Utskrifter steg-för-steg och färghantering

Transkript

1

2 Utskrifter steg-för-steg och färghantering Det finns inget som slår en fotografisk utskrift. Det är stunden då din digitalt fångade bild, som redigerats i datorn, förvandlas från ettor och nollor (datorkod) till något verkligt som du kan hålla i din hand. Om du aldrig skapat en utskrift (och trist nog träffar jag människor varje dag som inte har gjort en enda utskrift allt stannar i datorn, på Facebook eller någonstans där du kan se men inte röra ). Idag kommer detta att ändras, därför att du steg för steg lär dig hur du skapar dina egna utskrifter. Om du inte redan äger en skrivare, blir detta kapitel dyrt. Faktum är, i all ärlighet handlar det inte om skrivaren det är papperet och bläcket som är dyrt, inte skrivarna. Men när du köpt en skrivare då är du fast. Du kommer att köpa papper och bläck för resten av livet och det kommer att kännas som du förbrukar bläckpatroner snabbare än en liter mjölk. Det är därför jag har kommit fram till ett arbetsflöde som i princip betalar sig självt jag använder min bläckskrivare för att skriva ut förfalskade sedlar. Jag är dock inte dum jag har efterforskat och hittat en ny bläckpatron för min skrivare som kostar kring 150 kr styck, så jag trycker 150-kronorssedlar (så att det täcker in momsen). Jag är inte dum jag går inte omkring och använder mina 150-kronorssedlar för att köpa mat, jag använder dem bara för att köpa bläckpatroner och än så länge har det fungerat bra. Jag måste dock erkänna att jag hade några incidenter, även om det mest berodde på att jag satte min kompis Dave Cross ansikte på sedlarna, vilket verkade vara en bra idé just då, tills en kassörska tittade noga på sedeln och frågade är inte Dave kanadensare? (Förresten, titeln på detta kapitel kommer från låten Fine Print av Nadia Ali. Enligt hennes hemsida är hon född vid Medelhavet, och det är därför du inte ser henne på mina nya 200-kronorssedlar.)

3 Ställ in din kameras färgrymd Även om det finns hela böcker skrivna om ämnet färghantering, så kommer vi i detta kapitel att fokusera på en enda sak att få det som kommer ut från din bläckstråleskrivare att matcha vad du ser på skärmen. Det är vad detta handlar om och om du följer stegen i detta kapitel, kommer du att få utskrifter som matchar din skärm. Vi börjar med att ställa in din kameras färgrymd, så att du får bästa resultatet från skärm till utskrift. Notera: Du kan hoppa över detta steg om du bara fotograferar i RAW. Om du fotograferar i JPEG eller TIFF (eller JPEG+RAW) måste du ställa in kamerans färgrymd att matcha den färgrymd du kommer att använda i Photoshop (för att få konsekventa färger från din kamera till Photoshop och vidare till din skrivare, vill du att alla ska prata samma språk eller hur?). Jag rekommenderar att du ändrar din kameras färgrymd till den förinställda srgb till Adobe RGB (1998), vilket är en bättre färgrymd för fotografer som skriver ut sina bilder på en bläckstråleskrivare. På en Nikon hittar du vanligtvis Color Space under menyn Shooting Menu (visas här intill). På de flesta Canonkameror hittar du också Färgrymd under flikmenyn Foto gra fering (som visas här längst till höger). Ändra färgrymden till Adobe RGB. Om du inte fotograferar med Nikon eller Canon, är det dags att gräva fram din användarhandbok (eller ladda ner den i pdf-format från tillverkarens hemsida) för att se hur du byter till Adobe RGB (1998). Återigen, om du fotograferar i RAW kan du hoppa över detta.

4 Detta är ett av de ämnen som ofta gör folk galna, och eftersom det inte finns någon officiell standard för upplösning, så är detta en sak som många diskuterar i oändlighet på olika diskussionsforum på nätet. Med det sagt, jag litar på min vän och fotografkollega Dan Steinhardt från Epson (mannen bakom det populära Epson Print Academy), som lever med detta dagligen (Dan och jag har gjort en utbildning online om utskrifter och detta var det första ämne vi tog upp, eftersom så många ser detta som en stötesten). Så här gör vi: Upplösning för utskrifter För att se din aktuella bilds upplösning, gå till menyn Bild och välj Bildstorlek (eller tryck på Kommando-Alt-I (PC: Ctrl-Alt-I)). För att skriva ut på bläckstråleskrivare föredrar jag att vara på ppi (240 pixlar/tum), men jag brukar ofta skriva ut på 200 ppi och ibland gå så lågt som till 180 ppi (180 ppi är det lägsta jag vill gå. Allt under det förlorar kvalitet). Jag antar att den goda nyheten är: du behöver inte så mycket upplösning som du tror (till och med för tryckpressar). Den här bilden togs med en 12-megapixelkamera och du ser att vid 240 ppi kan jag skriva ut en bild som är drygt 30x45 cm. Här är upplösningen från en 6-megapixelkamera. Vid 240 ppi kan jag bara skriva ut en bild på drygt 20x31 cm. För att göra den större, bockar jag ur rutan vid Ändra bildupplösning, skriver in 200 som min nya upplösning, och jag får en bildstorlek på drygt 25x38 cm (utan kvalitetsförlust). Om jag sänker till 180 ppi, får jag en utskrift på nästan 28x43 cm (nära en 12-megapixelkameras), och jag gjorde det utan att förlora kvalitet (eftersom jag stängde av rutan vid Ändra bildupplösning, men innan du gör det, läs om storleksförändring i Kapitel 5).

5 Ställa in färgrymden i Photoshop Photoshops förinställda färgrymd är srgb (som vissa proffs kallar för spåniga RGB ), vilket är bra för bilder som ska ut på webben, men din skrivare kan skriva ut i ett större omfång än srgb (speciellt i blått och grönt). Så om du jobbar i srgb missar du de där rika, intensiva färgerna som du skulle kunna få se. Det är därför vi antingen byter färgrymden till Adobe RGB (1998) om du fotograferar i JPEG eller TIFF, vilket är bättre för att skriva ut dessa bilder, eller ProPhoto RGB, om du fotograferar i RAW eller jobbar i Photoshop Lightroom. Så här ställer du in båda: Innan vi gör detta, vill jag bara upprepa att du bara vill göra dessa ändringar om det slutliga resultatet ska skrivas ut på din egen bläckstråleskrivare. Om du skickar dina bilder till ett labb för framkallning, bör du troligen behålla srgb både i kameran och i Photoshop därför att de flesta labb är anpassade för att ta emot srgb-filer. Det bästa är att fråga ditt labb vilken färgrymd de använder och föredrar. Okej, nu till Photoshop: Gå till menyn Redigera och välj Färginställningar (som visas här). Detta gör att en dialogruta för Färginstäl lningar dyker upp. Förinställt finns en inställning som heter Allmän användning (Europa) 2. Låter något i detta namn som en bra färgrymd för fotografer? Nä, trodde inte det. En vink om detta är att kika under Arbetsfärgrymder vid RGB, där det står srgb IEC (vilket är det långa tekniska namnet för vad vi vanligtvis bara kallar srgb, stundom även kallat spåniga RGB). I korthet, du vill inte ha denna grupp av inställningar.

6 Steg tre: För att få en bättre förinställning för fotografer, gå till Inställningar och välj Prepress (Europa) 2 från popup-menyn. Oroa dig inte över att vi använder inställningar för tryckpress (prepress) här de fungerar utmärkt för utskrift från bläckstråleskrivare eftersom de använder Adobe RGB (1998) färgrymd. Detta ställer även in lämpliga varningar för att hjälpa dig att kontrollera din färghantering när du öppnar bilder från andra källor eller andra kameror (mer om det på nästa sida). Steg fyra: Om du enbart fotograferar i RAW eller använder Lightroom (Adobes fantastiska program för fotografer), kommer du att vilja ändra din färgrymd i Photoshop till ProPhoto RGB för att få de bästa utskrifterna från dina RAW-bilder (plus, om du använder Lightroom kommer du ibland att flytta bilder mellan Lightroom och Photoshop, och eftersom Lightrooms naturliga färgrymd är ProPhoto RGB, kommer du vilja att allt är konsekvent. Men om du använder Lightroom för JPEG- eller TIFFbilder, är det ingen fördel att välja ProPhoto RGB för dem). Du ändrar Photoshops färgrymd till ProPhoto RGB i dialogrutan för Färginställningar (välj den från popupmenyn vid RGB, som visas här). På det sättet förblir allt i samma konsekventa färgrymd när du öppnar en RAW-bild i Photoshop (eller importerar en bild från Lightroom). Om du tar in en bild från Lightroom i Photoshop och skriver ut från Photoshop (istället för att skriva ut i Lightroom), får du bättre resultat. Fortsättning

7 Steg fem: Om varningarna som hjälper dig hålla koll på färghanteringen: Säg att du öppnar en JPEGbild och din kamera ställts in på att fotografera i Adobe RBG (1998) och ditt Photoshop är inställt likadant. De två färgrymderna passar ihop så ingen varning visas. Men om du öppnar en JPEG-bild som du tog för ett halvår sedan, är den troligen i srgb och den färgrymden matchar inte den arbetsfärgrymd som du ställt in för Photoshop. Det är en felmatchning, så du kommer att få upp varningsdialogrutan som visas här. Lyckligtvis ger den dig möjlighet att hantera felmatchningen. Jag föreslår att du konverterar dokumentets färger till din aktuella arbetsfärgrymd (visas här). Steg sex: Photoshop kan automatiskt göra den här konverteringen när den hittar en felmatchning. Öppna Färginställningar och gå till Färghanteringsprincip och ändra förinställningen (i popup-menyn vid RGB) till Konvertera till aktuell RGB (som visas här). Bocka sedan ur markeringen Fråga vid Öppna, vid Ej matchande profiler. När du öppnar dina gamla srgb-bilder igen kommer de automatiskt att uppdateras så att de matchar din nuvarande arbetsfärgrymd.. Steg sju: Vad händer om du öppnar en bild i Photoshop som inte har någon färgprofil alls? När väl bilden öppnats i Photoshop, kan du konvertera denna profillösa bild till Adobe RGB (1998) genom att gå till menyn Redig era och välja Tilldela profil. När dialogrutan för Tilldela profil dyker upp, klicka på knappen för Profil och se till att Adobe RGB (1998) är valt i popup-menyn och klicka sedan på OK.

8 När vi lägger på skärpa, lägger vi på den så att det ser bra ut på datorns skärm eller hur? Men när du ska skriva ut bilden, kommer skärpa som ser bra ut på en skärm med 72 eller 96 dpi upplösning att försvinna i en högupplöst utskrift på 240 ppi. Eftersom skärpan minskas när vi skriver ut, så måste vi skärpa bilden så att den ser lite för skarp ut på skärmen, men ser perfekt ut i utskriften. Så här skärper jag bilder jag ska skriva ut: Skärpa för utskrifter Börja med ett trick som min vän Shelly Katz delgett mig: duplicera lagret Bakgrund (genom att trycka på Kommando-J (PC: Ctrl-J)) och lägg på skärpan för utskrift på detta duplicerade lager (på det sättet förstör du inte den redan skärpta originalbilden i lagret Bakgrund). Ge detta lager namnet Skärpa för utskrift, gå sedan till menyn Filter, vid Skärpa och välj Oskarp mask. För de flesta bilder i 240 ppi, lägger jag på dessa inställningar: Mängd 120; Radie 1; Tröskelvärde 3. Lägg på Oskarp mask igen, med samma inställningar, genom att trycka på Kommando-F (PC: Ctrl-F). Ändra blandningsläget till Luminiscens i toppen på panelen Lager (så att skärpan bara appliceras på detaljerna i bilden, och inte färgen) och använd reglaget Opa citet för att kontrollera hur mycket skärpa som appliceras. Börja med 50 % och se om det ser lite överskärpt ut. Om det ser ut att vara lite för mycket, stanna du vill att det ska se en aning överskärpt ut. Om du tycker att det är för mycket, sänk Opacitet till omkring 35 % och omvärdera. När det ser bra ut (en aning överskärpt), gör en provutskrift. Jag gissar att du kommer att öka opaciteten något, eftersom det inte var så skarpt som du trodde.

9 Skicka dina bilder till ett fotolabb Förutom att skriva ut mina bilder på min egen bläckstråleskrivare, skickar jag också iväg en hel del bilder till ett fotolabb av ett antal olika anledningar för att jag gillar utskrifter på metallicpapper eller vill att bilden ska monteras och ramas in, eller för att jag vill skriva ut en bild som är större än vad jag kan skriva ut hemma. Så här förbereder du bilder för att laddas upp och skrivas ut hos ett fotolabb. Kontakta fotolabbet dit du tänker skicka din bild, och fråga vilken färgprofil de vill att du använder. Chansen är stor att de vill att du ska konvertera bilden till färgläget srgb. Det motsäger vad vi gör när vi skriver ut våra egna bilder, men det finns ett antal fotolabb som vill att du konverterar dina bilder till srgb först, och för deras arbetsflöde fungerar det. Om de inte begär att du ska konvertera till srgb, vill de kanske att du laddar ner en färgprofil som de skapat åt dig, och du kommer att använda den på samma sätt som du kommer att göra när du konverterar till srgb i nästa steg. Med bilden öppen i Photoshop, gå till menyn Redigera och välj Konvertera till profil. Du ser bildens nuvarande färgprofil högst upp i dialogrutan (här är en bild inställd på ProPhoto RGB). Under Mål färg rymd, välj Aktuell RGB srgb IEC från pop up mneyn vid Profil. Om du laddat ner en profil från ditt labb, ska du välja den istället (mer om var du sparar nedladdningar på sidan 355). Klicka OK och bli inte förvånad om bilden ser likadan ut. Faktum är att du ska vara glad över det, för då vet du att du får det bästa resultatet från fotolabbet.

10 Om du verkligen vill att det som kommer ut från din skrivare ska matcha vad du ser på skärmen, vill jag inte vara den som talar om detta för dig, men du måste absolut, garanterat kalibrera din skärm genom att använda ett kalibreringsverktyg. Den goda nyheten är att det är en enkel och nästan helt automatiserad process. Den dåliga nyheten är att du måste köpa en färgkalibrator. Med hårdvarukalibrering mäter den skärmen och bygger upp en korrekt profil för exakt den skärm du använder, och ja det gör stor skillnad. Du måste kalibrera din skärm innan du fortsätter Jag använder X-Rites i1 Display 2 färgkalibrator (som kostar kring kr), därför att den är enkel, har överkomligt pris, och de flesta proffs jag känner använder den. Jag kommer att använda den som exempel här, men det är inte nödvändigt att skaffa exakt samma modell (Datacolor tillverkar Spider3 Elite, som är ett annat populärt märke i samma prisklass). Du börjar med att installera programmet Eye-One Match 3 som kommer med i1 Display 2. Koppla nu in färgkalibratorn till din dators USB-port, starta sedan programvaran för att få upp huvudfönstret (som visas här). Du gör två saker här: (1) du väljer vilken grej du ska kalibrera (i det här fallet en skärm), och (2) du väljer inställning för din profil (du väljer mellan Easy och Advanced. Jag använder för det mesta Easy (Lätt, övers. anm.) det fungerar perfekt och gör allt jobb åt dig). Fortsättning

11 När du valt Easy, tryck på högra pilknappen i botten nere till höger och fönstret, som du ser här, dyker upp. Här talar du bara om för programvaran vilken typ av skärm du har: en LCD (en platt skärm), en CRT (en glasskärm med rör) eller en bärbar (laptop), vilket är vad jag använder, så jag klickade på Laptop (se bilden). Tryck sedan på högerpilen igen. Steg tre: Nästa fönster ber dig placera din Eye-One Display-sensor på skärmen, vilket innebär att du draperar sensorn så att den sitter plant mot skärmen (och kabeln hänger över baksidan). Sensorn kommer med en motvikt som du kan fästa på kabeln, så att du kan placera sensorn ungefär i mitten på din skärm utan att den glider ner. För CRTskärmar finns det en inbyggd sugkopp.