JÄRNTORGET. Till fastighetsägarna Kopia Göran Nimmersjö Sigtuna Kommun Lennart Åstrand GAR-BO Björn Johansson Bjerking.

Transkript

1 JÄRNTORGET Till fastighetsägarna i Ölsta Kopia Göran Nimmersjö Sigtuna Kommun Lennart Åstrand GAR-BO Björn Johansson Bjerking Bjälklag Bifogat översändes den utlovade utredningen från vår konstruktör som vi utlovat i brev daterat2011-0s-20 Utförandet enligt utredningen har nu påbörjats i området. Arbetet är ganska omfattande och kommer att pågå flera månader. Någon preciserad tidplan kommer ej att upprättas. Arbetet kommer bara att utföras från undersida bjälklag i krypgrunden, varför tillgänglighet endast behövs via nedstigningsluckan. Göte Samuelsson från Agersta kommer att kontakta er när utförandet skall ske i ert hus. När förstärkningarna är gjorda konuner vi att besiktiga ovansidorna för eventuella kakel- och klinkerarbeten. Postadress Besöksadress Telefon Box 1267 Landsvägen Sundbyberg Telefax /hemsida info@jarntorget.se

2 Sida 1 (4) PM 1 Uppdragsnamn Ölsta Gårdar Sigtuna kommun Enbostadshus Järntorget Bostad AB Bengt Jansson Box Sundbyberg Uppdragsgivare Järntorget Bostad AB Bengt Jansson Vår handläggare Björn Johanson Datum Bakgrund Järntorget Bostad AB har uppfört ett antal småhus vid Ölsta gårdar, Sigtuna K:n. Efter en tid har vissa problem dykt upp som man har för avsikt att utreda och om behov föreligger även åtgärda. Följande problem har vi blivit ombedda att utreda och om vi anser nödvändigt föreslå åtgärd; 1, I våtrum har ett antal klinkerplattor spruckit, dels i fog och dels i plattor. 2, Tunet 1, I klädvård har värmepump placerats med stor egenvikt vilket medfört att bjälklaget lokalt böjer ner mer under pumpen än övrig yta och sprickor i klinkergolvet har uppstått. 3, Ett antal våtrum har utförts med våtrumsgolvmatta som ytskikt och tätskikt. Utförandet har hittills inte föranlett kända skador och frågan är om utförandet är godtagbart. 4, I vissa fall upplevs att bjälklaget sviktar mer än önskvärt vilket lett till exempelvis klirr mellan glas i skåp. Box Uppsala Telefon Fax Org.nr F-skaltebevis

3 Sida 2 (4) Problem 1, I våtrum har ett antal klinkerplattor spruckit, dels i fog och dels i plattor. Sprickorna uppträder enligt den beskrivning vi erhållit i första hand parallellt golvbjälkarna men i några fall förekommer det även sprickor tvärs golvbjälkarna. Golvbjälklaget är enligt uppgift uppbyggt med bärande golvbjälkar 45x220 K24 c/c 600 mm och max spännvidd 4,0 m, 22 mm skruvlimmad golvspånskiva, samt där klinker ska monteras även 8 mm Mineritskiva. Bjälklagets förutsättningar tangerar BKR's allmänna krav på förutsättningar för bostad beträffande svikt och hållfasthet. Bjälklag som ska bära klinkergolv behöver förstärkas för att säkerställa att sprickor inte uppstår. Exakt hur denna hänsyn ska dimensioneras och var brytpunkt mellan teoretiskt framräknade deformationer jämförda med behov och hur ett sådant lastfall ska etableras är såvitt vi känner till inte beskrivet i allmänt vedertagen litteratur. Denna fråga har istället enligt branschpraxis hanterats genom att man lagt golvbjälkarna på c/c 300 mm istället för 600 mm som annars är standard. Genom att göra detta erhåller man två förbättringar; dels att bjälklaget i balkriktningen blir dubbelt så styv och dels att bjälklaget tvärs balkriktningen blir 8 gånger styvare. Genom detta förfarande har normalt sprickfria klinkergolvslösningar erhållits. Det händer ibland att bjälklag som ska bära klinkergolv utföres med en extra golvskiva ovanpå golvspånskivan och att c/c avståndet 600 mm behålles istället för att montera golvbjälkarna på e/c 300 mm. Det förekommer i branschen uppgifter om att denna extra golvskiva skulle kunna vara en 12,5 mm golvgips och att denna åtgärd skulle ge tillräcklig förbättring. För att denna åtgärd ska ge effekt krävs att skivorna limmas ihop för s verkan. Vid full samverkan och maximalt nnsamma förutsättningar skulle man kunna erhålla 3,5 faldig förbättring för lastöverföring av momentan punktlast tvärs golvbjälkarna att jämföras med åtgärden c/c 300 mm som ger en 8 faldig förbättring i motsvarande riktning. I riktningen längs golvbjälkarna erhåller man marginell förbättring för egenvikter och långtidslaster att jämföras med åtgärden c/c 300 mm som ger en 2 faldig förbättring. Atgärden att montera extra skiva av 12,5 mm golvgips istället för att halvera c/c avståndet är inte jämförbara i styrka och funktion och förfarandet avråder vi bestämt ifrån. Att istället för en 12,5 mm gipsskiva montera en 8 mm Minerit skiva innebär ingen förbättring jämfört med gipsalternativet och kan därför ej anses vara tillräcklig. Slutsats: för att komma tillrätta med problemet föreslår vi att bjälklag under klinkergolv förstärkes så att både golvspånskiva och golvbjälkar styvas upp. Förstärkningsförslag för våtrum med klinker golv; För att styva upp golvspånskivan monteras kortlingsrader mellan golvbjälkar och för att styva upp golvbjälkarna monteras stålbalkar under varje våtrum enligt följande beskrivning; 3 st stycken stålbalkar med profillpe120 väljes varav två monteras parallellt golvbjälkarna centriskt under våtrummet med inbördes avstånd på c:a 1,2 m med upplag på yttermur och hjärtmur och den tredje stålbalken monteras tvärs golvbjälkarna med upplag på de två längsgående stålbalkarna och placeras på halva golvbjälkarnas spännvidd och längden väljes så att den sticker förbi 2 st golvbjälkar utanför de väggar som avgränsar aktuellt våtrum. Den tredje stålbalken förankras till samtliga golvbjälkar som den passerar med skruv och/eller beslag. Ett lämpligt beslag kan utformas genom

