questionnaire that was used is called APP (Arbetsplatsens psykosociala puls) which means the workplace psychosocial pulse and it measures the psychosocial working environment. The thesis is written in Swedish. 8
10 1. Inledning 1.1 Bakgrund Jag har valt att studera just den här skolan därför att jag under en tidigare kurs, i arbetsmiljöledning, gjort ett projektarbete där jag tittade på arbetsplatsens ergonomi. Vid det projektarbetet framkom att det fanns en hel det arbetsmiljöproblem i skolan, inte minst inom den psykosociala arbetsmiljön. Stress är ett stort arbetsmiljöproblem bland lärarna i skolan idag. Stress och brister i organisationen ligger bakom många av besvären och sjukdomarna. Hälften av alla anmälda arbetsskador/sjukdomar bland lärarna var 2 orsakade av sociala och organisatoriska faktorer. År 3 hade 25 procent av de kvinnliga lärarna och 15 procent av de manliga lärarna besvär som orsakats av arbetet på grund av stress och psykiska påfrestningar (Kindenberg, 5). I skolverkets attitydundersökning från 3 uppgav nästan hälften, 47 procent, av lärarna att de alltid eller oftast är stressade i skolan. Stressen kan bero på att det är för mycket arbete och för lite tid, oklara arbetsuppgifter, otydlig ledning, osäkra anställningsförhållanden, ständiga förändringar med osäkerhet och ovisshet om vad som ska ske. Men även risk om hot, våld och trakasserier, konflikter och dåligt eller inget stöd från omgivningen kan ge upphov till stress och sjukdom (Kindenberg, 5). Arbetsmiljöundersökningar visar att fler än var sjätte arbetstagare känner olust inför att gå till arbetet. Drygt en av tre får aldrig eller nästan aldrig stöd och uppmuntran av chefen. Mer än var fjärde arbetstagare får aldrig eller nästan aldrig vara med och besluta om uppläggningen av det egna arbetet. Var femte uppger att det är svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållandena (Arbetsmiljöverket, 2). Det finns flera faktorer, som var och en för sig eller i olika kombinationer kan leda till att människor känner olust eller blir sjuka. Exempel på sådana faktorer är chefer som saknar resurser och befogenheter att utöva sitt ledarskap, frånvaron av tydliga mål och prioriteringar vid stor arbetsmängd, dålig kontroll över hur det egna arbetet ska utföras, avsaknad av återhämtning och socialt stöd, dåligt genomförda omorganisationer samt konflikter på arbetsplatsen (Arbetsmiljöverket, 2). Stressreaktioner blir ofta följden av ovanstående brister i arbetsmiljön för den enskilde medarbetaren. Med stressreaktioner menas psykiska reaktioner som till exempel oro, rastlöshet, ångest, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, nedstämdhet, apati och aggressivitet. Men även kroppsliga reaktioner som till exempel huvudvärk, hjärtklappning, kroniskt förhöjt blodtryck, muskelspänningar, matsmältningsproblem och försämrat immunförsvar är exempel på stressreaktioner (Arbetsmiljöverket, 22) Den psykosociala situationen påverkas också av den fysiska arbetsmiljön som till exempel hur lokaler och inredning ser ut, men också hur våra dataarbetsplatser är utformade och hur våra tekniska hjälpmedel fungerar. Även ljud och ljus kan stressa oss i vår arbetsmiljö. Därför är det viktigt att vi inte utsätts för buller eller olämplig belysning (Arbetsmiljöverket, 2). 9
11 Höga krav i kombination med dålig kontroll över arbetet och brist på socialt stöd är den viktigaste orsaken till stress i arbetslivet (Karasek och Theorell, 199). Enligt Arbetsmiljölagen (Arbetsmiljöverket, 3) har arbetsgivaren skyldighet att, vid de årliga skyddsronderna, undersöka såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. På senare år har man börjat undersöka den psykosociala arbetsmiljön genom olika enkäter. Olika checklistor finns för att studera den psykosociala arbetsmiljön. Exempel på checklistor är Checklista om trivsel och arbetsmiljö (Prevent, 1999), Checklista om de viktigaste arbetsmiljöfrågorna (Prevent, 1999), Arbetsplatsens psykosociala Puls, APP, (Runeson och Kjölsrud, 2). Jag har valt att använda APP därför att den baserar sig på väl etablerade forskningsmässiga stresskalor som Krav-kontroll-modellen (Karasek, och Theorell 199), Möda-belöningsmodellen (Siegrist, J. 1996) Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 1:1), Utbrändhetsskala (Hallsten, L. 1994). APP innehåller också aktuella frågor som behandlar problem som orsakar stress till exempel att arbetsmängden ökat de senaste åren, att arbetet är betungande på grund av andras frånvaro. Organisationens betydelse i stressammanhang handlar om konflikter i arbetsgruppen och konflikter med överordnade vilket kan leda till mobbing. Detta är några exempel på de 45 frågor som ingår i APP. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att: Kartlägga lärarnas psykosociala arbetsmiljö inom de fem sektorerna på en gymnasieskola. Hur ser den psykosociala arbetsmiljön ut? Finns det skillnader mellan sektorerna? Informera om resultatet av enkätundersökningen till sektorernas lärare och ha en diskussion om arbetsmiljön inom respektive sektor utifrån resultatet. Ge förslag på åtgärder för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. 1.3 Avgränsningar Jag har valt att inte uppge vilken skola som jag har undersökt. Anledningen till det är att en av sektorerna på skolan gärna ventilerar sitt missnöje i medierna och jag vill inte bidra till den debatten. Jag har valt att bara undersöka lärarnas arbetsmiljö och har på så sätt exkluderat övriga medarbetare inom de olika sektorerna. Anledningen till detta är att jag vill jämföra lärarnas arbetsmiljö mellan de olika sektorerna och att de är den störst gruppen på skolan. Jag har inte tagit hänsyn till ålder och kön. Jag kan visserligen ta reda på, utifrån grunddata, vilket kön de svarande har men inte åldern. För själva undersökningen tycker jag inte att det är så intressant utan jag har valt att se till gruppen lärare och hur de svarat utifrån respektive sektor. 1
