INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 1/2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 1/2009"

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 1/2009 Bertil har en dubbelroll SID 9 En galakväll med Kompetensstegen /SID Högt medarbetarindex för vård och omsorg /SID 5 I Husiegård deltar medarbetare i rekrytering/sid 6

2 Spaning gör nytta Oj, redan tjugohundranio eller tvåtusennio. Vad säger du? När jag var liten kändes det som science fiction att tänka så långt fram som till Hur mycket jag än spanade in i framtiden kunde jag inte föreställa mig allt som finns idag. Datorer, GPS, TV i telefonen och hela världen är nära. Och visst påverkas vi av allt som händer. Just nu handlar det mycket om den finansiella krisen och att kommunernas ekonomier blir sämre. Det är då det är extra viktigt att fokusera på det vi har, och inte bara titta och prata om det vi inte har. Genom att läsa Spaning får du en inblick i framtiden. Genom att tipsa oss om artiklar bidrar du till lärandet i Malmö stad. Låt Spaning göra nytta i vård och omsorg! 2009 har vi tolv miljoner kronor till kommungemensamma insatser för kompetensförsörjning inom vård och omsorg! De här pengarna bidrar till att Malmö stad är en attraktiv arbetsplats i regionen. Pengarna går till många olika insatser för att vi ska kunna rekrytera, utveckla och behålla engagerade medarbetare med rätt kompetens så att vi kan lära av varandra och ge god service till Malmöborna. För det är just det de tolv miljonerna handlar om. Engagerade medarbetare som hela tiden lär sig nytt och får använda sin kompetens trivs på jobbet då blir det en bra verksamhet. Det visar medarbetarenkäten 2008, där vård och omsorg får bra siffror i jämförelse med de andra stora verksamheterna. Så nu när Kompetensstegen avslutas under våren återstår utmaningen att fortsätta att lära av varandra. Under 2009 startar vi andra omgången av LPA (lärande på arbetsplatsen) där 32 vårdbiträden utbildar sig till undersköterskor med stöd av varsin pedagogisk handledare på sin arbetsplats. Även i år gör vi traineeprogram för tio sjuksköterskor till hösten. Det blir återigen MMM (vård- och omsorgsdagar), fler FoU-trainee, nya läsombud utbildas av Stadsbiblioteket, olika insatser för ledarutveckling, vårdguider med mera. Och allt detta och mycket mer kan du läsa om i Spaning under KRÖNIKAN Lena Wetterskog Sjöstedt Arbetsgivarpolitiska avdelningen Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Lena Wetterskog Sjöstedt, telefon Produktion Redaktionen.nu, Mikael Ringman, Maria Sehlin. Lisa Janzon, Malmö stad. Grafisk form: Anna Helal, Gregory. Fotograf: Peter Kroon, Tryckeri: Elanders AB INNEHÅLL 3 en nära - mauritius upplevelse i kirseberg 4-5 blanketter bort i nytt system Nio arbetsgrupper från Malmö stad Vera känner vikariers verklighet Richard är en resurs vid rekrytering Glädjande index för vård och omsorg 6 arbetslaget deltar i rekrytering 7 trygg omsorg på malmös nya hotell 8-9 fler vägar till ledarutveckling Hans vill att det ska bli mera jämnt Dubbla jobb ger dubbla vinster FORSKNING & UTVECKLINg olikheter stärker team Nya möten över generationerna Anhörigstödjare sökes galamiddag avslutade kompetensstegen vårdtagare får bättre inflytande Staffettpinnen vårdpersonalen är bra på datorer Livskvalitet i fokus för Lina hembesök minskar fallrisk Hyllie satsar på nolltolerans Fallprojektet söker själv upp patienter allt fler får önskad tjänstgöringsgrad Hyllie har analys för riskbedömning 32 nya LPA-studenter börjar i vår Nya regler och rutiner för rehabilitering 22 Spana in 23 Roy en kock som tar priset 24 kim svarar när larmet går 2 Beställ fler ex av tidningen på

3 Eva Nilsson provar det nya upplevelserummet Solen tillsammans med Vivianne Taylor. En nära-mauritius upplevelse i Kirseberg Sjuksköterskan Eva Nilsson blandar saft och sätter ett drinkparaply i Vivianne Taylors glas. Vivianne har solglasögon och berättar om när hon mötte sin man på Rivieran. Vi befinner oss i upplevelserummet Solen i Kirseberg. Upplevelserummet Solen är en del av projektet Guldstunder i äldres vardag. Här kan äldre på särskilda boenden få en möjlighet att njuta av ljus och värme, kanske med en fika, och tala sommar- och semesterminnen. Upplevelserummet Solen är alldeles nystartat. För att hitta rutiner för användandet av rummet deltar Kirsebergs och Husies särskilda boenden i en första testomgång. Eva Nilsson har tagit med sig Vivanne Taylor från Danska vägens vårdboende. Hon har ställt in värmen på Mauritius, kvällssol, 25 grader. Solstolar står i två hörnor. I den ena ligger sand på golvet. Ur högtalarna kommer fågelkvitter och vågbrus. Ljuset i lamporna kan regleras för att likna olika sorters solsken. Hela väggen är täckt av en fondtapet med strandmotiv från Mauritius. Tänk, härom natten drömde jag att jag skulle åka till en plats som såg precis ut som den här väggen. Det var märkligt, säger Vivianne. Eva Nilsson tar fram en av strandkorgarna med minnessaker. En klassisk baddräkt, vykort, en resebroschyr Så börjar hon och Vivianne att tala om chartersemestrar de har gjort. Tiden går fort. Eva Nilsson tycker att Upplevelserummet Solen ger en bra möjlighet att sitta ned i lugn och ro och ägna sig åt vårdtagaren. Sedan är det förstås skönt och behagligt at sitta här i värmen mitt i vintern, säger Eva Nilsson. Upplevelserummet Solen är det första i Skåne. Irmeli Dahlbacka, projektledare för Guldstunder i äldres vardag, berättar att utrustningen köptes in redan 2007, men att det har varit svårt att hitta lämplig lokal. Det löste sig under Nu finns Upplevelserummet Solen i samma byggnad som korttidsverksamheten i Kirseberg. Guldstunder har haft en introduktion med personalen på boendena i Husie och Kirseberg för att genomföra en provomgång. Den handlar om att prova rutiner för att hämta och lämna nycklar, städa och sköta solanläggningen. Efter en utvärdering kommer det att beslutas om hur rummet ska drivas. Intentionen är att Upplevelserummet Solen ska vara tillgängligt för alla särskilda boenden i Malmö, säger Irmeli Dahlbacka. 3

4 Blanketter för semester, övertid, fyllnadstid, ledighet om ett par år behövs de inte längre. Då kan du fylla i din semesteransökan från datorn där hemma om du vill. Just nu pågår en total förändring av Malmö stads personalsystem. Nio arbetsgrupper är i färd med att skapa ramarna för ett nytt arbetssätt som börjar införas under våren 2010 på delar av verksamheten. Vi har skaffat oss en bra personalpolicy. Nu behöver vi ett nytt arbetssätt och ett personalsystem som är lika bra, berättar projektkoordinatorn Sabina Husak på stadskontorets arbetsgivarpolitiska avdelning. Var arbetet landar vet hon inte i nuläget. Arbetsgrupperna jobbar för fullt. I grupperna ingår anställda från olika förvaltningar i Malmö stad som tillsammans ska föreslå nya arbetssätt. Sabina Husak berättar om ett par genomgripande förändringar: I stället för pappersblanketter ett webbformulär du fyller i på dator, och som enkelt attesteras av arbetsledaren på samma sätt. Det är den förändring som blir mest märkbar för medarbetarna. Tanken är att medarbetare ska kunna logga in och fylla i sin semesteransökan hemifrån om man så önskar, berättar Sabina Husak. PA blir HR. Personaladministration (PA) handlar om administration och att följa lagar och avtal. Arbetet med PA måste fungera effektivt och hålla en hög kvalitet. När det gör det kan man börja jobba med Human Resources (HR), som rymmer ett annat arbetssätt. En HR-avdelning blir en strategisk och konsultativ resurs till verksamheten, berättar Sabina Husak. Samtidigt med arbetet i grupperna sker en upphandling av nytt IT-stöd, själva programvaran som ska underlätta hanteringen. Med ett gemensamt arbetssätt i personalarbetet och effektivare datorhantering finns utrymme för att effektivisera administrationen. Många kommuner runt om i Sverige har redan gjort det som vi ska göra i Malmö. Vi har varit runt och lyssnat på deras framgångar och misstag, säger Sabina Husak. FAKTA Nio arbetsgrupper 70 anställda från olika förvaltningar i Malmö stad ingår i de nio grupperna i projektet Nytt IT-stöd och nytt arbetssätt i personalarbetet. Dessa frågor arbetar grupperna med: Korttidsbemanning (vikariehantering) Anställning och lön Scheman och arbetstid Rekrytering Löneöversyn Rehabilitering Kompetens, Arbetsmiljö och Omställning. 4 Vera känner vikariers verklighet Vera Pereira, undersköterska i V Innerstaden och ansvarig för Vikariebanken, deltar i arbetsgruppen för Korttidsbemanning. Det är intressant att vara med om att utveckla nya saker. Just när det gäller vikarier har vi kommit ganska långt i Malmö stad. Vikariebanken är ett webbaserat system som fungerar bra. Jag finns med i gruppen för att det är vi i V Innerstaden som var först med Vikariebanken. Sedan spred det sig till övriga stadsdelar i vård och omsorg och vidare till andra delar av Malmö stad. Bland annat vill vi lägga in en kvalitetssäkring. När vikarien har varit inne i två månader, kan det vara dags för en utvärdering. En sådan påminnelse skulle kunna ligga inne i systemet. På samma sätt kan systemet meddela när LAS-tiden närmar sig. Richard är en resurs vid rekrytering Richard Wiedewilt, sektionsschef i Fosie, deltog i arbetsgruppen rekrytering. De flesta andra i gruppen kom från personalområdet. Vi var två sektionschefer med för att få in verksamhetens synpunkter. Vi har jobbat med att försöka få in rekryteringsprocessen i personalsystemet, för att säkerställa att vi arbetar på samma sätt. Jag gör kanske en rekrytering var tredje år och det skulle vara tryggt för mig att ha ett system att följa. Då kan det ligga en manual i systemet som är lätt att utgå ifrån. De allra första stegen i rekryteringen kan vara automatiska, som att man skickar ut mejl som en bekräftelse på att ansökan har kommit in. Eller mejl till dem som inte uppfyller kvalifikationerna, eller till dem som faller bort i den första gallringen. Men sedan måste man förstås träffa de sökande för intervjuer, precis som vanligt. Glädjande index för vård och omsorg Du som jobbar i vård och omsorg har ett högre medarbetarindex än genomsnittet i Malmö stad. Dessutom tycker du att det har blivit mycket bättre delaktighet och samverkan på din arbetsplats. Det visar resultatet av Malmö stads medarbetarenkät Vård och omsorg har ett medarbetarindex på 63, vilket kan jämföras med barnomsorg (62), individ och familj (56) och Malmö stad totalt (62). Stefan Kvant på arbetsgivarpolitiska

