Sammanställning av innehåll och erfarenheter kring grovfodermoduler (15A) inom Greppa näringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av innehåll och erfarenheter kring grovfodermoduler (15A) inom Greppa näringen"

Transkript

1 Sammanställning av innehåll och erfarenheter kring grovfodermoduler (15A) inom Greppa näringen Linda af Geijersstam Inledning Rådgivningsprojektet Greppa näringen har funnits i Kalmar län sedan Rådgivningen är uppbyggd kring ett antal rådgivningstillfällen, s.k. moduler, varav modulen grovfoderodling är en av de mest förekommande i området. Syftet med denna sammanställning är att ta fram ett underlag för framtida förbättringar och utveckling av miljörådgivningen kring grovfoderodling. Det stora material som finns i den skriftliga dokumentationen av grovfoderrådgivning inom Greppa näringen kan sammanställas till en kunskaps/idébank. Det kan också visa på betydelsefulla problem som är viktiga att fokusera på i framtida rådgivning. Sammanställningen har genomförts med hjälp av medel ur KULM. Metod Sammanställningen bygger på 40 grovfodermoduler genomförda 2004 och 2005 i Kalmar län av totalt sex rådgivare vid respektive Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge, Länsstyrelsen, LRF konsult och Råby konsult. Rådgivningsdokumenten har valts ut slumpmässigt, men i första hand bland de senast genomförda. Detta för att få med dokumentation från så rutinerade rådgivare som möjligt. Det är den skriftliga dokumentationen som sammanställts. Några rådgivares erfarenheter kring rådgivningen samt synpunkter på det som framkommit i sammanställningen finns också med. 40 grovfodermoduler är bara del av dem som genomförts i länet. Men de verkar ge ett tillräckligt bra underlag. Resultatet visar att samma problem och samma åtgärder förekommer i stor andel i dokumenten. Bilden över vilka problem och åtgärder som rådgivarna tar upp kommer troligen vara ganska lik även om man skulle gå igenom alla grovfodermoduler. Däremot förekommer en del råd om åtgärder bara enstaka gånger, beroende på någon rådgivares intresse, att det funnits ett speciellt problem eller att man kommit in på frågan bara vid dessa rådgivningar av någon anledning. Vill man ha en genomgång för att hitta alla dessa tips måste förstås fler rådgivningsdokument gås igenom. Ibland har det varit svårt att utläsa av texten om det funnits ett problem som rådet gäller eller om det är förebyggande information. Det kan verka som att det finns ett problem, men i verkligheten har rådgivaren skrivit ett råd i dokumentationen för säkerhets skull. Det kanske inte varit uppe till diskussion eller så har rådgivaren bedömt att problemet kommer uppstå i framtiden. Ett exempel 1

2 är höga kaliumvärden p.g.a. mycket gödsel, som man kan förutsäga av gödselmängder och trender i kaliumvärde i foderanalys. Problemet kanske inte behöver åtgärdas riktigt än men det är bra för lantbrukaren att veta vad han/hon ska göra då och inte minst att det finns någonting att göra. Problem & åtgärdsförslag Viktiga problem och påföljande förslag till åtgärd som rådgivare har gett har sammanställts och kategoriserats i olika problemområden. Problemområdena är foderkvalitet, gödsling,, konservering och vallbrott. I den här ordningen hamnar problemområdena om man rangordnar dem efter hur många gånger ett råd inom området funnits med i rådgivningsdokumenten. Problemen inom varje område har sammanställts och rangordnats i ordning efter hur många gånger problemet funnits tagits upp. Fokus ligger på dem som förekommer i stor mängd. Ett problem kan ha många lösningar, därför kan problemen finnas med flera gånger för varje gård. Slaskposten med diverse udda problem är inte alltid uppräknade. De finns dock i bilaga. Problemområde, problem och åtgärdsförslag finns listade i sin helhet i bilaga. I foderkvalitet ingår kvalitetssänkande problem som leder till sämre produktion eller större behov av inköpt foder och därmed en mindre växtnäringseffektiv odling, t.ex. låga energi- och proteinvärden eller höga kaliumvärden. Ibland löser en åtgärd flera problem, eller finns det flera lösningar på ett problem. 113 råd om foderkvalitet finns med i rådgivningsdokumenten. Låga energivärden 92 st, varav låg energi enbart i andraskörd hos 17 st och låg energi enbart i bete hos 7 st. Hos 10 st gäller rådet möjligheten att få ännu högre värden, trots att värdena inte är dåliga i nuläget. Åtgärder är att hålla rätt intervall mellan 1a och 2a skörd (13 st) (oftast är 6 veckor lämpligt), ta förstaskörden tidigare (12 st), välja andra arter (ofta lägga till rajgräs) (5 st), skörda vallarna i rätt ordning (enligt utvecklingsstadium samt gräsrika vallar först) (3 st), slå på eftermiddagen (för högre sockerhalt) (5 st), ge förstaskörden till mjölkkorna (3 st), putsa rator i beten (7 st). Lågt proteininnehåll 25 st Åtgärderna är oftast tidigare skörd då energihalten också ligger lågt. Andra förslag är att höja klöverhalten genom minskad kvävegiva, ökad andel klöver i utsädet eller glesare insåningsgröda. eller också höja kvävegivan. På detta ganska svåra område finns det med andra ord många och motstridiga förslag. Huvudspåren är ju öka eller minska kvävegivan! I vissa fall kan speciella förhållanden och erfarenheter på gården leda till att rådgivaren valt det ena eller det andra. I en del fall kan det vara så att man helt enkelt inte vet vilket som är rätt väg och måste pröva sig fram. Kanske kan nya eller gamla försöksresultat leda en bit framåt i den här frågan. Högt proteininnehåll 2 st Åtgärdas med minskad kvävegiva. Högt kaliuminnehåll i grovfodret 18 st Hos knappt hälften gäller rådet förebyggande. Det finns kanske mycket gödsel, mycket K i marken eller enstaka höga värden i fodret. Åtgärden är olika former av omfördelning; fördela till olika skördar och fördela enligt behov, d.v.s. mer till äldre vall, och fördela efter markkarta. Avyttra gödsel eller byta mot svingödsel är också en lösning. Regelbunden foderanalys saknas 7 st Rådgivarna rekommenderar då förstås regelbunden analys. Det motiveras inte bara av utfodringen utan i det här sammanhanget framför allt av möjligheten att kunna följa upp växtodlingen. Det är ganska vanligt att lantbrukare inte ser den här nyttan med analyserna. En del slänger t.o.m. gamla analyser för att de inte ser någon mening med att spara dem eller för att inte riskera att blanda ihop dem med årets analys. 2