12 2. Metod och genomförande Jag har valt att studera just den här gymnasieskolan därför att jag, under min magisterutbildning, har genomfört en undersökning av arbetsplatsens ergonomi där. Det framgick redan då att de hade problem med arbetsmiljöarbetet på skolan i stort och på en sektor i synnerhet. Detta gjorde mig nyfiken på hur den psykosociala arbetsmiljön såg ut på skolan. Men jag ville också veta hur skillnaderna ser ut mellan de olika sektorerna. När företrädare för lärarna pratade om den psykosociala arbetsmiljön lät det som om det var stora problem på hela skolan. Rektor och de biträdande rektorerna gav mig en annan bild. De frågor som jag ställde mig var: Är det en dålig psykosocial arbetsmiljö på hela skolan? Finns det skillnader mellan sektorerna? 2.1 APP, Arbetsplatsens Psykosociala Puls Jag har använt mig av checklistan APP som är en användarvänlig webbaserad enkät och som med några frågor kan identifiera psykosociala riskfaktorer. Varje fråga är kopplad till ett exempel på en tillämplig föreskrift och paragraf i arbetsmiljölagstiftningen. APP kan också användas för att förebygga psykosociala problem vid till exempel skyddsronder. APP innehåller 45 frågor som kombineras i fem index och som fångar arbetsplatsens psykosociala puls. Dessa index är: Organisation (ORG), Personalpolicy (PP), Arbetsmiljöarbete (AMA), Riskfaktorer (RISK) samt Motvikt Mot Stress (MMS) (Runeson och Kjölsrud 2). Se bilaga 1. Arbetsplatsens psykosociala puls (APP) bygger på föreskrifter i arbetsmiljölagstiftningen: Användning av personlig skyddsutrustning (AFS 1:3) Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 1:1) Första hjälpen och krisstöd (AFS 1999:7) Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) Belastningsergonomi (AFS 1998:1) Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Omvårdnadsarbete i enskilt hem (AFS 199:18) Ensamarbete (AFS 1982:3) Organisation (ORG) Frågorna i ORG handlar om brister i organisationen som kan bidra till ohälsa. Vanliga orsaker till ohälsa kan vara otillräcklig bemanning och otillräckliga chefer. Oklarheter i organisations- och uppgiftsfördelning skapar osäkerhet hos arbetstagarna vilket kan leda till ineffektivitet. Om verksamheten och dess målsättningar är otillräckligt kända finns det inte något gemensamt fokus och risken finns att man får en suboptimering. Brist på information och kommunikation kan bidra till att revirbevakning och ineffektivitet uppstår. 11
13 Personalpolicy (PP) Brister i personalpolicy kan visa sig i form av hög sjukfrånvaro, stor personalomsättning, chefer med otillräckliga kunskaper, bristande jämställdhet och brister i rehabiliteringsarbetet. Hög sjukfrånvaro kan tyda på stress eller andra arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen. För hög personalomsättning kan ge upphov till hög arbetsbelastning för övriga medarbetare. Bristande eller otillräcklig hantering av stressreaktioner kan leda till hög sjukfrånvaro. Chefens brister i kunskaper och utbildning för att hantera problem kan ge upphov till maktkamp och konflikter. Jämställdhetsproblematik kan ge upphov till missnöje och konflikter. Om arbetsgivaren inte hanterar rehabilitering ger det signaler till personalen att de inte är viktiga för verksamheten. Arbetsmiljöarbete (AMA) Saknas mål, rutiner och fördelning av arbetsmiljöuppgifter eller om de är oklara eller okända kan konsekvenserna bli till exempel dålig arbetsmiljö, mobbing och olycksfall. Åtgärder ska vidtas omedelbart och om det inte är möjligt skall handlingsplaner upprättas. Utredning av skador är ett sätt att hitta metoder att förebygga nya incidenter. Avsaknad av årlig uppföljning försvårar förbättringar i arbetsmiljöarbetet. Kartläggning av risker i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön ger möjligheter att vidta rätt åtgärder för att förebygga ohälsa. Riskfaktorer (RISK) Det finns risker på organisations-, grupp- och individnivå. Gränserna mellan de olika nivåerna kan vara flytande och en risk kan finnas på flera nivåer. Undersökningar och riskbedömningar behöver genomföras systematiskt t ex vid arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, skyddsronder, arbetsmiljöronder, medicinska kontroller och enkäter. Motvikt mot stress (MMS) MMS faktorer beskriver arbetsförhållanden som gör att vi mår bra i arbetet. Respekt, tydlighet och tillit är tre grundläggande faktorer för en god psykosocial arbetsmiljö. Avsaknad av dessa faktorer genererar ohälsa. Påverkansmöjligheter på den egna arbetssituationen är därför en av de viktigaste motvikterna mot stress. I en frisk arbetsmiljö får man stöd och vägledning av chefen. Det finns också gemensamma värderingar och rättvisa belöningssystem. Medarbetarna samarbetar i arbetslag och arbetskamraterna är stödjande. 2.2 Datainsamling och analys Totalt har 9 av 122 lärare på skolan besvarat den webbaserade enkäten det vill säga svarsfrekvensen är 74 procent. Dessa 9 lärare har besvarat de 45 frågorna genom att sätta x i ja- eller nejrutan. De 45 frågorna kodas på skalan ja =1, nej =. För frågorna 7 (sjukfrånvaro) och fråga 8 (personalpolicy) är emellertid nej =1 och ja =. För varje index räknas sedan poängen samman. När rådata har tagits fram krävs en del manuellt arbete för att få fram procenttal och diagram för de olika indexen och frågorna. Resultatet presenteras sedan i form av stapeldiagram och ger en första analys av arbetsmiljön på arbetsplatsen. 12
14 När sammanställningen av APP är klar är det viktigt att snabbt återrapportera resultatet till de olika sektorerna på skolan. Men först har jag återrapporterat resultaten till skolans ledning. Jag har därefter, så snabbt som möjligt, besökt de olika sektorernas personalmöten och redovisat deras enkätsvar med stapeldiagram (se bilaga 2-6). Detta har medfört att en diskussion om resultatet har kommit igång vid mötena. Men även en diskussion om hur de har tänkt när de svarade på frågorna. Viktigt har också varit att få igång en diskussion om tänkbara åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Detta ingår i analysarbetet av arbetsmiljön För att kunna ha en bra dialog med lärarna har det varit en förutsättning att jag själv behärskar regelverkat kring den psykosociala arbetsmiljön och jag har därför genomfört litteraturstudier som är adekvat för arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö och skolmiljön. Totalt sett har jag lagt ner motsvarande 15 veckors (6 timmar) heltidsstudier på denna rapport. 3 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen bygger på de, i det här sammanhanget, viktigaste föreskrifterna inom arbetsmiljöområdet. 3.1 Arbetsmiljölagen Arbetsmiljölagen (AML) ställer övergripande krav på arbetsmiljön så att den är säker mot ohälsa och olycksfall ger variation för arbetstagarna ger social kontakt ger möjlighet till samarbete ger sammanhang mellan enskilda uppgifter ger personlig och yrkesmässig utveckling ger yrkesmässigt ansvar Arbetsmiljölagen ställer högre krav på arbetet än att bara skydda människor mot olycksfall och ohälsa. Arbetstagarna ska också få en tillfredsställelse av sitt arbete och ges möjlighet att kunna ta ett ansvar för sitt arbete. Arbetsmiljölagen är en ramlag som kompletteras med föreskrifter som beskriver mer detaljerat hur arbetsmiljön ska se ut, som till exempel i föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (Arbetsmiljölagen, 3). 3.2 Systematiskt arbetsmiljöarbete Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en god arbetsmiljö som är bra för alla arbetstagare. Det gynnar både arbetsgivare och arbetstagare. För att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetet måste alla medverka. Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete kan fungera som en vägledning i arbetsmiljöarbetet för arbetsplatserna. 13
