Sammanträdesdatum. Kommunkontoret i Strömsund, sammanträdesrum Almen, kl

Transkript

1 Kommunstyrelsen Blad 1 (47) Plats och tid Kommunkontoret i Strömsund, sammanträdesrum Almen, kl Beslutande Jan-Olof Andersson (m), ordförande Lennart Oscarsson (s) Gudrun Hansson (s) Yngve Johansson (s) Lars Andreasson (s) Anette Bergqvist (s) Göran Edman (rd) Göran Espmark (c) Britt-Inger Roos (m) Lars Edin (fp) Gert Norman (v) Ulf Sjölén (s), tjg ersättare Tony Olofsson (rd), tjg ersättare Nils-Bengt Nilsson (c), tjg ersättare Kerstin Sjöberg (v), tjg ersättare Övriga Ingrid Nilsson, sekreterare närvarande Anders Andersson, kommunchef, , Hans Wessén, Strömsunds Hyresbostäder AB, 172 Bengt Bergqvist, Strömsunds Hyresbostäder AB, 172 Lars Edsvik, Strömsunds Hyresbostäder AB, 172 Eva Pettersson, miljö- och byggavdelningen, Åsa Engman, vård- och socialförvaltningen, 198 Utses att justera Lennart Oscarsson Justeringens Kommunkansliet, Strömsund, plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Ingrid Nilsson Organ Ordförande... Jan-Olof Andersson Justerare... Lennart Oscarsson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsen Datum då anslag Datum då anslag sätts upp tas ned Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet, Strömsund Underskrift... Ingrid Nilsson

2 Blad nr Kommunstyrelsen Information om propositionen angående nya regler för allmännyttan m.m. VDn, ordföranden och vice ordföranden i Strömsunds Hyresbostäder AB informerar om de nya regler som träder i kraft den 1 januari 2011 för allmännyttan samt ändringar i hyresförhandlingsreglerna m.m. Med anledning av den nya lagen måste ägardirektiven för bolaget revideras. Frågan kommer att tas upp på kommunstyrelsens arbetsutskott den 14 september Justering (sign)

3 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Lillkiosken i Hammerdal Chefen för miljö- och byggavdelningen redovisar resultatet av kontakter med konkursförvaltaren och f.d. ägaren när det gäller problemen med Lillkiosken i Hammerdal. Huset står på instabil grund, vilket medför en stor olycksrisk. Kommunen arbetar vidare för att få en lösning på problemet. Kommunstyrelsens beslut Arbetsutskottet får delegation att fatta beslut i ärendet när erforderligt beslutsunderlag finns. Justering (sign)

4 Blad nr Kommunstyrelsen Däcklagret i Strömsund, fastigheten Chefen för miljö- och byggavdelningen redovisar de problem som uppstått efter överklagning av beviljat bygglov för fastigheten Strömsund Balder 6 i Strömsund. Justering (sign)

5 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Antagande av personalstrategi Kommunfullmäktige antog den 20 april 2010, 18, ett personalpolitiskt program som lyfter fram framgångsfaktorer för personalpolitiken. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål har kommunledningsförvaltningen/personal upprättat förslag till en strategi, dvs. effektmål för varje delområde. Dessa beslutas av kommunstyrelsen och nyttjas för uppföljning och återrapportering av programmet. Beredning Arbetsutskottet 132/2010 Kommunstyrelsens beslut Upprättat förslag till personalstrategi antas. Bilaga Beslutsexpediering Personal Justering (sign)

6 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson PERSONALSTRATEGI Inledning Kommunfullmäktige antog i april ett personalpolitiskt program som lyfter fram framgångsfaktorer för personalpolitiken. Utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål ges här förslag till strategi d v s effektmål för varje delområde. Dessa beslutas av kommunstyrelsen och används för uppföljning och återrapportering av programmet. Nuläge - För att kunna mäta hur effektmålen uppfylls kommer kommunens medarbetarenkät att kompletteras med frågor kopplade till varje effektmål inför höstens medarbetarundersökning. Resultatet av höstens medarbetarenkät ligger sedan till grund för kommande mätningar årligen till Därför finns det i detta dokument inga procentsatser angivna i målbeskrivningen. Dessa ska läggas till inför 2011 utifrån det resultat som uppvisas i höstens medarbetarundersökning. Samtliga områden ska belysas utifrån hur det ser ut för kvinnor respektive män. Förutom medarbetarenkäten kommer kompletterande redovisningar att göras. Riktlinjer och planer samt utbildningsmateriel för att stödja tillämpningen är under utarbetande och kommer att beslutas efter hand av förvaltningarna. LEDARSKAP Ledarskap och medarbetarskap är varandras förutsättningar för en bra verksamhet. Ledarskapet präglas av de värderingar som ligger till grund för det demokratiska uppdraget. En humanistisk och positiv människosyn är grunden för förhållningssättet till medarbetare och kommuninvånare. Arbetsgivaren verkar för att utveckla skickliga och kompetenta chefer. Genom tydlig rollfördelning mellan politiker och chefer skapas trygghet att utöva ledarskapet och tydlighet i ansvar och befogenheter. Chefen stimulerar medarbetarna och ger möjlighet och utrymme för utveckling. Chefen är en förebild för medarbetarna och en god företrädare för kommunen i möten med kommuninvånarna. Chefen styr verksamheten genom att tydliggöra verksamhetens visioner och mål samt arbetar kontinuerligt med målstyrningsprocesser genom att konkretisera mål och skapa förutsättningar för att uppnå dessa samt följer upp resultat. Chefen har en tydlig arbetsgivarroll. Att etablera relationer till medarbetarnas fackliga företrädare ingår i uppgiften att skapa laganda och sammanhållning. Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti

7 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson Personalpolitiskt inriktningsmål (Beslutat av KF ): Arbetsgivaren har ett medvetet och tydligt ledarskap. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare som upplever att det finns ett medvetet och tydligt ledarskap ökar med x % per år till 2014 Effektmål: Samtliga chefer deltar på ledarträffar och kompetensutveckling MEDARBETARSKAP Ledarskap och medarbetarskap är varandras förutsättningar för en bra verksamhet. Medarbetarnas gemensamma uppgift är att sätta kommuninvånarnas behov och intressen i centrum. Som medarbetare respekterar vi varandras åsikter, roller och funktioner. Ett gott medarbetarskap innebär att ta ett aktivt ansvar för att nå organisationens mål och utveckla verksamheten och oss själva. Ett fritt och öppet åsiktsutbyte är nödvändigt för ett kreativt klimat och bidrar till att utveckla organisationen. Förutsättningen för ett gott medarbetarskap är att vara tydlig och ärliga mot varandra. Alla känner arbetsglädje, engagemang och yrkesstolthet. Personalpolitiskt inriktningsmål: (Beslutat av KF ) Kvinnor och män känner sig delaktiga och har inflytande på arbetsplatsen. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare, som känner till och förstår vilka mål som styr verksamheten ökar med x % till 2014 Effektmål: Alla arbetsplatser har arbetsplatsträffar där samtliga medarbetare deltar minst 4 6 ggr/år. ARBETSMILJÖ, HÄLSA OCH REHABILITERING Arbetsmiljö är en naturlig del i det vardagliga arbetet - varje dag. God arbetsmiljö ger arbetsglädje och bidrar till att uppnå verksamhetens mål och ökar arbetsgivarens möjligheter att rekrytera, behålla och utveckla goda medarbetare. Chefer och medarbetare arbetar kontinuerligt tillsammans med arbetsmiljöfrågorna på den goda hälsofrämjande och attraktiva arbetsplatsen. Arbetsplatsträffar är den viktigaste grunden för kvinnors och mäns delaktighet. I dialog med arbetsgivaren d.v.s. närmaste chef, medarbetare och fackliga organisationer utvecklas relationer för bästa arbetsmiljö och resultat. Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti

8 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson till en framgångsrik och effektiv kommunal verksamhet. Med medarbetare som är engagerade, motiverade och som vill, kan och tillåts ta ansvar utvecklas verksamheten. Att främja hälsoarbetet i kommunen är viktigt sett från olika perspektiv. Hälsa är en helhet som individens alla roller både i arbetet och på fritiden. Alla har ett ansvar att ta hand om sin egen hälsa. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF ) Personalstrategi - förslag: Kvinnor och män har en säker och tillfredställande arbetsmiljö. Kvinnor och män upplever trivsel och arbetsglädje. Kvinnor och män arbetar ett helt arbetsliv med hög frisknärvaro och bibehållen arbetshälsa Effektmål: Andelen medarbetare som upplever att de har en säker arbetsmiljö ökar med x % till 2014 Effektmål: Minska korttidssjukfrånvaron med x % årligen Effektmål: Samtliga chefer (och skyddsombud) går arbetsmiljöutbildning inom 3 år Effektmål: Andelen medarbetare som trivs bra på jobbet ska öka med x % per år till 2014 ALKOHOL OCH DROGER Genom arbetsgivarens målinriktade arbete påverkas den allmänna attityden till alkoholproblem så att varje anställd, kvinna och man, blir medveten och tar ansvar för såväl sig själv som andra. Det påverkar också medarbetare som har riskbruksproblem, så att de så tidigt som möjligt inser sin situation och själv tar ansvar för sin rehabilitering. Alla medarbetare känner till vad som kännetecknar ett begynnande eller utvecklat missbruk. Medarbetare i Strömsunds kommun använder inte alkohol och droger som påverkar arbetet. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF ) Genom förebyggande och tidiga insatser är arbetsplatserna alkohol och drogfria. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare, som känner till riskerna med bruk av alkohol och droger ökar med x % till 2014 Effektmål: Alkohol och droger tas upp på arbetsplatsträff minst 1 gång/år Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti

9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson JÄMSTÄLLDHET Arbetsgivaren har jämställda arbetsplatser där varje medarbetare mår fysiskt och psykiskt bra, har ett socialt stöd och känner att just deras erfarenheter och kunskaper tas till vara oavsett könstillhörighet. Genom att arbeta med jämställdhet bidrar Strömsunds kommun till ett mer jämställt samhälle. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF ) Varje arbetsplats har en arbetsmiljö med arbetsvillkor som lämpar sig för kvinnor och män. Personalförsörjning inriktas på mer representativ könsfördelning på alla nivåer Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen kvinnor och män som upplever att de har bra arbetsvillkor ökar med x % till 2014 Effektmål: Öka andelen anställda av det underrepresenterade könet inom respektive verksamhets och yrkesområde. Effektmål: Chefsförsörjning inriktas på mer representativ könsfördelning på alla nivåer. Effektmål: Jämställdhet tas upp på arbetsplatsträff minst 1 g/år MÅNGFALD Arbetsgivaren arbetar för lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etniskt tillhörighet, religion, annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Arbetsklimatet präglas av förståelse och respekt. Varje medarbetare känner sig sedd och bekräftad. Aktivt mångfaldsarbete tillför nya idéer, förändrat arbetssätt och en integrerad organisation. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF ) Arbetsgivaren ska aktivt arbeta för ökad mångfald. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare som känner till och ser fördelarna med mångfald på arbetsplatserna ökar med x % till 2014 Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti

10 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson Effektmål: Andelen medarbetare med kunskap om olika kulturer och språk ökar med x % till 2014 Effektmål: Mångfald tas upp på arbetsplatsträff minst 1 g/år PERSONAL OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetsgivaren har en personalstyrka som kvalitativt och kvantitativt är anpassad till verksamhetens behov. Omvärlden förändras ständigt och ändrade behov och förutsättningar ställer större krav på verksamhetens förmåga till anpassning. För att ge kommuninvånarna, flickor och pojkar, kvinnor och män, den service som behövs är det viktigt att rekrytera, attrahera, tillvarata och utveckla medarbetarna inom organisationen. Personalförändringar möts i första hand med utvecklingsinsatser och sker på ett professionellt och rättssäkert sätt med respekt för individen. Jobben är intressanta och utvecklande med möjlighet till personlig utveckling för att trygga arbetsgivarens behov av kompetent och flexibel personal. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF ) Arbetsgivaren har kompetenta och engagerade medarbetare. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen medarbetare som upplever att Strömsunds kommun är en attraktiv arbetsgivare ökar med x % till 2014 Effektmål: Arbetsgivaren verkar för att utveckla och öka medarbetarnas kompetens för att möta kommande kompetensbehov LÖN Lönepolitik är ett styrmedel för att stärka arbetsgivarens möjligheter att behålla, utveckla och rekrytera kompetenta medarbetare. Arbetsgivarens lönepolitik stimulerar nuvarande och blivande medarbetare till goda arbetsinsatser, engagemang och arbetstillfredsställelse samt bidrar till en effektiv verksamhet. Lönebildningen i kommunen är enhetlig. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF ) Lönesättningen är konsekvent utifrån klara och tydliga lönesättningsprinciper. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Samtliga chefer lönesätter i enlighet med arbetsgivarens fastställda lönesättningsprinciper Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti

11 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Carina Esbjörnsson Effektmål: Andelen medarbetare som känner till och förstår grunderna för lönesättning ökar med x % till 2014 ARBETSTID Hälsa och välbefinnande förutsätter en balans mellan arbetsliv och privatliv. Därför tillmötesgår arbetsgivaren individuella önskemål så långt det är möjligt gällande arbetstidens längd och förläggning. Personalpolitiska inriktningsmål: (Beslutat av KF ) Arbetsgivaren erbjuder flexibla arbetstidslösningar. Personalstrategi - förslag: Effektmål: Andelen heltidstjänster ska öka med x % årligen t o m 2014 Effektmål: Andelen arbetsplatser med flexibla arbetstidslösningar och arbetsvillkor ökar med x % till 2014 Arbetsmaterial förslag till strategi med effektmål till KS augusti

12 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (lag 2003:120) med syfte att bilda ett länssamordningsförbund i Jämtlands län Skrivelse den 30 april 2010 föreligger från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Kommunförbundet. Den 1 januari 2004 trädde lagen om finansiell samordning i kraft. Motivet till lagstiftningen är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att prioritera och samordna insatser och att underlätta en effektiv resursanvändning för att öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Lagstiftningen omfattar fyra parter, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommuner och landsting. Inom dessa finns många olika aktörer som deltar i samarbetet kring en enskild individ. Därutöver kan det finnas aktörer som också deltar i rehabiliteringen kring en individ. Dessa kan vara arbetsgivaren, företagshälsovården, vuxenutbildningen och andra privata aktörer. I Jämtlands län finns i dag fem lokala finsamförbund - Bergs, Åre, Bräcke, Strömsunds och Östersunds kommuner samt ett länsövergripande samordningsförbund för psykiskt funktionshindrade (J-SAM) där alla kommuner finns representerade gav Sociala samrådsgruppen kommunförbundet i uppdrag att ta fram konsekvensbeskrivning tillsammans med finsamförbunden på olika alternativa modeller att bedriva finansiell samordning. Syftet var att minska de administrativa kostnaderna, kostnaderna för revision, kostnaderna för samordnare m.m. för att i stället kunna användas till att utveckla verksamheten. I övriga landet finns antingen lokala förbund eller länsförbund, inte både delarna. Förslaget är att det nya förbundet har en ram på kronor med följande fördelning mellan parterna: Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen :- Landstinget :- Kommunerna :- I det underlag som förelåg vid kommunfullmäktiges sammanträde den 16 juni 2010 föreslogs att summan skulle vara densamma för samtliga kommuner d.v.s. var och en ska bidra för år 2011 med kronor. Justering (sign)

13 Blad nr Kommunstyrelsen forts. I en skrivelse den 30 april 2010 föreslog företrädare för parterna att respektive huvudman skulle besluta att: - ingå som part i finansiellt samordningsförbund i Jämtlands län fr.o.m. den 1 januari fastställa föreslagen förbundsordning för samordningsförbundet i Jämtland - ställa sig bakom föreliggande avsiktsförklaring för det fortsatta arbetet - anslå medel enligt framlagt förslag i föreliggande avsiktsförklaring för år 2011 till samordningsförbundets verksamhet Detta gäller under förutsättning att alla åtta kommuner går med i samordningsförbundet. Kommunfullmäktige beslutade den 16 juni 2010, 46, att Strömsunds kommun uttalar sig vara positiv till att gå med i samordningsförbundet men vill innan slutlig ställning tas ha bättre beslutsunderlag. Ärendet återremitteras därför i avvaktan på nytt underlag från sociala samrådsgruppen om kostnadsfördelningen. Ärendet behandlas sedan på kommunfullmäktige den 22 september. Fem olika förslag till finansiering har tagits fram. Samrådsgruppen förordar nu alternativ 3, dvs. att alla kommuner går in med en fast del på kronor och resterande summa fördelas efter antal invånare år. Fördelningen av förbundets totala ram på kronor blir då: Försäkringskassan :- Landstinget :- Berg :- Bräcke :- Härjedalen :- Krokom :- Ragunda :- Strömsund :- Åre :- Östersund :- Summa :- Justering (sign)

14 Blad nr Kommunstyrelsen forts. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Strömsunds kommun ingår som part i finansiellt samordningsförbund i Jämtlands län fr.o.m. den 1 januari Föreslagen förbundsordning för samordningsförbundet i Jämtland fastställs. 3 Strömsunds kommun ställer sig bakom föreliggande avsiktsförklaring för det fortsatta arbetet. 4 Medel, kronor/år, finansieras i kommunstyrelsens budget respektive år. Justering (sign)

15 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Regler för inventarieredovisning Kommunledningsförvaltningen/ekonomi har upprättat förslag till nya regler för inventarieredovisning. Förutom uppdatering av löpande text består förändringen i de nya reglerna av att: * anskaffningsvärdet för en anläggningsinventarie är ändrat till ett (1) prisbasbelopp och gäller därmed lika för alla förvaltningar/avdelningar. (För 2010 är prisbasbeloppet kronor). * gränsen (nyanskaffningsvärdet) för att en förbrukningsinventarie ska förtecknas i kommunens inventarieförteckning är höjt från kronor till kronor, vilket ger ett mindre administrativt arbete. Beredning Arbetsutskottet 138/2010 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Regler för inventarieredovisning fastställs i enlighet med förslag från kommunledningsförvaltningen/ekonomi. Bilaga Justering (sign)