3 Ojämn kvalitet p.g.a. baljväxt eller utdragen skörd 9 st Här ges ofta råd beroende på utfodringssystem. Med tornsilo eller när flera skördar används till mjölkkor är en jämn kvalitet viktig. Åtgärder för att minska baljväxthalten är mindre andel i fröblandningen eller att använda flera klöverarter för jämnare baljväxthalt. Höjd kvävegödsling finns inte med som ett förslag anmärkningsvärt nog. En utdragen skörd möter rådgivarna genom olika tidiga blandningar (det finns förslag både på tidighetsordning för blandningar och för enskilda vallarter), mindre kvävegödsel (för att inte driva utvecklingen lika snabbt) eller öka inkörningskapaciteten, t.ex. med olika maskinförändringar eller genom att se över kedjan och lokalisera flaskhalsar. Dessutom finns enstaka råd bl.a. om smaklighet, där vissa arter eller sorter rekommenderas. Här ingår allt som gäller gödsling som kan hänföras till ett direkt miljöproblem. All kvävegödsling har tagits med här. Även kväveunderskott är med här trots att det egentligen har med att göra. Detta för att råden ofta hänger ihop, t.ex. omfördelning av kväve mellan skördar, och det är svårt att skilja dem åt. Fosforgödsling finns med här, men inte kaliumgödsling. Ibland hänger fosfor och kalium dock ihop i samma råd. 80 råd om gödsling har getts. Kväveöverskott enligt växtnäringsbalans 11 st Här är växtnäringsbalansen ett direkt motiv till sänkt N-giva. Anmärkningsvärt många rådgivare har tagit stöd för rådet i balansen. Det anmärkningsvärda är att växtnäringsbalansen är ganska osäker både i indata och i hur den ska tolkas. Men den har troligen inte varit hela underlaget utan växtodlingsplanen har också visat på kväveöverskott. Åtgärden är oftast att sänka N-givan generellt, att sänka N-givan till skörd 1 eller omfördela kväve, ofta från skörd 1 till senare skördar. Kväveöverskott enligt gödslingsplan 30 st När detta är problemet har det funnits en feluppskattning antingen av eller av baljväxthalt som grund för nuvarande giva. Det kan också vara så att lantbrukaren lägger en kvävegiva utan att ha räknat så noga på eller baljväxthalt. Överskottet är enligt rådgivarna i förhållande till snivån i hälften av fallen och baljväxtandel eller baljväxtandel och snivå för resten. Det verkar som att ganska många lantbrukare inte vet eller vågar lita på att man kan sänka kvävegivan ganska mycket om man kan tänka sig en högre baljväxthalt i fodret. Åtgärdsförslagen är liknande som ovan under växtnäringsbalans. I några fall är problemet att man inte justerat N-givan för stallgödselkväve. För hög proteinhalt och bortgödslad klöver finns också med som ett mått på att kvävegödslingen legat fel. Rekommenderad förändring i kvävegiva är vanligen måttlig, kg N/ha på hela säsongen. Men förändring på uppemot 50 kg N/ha förekommer också, och i enstaka fall ännu mer. Det finns lite olika strategier hos rådgivare för hur radikal förändring man gör. En del rekommenderar en stegvis förändring medan andra visar vilket som är optimal gödsling och överlåter till lantbrukaren att ta beslutet om hur snabbt givan ska sänkas. Fel fördelning till skördar 6 st Åtgärden är oftast att fördela kväve från första skörd till andra och tredje. Det verkar finnas osäkerhet i hur viktigt det är att fördela rätt till vallskördar. splanen talar sitt tydliga språk om behov. Men många lantbrukare lägger en för stor giva till förstaskörden för att det inte ska bli brist om det skulle bli förutsättningar för en ovanligt stor skörd. Sedan läggs mindre givor i kommande skördar. Ofta läggs bara en liten eller ingen giva alls till tredjeskörden. Man kan anta att överskottskvävet från en skörd tas tillvara av nästa skörd. Blir det ingen tillväxt p.g.a. torka ligger även kvävet kvar. Det som talar emot strategin med mycket kväve till förstaskörd är att man trycker ner baljväxterna på detta sätt och troligen får en mindre baljväxtandel till kommande vallår. Det skulle kanske vara en fördel att reda ut detta om gödslingsstrategi mellan skördar vidare. 3

4 Kväveunderskott 4 st Här visar gödslingsplanen att kvävegivan är för liten. Man kan då som rådgivare misstänka att kväve varit begränsande och att en höjning av giva skulle höja skörden. Osäker lämplig kvävegiva 6 st Ett gammalt problem i vallodling är att göra en korrekt skördeuppskattning. Problemet är dels att rådgivaren inte har all information som behövs för att göra beräkningen och dels att små felaktigheter kan ge stora effekter på beräknad. En del lantbrukare kan väga sina lass eller har balar som vägts och har tillförlitliga vattenhaltsanalyser. Då finns det större förutsättningar för en korrekt skördeuppskattning. I rådgivningsdokumenten finns bara i enstaka fall beskrivet hur man har räknat fram. Att bedöma baljväxthalten är också svårt. En tredje felkälla för rätt gödsling är att stallgödselns innehåll beräknas med schablonvärden. Uppmaningen till lantbrukaren kan vara att notera årsvis och ibland skiftesvis eller analysera gödseln. Det finns data och hjälpmedel för att beräkna och baljväxthalt, men möjligen behöver Greppa näringens rådgivare hjälp med att hitta dessa uppgifter. Ammoniak- och nitratförluster 9 st Här är problemet att stallgödseln sprids vid en tidpunkt som ger onödig ammoniakavgång eller nitratläckage. Åtgärden har varit sprid vid lämpligt väder eller flytta spridning från höst till vår. Fosforöverskott 3 st Få rådgivare har kommenterat fosforsituationen på gården. Antingen är det för att varken fosforöverskott eller underskott normalt inte är så stort problem på vallgårdar. Eller så uppmärksammar inte rådgivare problemet just av nämnda anledning. Åtgärden är att avyttra gödsel eller sluta köpa in mineralgödsel med fosfor. I ingår problem som leder till lägre en det skulle kunna varit, t.ex. kaliumbrist, dålig vallanläggning eller felaktigt artval. Felaktig kvävegödsling finns inte med här utan under rubriken gödsling. 56 råd har getts för bättre. Fel betesblandning 14 st Åtgärden är att lägga till vitklöver eller att välja en blandning med denna och ett antal beteståliga gräs. Förslag på marknadsblandningar brukar ges. Kaliumunderskott 13 st varav 6 st där fördelningen fel Underskottet kan åtgärdas med inköpt mineralkalium. Inköpt stallgödsel har inte föreslagits. Fel fördelning åtgärdas med att fördela kalium enligt markkarta, göra stallgödselanalys för exaktare giva eller fördela stallgödsel till flera skördar. Vallanläggningsproblem 11 st Här ser rådgivare en möjlighet till bättre vall. Det är inte alltid man ser tydligt att vallen avkastar dåligt, utan det kan vara ett förslag till följd av något lantbrukaren berättar om sin etableringsmetod. Men det kan också vara ett uppenbart problem t.ex. besvärliga jordar. Lösningarna är t.ex. att minska N-giva till och utsädesmängd av insåningsgröda, så vall i renbestånd eller skörda insåningsgrödan som helsäd. Alltför långliggande vallar 5 st Byt arter eller liggtid! Skräppa 2 st Bryt vallen ofta och bekämpa kemiskt. Sista skörd och invintring 2 st Råd ges om rätt tid för sista skörd på hösten. Ytterligare problem som tas upp i enstaka rådgivningsdokument är t.ex. risk för svavelbrist då man inte svavelgödslar med mineralgödseln, dålig uthållighet hos baljväxter samt artval på mulljord. 4