15 Föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 1:1,) innebär att: Föreskriften gäller alla arbetsgivare även de som hyr in arbetskraft. Arbetsgivaren skall undersöka, genomföra och följa upp verksamhetens arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöarbetet skall vara en naturlig del i verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som är av betydelse för verksamheten. Arbetsgivaren skall ge arbetstagarna, skyddsombuden och elevskyddsombuden möjlighet att medverka. Det ska finnas en skriftlig arbetsmiljöpolicy vid fler än 1 anställda. Uppgifter ska fördelas så att chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare får tillräckliga befogenheter och resurser. Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna för ohälsa och olycksfall ska förebyggas. Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för olycksfall eller ohälsa samt göra konsekvensanalys inför förändringsarbetet. Om någon råkar ut för ohälsa eller olycksfall i arbetet skall arbetsgivaren utreda orsakerna så att riskerna kan förebyggas i fortsättningen. Nödvändiga åtgärder skall genomföras omedelbart eller så snart det är praktiskt möjligt. Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet och undersöka om det kan förbättras. När den egna kompetensen inte är tillräcklig bör företagshälsovården eller annan hjälp utifrån anlitas (AFS 1:1, Runeson, 2). 3.3 Belastningsergonomi Föreskriften Belastningsergonomi (AFS 1998:1) belyser belastningsergonomiska förhållanden i arbetet och syftar till att arbetsplatser, arbeten och arbetsmiljöförhållanden ska ordnas och utformas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande fysiska belastningar förebyggs. Belastningsbesvär står för nästan två tredjedelar av samtliga anmälda arbetssjukdomar för såväl kvinnor som män. Skador i muskler, senor och leder är en av de vanligaste orsakerna till att människor är sjukskrivna. Nacke, skuldror och rygg är mest drabbade. Vanliga orsaker är tunga lyft, ensidiga och upprepade moment i arbetet samt kombinationen stress och fysisk belastning. Andelen män som lyfter tungt har ökat enligt den senaste arbetsmiljöundersökningen, medan de tunga lyften har minskat något bland kvinnor. Risken för ensidig belastning finns inom alla arbeten där specialiseringen är stor och några få arbetsmoment upprepas en stor del av arbetspasset som till exempel arbete vid dator och telefon. Stress är en förvärrande faktor. Forskning har visat att fysisk belastning i kombination med stress ökar risken för belastningsbesvär. Psykisk belastning leder till ökad muskelspänning, som ofta stannar kvar även efter arbetet (Arbetsmiljöverket, 3). I arbetsmiljöverkets föreskrift Belastningsergonomi redovisas arbetsgivarens ansvar att utforma arbete och arbetsplatser så att kroppen kan användas på ett skonsamt sätt. 14
16 När det gäller arbeten som kräver mycket kraft så ska arbetet, arbetsutrustning, reglage, material och personförflyttning ordnas så att arbetstagaren inte utsätts för risker. Arbetsgivaren ska också se till så att ensidigt upprepat och starkt styrt eller bundet arbete normalt inte förekommer. I föreskriften redogörs för olika risker vid olika arbetsmoment. Föreskriften redovisar också olika modeller för bedömning av arbetsställningar, manuell hantering och ensidigt upprepat arbete. Modellerna är enkla, praktiska och systematiska och används för att identifiera och bedöma belastningsergonomiskt riskfyllda arbeten och situationer. Dessa kan också med fördel användas av arbetsgivaren för att göra riskbedömningar men även för att få ett första underlag för åtgärder. 3.4 Kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling menas återkommande klandervärda eller negativa handlingar riktade mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt som kan leda till att dessa personer ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Enligt AFS 1993:17, Kränkande särbehandling i arbetslivet, ska arbetsgivaren planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt det är möjligt kan förebyggas. Arbetsgivaren ska också klargöra, på ett tydligt, sätt att kränkande särbehandling aldrig kan accepteras i verksamheten. För att förhindra att kränkande särbehandling uppstår ska arbetsgivaren ha rutiner så att verksamheten på ett tidigt stadium kan fånga upp signaler om och åtgärda sådana oacceptabla arbetsförhållanden, problem i arbetetsorganisationen eller missförhållanden i samarbetet mellan arbetstagarna. Om någon arbetstagare utsätts för kränkande särbehandling ska denne snabbt få stöd och hjälp. Arbetsgivaren ska även ha särskilda rutiner för detta. 3.5 Våld och hot Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Detta kan ske genom att ha väl förankrade rutiner men även att medarbetarna får träna på att hantera hotfulla situationer. Detta betonas i AFS 1993:2. Arbetssituationen kan också ordnas så att riskerna minimeras som till exempel att undvika ensamarbete. Nedanstående regler gäller för alla arbetsplatser där det finns risk för våld och hot Arbetsgivaren ska utreda riskerna för våld och hot och vidta de åtgärder som kan behövas. Arbetet ska ordnas så att riskerna för våld och hot så långt som möjligt förebyggs. Arbetstagarna ska kunna kalla på snabb hjälp och om någon utsätts för våld eller hot ska de snabbt få hjälp och stöd (rutiner för första hjälpen och krisstöd). Alla tillbud och händelser ska utredas och dokumenteras. 15
17 I arbetsgivarens ansvar ingår även att ha rutiner för att olyckor och tillbud (arbetsskador) anmäls till försäkringskassan. Allvarliga olyckor och tillbud ska anmälas till arbetsmiljöinspektionen. Kvälls- och nattarbete innebär en ökad risk för våld och hot och speciellt vid öppning och stängning av arbetsplatsen. Ensamarbete utgör också en ökad risk. Därför är det mycket viktigt att om en arbetsuppgift innebär en påtaglig risk får den inte utföras som ensamarbete. Arbetsgivaren ska i sin kartläggning av riskerna bedöma om arbetsuppgiften innebär påtaglig risk för våld eller hot. 3.6 Krav-kontroll-modellen Höga krav i kombination med dålig egenkontroll över arbetet och brist på socialt stöd är den viktigaste kombinationen av faktorer som orsak till stress i arbetslivet. Litet beslutsutrymme och höga krav ger arbete med hög anspänning vilket kan resultera i ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, magbesvär, ryggproblem samt psykisk ohälsa. De negativa effekterna av hög anspänning kan motverkas med socialt stöd från chefer och medarbetare. Detta stöd fungerar som ett skydd mot stress. Enligt krav-kontroll-modellen är höga krav inte