5 Sabina Husak kastar blanketter. I det nya personalsystemet blir många av blanketterna onödiga. Foto: Peter Kroon avdelningen säger att det är glädjande att resultatet inom de flesta områden har förbättrats sedan förra gången medarbetarenkäten genomfördes och ger några exempel: Svarsfrekvensen har ökat från 56 till 79 procent. En förklaring kan vara att enkäterna har skickats till arbetsplatserna i stället för till hemadresserna. En annan kan vara att vi har satsat väldigt mycket på kommunikation,säger Stefan Kvant. Kvaliteten på medarbetarsamtalen har förbättrats avsevärt! Delindex för medarbetarsamtal har ökat från 42 till 57! Delindex för vi har lagt upp en planering för min fortsatta utveckling i arbetet har ökat från 32 till 54. Påståendet Vi har samtalat om vilka förväntningar min chef har på mitt arbete ökade från 45 till 60. INDEXFAKTA Medarbetarindex har ökat till 62, jämfört med 57 vid förra resultatet Trivseln på arbetsplatserna har ökat. Kvinnor har högre medarbetarindex. Äldre medarbetare som har arbetat länge i organisationen har högre medarbetarindex. Chefer har högre medarbetarindex. Uppgifterna gäller samtliga förvaltningar. APT GER HÖGRE INDEX Synovate som sammanställer medarbetarenkäten har funnit ett intressant samband mellan medarbetarindex och arbetsplatsträffar, APT. Siffrorna är ett snitt bland samtliga förvaltningar. Har regelbundna APT Har INTE regelbundna APT Medarbetarindex Delaktighet/samverkan Förnyelse/arbetsorg Ledarskap Trivs med arbetet

6 Arbetslaget deltar i rekryteringen På Husiegårds vårdboende deltar medarbetare i rekryteringar både av vikarier och fasta medarbetare. Större delaktighet och ansvarstagande är resultatet. Och bättre rekryteringar. På Husies särskilda boenden finns sedan 2005 några år en processledare på varje avdelning som är sektionschefens förlängda arm. På varje avdelning finns numera också två handledare som bland annat tar ansvar för introduktion av vikarier och elever. Sektionschefen Eva-Catharina Wahlgren säger att organisationsmodellen har varit framgångsrik när det gäller att ta tillvara kompetens, skapa engagemang och arbetsglädje bland medarbetarna. Det kändes som ett naturligt steg att gå vidare med rekryteringen. Att medarbetare deltar vid nyanställningar skapar både insyn, delaktighet och ansvar, säger Eva- Catharina Wahlgren som tillsammans med processledare och handledare har skapat en Husiegårdsmodell som används vid varje rekrytering (se sidoartikel). När en vikare intervjuas deltar alltid en processledare och en handledare. Om intervjun faller väl ut blir det därefter två dagars bredvidgång med en handledare. Är jag inte helt övertygad efter de två dagarna, kan det bli ytterligare en dag med en annan handledare. Bara för att vi ska bli helt säkra. Och då förklarar vi först varför vi tvekar, berättar Ritva Hotait, en av handledarna på Husiegård. När allt är klart placeras den sökande i vikariebanken. Jag tror faktiskt att det blir bättre rekryteringar av att vi är med. Vi ställer kanske lite annorlunda frågor än chefen gör. Jag tror också att vår närvaro bidrar till att personen slappnar av lite mer och kan ge en bättre bild av sig själv, säger processledaren Charlotte Becic. Eva-Catharina Wahlgren håller med. Vikarierna på Husiegård håller hög klass. Att göra ett bra jobb är en sak. Men våra vikarier vågar dessutom ta för sig, uttrycka sina åsikter och göra det lilla extra, som att dra igång en picknick med vårdtagarna. Sådant är mycket värt, säger hon. FAKTA Husiegårds vikariestege: 1. Samtal med sektionschefen 2. Besök och rundvandring med sektionschefen. 3. Intervju med sektionschef, processledare och en handledare. 4. Bredvidgång med handledare 5. Klartecken för vikariebank. 6. Uppföljning efter två-tre månader. Vid varje steg under 1-4 kan rekryteringen avbrytas. Rundvandringen är väldigt viktig. Jag tittar mycket på bemötande, hur hälsar den sökande på vårdtagarna och medarbetare, berättar Eva-Catharina Wahlgren. 6 Ritva Hotait, Charlotte Becic, Eva-Catharina Wahlgren och Mina Culum har en bra modell för rekrytering. Foto: Peter Kroon Rekrytering vid befattningar: Vid lediga fasta tjänster kallas åtta personer in till en gruppintervju. Sektionschef, processledare och handledare deltar. Efter intervjun delas gruppen i två, processledare och handledaren leder varsin diskussionsgrupp. Därefter kallas tre-fyra personer in för traditionella anställningsintervjuer. Även här deltar processledare och handledare.

7 Paula Kanerup och Åsa Ollerstam Lundh är redo att öppna Malmös första trygghetshotell. Foto: Peter Kroon Tio personer ska arbeta på Malmö stads första trygghetshotell som öppnar i april på Mathildenborg i Limhamn-Bunkeflo. Trygghetshotellet är en kommunövergripande verksamhet. Här ska Malmöbor från 80 år och uppåt bo i högst två veckor om de känner sig otrygga eller av någon annan anledning vill komma hemifrån en tid. Att bo på hotellet är inget bistånd och vi gör ingen biståndsbedömning. Däremot gör vår sjuksköterska medicinsk bedömning. Om någon är i behov av vård slussar vi vidare till sjukhuset, berättar Paula Kanerup som ska utforma verksamheten tillsammans med sjuksköterskan Eva Thulin och sektionschefen Åsa Ollerstam Lundh. På trygghetshotellet ska personalen arbeta i team om två, dagtid och kvällstid. Arbetet bygger inte på fasta rutiner utan det är gästernas behov som styr. Om någon vill sova till tio så gör de det och så får vi ordna frukost efteråt, berättar Åsa Ollerstam Lundh. För personalen består arbetet till stor del i det mellanmänskliga, som samtal och aktiviteter. Men det handlar förstås också om att städa och tvätta, säger Paula Kanerup. Trygghetshotellet ska vara hemtrevligt och inbjudande. Här ska finnas en lounge med kaffeservering och läsfåtöljer, ett datorrum och ett helt vitt avslappningsrum med bolltäcke och lugnande bildspel och musik. Man ska kunna komma till trygghetshotellet och stilla själen, säger Paula Kanerup som är äldrepedagog. Trygghetshotellet öppnar i uppfräschade lokaler i april. FAKTA Förebilden finns i Varbergs kommun som har haft ett trygghetshotell i tolv år. Trygghetshotellet är inte öppet för personer som redan har bistånd i form av omfattande hemtjänst, växelvård eller korttidsplats. Den som vill checka in ringer själv och bokar plats. Hotellkostnaden är 149 kronor per dygn. Frukostbuffé och två måltider ingår liksom sänglinne och handdukar. 7