5 Konservering Här ingår ensileringsproblem som leder till förluster p.g.a. kasserat foder. Även sporproblem samt förebyggande råd om ensileringsmedel finns med här. Enstaka råd om höberedning finns med. 23 råd om konservering har getts. Den här typen av problem kan vara svåra att få fram för en rådgivare. Mindre uppenbara kvalitets- eller konserveringsproblem bedöms olika av olika lantbrukare. Mängd kasserat foder mäts sällan. Toleransnivån för spill är olika. Det kan också vara så att lantbrukaren inte vill prata om dessa bekymmer, eller att rådgivaren inte har kompetens att lösa problemet. Endast i 7 av rådgivningsdokumenten finns specifika konserveringsproblem med (5 st vintersporer, 3 st varmgång). Man kan gissa att problemet troligen är större och att det finns mer förluster att minska på detta område. Vintersporer 5 st Åtgärd: Rätt ensileringsmedel i rätt dos samt rätt ts-halt. Varmgång 6 st Lägre ts, rätt ensileringsmedel och uttagshastighet är lösningar. Förlust vid silokant 3 st Åtgärdas med hängande plast längs silokanter eller att lägga grönmassan så vatten inte rinner ner längs silokanten. Felaktigt använt ensileringsmedel 4 st Här är åtgärderna ofta att använda och att använda rätt ensileringsmedel i rätt dos. Råd om hygien vid skörd finns också med bland konserveringsproblem. Vallbrott 21 råd om vallbrott har getts. Detta abstrakta problemområde har konkreta råd. Utlakningsberäkningen i STANK/SIM ger ett diskussionsunderlag. Många lantbrukare är intresserade av dessa siffror. De har ofta en bra pedagogisk funktion. Tyvärr har man ju ingen uppföljningsmöjlighet på den egna gården, utöver beräkningarna. Problemet som ska lösas är risk för utlakning på hösten. Ibland är flera råd sammanlagda, t.ex. vårplöj helst, men om det inte går så plöj sent eller välj höstraps efter vallbrottet. Åtgärdsförslagen är följande. Bryt vallen på våren (14 st). Tillägg: på lämplig jord (2 st). Välj höstraps (6 st) eller höstkorn (1 st) efter tidigt vallbrott. Undvik stallgödsel (flytgödsel) på vallbrott (2 st). I de flesta av rådgivningsdokumenten men inte alla kan man se hur vallbrottet brukar göras. Av dessa görs 7 på våren, 7 sent på hösten och 12 tidigt på hösten. Hälften av gårdarna med höstgröda efter vallbrott har raps ibland. Det finns en del praktiska skäl för att undvika vårplöjning. Samtidigt är det ändå förhållandevis många som vårplöjer. Kanske finns det erfarenheter att dela ut till dem som ännu inte gör det. Fler verkliga exempel på lyckad vårbearbetning samt ekonomiska beräkningar skulle kanske göra att fler åtminstone provade. Diskussion kring problem och åtgärdsförslag Tillspetsat kan man säga att råden i grovfodermodulerna handlar om det som går att mäta. går förhållandevis lätt att bedöma då analyser finns. beräknas enkelt i STANK/SIM. Åtgärders inverkan på är svårt att veta liksom hur ensileringen fungerar. Mer lab.analyser på hur ensileringen fungerat skulle vara till hjälp. Ett område där mer verkar kunna göras är ensilering; val av preparat, doser, hantering vid inläggning m.m. Hjälpmedel för att beräkna ekonomiska vinsten med ensileringsmedel skulle vara bra för rådgivarna. Ett annat är som nämnts beräkning av till grund för gödsling. Det finns också de nämnda osäkerheterna kring gödsling för att styra proteinhalt och kvävefördelning till skördar. Mer diskussion om varianter på vårvallbrott skulle nog också göra nytta. 5

6 Grovfoderkvalitet Rådgivningsdokumenten innehåller ett stort antal foderanalyser. En del rådgivare har skrivit intervallen som analyserna rör sig inom eller själva gjort ett medelvärde. Men i många fall finns analyserna listade och lite statistik finns i tabell nedan. Värdena gäller över flera år, d.v.s. ojämnt fördelat mellan 2000 och Man kan konstatera att värdena är mycket bra och att tredjeskörden, vilken många inte analyserar, kan vara underskattad, i alla fall om man har NDF att komplettera med. Energi MJ/kg ts Antal Medel Intervall Median Skörd ,9 9,7-11,7 10,9 Skörd ,2 9,2-10,8 10,3 Skörd ,7 10,0-11,2 11,0 Råprotein g/kg Antal Medel Intervall Median ts Skörd Skörd Skörd NDF g/kg ts Antal Medel Intervall Median Skörd Skörd Skörd Kalium g/kg ts Antal Medel Intervall Median Skörd ,6 18,2-30,8 24,5 Skörd ,0 16,7-26,0 23,0 Skörd ,0 24,9-30,0 28,0 Växtnäringsbalans En växtnäringsbalans ingår i kraven för en grovfodermodul. Det finns spelrum i hur denna ska genomföras, vilket också gjort att rådgivare gjort på olika sätt. I modulbeskrivningen står att det ska vara en växtnäringsbalans för grovfoderodlingen inkl. delskördar. Gärna hela produktionen men minst för ett representativt skifte. Eftersom erfarenheterna av denna typ av balans är begränsade är det mycket intressant att sammanställa dem. Detta kan ge en del vägledning i hur balansen ska tolkas. Samtidigt finns det stora felkällor som man ska vara medveten om. 31 balanser är sammanställda. Framför allt är det kvävebalansen som är svårtolkad och kan göras på olika sätt. Därför har bara denna tagits med här. Mycket anmärkningsvärt nog finns det finns en beräkningsmodell per rådgivningsorganisation. Alla har sina för- och nackdelar. Det vore lämpligt att enas om en modell, gärna att Greppa näringen tillhandahåller en mall, för att på sikt få ett bra tolkningsunderlag av sammanställda balanser. 6

