Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet. för

Transkript

1 En andra chans KLOK VÅRD Klokare vård för dagens och morgondagens patienter. Han använder sin profession och medmänsklighet för att ge förnedrade och skändade kvinnor i Kongo-Kinshasa hopp. Det är kvinnornas mod som får mig att orka jobba vidare, säger den pris belönade doktorn Denis Mukwege. Sid 4 r r p å gå ve m b e a n p å o n 7 2 mm 5 Den 2 ska rik sstä. Den in an s ic s d ä e m M holms v Svenska k c o t S e ra s a t. arrang esällskape a k Lä r för patientens bästa Det får aldrig bli så att det är de mest högljudda som får den bästa vården, medan svaga grupper riskerar att nedprioriteras. Läs intervjun med Läkaresällskapets nya ordförande 4 Margareta Troein Töllborn. Ninas resa Demokratifråga Team mot cancer Hon vaknade en morgon och bara visste att hon skulle bli läkare, Nina Einhorn. Hennes dotter Lena berättar historien om den dramatiska resan som slutade på Radium hemmet. Man skulle kunna för vänta sig att det är lätt att surfa sig fram till information om sin egen hälso- och sjuk historia. Men så är det inte. Än. Ska postnumret eller en läkare avgöra vilken vårdkvalitet man får? Nej, tack, tycker Christina Lundquist. Hennes läkare, Gunnar Wagenius, arbetar i team Distribueras med Dagens Nyheter Frågor om innehållet besvaras av SLS vd Mats Bauer, Huden ger svar Huden är kanske vårt största immunologiska organ. Vissa systemsjukdomar kan visa sig i huden, säger professor Mona Ståhle. 13

2 Intelligent kommunikation sedan Intelligent kommunikation sedan Intelligent kommunikation sedan Foto: Klas Sjöberg Möten för klokare vård Jag har en önskan om att vi under årets Medicinska riksstämma lyckas skapa en känsla av att samlas kring en lägereld. En lyckad lägereld präglas av att man sitter nära varandra och det berättas goda historier medan mörkret utanför tränger på. Välkommen! Till Riksstämman är det många specialister från olika professioner som samlas. Människor som med sina specialiteter sitter på upptäckter, insikter och erfarenheter. De bär på berättelser som deras vänner runt lägerelden vill och behöver höra, och ta med sig i en vardag som många gånger är utmanande. Vad det handlar om är hur vi genom att dela berättelserna med varandra kan leda vården så att patienterna får det bättre. Riksstämman har förstås alltid handlat om hur vi som läkare kan bli bättre på att möta sjuka människor med vår kunskap och erfarenhet. Men ibland har vi inom vården svårt att sluta gapet mellan det vi vet och det vi gör. Genom att lyssna på varandra kan vi förhoppningsvis vidga perspektiven. När en människa insjuknar blir hon sällan hjälpt av vad enbart en medicinsk specialitet kan åstadkomma. Vården är genomgående multidisciplinär och multiprofessionell. Därför är det inte bara läkare som pratar och lyssnar till varandra när vi samlas för Riksstämman. Vi bjuder in andra professioner från flera kunskapsområden. Vi tar in erfarenheter från andra länder och kontinenter. Det skapar perspektiv och ger anledning till reflektion om vilka vi är, vilka vi vill vara och vilka vi blir i det som berättas av oss och om oss. Vi hoppas på många bra möten, många bra samtal och många bra berättel ser kring läger elden som kan ge patienter en klokare vård. Nils Conradi Generalsekreterare Medicinska riksstämman F I dag, den 25 november, inleds Medicinska riksstämman i Stockholm. Den arrangeras av Svenska Läkaresällskapet, läkarnas vetenskapliga organisation. Jag har haft den stora förmånen att få vara Svenska Läkaresällskapets ordförande i två år och tillfälle att lotsa sällskapet genom 200-årsfirandet. 200 år av traditioner ställer stora krav och förhoppningar, inte minst på framtiden. Att vara en av världens äldsta läkarsällskap, med uppgift att försöka påverka och förbättra sjukvården, är en unikt viktig uppgift. För att åstadkomma en bättre hälsa för befolkningen och ett bättre omhändertagande av våra patienter tror vi att forskning, utbildning, kvalitet och etik i vården är givna framgångsfaktorer. Vi ser också hur professionens ställning i den nuvarande debatten om kunskapsstyrd vård åter stärks efter en tid av allt för mycket ekonomistyrning. Att då ha 66 sektioner, 9 lokala läkarsällskap och nu 17 associerade föreningar som tillsammans arbetar för en bättre sjukvård, känns oerhört tryggt. Ju högre specialisering vi får av läkarprofessionen, desto större behov finns det av en sammanhållande paraplyorganisation som har överblicken. Det är därför jag önskar att fler av Sveriges läkare skulle se nyttan av att vara medlem i vår opolitiska, oberoende organisation som samlar och sammanfattar professionens åsikter i många viktiga frågor. Min förhoppning för framtiden är att ännu fler av landets läkare skall känna behovet, nyttan och glädjen av att vara medlemmar i Svenska Läkaresällskapet. Vänliga hälsningar Svenska Läkaresällskapet Peter Aspelin Ordförande, Svenska Läkaresällskapet Är en fackligt och politiskt obunden organisation som främjar vetenskap, utbildning och kvalitet inom hälso- och sjukvård. Är indelad i 66 vetenskapliga sektioner/specialiteter. Har omkring medlemmar, drygt hälften av landets aktiva läkare. Är en av Europas äldsta läkarorganisationer, grundad Arrangerar bland annat den årliga Medicinska riksstämman, Berzeliussymposier och Läkardagarna i Örebro. Medicinska riksstämman på Stockholmsmässan i Älvsjö riktar sig främst till yrkesverksamma inom sjukvården. Kongressavgifter: onsdag och torsdag kr/dag, fredag kr, alla tre dagarna kr. Fri entré för medicin studenter. Läs mer på: En annonsbilaga från Vd Mats Bauer svarar på frågor om innehållet, , mats.bauer@sls.se Intelligent kommunikation sedan InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press. Projektledare: Mikael Ring Texter: Ulrica Segersten Grafisk form: Joakim Bjelkås Repro: InPress Tryck: DNEX För information om InPress-bilagor, kontakta Mikael Ring, , mikael.ring@inpress.com. 2 Klok vård Intelligent kommunikation sedan Intelligent kommunikation sedan Intelligent kommunikation sedan 1984.