8 Lisbeth Nilsson visar fyra utvecklingsspår för ledarna inom vård och omsorg. Foto: Peter Kroon. 8 Hans vill att det ska bli mera jämnt Vad kan vi göra för att få fler killar till vård och omsorg? Denna svåra fråga jobbar arbetsgruppen Mera jämnt med. Mera jämnt blir också temat för seminariet på Mötesplats vård och omsorg den 18 maj. En av deltagarna i gruppen är Hans Mjövik, vårdare i Hyllie och regionalt fackligt ombud i Kommunal. Går det att göra vård och omsorg mera jämn? Ja, det tror jag absolut. Men det bygger på att killar får en möjlighet att komma ut på äldreboenden och gruppboenden. Att de faktiskt får se vad jobbet går ut på. Hur ska det gå till? Här får man prova olika vägar. Studiebesök är ett sätt. Att killar från vård och omsorg är ute och informerar är ett annat. Vissa kommuner har börjat med ungdomshjälp, där unga på högstadiet och gymnasiet går ut på äldreboenden och hjälper till med promenader, högläsning eller kanske datorkurser. När killarna möter äldre och märker att de kan göra en insats och att jobbet är kul, ökar sannolikheten för att de ska söka sig till vård och omsorg. Hur hamnade du själv inom vård och omsorg? Jag svarar nog som många andra killar. Det var bara tänkt som en tillfällig lösning. Men jag trivdes och märkte att jag var bra på det. Så jag stannade. Jag är stolt över mitt jobb och tar alla chanser jag får att vara en ambassadör för vård och omsorg. Dessa deltar också i Mera jämnt Sven Johansson, SKTF, Jörgen Göransson, enhetschef, SDF Husie, Eva Larsson, Saco, Mia Norberg, Folkhälsoenheten Linda Dahlman, sektionschef, SDF Centrum, Gunilla Mandin, processledare FoU Malmö, Lisbeth Nilsson, processledare, stadskontoret vård och omsorg. Hans Mjövik jobbar på en arbetsplats med hälften killar. Han vill se fler sådana arbetsplatser i Malmö stad. Foto: Mikael Ringman.

9 I år blir ledarutvecklingen inom vård och omsorg bredare. En särskild satsning görs på att göra arbetsledare till bättre kommunikatörer. Lisbeth Nilsson började i höstas som processledare på Avdelning vård och omsorg på stadskontoret. Hennes första uppgift blev att vidareutveckla stadskontorets ledarutveckling inom vård och omsorg. Inriktningen har varit att skapa fler alternativ. Alla chefer är olika och de behöver olika utvecklingsinsatser. En annan utgångspunkt är att vi bättre ska använda oss av den kompetens som finns. Lärandet ska ske nära organisationen, berättar Lisbeth Nilsson. LIVO har varit ett uppskattat program, men resurskrävande. Varje program tog 1,5 år och nådde drygt 20 personer åt gången. För samma summa kommuncentrala pengar genomförs i år fyra olika program som omfattar 60 personer: Ledaren leder lärande. Ett program på Malmö högskola som består av seminarier men framför allt av fältstudier och handledning på arbetsplatsen. 15 platser. Malmö stad har haft goda erfarenheter av LPA, Lärande på arbetsplatsen. Det här programmet bygger på samma grund. Chefen utvecklar sig och det sker tillsammans med arbetsgruppen, i stället för internat någon annanstans, berättar Lisbeth Nilsson. UGL & uppföljande samtal. En kurs som utvecklats av försvarshögskolan. Den genomförs under en vecka och syftar till att varje deltagare ska finna sina egna utvecklingsområden. Kursen följs upp med återträffar en gång i månaden under ett år. Elva platser, för relativt nyblivna chefer. Kommunikationskompetens. En två dagar lång utbildning som ger cheferna verktyg att utveckla sin förmåga att kommunicera. En kurs för elva enhetschefer under våren och elva sektionschefer under hösten. Det här är en handfast utbildning där man får öva sig på att tala inför grupp. Vissa övningar filmas så att man kan lära sig genom att studera sig själv och andra, berättar Lisbeth Nilsson. En 2,5 dagar lång studieresa med omvärldsspaning på ledarskap på olika myndigheter, organisationer och företag i Stockholm. Det ska bli jättespännande att genomföra detta. Dubbla jobb ger dubbla vinster Susanne Jordal och Bertil Siöström har i Kirseberg skapat en ovanlig lösning. Bertil Siöström är sedan årsskiftet både myndighetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. Det är två av vård och omsorgs tyngsta befattningar. Kan man verkligen slå ihop dem till en? Kan en person klara av en sådan arbetsbelastning? Vi har förstås ställt oss de frågorna och vi tror att det kan fungera bra, här hos oss. Kirseberg är en liten förvaltning och Susanne Jordal och Bertil Siöström har skapat en ny modell i Kirseberg. Foto: Mikael Ringman Bertil är erfaren. Han har varit MAS i fem som påpekar att det inte är fråga om en år och har dessförinnan jobbat som chef i rationalisering. flera år. Men för säkerhets skull genomför vi detta som ett projekt i ett år, säger En del arbetsuppgifter ska lyftas över till En planeringssekreterare utökas till två. Susanne Jordal, vård- och omsorgschef, dem. Susanne Jordal och Bertil Siöström ser stora fördelar. Genom att samla tjänsterna till en person får Kirseberg en samlad kompetens kring de tre lagrum som styr verksamheten. Som MAS arbetar Bertil Siöström med hälso- och sjukvårdslagen. I myndighetsfunktionen handlar besluten om bistånd enligt Socialtjänstlagen och om insatser enligt LSS. Just nu diskuterar man att slå samman den statliga tillsynen över socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Då är det en stor fördel att vi har en enda ingång till vår verksamhet, säger Bertil Siöström som också hoppas att en större helhetssyn kan leda till fler nöjda vårdtagare och anhöriga. 9

10 Forskning& utveckling Nya möten över generationerna En ny upplaga av Näktergalen har dragit igång. 24 pensionärer och 24 studenter kommer under våren att träffas för att utbyta erfarenheter. Det är ett jättebra projekt! säger 29-årige Robert Jideborn som läser till socionom, inriktning åldrande och funktionshinder, på Malmö Högskola. Han är relativt nyinflyttad till Malmö och ville lära känna någon som kan berätta om Robert Jideborn och Bengt Fredrik Lindstedt respektive Gunhild Rönn och Maria Ek ska träffas under våren. Foto: Peter Kroon det gamla Malmö och även lära känna en pensionär för att höra vad de gör. Man har ju så mycket fördomar, sitter pensionärer bara hemma och spelar bingo?, säger han och får genast klarhet i att så är det absolut inte. Han har matchats med 71-årige Bengt Fredrik Lindstedt som före detta brandförman och är en aktiv person. Mina fördomar stämmer inte alls. Bengt Fredrik sitter aldrig still, vi mailar i princip varje dag, säger Robert efter några veckors bekantskap. Vi har varit på besök på hans gamla ar- Olikheter stärker team Med hjälp av bättre kunskap om sig själv och varandras olikheter ska arbetsteamen inom hemsjukvården i Limhamn-Bunkeflo arbeta bättre ihop. Det var ganska roligt att göra personlighetstest, men det tar tid att låta kunskapen sjunka in, säger sjukgymnast Brita Nilsson. 10 Limhamn- Bunkeflo stadsdel har fått pengar till arbetslagstutveckling för sina team inom hemsjukvården. Här arbetar 63 personer i olika team. I vårdplaneringsteamet arbetar biståndshandläggare Adriana Stan, distriktssjuksköterska Gerd Östman, arbetsterapeut Lisa Bergqvist och sjukgymnast Brita Nilsson. De har alla varit på internat med sina respektive yrkesgrupper. Där fick de fick fylla i ett formulär (Myers Bricks Type Indicator) för att få reda på sin profil. Resultat kan visa att man är en ledartyp, en känslosam personlighet etc. Tanken är att man ska bli mer uppmärksam på vilka styrkor och egenheter man har. Resultaten var väl inte någon överraskning, men grunden för att förstå andra är att förstå sig själv, säger Gerd Östman. Och man fick lite svar på vad som stjäl och ger energi från en, säger Brita. Teamet har varit igång i cirka ett år men just de här fyra medlemmarna har endast arbetat ihop i några månader. De har dels sina olika yrkesroller, dels sina olika personligheter att möta när de ska samarbeta och ta olika beslut. Det är alltid annorlunda att komma in ett nytt arbetslag. Tack vare våra profiler så är vi nu ganska klara över vem vi är och vad vi reagerar på, säger Lisa Bergqvist. Hon menar att det i mötet med vårdtagarna är bra att de har olika profiler, att det är något de kan dra nytta av. Projektet följs upp med handledning i olika yrkesgrupper vid fyra tillfällen. De tycker redan att satsningen har gett resultat: Vi har fått verktyg som gör det lättare att tala om olikheter. Och det är en tillgång att vi har olika infallsvinklar, säger Adriana. Det har nog funnits lite olika synsätt från olika yrkesgrupper tidigare, jag tycker att det är lättare att jobba ihop mot samma mål nu, säger Gerd. Enhetschefen Anne Wolf hoppas att satsningen stärker teamen genom att fler blir tryggare i sin yrkesroll och att man får större förståelse för varandra: Vi vill öka förståelsen för att man inte behöver vara likadan, tvärtom är det viktigt att vi är olika, säger Anne Wolf.

