Kommunpolitisk plattform för Kristdemokraterna i Karlstads kommun för mandatperioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunpolitisk plattform för Kristdemokraterna i Karlstads kommun för mandatperioden"

Transkript

1 Kommunpolitisk plattform för Kristdemokraterna i Karlstads kommun för mandatperioden

2 Förord Ett tryggare och mänskligare Karlstad Ett starkt Karlstad är nödvändigt för att hela Värmland skall leva. Karlstad måste därför vara framgångsrikt i konkurrensen med andra jämnstora kommuner. Karlstad är en bra kommun som kan bli ännu mycket bättre. Vår vision är ett tryggare och mänskligare Karlstad där mer makt förs över till medborgarna. Beslut som bäst fattas vid köksborden skall fattas just där och inte av oss politiker. Det är trygghet att kunna påverka sin vardag! För oss kristdemokrater är det självklart att kommunen i första hand skall fokusera på kärnverksamheter som skola, vård och omsorg och att dessa skall hålla en god kvalitet. För att säkra detta krävs ett bättre företagsklimat. Fler företag betyder fler jobb, bättre ekonomi och mer pengar till välfärd. Vi vill skapa ett Karlstad där företag kan växa, och där entreprenörer lockas att göra satsningar. Vi vill förbättra kommunens service till företag och göra det enklare att starta eget. Peter Kullgren Gruppledare för Kristdemokraterna i Karlstad 2

3 Innehållsförteckning 1. En kommun med god ekonomisk hushållning Kommunens betydelse för ett bra näringslivsklimat Familjen i vardagen Förskolan en plats för omsorg, lek och lärande Trygg skola med tydlig värdegrund Ett rikt fritidsliv ger mervärde En kommun där funktionsnedsättning inte blir ett handikapp Tankeskifte i vård och omsorg En kommun med ekologiskt hållbar utveckling Kultur bidrar till det goda livet Integration och mångfald istället för segregation och enfald Bygg med förnuft! En kommun med en god personalpolitik

4 1. En kommun med god ekonomisk hushållning En god ekonomi är grunden för utveckling av kommunal service. Med det menar vi en god hushållning med de medel som anförtrotts de förtroendevalda att använda till gemensamt finansierad service. Vår syn på hushållning grundar sig på förvaltarskapstanken, där de förtroendevaldas uppdrag är att förvalta de medel som finns för att få ut mesta möjliga nytta av satsade medel. Förvaltarskap är långsiktigt, det innehåller ett hållbarhetsperspektiv och ett ansvar mot kommande generationer. Kristdemokraterna vill att en etisk diskussion om viktiga principer ska föras mellan politiker och tjänstemän på ledande positioner för att förebygga oegentligheter och för att skapa förtroende hos medborgarna för de kommunala politikerna och tjänstemännen kommunen ständigt prövar verksamheten så att den drivs med mesta möjliga service till lägsta möjliga kostnad. Eftersom det är medborgarnas pengar har vi inte rätt att slösa med dem. Vi vill inte ta ut en skattekrona i onödan. det utfärdas kommunala tjänstegarantier internkontrollen ska ha tydliga regelverk som kan granskas via övergripande kvalitetssystem den kommunala revisionen ska ha en självständig ställning och garanteras resurser för en effektiv revision det via regelbunden omvärldsbevakning ska finnas en helhetsbild hur den sammantagna effekten av skatt och avgifter påverkar hushållens ekonomi Etik grunden för god hushållning De etiska frågorna måste ständigt uppmärksammas för att förebygga oegentligheter och för att skapa förtroende hos medborgarna för politiker och tjänstemän. Det är kommunledningens ansvar att initiera och föra en bred etikdiskussion och att dra slutsatser av diskussionen. Våga ompröva för största möjliga nytta All kommunal verksamhet måste ständigt prövas för att nå målet mesta möjliga service till lägsta möjliga kostnad. Omprövningen blir i längden en garanti för att kommunen ska kunna erbjuda en social grundtrygghet, en förskola och skola med kvalitet och en omsorg om äldre och funktionshindrade som är värdig. Genom att hushålla med de kommunala resurserna kan det skapas handlingsutrymme att göra satsningar på angelägna och eftersatta områden. Det måste också i den kommunala budgeten finnas ett överskott för angelägna investeringar. Ett positivt ekonomiskt resultat är alltså en förutsättning för en god utveckling. Vi politiker måste även ha i minnet att det är Karlstadbornas pengar vi arbetar med. Eftersom det inte är våra pengar har vi inte rätt att slösa med dem. Vi vill inte ta ut en skattekrona i onödan. 4

5 Internkontroll och självständig revision De kommunala nämnderna ska ta sitt ansvar för att den interna kontrollen är god. Kommunfullmäktige bör fastställa ett reglemente för internkontroll varefter nämnderna årligen fastställer internkontrollprogram. Kommunstyrelsen svarar för att internkontrollen efterlevs. Den kommunala revisionen ska ha en självständig ställning och tilldelas resurser för en effektiv revision. Kristdemokraterna anser att revisionens ordförande ska komma från den politiska oppositionen. Ökad kvalitet genom tjänstegarantier för kommunala tjänster Stor uppmärksamhet måste ägnas åt kvalitetsfrågorna. Uppföljning och utvärdering är viktiga frågor för den kommunala ledningen. Konkreta garantier ska så långt det är möjligt utfärdas för kommunala tjänster. Det ska finnas tydliga rutiner för hantering av klagomål och kompensation när ärenden hanterats felaktigt eller tagit orimligt lång tid. Ansvarsfull upplåning De långsiktiga konsekvenserna av stora investeringar ska noga beaktas och kalkyleras innan beslut fattas. Kommunens skuldsättning måste hållas under noggrann uppsikt. Det är viktigt att kommunen har en god soliditet. Det är viktigt att kommunen verkligen lever upp till såväl finansieringsmålet som resultatmålet. Kommunala bolag en del av den kommunala verksamheten En betydande del av kommunens ekonomi finns i de kommunala bolagen. Ett stort ansvar ligger på partierna att på medborgarnas vägnar utöva uppsikt över bolagens verksamhet via de förtroendevalda styrelseledamöterna. Kommunfullmäktige måste vara en ansvarsfull ägare med ett väl genomarbetat och formaliserat regelverk för hur de kommunala bolagen ingår i kommunens verksamheter i sin helhet. Helhetsansvar Det är mycket viktigt att kommunen ständigt ser över hur det sammanlagda skatte- och avgiftstrycket påverkar hushållen. På så sätt kan politikerna anpassa invånarnas ekonomiska kraft och fördela avgiftshöjningar på ett mer ansvarsfullt sätt. 5

