Yttrande över betänkandet Energiskatt på el- En översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87)

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över betänkandet Energiskatt på el- En översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87) Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Förslaget avser energiskatt på el där en skattesats ska tas ut oavsett användning. En lägre energiskatt vid viss förbrukning av el åstadkoms genom avdrag eller återbetalning efter yrkande respektive ansökan av den som gör anspråk på statsstöd i form av lägre skatt. Den lägre skatten för landström och el förbrukad i yrkesmässig växthusodling åstadkoms endast genom återbetalning. Förslaget ger stora elförbrukare möjlighet att frivilligt bli skattskyldiga och därigenom få del av stödet genom löpande avdrag istället för genom återbetalning. Återbetalning av energiskatt på el, förutom i fråga om landström, får endast göras för den del som överstiger kronor per kalenderår. Förslaget innehåller vidare krav på uppgiftslämnande av dem som gör anspråk på nedsatt skatt genom avdrag eller återbetalning. Förslaget innebär dessutom att den nuvarande lägre skattesatsen för vissa kommuner i norra Sverige slopas. Den lägre skattesatsen föreslås även gälla för datacenter, där en näringsidkare, som huvudsakligen bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme med därtill hörande tjänster, utövar sådan verksamhet. Datacentrets sammanlagda installerade effekt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar måste uppgå till minst 0,5 megawatt. Förslaget omfattar ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi så att begreppet otillåten stödmottagare införs liksom en definition av begreppets innebörd. Ändringen i lagen medför att statligt stöd som ges i form av nedsatt energiskatt på el inte ska lämnas till otillåtna stödmottagare. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Av betänkandet framgår att utredarens utgångspunkt har varit att utforma en energiskatt på el som är förenlig med EU-rätten, samtidigt som den stöder det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft och att konkurrenssnedvridningar undviks i möjligaste mån. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets syfte är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/7

2 Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I betänkandet redogörs för de alternativ som övervägts i framtagandet av en modell för beskattning av el. Förslagsställaren uppger att de faktorer som använts i utvärderingen av alternativen är neutralitetsoch konkurrensaspekter, offentligfinansiella aspekter, eventuella omfördelningar av skatteuttaget mellan kategorier av förbrukare och modellernas eventuella påverkan på energieffektiviseringsmålen. Förslagsställaren redovisar sex olika möjliga modeller och uppger att i samtliga modeller finns ett behov av inslag av statsstöd för att de ska vara acceptabla ur ett konkurrens- och fördelningsperspektiv, men att olika modeller uppfyller behoven olika väl. I betänkandet anges även alternativ till den gräns för återbetalning på elskatt som föreslås vara kronor per kalenderår. Förslagsställaren anser det inte vara motiverat att sänka gränsen för återbetalning av elskatt, eftersom den ökade nyttan för företagen inte bedöms vara tillräcklig, samtidigt som en sänkt gräns skulle innebära att fler företag fick betala de administrativa kostnader som återbetalningsförfarandet medför. När det gäller förslaget om en lägre skattesats för datorhallar redovisas ett utförligt resonemang om vilken installerad effekt som ska gälla som gräns för att få en lägre skattesats. Förslagsställaren uppger att gränsen om minst 0,5 megawatt är vald så att datacenter som får del av den lägre skattesatsen är sådana som är affärsdrivande verksamheter och där datacenterverksamheten är den huvudsakliga verksamheten. Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren anger alternativa lösningar för samtliga författningsförslag och att utförliga resonemang om de överväganden som gjorts finns med i betänkandet och i sammanfattad form eller genom hänvisningar i konsekvensutredningen. Regelrådet kan även konstatera att förslagsställaren redogör för effekterna av om ingen reglering kommer till stånd. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Förslagsställaren uppger i betänkandet och genom hänvisningar i konsekvensutredningen att möjligheterna att fritt utforma energibeskattningen nationellt begränsas av regler om statligt stöd som finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (fördraget). Förslagsställaren tar särskilt upp artikel c samt 109 i fördraget och förklarar dess relevans i förhållande till energibeskattning. Förslagsställaren uppger att med nuvarande regler utnyttjar Sverige redan idag möjligheten till nationella regler i och med att den el som förbrukas i industriell verksamhet i tillverkningsprocessen generellt har lägre energiskatt än annan yrkesmässig användning av el. Förslagsställaren uppger vidare att nuvarande ordning där kommuner i Norrland har en lägre energiskatt på el samt för el som förbrukas i fartyg som angjort hamn har kommit till stånd genom ett tidsbegränsat tillstånd från rådet. Då tillståndet går ut 2017 föreslås därför att den så kallade Norrlandsskattesatsen upphör. Förutom fördraget och dess regler om statsstöd, uppger förslagsställaren att föreslagen lagstiftning även överensstämmer med EU:s energiskattedirektiv liksom energieffektivitetsdirektivet. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 2/7

3 Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av betänkandet framgår att förslaget bedöms kunna träda ikraft den 1 januari 2017, men att äldre bestämmelser ska gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. Utredaren anser att det är önskvärt om bestämmelserna som reglerar möjligheten att bli frivilligt skattskyldig kunde träda ikraft redan innan den övriga lagstiftningen, eftersom det skulle underlätta hanteringen med ansökningar och minska likviditetspåfrestningar för mycket stora elförbrukare. Utredaren uppger emellertid att ett tidigare ikraftträdande förutsätter att beslut om detta kan fattas av riksdagen i så god tid att det är meningsfullt med skilda ikraftträdanden. I konsekvensutredningen uppges att när det gäller behov av särskilda informationsinsatser kan det vara bra om information till kunderna som berörs av upphörandet av Norrlandsskattesatsen utgick via elfakturorna. Vidare föreslås att information till företag som vill ha del av 0,5-öresnivån (skattesatsen 0,5 öre per kilowatt) i det nya systemet ska ges via Skatteverkets webbplats och på fakturan från elhandelsföretagen. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår att alla företag som berörs av det föreslagna gränsvärdet för återbetalning är verksamma inom de industriella tillverkningsbranscherna eller datacenterbranschen. Förslagsställaren uppger i betänkandet att den mest elintensiva tillverkningsindustrin utgörs av massaoch pappersvaruindustrin, järn- och andra metalltillverkare, kemisk industri samt gruvor och mineralbrott och att dessa står för tre fjärdedelar av industrins totala elförbrukning. Av konsekvensutredningen framgår att det finns upp till företag som kan komma i fråga för återbetalning av elskatt och att det är de som i nuvarande system har 0,5-öresskatten. Av dem är det, enligt konsekvensutredningen, mellan till företag som kommer över gränsen för att kunna begära återbetalning. Utredaren bedömer att företag kommer att ansöka om återbetalning och att minst och upp till företag inte har tillräckligt hög elförbrukning för att komma över gränsen för rätt till återbetalning. Vidare görs bedömningen att 200 till 300 företag som idag har 0,5-öreskatt kommer att vilja ansöka om att bli frivilligt skattskyldiga. Enligt utredaren är detta företag med mycket stor elförbrukning. Av konsekvensutredningen framgår att för ett medianföretag inom tillverkningsindustrin innebär den föreslagna gränsen för återbetalning en kostnad motsvarande 0,1 procent av företagets totala rörelsekostnader. Av konsekvensutredningen framgår att det idag finns cirka växtodlande företag, vilka samtliga berörs av förslaget. 20 procent av dessa bedöms ha en mycket stor elförbrukning och kommer därför sannolikt att ansöka om att få betala kvartalsvis. Medianväxthuset förbrukar, enligt förslagsställaren, relativt lite el medan medelföretaget förbrukar mer. När det gäller elhandelsföretagen uppges att samtliga 120 företag berörs och att dessa är både små och stora företag. De små uppges ha ett hundratal kunder och de stora hundratusentals kunder. Antalet elhandelsföretag som 2014 erbjöd kontrakt i kommuner med den Norrlandsskattesatsen var, enligt förslagsställaren, 90 stycken. Beträffande företag i datacenterbranschen beräknas ett hundratal få del av den föreslagna lägre skattesatsen. För flertalet av företagen uppges elförbrukning ligga på mellan 0,5 till 5 megawatt Postadress Webbplats E-post 3/7

4 installerad effekt, vilket enligt utredaren, utesluter alla små företag. Ett fåtal företag uppges finnas med installerad effekt över 10 megawatt. När det gäller de kommuner som berörs av den slopade Norrlandsskattesatsen uppges i konsekvensutredningen att det idag finns registrerade företag i dessa kommuner och att de följaktligen finns i alla branscher och är olika stora. Förslagsställaren uppger emellertid att det i första hand är serviceföretag som drabbas av den slopade skattesatsen, eftersom industriföretagen oftast till stor del redan har 0,5-öresskatten. Av konsekvensutredningen framgår att medianförbrukningen för serviceföretagen i dessa kommuner ligger på kilowatt och att medelförbrukningen ligger på kilowatt per år. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Av konsekvensutredningen framgår att företag som kommer att utnyttja möjligheten att bli frivilligt skattskyldiga kommer att behöva lägga mellan timmar per år och företag på uppgiften att själva göra avdrag för energiskatten på elen. Den totala administrativa kostnaden för samtliga dessa företag bedöms av förslagsställaren öka med miljoner kronor per år. För de företag som kommer att behöva ansöka om återbetalning uppstår kostnader i samband med att de ska räkna ihop den elanvändning som ger rätt till skattenedsättning och fylla i den blankett som krävs för återbetalning. Av konsekvensutredningen framgår att beroende på företagets elanvändning görs detta en gång per år eller en gång per kvartal och tar 4 timmar per ansökningstillfälle. Förslagsställaren uppger att den sammanlagda administrativa kostnaden för ansökan om återbetalning för samtliga företag blir miljoner kronor per år för de berörda företagen. Vidare framgår att för de företag som bedriver växthusodling uppkommer administrativa kostnader för ansökan om återbetalning, vilka bedöms uppgå till 1.7 miljoner kronor per år. Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att när elhandelsföretagen inte längre ska hantera de skilda skattesatserna för elförbrukning i olika verksamheter kommer detta att resultera i en administrativ kostnadsminskning på 16 till 18.6 miljoner kronor per år för samtliga elhandelsföretag. Av konsekvensutredningen framgår att för de 90 elhandelsföretag som administrerar Norrlandsskattesatsen, innebär förslaget en minskad administrativ börda med 5 miljoner kronor, vilket gör att den sammanlagda kostnadsminskningen för elhandelsföretagen blir mellan 21 och 23.6 miljoner kronor per år. Av konsekvensutredningen framgår att när det gäller företagen i datacenterbranschen ökar företagens administrativa kostnader med till kronor per år. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt om förslagsställaren hade uppgett löneuppgifter för dem som ska utföra de administrativa momenten som beräkningarna grundar sig på och utöver den totala kostnadssumman även redovisat kostnaden för exempelföretag inom skilda branscher. Regelrådet anser att dessa uppgifter skulle medföra en bättre förståelse för kostnadseffekterna som förslaget medför för de enskilda företagen i de olika företagsgrupperna. Postadress Webbplats E-post 4/7

5 Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen de företag som idag har 0,5-öresskatten kan få ökade skattekostnader. Företagens samlade ökade nettokostnad till följd av gränsen för återbetalning beräknas till miljoner kronor per år. Av konsekvensutredningen framgår vidare att det uppstår en ränteeffekt för företagen när de får vänta på återbetalningen, en kostnad som bedöms uppgå till 10 miljoner kronor per år. Av betänkandet framgår att det endast är den del av verksamheten i företagen som avser tillverkningsprocessen som kan komma i fråga för den lägre skattesatsen. Av konsekvensutredningen framgår att för de cirka 100 datacenterföretagen som berörs av förslaget minskar skattekostnaden med cirka 313 miljoner kronor per år före bolagsskatteeffekter och att skattenedsättningen för ett företag med 0,5 megawatt installerad effekt uppgår till cirka 12,6 miljoner kronor per år. Förslagsställaren uppger att företagen kan behöva investera i ytterligare mätutrustning för att kunna verifiera elanvändningen i olika delar av installerad utrustning, men att kostnaden skiljer sig mellan anläggningar varför investeringsbehovet inte har kunnat kvantifieras. I konsekvensutredningen uppges att de företag som haft den lägre Norrlandsskattesatsen kommer att få en högre skattesats när denna slopas. Skattehöjningen bedöms innebära ökade kostnader med 296 miljoner kronor per år. Förslagsställaren uppger att ett serviceföretag med medianförbrukning av el får en ökning med cirka kronor och för ett företag med medelförbrukning blir ökningen cirka kronor per år. Vidare uppges att många av serviceföretagen har en relativt hög elförbrukning och att en stor livsmedelsbutik eller en galleria kan förbruka cirka 3 gigawatt el per år, vilket skulle öka kostnaden med cirka kronor per år. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt om förslagsställaren hade redovisat kostnaderna till följd av skatteökningen för företagen som inte når upp till gränsen separat. Regelrådet anser även att det hade varit önskvärt om förslagsställaren hade försökt uppskatta kostnaden för mätutrustningen eller åtminstone uppgett ett kostnadsspann. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av andra kostnader är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Av betänkandet framgår att syftet med utredningen har varit att utforma en energiskatt på el som är förenlig med EU-rätten, samtidigt som den stöder det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft och att konkurrenssnedvridningar undviks i möjligaste mån. Förslagsställaren uppger i betänkandet att konkurrensen är generellt högre i branschen för industriell tillverkning liksom i datacenterbranschen än den är i andra branscher. Av konsekvensutredningen framgår att företagen i datacenterbranschen får en förstärkt konkurrenskraft när de får den lägre skattesatsen och att elkostnaderna för dessa företag kommer att bli lägre än i Holland, Danmark och Finland. Det framgår vidare att elkostnaderna idag kan utgöra 30 procent av datacenterföretagens driftskostnader och i vissa fall närma sig 60 procent. Förslagsställaren anser därför att elkostnaderna är en viktig faktor när det gäller konkurrensförutsättningar och att i jämförelse med företag i andra länder medför förslaget en konkurrensfördel. Vidare uppges att förslaget även kommer att påverka konkurrensförhållandena mellan datacenterföretag inom Sverige på grund av den gräns för installerad effekt som föreslås vara 0,5 megawatt. Förslaget bedöms därför i längden bidra till en konsolidering av branschen. Av konsekvensutredningen framgår även att för datacenterföretagen Postadress Webbplats E-post 5/7