3 Pris för forskning om ledgångsreumatism Professor Lars Klareskog får 2010 års Söderbergska Pris i medicin på en miljon kronor för sin banbrytande forskning om sjukdomen reumatoid artrit. Sedan mitten av 80-talet har jag och min forskningsgrupp arbetat med att förstå varför och på vilket sätt immunsystemet går till angrepp mot den egna kroppen och de egna lederna, vilket sker vid ledgångsreumatism, reumatoid artrit. Om man vet varför, kan man på bättre sätt förebygga sjukdomen, och om vi vet på vilket sätt, kan vi sätta in effektivare läke medel, säger pristagaren Lars Klareskog, professor vid Karolinska Institutet och reumatologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. I Sverige beräknas det finnas omkring personer som lider av reumatoid artrit, RA. Obehandlad kan sjukdomen bli smärtsam och svårt handikappande för den som drabbas. När Lars Klareskog började intressera sig för sjukdomens uppkomstmekanismer bedrev han grundforskning inom immunologi. Den reumatologiska forskningen i Sverige var då mycket begränsad, men genom att kombinera den basala immunologin med kliniska studier, har Lars Klareskog och hans kollegor bidragit till att Sverige i dag är ett av de länder som leder utvecklingen inom området. RA uppkommer som en samverkan mellan gener, omgivningsfaktorer och livsstil. Hur det hänger ihop har hittills varit ganska okänt. Vår forskningsgrupps bidrag har framför allt varit att koppla den epidemiologiska forskningen om livsstil och omgivning med molekylär forskning, och på det sättet få fram helt ny kunskap om uppkomstmekanismerna bakom RA. Detta har varit möjligt bland annat genom att skapa databaser, där man dels har haft tillgång till blodprover, dels frågat patienterna om deras livsstil och omgivningsfaktorer. Genom att studera och analysera dessa har man kunnat kartlägga riskfaktorer, förstå molekylära mekanismer i sjukdomsförloppet och därigenom fått förutsättningar att utveckla bättre, mer riktade terapier. En viktig upptäckt har varit att vissa gener, så kallade transplantationsgener, samverkar med rökningen och ger upphov till distinkta immunreaktioner. Har man den genetiska belastningen och röker, har man upp till 20 gånger större risk att få RA än om man inte hade rökt. Det här är ett mycket starkt skäl till att ägna mer tid och energi åt preventiv information och rökavvänjning. Det har under de senaste tio åren kommit en lång rad terapier som kan bromsa och lindra RA effektivt. Lars Klareskog och hans forskningsgrupp har medverkat i utvecklingen och uppföljningen av flera av dessa terapier. Den nya kunskapen om specifika immunreaktioner som styrs av transplantationsgener leder förhoppningsvis också till nya generationer av terapier som faktiskt permanent kan bota sjukdomen. Jag kan inte bedöma när det kan ske, men principen finns redan där. Söderbergska priset Det Söderbergska priset på en miljon kronor delas ut av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser; vartannat år för forskning inom medicin genom Svenska Läkare sällskapet och vartannat år inom ekonomi eller rättsvetenskap genom Kungl. Vetenskapsakademien. De avslöjar hemligheterna bakom välfärds sjukdomarna Hur påverkar tarmens bakterieflora utvecklingen av allergier, autoimmuna sjukdomar och typ 1-diabetes? Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, har i sin forskning kunnat visa att redan de första veckorna av våra liv är avgörande för risken att råka ut för olika typer av välfärdssjukdomar såsom allergier. Vi ser i dag en hel grupp sjukdomar, som knappt fanns för 200 år sedan, plötsligt explodera hos ungdomar, säger Agnes Wold. Och då inställer sig förstås frågan varför blir vi allt sjukare när vi samtidigt får det allt bättre? Agnes Wold, som både är immunolog och mikrobiolog, har sysselsatt sig med den frågan i snart 30 år. Resultatet av forskningen, att immunförsvaret måste aktiveras redan när vi är spädbarn genom att utsättas för olika bakterier via tarmsystemet, möttes till en början med stor skepsis. Men i dag har vi tillräckligt med forskningsdata som visar att barn som tidigt utsätts för många och tuffa bakteriestammar sällan får allergi helt enkelt eftersom deras immunförsvar aktiverats för att bekämpa den här typen av reaktioner. Tack vare ett stort forskningsanslag från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser kan Agnes Wold och hennes forskarlag fortsätta sin banbrytande forskning. Anslaget är ett viktigt erkännande, men innebär också att vi på ett helt annat sätt än tidigare kan gå på djupet för att kartlägga mekanismerna som redan under livets två första månader avgör om vi ska drabbas av allergier och kanske andra välfärdssjukdomar, som typ 1-diabetes. Fettvävnadens biologi Tack vare en dona tions professur, finansierad av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, kan Sven Enerbäck, professor i medicinsk genetik vid Sahlgrenska akademin, forska på heltid under fem år kring hur fettvävnader utvecklas. Forskningen är både kliniskt och grundvetenskapligt intressant. Sven Enerbäcks forskningsgrupp tittar speciellt på ett så kallat forkhead-protein som har stor betydelse för hur fettvävnaden utvecklas och fungerar. Nyligen har Sven Enerbäck och hans kollegor visat att så kallat brunt fett även finns hos vuxna människor, något som man tidigare trodde bara fanns hos nyfödda. Vi hoppas att den bruna fettvävnadens unika egenskap att på ett säkert sätt omvandla överskottsenergi till värme kan komma att ingå i framtida terapier riktade mot fetma och insulinresistens, säger Sven Enerbäck. Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser bildades 1960 och har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena skall komma ifråga. KLOK VÅRD 3

4 Om man läser löpsedlarna kan man tro att man får cancer av att klia sig på örat. Vad man egentligen spelar på är allas vår ångest inför lidande och död. Alla tycks ha rätt att tycka om medicinskt svåra frågor. I det finns det risk för ett kunskapsförakt. Camilla Jakobsson och Maria Albinsson på Adeccos Läkarbemanning arbetar för hög kvalitet och goda relationer mellan kunder, konsulter och Adecco. Jobbar för l å n gva r i g a relationer Det ska vara rätt person på rätt plats för konsultens, kundens och inte minst patientens skull. Så resonerar bemanningsföretaget Adecco när de placerar sina läkare på mottagningar och sjukhus över hela landet. Och om Adecco får bestämma, skapas långvariga kundrelationer som kan leda till ytterligare förbättringar i kundens verksamhet. Inte li Vi ställer höga krav på våra konsulter, där den sociala kompetensen värderas lika högt som den medicinska. Maria Albinsson, kontorschef Adecco anlitas i dag av offentliga och privata vårdgivare över hela landet. Även om de inte möter alla kunder personligen, för man noggranna dialoger för att ta reda på så mycket som möjligt om arbetsplatsen. Hur ser patientunderlaget ut? Hur stort är upptagningsområdet? Hur ser arbetsplatsen ut? Alla dessa frågor är viktiga för att vi ska vara säkra på att vi skickar rätt läkare. Vi vill också veta om verksamheten haltar på något annat sätt. Kanske behöver kunden även hjälp med andra delar, säger Maria Albinsson, kontorschef för läkarbemanning. Affärsområdet Medical & Science är ett av de större inom Adecco och det har också en stor växtkraft framåt. Verksamheten är bred. Deras läkare och sjuksköterskor finns inom samtliga specialiteter. Uppdragens omfattning skiljer sig åt, men vad som är gemensamt för alla är att Adecco blir ett komplement där sjukvården inte räcker till. Vi ställer höga krav på våra konsulter, där den sociala kompetensen värderas lika högt som den medicinska. Dessutom är vi oerhört måna om att skicka ut våra läkare till bra arbetsplatser. Vi jobbar hårt för att det ska vara samma doktorer som kommer tillbaka vecka efter vecka. Det handlar inte minst om patientsäkerhet, säger Maria Albinsson. Adecco Medical & Science För dig som konsult Som anställd på Adecco får du, under kortare och längre perioder, växla mellan olika uppdrag och arbetsplatser. Du kan skapa dig ett värdefullt kontaktnät och få inblick i flera kliniker och mottagningars olika arbetssätt. För dig som kund Adecco arbetar med hög leveranssäkerhet och kvalitet, och har frekvent närvaro med uppföljning hos sina kunder. Målet är att hitta kundanpassade lösningar oavsett om det handlar om temporär eller kontinuerlig bemanning, eller rekryteringsstöd till fasta tjänster. Vid sidan av läkare och sjuksköterskor bemannar Adecco även inom följande yrken: biomedicinska analytiker, kliniska prövningsledare, läkemedelskonsulenter/ produktspecialister, produktchefer, läkarsekreterare, undersköterskor och vårdbiträden, socionomer och psykologer. Adeccos kunder inom vårdbemanning är privata och offentliga vårdgivare i hela Sverige. bra be vtext Ulrica Segersten Foto T. Busch-Christensen ilken betydelse har det att läkare och forskare från hela landet möts i tre dagar för föreläsningar och symposier under temat Ökad kunskap och klokare vård för patientens bästa? Många vetenskapliga upptäckter inom medicin görs kontinuerligt. Riksstämman är ett fantastiskt tillfälle att lära nytt och diskutera erfarenheter, för att forskningsresultaten så småningom ska komma in i den kliniska vardagen för läkare och sjuksköterskor, till dem som möter patienterna, säger Margareta Troein Töllborn, blivande ordförande i Svenska Läkaresällskapet (SLS). I bra möten mellan forskare och läkare från olika specialiteter skapas kunskap om hur nya rön kan översättas till bot, hjälp och ökad livskvalitet för patienterna. Margareta Troein Töllborn har under sina år som allmänläkare sett hur samhällsförändringarna påverkat förhållandet mellan patienter och läkare. Hela västvärlden kräver delaktighet. Doktorn kan bli ifrågasatt på ett annat sätt i dag. Som patient kan man lättare skaffa sig en second opinion. Vi har större kulturella och språkliga olikheter som vi måste respektera. Som läkare kan jag naturligtvis välja om jag ser detta som en tillgång eller nackdel, säger Margareta, som i sin yrkesvardag själv möter patienter i mångkulturella Malmö. Det kräver en stor förståelse av läkaren. Inte att jag behandlar alla lika, utan att alla blir lika väl behandlade. Att behoven får styra bemötandet. Vi måste ha respekt för patienten som en individ med sin egen historia. Det är ett svårt och stort uppdrag. 4 Klok vård