6 2. Kommunens betydelse för ett bra näringslivsklimat Att förändra attityder är det billigaste sättet att förbättra näringslivsklimatet. För att förändra attityder krävs en kommunledning som går före och agerar som det goda exemplet. Det måste också finnas en stark politisk drivkraft för att nå framgång i arbetet för att bättre attityder ska bli en verklighet inom en hel kommunal organisation. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att främja företagande. Fler företag betyder fler jobb, bättre ekonomi och mer pengar till välfärd. Vi vill skapa ett Karlstad där företag kan växa, och där entreprenörer lockas att göra satsningar. Vi vill förbättra kommunens service till företag och göra det enklare att starta eget. Kristdemokraterna vill att kommunens service till företagen förtydligas genom att införa tjänstegarantier det tas fram en policy samt riktlinjer för arbetet mot osund konkurrens de offentliga upphandlingarna, LOU, förenklas och underlättas särskilt för mindre företag genom förenklade förfrågningsunderlag och mindre detaljstyrda upphandlingar utmaningsrätt införs, det vill säga öka mångfalden av utförare inom olika kommunala verksamheter ett system för kvalitetsgranskning av såväl egen regi som entreprenadverksamhet införs så att det blir likvärdiga förutsättningar med samma kvalitetskrav kommunen satsar på entreprenörskap i grundskolan och gymnasieskolan Det har visat sig att kommuner som prioriterar näringslivsarbetet och arbetar med företagsfrågor på ett strategiskt och strukturerat sätt lyckas bättre än kommuner som inte har samma synsätt. Det finns en mängd studier som har utrett detta faktum och samtliga kommer fram till att skillnaden ofta beror på strukturer, förhållnings- och arbetssätt mellan enskilda kommuner med till synes likartade förutsättningar. Ofta beror det också på enskilda personers och kommunledningars engagemang i näringslivsfrågor. För kommunernas del handlar det om att skapa sig en inblick i och förståelse för företagens situation och behov, men även om att skapa förståelse hos företagen för kommunens arbete. Kommunala tjänstegarantier och kvalitetsgranskning Tydlighet, enkelhet och klara besked upplevs mycket positivt av företagen. Därför finns all anledning för kommunen att arbeta för att införa företagslotsar, tjänstegarantier samt att förenkla regelverket. Genom tjänstegarantier förtydligas vad företagen kan förvänta sig från kommunen, men även vilka krav som ställs på företagen för en så snabb handläggning som möjligt. Uppfylls inte det som utlovas kan en kompensation utgå. Målmedvetet arbete för att förbättra den kommunala servicen har haft stor betydelse för utvecklingen av det lokala företagsklimatet i enskilda kommuner. Ett system för kvalitetsgranskning av såväl offentlig som privat skattefinansierad verksamhet ska finnas. Ansvaret för verksamheten är kommunens och det är viktigt att ha en regelbunden kontroll och en självständig granskning av kvaliteten för såväl egen som privat regi. Då finns också möjlighet till förbättringar och trygghet för medborgarna. 6

7 Lokal samverkan För att få kunskap och förstå företagarnas situation är dialogen det viktigaste redskapet. Att skapa mötesplatser och utveckla goda kontakter är avgörande faktorer för en förbättring. Mötet och samtalet är ofta det som skapar förutsättningar för en förändrad attityd, det kanske viktigaste i sammanhanget. De politiker som inser betydelsen av en god samverkan mellan det offentliga och näringslivet är oftast de som också lyckas åstadkomma en förändring. Men det är samtidigt viktigt att företagarna förstår de villkor som kommunerna arbetar under. Det finns lagar och regler att följa, vilket kommunerna måste beakta i sin myndighetsutövande roll. Upphandling Lagen om offentlig upphandling, LOU, är mycket komplicerad. Många företagare avstår från att delta i en offentlig upphandling eftersom det är för komplicerat. Framför allt mindre företag har svårt att konkurrera på samma villkor som större företag på grund av omfattande regelsystem. Upphandlingarna måste bli mer funktionsinriktade och inte så detaljstyrda. Förfrågningsunderlagen måste utformas så enkelt och tydligt som möjligt genom t.ex. särskilda formulär. Det bör ej krävas in formella uppgifter som kommunen enkelt kan inhämta på eget initiativ vid behov. Därmed minskas risken att konkurrenskraftiga anbud måste förkastas på grund av formella brister. Utmaningsrätt En del kommuner arbetar med så kallad utmaningsrätt. Det innebär att ett företag som anser sig kunna bedriva en verksamhet på ett billigare och mer kvalitativt sätt än kommunen, kan utmana kommunen att konkurrensutsätta verksamheten och upphandla densamma. Det är endast myndighetsutövning och strategiska ledningsfunktioner som inte kan upphandlas liksom verksamheter som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunens egen personal. Denna idé är mycket intressant och principen bör därför utökas till fler kommuner. Vi kristdemokrater anser att utmaningsrätten är en viktig grund för ett gott företagsklimat. 7

8 3. Familjen i vardagen Barn är olika. De flesta föräldrar vet vad som är bäst för deras barn. Märkligt nog är detta något av det mest radikala som går att påstå i dagens Sverige. Det är nämligen många, inte minst inom vänsterkartellen, som menar att föräldrar borde få mycket mindre att säga till om. Att politiken vet bättre än familjerna. Att politiska beslut ska rätta till det som familjer har valt fel. Kristdemokraterna tror på att föräldrar, i allmänhet och för det mesta, vet vad som är bäst för deras barn. Kristdemokraterna vill att beslut som bäst fattas vid köksborden skall fattas just där och inte av politikerna. kommunen ska erbjuda en barnomsorgsplats eller annat valfrihetsalternativ inom tre månader från ansökningstiden, om så inte sker ska kompensation motsvarande 80 procent av kostnaden för en barnomsorgsplats utgå till sökanden vårdnadsbidraget ska införas i kommunen uppmuntra flera barnomsorgsalternativ genom införande av bland annat barnomsorgspeng en familjecentral med god tillgänglighet ska kunna erbjudas i kommunen öppna förskolor ska finnas tillgängliga och knytas till familjecentralen föräldrastöd ges under barnets hela uppväxttid och den ska vara individuellt anpassad Bestäm själv Vi vill skapa valfrihet, flexibilitet och rättvisa. Vi vill ge föräldrar makt att bestämma över sin egen tid med barnen. Vi vill att det blir en självklarhet för fler pappor tar sitt ansvar i det praktiska arbetet med familj och hem. Vi vill stärka familjebanden över flera generationer. Vi vill flytta makten från riksdags- och kommunpolitiken till föräldrarna. Staten och kommunerna ska skapa valmöjligheter, inte välja åt familjen. Utgångspunkten är att politiken ska bidra till trygghet för barnen och ge förutsättningar för stabila relationer med mamma, pappa och till gemenskap över generationsgränserna, med mor- och farföräldrar, vuxna syskon och vuxna barn. Trygga familjer ger trygga barn och därmed ett tryggt samhälle. Eftersom familjen är basen i hela samhällsbygget kommer vi fortsätta att lyfta fram familjepolitiken som en av våra huvudfrågor. En heltidsplats på dagis kostar kommunen över kronor per år. De som själva väljer att stanna hemma med sina barn när de är små får inte en krona. Detta är orättvist! Vi vill därför införa ett vårdnadsbidrag. På så sätt skulle fler familjer få en möjlighet att själva om de vill hitta alternativa lösningar för sin familj istället för förskola. En annan viktig valfrihetsreform är familjedaghem. Politikerna ska i första hand göra det möjligt för föräldrar att hitta de bästa lösningarna för just sin familj. Barnvänlig familjepolitik En politik som ger familjer mer att säga till om anklagas ofta för att vara jämställdhetsfientlig. Kristdemokraterna menar att jämställdhet är bra för både barn och föräldrar. Vi tycker att pappor och mammor har ett precis lika stort ansvar för sina barn. Politiken måste därför se till att alla föräldrar får råd att prioritera tid med barnen. 8

