Parkering för hållbar stadsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Parkering för hållbar stadsutveckling"

Transkript

1 Parkering för hållbar stadsutveckling

2

3 Parkering för hållbar stadsutveckling

4 Upplysningar om innehållet: Patrik Wirsenius, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 ISBN: Text: Johannes Berg på WSP Sverige AB Foto: Omslag: Viktor Gårdsäter/Folio. AF Gruppen, Marie Ullnert. Be green Umeå. FOJAB arkitekter. Thomas Henrikson. Malmö stad: Oskar Falck, Werner Nystrand, Johan Persson, Mats Persson. Elin Pietroni. Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Sunfleet. UPAB. Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, februari 2013

5 Förord Många av Sveriges kommuner arbetar med utmaningen att utveckla hållbara städer och hållbara transportsystem. Ett långsiktigt hållbart transportsystem innebär ett minskat bilberoende och fler som går, cyklar och åker med kollektivtrafiken. Ett effektivt styrmedel för att locka dagens bilister att välja miljövänligare färdsätt är parkeringsåtgärder. Denna skrift ska inspirera kommunerna till att använda parkeringspolitiken som ett styrmedel för en hållbar stadsutveckling. Skriften innehåller exempel från såväl Sverige som övriga Europa. Den vänder sig främst till ansvariga tjänstemän och politiker i kommunerna, men även till andra aktörer i stadsplaneringen. För innehållet i rapporten svarar Johannes Berg, WSP Sverige AB. Märta Brolinson och Patrik Wirsenius har varit ansvariga projektledare från SKL. Skriften är ett komplement till SKL:s handbok Policy för parkering från Till referensgruppen och de kommuner som bidragit med material och synpunkter framförs ett stort tack! Stockholm i februari 2013 Gunilla Glasare Avdelningschef Jan Söderström Tf sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

6

7 Innehåll 7 Inledning 11 Kapitel 1: Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling 19 Kapitel 2: Exempel på parkeringspolicy 19 Göteborg 29 Malmö 39 Kapitel 3: Exempel på parkeringsåtgärder 39 Bilfritt boende på Kronhusgatan i Göteborg 40 Gröna parkeringsköp i Umeå 43 Parkeringsbudget för anställda Erasmussjukhuset, Rotterdam 45 Frikopplad parkering för boende i Vauban, Freiburg 47 Koppla parkering till trafikalstring i Zürich, Schweiz 48 Flexibla parkeringstal i Fullriggaren, Malmö 51 Kapitel 4: Förslag på fortsatt arbete 53 Fortsatt läsning

8

9 Inledning Internationellt och i synnerhet i Europa har det under de senaste decennierna skett en förändring i synen på parkering. Det är inte längre självklart att attraktiva centrala ytor i städerna ska upptas av bilparkering. I synnerhet har det faktum att ju fler parkeringar och vägar som byggs ju mer ökar trafiken börjat uppmärksammas. På vissa ställen är så mycket som 50 procent av trängseln orsakad av bilförare som letar efter billigare parkering. Fler och fler städer har därför uppmärksammat möjligheterna att använda parkering som ett styrmedel för att uppnå en mer hållbar stadsutveckling. Möjligheten att använda parkering som verktyg för att främja resande med kollektivtrafik och cykel är idag en underutnyttjad potential. Parkering har liksom transportplanering i stort, traditionellt fokuserat på att tillgodose en ständigt ökande efterfrågan. Möjligheten att faktiskt påverka efterfrågan genom till exempel prissättning har inte utnyttjats strategiskt i någon större omfattning. Detta trots att förändringar av tillgång och pris på parkering har stor potential att påverka färdmedelsandelar och trafikvolymer i stadstrafiken. Malmö, Göteborg, Umeå, Helsingborg och Linköping är exempel på städer som de senaste åren tagit fram nya parkeringsstrategier med ambitionen att minska biltrafiken till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Även i en europeisk kontext är trenden att fler städer börjar bedriva en aktiv parkeringspolitik för att främja en utveckling mot mer resande med andra färdmedel än bil. Möjligheten att använda parkering som verktyg för att främja resande med kollektivtrafik och cykel är idag en underutnyttjad potential. Parkering för hållbar stadsutveckling 7