5 Barnets hjärna I år delades det Söderbergska journalistpriset för en framstående vetenskapsjournalistisk insats ut till Anna Larsson på Dagens Eko. Med anledning av detta arrangerade Söderbergs Stiftelser och Svenska Läkaresällskapet ett uppskattat halvdagsseminarium om barnets hjärna. Här är några uttalanden i urval från föredragshållarna. Pedagogiken behöver vetenskapen Hjärnans verktygslåda måste fyllas i tid. Det lönar sig att göra rätt från början, inte minst i skolan. Om dyslexi upptäcks i tid kan 80 procent uppnå normal nivå. Martin Ingvar, KI ur föreläsningen Att skola en hjärna. Foto: Stefan Zimmerman ka men lika handling De frågor som är speciellt viktiga under årets Medicinska riksstämma är, enligt Margareta, att fler unga läkare borde se Riksstämman som en värdefull mötesplats. Att de upptäcker nyttan av att inte smalna in på det specialiserade, utan att det är betydelsefullt att ha de större perspektiven. De etiska frågorna har alltid haft speciellt fokus för Svenska Läkaresällskapet. Enligt Margareta handlar en av de stora frågorna av förklarliga skäl om vård i livets slutskede. Har läkare till exempel blivit allt för försiktiga att använda smärtstillande och lugnande medel när människor på dödsbädden har smärtor och oro? Vi måste också våga prata om hur vi behandlar papperslösa flyktingar och apatiska barn, och fortsätta med den eviga frågan om prioritering; vad väljer vi att göra medicinskt för olika patientgrupper när vi kan göra mer än någonsin för att hjälpa, men har begränsade resurser? Det får aldrig blir de mest högljudda som får bäst vård, medan svaga grupper nedprioriteras. Vad händer då när vårdcentralerna enligt vårdvalsbestämmelserna i en del områden får en stor del av sin ersättning per läkarbesök? Jag frågar mig om det är tillgänglighet eller bra vård som är det viktiga när man pratar Vårdval? Den stora ödesfrågan för forskning inom sjukvården är ändå infektions sjukdomar. Hur vi klarar av att möta infektioner och antibiotika resistenta bakterier är vår stora utmaning. Läkaryrket har gett mig många berättelser om vad det innebär att vara människa. En utmaning på ett helt annat plan, är hur stora medicinska frågor kommit att bli löpsedelsstoff. Vi möts av stora rubriker om den ena sjukdomen värre än den andra. Om man läser löpsedlarna kan man tro att man får cancer av att klia sig på örat. Vad man egentligen spelar på är allas vår ångest inför lidande och död. Det nya är att det har blivit en aggressivitet i sökandet efter oneliners. Alla tycks ha rätt att tycka om medicinskt svåra frågor. Man frågar folk på gatan vad de tycker om vaccination mot svininfluensan. I det finns det risk för ett kunskapsförakt. Det är olyckligt. Och möjligtvis farligt. Det ligger inte i medicinens och forskningens natur att leverera enkla rubriker. Pressen kan lida av okänd sjukdom Vad har dina 35 år som läkare gett dig? Jag har fått så många berättelser om hur livet kan levas och vad det innebär att vara människa. Som mötet med en kvinna från ett krigshärjat land som bor i ett socialt oroligt område. Hon söker upp doktorn med värk, oro och depression och vill ha hjälp. Egentligen är den viktigaste hjälp hon vill ha att få en lägenhet i ett lugnt område där sönerna kan lära sig svenska, gå i skolan och låta bli att kasta sten på polisen. I det mötet hade jag inga verktyg. F Margareta Troein Töllborn Docent i allmänmedicin, universitetslektor vid Lunds universitet/malmö. Ålder: 61 år. Familj: Man, barn och barnbarn. Bor: Lund. Senast lästa bok: Gregorius av Bengt Ohlsson. På fritiden: Familj och vänner, skönlitteratur, promenader, golf. Överraskande talang: Läst 20 poäng finska för att kunna möta finsktalande patienter under tiden som allmänläkare i Luleå. Mina finskspråkiga patienter kunde plötsligt prata riktigt bra svenska när jag kämpat med några finska meningar. Vi fick i alla fall bra kontakt och det blev lättare att hjälpa dem. Use it or loose it Hjärncellerna måste vara aktiva, annars förtvinar de. Hjärnans nervskidor mognar inte förrän i 20-årsåldern. Sist av allt mognar främre barken i hjärnan som styr moral, etik och exekutiva beslut. Man ska alltså inte bli politiker innan 30, i alla fall inte om man ser till hjärnans utveckling. Hugo Lagercrantz, KI ur föredraget Hjärnans Big Bang Bebisar världsmedborgare Vi kan tydligt se att tidig inlärning av språk påverkar hjärnan. Olika språk har olika arkitektur. Efter sju års ålder börjar hjärnan motarbeta ny språkarkitektur alltså krävs större ansträngning vid in lärning. Man kan säga att bebisar är världsmedborgare med förmåga att lära sig vilket språk som helst. Våra undersökningar visar att hjärnan väljer att ta in information när det är socialt viktigt Ju mer social en erfarenhet är, desto mer lär vi oss och desto mer ser vi att det händer i hjärnan. Patricia Kuhl, Washington University talade under rubriken Promotion of the Brain Development Man föds inte till musiker Instrumentalundervisning i barndomen ger ökat verbalt minne i vuxen ålder. Vi har tydliga indikatorer på att barn i musikklasser tenderar att prestera bättre i andra kärnämnen. Musikerhjärnan skiljer sig från musikaliskt otränade hjärnor både anatomiskt och funktionellt. Skillnaderna är direkt kopplade till mängden träning; man föds alltså inte till musiker. Fredrik Ullén, KI ur föredraget Den musicerande hjärnan KLOK VÅRD 5

6 Medicinska Riksstämman Sektionssymposium 27 november: Tsunamikatastrofen ett nationellt perspektiv Tsunamikatastrofen i backspegeln Mer än människor dödades för snart fem år sedan när tsunamin drabbade Sydostasien. Över svensk ar har minnen och erfarenheter av en våldsam naturkatastrof och psykisk ansträngning. Vid ett sektionssymposium under Medicinska riksstämman kommer en grupp forskare från Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala, att presentera resultat från en stor undersökning av hälsoläget som gjordes 14 månader samt 3 år efter katastrofen. Vi har bland annat tittat på vad kroppslig skada betyder i relation till psykisk skada i en stor katastrof som tsunamin, berättar Tom Lundin, professor i katastrofpsykiatri. Även om de svenskar som hade råd och kraft att åka till Thailand över julhelgen inte är representativa för den svenska befolkningen i stort, har det ändå varit intressant att undersöka vad som händer med till exempel psykisk återhämtning efter en stor katastrof. Speciellt när den som drabbas inte har sina normala sociala strukturer till hands, varken de offentliga eller medmänskliga. Den första uppföljningen 14 månader efter tsunamin, visade att 31 procent hade självrapporterade psykiska besvär. Det man också upptäckte genom studien, är att det är värre att själv vara exponerad i en katastrof än att enbart förlora en nära anhörig. Kvinnor verkar också lida av reaktioner och besvär i något större utsträckning än män. Även om hälsoläget är gott för huvuddelen av de överlevande redan ett år efter händelsen, är det fortfarande en betydande minoritet som har problem. Framför allt de som fick springa ifrån vågorna för att rädda sina liv och de som förlorat nära anhöriga, säger Tom Lundin. Tisdagssammankomster I över 200 år har Svenska Läkaresällskapet arrangerat fortbildningssammankomster för läkare varje tisdag, då man tar upp aktuella ämnen till debatt i Läkaresällskapets hus på Klara Östra Kyrkogata 10, kl Man behöver inte föranmäla sig. Sammankomsterna direktsänds även på webben. Tillsammans mot cancern Trots smärtsamma prövningar lät sig Christina Lundquist aldrig knäckas av cancern. Det blev hennes räddning tillsammans med tryggheten hon känt hos sin lungcancerspecialist Gunnar Wagenius. sju och ett halvt år har gått sedan Christina Lundquist och docenten och överläkaren vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Gunnar Wagenius, möttes första gången. Det var en sommardag i början av juli. Ända sedan dess har han behandlat henne. Cancern är borta, kvar är biverkningar efter cellgiftsbehandlingarna: hög infektionskänslighet, 29 lunginflammationer och feber. Även under vårt samtal på Akademiska sjukhuset har hon feber. Men vare sig febern eller det gråtrista novembervädret rår på hennes varma leende. Glädjen kan ha flera orsaker. Om några få dagar firar hon sin 60-årsdag. Hon är inne på det sjunde året sedan cancern besegrades (även den årsdagen högtidlighåller hon). Och inte minst glädjande: hon har under dessa år kunnat behålla Gunnar Wagenius som sin läkare. Tänk vilken förmån att ha samma läkare under sju och ett halvt år! Jag är rädd om honom. Båda skrattar, uppsluppet. Text Eyal Sharon Krafft Foto T. Busch-Christensen Gunnar Wagenius, docent och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, arbetar gärna i team för att alltid kunna erbjuda cancer patienter en andra medicinsk bedömning. Så roligt var det inte inledningsvis. Då, för snart nio år sedan, visste hon att hon hade cancer. Det kunde de på infektionskliniken tala om för henne. Men vilken sorts cancer? Och fanns det någon bot, eller var detta slutet? Att fortsätta med sitt arbete som jurist var det inte tal om. Inte en chans, jag kunde inte ens prata. Jag hostade dygnet runt, hade 40-gradig feber och en konstant hög sänka. Ett genombrott i den medicinska utredningen nåddes först efter en positronemissiontomografi (PET). Bilden visade att hennes torso var helt svart, utom två orangea fläckar två elakartade tumörer. Äntligen kunde något slags diagnos ställas: odifferentierad cancer i mediastinum (mellanlungorna). Det här blir min sista sommar. Det gäller att leva upp ordentligt. Fast hur? Och bot? På onkologen beklagade de att det absolut inte fanns något de kunde göra. De skulle hjälpa mig att få det så lindrigt som möjligt så länge jag fanns kvar på jorden, säger hon och fingrar på sin identitetsbricka i 18 karat guld, på vilken hennes diagnos står ristad. Var hon orolig? Hon svarar bestämt nej. Hon har inte den läggningen, säger hon. Däremot minns hon att det var en strålande sommardag och hur hon resonerade med sig själv: Det här blir min sista sommar. Det gäller att leva upp ordentligt. Fast hur? Jag kunde knappt göra något, jag hade så hög feber! Men det finns en liten djävul i mig som sparkar och får mig att leva upp. Jag är född så, mitt psyke har alltid varit starkt. Jag bröt inte ihop, det blev min räddning. Någon sista sommar blev det inte. Innan sommaren hade gått fick hon sin första cellgiftsbehandling och mötte dessutom Gunnar Wagenius. Efter fyra månader och sammanlagt elva cellgiftsbehandlingar samt strålning var hon cancerfri. Hade Christina klarat sig om hon inte hade träffat dig, Gunnar Wagenius? Det hoppas jag, här i Uppsala arbetar vi i team. Men så är det inte överallt. Det finns patienter som trots samma symtom får olika behandling, beroende på var de bor. Sådana skillnader är oacceptabla. I sådana fall kan en andra åsikt öka patientens trygghet genom att stärka den första läkarens beslut. Eller, om dennes beslut är uppenbart felaktigt, genom att diskutera en mer adekvat behandling. Och patientens trygghet, är båda överens om, är en nyckel för behandlingens framgång. Jag har inga medicinska förkunskaper, säger Christina Lundquist. Det enda sätt jag har att ställa upp på, är min kropp. Jag litade på sjukvården och är glad att jag bor just i Uppsala, nära experterna och PET-maskinen. Tänk vilken förmån att ha samma läkare under sju och ett halvt år! Jag är rädd om honom, säger Christina Lundquist när hon möter sin läkare Gunnar Wagenius och pratar om att patientens trygghet är en nyckel för hur framgångsrik behandlingen blir. 6 Klok vård