9 Makt över besluten för ökad jämställdhet Jämställdhet är att vi alla, både kvinnor och män, har makt över våra liv och möjlighet att forma vår vardag utifrån våra egna önskemål. En sådan syn kräver i någon mening att det blir mindre makt runt politikernas sammanträdesbord och mer makt runt familjernas köksbord. För att visa respekt för människor måste vi också respektera de val de gör. Det hindrar inte att politiken kämpar mot diskriminering, ger kvinnor bättre möjligheter eller uppmuntrar pappor att ta ett större ansvar. Men det hindrar att politiken tar över familjernas rätt att bestämma själva. Här går politikens gräns. Ett gott samhälle kräver mer frihet, inte mindre. All modern forskning kring familjen och dess betydelse visar att den är den bästa grunden för både barn och vuxna. Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla grupp som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att möta villkorslös kärlek, omtanke och förståelse, men också att ställas inför krav och att ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov, behovet att bli sedd, att vara en person som inte är utbytbar. Alla familjer är olika Barnens och familjernas olika behov under olika skeden i livet är utgångspunkten för kristdemokratisk familjepolitik. En politik som bygger på insikten att fungerande familjer är oumbärliga för ett gott samhälle. För att kunna ge stöd till familjen måste vi först inse den stora variation som familjebegreppet kan omfatta och också vara med och stötta föräldrarna genom livets alla tänkbara situationer. Den utan jämförelse vanligaste familjetypen är den där samtliga barn är parets gemensamma. Bland de yngre barnen bor 90 procent med båda sina ursprungliga föräldrar. Näst störst är ensamståendefamiljen som utgör cirka 18 procent av samtliga barnfamiljer. Den tredje största gruppen, 5 procent är den så kallade ombildade familjen där ett sammanboende par har ett eller flera barn från ett annat förhållande. Familjens grundläggande betydelse beskrivs i FN:s barnkonvention: familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället. Vad som är väsentligt är att det skapas förutsättningar för familjen att fungera på ett sådant sätt att den kan fylla sin funktion att ge trygghet åt barnen, forma stabila relationer mellan föräldrarna och skapa gemenskap över generationsgränserna. 9

10 4. Förskolan en plats för omsorg, lek och lärande Grundläggande för den kristdemokratiska familjepolitiken är att familjerna ska stödjas av det offentliga för att kunna göra de val som bäst passar deras situation. Barn och familjers behov ska vara utgångspunkten. FN:s konvention om barns rättigheter säger följande: att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden. Det är en mänsklig rättighet att familjerna får ett avgörande inflytande över formerna för sina barns barnomsorg och förskoleverksamhet. Valfrihetsfrågan utgår primärt från värdegrund, mänskliga rättigheter och inte ekonomiska eller andra motiv. Vi kristdemokrater kommer att försvara den rättigheten till skillnad från vänsterkartellen som försöker krympa familjernas rätt att bestämma själva. Kristdemokraterna vill att valfrihet och mångfald ska finnas inom förskoleverksamheten läroplanens intentioner ska ligga till grund för all förskoleverksamhet förskolans barngrupper ska små och nära för att tillgodose utveckling och trygghet öppen förskola erbjuds personalförsörjningen är god och att det finns väl utbildad pedagogisk personal i förskolan förskoleverksamheten prioriterar arbetet med barns språkutveckling förskoleverksamheten ges möjlighet att ta del av kommunens kulturutbud kompetens om modersmålets roll, om andraspråksinlärning och språkutvecklande arbetssätt ska stärkas kommunen skall erbjuda barnomsorg även nattetid Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Alla som arbetar i förskolan ska respektera föräldrarna och ge dem möjlighet att få inflytande över verksamheten. Ett nära samarbete mellan familjer och förskola är viktigt. Förskolan ska bedrivas på barns villkor. För barns allsidiga utveckling och lärande är leken som pedagogisk metod viktig för barns språkliga utveckling. Förskolans läroplan ger stöd för barns allsidiga utveckling med både omsorg, lek och lärande. Förskolan ska erbjuda en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolans verksamhet ska präglas av en hög kvalitet med såväl pedagogisk som omvårdande kompetens. Barngrupperna i förskolan ska hållas på en för barnen och verksamheten ändamålsenlig nivå. För den småbarnsförälder som arbetar på obekväma tider kan det vara svårt att få livspusslet att gå ihop, särskilt om man är ensamstående. Kommunen skall därför kunna erbjuda barnomsorg även nattetid. 10