7 Det som skiljer rådgivare åt är framförallt vilket stallgödselkväve som räknas med. Det kan ha stor betydelse på de gårdar som lägger mycket eller stor andel av kvävet som stallgödsel på vallen. Tillfört N från stallgödsel kan räknas som 1. Totalkväve i tillförd stallgödsel 2. Ammoniumkväve i tillförd stallgödsel eller 3. Tillgängligt ammoniumkväve i tillförd stallgödsel beroende på spridningstidpunkt Alt. 1 och i viss mån 2 är det mest korrekta utifrån den ursprungliga filosofin med växtnäringsbalanser. Det ska vara korrekta data in och ut. Länsstyrelsens rådgivare har valt alt. 2 och 1, i denna sammanställning är bara alt. 2 med. Hushållningssällskapets rådgivare har valt alt 3. Alt 3 är pedagogiskt användbart om man vill använda balansen i ett resonemang om sänkt eller höjd giva av N. Det är en stor utmaning att omsätta en balans med ett överskott på över 100 kg N till en åtgärd som lantbrukaren kan genomföra. I HS modell är också borträknat en uppskattad mängd gödselkväve som blir otillgängligt. Modellen är lite av en omvänd variant på metoden att beräkna kvävebehov med hjälp av skörd, proteinhalt och baljväxthalt. LRF konsult använder alt.1. men ger en kompletterande förklaring där överskottet delas upp på posterna ammoniakavgång, N-läckage, fastläggning och denitrifikation. Vissa rådgivare räknar även med N-nedfall. Råby konsult har ytterligare en variant genom att använda balansen i gödslingsplanen. Där finns kvävefixeringen med bara indirekt och inverkan av proteinhalten kommer inte heller med. Felkällorna i balansen är ganska många N-innehåll då foderanalys saknas Baljväxthalt kvävefixering N-innehåll i stallgödsel Ammoniakavgång vid spridning En del rådgivare använder endast verkliga värden och gör ingen balans på de skördar där foderanalys fattas. Beräkningen av kvävefixering har rådgivarna troligtvis utfört i STANK/SIM. Även här finns ju osäkerheter. Baljväxtandelen kan vara svår att uppskatta i fält. Ett hjälpmedel kan vara sambandet mellan Ca-halt och baljväxthalt. Högre Ca-halt visar på mer baljväxter, eftersom baljväxter innehåller mer Ca. Erfarenheten är att det stämmer dåligt just kring de vanliga baljväxthalterna, men att det stämmer bättre kring mycket höga eller låga baljväxthalter. Naturligtvis är det inte så vanligt att foderanalysen representerar exakt medelbaljväxthalten på gården. En genomgång av underlaget för denna uppskattning skulle kanske leda till ett lite mer exakt hjälpmedel. Genomgångna rådgivningsdokument innehåller tyvärr inte uppgifter om Ca-värde i så stor omfattning. Värdena har inte sammanställts. Balanserna presenteras i rådgivningsdokumenten som om de är gjorda för endast ett hektar. Troligast har man använt en medelskörd för hela gården och en foderanalys som kanske bara representerar ett skifte. Detta är de uppgifter som oftast finns tillgängliga. Kvävebalanser från Hushållningssällskapet (26 st) och länsstyrelsen (5 st) har sammanställts. HS-medel: +36 kg N/ha HS-median: 38 HS-intervall: LST-medel: +42 kg N/ha LST-median: 29 LST-intervall: Det är få balanser med i sammanställningen. Men man kan notera att spannet är större då alt ammoniumkväve räknas med. Negativa balanser förekommer med båda beräkningsmodellerna. 7

8 Vad som kan ingå i modul 15 A några tips för rådgivare Vid genomgången kom många goda idéer om hur man kan genomföra och presentera rådgivningen fram. Här ges ett urval osorterade tips för att förbättra presentation och innehåll i grovfodermodulen. Tänk på att skriva enheter, t.ex. 90 kg K per år. Det är inte säkert att det är självklart för lantbrukaren att man menar per år och inte per skörd. Jämförelsetal bra och ofta intressanta för lantbrukaren. Andras växtnäringsbalanser samt utlakningsberäkningar är exempel. Att räkna på åtgång av ensileringsmedel har inte gjorts av så många, men det kan ge viktig information. En gödslingsplan kan göras på olika sätt. Förslag på lämplig gödsling är förstås viktigast. Men för den lantbrukare som vill jämföra och räkna lite själv kan en gödslingsplan som visar behov och vad tidigare gödsling gett vara intressant. Tänk på att för lantbrukaren kan det bli svårt att ta till sig ett stort antal gödselplaner och se skillnaden. I modulbeskrivningen 2006 krävs gödslingsplan före och efter förändringar. Uppmana lantbrukaren att skriva skördedatum på påsen när foderanalysen lämnas in, så blir det lättare att tolka analysresultatet. Många får nog en aha-upplevelse när foderanalyserna sammanställs. Man kan då ofta se trender på ett helt annat sätt. Analysvärdena kan med fördel skrivas in i excel, kanske räknas medelvärde på och presenteras som en tabell eller som figuren nedan , ,5 10 9,5 1:a Energi 2:a Energi 3:e Energi 9 8,

9 Bilaga Område Problem Åtgärd Dyr ogräsbekämpning Byt till Gratil + MCPA från Basagran SG Dålig övervintring hos bete Sluta beta senast slutet av sept Fel betesblandning Lägg till vitklöver Fel betesblandning Lägg till vitklöver Fel betesblandning Lägg till vitklöver Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Byt från SW 931 till SW 952 på betesvall Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, med ängssvingel, eng rajgräs och vitklöver Fel betesblandning Lägg till vitklöver Fel betesblandning Betesblandning på betesvall, tex SW 952 Fel betesblandning, ogräs Betesblandning på betesvall, SW 952 Fel ensilageblandning Välj en fröblandning till 3 skördar För djup vallfrösådd Använd frölåda eller separat sådd Kalium ojämnt fördelat Lägg mer stallgödsel till äldre vall. Urin är ett likvärdigt alternativ till flytgödsel Kalium ojämnt fördelat Anpassa giva efter markkarta Kalium ojämnt fördelat Ge stallgödsel till flera skördar Kalium ojämnt fördelat Anpassa stallgödselgiva efter markklass Kalium ojämnt fördelat Markkartera Kalium ojämnt fördelat Markkartera Kaliumunderskott Anpassa stallgödselgiva efter markklass Kaliumunderskott (enl foderanalys) NPK till vall 4 Kaliumunderskott (enl foderanalys) Analysera stallgödsel. Öka kaliumtillförsel. Kaliumunderskott i återväxt (risk) Ge stallgödsel till flera skördar Kaliumunderskott i äldre vall Sprid flytgödsel till återväxt på äldre vall Kaliumunderskott i äldre vall ton flytgödsel till sk2 vall III Kaliumunderskott till äldre vall + flyt inför höstsäd Omfördela nötflyt från vallbrott till 2a sk vall III Klöver försvinner snabbt Gles insåningsgröda, rätt kem bekämpning, måttlig N-giva, vitklöver Kortvariga vallar dåligt utnyttjade Öka andel rajgräs, ha med rajsvingel eller hybridrajgräs Lusern som ny växt Ympa där lusern ej odlats på länge Låg Byt från SW 932 till SW 942 Låg, risk för Bryt vallarna efter 3-4 år Långliggande vall Timotejdominerad blandning Långliggande vall Korta liggtiden 5-6 år --> 3-4 år Långliggande vall Max 3 år för slåttervall Långvariga vallar Ta bort hybridrajgräset Mulljord Timotejdominerad blandning Ojämn kaliumfördelning till vall enl markkarta Ökan K-giva om låg K-klass enl markkarta. 9