skadligt i sig. För även om varvtalet i kroppen är högt så kan utmaningen snarare generera positiv stress. Samtidigt som alltför mycket positiv stress kan leda till att man, på sikt, kan riskera utbrändhet eller utmattningsdepression. Enbart lite kontroll är heller inte farligt för hälsan. Däremot kan låga krav orsaka depression. I arbetet kan det vara en situation där man upplever att man aldrig får utmaningar eller upplever att man gör nytta. Livssituationer som arbetslöshet eller sjukskrivning präglas av låga krav. Långtidssjukskrivningar kan orsaka depressioner (Karasek och Theorell, 199). Statistiska centralbyrån redovisade 1 en rapport om arbetsförhållandena som visar att höga krav och dålig kontroll på arbetet har ökat under 199-talet. Störst har problemen blivit för kvinnor. Under 199-talet steg andelen kvinnor som utsattes för hög anspänning från procent till över 34 procent. För män har också höga krav lite kontroll ökat under 199 talet, men bara till den nivå som kvinnor hade under början av 199-talet. Inom offentlig sektor återfinns bland annat lärare i topp bland de yrken där man oftast uppger höga krav och dålig kontroll över arbetet (Statistiska centralbyrån, 1). Statistiska centralbyrån visar också siffror på, tvärt emot krav- kontroll- modellen, att höga krav i sig har skadliga hälsoeffekter. Även om det egna beslutsutrymmet är stort och man får stöd av chefen och medarbetare så kan höga krav leda till sömnbrist och besvär från rygg och nacke (Statistiska centralbyrån, 1). Enligt Karasek/Theorells modell leder arbeten med höga krav och hög kontroll till aktiva jobb det vill säga man mår bäst när man har både inflytande och tillräcklig stimulans. 3.7 Uppgiftsfördelning Uppgiftsfördelning enligt 6 i AFS 3: 4 innebär att fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. 16
18 Uppgiftsfördelningen innebär att en eller flera personer får till uppgift att sköta arbetsmiljöfrågor som hänger samman med deras övriga arbete. Att få en arbetsuppgift kan antingen innebära att se till att någon utför uppgiften och bedöma resultatet eller att vara skyldig att utföra uppgiften själv. Uppgifterna behöver ofta fördelas på flera olika personer och det är arbetsgivaren som ska se till att det finns en uppgiftsfördelning. Uppgiftsfördelningen innebär inte att delegera ansvaret. Arbetsgivaren kan aldrig delegera bort sitt ansvar. Det är bara arbetsuppgifter som kan fördelas. För att arbetsgivaren ska kunna fullgöra sitt ansvar är det oftast nödvändigt att fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet på andra personer i verksamheten. Uppgifterna bör fördelas på de personer som är mest lämpade att utföra uppgifterna eller också se till att de blir utförda. Det är viktigt att uppgiftsfördelningen blir tydlig eftersom uppgiftsfördelningen är en förutsättning för ett effektivt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet vilar på två ben, arbetsgivarens ansvar och medarbetarnas samverkan. Det är därför viktigt att arbetstagarna får möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivarens högsta företrädare (exempelvis bolagsstyrelse, fullmäktige eller generaldirektören) bör fastställa en arbetsmiljöpolicy. De ska också starta uppgiftsfördelningen och ta ställning till resultatet av den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat för att kunna göra ändringar i arbetsmiljöpolicyn och uppgiftsfördelningen. Det är bara personer som tillhör arbetsgivarens egen verksamhet som kan omfattas av uppgiftsfördelningen, det vill säga anställd personal. Om en chef hyrs in så kan den naturligtvis få chefs- och arbetsledaruppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöarbetet kan fördelas på namngiven person eller funktion men inte på en hel arbetsgrupp. Om det till exempel finns en samordnare för en funktion så får den personen arbetsmiljöuppgifterna fördelade så länge personen är samordnare. Om det finns fler chefer och arbetsledare så är det bra om arbetsgivaren lägger ut uppgifterna på dessa, men det finns inga krav på att alla chefer och arbetsledare måste ha uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Däremot är det naturligt att de som har personalansvar också har arbetsmiljöuppgifter. Det är också viktigt att det finns ersättare för arbetsmiljöuppgifterna när chefer eller arbetsledare är frånvarande. Arbetsmiljöarbetet ska spridas inom organisationen och ingå som en naturlig del i verksamhetens arbete. Resurspersoner kan finnas som stöd för verksamheten men de kan inte ta över uppgifterna. Det går heller inte att lägga ut arbetsmiljöuppgifter på skyddsombuden som arbetsledare och chefer ska ha. Skyddsombuden företräder arbetstagarna i första hand. Arbetsuppgifterna ska beskrivas så detaljerat och konkret som möjligt för att innehållet i uppgiftsfördelningen ska bli tydligt. Om verksamheten har färre än tio anställda behöver inte arbetsgivaren göra en skriftlig uppgiftsfördelning. Inom större verksamheter ska den dock vara skriftlig. 17
19 I övrigt är det viktigt att de som får arbetsmiljöuppgifter också får resurser och befogenheter så att de kan utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Dessutom ska de ha kunskap och kompetens för att kunna bedriva ett bra arbetsmiljöarbete. Finns inte kompetensen har de rätt till utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. 4. Resultat Resultaten av APP-enkäten och genomgångarna av den samma redovisas för de olika sektorerna A-E. Lärarna inom sektorerna A, B och E har undervisning i kärnämnena på gymnasieskolan. Lärarna i sektor C undervisar skolans särskoleelever. Lärarna i sektor D undervisar eleverna inom det praktiska området, det vill säga de är yrkeslärare och de har bakgrund från det praktiska yrkeslivet som till exempel elektriker. 4.1 Reliabilitet och validitet för skolans APP Begreppet reliabilitet innebär att upprepade mätningar ger samma resultat. Det innebär att det slumpmässiga felet blir litet om frågan har hög reliabilitet. Med validitet menas att man mäter det man avser att mäta (Runeson, 2). God validitet och reliabilitet är en förutsättning för att resultaten ska kunna generaliseras till att gälla även andra resultat än de som är undersökta. Man bör alltid sträva efter en hög reliabilitet och validitet. Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet medan hög validitet förutsätter hög reliabilitet. Inom kvantitativa undersökningar är reliabiliteten lika med reproducerbarheten som oftast kan skattas och ges ett siffermått. För att utreda hur väl mätningen i en kvantitativ studie kan reproduceras kan man diskutera reliabiliteten ur tre synvinklar. Dessa är: 1. Är mätningen fri från bias av personen som mäter? Detta kallas inter-rater reliability (=inter-rater agreement) och kan testas genom att låta flera personer mäta och sedan jämföra hur de olika personernas mätningar stämmer överens. 2. Påverkas mätningen av tiden? Om samma person gör flera mätningar, hur väl stämmer de överens? Detta kallas test-retest reliability. 3. Finns det en samstämmighet i utfallet mellan olika delar i en enkät som tar upp samma fenomen? Detta kallas internal consistency reliability och kan skattas med Chronbach's alpha.( Malterud, K. 1998). I min studie av skolans lärare är den tredje punkten den viktigaste, alltså om det finns en samstämmighet i utfallet mellan olika delar i en enkät som tar upp samma fenomen. 18