10 Inledning I synnerhet börjar användningen av statiska parkeringstal omvärderas och i flera länder har miniminormer för parkering vid nya exploateringar ersatts med tak för antal parkeringar. Parkeringsnormerna har också blivit mer flexibla och maximi- och miniminormer bedöms i större utsträckning utifrån förutsättningarna att färdas kollektivt samt cykla och gå. Det har även blivit allt vanligare med en zonindelning, där staden delas in i olika zoner med olika parkeringstaxor för att styra trafikarbetet och i större utsträckning kunna anpassa pris efter efterfrågan. Då det främst är kommunerna som har rådighet över parkeringen, inom ramen för det kommunala planmonopolet, är det på kommunal nivå som åtgärderna vidtas. Denna skrift syftar till att ge kommuner exempel på åtgärder och policyer där parkering används som ett styrmedel mot en hållbar stadsutveckling. Skriften riktar sig främst till kommunala planerare som efterfrågar exempel och erfarenheter som underlag för en diskussion kring att föra en mera aktiv parkeringspolitik. För en utförligare beskrivning av policyarbete kring parkering hänvisas till SKL:s handbok Policy för parkering från Tanken är att idéskriften ska fungera som underlag för en diskussion om de nya perspektiv och förhållningssätt som krävs inom parkeringsområdet och ge en orientering om nya grepp på lokal nivå, framförallt i Sverige. Den är inte en fullständig genomgång av möjliga åtgärder och utvärderade effekter utan ambitionen är snarare att peka ut områden som är aktuella och i behov av fortsatta studier. 8 Parkering för hållbar stadsutveckling

11 Som titeln på idéskriften antyder är rapporten avgränsad till att behandla åtgärder som i huvudsak syftar till att stimulera en hållbar stadsutveckling. Det innebär att idéskriften enbart behandlar städer som är så pass stora att det går att etablera en fungerande parkeringsmarknad dvs. att det uppstår en konkurrens om yta i det offentliga rummet. Avsikten är inte heller att ta ett helhetsgrepp om parkering utan skriften behandlar parkeringsåtgärder som ska främja en hållbar utveckling av trafiksituationen i städer. Detta innebär i praktiken åtgärder som syftar till att minska resandet med bil till förmån för resande med cykel och kollektivtrafik. Skriften är indelad i fyra delar där den första delen allmänt behandlar förutsättningar och möjligheter att arbeta med parkering som ett verktyg för att främja en hållbar stadsutveckling. Den andra delen består av en beskrivning av två nyligen framtagna parkeringspolicyer där frågan om hållbar stadsutveckling delvis har varit vägledande i arbetet. Tanken är att dessa ska ge idéer och fungera som inspiration för kommuner som ligger i startgroparna med att ta fram en ny parkeringspolicy för att stimulera en hållbar stadsutveckling. I den tredje delen presenteras kort ett antal exempel på intressanta åtgärder som genomförts i Sverige och utomlands. Tanken är att visa på olika förhållningssätt till parkering och vad som pågår inom området såväl i Sverige som utomlands. Den fjärde och avslutande delen innehåller en framåtblick och lyfter fram områden som är i behov av vidare utredning och studier. Parkering för hållbar stadsutveckling 9

12

13 1 KAPITEL Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Parkeringsåtgärder är därför ett av de effektivaste verktygen för att påverka bilanvändningen. Trots parkeringsförutsättningarnas stora genomslag på bilanvändningen behandlas parkering i många svenska kommuner som ett område för sig och inte integrerat med den övergripande planeringen. De mål som många städer ställer upp idag gällande färdmedelsandelar i staden, förtätning, utveckling av innerstadshandeln, satsningar på kollektivtrafik och ökad hållbarhet är inte möjliga att förverkliga utan en genomtänkt parkeringspolitik som är integrerad med trafik- och stadsplanering. I städer som har tagit fram en parkeringsstrategi som syftar till att begränsa biltrafiken till förmån för andra färdmedel har detta gett resultat. Städerna har lyckats vitalisera stadskärnan, kraftigt minska biltrafiken, förbättrat luftkvaliteten och generellt förbättrat de stadsmässiga kvaliteterna. Parkering upptar mycket yta. En parkeringsplats tar upp mellan m 2 och genomsnittsbilisten använder 2 5 parkeringsplatser om dagen. Detta är plats som i stället kan användas för till exempel cykelbanor, busskörfält eller breddning av trottoarer för att ge plats för fler gående eller uteserveringar. Plats för parkering blir med andra ord ofta en prioritering av biltrafik före an- Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Parkeringsåtgärder är därför ett av de effektivaste verktygen för att påverka bilanvändningen. Parkering för hållbar stadsutveckling 11