10 Skador av 3e skörd (risk) Undvik skörd i mitten av okt till mitten av nov Skräppa Undvik hård betning, vallbrott ofta, ev. kemisk bekämpning Skräppa Minst 6 liter Roundup eller dubbelkörning av 3-4 liter. Svavelbrist (risk) Svavelgödsla till förstaskörd Svåretablerad foderlosta Skörda max 2 ggr första året Svårt med baljväxt på mulljord Pröva vitklöver eller alsikeklöver Torkkänsliga jordar Hundäxing och lusern-fröblandning Torkkänsliga jordar Prova rajsvingeln Hykor Vallanläggning dålig Sänk N-giva m 20 kg, sänk utsmängd till kg/ha vid insådd Vallanläggning dålig (risk) Prova insådd i spannmål till helsäd Vallanläggning dålig i havre (risk) Välj insådd i korn till helsäd i första hand Vallanläggning dålig i westerwoldiskt rajgräs Inget N till sista rajgrässkörden mindre risk för kvävning Vallanläggning dålig i westerwoldiskt rajgräs (risk) Inget N till sista rajgrässkörden mindre risk för kvävning. Vallanläggning dålig på lerjordar - tät insåningsgröda Vårvete, glesare gröda. Ska sås i tid! Vallanläggning dålig på torra jordar Så vall i renbestånd Vallanläggning dålig på torra jordar Så vall i renbestånd i augusti Vallanläggning dålig vid blandat frö (risk) Sänk uts.mängd och så separat med tex krosskillvält Vallanläggning med liggsäd (risk) Låg N-giva till insådd Vildsvin Kort vall utan kvickrot Ensilering Låg ts Höj ts Ensilering Sporer Höj ts Ensilering Sporer Använd tillsatsmedel Ensilering Sporer Bandsprid Ensilering Sporer Undvik spridning på hög gröda Fel energiberäkning Kryssa rätt baljv.halt om Ca >10 För mycket klöver - låg NDF Höj N-giva till 2a sk Gräs mindre smakligt, mer N- krävande Lägg till klöver Hög klöverandel i 3e sk Öka N-giva till 3e sk Kortare intervall mellan 1a och 2a och 2a och 3e sk (f.n. 5-6 resp Hög NDF 8 v) Högt kalium Omfördela gödsel till mulljord Högt kalium Mer N till 3e sk --> utspädd K. Fördela gödsel till olika skördar Högt kalium Fördela flytgödsel till sk 1 och 2, anpassa giva efter markkarta Högt kalium max 30 ton gödsel/år på yngre vall Högt kalium Avstånd mellan flytgivorna tex höst, 2a sk, vår 3e sk Högt kalium Sprid ej höst+vår på samma skifte Högt kalium Omfördela flytgödsel till andra grödor Högt kalium Magnesiummineralfoder Omfördela stallgödsel; vall till öppna grödor och mulljorda. Fördela till olika skördar. Mindre stallgödsel till yngre vall mer till Högt kalium äldre Högt kalium Ta bort en giva till vall 1, minska giva till vall 2-3 Högt kalium Avyttra gödsel Högt kalium, förebyggande max 30 ton gödsel/år på yngre vall Högt kalium, förebyggande Avstånd mellan flytgivorna tex höst, 2a sk, vår 3e sk 10

11 Omfördela stallgödsel; vall till öppna grödor, mindre givor till varje Högt kalium, förebyggande skörd Omfördela stallgödsel; vall till öppna grödor, mindre givor till varje Högt kalium, förebyggande skörd Anpassa giva efter markkarta, vallålder. Fördela till flera skördar. Högt kalium, förebyggande Avyttra gödsel. Högt kalium, förebyggande Anpassa stallgödselgiva efter markklass Anpassa giva efter markkarta, vallålder. Fördela till flera skördar. Högt kalium, förebyggande Byt nöt mot svingödsel eller avyttra. Högt protein Sänka N-giva möjligt Högt protein i 1a sk, låg i2a sk Öka N-giva till 2a sk minska till 1a Kan ej kompensera högt protein Skörda inte tidigare och riskera högt protein Låg energi 5 v mellan 1a och 2a sk, 6-8 mellan 2a och 3e Låg energi Ha med rajgräs i vallen Låg energi Skörda 1a sk tidigare Låg energi Skörda 1a sk tidigare, håll 6 v till 2a sk Låg energi Tidigare 1a sk Tidigare 1a sk, 6 veckor mellan 1a och 2a sk. Avst till 3e sk Låg energi mindre viktigt Låg energi (och protein) Andraskörd 6 veckor Låg energi (och protein) Börja slå äldre vallar Låg energi (och protein) Skörda tidigare (1a veckan i juni) Låg energi (risk) Prova engelskt rajgräs på bättre jord Låg energi (risk) Skörda gräsvall först, mer klöver skördas senare Låg energi (risk) Slå vallen på eftermiddagen Låg energi (risk) Slå vallen på eftermiddagen Låg energi (risk) Slå vallen på eftermiddagen Låg energi (risk), ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Låg energi (risk), ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Låg energi (risk), ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Låg energi + hög NDF + hög protein Tidigare skörd (1a v i juni), kortare skördeintervall (5-6 v om rajgräs, 6-7 om timotej+ängssvingel) + lägre N-giva Låg energi hög NDF Skörda någon dag tidigare Låg energi hög NDF' Skörda tidigare Låg energi i 2a sk (risk) Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Ta gärna prognosprov Låg energi i 2a sk (risk) Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Ta gärna prognosprov Låg energi i 2a skörd 5-6 v mellan 1a och 2a skörd Låg energi i 2a skörd Andraskörd 5-6 veckor efter 1a Låg energi i 2a skörd Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk Låg energi i 2a skörd Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Låg energi i 2a skörd Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Låg energi i 2a skörd Håll 6 veckor mellan 1a o 2a sk. Ta gärna prognosprov Låg energi i 2a skörd Max 6 veckor mellan 1a o 2a sk Låg energi i 2a skörd Mer rajgräs SW > SW 942 Låg energi i 2a skörd Mer rajgräs, tex Hykor Låg energi i 2a skörd Skörda gräsrika vallar före klöverrika Låg energi i 2a skörd Ta ev prognosprov till 2a sk, särskilt om rajsvingel Låg energi i 2a skörd Tidigare 2a sk, mer eng rajgräs Låg energi i 2a skörd Låg energi i återväxt max 6 v mellan 1a och 2a sk Låg energi i återväxt, dåligt Använd inte hundäxing 11

12 med personal till 2a sk Låg energi och protein Skörda tidigare Låg energi och protein Lokalisera flaskhalsar i maskinkedjan Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i bete Putsa rator Låg energi och protein i återväxter Ge alltid 1a sk till mjölkkorna Låg energi och protein i återväxter Ge alltid 1a sk till mjölkkorna Låg energi och protein i återväxter Ge alltid 1a sk till mjölkkorna Låg energi och protein, hög NDF Skörda tidigare Låg energi pga av sen skördeentreprenör Välj Sw sen eng rajgrässort tex Herbie,Leia eller Tivoli Låg energi, ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Låg energi, ensilering utan tillsats Slå vallen på eftermiddagen för mer socker Tidigare skörd (1a v i juni), kortare skördeintervall till återväxter Låg energi, låg protein (5-6 v) Låg energi, sen andraskörd i förh till personal Ta med eng rajgräs i vallen Låg energi, varmgång Minska förtorkningstiden Låg energi+ NDF i 2a skörd Mer rajgräs+mindre klöver i fröblandning, tex SSD Abermix Låg foderkvalitet Gå över till treskördesystem Låg NDF Ta bort vitklöver i 2årsiga vallar Låg proteinhalt Höj N-giva Låg proteinhalt Mer klöver i blandningen Låg proteinhalt Minska N-giva och gynna baljväxter Tidigare skörd, gynna klövern: måttlig N-giva, vitklöver, gles Låg proteinhalt insåningsgröda Låg proteinhalt Öka klöverandel och/eller öka N-giva Låg proteinhalt Öka klöverhalten i fröblandning upp till 30% Låg proteinhalt i 2a sk N-gödsla till 2a sk trots torka Låg stärkelse, svår ensilering Sluta med helsäd Låg urea Håll koll om mer protein behövs Långsam inläggning Frontmonterad slåtterkross + bogserad Långvariga vallar Lägg till vitklöver Låg energi och protein i 2a sk Håll kortare intervall mellan sk 1 och 2 Något hög NDF, risk för låg energi Byt från SW 932 till SW 942 med eng rajgräs Ojämn baljväxthalt Vit- + rödklöver för att jämna ut mellan år Ojämn kvalitet oacceptabelt i torn Minska klöverandel Ojämn kvalitet oacceptabelt i torn Minska klöverandel Ojämn kvalitet pga utdragen skörd Lej självgående hack för ökad kapacitet Ojämn kvalitet pga utdragen skörd Lägre N-giva ger senare skörd 12