20 Tabell 1. Antal individer i de olika indexen under eller över det indexspecifika medianvärdet. ORG* PP AMA* RISK** MMS* Sektorer N >3 3 >2 2 >4 4 >6 6 >4 4 A B C D E Total 9 *p<.5 ; **p<.1; > eller medianvärdet För att studera reliabiliteten för de fem indexen i APP har Cronbach s alpha använts och beräknats till följande värden: - ORG: (6 frågor).62 - PP: (6 frågor).4 - AMA: (8 frågor).87 - RISK: (18 frågor).78 - MMS: (6 frågor).63 Gränsen för hög reliabilitet går vid alpha värdet =7. För acceptabel reliabilitet är värdet > 6 samt för låg reliabilitet är värdet < 6. Reliabiliteten är således hög för AMA och RISK, acceptabel för MMS och ORG samt låg för PP. De olika värdena från enkäterna, rådata, har matats in i dataprogrammet SPSS för att beräkna Cronbach s alpha. Medianvärdet är det värde som ligger exakt i mitten med lika många mätvärden ovan som under sig. Detta innebär att för ORG är medianen 3, för PP 2, för AMA 4, för RISK 6 samt för MMS 4. I tabell 1 redovisas värden över medianen eller lika med, och under medianen för varje index och varje enskild sektor. Tabellen redovisar också att i sektor D visar lärarna genomgående missnöje inom samtliga APP index. Det fanns skillnader mellan sektorerna i fyra av fem APP index, för ORG (p<.5), för AMA (p<.5), för RISK (p<.1) och för MMS (p<.5). Däremot fanns ingen signifikant skillnad mellan sektorerna for indexet PP (Runeson, 7). 19
21 Arbetsplatsens psykosociala puls Höga värden på de första fyra staplarna och låga värden på den sista eftersträvas A 19/24 B 21/27 C 17/27 D 8/12 E 25/ procent 4 ORGANISATION PERSONALPOLICY ARBETSMILJÖARBETE MOTVIKT MOT STRESS RISKKÄLLOR Figur 1. APP index för samtliga sektorer A-E 4.2 APP index Fördelning mellan olika index i APP för varje sektor visas i figur 1. Det framgår att de största bristerna finns i sektor D. APP visar att arbetsplatsen fungerar bristfälligt, organisationen har mycket små förutsättningar att fungera, 1 procent av sin möjliga funktionsförmåga. Medan de andra sektorerna ligger runt 6 procent vilket är en normal nivå. Personalpolicyn fungerar inte på ett sätt så att den tar hand om personalen i sektor D på ett optimalt sätt. Den fungerar bara till 3 procent av sin funktionsförmåga. Däremot ligger de andra sektorerna runt 6 procent och med sektor B som har den bästa nivån på cirka 65 procent. Arbetsmiljöarbetet är på en mycket låg nivå i sektor D, procent. De andra sektorerna ligger runt 6 procent och sektor B ligger högt, över 6 procent. Riskerna uppgår till cirka 72 procent i sektor D medan det i de andra sektorena är små risker. Motvikt mot stress är svag i sektor D, 22 procent. De andra sektorerna har en bra motvikt mot stress.
22 Organisation Höga värden eftersträvas A 19/24 B 21/27 C 17/27 D 8/12 E 25/ procent 4 Tillräcklig bemanning? Tillräckligt med chefer? Fungerar uppg/ansvarsfördeln? Tillräckl m befog/resurser Kunskap om v-h och målsättn Forum för info/kommunikation? Figur 2. Fördelning mellan frågor i APP indexet Organisation för varje sektor. Organisation Fördelningen mellan de olika frågorna inom indexet Organisation visas i figur 2. Även här framgår det att de största bristerna finns inom sektor D. När det gäller frågan tillräcklig bemanning anser procent av de svarande inom sektor D att bemanningen är tillräcklig. Här förekommer inte någon stapel överhuvudtaget. Två av de övriga sektorerna ligger över 6 procent. Inom sektor A anser 48 procent att bemanningen är tillräcklig. När det gäller frågan tillräckligt med chefer anser alla sektorer att så är fallet utom sektor D där endast 23 procent anser så. Svaret på frågan om uppgiftsfördelningen/ansvarsfördelningen är obefintlig för sektor D men även låg för sektor C (cirka 23 procent) och sektor E ( procent). På frågan om befogenheter och resurser är det bara sektor B som har någorlunda normalt värde (58 procent). De övriga sektorerna ligger kring 4 procent eller lägre. Medarbetarnas kunskaper om verksamheten och dess målsättning uppvisar mycket lågt värde för sektor D och så gör även frågan om forum för information och kommunikation (13 procent). De övriga sektorerna ligger runt 6 procent. 21
23 1 Personalpolicy Höga värden eftersträvas A 19/24 B 21/27 C 17/27 D 8/12 E 25/32 8 procent 6 4 För hög sjukfrv? För hög pers.omsättn? Hanteras ohälsa/stress? Ch s kunsk f hant av pers.probl? Lika bemötande kv/män? Arb. med rehab av ss? Figur 3 Personalpolicy. Fördelningen av svaren redovisas för Sektor A-E. Personalpolicy Även här utmärker sig sektor D med mycket låga eller obefintliga värden. Frågor som hanteras ohälsa och stress ( procent), chefens kunskap för att hantera personalproblem ( procent) anser, de svarande i sektorn, att så inte är fallet. Däremot anser sektorn att kvinnor och män bemöts lika (75 procent). Personalomsättningen upplevs hög (75 procent) inom sektor D medan den inte är hög inom de övriga sektorerna. Arbetet med rehabilitering av sjukskrivna är lägst inom sektor D (13 procent) men även sektor C (29 procent) och E (24 procent) har förhållandevis låga värden. 22
24 Arbetsmiljöarbete Höga värden eftersträvas A 19/24 B 21/27 C 17/27 D 8/12 E 25/ procent 4 Kända arbetsmiljömål? Fungerande a-mrutiner? Klarhet i vems a-muppgift? Har riskkartläggn gjorts? Utreds skador o tillbud? Rutiner f krisstöd o 1:a hjälp Handligsplaner i a- m arb Årlig uppf. av SAM? Figur 4 Arbetsmiljöarbete. Jämförelse av svaren mellan sektor A-E. Arbetsmiljöarbete Sektor D är den sektor som har, enligt enkäten, den sämsta arbetsmiljön. De har genomgående lägre värden för samtliga faktorer och inget värde för någon fråga inom indexet ligger på ett normalvärde 6 procent. Sektor D uppger att fungerande arbetsmiljörutiner, tydlighet i vem som ska utföra arbetsmiljöuppgifterna samt om riskkartläggning har gjorts inte finns. Det finns alltså inga värden för dessa staplar ( procent). På frågan om årlig uppföljning av SAM uppger 13 procent att det sker. På de flesta frågorna inom indexet arbetsmiljöarbete har sektor B de högsta värdena (över 6 procent), dock inte när det gäller riskkartläggningar (43 procent) och klarhet i vem som ska utföra arbetsmiljöuppgifterna (52 procent). Sektor C har låga värden när det gäller kända arbetsmiljömål och fungerande arbetsmiljörutiner som ligger på 35 procent. Även sektor A och E har låga värden, 32 procent respektive 36 procent. Ingen av sektorerna har normala värden när det gäller frågan om klarhet i vem som ska utföra arbetsmiljöuppgifterna. Det skolan är bäst på, när det gäller arbetsmiljöarbetet, är att de utreder skador och tillbud samt att de har rutiner för krisstöd och 1:a hjälpen. Även handlingsplaner i arbetsmiljöarbetet uppvisar normalvärden förutom för sektor D som ligger lågt inom alla områden. 23