4 Sida 3 (4) att man förbockar ett vinddragband 40x2,0 mm som ett hängseljärn och monterar runt under stålbalken och skruvar upp i golvbjälken. Monteras till varje golvbjälke som ligger utanför de två första stålbalkarna. Skruvas med träskruv 5x60 eller ankarskruv 5x skruv per beslag. Använd 6 mm bricka som förborrats mellan skruvskalle och vinddragband. För att säkerställa att hängseljärnet spänner stålbalken mot golvbjälken kan lämplig bricka monteras mellan stålbalk och golvbjälke. Vi föreslår kortlingsrader på c/c 400 bestående av 45x195 K12/C14. Kortlingsraderna ska limmas till golvspånskivan samt skruvas i ändarna till golvbjälkarna med 4 skruv / ände. Beräkningsresultat; Vi har räknat på behov av kortlingsrader mellan golvbjälkar på c/c 600 mm. Uppläggning på golvbjälkar c/c 600 och kortlingar c/c 400 ger rutnät 600x400 ger max: Moment knm, nedböjning max 0.21 mm Uppläggning på golvbjälkar c/c 300 mm utan kortlingar ger: (Detta är det beprövade referensutförandet som normalt fungerar.) Moment knm, nedböjning 0.20 mm Nuläget; Uppläggning på golvbjälkar c/c 600 mm ger: M=0.293, nedböjning y=1.62 mm Kommentar; det är nedböjningen som ger sprickbildningen alternativ med ett beprövat referensutförande. och därför jämföres våra Problem 2, Tunet 1 I klädvård har värmepump placerats med stor egenvikt vilket medfört att bjälklaget lokalt böjer ner mer under pumpen än övrig yta och sprickor i klinkergolvet har uppstått. Detta är i första hand inget brotthållfasthetsproblem i sig utan ett bruksgränsproblem. Stor skillnad i deformation mellan närliggande golvbjälkar leder till detta problem. Vid en kontrollberäkning får man ett visst teoretiskt överutnyttjande av golvbjälke rakt under värmepumpen men det föreligger ingen brottrisk. Förstärkning rekommenderas dock. En lösning är att försöka placera tung utrustning över stödmurar och om detta inte är möjligt bör bjälklaget förstärkas lokalt under maskinen så att likvärdig deformation erhålles under maskinen som intilliggande område. En sådan förstärkning skulle kunna utföras i princip lika lösning på problem 1 men den behöver dock anpassas något eftersom nedstigningsluckan till krypgrunden ligger i princip i vägen för den ena längsgående (riktning parallell med golvbjälkar) stålbalkslinjen. De två längsgående stålbalkarna som placeras parallellt med golvbjälkarna monteras med inbördes avstånd på c:a 0,75 m (istället för 1,2 m.) och monteras under värmepumpen. Den tvärgående balken bör vara c:a 4 m lång och placeras under värmepumpen samt förankras mot gavelmur respektive till minst två golvbjälkar förbi värmepumpen. Om ytskikt i rummet utgöres av klinker bör kortlingsrader monteras enligt åtgärd på problem 1 Om ytskikt i rummet utgöres av våtrumsmatta erfordrasei kortlingar.

5 Sida 4 (4) Problem 3 Ett antal våtrum har utförts med våtrumsgolvmatta som ytskikt och tätskikt. Utförandet har hittills inte föranlett kända skador och frågan är om utförandet är godtagbart. Bjälklaget är enligt uppgift uppbyggd enligt följande; Våtrumsgolvmattan är monterad på 22 mm golvspånskiva med integrerad fallskiva. Under detta lager ligger en extra 22 mm golvspånskiva och under detta är golvbjälkar 45x220 K24 s max 600 mm monterat. Detta utförande är något bättre än standard bjälklaget då en extra golvspånskiva är monterad och är enligt vår uppfattning godtagbart för att montera våtrumsgolvmatta. Problem 4 I vissa fall upplevs att bjälklaget sviktar mer än önskvärt vilket lett till exempelvis klirr mellan glas i skåp. Bjälklagens spännvidd och utförande är inom normal standard och uppfyller normens minimikrav. Detta är inget brotthållfasthetsproblem utan en ren kvalitetsfråga. En lösning är att acceptera att trähus i standardutförande rör sig. Det är ibland möjligt att innan husen tillverkats och uppförts att avtala om förhöjd kvalitet i detta avseende. Om man i efterhand vill förbättra kvaliteten i detta avseende kan förfarande enligt problem 1 förbättra kvaliteten även mot svikt och klirr, lokalt eller över större yta, det är en fråga om ----"'storlel< på msat Björn Johanson Telefon bjorn.johanson@bjerking.se