11 5. Trygg skola med tydlig värdegrund Skolan utgör en av de viktigaste grundstenarna för att bygga ett demokratiskt samhälle. Skolan ska ge eleverna kunskaper och färdigheter och i samarbete med hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar det kan de flesta skriva under på. Men formerna för skolan såsom valfrihet, kunskapsfokus och flexibel skolstart anpassad efter individens utvecklingsnivå det är kristdemokraternas bidrag till morgondagens skola och här går också en tydlig skiljelinje mellan oss och vänsterkartellen. Kristdemokraterna vill att skolan ska skapa förutsättningar för att alla elever ska nå kunskapsmålen alla skolor har en väl utvecklad flexibel skolgång där eleverna kan nå utbildningens mål under både kortare och längre tid än nio skolår. systematiska och tidiga kunskapsuppföljningar ska ske under hela grundskoletiden och ska tillförsäkra varje elev det stöd som behövs för att nå de nationella målen. varje kommun ska ha en långsiktig lokalplan för att säkerställa den bästa fysiska och pedagogiska arbetsmiljön för elever och personal skolorna erbjuder föräldracirklar, som ett stöd för elevernas lärande alla elever ska ha rätt att välja skola och lokalerna ska vara tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning, såväl fristående som kommunala skolor likabehandlingsplanen ständigt utvecklas och utvärderas för att ingen elev ska utsättas för mobbing eller annan kränkande behandling värdegrundsarbetet stärks genom överenskommelser mellan elev, skola och föräldrar alla elever vid behov ska få möjlighet att under dagen få kontakt med utbildad personal inom elevhälsovården, antingen personligen eller så via telefon varje elev ska få rätt till god undervisning på sitt modersmål, rätt till studiehandledning ska också finnas den enskilda skolan ska utvecklas samarbetet med det omgivande samhället rektorer ges administrativt stöd så de kan lägga huvuddelen av sin arbetstid till pedagogiskt stöd för lärare och elever. att det i alla skolor finns tillräcklig pedagogisk ämneskompetens inom alla områden att det finns ett nära samarbete mellan skola och socialtjänst kring barn och elever i behov av särskilt stöd och barn i riskzonen att kontinuerlig fortbildning genomförs för all personal Varje elev bär på kunskapstörst och begåvning. Värdegrundsarbetet ska vara grundläggande i skolans vardag för att forma livskunskap hos eleverna. I detta arbete är den kristna kulturtraditionen som betonar människans unika värde central. I skolan ska kunskap, värderingar och normer förmedlas för ett framgångsrikt lärande. En skola för varje elev - valfrihet och mångfald En skola som möter varje elev där den befinner sig och som förmår att stödja och stimulera elevens lärande att utveckla sina förmågor är grundläggande. Skolan ska anpassa undervisning och lärande efter varje elevs förutsättningar. Eleverna ska ha en individuell studieplan och skolan ska möjliggöra för varje elev att uppnå kunskapsmålen i sin egen takt. Den specialpe- 11

12 dagogiska kompetensen ska ge stöd för en god lärandemiljö, särskilt där barn i behov av stöd finns. Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet anser vi. Vi eftersträvar en mångfald av skolor som ger den enskilde eleven, oavsett ekonomiska förutsättningar, möjlighet att få en utbildning som passar just honom eller henne. Kommunen ska ge goda och likvärdiga förutsättningar för såväl den kommunalt drivna som den fristående skolan. Inflytande över skolans vardag Eleverna ska efter ålder och mognad få inflytande över skolans arbetsformer. Vi kristdemokrater anser att inflytande över skolans vardag är en nödvändig del som möjliggör motivation och arbetsro i skolan. Det tillsammans med eget ansvar är det bästa sättet att utveckla känsla för demokrati och förmåga till ansvarstagande. Skickliga lärare är en avgörande faktor för att eleverna ska lyckas i skolan Också duktiga skolledare som stöttar och leder verksamheten är ett viktigt inslag. Ett tydligt pedagogiskt nära ledarskap som prioriterar kunskapsmål och som ökar lärarnas förmåga att bedriva god undervisning utmärker framgångsrika skolor. Rektor ska vara expert på ledande, motivation och lärande, dvs. ha goda ledaregenskaper. Värdegrundsarbete och skolhälsovård En avgörande förutsättning för trygghet i skolan är att alla är överens om skolans värderingar; elever föräldrar och skolans personal. Värdegrundsarbetet ska genomsyra alla ämnesområden. Likabehandlingsplaner som motverkar mobbing och annan kränkande behandling ser vi som en självklarhet. Handlingsplanerna ska arbetas fram i nära samarbete med elever, skolpersonal och föräldrar och de ska vara forskningsbaserade. Det hälsofrämjande arbetet är viktigt, med en bred kompetens där skolsköterska, kurator, psykolog samt specialpedagog ingår. Varje elev ska ha möjlighet att under skoldagen få kontakt med personal inom elevhälsovården, både för det fysiska och psykiska välmåendet. En god lärmiljö förutsätter också en bra arbetsmiljö. För det behövs så kallade arbetsmiljövandringar där elever från alla skolår är representerade. Detta bör genomföras regelbundet. Att kunna sitt eget modersmål är en förutsättning för att nå skolans kunskapsmål. Det ska finnas studiehandledning och ämnesundervisning på modersmål. Detta skall vara prioriterat, alla elever med behov av modersmålsundervisning ska också garanteras det. 12

13 6. Ett rikt fritidsliv ger mervärde Ett rikt och varierat fritidsutbud har stor betydelse för att göra Karlstad attraktivt. I ett gott samhälle är självständiga idrottsklubbar, pensionärsföreningar, församlingar med flera en omistlig del. Både för att det där görs ett mycket vitigt arbete, men framförallt för att människor där får känna sig sedda och behövda. Ideella organisationer bidrar till ett kitt som gör att hela samhället håller ihop. Därför bör kommunen stödja och samverka med dem utan att för den skull komma med onödiga pekpinnar. Det civila samhället är också en förutsättning för att det skall finnas ett rikt fritidsliv i Karlstad. Vi vill ge ännu mer makt till frivilliga krafter att utveckla bland annat kultur- och fritidsutbudet. Kristdemokraterna vill att ett brett utbud av fritidsaktiviteter erbjuds verka för att det finns drog- och alkoholfria fritidsaktiviteter ge människor med funktionsnedsättning samma möjligheter till idrott och annat fritidsutbud verka för att det vid planering av nya bostadsområden skapas ytor för spontanidrott verka för att hänsyn tas till de äldres behov vid planering av rekreations- och motionsanläggningar att det civila samhället, det vill säga bland annat föreningar och organisationer, ska ha stort inflytande över fritidsverksamheten att kommunala anläggningar är tillgängliga för föreningslivet och ser gärna att föreningar driver anläggningarna där så är möjligt att flexibla aktivitetsanpassade bidrag för att stödja föreningslivet ska finnas Kommunens fritidspolitik ska kännetecknas av tillgänglighet för alla. Oavsett ålder, kön, etniskt ursprung eller funktionsnedsättning ska invånarna ha möjlighet att ta del av och utöva meningsfulla aktiviteter på sin fritid. Alla åldrar har behov av att möta andra människor. Särskilt viktigt är detta för barn och unga. En mångfald av utbud på fritiden, i form av fritidsgårdar, idrottsanläggningar och andra mötesplatser skapar sådana möten som är väsentliga för att skapa delaktighet och gemenskap i samhället. Kristdemokraterna menar att barn och unga har en särställning i all samhällsplanering. Det finns människor som upplever ett utanförskap i samhället. Det rika fritidslivet har en stor förebyggande betydelse och det är angeläget att engagera barn och unga i olika verksamheter. Vi vill se ett samhälle som präglas av mångfald och anser att också gemensamma mötesplatser har stor betydelse för integration. Även generationsgemensamma aktiviteter ska uppmuntras. Delaktighet och samverkan Det är mycket angeläget att skapa goda vanor i tidig ålder. Kommunens fritidsutbud ska medverka till att främja en god hälsa och social utveckling. Genom delaktighet ges också möjligheter till inflytande och därmed stärks demokratin. Ett gott fritidsliv skapas genom en god samhällsplanering. De fysiska miljöerna, kollektivtrafiken, bidragssystemen, tillgången på arenor och mötesplatser, planeras bäst om de sker i 13