25 1 8 Riskkällor Låga värden eftersträvas A 19/24 B 21/24 C 17/27 D 8/12 E 25/ Tidspress? Ökad arb mängd senaste åren? Fysiskt påfrestande arb? Psykiskt påfrestande arb? Ensidigt upprepat arb? Betungande pga andras frånv? Betungande pga pers.oms? Betungande skiftarb? Hot- o våldsrisker? Risk för nedläggning av a-plats? Bråk/konfl i arbetsgruppen? Konflikt m överordnade? Nedlåtande behandl fr al? Tvång att arb övertid? Ansvar f dyrbar utrustning? Oro f neg. förändr.i arb? Är någon isolerad? Risk pga ensamarbete? Figur 5. Riskkällor. Jämförelse mellan de olika sektorernas riskkällor Riskkällor Sektor D uppvisar de största och allvarligaste riskkällorna med höga värden på 13 av de 18 frågorna. De övriga sektorerna uppvisar också höga värden på frågor som tidspress, ökad arbetsmängd de senaste åren, psykiskt påfrestande arbete samt oro för negativa förändringar i arbetet. Sektor C upplever arbetet betungande på grund av andras frånvaro (82 procent) men även hot och våldsriskerna upplevs större (53 procent). Nedlåtande behandling från arbetsledningen uppger sektor D som en stor riskkälla men även sektor C har höga värden på den frågan (75 procent respektive 41 procent). Sektor E upplever tvång att arbeta övertid (52 procent) som en risk. Eftersom de inte får ha övertid (övertidsersättning) så upplever man det som ett krav att göra klart förberedelser inför sina kommande lektioner 24
26 Motvikt mot stress Höga värden eftersträvas A 19/24 B 21/27 C 17/27 D 8/12 E 25/ procent 6 4 Påverkansmöjligheter? Stöd/hl från chef? Utv./fortbildningsmöjligheter? Belöningssystem? Få hjälp av a-kamr vid problem? Samarb.former i arbetsgruppen? Gemensamma värderingar? Figur 6. Motvikt mot stress. Jämförelse mellan sektorerna A-E. Motvikt mot stress Samtliga sektorer har höga värden när det gäller frågan att få hjälp av arbetskamrater. I övrigt uppvisar sektor D de lägsta värdena. På frågan om påverkansmöjligheter svarar sektor D att endast 13 procent upplever att de kan påverka sin arbetssituation. Övriga sektorer kan påverka sin arbetssituation i stor utsträckning, runt 8 procent. När det gäller stöd från chefen så är det bara sektorerna B och E som upplever det (över 6 procent). Övriga sektorer har lägre värden och minst stöd upplever sektor C (24 procent) och sektor D (25 procent). Utveckling/fortbildningsmöjligheter har låga värden, runt 4 procent, förutom sektor D som inte anser att de har några möjligheter alls ( procent) och sektor C där över 8 procent anser att de får fortbildning och att det finns utvecklingsmöjligheter. Rättvisa belöningssystem anser alla svarande inom alla sektorer är lågt eller ej existerande (sektor D procent). Gemensamma värderingar uppvisar låga värden genomgående. Högsta värdet har sektor B (52 procent) och lägsta värdet finns hos sektor D ( procent). 25
27 4.3 Resultat sektor A På sektor A har 19 av 24 lärare svarat på enkäten. Det är en svarsfrekvens på 79 procent. Organisation Inom indexet Organisation anser 5 procent av lärarna att bemanningen är tillräcklig. 79 procent har svarat ja på frågan om de anser att det finns tillräckligt med chefer. Drygt 6 procent upplever att ansvars och uppgiftsfördelningen fungerar. På frågan om befogenheter och resurser stämmer överens har endast 42 procent av lärarna svarat ja. Detta är en låg siffra om man ser till hur en acceptabel arbetsmiljö ska vara. Däremot tycker 68 procent att det finns tillräcklig kunskap om verksamheten och dess målsättning. Samma procentsiffra gäller för frågan tillräckligt med information och kommunikation. Personalpolicy Inom indexet Personalpolicy har 9 procent svarat att det inte är för hög sjukfrånvaro och 95 procent anser inte att det är för hög personalomsättning. På frågan om ohälsa och stress hanteras har 58 procent svarat jakande. När det gäller frågan om chefen har tillräckliga kunskaper för att hantera personalproblem så anser bara 38 procent att så är fallet. Detta är ett lågt värde och utgör en arbetsmiljörisk. 68 procent av lärarna anser att kvinnor och män bemöts lika vad gäller arbetsförhållanden. Ur ett jämställdhets perspektiv måste detta anses vara ganska normalt för en arbetsplats. På frågan om man arbetar med rehabilitering av sjukskrivna anser 42 procent att så är fallet. Det är ett lågt värde och kan utgöra en arbetsmiljörisk. Arbetsmiljöarbete Indexet Arbetsmiljöarbete fokuserar på lärarnas uppfattning om hur man arbetar med arbetsmiljöfrågor som kända arbetsmiljömål (32 procent ja-svar), fungerande rutiner (47 procent ja-svar), klarhet i vem som ska utföra arbetsmiljöuppgifter (32 procent ja-svar). Dessa tre frågor uppvisar låga värden och kan utgöra arbetsmiljörisker. Frågan om riskkartläggningar har gjorts anser 63 procent av de tillfrågade att så är fallet. Samma värde får frågan om skador och tillbud utreds. På frågan om det finns första hjälpen och krisstöd svarar 74 procent ja. Att det upprättas handlingsplaner för arbetsmiljöarbetet är 68 procent överens om. När det gäller årliga uppföljningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet så anser 47 procent av lärarna att så sker. Riskkällor Indexet Riskkällor bör uppvisa så låga värden som möjligt. Ju högre värden desto högre är risken. På frågan om arbetet sker under tidspress så anser 68 procent att så är fallet. Detta medför en klar arbetsmiljörisk. Det gör även frågan om arbetsmängden har ökat de senaste åren (95 procent ja-svar), samt frågorna om det är psykiskt påfrestande arbete (1 procent ja-svar) och oro för negativa förändringar (9 procent ja-svar). Att det finns hot och våldsrisker anser 47 procent och att det finns risk för nedläggning av arbetsplatsen upplever 37 procent av lärarna. 26