14 Kapitel 1. Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling dra färdmedel och stadsmässiga kvaliteter. En prioritering som ofta går stick i stäv med kommunala miljö- och klimatmål. Historiskt sett har inriktningen på den förda parkeringspolitiken varit att fullt ut tillfredsställa de parkeringsbehov som uppstår och erbjuda fri parkering för alla ändamål i så stor utsträckning som möjligt. Effekten av detta är att många städer byggt in biltrafiken i stadsmiljön på ett genomgripande sätt. Genom miniminormer har en fortsatt utbyggnad av antalet parkeringsplatser i städer stimulerats och i förlängningen lett till fortsatta ökningar av biltrafik, trängsel och miljöbelastning. Inställningen att i så stor utsträckning som möjligt tillmötesgå efterfrågan på parkeringsplatser till inga eller låga avgifter kan utgöra ett hinder för städers utveckling, ekonomiska tillväxt och förmåga att attrahera både boende, besökare och verksamheter. En parkeringsstrategi som syftar till att främja en hållbar stadsutveckling bör sträva efter att etablera en fungerande marknad för parkering. Ytan i en stad som avsätts för parkering bör inte vara så stor att den inkräktar på markbehovet från andra färdmedel som gång, cykel och kollektivtrafik. Efterfrågan på parkering bör istället för att leda till ökad tillgång styras genom tid- och prissättning. Det finns i stort sett två huvudspår för arbetet med att påverka efterfrågan på parkering. Det ena är att på lång sikt förändra parkeringsutbud och resvanor genom regler och riktlinjer för nyexploatering. Det andra är att genom reglering och prissättning påverka det befintliga utbudet av parkering. För att detta ska underlättas bör parkeringsstrategin i så stor utsträckning som möjligt bidra till att synliggöra kostnaden för parkering. Idag är ofta kostnaden för parkering inbakad i lägenhetspriser, hyror, varor, etc. och de som använder parkeringen behöver sällan eller aldrig betala den fulla kostnaden för parkering. Nyexploatering Traditionellt har minimikrav ställts vad gäller antalet parkeringsplatser för bil som en byggherre måste tillföra vid nyexploatering. Miniminormen fastställer ett krav på det lägsta antalet parkeringsplatser vilket i praktiken innebär att byggherren kan välja att anlägga fler parkeringar. I Sverige har miniminormer under lång tid varit de rådande riktlinjerna. Tanken har varit att miniminormen hindrar byggherrar från att avstå från sitt ansvar att förse ett nytt område med parkeringsplatser. Hittills har miniminormer angett det antal parkeringsplatser för bil som, med en viss uppräkning, kan antas efterfrågas framöver. Man har alltså förutspått en viss ökning av dagens efterfrågan och tillgodosett den genom miniminormerna. Ett problem med denna tillämpning av miniminormer är att kostnaden för att anlägga parkeringsplatser byggs in i kostnaden för nyproduktionen och därigenom fördelas på alla boende, oavsett om de använder parkeringsplat- 12 Parkering för hållbar stadsutveckling

15 sen eller inte. Ett sätt att överbrygga detta problem är att separera försäljning och uthyrning av lägenheter från parkering och praktisera maximinormer. En maximinorm kan användas av en kommun för att fastställa en övre gräns för hur många parkeringar som får anläggas inom ett område och därigenom via byggherren begränsa det totala utbudet av parkeringsplatser i området. Maximinormen är särskilt användbar i områden med god tillgänglighet till kollektivtrafik, cykel och gång såsom stadskärnor och stationsnära områden. För att lyckas med en maximinorm är det viktigt att erbjuda goda alternativa transportmöjligheter. Parkering för hållbar stadsutveckling 13