14 en bred samverkan. Fritidspolitiken behöver därför genomsyra alla verksamhetsplaner i kommunen. Folkrörelser bygger Sverige Sverige har en stark föreningstradition. Tusentals personer arbetar ideellt och detta ska ha stöd av kommunen. Kommunen ska ha ett tydligt regelverk för det stöd som ges till föreningslivet. Samverkan och samspel mellan kommun och föreningar, församlingar och andraorganisationer, har stor betydelse. Kommunen har ansvar för skolan och kan genom detta aktivt stötta föreningslivet genom att tillhandahålla lokaler och anläggningar. Vi ser gärna att idrottsanläggningar och arenor drivs i föreningslivets regi men med kommunalt stöd. Kristdemokraterna anser att möjligheten till spontanidrott ska beaktas i all samhällsplanering. Närheten till ytor där olika former av idrott kan utövas är viktig, samtidigt som det också måste finnas arenor som håller aktuell standard för utövande på serie- och elitnivå. Allas rätt Alla ska, oberoende av fysiska förutsättningar, kunna idrotta på sina egna villkor. Barn med funktionshinder ska på samma sätt som andra barn erbjudas tillfälle att delta. Kommunen har ansvar för att personer med funktionshinder får möjlighet att idrotta och att så långt som möjligt göra alla idrottsanläggningar tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. En viktig fråga handlar om lika tillgång för kön och åldrar. Det behövs fortsatta insatser så att tjejer får ökad tillgång till arenor. Likaså måste man också se till att unga människor får tillgång till arenor på tider som är lämpliga. 14

15 7. En kommun där funktionsnedsättning inte blir ett handikapp Alla människor har samma värde. Alla människor är unika. Alla människor ska ha lika förutsättningar. Funktionsnedsättning blir ett hinder för den enskilde först om samhället inte förmår att kompensera bristerna. Graden av handikapp är inte statisk, utan snarare en funktion av samhällets förmåga att möta människor med funktionsnedsättning. Människor med funktionsnedsättning riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Detta kan aldrig vi kristdemokrater tolerera, och bör av kommunerna tolkas som diskriminering anser vi. Kristdemokraterna vill att FN: s standardregler för delaktighet och jämlikhet samt konventionen om funktionsnedsättning tillämpas i kommunen kommunerna ser över policyn för upphandling ur ett tillgänglighetsperspektiv väntetiderna för anpassade boenden för funktionshindrade minimeras kommunen underlättar för personer som använder färdtjänst att använda sig mer av resor med kollektivtrafiken kommunens tjänstemän och lärare utbildas för bättre förståelse och bemötande av personer med funktionsnedsättning kommunen aktivt samverkar med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i frågor som rör personer med funktionsnedsättning kommunen samverkar med handikapporganisationer för att uppmärksamma de brister som finns i samhället och även verka förebyggande Ökad tillgänglighet Det måste vara självklart att man tar hänsyn till funktionshindrades behov av god tillgänglighet vid utformningen av offentliga inrättningar, anläggningar och informationssystem. Ökad tillgänglighet är ett viktigt sätt att minska effekten av funktionsnedsättningen. Likaså måste utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter också göras tillgängligt för personer med funktionshinder. Enligt ett riksdagsbeslut ska offentliga platser vara handikappanpassade I detta sammanhang måste särskild uppmärksamhet ägnas åt barn med funktionshinder eftersom de sällan kan hävda sina rättigheter själva med samma kraft som de vuxna. FN:s barnkonvention stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Arbetet för funktionshindrade får inte begränsas till åtgärder som förhindrar negativ särbehandling. Insatser som är kompensatoriska och som minskar betydelsen av funktionsnedsättningen är också nödvändiga. En viktig ledstjärna i detta avseende är FN:s standardregler (agenda 22) för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet, liksom konventionen om mänskliga rättigheter för funktionshindrade. Dessa är utomordentligt viktiga redskap för kommunen vid planering och genomförande av all verksamhet. Synliggör dolda hinder Långt ifrån alla funktionshinder är synliga. Detta ska inte påverka utformningen av samhällets stöd som alldeles oavsett funktionsnedsättningens karaktär ska vara anpassat och effektivt. Psykisk ohälsa tillhör den kategori funktionsnedsättningar vars yttringar inte alltid är synliga. De har samma rätt till samhällets stöd som de med mer fysiskt betingade funktions- 15

16 nedsättningar. Särskilt viktigt är att arbeta mot de fördomar och skamkänslor som i allt för stor utsträckning präglar attityderna till psykiska sjukdomar. Boende utan dröjsmål Personer som beviljats insatser för boende enligt LSS och SOL ska få sin bostad utan långa väntetider. Kommunen måste ha beredskap för att kunna bygga ut boendet i den omfattning som behövs och då behov uppstår. Det handlar om stöd till personer med bland annat nedsatt hörsel, syn och rörlighet. Det ställer därför ökade krav på samhället och vi måste vara medvetna om att detta kräver smarta lösningar och ökade offentliga resurser. Vi vet att bostaden kan upplevas som ett fängelse då den boende inte kan ta sig ut på grund av fysiska hinder i form av trappor eller för smala dörrar. Allmännyttan måste ta sitt samhälleliga ansvar och anpassa bostäderna så att de blir beboeliga för alla. Det offentligas hjälp till anhöriga ska vara flexibel. Den ska utgå från den enskildes önskemål och integritet samt vara utformat så att insatserna är stödjande och kompletterande istället för styrande och ersättande. Det ska med andra ord inte uppfattas som ett krav på anhöriga att vårda en närstående, men om sådana önskemål finns, ska det offentliga tillmötesgå anhöriga i så stor utsträckning som möjligt. Kommunen som samverkanspartner Kommunerna ska föregå med gott exempel men även ta del av andra aktörers goda erfarenheter och kunskaper i frågor som rör personer med funktionsnedsättning, tillgänglighet och diskriminering. Genom samverkan med andra myndigheter och institutioner kan man motverka att situationer kan uppstå där individen hamnar mellan de olika myndigheternas regelverk och praxis. Även samarbete med ideella organisationer och sociala företag som arbetar för personer med funktionsnedsättning bidrar till att förbättra kommunernas kunskaper, medvetande och bemötande, och kan leda till ett ömsesidigt utbyte av tjänster och erfarenheter. 16