28 26 procent av lärarna upplever att de har är ett ensidigt upprepat arbete och 21 procent tycker att de är tvungna att arbeta övertid. Lika många upplever att risk på grund av ensamarbete. Konflikter med överordnade och nedlåtande behandling från arbetsledare anser 16 procent av lärarna förekommer medan inget bråk eller konflikter finnas i arbetsgruppen ( procent). Ingen är heller isolerad och lärarna upplever inte att de ansvarar för någon dyrbar utrustning. Skiftarbete förekommer inte bland lärarna. Däremot upplever 1 procent att arbetet är fysisk påfrestande och lika många (1 procent) anser att arbetet är betungande på grund av personalomsättningen. Sektor A har, enligt resultatet av APP, en acceptabel arbetsmiljö där indexen är 6 procent eller strax däröver, förutom arbetsmiljöarbetet som ligger på drygt 5 procent. Riskkällorna ligger på drygt 3 procent. Motvikt mot stress Indexet Motvikt mot stress belyser positiva faktorer som motverkar stress och där värdena bör vara så höga som möjligt. Frågor som att få hjälp av arbetskamrater vid problem och samarbetsformer i arbetsgruppen har höga värden (1 procent ja-svar). Däremot får frågor som stöd eller handledning från chefen och om det finns tillräckligt med utvecklings- och fortbildningsmöjligheter lägre värden (47 procent). Rättvisa belöningssystem upplever 5 procent av de svarande att det finns. Genomgång av enkätsvaren Vid genomgången av APP resultatet med sektor A framkom inga ytterligare synpunkter. 4.4 Resultat sektor B På sektor B har 21 av 27 lärare svarat på enkäten. Det är en svarsfrekvens på 78 procent. Sektor B uppvisar det bästa resultatet enligt enkäten APP. Samtliga index ligger på en nivå som är helt godtagbar, över 6 procent. Organisation Indexet Organisation uppvisar normala värden även om frågor som fungerar uppgiftsfördelningen/ansvarsfördelningen och om de har tillräckligt med befogenheter och resurser samt om det finns forum för information och kommunikation ligger på en något lägre nivå (57 procent). Personalpolicy Sektor B anser att de inte har hög sjukfrånvaro eller hög personalomsättning över huvudtaget. Det är samtliga svarande helt överens om (1 procent). Även på frågan om kvinnor och män bemöts lika svarar över 85 procent att så sker. På frågan om ohälsa och stress hanteras på arbetsplatsen svarar 52 procent att de anser att detta hanteras på ett tillfredsställande sätt. Nästan 6 procent anser att arbetet med rehabilitering av sjukskrivna genomförs. Även om det vid genomgången av APP i arbetsgruppen framfördes åsikter om att inget görs och att den enskilda medarbetaren får själv ta tag i sin rehabilitering. 27
29 Chefens kunskap i att hantera personalproblem upplevs inte som stora. Endast 27 procent upplever att chefen har tillräckliga kunskaper. Arbetsmiljöarbete Frågor som kända arbetsmiljömål, fungerande arbetsmiljörutiner, om skador och tillbud utreds, om de har rutiner för krisstöd och 1:a hjälpen, handlingsplaner i arbetsmiljöarbetet samt uppföljning av SAM svarar över 6 procent jakande på. Det är bara frågan om det råder klarhet i vem som ska utföra vilka arbetsmiljöuppgifter samt frågan om kartläggning av arbetsmiljörisker har gjorts som ligger lägre (52 procent respektive 43 procent). Riskkällor En av de större riskkällorna är att tidspressen har ökat vilket 47 procent anser. De största riskkällorna är dock upplevelsen av att arbetsmängden ökat de senaste åren (91 procent) samt att arbetet är psykiskt påfrestande (86 procent). Även oron för negativ förändring i arbetet (52 procent) är en betydande risk i arbetsmiljön. Risken för hot och våld samt risk i samband med ensamarbete uppger 33 procent är av betydelse. Ensidigt upprepat arbete och att arbetet är betungande på grund av andras frånvaro instämmer 24 procent i. Övriga risker som risk för nedläggning av arbetsplatsen, bråk och konflikter i arbetsgruppen eller konflikt med överordnad bedöms som små risker (under 15 procent). Motvikt mot stress Lärarna inom sektor B anser att det finns bra påverkansmöjligheter (86 procent). De får stöd från chefen (76 procent) och hjälp av arbetskamraterna vid problem (1 procent). Vidare finns det bra samarbetsformer i arbetsgruppen (81 procent). När det gäller gemensamma värderingar mellan ledning och medarbetare och utvecklingsoch fortbildningsmöjligheter uppvisas lägre värden (52 procent respektive 43 procent). Allra lägsta värden får frågan om belöningar (1 procent). Genomgång av enkätsvaren Under diskussionen vid genomgången av APP framkommer att lärarna tycker att det är svårt att få åka iväg på utbildningar utanför skolan, att det får inte kosta något genomsyrar alla aktiviteter. När det gäller gemensamma värderingar med skolans ledning så är de frågande inför vad det är för värderingar och man upplever en osäkerhet och en brist i diskussionen om värderingar överhuvudtaget. Vid diskussionen framkommer också att de tycker att löneutvecklingen är dålig och att det kanske inte finns så många andra belöningar, åtminstone är allt annat självklart så som gratis kaffe, luncher vid planeringsdagar, biobiljetter till jul. Diskussionen i den här gruppen var ändå mycket positiv med stort deltagande av de flesta lärare. 4.5 Resultat sektor C På sektor C har 17 av 27 lärare svarat på enkäten. Det är en svarsfrekvens på 63 procent. Sektor C uppvisar värden under 6 procent för samtliga index i APP. 28
En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön
En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön Detta dokument är en rapport utgiven av Arbets- och miljömedicin. Den innehåller en checklista som heter Arbetsplatsens
Läs merEn checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön
En checklista för att identifiera risker och brister i den psykosociala arbetsmiljön Detta dokument är en rapport utgiven av Arbets- och miljömedicin. Den innehåller en checklista som heter Arbetsplatsens
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
Läs merARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merArbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
Läs merArbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merSven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp
Läs merUTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
DIARIENUMMER UN 2016.057 R I KTLINJER UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagna av utbildningsnämnden 15 2017 Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1. Övergripande
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete
2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas
Läs merARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merRutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merArbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02
0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merAtt identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2
Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merKränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merSTÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
STÖD FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Piteå kommuns Personalpolitiska riktlinjer för arbetsmiljö och samverkansavtal är vägledande i arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljörutinerna
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd
Läs merArbetsmiljöpolicy 2012
Arbetsmiljöpolicy 2012 Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 20120613 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelseförvaltningen Ansvarig tjänsteman: Diarienummer: KS 14-172 >Policy Program Plan Riktlinje
Läs merOrganisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Läs merDenna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.
Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merFördelning av arbetsmiljöuppgifter
Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa
Läs merArbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA
Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA maria.morberg@almega.se PROGRAM Arbetsmiljölagstiftningen Roller, Ansvar, Anmälan, Tillsyn Systematiskt arbetsmiljöarbete Organisatorisk Klicka här för att och
Läs merLiten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Läs merARBETSMILJÖPLAN för institutionen för Tillämpad informationsteknologi (ITIT)
ARBETSMILJÖPLAN för institutionen för Tillämpad informationsteknologi (ITIT) Mål för arbetsmiljöarbetet Institutionens arbetsmiljöarbete skall bedrivas enligt arbetsmiljöpolicyn vid Göteborgs universitet
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merTilldelning av arbetsmiljöuppgifter
1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter
Läs merArbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
0. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska 207--5 (5) Datum: 22 december 207 Arbetsplats: Deltagare Vd, skyddsombudet Tommy Larsson, lagerchef Sven Andersson och kontorschef. Arbetstagare och
Läs merUppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2017
Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson 2018-02-06 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2017 Arbetsmiljöenheten Kommunledningskontoret Adress
Läs merUppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018
Tjänsteskrivelse 2018-05-02 Dnr 2018/253-026 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018 Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2013-03-08 1 SAMBAND MELLAN ARBETE, ARBETSUPPLEVELSE OCH
Läs merStress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merFördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens
Läs merRapport årlig uppföljning SAM
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Cecilia Frid 2018-05-14 SN 2018/0296.11.01 0480-45 00 00 Socialnämnden Rapport årlig uppföljning SAM Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut
Läs merOm Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB
Om Konsekvensbedömningar - ett kompendium av Thomas Engström, samordnande huvudskyddsombud Servicenätet Stockholm, Posten AB Konsekvensbedömning Vad är det? Och hur gör man? Inledning Inför varje större
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merAFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, motsvarande/angränsande/relevanta paragrafer. AFS 2015:4, allmänna råd från AMV i urval
AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete Röd text = skrivning med tydlig OSA-profil Krav på dokumentation Svart = AFS 2001:1 Blå = AFS 2015:4 AMV:s kommentarer, i urval med fokus på OSA Röd text = skrivning
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merArbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling
Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra
Läs merUppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012
Datum 1 Sida Nämnd/styrelse/förvaltning etc. Kommunstyrelseförvaltningen Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012 Sammanfattning Resultatet av uppföljningen av det systematiska
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra
Läs merUppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018
Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson 2019-02-01 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 HR-enheten Kommunledningskontoret Adress Box 611,
Läs merArbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads
Läs merUppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet
Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-
Läs merVägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar
Läs merÅrshjul systematiskt arbetsmiljöarbete
Årshjul systematiskt arbetsmiljöarbete Kartlägg, riskbedöm, åtgärda och följ upp arbetsbelastningen individuellt och i grupp löpande OSA checklista Trakasserier och kränkande särbehandling (riktlinje och
Läs merRiktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde
Läs merBättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Läs merPOLICYDOKUMENT ARBETSMILJÖ
POLICYDOKUMENT ARBETSMILJÖ 01 Register sida innehåll 1 01 Register 2 02 Inledning 3 03 Arbetsmiljöpolicy 4 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 4 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05.1 Checklista: Fördelning
Läs merSKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merLADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner
Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Göran Davidsson. Den här boken beskriver hur man kan undersöka arbetsmiljön utifrån mänskliga, tekniska
Läs merRiktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer
Läs merKonsekvensbedömning?
Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren
Läs merLekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete
www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Högbo Bruks AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se
Läs merDelegering av arbetsmiljö 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna
Läs merAnvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten
Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merRiktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt
Läs merYttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete &
Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöundersökning Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom H2O Teknik syftar till att få underlag för att bedöma behovet av arbetsmiljöåtgärder/insatser och därmed
Läs merSjälvskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Läs merArbetsmiljö- och hälsastrategi
Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete SAM Gäller för: Region Kronoberg
Rutin Process: HR Område: HR-handbok Giltig fr.o.m: 2017-11-21 Faktaägare: Märit Johansson, HR-strateg/arbetsmiljö Gäller för: Region Kronoberg Fastställd av: Caroline Palmqvist, HR-direktör Revisions
Läs merJennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Läs merrutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen
modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:
Läs merARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef
ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef
Läs mer