7 INNOVAFORM.SE F råd till cancerpatienter Upp och träna! Naturligtvis efter förmåga. Träningen håller åldrandet borta. Det går inte att vila bort sjukhuströttheten. Träningen minskar effekten av biverkningarna och gör dig piggare. anpassa livet efter sjukdomen, men fortsätt leva! Ha meningsfulla aktiviteter som du finner glädje i, som att läsa en god bok. Ta hand om dina nära och kära! Fråga hur de har det. Deras oro och vanmakt är stor. Vid osäkerhet, be om en andra åsikt, det har du laglig rätt till. I händelsernas centrum Att jobba på SOS Alarm innebär att alltid vara i händelsernas centrum. Att alltid jobba med den säkraste och senaste tekniken. Att ha många bollar i luften. Och att vara en del i ett team som utför ett livsviktigt jobb. Elva cellgiftsbehandlingar senare yra månader och ammanlagt elva celliftsbehandlingar och amtidigt strålning efter diagnosen, var hristina cancerfri. Jag är glad att jag bor just i Uppsala, nära experterna och ET-maskinen. Vi söker fortlöpande duktiga medarbetare. Just nu söker vi Vårdchef till SOS-centralen i Stockholm. Boka möte via Matchmeeting eller besök vår monter A07:20. Välkommen! KLOK VÅRD 7

8 Dr Denis Mukwege är gästföreläsare under Medicinska riks stämman den 25 november kl ; Obstretisk fistelkirurgi 26 november kl ; Kvinnovåld som krigsstrategi. Kvinnornas mod får mig att orka t Det sexuella våldet mot kvinnor i krigets Kongo-Kinshasa är lika brutalt som systematiskt. När kvinnorna har våldtagits, trasats sönder och förnedrats, inte sällan inför make och barn, väntar dödsstöten: utfrysning och ett liv i skam och ensamhet. Gynekologen och Olof Palmepris tagaren Denis Mukwege väcker deras livsgnista igen och hjälper dem att återupprätta människo värdet. Text Eyal Sharon Krafft Foto Luca Kleve-Ruud ill vardags befinner sig gynekologen och chefskirurgen Dr Mukwege långt från podiet på Medicinska riksstämman. Till vardags är han på Panzisjukhuset i Kongo och rehabiliterar kvinnor, sargade till både kropp och själ. Det sexuella våldet i grannlandet Kongo-Kinshasa har härjat sedan konflikternas början i mitten av 1990-talet. Våldtäkt utgör en krigsföringsstrategi för att tortera och förnedra, och därigenom slå sönder familjer och samhällsstrukturen. Hundratusentals kvinnor har fallit offer enligt Unicef. Och något slut på våldet, som ofta utövas av poliser och beväpnade grupper, kan ännu inte skönjas. Tvärtom noteras i de områden där konflikten mattats av, en ökande andel civila förbrytare. Kvinnorna som Denis Mukwege möter, däribland flickor och spädbarn, vittnar om grymma sexuella övergrepp. På senare tid har han hört vittnesbörd om hur soldater hällt flytande plast i kvinnorna för att totalt deformera alla funktioner. Övergreppen slutar inte med fysiska och psykiska skador, kvinnorna utsätts även för stigmatisering och förskjuts ofta av sina nära och kära. Hur ensamt och skambelagt livet för de drabbade kvinnorna blivit har Denis Mukwege sett på allt för många håll. Ett livsöde har berört honom särskilt illa. Kvinnan var varmt troende och gift med en pastor. Hon våldtogs av rebellsoldater framför make och barn. Maken och de två äldre sönerna försökte hindra förövarna, men dödades. Döttrarna kidnappades och blev slavar hos förövarna. Tre yngre söner lever än. När mamman upptäckte att hon var gravid med någon av förövarna ville hon behålla bebisen. Det är ju inte barnets fel, sa hon till Dr Mukwege. Men när hon kom till sina söner med bebisen, vägrade de att ta emot henne. Trots både hennes och Dr Mukweges påpekanden att soldaterna är skyldiga och inte bebisen, stötte de bort henne. Sådana händelser, liksom dagliga samtal med de lemlästade, kan förmörka tillvaron för Mukwege. Men det finns en källa där han hämtar kraft för att orka fortsätta; när kvinnorna efter medicinsk och psykologisk behandling får tillbaka livslusten och kan gå vidare med sina liv. Om jag lyckas jobba vidare är det tack vare deras styrka, mod och vilja att leva, sa han till Svenska Dagbladet då han var i Sverige och tog emot Olof Palme-priset tidigare i år var året då världen fick upp ögonen för läkarens kamp mot det besinningslösa våldet i Kongo-Kinshasa. För sina insatser för de våldtagna kvinnorna förärades Denis Mukwege Olof Palme-priset liksom FN:s pris för mänskliga rättigheter. Läkarkallet kände han för många år sedan. Redan som barn tyckte pastorssonen om att följa med när far besökte folk. Vid något tillfälle var de hos en liten sjuk pojke. Då fadern bad för pojkens liv, ställde lille Denis Mukwege en fråga: Varför ger du honom inte medicin i stället, bönen hjälper ju inte?. Fadern blev svarslös. Då fattade Mukwege beslutet som senare blivit hans kall. Han skulle viga sitt liv åt att erbjuda sjuka mer än blott en bön, han skulle bli läkare! Foto: Svein Haugstvedt Jag har haft glädjen att arbeta tillsammans med Dr Mukwege och känner väl till hans yrkesskicklighet som läkare. Det som imponerar mest på den som finns i hans närhet, är hans människosyn. Han uttrycker två visioner för sitt liv: att hjälpa de kvinnor som så oförskyllt har utsatts för den djupaste förnedring, och att göra allt för att världen ska få veta och se vad som händer i Kongo. Mukwege lever ut sina visioner När han möter sina patienter har han alltid ett ord av uppmuntran, ett glatt leende och en kärleksfull klapp på kinden att ge. Han förmedlar glädje, hopp och framtidstro till patienterna när vi går ronden på sjuk salarna. Svein Haugstvedt, vän och kollega på Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa För sina insatser har Dr Denis Mukwege förärats Olof Palmepriset, FN:s pris för mänskliga rättigheter och så sent som 16 november blev han dekorerad till Riddare av den franska Hederslegionen. Hederslegionen är Frankrikes förnämsta orden och delas ut av Frankrikes president. F Kongo-Kinshasa, eller Demokratiska republiken Kongo (DRK), är en stat i Central afrika. Ett långdraget krigstillstånd beroende på regionala och etniska konflikter har härjat landet i omgångar och orsakat mänskligt lidande av enorma dimensioner. Man beräknar att minst fem miljoner människor har dött till följd av kriget, främst i östra delen av landet. Av dem som överlevt har hundratusentals utsatts för våld. Oerhört grymma och systematiska våldtäkter har använts som vapen i kriget, vilket gjort att speciellt kvinnorna har drabbats på ett omänskligt sätt i detta krig. Cirka två miljoner människor har tvingats fly sina hem. Demokratiska Republiken Kongo Huvudstad: Kinshasa Antal invånare: (2008) Yta: km² Statsskick: republik Statschef: president Joseph Kabila Folkgrupper: mongo, luba, kongo, mangbetu-azande, med flera Språk: franska är officiellt språk; i landet talas också över 200 lokala språk. Religion: katoliker ca 50%, muslimer ca 10%, övriga: protestantiska samfund samt traditionella afrikanska religioner Viktigaste exportvarorna: olja, koppar, kobolt, (inofficiellt diamanter, jordbruksvaror) Medellivslängd: 45,8 år (2005) Barnadödlighet(0 5 år): 129/1000 (2005) Tillgång till rent vatten: 46% (2004) 8 Klok vård