6 som har Norrlandsskattesatsen innebär förslaget att de kommer att få en högre skatt, men att ur ett nationellt perspektiv blir energiskatten för el lika i hela branschen oavsett verksamhetsort. Förslagsställaren anser därmed att en potentiellt konkurrenssnedvridande effekt försvinner. Beträffande mindre företag som inte når upp till gränsen för återbetalning av energiskatt på el, uppges i konsekvensutredningen att dessa visserligen kan vara internationellt konkurrensutsatta, men att elen är en mindre del av kostnaderna och därför påverkar företagen mindre. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Av konsekvensutredningen framgår att utredaren gör bedömningen att förslaget ger goda möjligheter för Sverige att attrahera nya investeringar i datacenterbranschen när den lägre energiskatten på el blir verklighet för dessa företag. Datacenter utgör, enligt förslagsställaren, en grundläggande infrastruktur för utveckling och expansion av andra informations- och kommunikationsteknikföretag. Det framgår samtidigt att de företag som påverkas mest negativt av förslaget är företag som i nuvarande system har Norrlandsskattesatsen och förbrukar mycket el. Förslagsställaren bedömer att det i vissa fall kan finnas en risk att företag därför flyttar sin verksamhet. I betänkandet uppges, liksom framgår av punkten ovan, att det även finns en potentiell risk att mindre företag i datacenterbranschen försvinner, genom att lagstiftningen påverkar utvecklingen i en riktning där större enheter bildas. Förslagsställaren anser att detta inte nödvändigtvis behöver vara negativt, eftersom större anläggningar även ger stordriftsfördelar när det till exempel gäller kylning. Det framgår vidare i konsekvensutredningen att förslagsställaren är medveten om att det föreligger en risk för gränsdragningsfrågor i samband med den tillkommande materiella lagstiftningen för datorcenterföretagen som skulle kunna leda till mål hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Förslagsställaren bör emellertid bedömningen att antalet överklaganden blir relativt få. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Av konsekvensutredningen framgår att förslagsställaren gör bedömningen att de företag som kommer att få en högre energiskatt på el inte kommer att påverkas mer än marginellt eftersom gränsen för återbetalning är låg. Det uppges att den maximala kostnadsökningen blir kronor per månad eller 780 kronor efter bolagsskatteeffekter, vilket inte bedöms motivera några särskilda åtgärder från lagstiftarens sida. Det uppges vidare att de små företag som uppnår gränsen för återbetalning ska ansöka om detta enligt samma elektroniska förfarande som de större företagen, vilket enligt förslagsställarens bedömning inte borde vara mer krävande för ett litet företag. Vidare uppges att små företag i vissa kommuner i norra Sverige som inte tillhör tillverkningsindustrin kan komma att få högre kostnader, men att dessa kostnadshöjningar innebär små effekter på små företags förmåga att driva sina verksamheter och konkurrera med andra. I betänkandet uppges dessutom att införandet av gränsvärdet för när den lägre skattesatsen ska börja gälla för datacenter innebär en potentiell risk för att mindre datacenter försvinner genom att lagstiftningen påverkar utvecklingen i en riktning där större enheter bildas. Sammantaget gör förslagsställaren likväl bedömningen att ingen särskild hänsyn behöver tas till små företag. Postadress Webbplats E-post 6/7

7 Förslagsställarens bedömer att ansökan om återbetalning inte borde vara mer tidskrävande för ett mindre företag än den är för ett större. Regelrådet vill framhålla att det relativt sett är med kostsamt för små företag att uppfylla administrativa krav. I det aktuella fallet med den elektroniska ansökan bedöms denna dessutom ta 4 timmar att administrera. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av behovet av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren redovisar konsekvenserna av sitt förslag för berörda företag på ett godtagbart sätt. Regelrådet finner med anledning av detta att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 16 december I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Lennart Palm, Leif Melin, Eleonor Kristoffersson, Marie- Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Nils Edvall. Pernilla Lundqvist Ordförande Nils Edvall Föredragande Postadress Webbplats E-post 7/7