11 betsplats. Sen har jag fått lära en del om den gamla industristaden Malmö som jag hört så mycket om. Och många av de äldre är nyfikna på det nya Malmö med högskolan, så vi har ett ömsesidigt utbyte! Näktergalen syftar till att ge studenter en möjlighet att få inblick i äldres liv. Och vice versa. Första omgången gick i höstas och den nya omgången startade med ett modifierat upplägg, bland annat med några gemensamma storträffar. Det har inte varit några problem att få tag på intresserade, tvärtom har man fått tacka nej till en del förklarar projektledaren Carina Sild-Lönroth. Det är framför allt de som läser till äldrepedagoger, socionomer, sjuksköterskor och folkhälsovetare som anmält sig, det är ett enormt intresse, berättar Carina Sild- Lönroth. Pensionärerna kommer från stadsdelarna Fosie, Södra Innerstaden och Västra Innerstaden, åtta från varje stadsdel. Samma sak där: fler sökte än fick plats. Vi har intervjuat alla och valt ut så att de ska matcha varandra. Det kan vara att de har gemensamma intressen eller har haft speciella önskemål, berättar Carina Sild-Lönroth. Gruppen kommer att träffas tillsammans tre gånger under våren, sedan får de olika paren bestämma hur mycket de ska träffas i övrigt. Anhörigstödjare sökes Det ska bli lättare för den som vårdar en anhörig att få stöd. Röda Korset söker fler anhörigstödjare. Det finns cirka 8500 Malmöbor som vårdar en anhörig. Malmö stad och Röda Korset ordnar anhörigvårdarträffar för att informera och för att de ska få möta andra i samma situation. Men det behövs fler stödgrupper, därför sökes personer som vill leda sådana grupper. Det erbjuds utbildning och stöd. Kontakta Röda Korset; Marianne Falås , Gerd Östman, Brita Nilsson, Lisa Bergqvist och Adriana Stan arbetar i Limhamn -Bunkeflos vårdplaneringsteam. Foto: Peter Kroon 11

12 Galamiddag Kompetenss Kompetensstegens slut firades med en festlig galakväll på Slagthuset. Inbjudna var 400 personer från vård och omsorg i Malmö, bland andra alla 70 utbildare. Efter champagnemingel och en god middag var det underhållning av Stefan & Kim. -Vi har gjort så himla mycket bra så det vill vi fira med en ordentlig galakväll, sa Lena Kristina Persson och Bo Knutsson, båda utbildare inom Kompetensstegen, gladdes åt att få träffa kollegor under festliga former. Det känns som en ära att vara här! Alla är så välklädda, jag känner inte igen alla, säger Bo Knutsson. Och alla är lika glada, konstaterade Stina. Maria Samarai, Parisa Kalantari, Ewa Jansson och Jeanette Lidholm i galastass fotograferas av sina arbetskamrater på galakvällen. Vård och omsorgscheferna Charlotte Glimskog från Husie och Lena Gabrielsson från Rosengård var några av de som ropades upp på scen av konferencieren Susanna Dzamic för kort intervju. Mitt bästa minne är från första internatet när det gick upp för mig hur stort Kompetensstegen var, berättade Lena Gabrielsson. 12 Anna Lidh och Raheleh Townsend från Hyllie tycker det är riktigt roligt att fira Kompetensstegen: Det har varit en jättebra satsning, personalen har verkligen tagit till sig utbildningarna och det går framåt! - Jodå, vi är med! Kerstin Andersson och Ursula Weiland, synliga vid bordet i mitten, hade lämnat arbetsplatserna i Limhamn-Bunkeflo för galakvällen. De var snabbt med på noterna när konferencieren bad alla vinka. Trevligt med fest! Maten smakar jättebra, sa de.

13 avslutade tegen Wetterskog Sjöstedt från Stadskontoret, arbetsgivarpolitiska avdelningen. Spaning var på plats och spanade bland cocktailklänningar, glittertröjor och tjusiga håruppsättningar. Stämningen var hög och många passade på att föreviga sina arbetskamrater i festkläder. Foto: Anders Ekström och Lisa Janzon. Nina Hedberg och Britt-Marie Jensen, sektionschefer i Rosengård, märker hur Kompetensstegen påverkat verksamheten. Det har kommit in nya tankar och utveckling, säger Nina. Britt-Marie säger att det varit många bra kurser. - De har gett insikt och nya vinklar. Skål och välkomna! Önskade värdinnorna Ilona Holmgren, Lena Wetterskog Sjöstedt, Lisa Janzon, Eva Lundberg, Gunilla Mandin och Pia Nilsson. Processledarna Ilona, Pia, Lisa och Gunilla hade kvällen till ära svart boa runt halsen. Festligare än namnskylt förklarade Ilona. Lena Wetterskog Sjöstedt och Eva Lundberg höll i invigningstalet. Distriktssjuksköterskorna Lena Hagberg, Marzena Lövqvist och Jeanette Lidholm från Rosengård gladdes åt galakvällen. Jättetrevligt!, sa Lena. Lyxigt att bli bjuden på galamiddag, sa Jeanette. Och det är jättegott, avslöjar de. Katarina Fredin och Marie Delin från korttidsboenden i Kirseberg vid gulddekorerat bord. Det är trevligt att det är så mycket folk som alla har jobbat med Kompetensstegen sa Katarina. Kollegan Marie tyckte att Kompetensstegen gott kunde fått fortsätta: - Det har varit en jättebra satsning! Det är mycket, mycket roligt att få vara på fest och att det blir en så rolig avslutning! 13

14 STAFETTPINNEN Lisa Gullander är först ut i vår nya stafettpinne där vi presenter medarbetare som skriver på Malmö stads intranät Komin. Lisa Gullander är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Södra Innerstaden och skriver på KomIn om just MAS-sjuksköterskornas arbete. Hur länge har du arbetat i yrket? Som MAS i Södra Innerstaden i två år och som sjuksköterska sedan Vad gör du i ditt arbete? Mitt ansvar är att se till att den kommunala sjukvården bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och i överensstämmelse med gällande krav. Vi har det övergripande ansvaret för att patienterna får en säker och ändamålsenlig vård av god kvalitet i kommunen. Vad skriver du om på Komin? Jag presenterar vad som är MAS-sjuksköterskors ansvarsområden och arbetsuppgifter. Här presenteras också Malmös 10 MAS-sjuksköterskor, en i varje stadsdel. Jag länkar också till viktiga sidor för personal i hälso- och sjukvården, både till externa webbplatser och till de sidor vi har på Komin. Vi lägger också ut våra minnesanteckningar och vårt möteskalendarium för att alla ska kunna ta del av det. Varför skriver du på webben? Jag ser det som en utmaning att försöka bygga en bra hemsida för den verksamhet jag arbetar i. Vi hoppas också att den ska bli ett bra instrument för att söka kunskap om MAS-ens roll i organisationen, men också bli en länk till olika kunskapskällor för det vardagliga arbetet i vården. Vad tycker du om möjligheten att skriva på Komin? 14 Ritva Ekdahl och Britt Hansen Blom tror att projektet helhetssyn i hemtjänsten ska påverka både vårdtagare och personal till det bättre. Foto: Peter Kroon