9 Under fem år har 32-åriga Nyiramwari våldtagits tre gånger. Nyiramwari berättar sin historia med spröd stämma: Jag blev våldtagen första gången Så 2005 och ifjol igen. Det var fasansfullt. Jag skäms, säger hon. Rösten spricker. Efter den första våldtäkten försökte hon återvända hem för att fortsätta sitt liv i byn. Hon våldtogs igen och flydde till kvinnocentret. När hon för andra gången försökte återvända, blev hon överfallen igen och våld tagen av soldater från hutumilisen FDLR. Nyiramwaris underliv är helt förstört och efter fem operationer är hon fortfarande inte frisk. KLOK VÅRD 9

10 Illustration: Vesa Lehtimäki IT i vården: En fråga om demokrati Det här är också informationsteknik, säger Göran Petersson och sveper med handen över de gamla böcker na i det bibliotek som finns i Svenska Läkaresällskapets vackra lokaler på Klara Östra Kyrkogata i Stockholm. Text Ulrica Segersten Foto Truls Busch-Christensen Göran Petersson är Sveriges första professor i hälsoinformatik och samtidigt chef för ehälsoinstitutet i Kalmar. Böckerna, säger han, är bärare av information. Det är det IT-lösningar handlar om. Hjälpmedel som stöd för att vården ska kunna ge patienterna det bästa. Och om någon har tagit pulsen på hur det står till med vårdens IT-lösningar, så är det Göran Petersson, ansvarig för Svenska Läkaresällskapets IT-kommitté. Olika enkäter och vittnesmål från läkare visar att de flesta är negativa till hur IT-lösningarna inom vården fungerar, berättar han. Det läkarna är speciellt missnöjda med, är att det krävs för många inloggningar för att komma åt journaler, det går långsamt och det finns en kolossal överdokumentation. Det som bekymrar oss är hur lätt det kan bli fel när läkaren skriver ut läkemedel genom befintliga IT-system. Fel som kan leda till biverkningar, och till och med dödsfall. Det borde finnas ett beslutsstöd för läkare som till exempel talar om när läkemedel inte fungerar tillsammans. Nu är det bara vissa landsting som har denna funktion. Egentligen borde man kunna förvänta sig att det ska gå lika lätt att ta sig fram inom vården via sin dator eller mobil som i andra vardagliga frågor och behov. Men de flesta landstingen är fastlåsta i olika gammalmodiga system, som inhandlades framför allt runt Systemen har svårt att kommunicera med varandra, både internt och mellan landstingen. Vissa system kommer sannolikt inte att överleva. Den harmonise ring av IT-system som är på gång nu tack vare att landstingen kommit överens, borde ha skett redan Det Göran Petersson ser framför sig framöver, är att varje medborgare borde ha en egen inloggning i stil med Mina vårdkontakter. Där ska man kunna se alla sina kontakter med vården, provsvar och följa var man befinner sig i en vårdprocess. Det är viktigt att man inte ska behöva ha en manual för att förstå och bli delaktig. Intuition ska räcka, säger Göran Petersson och utmanar IT-industrin: De skulle kunna hjälpa till mer men det kostar. I kunskapssamhället är alla mer eller mindre upplysta i ett informationsöverflöd. Vi hamnar allt oftare på någon privatpersons blogg sida när vi söker efter svar på komplicerade vårdfrågor. Går man till finns det över olika dokument att botanisera bland. Någon behöver tolka och prioritera. Hur ska en patient kunna bedöma oseriösa sidor? Det här är en viktig fråga för Svenska Läkaresällskapet. Medborgare måste kunna få tillgång till information som har hög kvalitet, är nyttiga och evidensbaserade oavsett om det gäller information om sig själv eller i allmänhet. Därför efterlyser vi inte bara nationella IT-lösningar för vården som gör att system kan prata med varandra, utan även att informationen är kvalitetssäkrad till exempel genom olika expertpaneler och att läkare kan hitta samma information om patienterna. Informationen ska följa med varje patient oavsett om han eller hon flyttar mellan olika landsting eller privata vårdgivare. Detta är inte bara en teknisk fråga, utan i högsta grad en organisationsfråga. Det är stuprörslogiken som fått för stort utrymme i vården. IT ska vara ett stöd för all vårdpersonal runt en patient, inte förvaras i olika stuprör som saknar kontakt med varandra oavsett om det gäller landsting eller kommun. Kompetens UTveckling genom nätet En hel del kompetensutveckling och utbildning för läkare sker via nätet. Göran Petersson har själv initierat undervisning varannan torsdag via nätet inom öron, näsa och hals. Det finns också funge rande nätverk där läkarkollegor utbyter råd och erfarenheter med varandra, bland annat en så kallad community of practice om infektioner vid graviditeter. Motsvarande webbmötesplatser för läkare och forskare växer fram hela tiden. Genom att läkare registrerar vad de vet att de gör och gör vad de vet, får alla en tydligare bild av vad läkare åstadkommer i olika situationer. Det bidrar till en lärande vård, säger Göran Petersson. Också en hel del röntgenbilder skickas över nätet, även utanför nationsgränser, för utlåtanden. Förutom att minska köer, kan detta vara speciellt värdefullt för patienter med udda diagnoser, eftersom en enskild läkare aldrig har möjlighet att träffa tillräckligt många med samma diagnos på sin egen klinik. Nu blir den samlade erfarenheten ändå stor. Kunskap för kvinnors hälsa Målet är att främja kvinnors hälsa. För detta gör Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG, både nationella och globala insatser för forskning, kunskapsspridning och opinions bildning. Och utbildningssatsningen slår i år rekord. De medlemmarna i SFOG, en av Läkaresällskapets största sektioner, har en självklar drivkraft. Olika gynekologiska sjukdomar och tillstånd, graviditet och familjeplanering är de vanligaste orsakerna till att kvinnor i reproduktiv ålder har kontakt med hälso- och sjukvård. SFOG möter detta bland annat genom specialist- och fortbildning; i år 44 kurser. Det är all time high för oss och mest i Norden, säger Ulf Högberg, SFOG:s ordförande. Föreningen främjar också klinisk evidensbaserad forskning och för kunskapen vidare. Närmast stundar rapporter om kejsarsnitt, förebyggande av cervixcancer, hormonbehandling av klimakteriebesvär och fertilitetsbehandling. SFOG arbetar även tillsammans med Barnmorskeförbundet och Barnläkareföreningen i ett förbättringsprojekt för säkrare förlossningsvård. Förhoppningen är ofta uppdaterade nationella riktlinjer. Den främsta arenan för nya resultat är föreningens årsmötesvecka, som samlar uppemot besökare. För årets Riksstämma medverkar SFOG till att Denis Mukwege skall tala om hjälp till kvinnor skadade av krigsvåldtäkter i Kongo och dess förebyggande. Dessutom anordnar föreningen symposier i två ämnen: abort på grund av fostrets kön samt svår havandeskapsförgiftning. Ambitionen är att locka besökare över sektionsgränserna, säger Ulf Högberg. Den vetenskapliga basen i SFOG utgörs av 19 arbets- och referensgrupper, såväl ämnesspecifika som övergripande med särskilda arbetsgrupper för kvalitetsregistrering och etik, det senare ständigt aktuellt inom obstetrik och gynekologi. Ulf Högberg, ordförande för Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG Klok vård