17 8. Tankeskifte i vård och omsorg Vi ser till människors enskilda behov. Exempelvis äldre vill inte ha mer vård och omsorg än nödvändigt, men däremot är tryggheten en viktig faktor hur människor än väljer att bo och leva. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att äldre själva ska kunna välja att leva i gemenskap även om man inte har ett vårdbehov. Därför inför vi nu fler möjligheter för äldre att själva välja vem som ska utföra vården och också möjligheten att välja boendeform efter behov, vilket är ett tankeskifte inom svensk vård och omsorg. Kristdemokraterna vill att ett Trygghetskontrakt ska finnas särskilda platser för personer med demenssjukdom ska finnas LOV (Lagen om Valfrihetssystem) används för att öka mångfalden och konkurrensen, både för yngre och äldre brukare det införs fler boendeformer för äldre så att man inte behöver ha ett vårdbehov för att få dela gemenskapen och känna sig trygg frivilligorganisationernas engagemang och kraft stimuleras och tillvaratas människor ska ha tillgång till flerspråkig personal inom omsorgen för att öka förståelsen för behov och trygghet personer som bott ihop inte skall tvingas separera bara för att de är i behov av äldreomsorg Ta vara på frivilligheten i den ideella sektorn Den ideella sektorn blir allt viktigare och det finns otroligt mycket engagemang och kunskap som samhället bättre måste ta tillvarata. Den kraft som finns i frivilligheten är viktig. Frivilligcentraler är ett bra exempel på verksamhet dit människor kan vända sig för att hjälpa till. Det civila samhället (familj, släkt, föreningar, kyrkor med mera) är den viktigaste kraften för att minska ensamhet och skapa gemenskap, sammanhang och närhet. Den politiska uppgiften är att stärka förutsättningarna för det civila samhället. Stöd till anhöriga Merparten av insatserna inom vård och omsorg utförs av anhöriga. Stödet till anhöriga är därför mycket viktigt. Vi anser att stödet till anhöriga skall fortsätta vara prioriterat. Se äldre med sammansatta behov För att kunna ge äldrevård med kvalitet måste kunskapen om åldrandets sjukdomar (geriatrik) öka med satsningar på forskning. Vården för de allra äldsta måste fokusera på ett samlat omhändertagande som möter såväl medicinska som sociala behov. Rätt att själv bestämma Respekten för äldre människors integritet och självbestämmande kräver att valfrihet präglar utformningen av det stöd som ges. Valfrihet innebär inte bara möjlighet att välja utförare, utan bör också ge möjlighet att välja utifrån intressen och personliga preferenser. Att kunna välja innebär också möjlighet att välja bort på så vis sker en maktförskjutning från kommunen till den enskilde. Konkurrensen leder till att varje utförare gör sitt yttersta för att sköta sina uppdrag enligt den enskildes behov och önskemål, en utveckling vi kristdemokrater tycker är viktig. 17

18 Hjälp i hemmet, eller hemtjänst, är en offentligt finansierad välfärdstjänst som väl lämpar sig för kundval. Även vård- och omsorgsboenden kan utföras av andra än kommunen och ge möjlighet för den enskilde att välja. Kommunens uppgift, förutom finansieringen, är att bedöma omfattningen av stödet enligt socialtjänstlagen på sedvanligt sätt auktorisera (kvalitetssäkra) utförare genom program/ramavtal och därefter överlämna till den enskilde att efter själv välja vem som ska utföra hemtjänstinsatsen. De allra flesta som önskar bo i eget boende ska ha denna möjlighet. Men det finns hos många äldre ett önskemål att få känna tryggheten i att bo i en gemenskap. Därför är det angeläget att det i kommunen finns tillgång till olika former av boenden. Förutom särskilda boendeformer, som innehåller mer omfattande vård och omsorg, behövs det också planeras för Trygghetsboende för äldre som vill och önskar bo i gemenskap. Ingen skall heller tvingas att separera för att man är i behov av särskilt boende. Om man vill bo ihop måste vara upp till de berörda personerna att bestämma. Lagen om valfrihet - LOV Ett sätt att stimulera företagande och förbättra det lokala näringslivsklimatet är att införa kundvalssystem. Den nya Lagen om valfrihetssystem, LOV, som infördes i januari 2009 innebär ökade möjligheter att låta brukarna själva välja vilken leverantör av de kommunala tjänsterna de vill ha. Kundval innebär ökad konkurrens, renodlade roller mellan myndigheter och utförare och skapar större valfrihet och mer inflytande för brukarna. Många har en uttalad motvilja mot att offentligt finansierade verksamheter drivs i privat regi. Motivet är ofta att de privata företagen är vinstdrivande och att kvaliteten därmed skulle åsidosättas. För att motverka denna inställning föreslår vi att ett system för kvalitetsgranskning av såväl offentlig som privat skattefinansierad verksamhet införs, exempelvis genom så kallade öppna jämförelser. Flexibel hemtjänst Hemtjänstinsatserna bör göras flexibla, för att på bästa sätt kunna möta den enskildes behov. Hur hemtjänsttimmarna används kan variera från vecka till vecka och ska bestämmas i samspelet mellan den enskilde och personalen. Hemtjänsten är basen i vård och omsorg och är ett stöd även för anhöriga. Den sociala delen av hemtjänsten bör särskilt uppmärksammas. Omsorg på mitt eget språk En allt större andel svenskar har utländsk bakgrund. Personal med flerspråkighet och är en viktig resurs för att klara äldreomsorgen till invandrare. Det finns också behov av äldreomsorg vars personal kan använda teckenspråk eller blindskrift. Döva, och hörsel- och/eller synskadade har samma rätt till en god äldreomsorg. Värdighetsgaranti Tillit skapar trygghet. Man ska kunna lita på att äldreomsorgen fungerar den dag man behöver den. Vi vill därför att det i varje kommun ska finnas en värdighetsgaranti för medborgarna som tydligt visar vad kommunen ska göra för att säkerställa en likvärdig vård. Människovärdet, valfriheten och förvaltarskapet är grunden för förslaget. 18