16 1 (3) REGLER FÖR INVENTARIEREDOVISNING Anläggningsinventarier eller förbrukningsinventarier? Inventarier är lös egendom som man har för avsikt att använda i verksamheten under en kortare eller längre tid. Inventarier kan uppdelas i anläggningsinventarier som ska bokföras som investering och förbrukningsinventarier som bokförs i driftredovisningen. Anläggningsinventarier Till anläggningsinventarier räknas fordon, maskiner och inventarier som uppfyller följande krav; 1. Ekonomisk livslängd överstigande tre år 2. Anskaffningsvärde överstigande ett (1) prisbasbelopp 3. Stadigvarande bruk OBS! Alla tre kriterier ska vara uppfyllda!! Anskaffningsvärde I anskaffningsvärdet ska alla utgifter ingå fram till den tidpunkt då inventarien är färdig att tas i bruk. Exempelvis medräknas eventuella utgifter för installation, frakt och utbildning. Om man t ex köper möbler till ett äldreboende som är nybyggt och snart ska tas i bruk så räknas det som en investering eftersom anskaffningen av möblerna har ett naturligt samband med nybyggnationen. Om man däremot byter ut möbler i ett som varit i drift ett antal år så är det förbrukningsinventarier eftersom det inte finns något samband med en investering. Avskrivningar Anskaffning av inventarier med viss livslängd och visst värde ska enligt gällande redovisningsreglemente och kommunal redovisningslag redovisas som en investering och inte bokföras på driften. Syftet med avskrivningar är att fördela anskaffningsvärdet på så många år som man beräknar använda tillgången. En anläggningstillgång, som fortlöpande minskar i värde pga ålder, nyttjande eller annan orsak ska årligen

17 2 (3) avskrivas med ett belopp som motsvarar den tänkta ekonomiska livslängden. Normal avskrivningstid är 5-10 år. Avskrivningstiderna bör ses som maximitider. En viktig orsak till att fördela anskaffningsvärdet över ett antal år är att få en rättvisande redovisning för respektive år. Målet med rättvisande redovisning uppnås inte om inköpet bokförs som en driftkostnad eftersom det då belastar enbart ett års resultat. Kommunledningsförvaltningen/ekonomi ansvarar för kommunens anläggningsregister och att rätt avskrivningstider tillämpas. Exempel på avskrivningstider: 10 år 5 år * Maskinell utrustning för avfallshantering * Golvvårdsmaskiner *Väghyvlar, traktorer, lastbilar * Sopfordon * Maskiner för storkök * Släpvagnar (köksmaskiner, spisar, vågar etc.) * Sop- och latrinkärl * Större och mindre bussar * Vissa bilar * Utrustning till lekplatser * VVS-utrustning * Vissa bilar * Personlyftar och duschvagnar inom vården Förbrukningsinventarier Kostnader för inventarier som har en begränsad varaktighet (max 3 år) eller är av mindre/ringa värde (mindre än ett (1) prisbasbelopp) räknas som förbrukningsinventarier. Förbrukningsinventarier bokförs direkt som en driftkostnad och har alltså ingen avskrivningstid. Datorer och kringutrustning, t.ex. program och skrivare, ska normalt kostnadsbokföras direkt. Större anskaffningar av centrala servrar eller liknande måste bedömas i varje enskilt fall om det är förbrukningsinventarier eller anläggningstillgång, dvs investering. Inventarieförteckning Kommunens förbrukningsinventarier, som bedöms ha ett nyanskaffningsvärde över kronor, ska förtecknas. Kommunledningsförvaltningen/ekonomi utfärdar anvisningar och blanketter till inventarieförteckningen.

18 Bilaga till 0:12 Typ av inköp; Vilka krav uppfylls; Typ av tillgång; st datorer à 5 000kr totalt värde kr. 2. Klassuppsättning av skolbänkar (3 000 kr/st). 3a. Inventarier till ett gemensamhetsutrymme på ett nybyggt äldreboende, totalt kr. 3b. Komplettering av inventarier till ett äldreboende. 4. Taklyft (särskilt boende) á kr. 5. Klätterställning (lekutrustning) á kr. 6a. Förvaltningsspecifikt dataprogram för barnomsorgen á kr. 6b. Utbildning av personal vid införandet av förvaltningsspecifikt program. stadigvarande bruk ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk beloppsgräns stadigvarande bruk eventuellt ekonomisk livslängd över tre år ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk beloppsgräns Ekonomisk livslängd över tre år stadigvarande bruk beloppsgräns Förbrukningsinventarie Man räknar inte den totala summan utan vad varje dator kostar. Dessutom beräknas livslängden till max tre år. Förbrukningsinventarie Man räknar inte den totala summan utan vad varje bänk kostar. Ersätter gamla bänkar. Anläggningsinventarie Har ett naturligt samband med investering (nybyggnation). Förbrukningsinventarie Har inget samband med en investering (nybyggnation). Förbrukningsinventarie Uppfyller inte kravet på beloppsgräns. Anläggningsinventarie Uppfyller alla tre kriterierna. Anläggningsinventarie Uppfyller alla tre kriterierna. Om 6a är investering får utbildningskostnad i samband med införandet även ingå i anskaffningsvärdet och därmed klassas som investering. OBS!!! Samtliga tre krav ska vara uppfyllda för att inventarieanskaffningen ska klassas som anläggningstillgång (investering).

19 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Kommunens centralarkiv i Strömsund En ny undersökning av luftkvaliteten i centralarkivet har genomförts av Sanerarna i Östersund AB. Proverna från centralarkivet har tagits från hyllplan, kortlådor och arkivboxar. Analyserna påvisar endast normala värden. De skivor av gips som tidigare bytts ut sträcker sig från golvet och ca 1 meter upp efter den inre väggen i centralarkivet. Som en säkerhetsåtgärd bör resterande del av denna bytas ut. Om sedan ventilationen och friskluftinflödet kan förbättras bör inga övriga åtgärder vara nödvändiga. Centralarkivet kan behållas i nuvarande lokaler. Arbetsmiljöverket har i samband med kommunens yttrande fått ta del av Sanerarnas undersökning. De har dock ännu inte lämnat något skriftligt besked efter detta. En telefonkontakt med Johnny Jonasson den 22 juli 2010 tyder inte på att de kommer att ställa andra krav. Utredningschefen vid kommunledningsförvaltningen/kansli föreslår följande: Centralarkivet behålls i nuvarande lokaler. Den övre delen av gipsskiveväggen längs den inre långsidan byts ut. Åtgärder vidtas för att förbättra ventilation och friskluftsintag. Teknik- och serviceförvaltningen tar fram kostnadskalkyl. Beredning Arbetsutskottet 139/2010 Teknik- och serviceförvaltningen har kalkylerat kostnaderna för renovering enligt alternativ 1 (byte av gipsvägg, skydd mot läckage från VVSinstallationer, proppning av golvbrunn) till kronor. Kalkylerad kostnad för renovering enligt alternativ 2, som innebär en utökning av arkivet (rivning av gipsvägg, skydd mot läckage från VVSinstallationer, proppning av golvbrunn, flyttning av arkivdörr, igensättning av dörrar) uppgår till kronor. Ventilation och luftintag samt kostnad för sanering och extra verksamhetskostnader tillkommer. Justering (sign)