11 Örebro redo att starta läkarutbildning På Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro har förberedelserna pågått i många år. En stark forskningstillväxt och ett stort antal nyckelrekryteringar tillsammans med stödet från flera landsting ger en god bas att stå på. Den nya ansökan om läkarutbildning som lämnats in till Högskoleverket bedöms av nationella och internationella experter hålla mycket hög kvalitet. Örebro är redo för läkarutbildningen. I utbildningssektorn och inom sjukvården är Örebro universitets strävan att få etablera en ny ort för läkarutbildning väl känd. De två tidigare ansökningarna till Högskoleverket har inte godkänts och det finns de som är skeptiska till en ny utbildningsort. Jens Schollin, rektor vid Örebro universitet, menar att denna tredje ansökan är betydligt starkare än de tidigare. Det medicinska vetenskapsområdet i Örebro har utvecklats kraftfullt och den biomedicinska kompetensen har stärkts. Vi samverkar också med universiteten i Glasgow och Maastricht vars utbildningar står som förebilder i hela Europa, säger Jens Schollin. Uppfyller kraven Örebro universitet har inför den tredje ansökan lagt ned ett stort arbete på att åtgärda Högskoleverkets kritik av den senaste ansökan. Tack vare strategiska rekryteringar finns redan nu ett trettiotal professorer anställda och inom området biomedicin är ett hundratal forskare verksamma. Vi har åtgärdat det som Högskoleverket pekade på i sitt förra beslut bland annat genom rekryteringar och samarbeten. Jag ser fram emot prövningen och bedömer att vi nu uppfyller de krav som Högskoleverket ställer, säger Jens Schollin. Fakta om Örebro universitets ansökan om läkarutbildning: Utbildningen kan anta 120 studenter per läsår med start hösten I dag finns ett trettiotal professorer som kommer att vara delaktiga i läkarutbildningen. Ett hundratal forskare är anställda inom biomedicin. God tillgång till praktikplatser i närområdet genom avtal med landstingen i Örebro, Värmland och Dalarna. Student- och lärarutbyten kommer att genomföras med läkarutbildningarna vid universiteten i Glasgow och Maastricht. ROBERT BRUMMER är professor i gastroenterologi och klinisk nutrition och tillträdde en professur vid Örebro universitet Han är en viktig sammanhållande länk mellan universiteten i Örebro och Maastricht och har fört in det problembaserade lärandet och examinationsförfarandet i Örebroutbildningen. Jag vill vara med och bygga någonting nytt och använda mina erfarenheter från Maastricht. Många läkarutbildningar i Holland håller mycket hög kvalitet men vi har en ännu vassare modell på gång här i Örebro, säger Robert Brummer. KATARINA PERSSON är professor i biomedicin med inriktning mot medicinsk farmakologi vid Örebro universitet sedan våren Med sin kompetens om hur läkemedel verkar och omsätts i kroppen bidrar hon till den allt starkare biomedicinska basen vid Örebro universitet. Min forskargrupp är främst intresserad av vilken betydelse signalmolekylerna kväveoxid och adenosin har vid urinvägsinfektion, säger Katarina Persson som i sin forskning har erfarenhet från både universitetsvärlden och läkemedelsindustrin. TORBJÖRN BENGTSSON är professor i biomedicin med inriktning mot cellbiologi. Han disputerade 1990 vid Lin köpings universitet, där han sedan varit verksam som lärare och forskare. Han rekryterades till Örebro universitet 2008 för sina forsknings- och utbildningsmeriter. Jag är oerhört nöjd med hur universitetet och landstinget satsar. Vi har fått de resurser som behövs. Jag och flera andra har under senare år tilldelats externa medel från Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden med flera, vilket jag ser som en kvalitetsstämpel för hela det medicinska vetenskapsområdet i Örebro, säger Torbjörn Bengtsson. GODFRIED ROOMANS är sedan 2008 professor i anatomi och cellbiologi vid Örebro universitet. Han forskar om luftvägssjukdomar, speciellt de som drabbar luftvägsslemhinnan. Godfried Roomans disputerade i Holland i slutet av 1970-talet och även i Sverige några år senare. Han har därefter haft en lång och framgångsrik karriär vid Stockholms universitet och Uppsala universitet, där han sedan 1986 haft en professur. Jag ser Örebro universitet som en spännande plats, där jag kan vara med och bygga någonting nytt, säger Godfried Roomans. KERSTIN NILSSON är överläkare på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset Örebro och engagerad i ut bildningsfrågor, bland annat som ordförande för Svenska Läkaresällskapets utbildningsdelegation. Hennes roll blir bland annat att utbilda studenterna i det kliniska arbetet. Jag vill bidra med att få unga personer att utvecklas i ett yrke som jag tycker är helt fantastiskt. Jag tror att det finns ett väldigt starkt behov av en ny läkarutbildning, säger Kerstin Nilsson. ELISABETH HULTGREN HÖRNQUIST är professor i biomedicin med inriktning mot immunologi vid Örebro universitet. Hon tillträdde sin professur hösten 2007 och kommer närmast från Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset där hon var FoUkoordinator vid avdelningen för klinisk immunologi och transfusionsmedicin. Få utbildningar är så genomarbetade som Örebros läkarutbildning. Vi har lagt vår själ i den. Nu vill vi också sjösätta den, säger Elisabeth Hultgren Hörnquist. KLOK VÅRD 11

12 Riksenheterna i Uppsala och Linköping har bästa vården: Får ansvar för svåra brännskador Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping får från och med januari 2010 rikssjukvårdsuppdrag att vårda personer med svåra brännskador. Rikssjukvårdsuppdraget för brännskadevård innebär att vården för de svårast brännskadade, cirka fall om året, centraliseras i Sverige, vilket gör det möjligt att hålla ihop hela vårdkedjan för denna utsatta patientgrupp. Forskningssamarbetet bidrog till att Uppsala och Linköping fick uppdraget. Nu kan vi kontinuerligt utveckla den kunskapsbaserade och specialiserade vården, säger professor Bengt Gerdin på brännskadeavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. På brännskadeavdelningen arbetar många olika specialister tillsammans, vilket ställer stora krav på lokalerna och utrustningen. Om ett år flyttar Akademiskas brännskadeavdelning till helt nya lokaler med all tänkbar modern utrustning. Det är en stor satsning som landstinget gör och vi ska åstadkomma den bästa möjliga vården. Lokalerna och utrustningen är viktiga, men det allra viktigaste är att vi blir fler i personalgruppen och uppnår professionell stabilitet så att vi kan ge lika bra vård varje dag, året om. Man kan säga att det är hästen som vinner loppen, inte stallet, säger Bengt Gerdin. Intensivvård redan i luften När en person får en svår brännskada behövs det akuta intensivvårdsinsatser för att minimera skadorna. Akademiska sjukhuset har tillgång till en intensivvårdshelikopter som snabbt kan hämta den skadade. Vården kan påbörjas redan i luften, Personalens professionalism är viktig för att kunna ge den bästa brännskadevården varje dag, året om på rikssjukvårdsenheterna i Uppsala och Linköping. vilket möjliggör vård på lika villkor oavsett var man bor i landet. Folke Sjöberg, professor vid Universitetssjukhuset i Linköping, ser flera fördelar med centraliseringen av brännskadevården: Utvecklingen av mer specialiserade delar av vårdprocesser, som till exempel intensivvård och framodling av ny hud, blir också mer effektiv och ändamålsenlig. Att patienter nu samlas till två en heter leder till en bättre forskningsoch utvecklingsmiljö, där ock så långtidsuppföljningen kan säker ställas för alla patienter, fortsätter han. Bengt Gerdin betonar värdet av strukturerad uppföljning: Eftersom det har funnits relativt få brännskadade spridda på flera enheter, har resultaten hittills varit svåra att värdera. Det är först efteråt vi vet hur bra vården har varit. Vårt mål och det viktigaste är att människor ska tillbaks till ett bra liv, till sina jobb och familjer. Därför måste vi följa upp alla patienter systematiskt. Missa inte! Seminarium om brännskadevården i Sverige en historisk återblick och en betraktelse om hur framtiden kan bete sig. Ett seminarium med Bengt Gerdin och Morten Kildal från Akademiska sjuk huset i Uppsala, samt Folke Sjöberg och Fredrik Huss från Universitets sjukhuset i Linköping. Riksstämman den 27 nov kl , sal T5 Rikssjukvårdsuppdrag för svåra brännskador: Till Linköping remitteras patienter framför allt från Västra och Östra Götaland samt Skåne. Till Akademiska sjukhuset primärt från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, Stockholm och Norrland. Enheterna ska komplettera varandra och hjälpas åt. Gemensam kunskapsportal för båda enheterna lanseras på Internet. Här finns information för remittenter, allmänheten och anhöriga. Telemedicin används i handläggning av patienter, framför allt översändning av fotografier för bedömning av skador. Uppdraget gäller fem år i taget. Så ska svensk forskning återta toppen I mitten av december presenterar Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen sin slutrapport. Fyra problemområden har identifierats för att vända en negativ trend där svensk medicinsk forskning på senare år har tappat mark i internationella jämförelser. Alla vinner på samverkan, sammanfattar ordförande Nina Rehnqvist delegationens slutsats. Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen tillsattes av näringsdepartementet i maj 2007 och har sedan dess arbetat med olika aktiviteter för att skapa bättre förståelse mellan de tre parterna akademi, industri samt hälso- och sjukvården. Bakgrunden var att man såg att den svenska kliniska forskningen hade tappat mark internationellt. Vi ligger fortfarande högt, men citeringsgraden av svenska arbeten har successivt minskat, likaså den internationella efterfrågan på kliniska prövningar i Sverige, säger Nina Rehnqvist, ordförande i delegationen och i SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). Bidrar till tillväxt Den 16 december hålls en slutkonferens där delegationen presenterar sitt arbete och vad man tycker bör göras för framtiden. Fyra områden lyfts fram som huvudorsaker till problemen: 1. Attityder det fanns ett avvaktande och en misstänksamhet mellan parterna. 2. Incitament saknas för att samverka. Foto: Anders Norderman 3. Kortsiktighet i klinisk patientnära forskning tar det lång tid att komma fram till resultat, vilket gör det svårt för den här typen av verksamhet att hävda sig i konkurrensen om forskningsstöd. 4. Målkonflikter mellan de tre sfärerna, akademi, industri och sjukvård. En viktig insikt för att komma tillrätta med problemen är att alla faktiskt vinner på samverkan, menar Nina Rehnqvist: Det har ju ofta diskuterats om medicinsk forskning går på plus eller minus. Och det finns faktiskt studier som visar att det lönar sig. Health Economic Research Group vid Brunel University i England har i samarbete med bland annat RAND Europe gjort en grundlig genomgång, från grundforskning till genomförande i kliniken, när det gäller hjärt-kärlsjukdomar och psykiska sjukdomar. De har räknat ut att hela verksamheten går på plus med över 30 procent på BNP-nivå. Skapar värde för patienterna Bland åtgärderna som delegationen genom för ser Nina Rehnqvist skapandet av mötesplatser som det viktigaste. Delegationen har bland annat ordnat regionala konferenser och andra typer av möten, så att parterna kan snacka ihop sig, skapa allianser, skriva under lag till överenskommelser och liknande. Dessutom har vi tagit fram redskap som kan användas för att följa upp vilka konkreta betydelser ny kunskap har haft ute i vårdverksamheten. Uppföljningen är avgörande för att se till att forskningen i slutänden kommer patienterna till godo, säger Nina Rehnqvist. Hon poängterar att ett väl fungerande samarbete gör flödet från klinisk forskning till handfast resultat i vården smidigare: När man jobbar tillsammans blir det väldigt bra industrin tjänar pengar, akademin får bättre vetenskapliga arbeten och mer resurser, och sjukvården skapar förbättrad hälsa. Nina Rehnqvist, professor i kardiologi och ordförande i SBU:s nämnd Klok vård