19 9. En kommun med ekologiskt hållbar utveckling Kommunerna har ett stort ansvar för att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Kristdemokraternas förvaltarskapstanke är utgångspunkten för att tänka långsiktigt och värna den värdefulla, men många gånger sårbara, miljön. Ansvaret, som är grundbulten i förvaltarskapsprincipen, är både personligt och gemensamt. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och energi och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för långsiktig överlevnad för mänskligheten. Kristdemokraterna vill att kommunen ska ha minst 25 procent ekologiska livsmedel i måltidsverksamheten löpande förbättra och utveckla kollektivtrafiken att Eco driving-konceptet utvecklas hos både kommunens invånare och anställda att kommunens fordon drivs på förnyelsebara bränslen i så stor utsträckning som möjligt fossil energi fasas ut och att vi istället ökar tillförseln av förnyelsebar energi att kommunen satsar på energieffektiviseringar att byggande av lågenergihus prioriteras och uppmuntras att kommunen planerar för hållbara energisystem med långsiktiga mål och åtgärder att den kommunala fordonsparken successivt ersätts av miljöanpassade bilar att gång- och cykelvägnätet byggs ut att upphandling av ekologiska livsmedel till förskolor/skolor/äldreboenden och andra verksamheter främjas att miljö- och etiska aspekter i all kommunal upphandling lyfts fram att miljöledningssystem i kommunens verksamhet utvecklas kommunen påverkar medborgarnas resvanor i en hållbar riktning Ta klimatfrågan på allvar Vår tids kanske största fråga gäller klimatet. Några sannolika konsekvenser är fler extrema vädertyper, som torka, svåra stormar och stigande havsnivåer, kusterosion, bland annat genom ökande flyktingströmmar och nya sjukdomstyper. Detta påverkar i allra högsta grad vår kommun. För att bättre kunna förebygga kommande problem måste kommunen fortsätta arbetet med att utreda klimatförändringarnas lokala effekter och planera för att minska sårbarheten. Ett hållbart trafiksystem Klimatfrågans största problemområde är transporterna. Mycket av utsläppsökningarna beror på utsläpp från flyg, lastbilar och personbilar. Vi vill att samhällsplaneringen ska inriktas på att skapa ett resurssnålt och miljövänligt samhälle med säkra gång- och cykelbanor och en utbyggd och effektiv kollektivtrafik. Åtgärder som t ex att minska onödig trafik, Eco Driving, miljöanpassade drivmedel är några viktiga exempel. Kvalitetssäkra livsmedel Vi vill att det ska vara enkelt att läsa varifrån maten kommer och vad den innehåller. Att äta ekologiskt odlad mat och miljömässigt bra och närproducerade livsmedel är något som vi vill att den offentliga sektorn ska ta ett särskilt ansvar för. Bland annat genom hållbar upphandling, som till exempel lever upp till det nationella målet om 25 procent ekologiska livsmedel. 19

20 Rent och friskt vatten, ren och giftfri mark Globalt sett är bra vatten en bristvara. Rent drickvatten förutsätter bra råvatten, beredning och ledningsnät. Därför måste läckage från till exempel jordbruket minimeras och vi vill ha tydliga skyddsföreskrifter och skyddsområden för drickvattentäkter och reservvattentäkter. När gammal industrimark som används för exploatering är det viktigt att marken saneras så att den uppfyller kriterierna för känslig markanvändning. 20

21 10. Kultur bidrar till det goda livet Kultur handlar om mänskliga möten det som sker då vi möts. Människan är kreativ och vill både uttrycka sig och ta del av andras tankar och funderingar. Grunden i kultur är odling och då syftar vi på den inre andliga odlingen. Vi har alla behov av kultur och ett samhälle utan ett rikt kulturliv är fattigt och missar den inspiration som kulturella uttryck förmedlar. Kulturen medverkar till att vi finner mening i tillvaron, men också att vårt kulturarv förmedlar relationer mellan generationer. Kristdemokraterna vill att förutsättningarna för biblioteken skall vara goda den kulturella mångfalden där många utförare samverkar stöttas barnen har rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga utbudet utbudet inom kulturskolan stimuleras och utvecklas en välfungerande kulturell infrastruktur i hela landet genom att kommunen aktivt medverkar i regional och nationell kulturverksamhet garanteras insatserna för kulturmiljövård skall vara goda insatserna för kultur och hälsa bland annat genom ökade kulturaktiviteter på sjukhus och äldreboenden är goda studieförbundens betydelse för kulturarbetet tas till vara insatser för kultur i äldrevården och kultur i vården främjas Kultur ska utgå från verklighetens folk Kulturen lever bland människorna och ska inte styra uppifrån av politikerna. Kulturpolitikens roll är att stödja och ge kulturen möjlighet att växa både för de professionella kulturarbetarna och också amatörerna. Yttrandefriheten tillhör en av demokratins grunder och måste värnas. Samtidigt måste samhället säga ifrån så enskilda eller grupper inte diskrimineras eller förtalas. Debatten om kulturens frihet och gränser måste därför ständigt föras och hållas levande. Kultur måste inte skapa nytta eller värde, den är i sig självt ett värde som vi inte kan vara utan. Förvaltarskap av kulturarv och historia Kristdemokraterna betonar förvaltarskapet som en viktig princip. Det som tidigare generationer varit med om måste kunna förmedlas till dagens och morgondagens generationer, kulturarvet är viktigt. Ett särskilt ansvar för detta har arkiven, biblioteken och museerna, men även andra kulturella institutioner har en viktig roll i att gestalta sådant som har varit, inte minst med tanke på att ta vara de på det goda och förkasta det negativa som förekommit genom historien. Kultur sker genom samspel och samverkan Kulturpolitiken måste utformas så att de kulturella verksamheterna får möjlighet att utvecklas långsiktigt. Samspelet mellan stat, landsting, kommuner och andra intressenter är mycket viktigt. Besked om finansiering och uppdrag måste ske så att t ex museer och orkestrar kan i god tid planera för sin verksamhet. Men ansvaret vilar inte enbart på det offentliga, utan detta måste gå hand i hand med privata och ideella initiativ. Kristdemokraterna vill betona vikten av samspel och samverkan. Barn ska ha stor tillgång till kulturlivet. I första hand är detta ett ansvar för föräldrarna och att göra gemensamma upplevelser stärker också banden i familjerna. Skolan har också ett stort 21