13 Ojämn kvalitet pga utdragen skörd Ojämn kvalitet, risk för dålig smaklighet Ojämn proteinhalt mellan skördar Ojämn proteinhalt pga av minskande klöverhalt Förlängd skördeperiod med olika vallblandningar. Hundäxing>SW975>SW942>SW912>SW931. Blanda olika klöversorter Vit- + rödklöver för att jämna ut mellan skördar Öka N-giva till äldre vall med mindre klöver Välj eng rajgräs med mindre stråandel tex Prior, Gunne eller Baristra Osmakligt rajgrässstrå Osäker förändring av foderkvalitet Borra prover och följ utvecklingen Osäker kaliumgödsling Analysera gödseln Osäker kaliumgödsling Analysera stallgödsel. Osäker proteinhalt i 2a o 3e sk Analysera 2a o 3e sk Osäkert foderutbyte för ungdjur Analysera även 2a skörden Osäkert foderutbyte för ungdjur Analysera även 2a och 3e skörd Osäkra kvalitetsvärden Analysera vallfodret varje år Osäkra kvalitetsvärden Analysera vallfodret varje år Osäkra kvalitetsvärden Analysera vallfodret varje år Ammoniakavgång vid sommarspridning Sprid på våren Ammoniakförluster Undvik sprida flytgödsel till återväxt vid varmt och blåsigt väder Ammoniakförluster Undvik sprida flytgödsel vid varmt och blåsigt väder Ammoniakförluster Flytta urin från höst till vår Ammoniakförluster Lägg urin på vårvintern Ammoniakförluster Lägg stallgödseln på våren Ammoniakförluster Vårsprid mer Överväg myllningsaggregat, sänk i så fall N-giva med 27 kg per år Ammoniakförluster Ammoniakförluster Sprid vid bästa väder och på våren helst Ammoniakförluster av tjock gödsel Pumpa spolvatten till flytgödseln Fel fosfor/kaliumgödsling Anpassa svinflytgiva efter markkarta Fel fördelning av N till westerwoldiskt rajgräs Minska vårgiva och öka återväxtgiva Fel kvävefördelning Öka N-giva till 2a sk minska till 1a Fel kvävefördelning Sänk N-giva till 1a sk, höj till 1a sk Fel kvävefördelning Minska N till 1a sk öka till 2a sk För mycket klöver Höj N-giva i äldre vall Gödselöverskott på våren Gödsla direkt efter 3e skörden. Töm brunnen då. Gödselöverskott på våren Prioritera gödsel till vall istället för till vårsäd på hösten. Låg energi i 2a skörd mm Omfördela N från 1a till 2a sk N-förluster N-förluster vid hönsgödselspridning N-underskott i förh till N-underskott i förh till N-underskott i förh till Vårsprid flytgödsel där bärighet tillåter. Tidig spridning mot sporer. Blanda hönsgödsel och nötflyt Gödsla även till 2a skörd om nederbörden ger förutsättningar Höj N-giva Öka N-giva 13

14 N-underskott i förh till klöverhalt Öka N-giva till äldre vall, gödsla till 3e skörd N-översk till sk 1 o 2. Underskott till sk 3 Minska mineralgödsel till sk 1 o 2, ge till sk 3 N-överskott Sänk mineralgödselgivan om vallen får urin N-överskott Sänk mineralgödselgivan i förhållande till stallgödselgiva N-överskott Minska N-giva till 1a sk N-överskott där flytgödsel spridits Justera N-giva efter stallgödseltillskott N-överskott där flytgödsel spridits Justera N-giva efter stallgödseltillskott 20 ton höst + 20 ton vår = kg N N-överskott i föhållande till och baljväxthalt Minska N-giva med 50 kg N-överskott i föhållande till stallgödsel Minska N-giva med 20 kg där urin lagts. N-överskott i förh till avk i 1a sk, underskott i 2a sk Sänk N-giva till 1a sk med kg, höj giva till 2a sk N-överskott i förh till Minska N-giva med 20 kg N-överskott i förh till o baljväxthalt Sänk N-giva på klöver-gräsvall med 27 kg /år N-överskott i förh till o baljväxthalt Sänk N-giva med kg N-överskott i förh till o baljväxthalt Anpassa giva efrer vallålder Sänk N-giva m kg Minska N-giva med 15 kg/ha Sänk N-giva Sänk N-giva till 2a sk med 20 kg Anpassa N-giva efter spridningstid och mängd stallgödsel Minska N-giva 5-15 kg till 1a skörd Minska N-giva 15 kg eller mer till 1a skörd. Minska giva successivt. Minska i 1 årsvall med baljväxter först. Sänk N-giva med 5-10 kg till 1a sk och 5 kg till 2a sk Minska N-giva med 5-10 % Minska N-giva till 1a och 2a skörd Sänk N-giva Avyttra nötflyt i 1a sk Sänk N-giva till 1a sk baljväxthalt Anpassa N-giva efter önskad baljväxthalt baljväxthalt Sänk N-giva med ungefär lika många % som det finns baljväxt baljväxthalt Sänk N-giva till baljväxtvallar baljväxthalt Sänk N-giva ungefär lika många % som klöverhalten 14

15 baljväxthalt Notera klöver halt. Minska N-giva med ungefär lika många % som klöver. baljväxthalt Minska N-giva med ungefär lika många % som baljväxter baljväxthalt o önskad proteinhalt Minska N-giva 15 kg till 1a skörd N-överskott. Överskattad avk. Bortgödslad klöver. Minska N-giva till yngre vall Ojämn handelsgödselspridning och låg kapacitet Ny spridare Ojämnheter i vn-balans + fel N-giva i förh till Sänk N-giva till 1a sk och höj till 3e sk Osäker underlag för gödsling Notera skiftesvis eller del av gård varje år Osäker underlag för gödsling Notera skiftesvis varje år och anpassa gödslingen Osäker underlag för gödsling Notera skörd varje år Osäker N-tillförsel Analysera gödseln Osäker N-tillförsel Notera skiftesvis Osäker N-tillförsel Notera skörd varje år Osäker PK-gödsling Markkartera Osäkert K-innehåll Analysera gödseln några gånger PK-överskott Ta bort mineral-pk och ersätt med brunnen djupströgödsel och kalisalt PK-överskott Avyttra gödsel P-överskott Byt till NK från NPK Underskott i vn-balans + fel N-giva i förh till Öka N-giva på bättre skiften Utlakningsrisk på hösten Minska stallgödselgiva på hösten eftersom det ändå körs på våren också Överskott i vn-balans Sänk N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva till 1a sk Överskott i vn-balans Sänk N-giva till 1a sk Överskott i vn-balans Omfördela från 1a till 3e skörd Överskott i vn-balans Sänk N-giva till yngre vall Överskott i vn-balans Sänk N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva något Överskott i vn-balans Minska N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva Överskott i vn-balans Sänk N-giva Konservering Dåligt resultat av baktpreparat Använd baktprep med konserveringsmedel Konservering Fågelskador på balar Omedelbar hemkörning efter plastning Konservering För låg Promyrdos Höj Promyrdos till 3 liter/ton grönmassa Konservering Förluster vid silokanter Hängande plast, grönmassa läggs så vatten kan rinna ut Grönmassa läggs så vatten kan rinna ut. Noggrann packning och Konservering Förluster vid silokanter täckning vid kant Konservering Förluster vid silokanter Pröva hängande plast Konservering Hög spannmålsstubb Putsa stubben Konservering Limpa svårpackad om hög ts Låg ts + mycket syra Längre torktid än 1 dygn, eller tunnare sträng. Använd Konservering Låg ts ensileringsmedel. Konservering Ogynnsamma Promyr över 30% ts och Myrsyra under 30% ts hellre än melass 15

16 ensileringsförhållanden Ogynnsamma Konservering ensileringsförhållanden Myrsyra bör finnas hemma när ts-halten < 30% Konservering Osäker hygienisk kvalitet Analysera tex Amm-N-tal och ph Undvik vårspridning, spridning på uppvuxen vall, anv ens.medel, Konservering Sporer undvik strängvändning, sprid direkt efter 1a sk Använd Kofasil vid svåra förhållanden: Gödsel, mkt klöver, låg ts, Konservering Sporer sen skörd Konservering Sporer och varmgång Byt till Promyr från Silage 2000 Rätt dos ensileringsmedel. Ev inget i botten och full dos längst Konservering Sporer och varmgång upp Konservering Sporrisk, platsbrist Höj ts Konservering Svårtorkat hö Timotej+ängssvingel till hö Konservering Varmgång Lägre ts Konservering Varmgång Undvik ts-halt >30% så packas ensilaget bättre Konservering Varmgång i limpor Lägg öppningen åt norr Använd Promyr, lägg oförtorkat lager överst, använd Konservering Varmgång i torn bakteriepreparat, uttag >35 cm/vecka Konservering Vildsvin Crossboardvälta högar Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren där jorden tillåter det Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen på våren där jorden tillåter det Vallbrott Utlakning vid vallbrott Bryt vallen sent på hösten istället för tidigt Vallbrott Utlakning vid vallbrott Lägg inte flytgödsel vid vallbrottet Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstkorn hellre än vete efter vallbrott, eller bryt vallen sent på hösten eller våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstraps efter vallbrott, eller bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstraps efter vallbrott, eller bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstraps efter vallbrott, eller bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla höstraps efter vallbrott, eller bryt vallen sent på hösten Vallbrott Utlakning vid vallbrott Odla raps efter tidiga vallbrott Vallbrott Utlakning vid vallbrott Spruta och bryt vallen på våren Vallbrott Utlakning vid vallbrott Undvik stallgödsel på vallbrott. Välj höstraps före höstvete Vallbrott Utlakning vid vallbrott Vårplöj eller sen höstplöjning 16

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar

Gödslingsstrategier till vall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar Gödslingsstrategier till vall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Vallgödsling Kalium Kväve Svavel Koll på kalium Markkartering. Avkastning. Vallålder.

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret? Krav på energi och protein eller mängd foder.

Läs mer

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan

Läs mer

15A - Grovfoderodling

15A - Grovfoderodling Besöksdatum: SAMnr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A - Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder 1-2 kg extra rödklöver i vallfröblandning för att höja klöverandel i vall.

Läs mer

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda

Vad ska göras? Arbetsgång Material att använda Sida 1(6) Kokbok till grovfoderodling, modul 15A Krav: Modulen bör ha föregåtts av utfodringsrådgivning, 41A eller 41B. Mål för modulen: En effektiv grovfoderproduktion med små förluster som bidrar till

Läs mer

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar

Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Sida 1(6) Vallblandningsstrategi lathund för vallblandningar Framtagen av Linda af Geijersstam 2017-10-19 och redigerad av Torbjörn Henningsson Förutsättningar att utgå från Vilka djur ska äta fodret?

Läs mer

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20

Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når vi önskad vallkvalitet Säkra kort i vallen Vallens liggtid Sv Wide 2 13/01/20 Vallar för Dina förutsättningar. Gård & Djurhälsa Nötseminarier 2018 Per-Anders Andersson, Lantmännens Odlingsrådgivning Sv Wide Vallar för dina förutsättningar Vallar för breddat skördefönster Hur når

Läs mer

Lantmannens valltävling

Lantmannens valltävling Lantmannens valltävling li 2004-2007 Mål för deltagarna ( de tävlande) : Ge diskussionsunderlag för olika sätt att odla vall och värdet därav. Två deltävlingar Upplägg Treårig vall insådd i spannmål till

Läs mer

Tolkning av mjölkgård

Tolkning av mjölkgård Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr:

15A Grovfoderodling. Sammanfattning och förslag till åtgärder. Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: Besöksdatum: SAM-nr: Besöksdatum: SAM-nr: Lantbrukarens namn: Adress: Postnr Postort: 15A Grovfoderodling Sammanfattning och förslag till åtgärder Tre bra åtgärder ur miljösynpunkt på gården är att all mark är vintergrön,

Läs mer

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.

Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. 3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) Förslag på förändringar och åtgärder Låt inte vallarna ligga mer än tre år Öka utsädesmängden för

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster Vallfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005-2006 har ett försök (L6-456 F36065/66 ) i vall I-II på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent

Läs mer

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall

Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande

Läs mer

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Kvävebalanser på mjölkgårdar Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under 2005 har ett försök (L6-456 F36065) i vall I på Rådde försöksgård belyst möjligheterna att genom val av en tidig

Läs mer

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram

En ökad utsädesmängd, med tre kilogram OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre

Läs mer

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande

VALL. Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande VALL Odlingssystem för grovfoderproduktion med förbättrad avkastning, produktionsekonomi och växtnäringsutnyttjande Maria Stenberg, Avdelningen för precisionsodling, SLU, Skara, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg,

Läs mer

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster fröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling

Läs mer

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara VALL Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland

Vallblandningar för breddat skördefönster, Värmland blandningar för breddat skördefönster, Värmland Ingemar Gruvaeus Hushållningssällskapet, Skara Ragnar timotej ger en klart lägre andel gräs i blandning med klöver än Grindstad. Ragnar har lägre skörd,

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM - Förändringar i artsammansättningen av Magnus Halling, Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala och Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB, Kalmar Sammanfattning

Läs mer

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:

Läs mer

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ensileringsstudie vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar med bra näringskvalité

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM. av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att hitta vallfröblandningar

Läs mer

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län.

Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. Botanisk sammansättning i slåttervall- en undersökning på gårdsnivå av olika sådda marknadsfröblandningar i Sjuhärad och Jönköpings län. En LRF-finansierad Kraftsamlingsundersökning på gårdsnivå av fyra

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala På 4 försöksplatser under totalt 12 försöksår inom Animaliebältet och

Läs mer

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall

Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ensileringsstudie i grönmassa vid olika mängd förna beroende på skördesystem i vall Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Delrapport i Ulricehamnsprojektet Sammanfattning Att skörda två vallskördar

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället

Läs mer

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet Helsäd i mjölk och köttproduktion Johanna Wallsten, Norrländsk jordbruksvetenskap, SLU johanna.wallsten@njv.slu.se 090-786 87 53 1 Innehåll Skörd och konservering av helsäd Fodervärde - kemisk sammansättning

Läs mer

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016

VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 Syfte och mål Syfte: Att du ska få kunskap om vad du kan göra i VERA Att du ska kunna hantera dina kunder och deras alternativ Att du ska lära

Läs mer

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern Olika möjligheter Helsädesensilage (vete-korn-havre) Ensilage av ärt, åkerböna,

Läs mer

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning

VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att

Läs mer

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg

Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Engelskt rajgräs Tål flera skördar per år. Tål betning och tramp väl. Högt sockerinnehåll, smakligt, energirik, lättensilerad. Känslig för snömögel. Bäst vinterhärdighet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk

Läs mer

Vallfröblandning för breddat skördefönster

Vallfröblandning för breddat skördefönster allfröblandning för breddat skördefönster Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I en pågående försöksserie R6/L6-4562 undersöks möjligheten att förlänga skördefönstret vid första vallskörden genom

Läs mer

Samodling av majs och åkerböna

Samodling av majs och åkerböna Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar

Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Bibliografiska uppgifter för Vallfröblandningar i intenisva skördesystem - marknadsblandningar Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap,

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Ekologisk produktion på Rådde gård förändring av jordanalysvärden Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde

Ekologisk produktion på Rådde gård förändring av jordanalysvärden Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde Ekologisk produktion på Rådde gård 1997-08 förändring av jordanalysvärden Februari 09 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks-

Läs mer

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Skördesystem i vall Delrapport för två vallår. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Skördesystem i vall Delrapport för två vallår Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Att skörda timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år

Läs mer

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR

Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR Vall och grovfoder VALLFRÖBLANDNINGAR I INTENSIVA SKÖRDESYSTEM-MARKNADSBLANDNINGAR av Per-Anders Andersson, HS Jönköping och Magnus Halling, SLU Uppsala Målsättningen med försöksserien har varit att prova

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras?

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs

Läs mer

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014

VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 VALLFRÖBLANDNINGAR, KASTELLEGÅRDEN 2014 Vi är flexibla och erbjuder förutom våra standardblandningar nedan också gärna fröblandningar efter dina önskemål! Konventionella vallfröblandningar för HÖ, HÖSILAGE

Läs mer

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Erfarenheter av 2 års integrerad odling på Logården Brunnby 211-1-18 Björn Roland Hushållningssällskapet Skaraborg Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem Projektet startade 1991,

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?

Läs mer

Egenskaper för gräs, klöver och lusern

Egenskaper för gräs, klöver och lusern Egenskaper för gräs, klöver och lusern Långsam etablering. Kräver högt ph och väldränerad jord. Tål många skördar per år. Uthållig. Torktålig. Mer fiberrik jämfört med klöver. Minst 20% i blandningar.

Läs mer

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden?

Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Helsäd jämfört med majsensilage och helsäd med och utan baljväxter - Vad avgör valet för den svenske bonden? Elisabet Nadeau Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård

Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ekologisk åkermarksbete med nya gräsarter demonstrationsprojekt på Rådde gård Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Sammanfattning Vallfröblandningar med 45 % rörsvingel Swaj eller rörsvingelhybrid Hykor har

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Uddevallakonferensen 2015

Uddevallakonferensen 2015 Uddevallakonferensen 2015 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi,

Läs mer

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ

Vallinsåddens utveckling vid olika helsädesalternativ insåddens utveckling vid olika helsädesalternativ Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under åren 2005-2008 genomfördes en försöksserie, L7-7001 omfattande tre försök som belyste hur olika så och

Läs mer

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2 DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan

Läs mer

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B

Rådgivningsföretagets logga. Lantbrukarens namn Adress Telefonnr. Uppföljning 1B Rådgivningsföretagets logga SAMnr Lantbrukarens namn Adress Telefonnr Besöksdatum Uppföljning 1B Sammanfattning Gården är på 140 ha med ren växtodling. Grödorna som odlas är potatis, råg, maltkorn, höstvete,

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling Odlarträff 4.10 och 5.10 Peter Fritzén/ ProAgria Finska Hushållningssällskapet Bakgrund Blålusernen som hör till världens mest

Läs mer

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2

Växjö möte 2014. Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 Växjö möte 14 Vallfröblandningar för breddat skördefönster (R6/L6 4562) N. Nilsdotter Linde 1, M. Halling 1 och J. Jansson 2 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Inst. för växtproduktionsekologi, Uppsala 2

Läs mer

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård. Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Markpackning och körskador på vall av större flytgödseltunnor demonstrationsprojekt på Rådde Gård Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Demonstrationsprojektet på Rådde gård har visat på små skillnader

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling

Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling Framtaget av Linda af Geijersstam HS i samarbete med Greppa Näringen Uppdaterad 2019 Grovfoderkvalitet Önskemål för en foderstat till mjölkko Om endast vallfoder Minst

Läs mer

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne

Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter Pauliina Jonsson, Växa Sverige Mellangrödor i ekologisk produktion Växtodlingsgårdar Grönsaksodlingar och växthus/tunnlar Under omläggning

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor

Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Protein från vallen hur gör man? Vallen är den främsta proteinkällan för mjölkkor Vilken vallfröblandning ska vi använda? Ska vi öka baljväxtandelen eller ska vi öka kvävegödslingen för att höja proteinhalten

Läs mer

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete

Läs mer

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor

Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Fröblandningar med rörsvingel och Hykor Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Genom att byta ut ängssvingeln mot rörsvingel eller Hykor (en hybrid mellan rörsvingel och italienskt rajgräs) har avkastningen

Läs mer

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria

Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Vallskördeprognos för de nya vallväxterna käringtand och cikoria Inledning Hur skiljer sig kvalitetsegenskaperna åt mellan käringtand, cikoria och våra vanliga klöverarter? Hur fungerar dagens vallskördeprognoser

Läs mer

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8 Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)

Läs mer

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde Rådde gård ligger i Länghem, Tranemo kommun och är Hushållningssällskapet Sjuhärads försöksoch demonstrationsgård. Där har man dokumenterat resultaten från

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311

Försökseriens syfte är att undersöka. Kvävegödsling och strategi i vall. Tabell 1. Plats, region, mull och jordart, L3-2311 OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ANNE-MAJ GUSTAVSSON, Sveriges lantbruksuniversitet VALL OCH GROVFODER Kvävegödsling och strategi i vall Delredovisning av försöksserien Kvävegödsling och strategi

Läs mer

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på

Läs mer

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka

Läs mer

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Kväveupptag (kg N/ha) Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Östergötlands, Södermanlands och Örebro län, vecka 22 216: Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering Det är bra fart

Läs mer

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling

Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling Bra att tänka på vid gödsling i ekologisk växtodling När man planerar sin gödsling är det viktigt att tänka på vad som är viktigast för gårdens produktion. Är det en djurgård så är stallgödselhantering

Läs mer

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis Helleberga Fältnummer/namn 5 Jordart Mellan-styv lera Datum för inventering 2009-08-05 2010-07-22 Gröda Höstvete Speltvete Sort Stava Oberkulmer Rotkorn Förfrukt Höstraps

Läs mer

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver Klas Eriksson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg Bakgrund Försöksserierna avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Redovisning av demonstrationsodling Optimal kvävegödsling till blandvallar Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Redovisning av demonstrationsodling Optimal kvävegödsling till blandvallar Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Redovsnng av demonstratonsodlng Optmal kvävegödslng tll blandvallar Jan Jansson Hushållnngssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att vsa på effekten av tllfört N tll blandvallar med avseende på klöverandel,

Läs mer

Vad har vi åstadkommit? Linköping

Vad har vi åstadkommit? Linköping Vad har vi åstadkommit? Linköping 171108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust

Läs mer