15 Lisa Gullander. Foto: Peter Kroon Jag tycker det är ett bra sätt men det finns även problem. Informationsflödet är stort och det är inte alltid lätt att hinna med att ta del av allt utbud eller sortera. Det kräver också lite datorvana och intresse. Webben är en guldgruva för oss som gillar det men risken finns för stora informationsbrister för dem som har svårigheter eller känner ovilja mot den nya tekniken. Tekniken riskerar att öka klyftorna än mer mellan de som vet och kan söka på nätet och de som ännu inte hittat djungelvägen. Reaktioner från läsare/omgivning? Inte så mycket ännu. Mina MAS-kollegors synpunkter har varit positiva och alla tycker att det är bra att vi satsar på en gemensam sida istället för att varje stadsdel har sin egen. Men jag undrar ännu vem som läser och vad personal söker efter i Komin. Varför bra med nätverk? Vi MAS-ar samarbetar i nästan alla frågor och det är bra att kunna bolla tveksamheter eller svårigheter men också att kunna få bekräftelse på att man är på rätt spår. Det är viktigt med nätverk för att öka kunskaper och för att kunna utvecklas både som person och i sin yrkesroll. Tar över stafettpinnen: Mats Sjögren som är IT-pedagog inom Daglig Verksamhet. Vårdtagare får ökat inflytande Hemtjänstgruppen Eriksfält gör sig redo att låta vårdtagarna bestämma vad som ska göras vid besöken. Det ska bli jätteroligt, säger undersköterska Ritva Ekdahl. Ritva Ekdahl arbetar i hemtjänsten sedan fem år, sektionschefen Britt Hansen Blom sedan 26 år och de har arbetat ännu längre inom vården. De båda är med och planerar hur hemtjänsten i deras distrikt ska fungera under projektet Helhetssyn i hemtjänsten. Så fort jag hörde talas om projektet så anmälde jag oss, jag tyckte det lät spännande, det är alltid roligt med förändringar, säger Britt. Under hösten har de träffat kollegor från de andra hemtjänstgrupperna och diskuterat hur Helhetssyn i hemtjänsten ska organiseras. Än finns det en del frågetecken kring tidsfördelning och schemaläggning, men de räknar med att det klarnar under våren. Allt är möjligt, bara man har resurser, säger Britt Hansen Blom. De tror att det nya arbetssättet kommer att påverka både vårdtagare och personal - till det bättre. Det är roligt att vårdtagaren blir nöjd, då ökar deras livskvalitet. Kanske får vi friskare vårdtagare, funderar Ritva. För egen del kommer det att innebära att hon måste vara mer flexibel för ändringar i schemat och att dagarna kommer att se mer olika ut. För att klara ut detta kommer de att ändra sina scheman och få förstärkning med en person. Jag hoppas många vårdtagare kommer att utnyttja tillfället, men jag tror tyvärr inte alla gör det. Kanske en del vill komma ut i naturen, till utställningar, handla på stormarknader och gå på bio eller teater, säger Ritva. Mer variation i arbetet helt enkelt. Det kommer att bli ett lyft för hemtjänsten! Det kommer inte längre bara att vara handla och städa, säger Britt. Bättre för alla? Malmömodellen har inspirerats av Falumodellen där man testat ett liknande brukarinflytande. Lisa Hansen på Avdelningen vård och omsorg, som är samordnare för projektet, säger att resultaten där varit goda: De har varit jättenöjda, personalen har känt större delaktighet och sjukfrånvaron har minskat, säger hon. Malmömodellen ska nu formas i de fyra stadsdelarna. För Fosies del innebär det att två av Fosies hemtjänstgrupper ska testa sig fram: Eriksfält och Hindby. Det berör ett tjugotal anställda och 120 vårdtagare. Steg in i framtid Helen Hansson som är vård- och omsorgschef i Fosie och sitter med i styrgruppen för projektet säger att detta är steget in i framtiden, även om alla frågor inte är lösta. En stötesten är att insatserna inte är tidssatta. Hinner man till kolonin på städ- och tvätt-tiden? säger Helen Hansson. Jag tror att vi måste titta på vad som är rimlig tid för de olika insatserna, jag ser inte hur brukarna annars ska kunna hantera det, säger Helen Hansson. Hon tror att brukarinflytandet är här för att stanna, bara man hittar en bra modell. Jag tycker det är oerhört sympatiskt, så vill jag också bli bemött som äldre, säger Helen Hansson. Malmömodellen kommer att provas under två år, med start framåt sommaren. FAKTA Nu startar pilotprojektet Helhetssyn i hemtjänsten. Det innebär att runt 1200 vårdtagare i Malmö själva ska få välja vad hemtjänsten ska göra hemma hos dem. Det berör drygt 230 anställda. Projektet ska pågå i fyra stadsdelar i Fosie, Södra Innerstaden, Kirseberg och Rosengård under två år. Målet är att vårdtagarna ska få större inflytande över sin vardag. De ska kunna byta servicedelen, inte omvårdnadsdelen (med personlig hygien), mot annan verksamhet. Och få inflytande över när, hur och vem som utför insatserna. Om det slår väl ut blir modellen vägledanden för hela Malmö. 15

16 Livskvalitet i fokus för Lina Lina Magnusson-Skjöndal är första FoUtraineen inom LSS. Hon studerar begreppet Livskvalitet. Lina Magnusson-Skjöndal är socionom och arbetar sedan i maj förra året som sektionschef för två gruppbostäder i Fosie, en för lindrigt utvecklingsstörda och en för personer med autism och Downs syndrom. Lina Magnusson-Skjöndal. Foto: Peter Kroon. Vårdpersonalen är bra på datorer Vem ser till att datasystemet ORIGO utvecklas och är aktuellt? Jo, på sjunde våningen i stadshuset sitter systemförvaltarna Lena Rosenberg och Cecilia Troedson som spindlar i nätet för vård och omsorgs IT-stöd. 16 Högt ovanför trädtopparna och med skön utsikt över Lugnet sitter Lena Rosenberg och Cecilia Troedson. Här har de suttit sedan i somras då Avdelningen vård och omsorg bildades, men sina uppdrag som it-stöd har de haft i flera år. Innan dess arbetade de båda inom vården: Lena som hemvårdsinspektör i Rosengård och Cecilia som arbetsterapeut i Södra Innerstaden. Anledningen till att vi hamnade här är att vi var med i projektgrupperna som arbetade fram ORIGO-systemet när det skulle införas, säger Lena. Det är en stor fördel att ha arbetat i verksamheten för att kunna jobba här, säger Cecilia. Som systemförvaltare ser de till att datasystemen fungerar, är uppdaterade och utvecklas. De ansvarar också för att det finns information om Flexite och ORIGO på Komin. Där finns också frågor och svar om programmen. Varje dag trillar det ändå in en hel rad med frågor som hur ändrar man om man registrerat fel?, hur löser man konton som låst sig eller ska jag felanmäla?. Till sin hjälp har de Superanvändare ute i stadsdelarna som är datorintresserade kontaktpersoner som klarar de flesta frågor. Det är framför allt dem Lena och Cecilia har kontakt med ute i stadsdelarna. Superanvändarna finns i alla yrkeskategorier. Vi har just haft hjälp av en undersköterska här. I dag är datorvanan större än när vi började med ORIGO 2003, särskilt bland de yngre är datorn självklar, säger Lena. Vad är viktigt i ert arbete? Att alla kan sin del i systemen så att inget blir fel. Om det inte blir rätt från början kan det få konsekvenser som påverkar patientsäkerheten, säger de. De tycker att datorhanteringen överlag fungerar bra i stadsdelarna. Det som brister är

17 Varför FoU-trainee? Jag och min chef diskuterade habiliteringspedagoger och hur man kan fokusera på det pedagogiska arbetet i gruppen. Han tipsade mig att söka till FoU-trainee för att studera ämnet. Vad ska du studera? Jag har inte bestämt titeln än men mina två frågeställningar är Vad säger forskningen om begreppet Livskvalitet och Hur kan vi göra för att uppnå god Livskvalitet? Båda med fokus på LSS-brukare. Jag kommer att studera det som finns skrivet i ämnet och sammanfatta det. Finns det något skrivet? Det finns mycket om Livskvalitet men oftast handlar det om vård i livets slutskede och om äldreomsorg. Det är inte riktigt användbart för mig, för inom LSS handlar i många fall om att vägleda människor till att leva ett så självständigt liv som möjligt. Och frågan är vad som är deras livskvalitet. Men jag har hittat en del om LSS och hoppas hitta mer. Vad hoppas du hitta? En bra definition, en teori, om livskvalitet som man kan förhålla sig till, så att man får ett konkret begrepp. Jag hoppas också hitta metoder att arbeta efter så att man uppnår detta. Jag funderar över hur man kan flytta fokus från det vårdande till ett mer pedagogiskt arbetssätt. Om vi hittar luckor i vår kunskap kanske det kan leda till att vi utformar en veckokurs i ämnet. Vad tycker du om att vara trainee? Jag känner mig väldigt tacksam och glad över att få göra det här en dag i veckan på arbetstid! Visst får jag då mindre tid till mitt ordinarie arbete men jag får energi av att undersöka det som intresserar mig! Lena Rosenberg och Cecilia Troedson är ansvariga för IT-stöd inom Vård och Omsorg i Malmö stad. Foto: Peter Kroon oftare tekniken, som att vissa grupper har för långsam uppkoppling eller att datorn är slö. Har i någon framtidsvision? Att alla har en bra uppkoppling, annars fungerar inte systemet riktigt, dessutom är det stressande om man får sitta och vänta, säger Cecilia. Jag hade gärna sett att det vore lättare att gå in i systemen. Som det är nu måste man logga in varje system för sig, säger Lena. FAKTA Vård och omsorg har två datasystem i sitt vardagliga arbete: ORIGO står för Ordning och Reda I God Omsorg. Är särskilt utformat för Malmö stad. Det är skriver personal in negativa händelser till exem- Flexite är systemet för avvikelserapporter. Här det grundläggande dokumentationssystemet, här pel om en vårtagare har fallit. Denna rapport går ska man hitta allt som är aktuellt för respektive sedan vidare till ansvarig, exempelvis rehabiliteringspersonal, för vårdtagare. uppföljning. 17