22 ansvar för att aktivt verka för att kulturen ska vara tillgänglig för de unga. Den kommunala kulturplaneringen ska utgå ifrån barnkonventionens syn att barn har rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Kulturskolan är ett komplement som tillsammans med estetiska läroprocesser ger möjlighet att utöva kultur av olika slag såväl det klassiska som det moderna. Kulturella arenor Kommunen ska aktivt medverka till att skapa mötesplatser. Det är när vi möts och utbyter tankar och erfarenheter som vi också förstår varandra och därmed bekämpar fördomar. Det svenska kulturarvet, som till exempel vårt gemensamma språk, kulturlandskapet, byggnader och kulturhistoriska miljöer, våra traditioner och värderingar skapar identitet. När vi är trygga i den vi också respekterar andras värden. Kulturen har en viktig roll i mötet mellan det gamla och det nya, mellan det traditionellt svenska och det nya, mångkulturella utbudet. Bok och bibliotek Biblioteken är en av de viktiga kulturella arenorna och är en viktig aktör för att förmedla kunskap, information och upplevelser. De är något av kommunens vardagsrum dit alla är välkomna. Kristdemokraterna vill främja läsandet och menar att boken ger rika möjligheter att möta kultur av olika slag. Samverkan mellan föräldrar, skola och bibliotek har stor betydelse för att motivera barn och ungdomar till mer läsande. Folkbildning och folkhälsa Folkbildningen har en stor uppgift att bidra till en ökad kunskap och hålla samman samhällets värdegrund. Kommunen ska därför aktivt stödja studieförbunden och andra föreningar och organisationer som bidrar till det livslånga lärandet. Den sociala ekonomin, dvs. det som sker i föreningar och annan ideell verksamhet ska få ett aktivt stöd av kommunen anser Kristdemokraterna. Kultur bidrar till att skapa livskvalité. Detta främjar folkhälsan. Därför är inte kulturverksamheten avgränsad till de traditionella kulturinstitutionerna utan lever i alla samhällsområden. Inom t ex kommunens äldreverksamhet ska kulturen vara en naturlig del av den dagliga omsorgen. Kulturens hälsofrämjande roll har fått allt större uppmärksamhet och kommunen ska aktivt verka för att kulturen genomsyrar alla verksamhetsområden. 22

23 11. Integration och mångfald istället för segregation och enfald Vi kristdemokrater vill definitivt göra oss av med föreställningen att befolkningen å ena sidan består av svenskar och å andra sidan av invandrare. Invånarna representerar snarare en mångfald av kulturella, etniska och religiösa grupper, vars kunskap och erfarenheter vi bättre måste ta tillvara. Att ytterligare utveckla rutiner för samråd med etniska och religiösa gruppers representanter för att tillvarata deras kunskaper och erfarenheter ser vi som en avgörande faktor. De är en del i samhällslivet och ska därför få en delaktig plats i samhällsutvecklingen. Kristdemokraterna vill att boendeformerna i invandrartäta områden blandas så att det finns både bostadsrätter och hyresrätter kommunen utvecklar ett system med bland annat kontaktfamiljer för nyanlända invandrare och flyktingar som så önskar så många som möjligt får en praktikplats för att lättare komma in i samhället och få in en fot på arbetsmarknaden föreningar som tydligt arbetar med att förbättra integrationen i samhället särskilt ska uppmuntras och stödjas kommunen går i spetsen för att öka den etniska mångfalden bland anställda genom att förvaltningar och kommunägda bolag upprättar handlingsplaner för detta vänortssamarbete på kommunnivå ska användas för att överbrygga motsättningar och öka förståelsen mellan människor Integration från enfald till mångfald I många avseenden har vänsterstyret misslyckats med integrationspolitiken. I många av våra segregerade storstäder och diverse områden kan vi inte ens känna doften av integration. Den svenska migrationspolitiken utgår från ett helhetsperspektiv som omfattar flykting-, invandrings-, och integrationspolitik. I helhetssynen ingår insatser för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, som utgör själva grundvalen för asylrätten, internationell samverkan samt insatser för att förebygga ofrivillig migration, men också för att underlätta rörlighet över gränserna i ordnade former. Detta bejakar vi kristdemokrater. Vår utgångspunkt i sammanhanget är att ge människor förutsättningar att kunna ta ansvar för sina egna liv. En kristdemokratisk politik i kommunen för integration och mångfald handlar om att skapa förutsättningar för integration, inte att detaljplanera eller ta kontroll över människors liv. Integrationspolitiken omfattar bland annat frågor om invandrares introduktion samt åtgärder för att främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk bakgrund. Minoritetspolitiken ska ge skydd för de nationella minoriteterna och stödja de historiska minoritetsspråken. Språkkunskaper avgörande I ett mångkulturellt samhälle blir kittet i form av det svenska språket ännu viktigare. Det bästa bidrag kommunen kan ge till integrationsprocessen i samhället är gedigna kunskaper i det svenska språket. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot personer i behov av särskilda 23

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Förord. Kristdemokraterna Tyresö

Förord. Kristdemokraterna Tyresö Kommunpolitiskt program för Tyresö mandatperioden 2011-2014 Förord Kristdemokraterna går till val på att göra Sverige Tyresö lite varmare och lite mänskligare. Vårt mål är inte nödvändigtvis att uppnå

Läs mer

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan

28 April 2011 handlingar separat bilaga. Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan 28 April 2011 handlingar separat bilaga Nr 34 Program för ett integrerat samhälle och handlingsplan Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: Reviderad den: xxxxx För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

VALMANIFEST HUDDINGE 2010

VALMANIFEST HUDDINGE 2010 VALMANIFEST HUDDINGE 2010 2 Barnens Huddinge Alla barn är unika. De flesta föräldrar vet vad som är bäst för deras barn. Märkligt nog är detta något av det mest radikala som går att påstå i dagens Sverige.

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde

Framtidspaketet. Valprogram för Skövde FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet Valprogram för Skövde 2015-2018 FÖR ALLAS BÄSTA. I HELA SKÖVDE. socialdemokraterna.se/skovde Framtidspaketet För allas bästa. I hela Skövde. Politiken måste alltid blicka framåt och ta

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Integrationsplan. Stenungsunds kommun

Integrationsplan. Stenungsunds kommun Integrationsplan Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Sektorchef Stödfunktioner Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tillsvidare Beslutsdatum 2016-11-14< Framtagen av Beredning

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL) 2 (3) säkerställ att det finns kontinuerlig information om kommunens äldreomsorg på andra språk. Ta fram en handlingsplan för hur äldreomsorgen ska arbeta med mångfaldsfrågor. Denna bör tas fram i samarbete

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.

Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald. Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Vår politiska vilja 2016 2019

Vår politiska vilja 2016 2019 Vår politiska vilja 2016 2019 Enköpings kommuns fem strategiska mål vår politiska vilja för åren 2016 2019 ansluter till Vision 2030 som beslutades 2013. Varje mål har en undermening som förtydligar målet.

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015

lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015 Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Kommunalpolitiskt handlingsprogram för mandatperioden Burlövsmoderaterna

Kommunalpolitiskt handlingsprogram för mandatperioden Burlövsmoderaterna Kommunval SÖNDAGEN DEN 19 SEPTEMBER Kommunalpolitiskt handlingsprogram för mandatperioden 2010-2014 Burlövsmoderaterna Det du håller i din hand är Burlövsmoderaternas kommunalpolitiska handlingsprogram

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Politisk inriktning 2007-2010

Politisk inriktning 2007-2010 Politisk inriktning 2007-2010 Kommunstyrelsen/Politisk kommunledning FEBRUARI 2007 Inledning Allians för Huddinge bestående av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har tillsammans med Drevvikenpartiet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen ständigt utvecklas,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer