(innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015)

Transkript

1 Grunder för yrkesinriktad grundexamen Grundexamen inom maskin- och metallbranschen 2014 Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll, automationsmontör, underhållsmontör Kompetensområdet för tillverkningsteknik, maskinmontör, verkstadsmekaniker, plåtslagare-svetsare, verktygstillverkare finmekaniker Kompetensområdet för gjutningsteknik, avgjutare, gjutmodelltillverkare Föreskrift 50/011/2014 (innehåller förändringar och korrigeringar enligt föreskrift 4/011/2015 och föreskrift 43/011/2015) OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN

2 INNEHÅLL INLEDNING 1 GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN OCH DESS UPPBYGGNAD 2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT AV KUNNANDE FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN 2.1 Obligatoriska examensdelar Grundläggande arbeten i montering och automation Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning 2.2 Kompetensområdet för tillverkningsteknik,obligatoriska examensdelar Maskinell bearbetning Plåt- och svetsningsarbeten Maskinmontering Tillverkning av verktyg Finmekanisk tillverkning 2.3 Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll, obligatoriska examensdelar Elektromekaniska installationer Automationsmontering Underhåll Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar 2.4 Kompetensområdet för gjutningsteknik, obligatoriska examensdelar Grundläggande arbeten i gjutningsteknik Tillverkning av gjutgods med engångsform Tillverkning av gjutgods med permanent form Tillverkning av gjutmodell 2.5 Valbara examensdelar Montering av automationsnät Montering av maskinautomation Montering av elektronik Montering av hydraulik Reparation av maskiner och anordningar Montering av logikstyrning Mikromekanisk tillverkning Montering av styrsystem Montering av pneumatik Elinstallation Installation av rörlinjer Finmekanisk CNC-bearbetning Svetsning av aluminium och rostfritt stål Montagesvetsning Svetsning IW-svetsning CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen Plåt- och stålkonstruktionsarbeten Användning av ett plåtbearbetningscenter Mekaniserad och automatiserad svetsning NC-precisionskantning Tunnplåtsarbeten Tillverkning av ståldelar för byggnader 2

3 Montering av stålkonstruktioner för byggnader Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM Skapande av verkstygsbanor i 3D med CAD/CAM CNC-svarvning CNC-fräsning Slipning Användning av FMS-system Manuell bearbetning Verkstadstekniska mätningar Fleraxlig tillverkning Precisionsbearbetning Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin Tillverkning och underhåll av verktyg CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning Basarbeten i gjutning med engångsform Basarbeten i gjutning med permanent form Tillverkning av plastmodeller Styrning av gjuteriautomation Basarbeten vid gjutmodellstillverkning Planering av företagsverksamhet Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen Examensdel från en yrkesexamen Examensdel från en specialyrkesexamen Examensdel från yrkeshögskolestudier (endast i grundläggande yrkesutbildning) Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare (endast i grundläggande yrkesutbildning) Arbeta i ett företag (endast i grundläggande yrkesutbildning) Arbete som kräver spetskompetens (endast i grundläggande yrkesutbildning) Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet (endast i grundläggande yrkesutbildning) Examensdel från de fritt valbara examensdelarna (endast i grundläggande yrkesutbildning) 3 GEMENSAMMA EXAMENSDELAR MÅL FÖR KUNNANDE OCH AV KUNNANDET INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 3.1.Kunnande i kommunikation och interaktion Modersmålet Modersmålet, svenska Modersmålet, samiska Modersmålet, teckenspråket Modersmålet, den studerandes eget modersmål Modersmålet, svenska som andraspråk Modersmålet, finska som andraspråk Modersmålet, svenska för teckenspråkiga Modersmålet, romani Det andra inhemska språket, finska Främmande språk Främmande språk, A-språk Främmande språk, B-språk 3.2 Kunnande i matematik och naturvetenskap Matematik Fysik och kemi Informations-, och kommunikationsteknik samt användningen av dem 3.3 Kunnande som behövs i samhället och i arbetslivet 3

4 3.3.1 Samhällsfärdighet Arbetslivsfärdighet 3.3.3Företagsamhet och företagsverksamhet Upprätthållandet av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap 3.4 Socialt och kulturellt kunnande Kännedom om olika kulturer Konst och kultur Etik Psykologi Miljökunnande Delområden från punkterna FRITT VALBARA EXAMENSDELAR 4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkesskickligheten 4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet 4.3 Delområden av gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier 4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fortsatta studier eller yrkesmässig utveckling 4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet 5. DELAR SOM INDIVIDUELLT UTVIDGAR EXAMEN BILAGA 1 BESKRIVNING AV MASKIN- OCH METALL BRANSCHEN, DESS VÄRDEGRUND OCH MÅL FÖR GRUNDEXAMEN 4

5 INLEDNING Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning 630/1998 (förändring 787/2014) bestämmer Utbildningsstyrelsen i grunderna för grundexamina examensbenämningarna, examens uppbyggnad, examensdelarna, kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet i examensdelarna samt bedömningen av kunnandet. Enligt lagen har den som avlagt en yrkesinriktad grundexamen breda grundläggande sådan yrkesskicklighet som arbetslivet kräver inom minst ett delområde. En yrkesinriktad grundexamen kan avläggas som en grundläggande yrkesutbildning enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning eller som en fristående examen enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning 631/1998 (förändring 788/2014). 1 GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN OCH DESS UPPBYGGNAD En grundexamen som avläggs som en grundläggande yrkesutbildning är uppbyggd av yrkesinriktade examensdelar (135 kompetenspoäng), av gemensamma examensdelar (35 kompetenspoäng) och av fritt valbara examensdelar (10 kompetenspoäng). Omfattningen av en yrkesinriktad grundexamen är 180 kompetenspoäng. De fristående examina är uppbyggda av yrkesinriktade examensdelar. Den studerande kan inom grundläggande yrkesutbildning individuellt ta in fler examensdelar om det är nödvändigt med tanke på arbetslivets branschvisa eller lokala krav på yrkesskicklighet eller en fördjupning av studerandes yrkeskompetens. Grundexamen inom maskin- och metallbranschen består av tre kompetensområden: kompetensområdet för tillverkningsteknik (maskinmontör, verkstadsmekaniker, plåtslagare-svetsare, verktygstillverkare och finmekaniker), kompetensområdet för automationsteknik och underhåll (automationsmontör, underhållsmontör) och kompetensområdet för gjutningsteknik (avgjutare, gjutmodelltillverkare) Numreringen i tabellen över examens uppbyggnad hänvisar till den numrering av examensdelarna som används i kapitel 2, 3,4 och 5. GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN Uppbyggnaden av examen i grundläggande yrkesutbildning, 180 kp Uppbyggnaden av examen i fristående examen 2 Yrkesinriktade examensdelar, 135 kp 2 Yrkesinriktade examensdelar 2.1 Obligatoriska examensdelar, 45 kp Grundläggande arbeten i montering och automation, 15 kp Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 15 kp Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 15 kp 2.2 Kompetensområdet för tillverkningsteknik, obligatoriska examensdelar, 30 kp Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning Verkstadsmekaniker Maskinell bearbetning, 30 kp Plåtslagare-svetsare 2.1 Obligatoriska examensdelar Grundläggande arbeten i montering och automation Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning 2.2 Kompetensområdet för tillverkningsteknik, obligatoriska examensdelar Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning Verkstadsmekaniker Maskinell bearbetning Plåtslagare-svetsare 5

6 2.2.2 Plåt- och svetsningsarbeten, 30 kp Maskinmontör Maskinmontering, 30 kp Verktygstillverkare Tillverkning av verktyg, 30 kp Finmekaniker Finmekanisk tillverkning, 30 kp 2.3 Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll, obligatoriska examensdelar, 60 kp Obligatorisk examensdel i utbildningsprogrammet Elektromekaniska installationer, 30 kp Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning Automationsmontör Automationsmontering, 30 kp Underhållsmontör En av följande examensdelar bör väljas Underhåll, 30 kp eller Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar, 30 kp 2.4 Kompetensområdet för gjutningsteknik, obligatoriska examensdelar, 60 kp Obligatorisk examensdel i utbildningsprogrammet Grundläggande arbeten i gjutningsteknik, 15 kp Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning Avgjutare En av följande examensdelar bör väljas Tillverkning av gjutgods med engångsform, 45 kp eller Tillverkning av gjutgods med permanent form, 45 kp Gjutmodelltillverkare Tillverkning av gjutmodell, 45 kp När examen avläggs med examensbenämningen gjutmodelltillverkare kan de obligatoriska examensdelarna ersättas med de obligatoriska examensdelarna i grundexamen inom träbranschen (total omfattning 45 kp). 2.5 Valbara examensdelar Den studerande ska välja ur punkterna kompetensområdet för tillverkningsteknik ska 60 kp väljas. - kompetensområdet för automationsteknik och underhåll ska 30 kp väljas. - kompetensområdet för gjutningsteknik ska 30 kp väljas. Den studerande kan välja icke-genomförda obligatoriska examensdelar istället för ur de valbara examensdelarna: - kompetensområdet för tillverkningsteknik punkterna kompetensområdet för automationsteknik och underhåll kompetensområdet för gjutningsteknik Examensdelarna är sinsemellan alternativa Examensdelarna och motsvarar 30 kompetenspoäng i grundläggande yrkesutbildning Examensdel motsvarar 15 eller 30 kompetenspoäng, enligt vad som definierats i kapitel 2 punkt Montering av automationsnät, 15 kp Plåt- och svetsningsarbeten Maskinmontör Maskinmontering Verktygstillverkare Tillverkning av verktyg Finmekaniker Finmekanisk tillverkning 2.3 Kompetensområdet för automationsteknik och underhåll, obligatoriska examensdelar Obligatorisk examensdel i kompetensområdet Elektromekaniska installationer Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning Automationsmontör Automationsmontering Underhållsmontör En av följande examensdelar bör väljas Underhåll eller Underhåll av CNC-verktygsmaskiner och robotar 2.4 Kompetensområdet för gjutningsteknik, obligatoriska examensdelar Obligatorisk examensdel i kompetensområdet Grundläggande arbeten i gjutningsteknik Obligatorisk examensdel för respektive examensbenämning Avgjutare En av följande examensdelar bör väljas Tillverkning av gjutgods med engångsform eller Tillverkning av gjutgods med pemanent form Gjutmodelltillverkare Tillverkning av gjutmodell När examen avläggs med examensbenämningen gjutmodelltillverkare kan de obligatoriska examensdelarna ersättas med de obligatoriska examensdelarna i grundexamen inom träbranschen (två examensdelar). 2.5 Valbara examensdelar Examinanden ska välja ur punkterna : - kompetensområdet för tillverkningsteknik ska 4 examensdelar väljas. - kompetensområdet för automationsteknik och underhåll ska 2 examensdelar väljas. - kompetensområdet för gjutningsteknik ska 2 examensdelar väljas. Examinanden kan välja icke-genomförda oblligatoriska exaemdesdelar istället för ur de valbara examensdelarna: - kompetensområdet för tillverkningsteknik punkterna kompetensområdet för automationsteknik och underhåll kompetensområdet för gjutningsteknik Examensdelarna och 2.5.5, , och motsvarar två valbara examensdelar Examensdelarna motsvarar tre valbara examensdelar Examensdel motsvarar en eller två examensdelar, enligt vad som definierats i kapitel 2 punkt

7 2.5.2 Montering av maskinautomation, 15 kp Montering av elektronik, 15 kp Montering av hydraulik, 15 kp Reparation av maskiner och anordningar, 30 kp Montering av logikstyrning, 15 kp Mikromekanisk tillverkning, 15 kp Montering av styrsystem, 15 kp Montering av pneumatik, 15 kp Elinstallation, 30 kp Installation av rörlinjer, 15 kp Finmekanisk CNC-bearbetning, 15 kp Svetsning av aluminium och rostfritt stål, 15 kp Montagesvetsning, 15 kp Svetsning, 15 kp IW-svetsning, 15 kp CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen, 15 kp Plåt- och stålkonstruktionsarbeten, 15 kp Användning av ett plåtbearbetningscenter, 15 kp Mekaniserad och automatiserad svetsning, 15 kp NC-precisionskantning, 15 kp Tunnplåtsarbeten, 15 kp Tillverkning av ståldelar för byggnader, 15 kp Montering av stålkonstruktioner för byggnader, 15 kp Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM, 15 kp Skapande av verktygsbanor i 3D med CAD/CAM, 15 kp CNC-svarvning, 15 kp CNC-fräsning, 15 kp Slipning, 15 kp Användning av FMS-system, 15 kp Manuell bearbetning, 15 kp Verkstadstekniska mätningar, 15 kp Fleraxlig tillverkning, 15 kp Precisionsbearbetning, 15 kp Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin, 15 kp Tillverkning och underhåll av verktyg, 15 kp CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning, 15 kp Basarbeten i gjutning med engångsform, 15 kp (kan ej väljas om examensdel har valts) Basarbeten i gjutning med permanent form, 15 kp (kan ej väljas om examensdel har valts) Tillverkning av plastmodeller, 15 kp Styrning av gjuteriautomation, 15 kp Basarbeten vid gjutmodellstillverkning, 15 kp (kan ej väljas om examensdel har valts) Planering av företagsverksamhet, 15 kp Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen kp (kap. 2, punkt ) Examensdel från en yrkesexamen (kap. 2, punkt ) Examensdel från en specialyrkesexamen (kap. 2, punkt ) Examensdel från yrkeshögskolestudier Förberedelse inför uppgiften som arbetsplatshandledare, 5 kp Arbeta i ett företag, 15 kp Arbete som kräver spetskompetens, 15 kp Examensdelar som grundar sig på lokala krav på yrkesskicklighet, 5 15 kp Examensdel från de fritt valbara examensdelarna, 5 15 kp Examensdelarna är sinsemellan alternativa Montering av automationsnät Montering av maskinautomation Montering av elektronik Montering av hydraulik Reparation av maskiner och anordningar 1) Montering av logikstyrning Mikromekanisk tillverkning Montering av styrsystem Montering av pneumatik Installation av rörlinjer Finmekanisk CNC-bearbetning Svetsning av aluminium och rostfritt stål Montagesvetsning Svetsning IW- svetsning CNC-tillverkning inom plåt- och svetsbranschen Plåt- och stålkonstruktionsarbeten Användning av ett plåtbearbetningscenter Mekaniserad och automatiserad svetsning NC-precisionskantning Tunnplåtsarbeten Tillverkning av ståldelar för byggnader Montering av stålkonstruktioner för byggnader Skapande av verktygsbanor i 2D med CAD/CAM Skapande av verktygsbanor i 3 D med CAD/CAM CNC-svarvning CNC-fräsning Slipning Användning av FMS-system Manuell bearbetning Verkstadstekniska mätningar Fleraxlig tillverkning Precisionsbearbetning Bearbetning med en gnistbearbetningsmaskin Tillverkning och underhåll av verktyg CAD/CAM-konstruktion och -tillverkning Basarbeten i gjutning med engångsform (kan ej väljas om examensdel har valts) Basarbeten i gjutning med permanent form (kan ej väljas om examensdel har valts) Tillverkning av plastmodeller Styrning av gjuteriautomation Basarbeten vid gjutmodellstillverkning (kan inte väljas om examensdel valts) Planering av företagsverksamhet Examensdel från en yrkesinriktad grundexamen (kap. 2, punkt ) Examensdel från en yrkesexamen (kap. 2, punkt ) Examensdel från en specialyrkesexamen (kap.2, punkt ) 7

8 3 Gemensamma examensdelar inom den grundläggande yrkesutbildningen, 35 kp 3.1 Kunnande i kommunikation och interaktion, 11 kp Modersmålet Det andra inhemska språket Främmande språk Obligatoriska Valbara 9 kp 2 kp Kunnande i matematik och naturvetenskap, 9 kp Matematik Fysik och kemi Informations- och kommunikationsteknik samt användningen av den 6 kp 3 kp Kunnande som behövs i samhället och 5 kp 3 kp i arbetslivet, 8 kp Samhällsfärdighet Arbetslivsfärdighet Företagsamhet och företagsverksamhet Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap 3.4 Socialt och kulturellt kunnande, 7 kp 7 kp Kännedom om olika kulturer Konst och kultur Etik Psykologi Miljökunnande Delområden från punkterna kp 15 kp Förutom eller istället för de mål för kunnandet gällande de valbara delarna ( ) enligt det som föreskrivs i examensgrunderna, kan utbildningsanordnaren besluta om övriga valbara mål av olika omfattningar för kunnandet. För de valbara mål för kunnandet som utbildningsanordnaren själv beslutit om, bestäms bedömning av kunnandet och omfattning i kompetenspoäng. De valbara målen för kunnandet gällande delområdena kan även vara studerandes tidigare inhämtade kunnande som stöder målen för kunnandet i ifrågavarande examensdel eller dess delområden. 4 Fritt valbara examensdelar, 10 kp 4.1 Yrkesinriktade examensdelar som fördjupar eller utvidgar yrkesskickligheten 4.2 Examensdelar som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet eller mål för kunnandet 4.3 Gemensamma examensdelar eller gymnasiestudier 4.4 Studier som stöder förutsättningarna för fort- 8

9 satta studier eller yrkesmässig utveckling 4.5 Individuell examensdel som baserar sig på kunnande som förvärvats genom arbetserfarenhet 5 Delar som individuellt utvidgar examen 9

10 2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR, KRAV PÅ YRKESSKICKLIGHET SAMT BE- DÖMNING AV KUNNANDE FÖR GRUNDEXAMEN INOM MASKIN- OCH ME- TALLBRANSCHEN 2.1 Obligatoriska examensdelar Grundläggande arbeten i montering och automation Krav på yrkesskicklighet De som har avlagt examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar och kopplingsscheman montera maskindelar och komponenter samt små verksamhetssystem och kopplingar för motorer och manöverorgan. De som avlägger examensdelen kan läsa monteringsritningar läsa elektriska, pneumatiska och hydrauliska kopplingsscheman läsa arbetsinstruktioner samt bruks-, service- och monteringsanvisningar maskiners och manöverorgans funktionsprinciper, konstruktion och maskinelement använda handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick utföra monteringsmätningar för anordningar med rull- och skjutmått samt kan använda maskinvattenpass identifiera vanliga gängor med hjälp av mätning och tabeller samt kan göra gängor manuellt montera rullningslager, kedjor och remmar samt tätningar baskomponenters konstruktion och funktion samt ritsymbolerna för dem, samt funktionsprinciperna hos hydrauliska och pneumatiska system montera pneumatiska system de elektriska grundstorheterna och deras matematiska och fysikaliska grunder och beroendeförhållanden, såsom Ohms lag, samt grunderna i lik- och växelström grunderna gällande maskiner och anordningar och tillhörande elinstallationer om vilka bestäms i direktiv gällande el-arbetssäkerheten har baskunskaper och -färdigheter om den allmänna arbetarskyddsutbildningen såsom den fastställs i el-arbetarskyddsstandarden SFS 6002 grunderna i elektriska system och instrumentering utföra grundläggande eltekniska mätningar med multimeter försäkra sig om att arbetsobjektet är spänningsfritt och skyddsjordat göra enkla elektromekaniska styrningar enligt scheman har kunskaper och färdigheter att ge första hjälpen enligt EA1 följa kvalitetssystem och kan principerna för kvalitetsövervakning av montering. Bedömning av kunnande 1. Behärskande av arbetsprocessen Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för att komma i gång arbetar självständigt enligt planen Behärskande av arbetshelheten utför mekaniska monteringar och installationer med litet handledning. utför monteringens/ installationens basuppgifter enligt ritningar och instruktioner. monterar/installerar anordningshelheten av delar och komponenter. 10

11 2. Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material Mekaniska installationer gör gängförband utför installationsmätningar installerar maskindelar för rotationsrörelse installerar hydrauliska och pneumatiska komponenter i maskiner eller anordningar samt tillhörande rör och slangar installerar pneumatiska kopplingar på övningsunderlag enligt schema installerar komponenter för effektöverföring Elinstallationer installerar elanordningar och elkomponenter rätt installerar ledningar och kablar enligt ritningar tolkar elscheman använder multimeter använder godkända installationssätt för kablar och ledningar åstadkommer självständigt rätta och snygga apparat- och ledningsinstallationer Användning av redskap/verktyg använder givna redskap ändamålsenligt så att de inte skadar komponenterna väljer ändamålsenliga redskap underhåller sina arbetsredskap och håller dem i skick Behärskande av material identifierar materialet som används i konstruktioner, kablar och ledningar i anordningarna. känner till valkriterierna för material klarar av materialval behandlar material rätt. förutser materialbehovet. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Förståelse av ritningar och instruktioner kan läsa enkla del- och monteringsritningar och skapa sig en bild av delarna och helheten i ritningarna kan tolka del- och monteringsritningar i olika projektioner kan självständigt läsa del- och monteringsritningar kan läsa enkla funktionsscheman och kan de vanligaste komponentsymbolerna kan de pneumatiska och hydrauliska ritningssymbolerna och kan läsa kretsscheman kan ritningssymbolerna för komponenter och kan också läsa elektriska kretsscheman Kvalitetskontroll behöver handledning i identifieringen av kvalitetskraven identifierar kvalitetskraven som ansluter till arbetet åstadkommer ett slutresultat med god kvalitet Matematik och naturvetenskaper förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna i anslutning till arbetet. gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. granskar vid behov med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen. 11

12 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider beaktar andra arbetare fungerar interaktivt är aktiv klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk Yrkesetik sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. sörjer för underhållet av arbetsredskapen. följer kvalitetssystemet. Sätt att påvisa yrkesskickligheten påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att utföra arbetsuppgifter på en arbetsplats som ansluter sig till studiehelheten. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritningar tillverka delar (grovt noggrannhetskrav) som innehåller ytor framställda med enkla bearbetningar med manuella verktygsmaskiner, såsom svarvning av cylinderytor, fräsning av plana ytor, borrning och gängning. De kan göra arbetsritningar för enkla maskindelar genom att rita för hand och med CAD-program, finputsa arbetsstycken och kontrollmäta färdigt tillverkade detaljer. De som avlägger examensdelen kan rita en enkel maskinritning standarderna för teknisk ritning, behärskar vändningarna av projektioner i teknisk maskinritning och dimensionerar maskinritningar som de ritar 12

13 skalorna i maskinritning rita snittvy konstruktionen hos borrmaskin, svarv och fräs bearbetningsrörelserna för olika maskinella bearbetningsmetoder och kan namnge dem för olika bearbetningsmetoder typerna av skär och skärmaterial samt deras användning och betydelse vid bearbetning räkna bearbetningsdata för snabbstål- och hårdmetallskär, och kan grunderna i definierandet av skärens ytor, kanter och hörn svarva cylinderytor och avfasningar som har små krav på noggrannhet använda centrum- och spiralborrar, gängtappar och gängbackar i svarven välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen och montera skäret rätt i en svarv placera ett skruvstycke på fräsens bord och fästa arbetsstycket däri så att det inte skadas fräsa plana ytor med fräs välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen för en fräs och montera skäret rätt använda olika borrmaskiner och borrningsverktyg dimensionera och ritsa lägena för hål på en plåt enligt arbetsritning fästa ett arbetsstycke som ska borras i maskinskruvstycket identifiera olika gängtyper och gänga hål enligt arbetsritning välja rätta borrar och bearbetningsdata för en borrmaskin enligt arbetssituationen, och montera borren rätt vässa en borr för hand med slipmaskin göra gängor med gängtapp och gängsnitt välja rätt borr för gänghål finputsa arbetsstycken som de har gjort mäta med rullmått, skjutmått och mikrometerskruv kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för arbetssäkerhetskort, så att de har beredskap att skaffa arbetssäkerhetskort. Bedömning av kunnande 1. Behärskande av arbetsprocessen Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för att komma i gång arbetar självständigt enligt planen Behärskande av arbetshelheten behöver handledning för att identifiera bearbetningsmetoder känner till olika bearbetningsmetoder, men behöver handledning för att använda dem behärskar självständigt olika bearbetningsmetoder Lärande och problemlösning ber om råd vid behov. kan bedöma sitt eget arbete. förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider. 2. Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material 13

14 Teknisk ritning kan med litet handledning rita projektioner och dimensionera en arbetsritning kan rita projektioner och dimensionera en arbetsritning ritar självständigt en arbetsritning rätt så att också dimensioneringen är rätt Svarvning kan använda svarv känner till svarvens axelsystem och kan förse svarven med skär som behövs kan använda svarvens mättrumma och kan ställa in bearbetningsdata i svarven kan använda svarv mångsidigt, och självständigt tillverka detaljer med svarv i överensstämmelse med ritningen Borrning och gängning kan använda olika typer av borrmaskiner och identifiera gängor kan välja bearbetningsdata för borrning och välja lämplig borr för gänga kan självständigt tillverka en detalj som de ritsat på plåt enligt ritning. Detaljen ska ha gänghål och hålens läge vara definierade på en maskinritning Vässning av borr vet när en borr bör vässas och kan med litet handledning vässa den kan vässa en borr för hand vässar en borr så att det borrade hålet uppfyller toleranserna Fräsning kan använda fräs, känner till fräsens axelsystem och kan förse fräsen med skär som behövs kan använda fräsens mättrummor och ställa in behövliga bearbetningsdata i fräsen kan montera och ställa in ett maskinskruvstycke med mätklocka på fräsens bord, och självständigt tillverka detaljer i överensstämmelse med ritning och som har plana ytor Mätning väljer rätt mätinstrument och behärskar användning av skjutmått och rullmått. utför mätningar självständigt med skjutmått och rullmått. utför mätningar självständigt också med mikrometerskruv. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Läsning av arbetsritningar kan läsa arbetsritningar och skapa sig en bild av arbetsstycket som ska bearbetas förstår arbetsritningarnas projektioner, kan läsa toleransbeteckningar och känner till ytbeteckningar kan läsa arbetsritningar och förstår alla yt- och toleransbeteckningar Maskinell bearbetning kan välja bearbetningssättet (borrning, svarvning, fräsning) kan välja verktygsmaskin enligt precisionskraven och arbetshastigheten kan genom inspektion av en tillverkad detalj avgöra med vilken bearbetningsmetod den är gjord Kvalitetskontroll behöver handledning för identifieringen av kvalitetskraven identifierar kvalitetskraven kan korrigera sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Matematik och naturvetenskaper förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna. gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. granskar med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen. 14

15 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider beaktar medarbetarna fungerar interaktivt är aktiv i par och i grupp Yrkesetik använder arbetsredskap rätt. arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. arbetar omsorgsfullt och noggrant, sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar. Sätt att påvisa yrkesskickligheten påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att tillverka någon maskinellt bearbetad del på arbetsplatsen. För arbetet behövs supportsvarv, fräs och borrmaskin. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritning utföra någon enkel arbetshelhet med tunnplåt och därtill anslutande arbeten med basplatta, gasskärning och sammanfästning av plåtar med olika metoder samt svetsning med gas, elektroder och MAG. Dessutom kan de göra arbetsritningar av plåtstycken genom att rita för hand och med CAD-program samt finputsa arbetsstycken och kontrollmäta dem. De som avlägger examensdelen kan läsa arbetsritningar för plåtstycken, skapa sig en bild av arbetsstycket utifrån projektionerna och förstå dimensioneringsbeteckningarna och vanliga svetsningsbeteckningar rita projektioner av enkla plåtdelar, vända projektioner, rita snittvyer och dimensionera ritsa och behärskar de centralaste mät- och ritningstekniska lösningarna i anslutning till ritsning, såsom delning av en sträcka mitt itu, ritning av räta vinklar samt delning av vinklar och cirklar i flera delar klippa plåtar med den plåtsax, figursax och nibblingsmaskin som bäst lämpar sig för varje arbete, enligt ritsning klippa plåtar med gradsax, utföra grundinställningar och placera och fästa plåtar enligt mått kant- och rundbocka plåtarbetsstycken använda olika slip- och borrmaskiner i de vanligaste slip-, kapnings- och borrningsarbetena finputsa de bearbetade arbetsstyckena med både handverktyg och maskiner använda pelar- eller radialborrmaskin och borra hål i plåtar göra skruv- och popnitförband 15

16 skära plåtar med gas för hand enligt ritsning svetsa med gassvets grunderna i elektrodsvetsning grunderna i MAG-svetsning fästa samman plåtdelar med en lödmetod mäta längd- och vinkelmått kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för certifikat i heta arbeten, så att de har beredskap att skaffa detta certifikat. Bedömning av kunande 1. Behärskande av arbetsprocessen Behärskande av arbetshelheten behöver handledning i början av arbetet behöver litet handledning vid övergång från ett arbetsmoment till ett annat arbetar självständigt Initiativförmåga och företagsamhet ber om råd vid behov. strävar efter att arbeta självständigt. arbetar på eget initiativ. 2. Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material Ritsning och skärning av plåt, kapning av stänger kan grunderna i ritsning, men behöver handledning ritsar självständigt gör ritsningen på en gång enligt mått Klippning av plåt med plåtsax och skärare kan använda redskapen klipper enligt ritsning klipper/skär med snyggt resultat kan justera saxar och skärare enligt materialet som ska skäras Användning av gradsax behöver handledning för att ställa in saxen och placera och fästa plåten som ska klippas gör grundinställningar av saxen kan placera och fästa plåten med litet rådgivning gör inställningarna och fäster plåten enligt måtten självständigt Kant- och rundbockning av plåt behärskar den grundläggande användningen och de grundläggande inställningarna av kant- och rundbockningsmaskin kan självständigt kant- och rundbocka arbetsstycken av tunnplåt kan använda kant- och rundningsmaskin ändamålsenligt gör kant- och rundbockningar enligt materialtjockleken till rätta mått 16

17 Slipning kan använda handverktyg tryggt kan välja slip- eller kapningsskiva som är lämplig för arbetet kan välja slip/kapningsskiva även med beaktande av egenskaperna hos materialet som ska slipas/kapas Borrning kan använda pelar- och/eller radialborrmaskin vet betydelsen av inställningen av varvtal och matning borrar snygga hål med exakta mått borrar hål enligt mått på rätt plats Gasskärning kan skära plåt med gas för hand enligt ritsning kan ställa syre-acetylenskärningsoch gassvetsningsutrustningen i bruksklart skick gör gasskärning med snyggt resultat kan på eget initiativ utföra behövliga inställningar och uppgifter som hör till underhållet av utrustningen Svetsning kan använda MAG-svets och dess tillbehör ställer självständigt in spänning och trådmatning ställer vid behov på eget initiativ in spänning och induktans kan använda gassvetsutrustning tryggt kan svetsa fogar mellan plåtar gör enhetliga och snygga fogar mellan plåtar Lödning åstadkommer lödförband gör vattentät lödfog gör snygga lödningar kan vid behov välja tillsatsämnen för fogen Mätning kan använda rullmått, skjutmått och passare. utför självständigt mätningar med skjutmått och rullmått. gör mätningarna omsorgsfullt och noggrant samt kan bedöma mätresultatets riktighet. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Förståelse av ritningar kan läsa projektioner och skapa sig en bild av ett arbetsstycke utifrån ritningen kan läsa projektioner och svetsningsbeteckningar kan självständigt läsa arbetsritningar och förstår dimensioneringarna och beteckningarna Materialkännedom identifierar stål, RST- och aluminiummaterial och deras beteckningar känner till stålets beteende vid gasskärning och svetsning känner till olika materials beteende vid kant- och rundbockning Behärskande av plåtbearbetningsmaskiner startar och stannar tryggt och sörjer för skyddsanordningarna kan göra alla behövliga inställningar självständigt arbetar självständigt med maskinerna så att han/hon visar sig känna till maskinernas konstruktion och funktion Gasskärning och känner till gasskärningens och kan självständigt välja den utrust- känner till stålets och smältans 17

18 gassvetsning gassvetsningens principer, deras typiska bruksområden och lämplighet för olika grundmaterial ning med tillhörande delar som arbetsobjektet och tjockleken på materialet som ska skäras och svetsas kräver beteende vid gasskärning och gassvetsning Svetsning kan läsa beteckningar enligt standarden för tillsatstrådar känner till grunderna i stålets beteende vid svetsning kan vid behov välja tillsatsmaterial Matematik och naturvetenskaper kan utifrån diametern räkna ut längden på arbetsstycken som ska rundbockas. kan räkna ut rundningen och längden på arbetsstycken som ska rundbockas. kan dimensionera rundningen och de rundade ställenas läge med beaktande av materialtjockleken. 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelserna kan självständigt välja de tryggaste arbetssätten håller sin arbetsplats snygg och i ordning sörjer för säkerheten vid heta arbeten använder gaser tryggt kan agera rätt vid slangbrand kan hantera gasflaskor tryggt kan använda gaser för gasskärning på ett tryggt sätt Lärande och problemlösning behöver handledning och exempel kan vid behov be om råd löser problem i anslutning till arbetet Interaktion och samarbete beaktar medarbetarna. fungerar interaktivt är aktiv i arbetet Ykesetik arbetar ansvarsfullt och sörjer för att redskapen är i skick. arbetar omsorgsfullt och noggrant. Sätt att påvisa yrkesskickligheten påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att tillverka en arbetshelhet eller arbetshelheter av tunnplåt, där delar sammanfogas med limning, lödning och svetsning. Av dessa olika förbandstekniker kan två visas med sammanfogning av plåtar skilt från arbetshelheten. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. 18

19 Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet. 2.2 Kompetensområdet för tillverkningsteknik, obligatoriska examensdelar Maskinell bearbetning Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen behärskar mångsidigt de maskiner och anordningar som används vid spånskärande bearbetning, principerna för maskinell bearbetning, skär och skärens material, skärvätskor och råmaterial så att de kan tillverka detaljer i många former enligt arbetsritning och som fyller industrins mått- och kvalitetskrav. De som avlägger examensdelen kan förstå en maskinritnings projektioner, snittvyer, dimensioneringar samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem maskinritning med CAD-program CNC-teknikens grunder grunderna i materialteknik och värmebehandling av stål välja material och arbetsmån enligt ritning samt bestämma rätt arbetsföljd använda olika mätverktyg samt kontrollera och justera mätverktyget före användningen använda supportsvarv, fräsmaskin, planslipmaskin och olika borrmaskiner tryggt med användning av skyddsutrustning fästa arbetsstycket så att dess form- och måttnoggrannhet samt ytkvalitet bibehålls enligt ritningen utföra hjälpbearbetningar som behövs för fastspänningen bestämma ekonomiska bearbetningsdata för olika skär och råmaterial svarva arbetsstycken med yttre och inre ytor i flera former: plana, cylindriska och koniska ytor, avfasningar, rundningar och svarvade gängor matematik och mätteknik i anslutning till koniska ytor iståndsätta skär och vid behov göra profilskär av snabbstål tillverka mångformade detaljer genom fräsning, som har plana ytor, ansatser, avfasningar, kilspår och hål mäta fästdon med klocka använda delningsapparat i en fräs göra måttexakta hål och försänkningar med borrmaskin iståndsätta snabbstålborrar med hjälp av borrvässningsmaskin använda maskinbrotsch i svarv, fräs och borrmaskin samt bestämma arbetsmånen för maskinbrotsch använda slipmaskin och känner till de vanligaste typerna av skivor för dessa göra plana ytor och avfasningar genom slipning och känner till principen för rundslipning fästa en slipskiva rätt och välja rätt rotationshastighet för skivan vid behov iståndsätta en slipskiva finputsa och mäta detaljen som de har tillverkat och vid behov göra korrigeringar för att kostnadseffektivt åstadkomma en detalj som fyller verkstadsindustrins kvalitets- och noggrannhetskrav räkna arbets-, maskintids- och materialkostnader grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet benämningar och begrepp på engelska i anslutning till verktygsmaskiner, arbetsredskap och arbetsmetoder klara av arbetssituationer på engelska. 19

20 Bedömning av kunnande 1. Behärskande av arbetsprocessen Planmässigt arbete behöver handledning för att komma i gång kan planera fastspänningen av arbetsstycken, arbetsföljden och valet av skär arbetar planmässigt Behärskande av arbetshelheten åstadkommer den bearbetade delen, men behöver tidvis handledning behärskar bearbetningshelheten, men behöver råd i problemsituationer tillverkar självständigt den bearbetade delen enligt planen Initiativförmåga och företagsamhet ber om råd vid behov. eftersträvar sparsamhet och snabbhet i arbetet. arbetar på eget initiativ och kostnadseffektivt. 2. Behärskande av arbetsmetoder, - redskap och material Svarvning kan svarva inre och yttre cylinderytor och ansatser under handledning kan svarva cylinder- och konytor, avfasningar och rundningar men kräver emellanåt handledning kan självständigt svarva olika konytor, avfasningar, rundningar och yttre gängor Fräsning kan under handledning fästa arbetsstycken och fräsa plana ytor kan fästa arbetsstycken och behövliga verktyg, men kräver handledning för mer mångformade arbetsstycken kan självständigt fräsa mångformade arbetsstycken, som har bl.a. plana ytor, avfasningar och kilspår, och kan planera fastspänning som bearbetningen kräver Slipning kan fästa slipskiva och slipa plana ytor under handledning kan slipa plana ytor och avfasningar kan självständigt välja rätt skivtyp och iståndsätta en slipskiva, kan använda olika fastspänningssätt för arbetsstycken, kan slipa plana ytor och avfasningar Användning av arbetsredskap kan använda verktyg väljer arbetsredskap ändamålsenligt och sörjer för redskapens skick sörjer självständigt för att arbetsredskapen är i skick och i god ordning Mätning kan använda mätverktyg utför behövliga mätningar och sörjer för mätverktygens skick utför behövliga mätningar och kan beakta mätningens osäkerhetsfaktorer, sörjer för mätverktygens skick och förvaring Bearbetningsdata kan bestämma bearbetningsdata, bestämmer bearbetningsdata rätt, bestämmer självständigt ekono- 20

21 men behöver tidvis handledning. men måste ibland be om råd. miska bearbetningsdata för olika skär och material. 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Förståelse av ritningar och anvisningar kan läsa enkla maskinritningar och skapa sig en bild av föremål utifrån ritningen kan tolka en maskinritnings projektioner, snittvyer och dimensioner samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem kan självständigt läsa och rita maskinritningar, förstår arbetsanvisningar och kan rapportera om sitt arbete Kvalitetskontroll behöver handledning för att åstadkomma den kvalitet som krävs kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven kan tillverka produkter enligt kvalitetskraven och förstår kvalitetens betydelse Materialteknik behöver handledning för att identifiera olika material och deras bearbetningsegenskaper identifierar olika material och strävar efter att självständigt ta reda på deras bearbetningsegenskaper behärskar självständigt vanliga material och deras bearbetningsegenskaper Matematik och naturvetenskaper utnyttjar under handledning matematik i arbetet använder matematik- och fysikkunskaper i arbetet kan tillämpa matematik och fysik i användningen av olika material, redskap och maskiner Färdighet i engelska kan de vanligaste termerna och begreppen i anslutning till arbetet på engelska. kan de vanligaste termerna och begreppen i anslutning till arbetet och förstår det centrala av anvisningar. kan läsa engelska anvisningar som eventuellt behövs i arbetet. 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar säkerhetsbestämmelser och -anvisningar försäkrar sig alltid om fastspänningen av arbetsstycken och skär före bearbetningens början håller sin arbetsplats, maskiner och arbetsredskap snygga och i ordning använder personlig skyddsutrustning och maskinspecifika skyddsanordningar vid behov sörjer för skyddsutrustning och - anordningar ändamålsenligt i alla situationer arbetar ergonomiskt rätt Lärande och problemlösning behöver handledning och exempel söker information och löser problem under handledning löser självständigt problem i anslutning till arbetet kan bedöma sitt eget arbete gör inte samma fel två gånger förändrar sina tillvägagångssätt under arbetets gång så att arbetsre- 21

22 sultatet förbättras Interaktion och samarbete beaktar andra arbetare är flexibel och har samarbetsförmåga är aktiv och initiativtagande klarar av interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet även på ett främmande språk klarar av interaktiva situationer även på ett främmande språk sköter interaktiva situationer även på ett främmande språk inser när det är något han/hon inte kan och förstår då att be om hjälp samarbetar och agerar jämlikt främjar arbetslagets välmående Yrkesetik använder arbetsredskap omsorgsfullt. arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. arbetar omsorgsfullt och noggrant samt sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar. Sätt att påvisa yrkesskickligheten påvisar sitt kunnande i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom att tillverka någon maskinellt bearbetad del eller helhet av delar med användning av supportsvarv, fräs och borrmaskin på en arbetsplats. Omfattningen av arbetet är tillräcklig för att det kunnande som påvisas ska täcka de i examensgrunderna angivna kraven på yrkesskicklighet, föremålen för bedömning och bedömningskriterierna. Yrkesprovet eller examenstillfället kan fortsättas på en annan arbetsplats/i ett annat arbetsobjekt eller inom den grundläggande yrkesutbildningen på en av utbildningsanordnaren anvisad annan plats så att påvisandet av kunnandet blir heltäckande. Till de delar som det kunnande som krävs i examensdelen inte heltäckande kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle genom arbete, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet Plåt- och svetsningsarbeten Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan göra helheter i plåt av olika material (stål och aluminium), som är färdig för ytbehandling eller annan vidarebehandling. De som avlägger examensdelen kan läsa arbetsritningar för plåtkonstruktioner inklusive svetsningsbeteckningar uppgöra en plan över arbetsföljden för arbetshelheten klippa plåtar med gradsax och känner till dess funktionsprincip, bruksområden, inställningar, bruksbegränsningar och olycksriskerna vid klippning utför klippningsuppgifter med utnyttjande av måttskala, ritsning, ljusstreck och bakre anslag kontrollera skärningsresultatets måttnoggrannhet och kvalitet samt utföra behövliga korrigeringsåtgärder den matematik som behövs för skärning av plåt och mätning av skärningsresultaten göra en plan för plåtanvändningen mata in parametrarna för skärningsarbetet i en CNC-maskin och göra behövliga ändringar i dem utföra termisk skärning för hand enligt ritsning, med hjälp av stödtrissa och passare bedöma kvaliteten på den termiska skärningen de grundläggande sakerna om hur smuts, rost, målarfärg, glödskal eller basmaterialets legerings- 22

23 ämnen inverkar på skärningen skära med hjälp av modell och använda gasskärmaskin, transportvagnar för gasskärare och vriddon för skärning av rör utföra rundbockningar av cylindriska och koniska detaljer samt utföra delrundbockningar de typiska konstruktionerna, funktionsprinciperna och styrsätten hos rundmaskiner samt deras användningsområden och begränsningar när det gäller användningen med tillämpning av sina kunskaper i matematik dimensionera arbetsstycken som ska rundbockas tillverka radiemallar för kontroll av formen på rundningar betydelsen av förbockningen av arbetsstyckenas ändar för att de ska kunna förbocka beakta den ändring av rundningsradien som varje gång måste göras enligt materialet i plåten, plåtens tjocklek och arbetsstyckets bredd justera en rundmaskins valsar och känner till rundningsfelen använda kantmaskin och utnyttja dess egenskaper vid kantbockning av tunnplåt räkna utbredda längder och uppgöra arbets- och bockningsplan för produkten utföra enkla kantpressningar med manuell och CNC-styrd kantpress styrfunktionerna hos en kantpress samt välja pressverktyg, installera dem på sina platser och utföra behövliga justeringar och kontroller uppgöra arbetsordning för pressning och räkna ut utbredda längder uppgöra bockningsplan som fyller måttkraven som ställs på produkten göra CNC-program för gasskärmaskin eller plasmaskärmaskin enligt ritningar göra monterings- och svetsningsarbeten för vanliga plåtkonstruktioner läsa svetsningsanvisningar (WPS) enligt standarden SFS-EN ISO dimensioneringsmetoderna och dimensioneringsbeteckningarna för svetsfogar kontrollmätning av svetsfogar kvalitetskraven för svetsning i svetsklass B, C och D enligt standarden SFS-EN ISO 5817 utföra elektrodsvetsning MAG-svetsning, MAG-svetsning med fyllnadstråd och TIG-svetsning svetsa kälsvetsningsprov enligt standarderna SFS-EN eller SFS-EN ISO , plåt/plåt (FW) i lägena PA, PB ml och PF sl med den process de väljer, svetsklass C räkna arbets- och materialkostnader grunderna för produktiv verksamhet och kostnadskalkylering arbetsskyddsregler och följer regler och förordningar gällande arbetsskyddet termer och begrepp på engelska för maskiner, arbetsredskap och arbetsmetoder klara av arbetssituationer på engelska. Bedömning av kunnande 1. Behärskande av arbetsprocessen Planmässigt arbete kan göra arbetsplan, men behöver hjälp i problemsituationer kan göra arbetsplan korrigerar sin arbetsplan vid behov och går planmässigt framåt från arbetsmoment till arbetsmoment Behärskande av arbetshelheten kan arbetsmomenten prestationstekniskt, men behöver handledning vid övergång från ett arbetsmoment till nästa behärskar arbetshelheten, men behöver handledning i vissa punkter för att nå slutresultatet enligt arbetsritningen tillverkar självständigt en arbetshelhet av plåt enligt arbetsritning Initiativförmåga och företagsamhet ber om råd vid behov. är aktiv och företagsam. arbetar på eget initiativ, är kostnadsmedveten och söker alternativa lösningar 23