18 Anna är 92 år. Fram till för ett halvår sedan klarade hon det mesta själv. Då började benen svika henne. Spaning var med när Fallprojektet besökte henne. Distriktssköterskan Kerstin Hagström mötte Anna på Universitetssjukhuset MAS i slutet av november. Anna var inlagd för dåliga blodvärden och uttorkning efter ett blödande magsår. Hon hade problem att gå och arbetsterapeuten på medicinavdelningen ansåg att Anna löpte stor risk att falla och skada sig i hemmet. Arbetsterapeuten Jeanette Vinje och Kerstin Hagström slår sig ned vid Annas köksbord på Bellevuegården. Kerstin och Jeanette ställer frågor. De inser snart att Anna är en klok kvinna som gör vad hon kan för att hålla sig igång. Varje morgon börjar hon med att göra gymnastik i sängen. När hon reser sig upp har hon utvecklat en teknik för att få igång benen. Hon använder en grepptång som hjälpmedel i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Den får vara till hjälp med det sista krängandet för att få på tröjan eller trosorna. Men jag klarar inte att få på mig koftor längre, säger hon. Om du knäpper den först kan du prova att ta på dig den som en tröja, tipsar Jeanette. Kerstin och Jeanette tar den tid det behövs för att ta reda på Annas behov. De tipsar om syninstruktörer och skyddsbyxor, som minskar risken för en höftfraktur om man skulle falla. Annas största bekymmer är att hon har svårt att ta sig till och från sängen med sitt betastöd. Inomhus använder hon hellre det än rollator. Hon går fram till fotänden på sängen och sedan får hon göra flera slalomknixar för att komma mellan sängen och hyllan med prydnadssakerna och släktfotografierna. Jag spänner mig hela tiden. Och det är jobbigt när jag ska upp på natten. Kerstin och Jeanette tar sig an problemet direkt. Vaser och ömtåliga föremål läggs i Elsas säng, ett par tallrikar flyttas från väggen. Sedan baxar de hyllan en halvmeter in mot väggen. Och Anna har fri väg från sängen. Det är ju helt fantastiskt. Jag som har varit rädd för att jag måste flytta härifrån. Och så löser ni det på en gång. 18 Hyllie satsar på nolltolerans I Hyllie gäller nolltolerans mot dåligt bemötande. Alla medarbetare inom vård och omsorg i stadsdelen gick under hösten samma utbildning. Det är väldigt ovanligt att alla, från högste chef till den senast anställda, går samma program. Alla är med och har fått samma budskap, säger Jan Rymark, sektionschef på Lindeborgs gård liksom Marie Holst Nilsson. Utbildningen bestod i en halv dags föreläsning och diskussion med Lennart Siegfeldt, konsult och mångårig högskolelektor. Marie Holst Nilsson berättar att ett bra bemötande är viktigt i alla professionella relationer: mot vårdtagare, anhöriga, medarbetare och chefer. Lennart Siegfeldt betonar vikten av att skilja på det privata och professionella. Även om jag har en dålig dag ska jag vara så professionell att jag ger ett gott bemötande, säger Marie Holst Nilsson. Och om någon anhörig kommer med kritik så är det inte mig personligen hon kritiserar, utan den kommunalt anställde sektionschefen som arbetar i vård och omsorg. Det är viktigt att skilja på de rollerna, även om det är svårt, säger Jan Rymark. Jan Rymark och Marie Holst Nilsson tror på nolltolerans. Foto: Mikael Ringman Har Nolltolerans-satsningen lett till några förändringar? Nej, inte direkt. Vi har jobbat mycket med bemötande tidigare också. Men det har förstås varit bra. Den stora fördelen är att vi alla har en gemensam grund att stå på. Vi kan alla tala samma språk, säger Marie Holst Nilsson.

19 Kerstin Hagström och Jeanette Vinje på hembesök i fallprojektet. Foto: Peter Kroon Fallprojektet söker själv upp patienter Det har varit en lång startsträcka. Men nu är det full fart i Fallprojektet. I Fallprojektet ska Malmö stad och Region Skåne samverka för att minska antalet fallolyckor som drabbar äldre i hemmet. Projektgruppen finns i Oxie, men arbetar över hela Malmö stad. Metoden är att göra hembesök hos äldre som har sökt vård när de har fallit och skadat sig eller som löper hög risk för att falla och skada sig. Projektledaren Karin S Boijertz berättar att starten i slutet av 2007 var trög. Projektet fick inte tillräckligt med patienter varken från UMAS eller från primärvården. Vare sig Umas ortoped- och medicinavdelningar eller primärvården slussade vidare patienter som det var tänkt. Alla var välvilligt inställda men fick inga extra resurser, inte förrän vi bestämde oss för att själva kontakta patienterna på UMAS, hände något. Nu besöker vi ortoped- och medicinklinikerna två gånger i veckan. Arbetsterapeuterna på klinikerna identifierar högriskpatienter, som vi kontaktar på avdelningen och informerar om projektet. Vi frågar om de vid hemkomsten är intresserade av ett hembesök för att förebygga fall i hemmet, berättar Karin S Boijertz. Jag önskar att vi också kan nå fler med lättare fallskador. Jag jobbar på att utveckla samarbetet med akutkliniken och primärvården för att vi ska kunna nå ut i ett tidigare skede, säger Karin S Boijertz som nu har anställt ytterligare en sjuksköterska i projektet och ökat tjänstgöringen för arbetsterapeuten från 25 procent till heltid. ProjekteT kan förlängas i ett år Fallprojektet är en del i Malmö stads ansökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg för äldre för år 2007 och Projektet pågår till och med Projektet tänker ansöka om förlängning under Antalet besök flerdubblas Under projektets första år gjordes 86 hembesök. Nu när inströmningen av patienter har ökat och mer personal har anställts räknar man med att flerdubbla antalet hembesök under Målet är att genomföra 18 hembesök i veckan. 19

20 Allt fler får önskad tjänstgöringsgrad Under 2008 var det över 260 medarbetare i Malmö stad som fick önskad tjänstgöringsgrad. De flesta är inom vård och omsorg. Stadsdelarna jobbar aktivt med olika modeller för att erbjuda medarbetarna önskad tjänstgöringsgrad, berättar Anette Stachowicz Jönsson på stadskontorets arbetsgivarpolitiska avdelning. Ofrivilligt deltidsanställda är ett problem som huvudsakligen finns inom vård och omsorg och barnomsorg. Vid årsskiftet var 163 medarbetare ofrivilligt deltidsanställda, vilket motsvarar 5 procent av de deltidsanställda i Malmö stad. Det är en sänkning från 8 procent. Flertalet som har erbjudits önskad tjänstgöringsgrad har fått det som visstid eller i projektform. Vi räknar med att projekten permanentas. Det är ett klart uttalat mål från politikerna att alla anställda ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad sysselsättningsgrad, säger Anette Stachowicz Jönsson. En av dem som gått upp i tjänstgöring är Urszula Demska på Riddargården i Rosen- gård. För första gången sedan hon började jobba i vård och omsorg för 13 år sedan har hon kunnat gå upp i heltid. På Riddargården är vi tre som har gått upp till heltid. Det känns bra. Men det bästa vore om vi hade kunnat jobba heltid här på Riddargården. Det är lite stressande att få ihop timmarna. Det är inte bara att sätta upp sig var som helst. Man måste ha en introduktion först, säger Urszula Demska. Ofrivilligt deltidsanställda Antal som fått Antal med önskad tj.grad önsk tj.grad 2008 som projekt Urszula Demska har plustid just nu. Men det är lite stressigt att få ihop timmarna. Foto: Mikael Ringman Centrum S Innerstaden V Innerstaden 1-31 Limham-Bunkeflo Hyllie Fosie Oxie Rosengård Husie Kirseberg Soc resursnämnden Fritidsförv Kulturförv Serviceförv Totalt Hyllie har analys för riskbedömning I Hyllie görs numera en riskanalys av personalens arbetsmiljö hemma hos boende med hemtjänst och personlig assistans. Riskbedömningen omfattar även våldoch hotsituationer. Sådan ser vår verklighet ut och då är det naturligt att riskanalysen omfattar även detta, säger Marie Nyström. Enligt Arbesmiljölagen ansvarar arbetsgivaren för att personalen har en sund och Elisabeth Stenefeldt och Marie Nyströms checklista för riskbedömning har spridit sig utanför Hyllie. Foto: Peter Kroon säker arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket, AV, är tillsynsmyndighet och under perioden görs tillsyn i vård och omsorg i ordinärt boende vad gäller belastningsergonomi, våld och hot och trafiksäkerhet. När AMV skulle göra tillsyn i Hyllie tog sektionschefen Marie Nyström och personalkonsulenten Elisabeth Stenefeldt kontakt i förväg. Vi tänkte att det är lika bra att få till stånd bra rutiner direkt, i stället för att tvingas rätta till saker i efterhand, berättar Marie Nyström. Riktlinjer togs fram och i samverkan med AMV skapades en checklista som medarbetare enkelt ska kunna använda för att man ska kunna göra en bedömning av riskerna. Vi valde att utgå från insatserna. Dusch, bäddning, förflyttning inomhus med mera bedöms från ett till tre. Två och tre kräver ett besök från arbetsledaren. Är arbetsmiljön olämplig resulterar det i åtgärder som tidsplaneras och följs upp, säger Elisabeth Stenefeldt som tycker att checklistan är ett bra verktyg för att analysera arbetsmiljön och åtgärda de problem som finns. Om vi inte kan lösa ett problem hos oss kommer vi att föra det vidare till nästa chefsnivå, berättar Marie Nyström. Riskbedömningen omfattar även våld och hot samt rökning.