13 Fyra frågor till professor Mona Ståhle, enhetschef för dermatologi och venereologi på Karolinska universitetssjukhuset i solna Spår i huden Under den Medicinska riksstämman i Stockholm modererar Mona Ståhle ett symposium med rubriken: Medicinsk dermatologi, nya kunskaper kan vi förbättra uppföljning och resultat? Text Eyal Sharon Krafft Foto T. Busch-Christensen Vilken av dina upptäckter har varit avgörande för behandlingen av psoriasis? 1 Bland annat har vi bidragit till att lyfta upp sambandet mellan psoriasis och hjärt-kärlsjukdomar. Psoriasispatienter har nämligen ökad risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Därför håller vi ett öga på livsstilsfaktorer som övervikt, rökning, blodfetter och blodtryck. Förhoppningsvis leder detta till utveckling av nya läkemedel. Har behandlingen av psoriasis blivit 2 effektivare? Absolut! Vi står inför en explosion i läkemedelsutvecklingen. Som alltid vid utveckling av läkemedel gäller det att hitta en balans mellan goda effekter och biverkningar. I fråga om behandling finns det gott hopp. Patienterna kan i bästa fall bli besvärsfria och till och med glömma sin sjukdom under pågående behandling. Vad är din största utmaning inom 3 dermatologi och venereologi just nu? Att hålla ihop specialiteten och driva forskningen framåt ligger mig varmt om hjärtat. För 20 år sedan visste vi inte riktigt vilket betydelsefullt organ som huden i själva verket är. I dag vet vi att huden är ett synnerligen aktivt organ. Huden är ett centralt immunologiskt organ, kanske det största vi har. Systemsjukdomar kan visa sig genom sjukdomar i huden. En annan utmaning är att slå vakt om den stora bredden inom vår specialitet. Dermatologi och venereologi innehåller stora underspecialiteter såsom inflammatoriska sjukdomar, tumörsjukdomar och inte minst könssjukdomar. I modern medicin krävs ofta en specialisering. Hur fungerar samarbetet mellan din 4 egen och andra forskargrupper? Vi har ett aktivt samarbete med såväl nationella som internationella nätverk. Det nationella samarbetet inom vår specialitet skulle kunna utvecklas mer. Men det måste komma spontant ur gemensamma frågeställningar och projekt. Om man försöker konstruera nätverk blir det ofta mindre lyckat. Mona Ståhles forskning har under senare år alltmer kommit att fokusera på folksjukdomen psoriasis, där man kombinerar genetik med epidemiologi och immunobiologisk forskning. Med ett modernt perspektiv på hälsa Dr Madeleine Olsson Eriksson, ordförande i stiftelsens styrelse och Professor Gunnar Bjursell, verkställande ledamot Sten A.Olssons stiftelse för forskning och kultur stiftades Familjen Sten A. Olsson har alltid haft stort intresse av och vilja att stödja framåtsträvande, kreativa människor i deras ambitioner att uppfylla sina mål. Stiftelsen lämnar årligen betydande stöd och bidrag till forsknings- och kulturverksamhet främst i Göteborg och västra Sverige. Jag ser gärna att stiftelsens stöd inriktas på gränsöverskridande och nyskapande projekt som annars inte skulle bli av utan vår hjälp säger Dr. Madeleine Olsson Eriksson, ordförande i stiftelsen. Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet och ett universitet som kännetecknas av ett modernt synsätt och ett internationellt fokus. Här finns ett stort utbud av välrenommerade utbildningar inom bland annat naturvetenskap, vårdvetenskap och hälsa. Forskningen inom biomedicinsk vetenskap och zoonoser är internationellt erkänd. Vid det tvärvetenskapliga ehälsoinstitutet bedriver forskarna utvärdering av IT i vården. Fokus är bland annat webbstöd för anhöriga, läkemedelsanvändning och erecept. Välkommen till ett modernt, internationellt universitet i Småland! Läs mer på Lnu.se. KLOK VÅRD 13

14 Lena Einhorn föreläser under Medicinska riksstämman. Lena ger en djupare inblick i multidisciplinärt arbete och skapande, och delar med sig av Ninas berättelse. Agnieszka Grochowska som Nina i filmen Ninas resa av Lena Einhorn. Man måste alltid ge hopp, sa Nina Det är som författare Lena Einhorn har haft sin häftigaste forskarupplevelse. Ren forskarupptäckarglädje, kallar hon känslan att vara först med en upptäckt. Text Ulrica Segersten Foto Magda Gorfinska och Privat Hon är inte helt lätt att intervjua. I alla fall inte när hon ska prata om sig själv och sin kombinerade identitet som filmare, författare och forskare. Men så fort hon får berätta historier om sin mamma Nina, eller om mormor Fanja som var den första med läkarambitioner i familjen som sedermera kom att bestå av fyra läkare, forskare och författare, då glimmar det till i ögonen. Under Riksstämman kommer Lena Einhorn att ännu en gång berätta historien om Ninas resa. Det var när Nina fick sin cancer diagnos (1999) som Lena intervjuade sin mamma och berättelsen tog form. Först för att bli film, men på grund av svårigheter med finansiering kom boken först och sedan, efter Ninas död, filmen båda verken rejält prisbelönta. Min mamma hade lovat sig själv att om hon överlevde förintelsen, då skulle hon berätta sin berättelse för världen. Den handlar om hur en flickas liv förvandlas från tonårsliv och framtidsdrömmar till den värs ta tänkbara mardröm, där så gott som alla nära och kära, utom en hjälte till bror, dödas. Var det inte svårt att intervjua sin egen mamma? Lena Einhorn har läkarexamen och disputerade inom tumörbiologi och virologi Sin häftigaste forskarupptäckt har hon dock fått som författare när boken Vad hände på vägen till Damaskus blev till. Nej, säger Lena och ser lite förvånad ut. Det handlar ju om min mamma under en tid då jag själv inte fanns. Nina hade så många läkarvänner. När hon låg på Radium hem met sina sista veckor, var det ibland party på rummet. Hon var så utåtriktad och social. Att Nina Einhorn blev läkare, kan bero på mormor Fanja, tror Lena. Fanja kom från en fattig judisk familj i Bialystok, där 60 procent var judar i början av 1900-talet. När pogromerna blev allt värre utvandrade en stor del av den ryskjudiska befolkningen till USA. Även Fanjas familj. Själv var hon kär i en förmögen pojke. Förälskelsen fick henne att stanna. Tillsammans började de plugga medicin vid universitetet i den belgiska staden Liège. Det fanns ingen akademisk tradition i mormors familj. Men hon måste ha varit smart, och fick ett stipendium som gjorde det möjligt för henne att studera. Pojken hon var kär i kom från en förmögen familj och modern utkrävde ett löfte vid sin dödsbädd, att han inte skulle gifta sig med Fanja, som ju kom från en fattig familj. Han lovade och tog sitt liv. Mormor Fanja var då 19 år och ensam i Belgien. Där träffade hon snart en polsk jude som hon blev kär i. Blev gravid. Avbröt sina medicinstudier och blev hemmafru. Jag tror det här präglade Nina och var en anledning till att hon valde att läsa medicin. Hon skulle inte göra samma val som Fanja. Och så går historien vidare. Nina träffar Jerzy Einhorn och de blir ett läkarpar som så många kom att se upp till. De hade stor betydelse både för Radiumhemmet vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och ett oräkneligt antal personer som drabbats av cancer. Med en dags mellanrum för tio år sedan fick de sedan varsin cancerdiagnos och fick så kämpa kriget mot cancer in i det sista. Att Lena Einhorn själv skulle bli kliniker var inget förstahandsval. Men eftersom naturvetenskap ändå var det ämne hon inriktat sig på och hade läggning för, nämnde föräldrarna Einhorn, nästan som i förbifarten, att medicin bjöd på många valmöjligheter. På ett omedvetet plan påverkades jag kanske av att det i hemmet fanns en uppvärdering av det naturvetenskapliga. Maktkamp i forskarkorridorer Lena tillbringade några år i labb som tumörbiolog och virolog. I december 1987, då bosatt i USA, hoppade hon av forskningen, som hon själv uttrycker det. Under drygt ett år skrev hon på en bok som baserade sig på hennes upplevelser som forskare. I boken, som aldrig har publicerats, under sökte jag vad det är som gör att vissa människor söker makt, ledarskap och hur de präglas av det. I forskarvärlden bildas lätt små kungadömen som inte präglas av fritänkande, som man så gärna skulle vilja tro. Det betyder att paradigmskiften blir svåra. Det finns inte så stor öppenhet mot nya idéer. I alla fall om de går stick i stäv med etablerad sanning. Makt har ett starkt behov av att cementera sig själv. Dagen då Nina och hennes mor Fanja åker till Amerika. Rudek, Ninas bror, tar avsked. Jag ville själv förstå vad som får människor att söka makt. Lena Einhorn har många projekt under arbete, filmprojekt om Greta Garbo, teaterpjäs, en antologi om August Strindberg och en roman som hon inte vill berätta så mycket om. Alla handlar om personer. Om människans psykiska makeup. Jag intresserar mig för mänsklighetens onda sidor. Att vi är som delade i två delar, där den ena sidan har behov av kärlek och den andra sidan behov av att härska. Och de kan naturligtvis gå in i varandra. Hopp kan bestå av olika saker Och där vid sjukbädden hos Nina fick Lena följa med vården dag för dag. Både Nina och Jerzy visste förmodligen det mesta om det man kan veta om deras cancerdiagnoser och sjukdomsförlopp. Är det negativt eller bra att ha så mycket kalla fakta om sin egen sjukdom? Mamma sa alltid att man måste ge en patient hopp. Hopp kan bestå av olika saker och handlar inte alltid om att man kan bota eller ens rädda liv. Och precis när hon säger det, vet jag att jag har hört meningen förut. Ganska snart kommer jag på att det är i en intervju med Lenas lillebror, läkaren, forskaren och författaren Stefan Einhorn. Som läkare kan man alltid göra något för sin patient, även när det inte går att bota man kan alltid göra något för att lindra lidandet, sa han. Ninas berättelse lever vidare. 14 Klok vård

