Parkering för hållbar stadsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parkering för hållbar stadsutveckling"

Transkript

1 Parkering för hållbar stadsutveckling

2

3 Parkering för hållbar stadsutveckling

4 Upplysningar om innehållet: Patrik Wirsenius, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: Text: Johannes Berg på WSP Sverige AB Foto: Omslag: Viktor Gårdsäter/Folio. AF Gruppen, Marie Ullnert. Be green Umeå. FOJAB arkitekter. Thomas Henrikson. Malmö stad: Oskar Falck, Werner Nystrand, Johan Persson, Mats Persson. Elin Pietroni. Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Sunfleet. UPAB. Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, februari 2013

5 Förord Många av Sveriges kommuner arbetar med utmaningen att utveckla hållbara städer och hållbara transportsystem. Ett långsiktigt hållbart transportsystem innebär ett minskat bilberoende och fler som går, cyklar och åker med kollektivtrafiken. Ett effektivt styrmedel för att locka dagens bilister att välja miljövänligare färdsätt är parkeringsåtgärder. Denna skrift ska inspirera kommunerna till att använda parkeringspolitiken som ett styrmedel för en hållbar stadsutveckling. Skriften innehåller exempel från såväl Sverige som övriga Europa. Den vänder sig främst till ansvariga tjänstemän och politiker i kommunerna, men även till andra aktörer i stadsplaneringen. För innehållet i rapporten svarar Johannes Berg, WSP Sverige AB. Märta Brolinson och Patrik Wirsenius har varit ansvariga projektledare från SKL. Skriften är ett komplement till SKL:s handbok Policy för parkering från Till referensgruppen och de kommuner som bidragit med material och synpunkter framförs ett stort tack! Stockholm i februari 2013 Gunilla Glasare Avdelningschef Jan Söderström Tf sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

6

7 Innehåll 7 Inledning 11 Kapitel 1: Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling 19 Kapitel 2: Exempel på parkeringspolicy 19 Göteborg 29 Malmö 39 Kapitel 3: Exempel på parkeringsåtgärder 39 Bilfritt boende på Kronhusgatan i Göteborg 40 Gröna parkeringsköp i Umeå 43 Parkeringsbudget för anställda Erasmussjukhuset, Rotterdam 45 Frikopplad parkering för boende i Vauban, Freiburg 47 Koppla parkering till trafikalstring i Zürich, Schweiz 48 Flexibla parkeringstal i Fullriggaren, Malmö 51 Kapitel 4: Förslag på fortsatt arbete 53 Fortsatt läsning

8

9 Inledning Internationellt och i synnerhet i Europa har det under de senaste decennierna skett en förändring i synen på parkering. Det är inte längre självklart att attraktiva centrala ytor i städerna ska upptas av bilparkering. I synnerhet har det faktum att ju fler parkeringar och vägar som byggs ju mer ökar trafiken börjat uppmärksammas. På vissa ställen är så mycket som 50 procent av trängseln orsakad av bilförare som letar efter billigare parkering. Fler och fler städer har därför uppmärksammat möjligheterna att använda parkering som ett styrmedel för att uppnå en mer hållbar stadsutveckling. Möjligheten att använda parkering som verktyg för att främja resande med kollektivtrafik och cykel är idag en underutnyttjad potential. Parkering har liksom transportplanering i stort, traditionellt fokuserat på att tillgodose en ständigt ökande efterfrågan. Möjligheten att faktiskt påverka efterfrågan genom till exempel prissättning har inte utnyttjats strategiskt i någon större omfattning. Detta trots att förändringar av tillgång och pris på parkering har stor potential att påverka färdmedelsandelar och trafikvolymer i stadstrafiken. Malmö, Göteborg, Umeå, Helsingborg och Linköping är exempel på städer som de senaste åren tagit fram nya parkeringsstrategier med ambitionen att minska biltrafiken till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Även i en europeisk kontext är trenden att fler städer börjar bedriva en aktiv parkeringspolitik för att främja en utveckling mot mer resande med andra färdmedel än bil. Möjligheten att använda parkering som verktyg för att främja resande med kollektivtrafik och cykel är idag en underutnyttjad potential. Parkering för hållbar stadsutveckling 7

10 Inledning I synnerhet börjar användningen av statiska parkeringstal omvärderas och i flera länder har miniminormer för parkering vid nya exploateringar ersatts med tak för antal parkeringar. Parkeringsnormerna har också blivit mer flexibla och maximi- och miniminormer bedöms i större utsträckning utifrån förutsättningarna att färdas kollektivt samt cykla och gå. Det har även blivit allt vanligare med en zonindelning, där staden delas in i olika zoner med olika parkeringstaxor för att styra trafikarbetet och i större utsträckning kunna anpassa pris efter efterfrågan. Då det främst är kommunerna som har rådighet över parkeringen, inom ramen för det kommunala planmonopolet, är det på kommunal nivå som åtgärderna vidtas. Denna skrift syftar till att ge kommuner exempel på åtgärder och policyer där parkering används som ett styrmedel mot en hållbar stadsutveckling. Skriften riktar sig främst till kommunala planerare som efterfrågar exempel och erfarenheter som underlag för en diskussion kring att föra en mera aktiv parkeringspolitik. För en utförligare beskrivning av policyarbete kring parkering hänvisas till SKL:s handbok Policy för parkering från Tanken är att idéskriften ska fungera som underlag för en diskussion om de nya perspektiv och förhållningssätt som krävs inom parkeringsområdet och ge en orientering om nya grepp på lokal nivå, framförallt i Sverige. Den är inte en fullständig genomgång av möjliga åtgärder och utvärderade effekter utan ambitionen är snarare att peka ut områden som är aktuella och i behov av fortsatta studier. 8 Parkering för hållbar stadsutveckling

11 Som titeln på idéskriften antyder är rapporten avgränsad till att behandla åtgärder som i huvudsak syftar till att stimulera en hållbar stadsutveckling. Det innebär att idéskriften enbart behandlar städer som är så pass stora att det går att etablera en fungerande parkeringsmarknad dvs. att det uppstår en konkurrens om yta i det offentliga rummet. Avsikten är inte heller att ta ett helhetsgrepp om parkering utan skriften behandlar parkeringsåtgärder som ska främja en hållbar utveckling av trafiksituationen i städer. Detta innebär i praktiken åtgärder som syftar till att minska resandet med bil till förmån för resande med cykel och kollektivtrafik. Skriften är indelad i fyra delar där den första delen allmänt behandlar förutsättningar och möjligheter att arbeta med parkering som ett verktyg för att främja en hållbar stadsutveckling. Den andra delen består av en beskrivning av två nyligen framtagna parkeringspolicyer där frågan om hållbar stadsutveckling delvis har varit vägledande i arbetet. Tanken är att dessa ska ge idéer och fungera som inspiration för kommuner som ligger i startgroparna med att ta fram en ny parkeringspolicy för att stimulera en hållbar stadsutveckling. I den tredje delen presenteras kort ett antal exempel på intressanta åtgärder som genomförts i Sverige och utomlands. Tanken är att visa på olika förhållningssätt till parkering och vad som pågår inom området såväl i Sverige som utomlands. Den fjärde och avslutande delen innehåller en framåtblick och lyfter fram områden som är i behov av vidare utredning och studier. Parkering för hållbar stadsutveckling 9

12

13 1 KAPITEL Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Parkeringsåtgärder är därför ett av de effektivaste verktygen för att påverka bilanvändningen. Trots parkeringsförutsättningarnas stora genomslag på bilanvändningen behandlas parkering i många svenska kommuner som ett område för sig och inte integrerat med den övergripande planeringen. De mål som många städer ställer upp idag gällande färdmedelsandelar i staden, förtätning, utveckling av innerstadshandeln, satsningar på kollektivtrafik och ökad hållbarhet är inte möjliga att förverkliga utan en genomtänkt parkeringspolitik som är integrerad med trafik- och stadsplanering. I städer som har tagit fram en parkeringsstrategi som syftar till att begränsa biltrafiken till förmån för andra färdmedel har detta gett resultat. Städerna har lyckats vitalisera stadskärnan, kraftigt minska biltrafiken, förbättrat luftkvaliteten och generellt förbättrat de stadsmässiga kvaliteterna. Parkering upptar mycket yta. En parkeringsplats tar upp mellan m 2 och genomsnittsbilisten använder 2 5 parkeringsplatser om dagen. Detta är plats som i stället kan användas för till exempel cykelbanor, busskörfält eller breddning av trottoarer för att ge plats för fler gående eller uteserveringar. Plats för parkering blir med andra ord ofta en prioritering av biltrafik före an- Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Parkeringsåtgärder är därför ett av de effektivaste verktygen för att påverka bilanvändningen. Parkering för hållbar stadsutveckling 11

14 Kapitel 1. Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling dra färdmedel och stadsmässiga kvaliteter. En prioritering som ofta går stick i stäv med kommunala miljö- och klimatmål. Historiskt sett har inriktningen på den förda parkeringspolitiken varit att fullt ut tillfredsställa de parkeringsbehov som uppstår och erbjuda fri parkering för alla ändamål i så stor utsträckning som möjligt. Effekten av detta är att många städer byggt in biltrafiken i stadsmiljön på ett genomgripande sätt. Genom miniminormer har en fortsatt utbyggnad av antalet parkeringsplatser i städer stimulerats och i förlängningen lett till fortsatta ökningar av biltrafik, trängsel och miljöbelastning. Inställningen att i så stor utsträckning som möjligt tillmötesgå efterfrågan på parkeringsplatser till inga eller låga avgifter kan utgöra ett hinder för städers utveckling, ekonomiska tillväxt och förmåga att attrahera både boende, besökare och verksamheter. En parkeringsstrategi som syftar till att främja en hållbar stadsutveckling bör sträva efter att etablera en fungerande marknad för parkering. Ytan i en stad som avsätts för parkering bör inte vara så stor att den inkräktar på markbehovet från andra färdmedel som gång, cykel och kollektivtrafik. Efterfrågan på parkering bör istället för att leda till ökad tillgång styras genom tid- och prissättning. Det finns i stort sett två huvudspår för arbetet med att påverka efterfrågan på parkering. Det ena är att på lång sikt förändra parkeringsutbud och resvanor genom regler och riktlinjer för nyexploatering. Det andra är att genom reglering och prissättning påverka det befintliga utbudet av parkering. För att detta ska underlättas bör parkeringsstrategin i så stor utsträckning som möjligt bidra till att synliggöra kostnaden för parkering. Idag är ofta kostnaden för parkering inbakad i lägenhetspriser, hyror, varor, etc. och de som använder parkeringen behöver sällan eller aldrig betala den fulla kostnaden för parkering. Nyexploatering Traditionellt har minimikrav ställts vad gäller antalet parkeringsplatser för bil som en byggherre måste tillföra vid nyexploatering. Miniminormen fastställer ett krav på det lägsta antalet parkeringsplatser vilket i praktiken innebär att byggherren kan välja att anlägga fler parkeringar. I Sverige har miniminormer under lång tid varit de rådande riktlinjerna. Tanken har varit att miniminormen hindrar byggherrar från att avstå från sitt ansvar att förse ett nytt område med parkeringsplatser. Hittills har miniminormer angett det antal parkeringsplatser för bil som, med en viss uppräkning, kan antas efterfrågas framöver. Man har alltså förutspått en viss ökning av dagens efterfrågan och tillgodosett den genom miniminormerna. Ett problem med denna tillämpning av miniminormer är att kostnaden för att anlägga parkeringsplatser byggs in i kostnaden för nyproduktionen och därigenom fördelas på alla boende, oavsett om de använder parkeringsplat- 12 Parkering för hållbar stadsutveckling

15 sen eller inte. Ett sätt att överbrygga detta problem är att separera försäljning och uthyrning av lägenheter från parkering och praktisera maximinormer. En maximinorm kan användas av en kommun för att fastställa en övre gräns för hur många parkeringar som får anläggas inom ett område och därigenom via byggherren begränsa det totala utbudet av parkeringsplatser i området. Maximinormen är särskilt användbar i områden med god tillgänglighet till kollektivtrafik, cykel och gång såsom stadskärnor och stationsnära områden. För att lyckas med en maximinorm är det viktigt att erbjuda goda alternativa transportmöjligheter. Parkering för hållbar stadsutveckling 13

16 Kapitel 1. Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling Ett annat alternativ till miniminormer som redan praktiseras av flera svenska kommuner är flexibla bilparkeringsnormer som istället ger rekommendationer om när det kan finnas skäl att göra avsteg från normen. Ett annat alternativ till miniminormer som redan praktiseras av flera svenska kommuner är flexibla bilparkeringsnormer som istället ger rekommendationer om när det kan finnas skäl att göra avsteg från normen. Skäl bakom en sänkning av parkeringsnormen kan exempelvis vara: närhet till god kollektivtrafik, möjligheter till samnyttjande, parkeringsavgifter som fastighetsägaren förbinder sig att införa och långsiktigt ansvara för, cykelparkeringar, bilpoolslösningar och informations- och marknadsföringskampanjer riktade mot de i den nya fastigheten som kan tänkas använda bilparkering. Grundtanken bakom flexibla parkeringstal är att de boende efterfrågar rörlighet och inte per definition bilparkering. Detta innebär att om byggherren i samarbete med kommun och kollektivtrafikhuvudmän kan ta fram en lösning som innebär att de boende kan tillgodose sitt behov av rörlighet utan bil så sänks minikraven på parkering. Besöks-, boende- och arbetsplatsparkering Ett stort utbud av gatuparkering i centrala delar har varit ett sätt att tillmötesgå efterfrågan på bilparkering och har legat i linje med tidigare trafikplaneringsprinciper avseende bilparkering. Det vill säga att all efterfrågan, nuvarande och prognosticerad, på bilparkering ska tillgodoses med så små restriktioner som möjligt. Det har lett till en stor efterfrågan på kostnadsfria eller billiga gatuparkeringsplatser, vilket leder till problem med långtidsparkering och låg omsättning på parkeringen. Detta blockerar möjligheten att bygga attraktiva stadsrum med god tillgänglighet och säkerhet för alla färdmedel. Det hindrar även ett effektivt utnyttjande av parkeringsanläggningar i parkeringshus och garage på kvartersmark. Gatuparkeringen i centrala delar genererar biltrafik och ofta även söktrafik, som också påverkar upplevelsen av centrum som vistelserum negativt. Parkeringsåtgärder kan användas för att minska biltrafiken i stadsrummet vilket ger bättre trafiksäkerhet och luftmiljö. Det mest effektiva sättet är att helt ta bort parkering i stadskärnan och istället hänvisa trafiken till uppsam- 14 Parkering för hållbar stadsutveckling

17 lande parkeringsanläggningar i utkanten av staden. Dessa parkeringsanläggningar läggs på sådant avstånd att det är möjligt att gå, cykla eller åka kollektivt till centrums alla stora målpunkter. Vid sådana parkeringsanläggningar kan lånecyklar vara ett komplement till god kollektivtrafik. Effektiva besöksparkeringar kan ha en betydande positiv inverkan på städers ekonomiska utveckling. Parkeringspolitiken ska vara inriktad på att åstadkomma ett optimalt kapacitetsutnyttjande, minimera söktrafik och undvika blockerande långtidsparkering. Priselasticiteten för besöksparkering är låg och avgiftsnivån påverkar inte valet att besöka innerstaden i någon större utsträckning i medelstora och större städer med attraktiva centrumområden. Tvärtom kommer en rätt utformad politik för besöksparkering att öka tillgängligheten och göra det möjligt för fler besökare att komma till innerstaden. Kapacitetsutnyttjandet bör aldrig överstiga ca 90 procent, vilket innebär att det alltid ska finnas lediga platser för tillkommande besökare utan söktrafik. Är kapacitetsutnyttjandet lägre vid hög efterfrågan och priserna ej subventionerade är utbudet av parkeringsplatser för stort. Parkeringsytor bör då anpassas för andra ändamål. Är kapacitetsutnyttjandegraden högre bör priserna höjas för att reducera efterfrågan vid toppar. Det bör även vara en förhållandevis hög omsättning av parkerande bilar på de tillgängliga platserna om målsättningen är att gynna olika besöksnäringar i staden som handel, nöje, kultur etc. Parkering för hållbar stadsutveckling 15

18 Kapitel 1. Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling Parkeringshus i Malmö. Det bör vara lika höga parkeringsavgifter, eller högre, på gatumark som på kvartersmark för att styra bort parkeringen från gatumarken. I större städer kan parkeringsledningssystem som leder biltrafiken till närmaste parkeringsanläggning behövas. Parkeringsledningssystemet kan med fördel länkas till eventuella omgivande trafikledningssystem. För att skapa attraktiva stadsmiljöer bör boendeparkeringar om möjligt anordnas i parkeringsanläggningar. Avgiftsuttaget bör baseras på ett fast pris för en längre tidsperiod, t.ex. en månad, för att inte ge incitament att flytta bilen dagtid. Parkering i parkeringsanläggningar stimulerar även samutnyttjandelösningar då det finns plats att kombinera boendebesök, kontor och handels parkeringsbehov. Genom att en och samma parkeringsplats kan tillfredsställa parkeringsbehovet hos flera olika användare kan det totala parkeringsbehovet minska. Därigenom minskar kostnaderna för att anlägga parkering och samtidigt möjliggörs förtätning eller annan markanvändning. Då brist på utrymme uppstår vid förtätning i centrumlägen eller nybyggnation tillämpar många kommuner möjligheten till civilrättsliga parkeringsköp. Sådana köp bygger på att kommunen mot betalning från fastighetsägaren ordnar parkering i gemensamma anläggningar. Parkeringsköpet förekommer i två olika former: friköp och avlösen. Friköp är ett alternativ där fastighetsägaren betalar ett engångsbelopp till exempelvis kommunen som då själv eller via sitt parkeringsbolag åtar sig att anlägga parkeringsplatser. 16 Parkering för hållbar stadsutveckling

19 Betalningen sker ofta omedelbart eller vid ett senare tillfälle. Det ställs inga krav på fastighetsägaren att hyra ett visst antal bilplatser. Avlösen innebär att fastighetsägaren under ett antal år (ofta minst 25 år) förbinder sig att hyra bilplatserna och ibland även lånar ut ett belopp som motsvarar kostnaden för att anlägga bilplatser. Tillgången till parkering vid arbetsplatsen är en viktig faktor bakom anställdas val av färdmedel. Om arbetsgivare erbjuder gratis bilparkering, eller låga parkeringsavgifter, kommer en stor andel av de anställda att ta bilen till jobbet. En amerikansk studie visade till exempel att om en arbetsplats erbjuder gratis parkering så är sannolikheten att de anställda cyklar 70 procent mindre. Om det saknas tillgång till bilparkering kommer en stor andel att cykla, gå eller åka kollektivt. Undersökningar visar att bilandelen kan variera högst väsentligt mellan arbetsplatser med i stort sett likartad lokalisering, men med olika förutsättningar för de anställda att parkera. I den mån det är möjligt bör parkeringsstrategin bidra till att minska tillgången till arbetsplatsparkering i synnerhet i lokaliseringar där det finns gott om alternativ till bil. Sammantaget finns det stora möjligheter att använda parkering som ett styrmedel för hållbar stadsutveckling på kort och lång sikt. För att hålla ihop arbetet är det dock viktigt att det finns en övergripande parkeringspolicy med tydliga mål och att åtgärder inom olika områden är tydligt kopplade till de övergripande målen. I storstadsregionerna är minskad trängsel ett av de viktigaste argumenten för att föra en aktiv parkeringspolitik. Det finns dock argument för en aktiv parkeringspolitik även i mindre städer utan trängselproblematik. Attraktiva stadsmiljöer, klimatmål och mål för luftkvalitet är viktiga argument för att minska biltrafiken till förmån för cykel och kollektivtrafik. Undersökningar visar att bilandelen kan variera högst väsentligt mellan arbetsplatser med i stort sett likartad lokalisering, men med olika förutsättningar för de anställda att parkera. Parkering för hållbar stadsutveckling 17

20 Kapitel X. Kapitelnamn 18 Parkering för hållbar stadsutveckling

21 2 KAPITEL Exempel på parkeringspolicy Göteborg Syfte och bakgrund Bakgrunden till att Göteborgs stad beslutade att ta fram en ny parkeringspolicy var att konkurrensen om marken kontinuerligt ökat och tillgängligheten alltmer blivit en avvägning mot stadsmiljökvaliteter och stadens attraktivitet. Avvägningar av vad som ska prioriteras har skilt sig åt beroende på vilken kommunal instans som hanterat frågan. Miljöfrågor har samtidigt fått ett större utrymme i planeringen och ska genomsyra samtliga verksamheter inom kommunen. En medveten parkeringspolicy som uppmuntrar ett ökat resande med kollektivtrafik och cykel efterfrågades. Målsättningen med Göteborgs parkeringspolicy är att den ska medverka till att staden blir tillgänglig för alla. Den ska bidra till en attraktiv och vacker stad med en hållbar stadsutveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Parkeringspolicyn ska uppmuntra fler att välja kollektivtrafiken eller cykeln framför bilen. För att realisera målsättningen ska parkeringspolicyn utgöra ett stöd för avvägningar mellan plats för parkering och stadsmiljökvaliteter. Inriktningen för parkeringspolicyn är att staden på sikt ska behålla ungefär samma parkeringstal som idag. Parkeringspolitiken i Göteborg hade traditionellt syftat till att tillhandahålla parkering för att möta efterfrågan i så stor utsträckning som möjligt. En tanke bakom detta har varit att luftföroreningarna i staden skulle minska om det var lätt att hitta parkering eftersom söktrafiken skulle minska. Denna strategi blev dock delvis kontraproduktiv då biltrafiken istället ökade. Detta som ett resultat av att den relativa konkurrenskraften för bil ökade då det fanns god tillgång till billig eller gratis parkering. Parkeringspolitiken var i huvudsak inriktad på att påverka utbudet istället för att försöka påverka efterfrågan genom prissättning. Det kommunala p-bolagets främsta uppgift var Parkering för hållbar stadsutveckling 19

22 Kapitel 2. Exempel på parkeringspolicy att tillhandahålla billig parkering, Det fanns ett stort behov av en ny policy som angav en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor skulle hanteras inom Göteborgs stad. Många av stadsmiljöerna i Göteborgs innerstad präglas idag av parkering; torg, förgårdar, gator, kajer, skolgårdar m.m. tas i anspråk av parkering. För att höja de stadsmässiga kvaliteterna har flera gator byggts om till gångfartsområden och parkeringsplatser på dessa gator har då tagits bort. Totalt sett har dock antalet parkeringsplatser varit oförändrat sedan början av 90-talet. Parkeringsplatser har i stor omfattning byggts som markparkering eller i enklare provisoriska parkeringsanläggningar. Detta har inneburit att parkering blivit en relativt billig tjänst i relation till det potentiella marknadsvärdet på marken. Stora parkeringsanläggningar i centrala lägen innebär även ett lågt markutnyttjande i förhållande till markens potentiella värde. Alla former av trafik kommer inte att få plats överallt. En avvägning av hur stor andel av tillgängligheten som ska tillgodoses med bil kontra kollektivtrafik och cykel i respektive del av staden måste utgöra grunden för var man placerar parkeringsanläggningar. Ett sätt att aktivt verka för ökad tillgänglighet är att i större utsträckning marknadsanpassa avgifterna för parkering. Det fanns framförallt ett intresse av att försöka begränsa arbetsplatsparkeringen och föra över en större del av arbetsresorna till kollektivtrafik och cykel. Göteborg hade vid framtagandet av parkeringspolicyn ca inpendlare till stadsdelarna Centrum och Linnéstaden, en stor del av dessa åkte i egen bil. För att minska bilismen i stadskärnan på sikt är ambitionen att utbyggnaden av staden ska ske i centrala lägen med god tillgång till kollektivtrafik. Göteborgs stad kontrollerar också genom sitt parkeringsbolag omkring en tredjedel av stadens arbetsplatsparkering och förändringar i tids- och prissättning som staden genomför får därmed stort genomslag. Att i större utsträckning försöka marknadsanpassa parkeringsutbudet genom höjda avgifter är dock politiskt känsligt. Det har förekommit klagomål från handeln att minskad parkering leder till minskad omsättning och att en parkeringsplats innebär en omsättning på en miljon. I praktiken finns det dock inget som talar för att begränsningar av bilparkering skulle inverka negativt på handel under förutsättning att det finns god tillgänglighet med andra färdmedel. Handeln är även med och finansierar ombyggnation till gångfartsgator då dessa stimulerar ökad omsättning, vilket talar för att möjligheten att parkera utanför dörren på en butik inte nödvändigtvis innebär att läget blir mer attraktivt. Det är snarare attraktiva stadsmiljöer som stimulerar till långsam rörelse i stadscentrumet som i sin tur stimulerar handel. Det råder även en generell brist på cykelparkering i Göteborg, både i centrala lägen och vid infarts- och pendlingsparkeringar. Den befintliga parke- 20 Parkering för hållbar stadsutveckling

23 Målsättningen med Göteborgs parkeringspolicy är att den ska medverka till att staden blir tillgänglig för alla. ringen saknar dessutom ofta väderskydd och möjlighet att låsa fast ramen. Det fanns därför ett behov av tydligare riktlinjer för hur cykelparkering ska hanteras i parkeringsstrategin. Sammantaget fanns det alltså ett antal anledningar för Göteborgs stad att ta fram en ny parkeringsstrategi. Parkering för hållbar stadsutveckling 21

24 Kapitel 2. Exempel på parkeringspolicy Processen Arbetet med att ta fram en ny policy inleddes med att tjänstemännen undersökte om det fanns någon politisk möjlighet att föra en mer aktiv parkeringspolitik. Trafikkontoret begärde därefter uppdrag från nämnden om att ta fram en ny parkeringspolicy. Arbetet med att ta fram underlag till policyn inleddes under 2005 och 2007 började arbetet med själva policyn. Initieringen av arbetet med den nya policyn 2007 underlättades av att det pågick en kraftsamling inom parkeringsområdet med planer på att bygga ett antal nya parkeringshus. I samband med detta föll det sig naturligt att närmare börja undersöka möjligheten att använda parkeringspolitik som verktyg för att minska biltrafiken i innerstaden. Detta ökade i sin tur intresset för att i större utsträckning försöka styra med avgifter och tidbegränsningar. Det fanns ett behov av en ny parkeringspolicy då den befintliga inte längre överensstämde med de mål som staden hade för miljö och attraktiv stadsmiljö. Utgångspunkterna för arbetet var stadens mål för luftkvalitet, stadsmiljö och tillgänglighet. Tillgänglighet är inte avgränsat till ett visst färdmedel utan en bred definition. Detta innebär att en sämre tillgänglighet för bil i form av låga parkeringstal kan accepteras om det finns god tillgänglighet till alternativa färdmedel som kollektivtrafik och cykel. Tanken är att en bred syn på tillgänglighet ska stimulera alternativ till bil. Arbetet utgick ifrån att bilinnehavet behöver minska om Göteborg på sikt ska kunna erbjuda en attraktiv stadsmiljö. De förvaltningar som deltog i policyarbetet var Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Fastighetskontoret, Miljökontoret och Göteborgs Stads Parkering AB. En slutsats som drogs är att ett kommunalt parkeringsbolag är en förutsättning för att kunna driva en aktiv parkeringspolitik. Utan ett eget parkeringsbolag är det svårt att påverka utbud och prissättning. Det underlättar även avsevärt i situationer där samnyttjande av parkering praktiseras. En förutsättning för att det överhuvudtaget ska byggas några nya parkeringsanläggningar är att man tror att det finns betalningsvilja för parkering. Tanken är att en bred syn på tillgänglighet ska stimulera alternativ till bil. Arbetet utgick ifrån att bilinnehavet behöver minska om Göteborg på sikt ska kunna erbjuda en attraktiv stadsmiljö. 22 Parkering för hållbar stadsutveckling

25 En slutsats av processen i Göteborg var att det vid framtagandet av en ny parkeringspolicy är viktigt att det finns en aktör som hela tiden driver processen framåt. Denna aktör bör under processens gång vara beredd att lyfta en fråga till politiken om det inte går att enas på förvaltningsnivå i strategiskt viktiga frågor. Samtidigt är det viktigt att processen får mangla när det finns behov så att berörda förvaltningar får en möjlighet att förankra frågorna internt. Då olika förvaltningar inte sällan präglas av olika yrkeskategorier innebär det ofta olika åsikter. Det är viktigt att detta respekteras och att man har ett prestigelöst förhållningssätt. Processen måste rymma en sammanvägning av de olika åsikterna. En intressant aspekt i processen i Göteborg var att ordet parkeringsbehov bannlystes av politiken under processen, i stället används efterfrågan. Efterfrågan står i sin tur i relation till den sammanvägda tillgängligheten för exploateringen. Under arbetet med parkeringspolicyn gick förslaget på den nya parkeringspolicyn ut på remiss till samtliga berörda förvaltningar. Under själva remissförfarandet fick byggnadsnämnden skicka ut remissversionen till berörda aktörer. De som bedömdes som viktiga att få feedback från var tvungna att lämna ett utlåtande, medan det var frivilligt för övriga. Remissen gick inte ut Parkering för hållbar stadsutveckling 23

26 Kapitel 2. Exempel på parkeringspolicy till några privata aktörer, utan förvaltningar med mycket utbyte med privata aktörer förväntas företräda dessas intressen. När policyn var färdigställd presenterades policyn för ett stort antal aktörer, förankringsarbetet var under perioder ett heltidsarbete. Under denna process är det viktigt att komma ihåg att policyn även behöver förankras inom den egna organisationen. För att underlätta implementeringen och ge tjänstemännen stöd i sina bedömningar är det bra om det finns en koppling mellan översiktsplanen och parkeringspolicyn. Denna koppling kan till exempel vara en karta som visar vilka spann i parkeringstal som är aktuella i olika områden. Detta kan dock innebära en hel del potentiella konflikter. I dialogen med externa aktörer och förvaltningar är det viktigt att framhålla det faktum att parkering är en politisk fråga. Policyn är en del av stadens övergripande mål för stadens utveckling. Det är politikerna som beslutar om policyn som ansvarar för innehållet. Man behöver inte som tjänsteman tycka om policyn, men man ska se till att ta fram nödvändigt underlag under processen. En medveten parkeringspolicy kan öka resandet med kollektivtrafiken i Göteborg. 24 Parkering för hållbar stadsutveckling

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X

Parkeringspolicy. för Vara kommun. Gäller fr.o.m XX-XX. Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Parkeringspolicy för Vara kommun Gäller fr.o.m. 2016-XX-XX Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX X Sammanfattning Syftet med en parkeringspolicy är att ge en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort

Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Parkeringspolicy för Örnsköldsviks centrum och tätort Antagen av kommunfullmäktige, 20 Antagen av: Kommunfullmäktige, 20 Dokumentägare: Kommundirektören Dokumentnamn: Parkeringspolicy för Örnsköldsviks

Läs mer

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP)

Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Dnr Sida 1 (5) 2013-09-25 Handläggare Anders Hallberg 08-508 26 401 Till Exploateringsnämnden 2013 10 17 Parkeringskostnaderna i bostadsproduktionen. Svar på skrivelse från Åke Askensten m.fl. (MP) Förslag

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2009-10-08. 9 Dnr 0706/09. Förslag till parkeringspolicy för Göteborg. Handling 2009 nr 142.

Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2009-10-08. 9 Dnr 0706/09. Förslag till parkeringspolicy för Göteborg. Handling 2009 nr 142. Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2009-10-08 9 Dnr 0706/09 Förslag till parkeringspolicy för Göteborg Handling 2009 nr 142. Yrkanden Karin Pleijel (MP), Owe Nilsson (S) och Kia Andreasson (MP) yrkar

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun 2013-10-08 Handlingsplan för parkering Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Planera och samverka för god tillgänglighet...4 1. Uppdatera p-normen...4 2. Utred parkeringsköpet...4 3. Gör områdesvisa

Läs mer

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016

Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Parkeringsnorm Landskrona stad Maj 2016 Titel: Parkeringsnorm Landskrona stad Datum: 2016-05-30 Beställare: Birthe Bunke, Landskrona stad Konsult: Karin Caesar, Tyréns (uppdragsnummer: 263 083) PARKERINGSNORM

Läs mer

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering

Förslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter.

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Helsingborg 5 mars 2007 Enligt sändlista (VGV) Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Den nu gällande parkeringsnormen

Läs mer

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef

Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden. Jessica Dahl, planeringschef Teknik-och samhällsbyggnadsnämnden Jessica Dahl, planeringschef Anna Sara Bergkvist, översiktsplanerare Vid frågor kontakta samhallsbyggnad@nybro.se eller tfn växel 0481-45 000 2 Dokumentet omfattar parkeringsnorm

Läs mer

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum

Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4

Läs mer

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM

PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM PARKERINGSTAL, GODA EXEMPEL OCH PARKERINGSLEDNINGSSYSTEM Rasmus Sundberg, Trivector 2016-09-22 Europeiska Trafikantveckan Östersund AGENDA Hur arbetas det med parkeringstal i andra kommuner? Vad ser vi

Läs mer

Parkeringsstrategi. Fastigheter som förvaltas av Locum AB

Parkeringsstrategi. Fastigheter som förvaltas av Locum AB Parkeringsstrategi Fastigheter som förvaltas av Locum AB Bakgrund I Locums förvaltningsuppdrag ingår bland annat ansvar för parkeringsfrågor. SLL moderniserar vårdfastigheter för 25 miljarder kronor de

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Parkeringsstrategi för Norrtälje stad

Parkeringsstrategi för Norrtälje stad Parkeringsstrategi för Norrtälje stad Varför en parkeringsstrategi? Norrtälje stad växer kraftigt och flera nya stadsdelar planeras. I takt med att staden växer ökar konkurrensen om markens användning

Läs mer

BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH

BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH BILAGA 2 PROCESSBESKRIVNING OCH JÄMFÖRELSER Innehåll Vad är nytt?... 2 Arbetsprocess... 2 Zonindelning... 3 Parkeringstal för bil... 4 Diskussion... 7 Bilagan beskriver hur parkeringsnormen tagits fram

Läs mer

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil

Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och

Läs mer

Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF

Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet GR-nätverket för MURF Hur planerar vi för hållbara attraktiva stationssamhällen? Anders Roth, IVL Svenska Miljöinstitutet 20161202 GR-nätverket för MURF Forskning Regionen Parkering /mark Res & transport Nödinge Lerum Detaljhandel

Läs mer

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg 1/7 Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg Beslut i Trafiknämnden 1992-11-12 304 Nämnden beslöt bifalla kontorets förslag: godkänna mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet

EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet TJÄNSTESKRIVELSE Datum 1(3) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden EU-projekt QUEST handlingsplan för hållbar mobilitet Sammanfattning Borås är en av sex

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14

ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14 1(10) ParkeringsPM bilaga till Trafiktekniskt PM 2014-10-14 Bakgrund Ytorna centralt i staden är begränsade och det finns många anspråk på att utnyttja dessa. Det innebär att all ny parkering för utvecklingen

Läs mer

PM - Parkeringssituationen i Järfälla samt utredning om avgiftsfinansierad boendeparkering på gatumark

PM - Parkeringssituationen i Järfälla samt utredning om avgiftsfinansierad boendeparkering på gatumark 2013-11-21 1 (6) Dnr TEN 2012/682 PM - Parkeringssituationen i Järfälla samt utredning om avgiftsfinansierad boendeparkering på gatumark Parkeringssituationen i Järfälla Dagens parkeringsutbud och beläggning

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad Exploateringskontoret Trafikkontoret Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Dnr E2015-00923 Dnr T2015-00933 Dnr SBK 2015-06397-30 2015-05-20 Kontaktpersoner Exploateringskontoret Patrik Berglin/Ingmarie

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun

Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun Parkeringsnorm för cykel och bil i Lunds kommun Antagen av byggnadsnämnden september 2013 BN 2011/74 Innehåll Inledning..3 Vad säger plan- och bygglagen?... 3 Vem är ansvarig?... 3 En balanserad parkeringsförsörjning...

Läs mer

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III 2016-08-17 1 (6) PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r Barkarbystaden III Bakgrund År 2011 godkände kommunfullmäktige i Järfälla kommun dokumentet Parkeringsnorm för Järfälla kommun. Dokumentet ska syfta

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

Parkering och mobilitet i Frihamnen

Parkering och mobilitet i Frihamnen Parkering och mobilitet i Frihamnen Maria Stenström och Stefan Hellberg Göteborgs Stads Parkerings AB 19 november 2015 Ägardirektiv Hållbar utveckling Aktiv i stadsutvecklingen Främja förändrade resvanor

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT (MM) Är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka

Läs mer

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen

2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-07 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens

Läs mer

Vad är parkeringstal?

Vad är parkeringstal? Ny parkeringspolicy Vad är parkeringstal? Det är enligt lag kommunen som avgör i vilken omfattning parkering ska anordnas. Parkeringstal ger en beskrivning av detta för både bilar och cyklar. De är beslutade

Läs mer

Riktlinjer för parkering i Halmstad

Riktlinjer för parkering i Halmstad Riktlinjer för parkering i Halmstad Förord Riktlinjer för parkering initieras i första hand av stadsutveckling, konkurrens om mark och miljöpåverkan. Riktlinjer för parkering ses som en naturlig del av

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN. Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner

MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN. Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner MÖJLIGHETER MED MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Erfarenheter från MMMiS med 12 kommuner MM Öresund 2014-03-26 Caroline Mattsson, Trivector Traffic TEST I 12 KOMMUNER Motivera svenska kommuner

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering

Läs mer

Utvärdering av försök med fri parkering

Utvärdering av försök med fri parkering PM 2009-06-09 1 (8) TF 2006/894 Kungsgatan 42 745 80 Enköping Isabell Lundberg Tfn 0171-62 50 28 Mobiltfn 070-162 50 28 e-post isabell.lundberg@enkoping.se Tekniska nämnden Utvärdering av försök med fri

Läs mer

Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85. Parkeringsprogram för Kiruna kommun

Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85. Parkeringsprogram för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2015 09 14, 85 Parkeringsprogram för Kiruna kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syftet med parkeringsprogrammet... 3 1.3 Disposition... 3 2.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06

Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06 Riktlinjer för bedömning av parkeringsplatsbehov Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06 Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontoret, Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06. Ledningsgrupp:

Läs mer

Mobility management och parkering

Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Mobility management och parkering Från utglesning till förtätning Konkurrensen om ytorna ökar Mer komplex planprocess fler människor

Läs mer

Promemoria om PARKERINGSKÖP. Uppdraget

Promemoria om PARKERINGSKÖP. Uppdraget 1 Promemoria om PARKERINGSKÖP Uppdraget Trelleborgs kommun har för avsikt att införa möjligheter till parkeringsköp i samband byggnationer där parkeringsmöjligheter inte kan tillgodoses på den egna tomten

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts.

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. 24, rev 2013-07-04 Nacka Strand framtida parkeringsbehov Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. Föreslagna

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad

Handlingsplan för parkering i Lidingö stad 1 (25) HANDLÄGGARE DATUM DNR Caroline Jansson 2015-06-10 TN/2014:320 Handlingsplan för parkering i Lidingö stad Inklusive parkeringsnorm 2 (25) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund...4

Läs mer

PARKERINGSSTRATEGI. Parkeringszoner Täby kommun. Täby kyrkby. Gullsjön. Visinge. Visinge Gribbylund. Gribbylund. Erikslund

PARKERINGSSTRATEGI. Parkeringszoner Täby kommun. Täby kyrkby. Gullsjön. Visinge. Visinge Gribbylund. Gribbylund. Erikslund [ANTAGANDEHANDLING] 2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI Handbok Parkeringszoner Täby kommun Vallentunasjön Täby Täby kyrkby kyrkby Ullnasjön Gullsjön Löttingelund Löttingelund Lövbrunna Lövbrunna

Läs mer

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan Planera klimatsmart! Stöd till de kommunala planerarna med fokus på förebyggande klimatarbete Ta fram verktyg som kan användas i planeringen

Läs mer

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19)

RAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19) Nybro kommun Parkeringsutredning Nybro Uppdragsnummer 2222099 Malmö 2014-06-05 Sweco TransportSystem AB Kristofer Lilja 1 (19) Sweco Hjälmaregatan 3, 211 18 Malmö Telefon +46 (0)10 4846600 www.sweco.se

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Parkeringsnorm för Eskilstuna

Parkeringsnorm för Eskilstuna Stadsbyggnadsnämnden 2013-10-24 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen SBN/2013:373 Mats Hällnäs 016-710 11 78 Stadsbyggnadsnämnden Parkeringsnorm för Eskilstuna Inledning Enligt Översiktsplan

Läs mer

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö Antagen september 2010 Malmö stadsbyggnadskontor Pr 3087 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning...2 Förord...5 Bakgrund...6 Malmös utveckling

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Parkering i Vänersborg

Parkering i Vänersborg Parkering i Vänersborg - Parkeringspolicy antagen av Kommunfullmäktige 21 nov 2007 ( 131) - Parkeringsnorm antagen av Byggnadsnämnden 1 mars 2016 ( 20) - Regler för boendeparkering antagna av Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden

Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska

Läs mer

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen

Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Bilaga 2 Bakgrund till parkeringstalen Att beräkna parkeringstal för bil handlar om att försöka finna en balans mellan tillräckligt antal parkeringsplatser vid nyetablering eller förändrad markanvändning,

Läs mer

Parkeringsplan för Sollentuna kommun

Parkeringsplan för Sollentuna kommun Parkeringsplan för Sollentuna kommun REMISSHANDLING www.sollentuna.se Bakgrund Sollentuna kommun befinner sig i en process av tillväxt där både den egna kommunen och regionen växer. Detta ställer krav

Läs mer

Området Ångfärjan Mål och motiv

Området Ångfärjan Mål och motiv Området Ångfärjan Mål och motiv w w w. h e l s i n g b o r g. s e /a n g f a r j a n Området Ångfärjan ska utvecklas till en ny mötesplats för helsingborgarna. Här ska man ses, flanera, umgås, äta, underhållas

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun. Antagen av gatu- och samhällsmiljönämnden 24 april 2014.

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun. Antagen av gatu- och samhällsmiljönämnden 24 april 2014. Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Antagen av gatu- och samhällsmiljönämnden 24 april 2014. Innehållsförteckning Förord 1. Mål med parkeringspolitiken 1 1.1 Syfte och mål 1 1.2 Mål 2 1.3 Parkering

Läs mer

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN

Antagen av KF PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN Antagen av KF 2010-09-22 93 PARKERINGSNORM FÖR VÅRGÅRDA KOMMUN FÖRORD Arbetet med att ta fram Parkeringsnorm för Vårgårda kommun har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte Lundberg,

Läs mer

Parkering i Fullriggaren

Parkering i Fullriggaren Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Anna Stjärnkvist Stadsbyggnadskontoret Malmö stad 2013-04-11 Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Bakgrund I byggherredialogen

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Parkeringsplan Kalmar centrum

Parkeringsplan Kalmar centrum Parkeringsplan Kalmar centrum nov 2012 BESTÄLLARE: Kalmar kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Per Eneroth HANDLÄGGARE: Emily Evenäs, Ann Cederberg TYRÉNS UPPDRAGSNUMMER: 229327 SÖKVÄG: M:\_uppdrag\229327\T\Parkeringplan

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Parkering i Haga. Februari 2000. Trafikutredning. Projektnummer: 540 1311 68 Diarienummer: 151.00

Parkering i Haga. Februari 2000. Trafikutredning. Projektnummer: 540 1311 68 Diarienummer: 151.00 Parkering i Haga Projektnummer: 540 1311 68 Diarienummer: 151.00 Februari 2000 Trafikutredning Denna rapport har, på uppdrag av Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag, utarbetats av Christer Olsson, Gatubolaget

Läs mer

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r So dra Veddesta

PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r So dra Veddesta 2016-05-31 1 (6) PM Fo rslag till nya parkeringstal fo r So dra Veddesta Bakgrund År 2011 godkände kommunfullmäktige i Järfälla kommun dokumentet Parkeringsnorm för Järfälla kommun. Dokumentet ska syfta

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

under förutsättning av att kommunfullmäktige fastställer ny högsta parkeringstaxa, för egen del fastställa taxenivåer samt hög- och lågtaxetider.

under förutsättning av att kommunfullmäktige fastställer ny högsta parkeringstaxa, för egen del fastställa taxenivåer samt hög- och lågtaxetider. TN 40/12 TN 63/12 Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2012-02-10 2012-03-07 Diarienummer 2260/10 Trafikavdelningen Hans Magnusson Telefon 031-368 84 25 E-post: hans.magnusson@trafikkontoret.goteborg.se Ändring

Läs mer

Förslag till nya bestämmelser för boendeparkering

Förslag till nya bestämmelser för boendeparkering 4 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Julin Jenny Datum 2016-04-05 Diarienummer GSN-2016-0775 Gatu- och samhällsmiljönämnden Förslag till nya bestämmelser för boendeparkering Förslag till beslut Gatu-

Läs mer

2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se

2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI. STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se 2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI Rapport Täby kommun STADSBYGGNADSKONTORET www.taby.se PARKERINGSSTRATEGI TÄBY KOMMUN Ver 1.0 Förord Parkeringen i Täby bidrar till att tillgängliggöra olika

Läs mer

Hur används garageplatserna i centrala staden? Om skillnaden mellan teori och praktik. Meddelande 7:2006 Trafikkontoret Parkering

Hur används garageplatserna i centrala staden? Om skillnaden mellan teori och praktik. Meddelande 7:2006 Trafikkontoret Parkering Hur används garageplatserna i centrala staden? Om skillnaden mellan teori och praktik Meddelande 7:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord I samband med upprättandet av detaljplaner och bygglov ställs bl.a.

Läs mer

Exempelsamling. Riktlinjer för projektspecifika och. Gröna parkeringstal i Stockholm

Exempelsamling. Riktlinjer för projektspecifika och. Gröna parkeringstal i Stockholm Exempelsamling Riktlinjer för projektspecifika och Gröna parkeringstal i Stockholm Förord Arbete med mobilitetsåtgärder för att sänka parkeringsbehovet exempelsamling Stadens modell för projektspecifika

Läs mer

Parkeringsutredning för västra Saltängen

Parkeringsutredning för västra Saltängen Parkeringsutredning för västra Saltängen 2009-08-18 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2 NULÄGE... 3 2.1 Bebyggelse... 3 2.2 Trafik... 4 2.3 Parkering... 5 2.4 Kommentarer... 6 3 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR... 7 3.1

Läs mer

Parkeringstal för cykel och bil

Parkeringstal för cykel och bil SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Parkeringstal för cykel och bil Gävle kommun 2014 Antagna av Tekniska Nämnden den 4 juni 2014 1 Inledning Bakgrund till parkeringstalen Lämpligt utrymme för parkering, lastning och

Läs mer

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016

Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 Innehåll 1. Sammanfattning sid 4 2. Inledning sid 5 3. Handlingsplan för parkering

Läs mer

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning

Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 2 Handlingsplan för parkering fördjupning Innehåll Personbil sid 2 Parkeringsutbud

Läs mer

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52

Frihamnen, Göteborg. Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Frihamnen, Göteborg Martin Forsberg martin.forsberg@koucky.se www.koucky.se +46(0)31-80 80 52 Dagens upplägg Kort om K&P Göteborg Det större perspektivet Pågående utvecklingar Älvstranden Utveckling Näraliggande

Läs mer

Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön

Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön Nacka 2014-05-12 Promemoria Avsändare: Atrium Ljungberg AB Planenheten Nacka kommun Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön 1. Sammanfattning Parkeringstal är riktvärden för

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Boendeparkering i delar av ytterstaden samt boendeparkering för fordonsägare som både har bil och MC/Moped klass I

Boendeparkering i delar av ytterstaden samt boendeparkering för fordonsägare som både har bil och MC/Moped klass I Dnr Sida 1 (7) 2016-05-18 Handläggare Jan Prestberg 08-508 261 50 Till Trafiknämnden 2016-06-16 Boendeparkering i delar av ytterstaden samt boendeparkering för fordonsägare som både har bil och MC/Moped

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Parkeringstaxa fr o m 2011 08 01

Parkeringstaxa fr o m 2011 08 01 Kommunfullmäktige 2011 05 30 94 185 Kommunstyrelsen 2011 05 16 114 240 Arbets och personalutskottet 2011 04 26 85 168 Dnr 10.748 514 Parkeringstaxa fr o m 2011 08 01 Bilagor: Zonindelning Luleå centrum

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Nacka kommun. Parkering vid ny exploatering Exempel, erfarenheter, process. Stockholm 2015-03-12

Nacka kommun. Parkering vid ny exploatering Exempel, erfarenheter, process. Stockholm 2015-03-12 Nacka kommun Parkering vid ny exploatering Exempel, erfarenheter, process Stockholm 2015-03-12 Parkering vid ny exploatering Exempel, erfarenheter, process Datum 2015-03-12 Uppdragsnummer 1320010314 Anna

Läs mer

Parkering för ett rikare stadsliv och Parkering i planering och bygglov

Parkering för ett rikare stadsliv och Parkering i planering och bygglov 1 (13) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2011-11-17 Dnr Sbn 2011-289 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Sbn 2011-536 Magnus Hultegård Bmn 2011-26 Parkering för ett rikare stadsliv och Parkering

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR

MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR MOBILITY MANAGEMENT FÖR BYGGHERRAR JANUARI 2016 MOBILITY MANAGEMENT Mobility Management () är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder

Läs mer