21 Anette Stachowicz Jönsson säger att vård och omsorg har kommit en god bit på vägen. Foto: Peter Kroon 32 nya LPA-studenter börjar i vår Nu drar en ny omgång av LPA, lärande på arbetsplatsen igång. De fyra stora stadsdelarna Södra Innerstaden, Fosie, Hyllie och Västra Innerstaden deltar med vardera åtta medarbetare som får möjlighet att läsa in omvårdnadsprogrammet. Studenterna arbetar inom hemtjänst, särskilda boenden eller LSS. Liksom i första omgången av LPA åtföljs varje student av en pedagogisk handledare på den egna arbetsplatsen. Vi har gjort vissa förbättringar efter pilotomgången. Vi har sett till att studenten och den pedagogiska handledaren alltid går på samma schema. Vi har också köpt in mer tid från Rönnens gymnasium så att lärarna i högre utsträckning ska kunna komma ut på arbetsplatserna, berättar Pia Nilsson, processledare på stadskontorets avdelning vård och omsorg. De första LPA-studenterna i Centrum, Limhamn-Bunkeflo och Rosengård som började 2008 slutar i mars. Nya regler och rutiner för rehabilitering Malmö stad har infört nya riktlinjer och rutiner vid rehabilitering. Det är bland annat en följd av riksdagens åtgärdspaket under 2008 för minskad sjukfrånvaro och ökad återgång i arbete. Åtgärdspaktet innehåller bland annat den så kallade rehabiliteringskedjan med olika tidsgränser då försäkringskassan prövar rätten till sjukpenning. Den största förändringen är att det ställs högre krav på att Malmö stad och andra arbetsgivare ska vara aktiva på ett tidigt stadium vid sjukskrivning. Chefer ska engagera sig i medarbetarnas hälsa i ett tidigt skede, berättar Ann-Christin Wolter Rohmée, utredningssekreterare på stadskontoret. Riktlinjerna tydliggör också att medarbetaren ska vara aktiv och medverka i sin rehabilitering för att kunna återgå i arbete. Under de första 90 dagarna är rehabiliteringsarbetet inriktat på återgång till ordinarie arbete. Utifrån medarbetarens kompetens och kvalifikationer kan det vara aktuellt med återgång i annat arbete från och med 91:a dagen i sjukskrivningsperioden. Läs mer om riktlinjer och rutiner på: Komin/verksamheter/personal/hälsa & arbetsmiljö/rehabilitering. 21

22 SPANA IN Nästan 100 procent nöjda med MMM Över 1000 personer deltog i vård- och omsorgsdagarna MMM i slutet av november. Utvärderingen visar att 96 procent av dem tyckte att dagarna var bra eller mycket bra. Det är ju ett alldeles fantastiskt resultat. Den enda negativa kommentar vi fick in var att seminariematerialet i år låg i papperspåsar som prasslade och den kritiken får vi stå ut med, säger Pia Nilsson, processledare på stadskontorets avdelning vård och omsorg. Men hon lovar att det blir tygkassar på nästa MMM. TV-spel ger roligare träning Aleksandra Cavic, projektledare på mötesplatsen Seniorum i Rosengård, har köpt in ett Wii-spel som ett led i Seniorums fysiska aktiviteter. Efter sittgympan på torsdagar finns det nu möjlighet för besökarna att spela Wii Sports. Aleksandra Cavic hoppas att TV-spelet ska stimulera just balans, rörelse och koordination. På Seniorum erbjuds fysiska aktiviteter två gånger i veckan för besökare och deras anhöriga. Greta Jönsson och Yvonne Sjödahl står med var sin spelmodul i handen och skuggboxas. Foto: Peter Kroon Wii-spelet är ett sätt att göra träning lite roligare. Det har blivit väldigt uppskattat. En del av besökarna spelar även vid andra tillfällen, säger Aleksandra Cavic som under våren genomför en undersökning av om det går att mäta positiva effekter av träningen på Seniorum. En grupp besökare ska undersökas vid fyra tillfällen under tjugo veckor. Personalredovisning 2008 Visste du att det under 2007 kom in ansökningar till lediga tjänster i Malmö stad. Det innebär i genomsnitt 50 sökande på varje annons. Visst du att andelen kvinnor ökade från 76,2 procent till 77,3 procent? Dessa och andra uppgifter finner du i personalredovisning 2008 som har godkänts av kommunstyrelsen. Personalredovisningen följer samma struktur som personalpolicyn och följer upp utvecklingen inom viktiga personalområden. BOKTIPSET RECEPT Bengt Liljenberg Här har man roat sig. Nöjen och förlustelseställen i Malmö En riktig guldgruva att bläddra i tillsammans med den som var med när det begav sig! Första hälften av boken går igenom Malmös nöjesliv årtionde för årtionde, med många illustrationer av annonser, artister, restauranger mm. I andra hälften av boken Recept från Roy Blads kommande bok om kvällsmål kan man slå upp de olika mötesplatserna och etablissemangen det börjar med Aggerborgs (konditori på Södra Förstadsgatan) och slutar med Översten, och däremellan ryms det många teatrar, dansbanor, krogar, alla med sin egen historia. Anni Söderlind, bibliotekarie och kursledare för läsombuden 22 Personalredovisningen hittar du på: komin/verksamheter/personal/personalfakta/personalredovisning Rätt svar i tävlingen I förra numret av Spaning gömde vi Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunalrådet som är ansvarigt för vård och omsorg, under tomteskägget. Vinnarna meddelas via post. Brännesnuda à la Husiegård Ingredienser Dag 1: 2 rimmade fläskläggar Koka upp fläskläggen i rikligt med vatten. 3 medelstora kålrötter När köttet börjar trilla samman efter ett par 4 palsternackor timmar, stäng av värmen och låt läggen 2 rotselleri svalna, gärna i sin egen buljong. 5 morötter 1 l korngryn Dag 2: kryddpeppar och lagerblad Skala och rensa samtliga rotfrukter och färsk koriander och persilja skär ner dem i lika stora tärningar, dock salt och vitpeppar ej för små. Lägg dem i en kastrull (eller fördela i två) och häll över buljongen. Täcker inte buljongen, tillsätt annan buljong eller vatten. Låt allt koka tills rotfrukterna nästan är färdiga tillsätt då 1 l korngryn och låt koka med tills grynen sväller och kornen har mjuknat. Känner du att soppan blir för tjock, spä den med buljong av något slag. Avsluta det hela med att grovhacka kruspersilja och koriander som strös över strax innan du serverar den rykande varma soppan. Servera ett gott bröd till!

23 Roy en kock som tar priset I december fick Roy Blad, kock på Husiegårds Vad är Årets Guldko för pris? äldreboende, Malmö stads miljöpris tillsammans Det är ett pris som Arla delar ut i olika kategorier. med miljösamordnaren Sofie Karavida. I april är Husiegård gör upp tillsammans med två äldreboenden Husiegårds kök nominerat till Årets guldko på i Stockholm om årets seniorkök. den svenska matbranschens motsvarighet till Oscarsgalan. Ytterligare ett pris är på gång fast Och det hemliga priset? det är hemligt. Det får jag inte säga något om ännu. Men det är väldigt hedrande. Det blir offentligt i vecka 17. Hur känns det, Roy Blad? Roy Blad och Husiegårds kök kan vinna den svenska Bra, tack. Det är väldigt skoj att få uppskattning för matbranschens motsvarighet till Oscarsgalan. det man gör. Vad händer under annars 2009? Vad är det du prisas för? Jag jobbar i ett kommunövergripande projekt på halvtid. Det innebär bland annat att jag finns som en resurs Det är väl egentligen två olika saker. Dels för att vi har jobbat med ekologisk mat, det var därför vi fick för Malmös alla äldreboenden. De kan kontakta mig så miljöpriset. Sedan är det arbetet med att laga egna kommer jag ut och försöker inspirera och komma med patéer, där jag har jobbat tillsammans med dietisten lite nya idéer. I det här projektet ska jag också ta fram Kristina Stefanovic Andersson. ett par receptböcker för äldreomsorgen i Malmö, en om patéer och en om kvällsmål (se recept sid 22). Roy Blad är en prisad kock. Han är tillgänglig som inspiratör under hela Foto: Peter Kroon 23

