Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT

Transkript

1 Samtidens landskap? CARL-JOHAN SANGLERT

2 Samtidens landskap? Moderna historiska landskap. Forskningsprojekt Det förflutna som samtida resurs (FoU Riksantikvarieämbetet). Intresselandskapet? -Vart går gränsen? (FORMAS) Analys av det moderna planeringssystemets landskapliga och politiska effekter och konsekvenser i syfte att ge ökade förutsättningar för en hållbar landskapsutveckling.

3

4 Vad är ett landskap? Olika perspektiv på landskapet inom forskningen» Miljö?» Yta?» Scen?» Idé?» Territorium? landskap: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer ELC Artikel 1a Perspektiven har varierat över tid och har en tydlig koppling till olika politiska och teoretiska trender. Landskapet kan också ses som en blandning av alla dessa olika aspekter.

5 Kulturgeografi? Geografi: Varför just där? Tidsgeografi: Samtillvaron i rummet väldiga fält, där oförenliga intressen står mot varandra; enskilda mot enskilda, enskilda mot allmänna och allmänna mot allmänna. Utgången av dessa planer måste med nödvändighet bli en kompromiss, vars innehåll bestäms av spel-deltagarnas ekonomiska och politiska styrka, utifrån verkande krafter och ett inte obetydligt mått av slump. Hägerstrand 1961

6 Landskapet som historisk miljö Landskapet som ett markbundet kapital En positiv eller negativ resurs format av våra tidigare handlingar Tillgänglighet och utestängande Begränsningar av handlingsfrihet, till exempel genom ägande, praxis eller traditioner. Ett utfall av kreativ förstörelse Effekten av våra handlingar i förhållande till en historisk situation.

7 Torsten Hägerstrand: Tidens vidd och tingens ordning. (1991) Samhälle och natur. i: NordREFO (1993) Tillvaroväven. (2009)

8 Vad har format landskapet -Tidigmedeltida bebyggelseexpansion -Strukturomvandling 1 regionaliserad ekonomi, säteridrift, agrarkris -Strukturomvandling 2 (agrar/industriell revolution) -Strukturomvandling 3 (motorisering/mekanisering) -Strukturomvandling 4 (postindustriell kulturell ekonomi)

9

10

11 Landskapet som värde Tre historiska frågor -Varför? -Var? -Vem? (nationalromantiken) (modernismen) (post.mod/neolib.) Bruksvärde Identitetsvärde Vetenskapligt värde. Upplevelsevärde Ekonomiskt värde. och en fjärde (?) som vi måste försöka besvara?

12 Postpolitiskt landskap? Från föda, foder, fibrer till estetik, ekonomi och naturvärden Mot en ökad privatisering av landskapet, med en ökad betoning av privat äganderätt och fler privata aktörer. Landskapsrummet tillgodoser behov av boende, konsumtion. kommunikation och energi. Landskapet präglas också av olika intressekonflikter. Ett postpolitiskt tillstånd präglat av konsensus kring övergripande mål. Landskapsperspektivet blir en fråga om tekniska lösningar där ute.

13 Rätten till landskapet? Landskapet rymmer flera olika rättsprinciper. Frågan om vem som äger landskapet är under diskussion. Utveckling mot ökat lokalt medbestämmande och marknad. Kommer det etablerade planeringssystemet att tryckas tillbaka? Lagstiftningen tar utgångspunkt i samhällsintresset, men vad är det?

14 Planeringens paradoxer Avgränsningen av olika värden gör omgivningen tillgänglig. Systemets funktion tycks kräva väl avgränsade värden. Landskapsperspektivet blir ett alibi! Fragmentisering och administrativ logik. Ser vi landskapet för alla värden? Nya landskap formas hela tiden. Dagens förändring/ingrepp ger morgondagens landskap.

15 Riksintressen för kulturmiljövården

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25 Den fjärde frågan: Hur? Vi får det landskap vi konsumerar och har det landskap vi förtjänar. Allt är samtidigt möjligt, men det kräver eftertanke och en kombination av olika tidsrumsliga perspektiv på mål och konsekvenser. Bryr vi oss om landskapet? Till vilket pris? Vad är vi beredda att göra? Frågan om varför, var och av vem måste kompletteras med frågan om hur det skall göras.

26