15 Ett läkarlett bemanningsföretag 200 års erfarenhet av lantbruk och miljö Vi erbjuder kunderna de bästa läkarna och läkarna de bästa arbetsplatserna, säger vd Börje Eriksson. Skandinavisk Hälsovård startades hösten 2000 av Börje Eriksson. Han arbetar fortfarande som allmänläkare. Det är den bakgrunden som gjort att man alltid arbetat med en stor förståelse för både den enskilde läkarens och kundens behov. Vi har fortfarande kvar vårt första uppdrag i Ludvika. I dag har vi ett 70-tal läkarlinjer runt om i Sverige. Det gör oss till ett av de största företagen i branschen, säger Börje Eriksson. Skandinavisk Hälsovård kräver att alla läkare ger ett bra bemötande, har ett professionellt förhållningssätt och håller sig à jour med medicinska nyheter. Läkarnas Riksstämma är en sådan möjlighet och därför deltar många av våra läkare där. En del av Skandinavisk Hälsovårds läkare varvar forskningsarbete med hyrläkarjobb för att behålla kopplingen till den kliniska vardagen, något som är utvecklande för båda delarna av yrket. Vi ser fram emot att träffa många kompetenta och trevliga läkare på Riksstämman, och att få höra deras synpunkter på vad som kan göras ännu bättre för att höja statusen för hyrläkarna. För alla som vill träffa oss finns vi i monter A15:41 på Riksstämman. Vi behöver många fler läkare i vårt starkt växande företag och det är hög tid att boka in sig för vintern och våren, säger Börje Eriksson. Åke Bruce, vice preses. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), med snart 200 år på nacken, arbetar med de alltid aktuella frågorna om bärkraftigt jord- och skogsbruk, folkhälsa, livsmedel, miljö och klimat. Det är komplexa frågor och ibland kontroversiella, där vi som en ekonomiskt och politiskt helt oberoende aktör spelar en viktig roll, säger akademiens vice preses Åke Bruce. KSLA anordnar möten, seminarier och workshops, där alla kan komma till tals, såväl forskare som praktiker och en intresserad allmänhet. Intresset för att diskutera hur vi bäst brukar och vårdar de biologiska naturresurserna växer, inte minst naturens och det grönas ökande roll för friskvård och rehabilitering, framhåller Åke Bruce. Arbetet drivs inom tre avdelningar, jordbruk, skogsbruk och en allmän avdelning, av 450 svenska och 130 utländska akademiledamöter och ett kansli om 15 personer. Ledamöterna är praktiker, vetenskapsmän och specialister inom de gröna näringarna. KSLA är remissorgan och uppmuntrar yngre forskare med anslag och stipendier. I KSLA:s hus på Drottninggatan i Stockholm finns ett stort vetenskapligt specialbibliotek för de areella näringarnas historia, som även ger ut egna agrar- och skogshistoriska böcker. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien instiftades år 1811 av kronprins Carl Johan, och ska belysa den gröna sektorns betydelse för samhällets utveckling och vår försörjning med säkra jordbruks- och skogsprodukter, samspelet mellan natur och människa, samt beakta markernas värde för rekreation, boende, rehabilitering, sport- och fritidsaktiviteter. Satsar på läkemedel mot sällsynta sjukdomar Vi känner till omkring sällsynta sjukdomar i dag. Men i Europa finns endast cirka 50 godkända läkemedel för behandling av dessa sjukdomar. Det svenska läkemedels företaget Swedish Orphan International arbetar för att öka behandlingsmöjligheterna. Det handlar om särläkemedel. Räddar liv Sällsynta diagnoser finns inom alla sjukdomsområden, ofta med en hög dödlighet och framför allt handlar det om att rädda liv. Detta gäller exempelvis den ärftliga metabola sjukdomen tyrosinemi typ 1, som drabbar cirka 1 barn av Här klarar inte kroppen av att bryta ner aminosyran tyrosin, som bland annat finns i proteinrika livsmedel. På grund av detta ansamlas giftiga ämnen i kroppen som orsakar skador på lever och njurar. Tidigare, när behandling inte fanns, dog de flesta av dessa barn vanligtvis inom något år. I dag, tack vare effektiv läkemedelsbehandling och diet, kan barnen växa upp och leva fullvärdiga liv. Swedish Orphan har valt att bli stora på den lilla marknaden. Medan många andra läkemedelsföretag utvecklar läke medel för en stor målgrupp, ser Swedish Orphans verksamhet helt annorlunda ut. Särläkemedel är inga storsäljare. Men i stället finns möjligheten att förändra tillvaron helt för en mindre skara människor världen över. Människor som annars står utan hjälp. Ökad kunskap Med sällsynta diagnoser eller sjukdomar menas ovanliga och ofta livshotande tillstånd som kan leda till omfattande funktionshinder eller dödsfall och som finns hos upp till 5 personer per invånare. Det innebär att det i hela Sveriges befolkning kanske endast finns ett par personer som är drabbade av en viss sjukdom. På grund av detta är kunskapsnivån ofta låg när det gäller dessa diagnoser. De drabbade, deras närstående och sjukvården är beroende av forskning och utveckling av nya läke medel. Om Swedish Orphan International Swedish Orphan International är specialiserat på utveckling, distribution och marknadsföring av särläkemedel, det vill säga läkemedel mot sällsynta och ofta livshotande sjukdomar. Totalt erbjuder Swedish Orphan ett 50-tal olika läkemedel inom flera olika terapiområden. Företaget startade 1988 och har helägda dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Japan, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Tyskland, samt representationskontor i Estland, Lettland, Litauen och Schweiz. KLOK VÅRD 15

16 Vi har pengarna forskarna kunskapen! Svenska Läkaresällskapet är läkarnas vetenskapliga organisation och arbetar sedan 200 år tillbaka, för en förbättrad hälso- och sjukvård. En av våra viktigaste uppgifter är att stödja medicinsk forskning. Årligen delar Svenska Läkaresällskapet ut cirka 25 miljoner kronor i forskningsanslag, stipendier och resebidrag. En klokare vård för dagens och morgondagens patienter. För mer information