24 Kim Björkman kan hinna med upp till 200 samtal om dagen under ett pass på larmcentralen. Foto: Peter Kroon Kim svarar när larmet går 24 Kim Björkman hade redan jobbat inom sjukvården, psykiatrin, hemtjänsten och på särskilt boende. Hon ville lära sig något nytt. Då började hon på larmcentralen. Det är en ny utmaning. Jag har fortfarande nytta av vårdbiten. När någon ringer och larmar ska jag snabbt bilda mig en uppfattning om hur allvarligt läget är. Samtidigt innehåller jobbet mycket andra delar som teknik, service och trygghet, berättar Kim Björkman äldre och funktionshindrade Malmöbor har trygghetslarm. Själva tekniken tillhör det Kim som tycker är mest utvecklande. Nödsändare med GPS är något som har tillkommit på senare år och som har börjat användas för några personer med demenssjukdom. Tekniken utvecklas i rekordfart och vi har många olika intressanta projekt på gång. Jag är med i ett par arbetsgrupper, så det känns som att jag lär mig mycket nya saker, berättar Kim Björkman som har arbetat som undersköterska sedan Antalet larm brukar ligga omkring 1500 varje dygn. Kim får på sin skärm upp vissa uppgifter, som om personen har diabetes eller har haft hjärtinfarkt. När det finns anledning, ringer hon till hemtjänstgruppen. Ibland är det skarpt läge. Men många larmar för att de är ensamma och otrygga. Vi har storlarmare som kan ringa gång på gång. Kim Björkman är vårdguide sedan några år. Att få vara med och marknadsföra vården är något hon tycker är roligt. Det var anledningen att hon började plugga marknadsföring för två år sedan. Då arbetade hon på ett vårdboende och hon gick över till en nattjänst för att kunna kombinera studier och jobb. För att fylla på inkomsterna hoppade hon in som timvikarie. Hon fick höra att larmcentralen också behövde timvikarier och anmälde sig. Det var så det började. När hon slutade plugga blev hon erbjuden ett vikariat på larmcentralen. För ett år sedan blev det en fast tjänst. Jag trivs bra här. Just nu saknar jag inte vården. Det enda som är negativt är att det blir mycket stillasittande. Det är stor skillnad mot ett boende där man är på benen hela tiden. FAKTA Larmcentralen På larmcentralen arbetar 18 larmoperatörer, några servicetekniker och tekniker. En larmoperatör tjänar ungefär lika mycket som en undersköterska. Kim Björkman arbetar en del kvällar och varannan helg. Alla Malmös stadsdelar utom Fosie är anslutna till larmcentralen i Limhamn.

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn

Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg. Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Nytänkande och innovationer inom vård och omsorg Exempel på förnyelse och kreativitet i sektorn Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillvaxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Copyright 2011 Enköpings kommun

Copyright 2011 Enköpings kommun Utgivare: Enköpings kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen Formgivare: Kristina Gyld och Angelica Runqvist, Enköpings kommun Illustration omslag: Charlotta Carlqvist, Charlotta Illustration Foto: se respektive

Läs mer

Att få vara den jag är trots allt

Att få vara den jag är trots allt Att få vara den jag är trots allt Om hälso- och sjukvård på ett äldreboende Anette Hansson Klevner Maria Karlsson Rapport 4:2004 Se hur jag sitter som en uppdragen eka. Här är jag lycklig. Tomas Tranströmer

Läs mer

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman

Aktivitet. Självständighet. och. Ett studiematerial om vardagsrehabilitering. Rebecka Arman Aktivitet och Självständighet Ett studiematerial om vardagsrehabilitering Rebecka Arman Förord Bakgrunden till detta studiematerial om vardagsrehabilitering är en satsning i Göteborgs Stad och stadsdelen

Läs mer

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell

Det här är Kungsbacka kommuns. styrmodell Det här är Kungsbacka kommuns styrmodell innehåll Kapitel 1 Visionen pekar ut riktningen 4 Så här styrs Kungsbacka 6 Kapitel 2 Politikerna i KF styr på olika sätt 8 Kapitel 3 Så styr politikerna i nämnderna

Läs mer

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende

Slutrapport. Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Äldreomsorgskontoret Slutrapport Ett rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt gentemot brukaren i ordinärt boende och vård- och omsorgsboende Projektet genomfördes under tiden april 2007-februari

Läs mer

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag

Etiska dilemman i socialtjänstens vardag UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete C-uppsats HT-2007 Etiska dilemman i socialtjänstens vardag En kvalitativ studie av personalens upplevelser Handledare: Mona Dufåker Författare: Elisabeth

Läs mer

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat

Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat c - uppsats Hösten 2005 Institutionen för beteendevetenskap Personal- och arbetslivsprogrammet Psykologi Teamarbete som en väg mot ett gott arbetsklimat Författare Johanna Gullwi Therese Persson Handledare

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Hur gör vi det bättre? Framgångsfaktorer för att förbättra resultaten i Kommunens Kvalitet i Korthet

Hur gör vi det bättre? Framgångsfaktorer för att förbättra resultaten i Kommunens Kvalitet i Korthet Hur gör vi det bättre? Framgångsfaktorer för att förbättra resultaten i Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Förord Kommunernas arbete med att förbättra sina resultat kopplat till de mått som används inom

Läs mer

Mellan fastställda principer och individuella behov

Mellan fastställda principer och individuella behov FoU-Södertörns skriftserie nr 67/08 Mellan fastställda principer och individuella behov Erfarenheter av samverkan kring arbetslivsinriktad rehabilitering Författare: Åsa Bringlöv Mellan fastställda principer

Läs mer

Man kan nog aldrig lära sig för mycket

Man kan nog aldrig lära sig för mycket Man kan nog aldrig lära sig för mycket En utvärdering av grundutbildningarna för vårdpersonal i äldreomsorg i Stockholms stad ht 2012 Ingrid Hjalmarson Lars Sonde Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Rapport från FoU-Jämt 2006:1

Rapport från FoU-Jämt 2006:1 F O U J ä m t Rapport från FoU-Jämt 2006:1 Vardagsrehabiliteringens roll inom kommunens hemtjänst Maritha Månsson Ann Nordholm Lena Andersson Annelie Mikaelsson Ulla Ekman Förord Rehabiliteringsinsatser

Läs mer

Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vägledningsmaterial för samtalsledare

Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vägledningsmaterial för samtalsledare 2011 Riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vägledningsmaterial för samtalsledare Tove Ahner Hässelby-Vällingby Stadsdelsförvaltning Arthur Henningson, Consider AB Augusti 2011 2 INLEDNING Hässelby-Vällingby

Läs mer

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar

STöDMATERIAL. Vi lämnar till skolan det käraste vi har. Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar STöDMATERIAL Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar Vi lämnar till skolan det käraste vi har Om samarbete med föräldrar en relation som utmanar 1 beställningsadress:

Läs mer

DEN MÄNSKLIGA SIDAN AV IT. en bok om e-hälsa. Sammanfattning av projektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg.

DEN MÄNSKLIGA SIDAN AV IT. en bok om e-hälsa. Sammanfattning av projektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg. DEN MÄNSKLIGA SIDAN AV IT en bok om e-hälsa Sammanfattning av projektet Syster Gudruns fullskalelabb i Blekinge för IT i vård och omsorg. Produktionsår: 2011 Boken är framtagen på uppdrag av Syster Gudruns

Läs mer

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling

Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Att synas och bli fler - en handbok i medlemsutveckling Framgångsrik rekrytering Vårdförbundet är en idéburen organisation vi samlas runt idén om bättre arbetsvillkor, utvecklingen av våra yrken och utveckling

Läs mer

Hemtjänst för personer med demenssjukdom

Hemtjänst för personer med demenssjukdom Hemtjänst för personer med demenssjukdom En studie om specialiserade hemtjänstgrupper Karin Gens Sven Erik Wånell Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2013:12 ISSN 1401-5129 FÖRORD Kunskapen

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer

På Dagordningen. Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom

På Dagordningen. Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom På Dagordningen Reportage om lokala insatser mot barnfattigdom Innehållsförteckning Förord......................................... 5 HANDLINGSPLAN Örebro tar ett helhetsgrepp på barnfattigdomen...6 KARTLÄGGNING

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande på bibliotek

Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande på bibliotek KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande på bibliotek Rapport till Kungliga

Läs mer

Nr 2/05. Tema: Etik och värdegrund. Verktyg vid beteendestörningar

Nr 2/05. Tema: Etik och värdegrund. Verktyg vid beteendestörningar Nr 2/05 Tema: Etik och värdegrund Verktyg vid beteendestörningar Innehåll sid 2 Livet - en gång till 3-5 När etiken blir vardag 6-7 Tro på individens inneboende möjligheter 8-10 Se osynliga funktionshinder!

Läs mer

Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen

Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen FoU-rapport 60:2009 Lärande och förändringsarbete inom äldreomsorgen En uppdragsutbildning inom ramen för Kompetensstegen 2008-2009 Redaktörer Erica Byström & Mats Ericsson FoU Centrum för vård, omsorg

Läs mer

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER stöd konsultation motivera riktlinjer frivillighet nätverk utbildning arbetslivserfarenhet planera rådgivning kartlägga vägledning mentorskap optimism TID FÖR COACHNING EN SKRIFT OM COACHNING TILL STUDIER

Läs mer