20 Blad nr Kommunstyrelsen forts. Kommunstyrelsens beslut 1 Centralarkivet behålls i nuvarande lokaler. 2 Den övre delen av gipsskiveväggen längs den inre långsidan byts ut för en kalkylerad kostnad av kronor. 3 Kostnaderna finansieras i kommunstyrelsens budget 2010, ändamål 001. Beslutsexpediering Teknik- och serviceförvaltningen Utredningschefen Ekonomi Justering (sign)

21 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Resultat- och balansräkning för Stiftelsen efter Näsvikens Ångsåg 2009 Balansräkningen per den 31 december 2009 omsluter ,53 kronor. Redovisat underskott uppgår till 425 kronor. Av revisionsberättelsen framgår att revisorerna föreslår att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för 2009 års förvaltning. Beredning Arbetsutskottet 140/2010 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Resultat- och balansräkningen för 2009 godkänns. Justering (sign)

22 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Dokumenthanteringsplaner för teknik- och serviceförvaltningen och framtids- och utvecklingsförvaltningen Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 9 mars 2010, 43, att uppdaterade dokumenthanteringsplaner ska redovisas senast den 1 september Teknik- och serviceförvaltningen och framtids- och utvecklingsförvaltningen har redovisat nya planer. Kommunledningsförvaltningen och Strömsund Turism kommer att redovisa uppdaterade planer senare. Beredning Arbetsutskottet 141/2010 Kommunstyrelsens beslut 1 Dokumenthanteringsplan för teknik- och serviceförvaltningen antas. Bilaga 2 Dokumenthanteringsplan för framtids- och utvecklingsförvaltningen antas. Bilaga Beslutsexpediering Teknik- och serviceförvaltningen Framtids- och utvecklingsförvaltningen Arkivet Justering (sign)

23 Datum Sidan 1 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Bostadsanpassninpassningsbidrag Ansökan/beslut bostadsan- Plåtskåp Kronologisk 10 år handläggare/arkiv Ritning och beskrivning av åtgärd Fastighetsakt arkiv Kronologisk Bevaras KS Ansökan om bidrag mm avseende samlingslokaler Handläggare Kronologisk ortsvis 2 år Fordonsenheten Internhyresavtal Handläggare Kronologisk Avtalsperioden+1år Leasingavtal Handläggare Kronologisk Avtalsperioden+1år Beställningsuppdrag försäljning Handläggare Kronologisk 2 år fordon Lokalvård Städavtal Städledare Kronologisk Avtalsperioden+1 år

24 Datum Sidan 2 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Renhållning Deponerat avfall ÅVC Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Dispens renhållningsavgifter Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år efter inaktuellt Dispens slamtömning Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år efter inaktuellt Räkningspec, intern Handläggare Kronologisk 2 år Räkningsspec extern Handläggare Kronologisk 2 år Deponerat avfall Liden/arkiv Kronologisk 10 år Vågsedlar Liden/arkiv Kronologisk 1 år Analysrapporter AVA-chef/arkiv Kronologisk 10 år Miljörapporter AVA-chef/arkiv Kronologisk Bevaras Inkomna/utgående skrivelser AVA-chef/arkiv Kronologisk 5 år Avtal AVA-chef/arkiv Kronologisk Avtalstiden+2 år Systematiskt brandskyddsarbete Plan/genomförd utbildning Bokföringsorder efter genomförda utbildningar Handläggare/personalaknalavdelning Kronologisk Bevaras av perso- Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år

25 Datum Sidan 3 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Gator vägar Köpebrev Dokumentskåp handläggare Kronologisk Bevaras mark Servitutsavtal Pärm Kronologisk Bevaras handläggare Arrenden Pärm handläggare Kronologisk Avtalstiden+2 år Administration Transportsedlar interna Handläggare Kronologisk 1 år Transportsedlar externa Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Bokföringsorder 001 Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Bokföringsorder 002 Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Betalning internfakturor Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Delegeringsbeslut Handläggare/arkiv Kronologisk 2 år Torghandel Handläggare/arkiv Kronologisk 3 år Diarieförda handlingar Handläggare/arkiv Kronologisk Bevaras Adressändring Handläggare Kronologisk 2 år Brev Handläggare Kronologisk 2 år Adressändring Handläggare Kronologisk 2 år Fakturaanmärkning Handläggare Kronologisk 2 år

26 Datum Sidan 4 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Anbudsförfrågan Handläggare Kronologisk T o m slutbesiktning Anbud inte antagna Handläggare Kronologisk 2 år Ny- och ombyggnader av fastigheter och anläggningar Anbud antagna Bygghandlingar Relationsritningar (papper) DU-instruktioner Handläggare/fastighetsakt Handläggare/fastighetsakt Handläggare/fastighetsakt Handläggare/fastighetsakt Kronologisk Kronologisk Kronologisk Kronologisk Bevaras fram till rivning /försäljning Bevaras fram till rivning /försäljning Bevaras fram till rivning /försäljning Bevaras fram till rivning /försäljning Relationshandlingar (cd) Handläggare Kronologisk Bevaras fram till rivning /försäljning

27 Datum Sidan 5 av 5 VERKSAMHETSDIREKTIV Utfärdare: AE Teknik- och serviceförvaltningen Dokumenthanteringsplan Verksamhet Dokument Förvaringsplats Arkivläggning Arkivtid Anmärkning Vatten o avlopp Analysrapporter Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Periodiska besiktningar Handläggare/arkiv Kronologisk Bevaras Miljörapporter Handläggare/arkiv Kronologisk Bevaras Inkomna och utgående skrivelser Handläggare Kronologisk 5 år Dispenser Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år Avtal Handläggare/arkiv Kronologisk Avtalstiden+2 år Vattenavläsning/avläsningskort Handläggare Kronologisk 2 år Mätarbyten Handläggare/arkiv Kronologisk 10 år IDATA Handläggare Kronologisk 3 år Strömsund Jörgen Petterssson Chef för Teknik- och serviceförvaltningen

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Yttrande över departementspromemoria Renskötselkonventionen Ds 2010:22 Jordbruksdepartementet har skickat rubricerade promemoria på remiss till bland annat Strömsunds kommun för yttrande senast den 6 september Utredningschefen vid kommunledningsförvaltningen/kansli har upprättat förslag till yttrande. Beredning Arbetsutskottet 142/2010 Kommunstyrelsens beslut Yttrande avges i enlighet med utredningschefens förslag. Bilaga Beslutsexpediering Jordbruksdepartementet Justering (sign)

40 YTTRANDE Departementspromemoria Renskötselkonventionen En första skriftlig reglering av renbetesrätten mellan Sverige och Norge, tillkom som en bilaga till gränsdragningen mellan Sverige och Danmark år I den s.k. Lappkodicillen bekräftades samernas rätt att flytta med sina renar över riksgränsen till det andra landet och där utöva sina rättigheter enligt gammal sedvana. Kodicillen, som gäller än i dag, har sedan 1800-talet kompletterats med ett antal överenskommelser som reglerat formerna för renskötseln mellan länderna. Den senaste gällande konventionen ingicks 1972 och gällde till och med april En ny konvention mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel undertecknades den 7 oktober För att den ska bli slutligt bindande måste konventionen antas av Sveriges riksdag och Norges storting. I här aktuell promemoria finns renskötselkonventionen med förslag att den ska godkännas av riksdagen samt förslag till andra författningsförändringar föranledda av den nya konventionen. Synpunkter från Strömsunds kommun Kommunen lämnade den 27 november 2001, dnr , sitt yttrande över den svensk-norska renbeteskommissionens betänkande. I flera avseenden är de där redovisade synpunkterna, förvisso enbart med ett lokalt perspektiv, fortfarande aktuella. Se bilaga. Remisstiden har nu varit för kort för att hinna med underremiss till samebyarna inom kommunen. Svenska Samernas Riksförbund ska nu inför sitt yttrande höra samebyarna. Med hänvisning till vårt yttrande den 27 november 2001 har därför Strömsunds kommun inget ytterligare att tillägga i denna fråga.

41 STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Paragraf Blad nr Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Dnr Yttrande över betänkande avgivet av svensk-norska renbeteskommissionen Ärendebeskrivning Jordbruksdepartementet har skickat över rubricerade betänkande för yttrande. Strömsunds kommun är remissinstans. Förslag till yttrande har upprättats. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen: Yttrande avges enligt bilaga. Kompletterande ärendebeskrivning Yrkande i kommunstyrelsen Proposition Kommunstyrelsens beslut Skrivelser har kommit in från Frostvikens Socialdemokratiska Förening samt från markägare och näringsidkare inom Frostviken. Lennart Oscarsson (S) yrkar att yttrande avges enligt bilaga. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och eget yrkande och finner att eget yrkande antas. Yttrande avges enligt bilaga. Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige sign. sign. sign.

42 STRÖMSUNDS KOMMUN YTTRANDE Kommunstyrelsen Renbeteskommissionens betänkande I Strömsunds kommun finns samebyarna, Frostvikens Norra, Ohredahke och Raedtievaerie. Kommunens svar på detta betänkande grundas på de uppfattningar samebyarnas företrädare lämnade till kommunen under ett samråd Följande synpunkter uttalades då. - Frostvikens norra sameby vill inte dela vinterbete med Vilhelminas södra sameby. De förordar i stället en ordning med egna områden för respektive sameby. - Samtliga kommunens samebyar är emot att Östre Namndal renbetesdistrikt ska ges ensamrätt att nyttja Jorms gränsbetesområde under vinterhalvåret. Även kommunens samebyar bör få möjlighet att nyttja detta område vid behov. - Samebyarna anser inte heller det är rätt att Jiingevarie sameby ska ges möjlighet att byta betesrätter med norska renägare. Renägare i Jiingevarie och Offerdal har i flera fall sitt ursprung från Frostviken och därifrån medtagit nuvarande rättigheter. Den övergripande andemeningen i kommissionens förslag, att stärka möjligheterna till sambruk genom frivilliga avtal, får samebyarnas fulla stöd. Strömsunds kommun ställer sig i huvudsak bakom samebyarnas uttalanden, men avvisar f n att kommissionen etablerar Jorms gränsbetesområde enligt angivna intentioner. Eftersom markägare och turistnäring redan i dag, fast avtal om gränsbetesområde saknas, har stora problem med norska renar i detta område kommer rätt till gränsbete i området att skapa än större konflikter framöver. Det vill ingen part ha och ingen är betjänt av det. Kommunen anser att frivilliga avtal och samarbete bör prövas före lagstiftning. För övrigt hänvisar kommunen till de särskilda yttranden som samebyarna, andra näringsidkare och markägare belägna i Strömsunds kommun kan komma att lämna.

43 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Ny lag om brandfarliga och explosiva varor Sammanfattning En ny lag (proposition 2009/10:203) om brandfarliga och explosiva varor träder i kraft den 1 september Lagens syfte är att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av brandfarliga eller explosiva varor. Lagen ska även förebygga obehörigt förfarande med varorna. Lagen utgör en förenkling och modernisering av de befintliga reglerna på området. Ärendebeskrivning/bakgrund Enligt förslag från försvarsutskottet ska den nya lagen träda i kraft den 1 september 2010 (prop. 2009/10:203). Den nya lagen innebär att ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn av brandfarliga och explosiva varor ska ligga hos kommunen. Tidigare ansvarade kommunen endast för tillstånd och tillsyn avseende brandfarliga varor och de explosiva varorna ansvarade polismyndigheten för. Kommunal organisation De uppgifter, tillståndsgivning och tillsyn, som ålagts kommunen enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor ska enligt 26 fullgöras av en eller flera nämnder. Kommunen har också möjlighet att överlåta uppgifterna åt en annan kommun eller att i enlighet med kommunallagen ha en med andra kommuner gemensam organisation för uppgifterna. Vidare föreskrivs i lagtexten av kommunallagen följer att kommuner kan ha en gemensam organisation för uppgifter enligt denna lag. Bedömning I dag handläggs ansökningar om hantering/förvaring av brandfarlig vara av miljö- och byggavdelningen. Ärenden gällande explosiva varor har som redan nämnts hittills handlagts av polisen. Ansökningarna handläggs av bygginspektören tillika bygglovshandläggare. Om även ärenden gällande explosiva varor ska handläggas av kommunen kommer utbildningsinsatser att krävas, eftersom det är ett för kommunen helt nytt område. Justering (sign)

44 Blad nr Kommunstyrelsen forts. Den 2 maj 2011 träder den nya plan- och bygglagen i kraft. Den förväntas ge kommunernas bygglovshandläggare mer arbete och utbildningsinsatser kommer att krävas även här. Morgan Olsson på Räddningstjänstförbundet har haft kontakt med länets kommunchefer, och enligt honom anser man på Räddningstjänstförbundet att dessa frågor passar in i förbundets uppdrag. Räddningstjänstförbundet utför dessutom redan tillsynen över brandfarliga och explosiva varor, vilket ger dem bäst insikt i ärendena. Med ovanstående bakgrund är det lämpligt att handläggning (tillståndsgivning och tillsyn) enligt rubricerad lag ska läggas på Räddningstjänstförbundet. Kommunchefen har föreslagit följande beslut: 1 Handläggning av ärenden samt tillsyn enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor (prop. 2009/10:203) överförs fr.o.m. den 1 september 2010 till Jämtlands Räddningstjänstförbund. 2 Underlag till beslut om delegering av beslutanderätt tas fram i samråd med övriga kommuner i Jämtland, där Räddningstjänsten övertar handläggning av ärenden och tillsyn enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor. Beredning Arbetsutskottet 145/2010 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Strömsunds kommun överlåter alla uppgifter som ankommer på kommunen enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor till Jämtlands Räddningstjänstförbund. 2 Underlag till beslut om delegering av beslutanderätt tas fram i samråd med övriga kommuner i Jämtland, där Räddningstjänsten övertar handläggning av ärenden och tillsyn enligt Lag om brandfarliga och explosiva varor. Justering (sign)

45 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Revidering av förbundsordning för Jämtlands Räddningstjänstförbund Den 1 september 2010 träder lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor ikraft (proposition 2009/10:203) som ersätter den gamla lagen (1988:868). Den nya lagen innebär att kommunerna ansvarar för bland annat tillståndsgivning och tillsyn för hantering m.m. av brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänsten har i samråd med kommunledningsförvaltningen i Östersund och övriga kommunchefer kommit fram till att det är lämpligt att medlemskommunerna överlåter de angelägenheter som ankommer på kommunerna enligt lagen i dess helhet till förbundet. Överlåts en kommunal angelägenhet till kommunalförbundet ska dess förbundsordning revideras. Förslag till reviderad förbundsordning har upprättats. Beredning Arbetsutskottet 146/2010 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Förslag till förbundsordning för Jämtlands Räddningstjänstförbund daterat antas. Justering (sign)

46 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Försäljning av fastigheten Strömsund Hoting 1:115 Intressenter har till teknik- och serviceförvaltningen utryckt önskemål om att få förvärva fastigheten Strömsund Hoting 1:115. Vägverket har ett arrende om femtio år räknat från den 1 juli Vid en eventuell försäljning kommer köparen att inträda i säljarens ställe i arrendekontrakt med Vägverket. Vägverket har för avsikt att nyttja fastigheten tills arrendet upphör Fastigheten har annonserats ut i lokalpress. Två intressenter har lagt bud på fastigheten enligt följande: Hotings Lastbilscentral Ek förening :- Mats Sundelin Entreprenad AB :- Avsikten med förvärvet framgår av skrivelser den 23 maj och den 25 maj Kommunen har på en del av fastigheten en pumpstation som innebär att ett servitutsavtal kommer att upprättas för pumpstation, ledningar och väg vid en eventuell försäljning av fastigheten. Vägen till pumpstationen nyttjas även av besökare till fastigheten Hoting 1:103 Knortmon som arrenderas av Lojsinits Sportfiske- och Intresseförening. Besökare till Knortmon kommer även i fortsättningen att ha den möjligheten i och med det servitutsavtal som kommer att upprättas innan försäljningen genomförs. Det kan vara svårt att juridiskt säkerställa den del av fastigheten som i dag nyttjas som parkering och som även är utgångspunkten för besökare till Knortmon. Det finns även ett vindskydd beläget på fastigheten. Det finns ingen detaljplan upprättad för fastigheten. Fastigheten har inget taxeringsvärde och inget bokfört värde. Fastighetens areal är ca kvm. Innan en eventuell försäljning genomförs bör ett långsiktigt nyttjanderättsavtal upprättas mellan säljaren och Lojsinits Sportfiske- och Intresseförening som säkerställer den del av fastigheten som nyttjas av besökare till Knortmon. Justering (sign)

47 Blad nr Kommunstyrelsen forts. Beredning Arbetsutskottet 147/2010 Kommunstyrelsens beslut 1 Fastigheten Strömsund Hoting 1:115 säljs till Mats Sundelin Entreprenad AB, Hoting, för en köpeskilling av kronor. 2 Köparen svarar för lagfarts- och förrättningskostnader. Beslutsexpediering Mats Sundelin Entreprenad AB Teknik- och serviceförvaltningen Ekonomi Justering (sign)

48 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Arrende fastigheten Strömsund Backe 16:2 Teknik- och serviceförvaltningen har upplåtit ett område om ca kvm av fastigheten Backe 16:2 till Backe IF. Upplåtelsen sker för att på arrendestället anlägga och nyttja skridskobana. Backe IF har ett arrende om 5 år som förlängs med 5 år i sänder om inte uppsägning sker senast 12 månader före arrendetidens slut. Backe IF har av J/H Idrottsförbund blivit beviljade bidrag till en del av kostnaden för att anlägga skridskobanan. För att bidraget ska betalas ut vill J/H Idrottsförbund att ett arrende om 10 år upprättas. Kommunstyrelsen beslutade den 19 maj 2009 att fastställa nya riktlinjer för arrenden som innebär att arrenden över 5 år ska beslutas av kommunstyrelsen. Teknik- och serviceförvaltningen har i en skrivelse den 18 juni 2010 föreslagit att ett arrendeavtal upprättas mellan Strömsunds kommun och Backe IF om en tid på 10 år med möjlighet till förlängning med 5 år i sänder. Beredning Arbetsutskottet 148/2010 Kommunstyrelsens beslut Ett arrendeavtal upprättas mellan Strömsunds kommun och Backe IF om en tid på 10 år med möjlighet till förlängning med 5 år i sänder. Beslutsexpediering Backe IF Teknik- och serviceförvaltningen Ekonomi Justering (sign)

49 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Försäljning av f.d. skolkontoret i Strömsund Kommunstyrelsen beslutade den 12 januari 2010, 16, att sälja f.d. skolkontoret i Strömsund för avflyttning till Ralph Rentzsch, Månsåsen. Köpeskillingen är enligt beslutet kronor. Huset var utbjudet till försäljning via anbudsförfarande där Rentzsch anbud var det enda inkomna. Flytt och avstädning skulle enligt underlag utföras under Rentzch har nu ställt frågan till kommunen om möjlighet att få anstånd med avflytt till senast oktober Som skäl anges svårigheter att finna lämplig tomt för huset samt entreprenör för ned- och uppmontering av huset. Rentzch har sagt sig beredd att erlägga köpeskillingen i samband med att köpeavtal nu upprättas med dessa nya förutsättningar. Beredning Arbetsutskottet 150/2010 Yrkanden * Göran Edman (rd) yrkar att köpet upphävs. * Britt-Inger Roos (m) yrkar ändringen att punkt 1 i arbetsutskottets förslag får lydelsen: Köpeavtal upprättas omgående, dock senast den 30 september I avtalet anges att huset ska vara avflyttat och marken helt avstädad och återställd senast den 31 augusti Proposition Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag med ändring enligt Britt-Inger Roos yrkande och Göran Edmans yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med arbetsutskottets förslag och ändring enligt Roos yrkande. Kommunstyrelsens beslut 1 Köpeavtal upprättas omgående, dock senast den 30 september I avtalet anges att huset ska vara avflyttat och marken helt avstädad och återställd senast den 31 augusti Justering (sign)

50 Blad nr Kommunstyrelsen forts. 2 Köpeskillingen, kronor, ska erläggas i samband med upprättande av köpeavtal. 3 Om åtgärder enligt avtal inte vidtagits i sin helhet senast den 31 augusti 2011 tillfaller köpeskillingen Strömsunds kommun och avtalet upphävs. Reservationer Göran Edman (rd) och Tony Olofsson (rd) reserverar sig mot beslutet till förmån för Edmans yrkande. Beslutsexpediering Ralph Rentzsch Teknik- och serviceförvaltningen Ekonomi Justering (sign)

51 Blad nr Kommunstyrelsen Dnr Normer för driftbidrag för tillhandahållande av samlingslokaler Syftet med driftbidragen för samlingslokaler är att det skall vara ett ekonomiskt stöd som uppmuntrar till ett aktivt föreningsliv för en levande bygd inom kommunen. Kostnadsramen för bidragen beslutas av kommunfullmäktige medan fördelningen beslutas av kommunstyrelsen. Nuvarande fördelning fastlades för många år sedan och har sedan dess, i stort sett, varit densamma och fördelningen har på många sätt varit tveksam och felfördelad och borde ha omarbetats tidigare. Förslag på en ny modell till fördelning av driftbidrag har utarbetats av ledamoten Göran Espmark samt fastighetssamordnaren och koordinatorn vid teknik- och serviceförvaltningen. Förslaget ger en betydligt mera rättvisande fördelning av bidragen samtidigt som ansökan förenklas väsentligt och att bidragen beskriver samlingslokalens verkliga förhållanden årligen. Kommunens administration förenklas till stor del då datorprogram kommer att användas. Förslaget innebär översiktligt följande: Samlingslokalen skall vara av allmänt intresse och verksamheten skall rikta sig till innevånare och besökare i kommunen. Lokalen skall vara tillgänglig för offentliga arrangemang, aktiviteter, föreningsmöten och studiecirklar och vara avgiftsfri för ovan nämnda organisationer/föreningar (s.k. nolltaxa). Bidragets storlek grundar sig på: * driftkostnad (värme, el, försäkring, telefon/data, sotning, VA, renhållning, snöröjning, föreningsavgifter, fastighetsskatt och kapitalkostnader) * samlingslokalens varmbonade yta * antal fastboende i samlingslokalens upptagningsområde * genomförda aktiviteter (offentliga arrangemang, aktiviteter, föreningsmöten, studiecirklar) Justering (sign)

52 Blad nr Kommunstyrelsen forts. Dessutom kan extra bidrag sökas för: * åtgärder som minskar samlingslokalens driftkostnad (exempelvis luftvärmepump) * ekonomiskt tillskott för att klara av samlingslokalens ekonomi Beredning Arbetsutskottet 151/2010 Yrkanden * Lars Andreasson (s) yrkar följande ändringar/tillägg i arbetsutskottets förslag: 1 Rubriken ändras till: Normer för driftbidrag för tillhandahållande av samlingslokaler. 2 Tillägg så att punkt 6 i normerna får lydelsen : Driftkostnader som skall täckas med intäkter från affärsmässig verksamhet längre än 3 månader (t.ex. lägenhetsuthyrning, kontorsuthyrning, fryshus m.m.) får ej medräknas som driftkostnad för samlingslokaler. 3 Texten på ansökningsblanketten under rubriken Genomförda aktiviteter ändras till: Angiven aktivitet skall vara planerad och inbokad hos lokalansvarig och ha minst 3 deltagare. Proposition 1 Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag till normer och finner bifall till detta. Proposition 2 Ordföranden ställer proposition på Lars Andreassons ändringsyrkande nr 1 och finner att detta avslås. Omröstning 1 Omröstning begärs. Justering (sign)