16 Kapitel 1. Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling Ett annat alternativ till miniminormer som redan praktiseras av flera svenska kommuner är flexibla bilparkeringsnormer som istället ger rekommendationer om när det kan finnas skäl att göra avsteg från normen. Ett annat alternativ till miniminormer som redan praktiseras av flera svenska kommuner är flexibla bilparkeringsnormer som istället ger rekommendationer om när det kan finnas skäl att göra avsteg från normen. Skäl bakom en sänkning av parkeringsnormen kan exempelvis vara: närhet till god kollektivtrafik, möjligheter till samnyttjande, parkeringsavgifter som fastighetsägaren förbinder sig att införa och långsiktigt ansvara för, cykelparkeringar, bilpoolslösningar och informations- och marknadsföringskampanjer riktade mot de i den nya fastigheten som kan tänkas använda bilparkering. Grundtanken bakom flexibla parkeringstal är att de boende efterfrågar rörlighet och inte per definition bilparkering. Detta innebär att om byggherren i samarbete med kommun och kollektivtrafikhuvudmän kan ta fram en lösning som innebär att de boende kan tillgodose sitt behov av rörlighet utan bil så sänks minikraven på parkering. Besöks-, boende- och arbetsplatsparkering Ett stort utbud av gatuparkering i centrala delar har varit ett sätt att tillmötesgå efterfrågan på bilparkering och har legat i linje med tidigare trafikplaneringsprinciper avseende bilparkering. Det vill säga att all efterfrågan, nuvarande och prognosticerad, på bilparkering ska tillgodoses med så små restriktioner som möjligt. Det har lett till en stor efterfrågan på kostnadsfria eller billiga gatuparkeringsplatser, vilket leder till problem med långtidsparkering och låg omsättning på parkeringen. Detta blockerar möjligheten att bygga attraktiva stadsrum med god tillgänglighet och säkerhet för alla färdmedel. Det hindrar även ett effektivt utnyttjande av parkeringsanläggningar i parkeringshus och garage på kvartersmark. Gatuparkeringen i centrala delar genererar biltrafik och ofta även söktrafik, som också påverkar upplevelsen av centrum som vistelserum negativt. Parkeringsåtgärder kan användas för att minska biltrafiken i stadsrummet vilket ger bättre trafiksäkerhet och luftmiljö. Det mest effektiva sättet är att helt ta bort parkering i stadskärnan och istället hänvisa trafiken till uppsam- 14 Parkering för hållbar stadsutveckling

17 lande parkeringsanläggningar i utkanten av staden. Dessa parkeringsanläggningar läggs på sådant avstånd att det är möjligt att gå, cykla eller åka kollektivt till centrums alla stora målpunkter. Vid sådana parkeringsanläggningar kan lånecyklar vara ett komplement till god kollektivtrafik. Effektiva besöksparkeringar kan ha en betydande positiv inverkan på städers ekonomiska utveckling. Parkeringspolitiken ska vara inriktad på att åstadkomma ett optimalt kapacitetsutnyttjande, minimera söktrafik och undvika blockerande långtidsparkering. Priselasticiteten för besöksparkering är låg och avgiftsnivån påverkar inte valet att besöka innerstaden i någon större utsträckning i medelstora och större städer med attraktiva centrumområden. Tvärtom kommer en rätt utformad politik för besöksparkering att öka tillgängligheten och göra det möjligt för fler besökare att komma till innerstaden. Kapacitetsutnyttjandet bör aldrig överstiga ca 90 procent, vilket innebär att det alltid ska finnas lediga platser för tillkommande besökare utan söktrafik. Är kapacitetsutnyttjandet lägre vid hög efterfrågan och priserna ej subventionerade är utbudet av parkeringsplatser för stort. Parkeringsytor bör då anpassas för andra ändamål. Är kapacitetsutnyttjandegraden högre bör priserna höjas för att reducera efterfrågan vid toppar. Det bör även vara en förhållandevis hög omsättning av parkerande bilar på de tillgängliga platserna om målsättningen är att gynna olika besöksnäringar i staden som handel, nöje, kultur etc. Parkering för hållbar stadsutveckling 15

18 Kapitel 1. Parkering som styrmedel för en hållbar stadsutveckling Parkeringshus i Malmö. Det bör vara lika höga parkeringsavgifter, eller högre, på gatumark som på kvartersmark för att styra bort parkeringen från gatumarken. I större städer kan parkeringsledningssystem som leder biltrafiken till närmaste parkeringsanläggning behövas. Parkeringsledningssystemet kan med fördel länkas till eventuella omgivande trafikledningssystem. För att skapa attraktiva stadsmiljöer bör boendeparkeringar om möjligt anordnas i parkeringsanläggningar. Avgiftsuttaget bör baseras på ett fast pris för en längre tidsperiod, t.ex. en månad, för att inte ge incitament att flytta bilen dagtid. Parkering i parkeringsanläggningar stimulerar även samutnyttjandelösningar då det finns plats att kombinera boendebesök, kontor och handels parkeringsbehov. Genom att en och samma parkeringsplats kan tillfredsställa parkeringsbehovet hos flera olika användare kan det totala parkeringsbehovet minska. Därigenom minskar kostnaderna för att anlägga parkering och samtidigt möjliggörs förtätning eller annan markanvändning. Då brist på utrymme uppstår vid förtätning i centrumlägen eller nybyggnation tillämpar många kommuner möjligheten till civilrättsliga parkeringsköp. Sådana köp bygger på att kommunen mot betalning från fastighetsägaren ordnar parkering i gemensamma anläggningar. Parkeringsköpet förekommer i två olika former: friköp och avlösen. Friköp är ett alternativ där fastighetsägaren betalar ett engångsbelopp till exempelvis kommunen som då själv eller via sitt parkeringsbolag åtar sig att anlägga parkeringsplatser. 16 Parkering för hållbar stadsutveckling

19 Betalningen sker ofta omedelbart eller vid ett senare tillfälle. Det ställs inga krav på fastighetsägaren att hyra ett visst antal bilplatser. Avlösen innebär att fastighetsägaren under ett antal år (ofta minst 25 år) förbinder sig att hyra bilplatserna och ibland även lånar ut ett belopp som motsvarar kostnaden för att anlägga bilplatser. Tillgången till parkering vid arbetsplatsen är en viktig faktor bakom anställdas val av färdmedel. Om arbetsgivare erbjuder gratis bilparkering, eller låga parkeringsavgifter, kommer en stor andel av de anställda att ta bilen till jobbet. En amerikansk studie visade till exempel att om en arbetsplats erbjuder gratis parkering så är sannolikheten att de anställda cyklar 70 procent mindre. Om det saknas tillgång till bilparkering kommer en stor andel att cykla, gå eller åka kollektivt. Undersökningar visar att bilandelen kan variera högst väsentligt mellan arbetsplatser med i stort sett likartad lokalisering, men med olika förutsättningar för de anställda att parkera. I den mån det är möjligt bör parkeringsstrategin bidra till att minska tillgången till arbetsplatsparkering i synnerhet i lokaliseringar där det finns gott om alternativ till bil. Sammantaget finns det stora möjligheter att använda parkering som ett styrmedel för hållbar stadsutveckling på kort och lång sikt. För att hålla ihop arbetet är det dock viktigt att det finns en övergripande parkeringspolicy med tydliga mål och att åtgärder inom olika områden är tydligt kopplade till de övergripande målen. I storstadsregionerna är minskad trängsel ett av de viktigaste argumenten för att föra en aktiv parkeringspolitik. Det finns dock argument för en aktiv parkeringspolitik även i mindre städer utan trängselproblematik. Attraktiva stadsmiljöer, klimatmål och mål för luftkvalitet är viktiga argument för att minska biltrafiken till förmån för cykel och kollektivtrafik. Undersökningar visar att bilandelen kan variera högst väsentligt mellan arbetsplatser med i stort sett likartad lokalisering, men med olika förutsättningar för de anställda att parkera. Parkering för hållbar stadsutveckling 17

20 Kapitel X. Kapitelnamn 18 Parkering för hållbar stadsutveckling

21 2 KAPITEL Exempel på parkeringspolicy Göteborg Syfte och bakgrund Bakgrunden till att Göteborgs stad beslutade att ta fram en ny parkeringspolicy var att konkurrensen om marken kontinuerligt ökat och tillgängligheten alltmer blivit en avvägning mot stadsmiljökvaliteter och stadens attraktivitet. Avvägningar av vad som ska prioriteras har skilt sig åt beroende på vilken kommunal instans som hanterat frågan. Miljöfrågor har samtidigt fått ett större utrymme i planeringen och ska genomsyra samtliga verksamheter inom kommunen. En medveten parkeringspolicy som uppmuntrar ett ökat resande med kollektivtrafik och cykel efterfrågades. Målsättningen med Göteborgs parkeringspolicy är att den ska medverka till att staden blir tillgänglig för alla. Den ska bidra till en attraktiv och vacker stad med en hållbar stadsutveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Parkeringspolicyn ska uppmuntra fler att välja kollektivtrafiken eller cykeln framför bilen. För att realisera målsättningen ska parkeringspolicyn utgöra ett stöd för avvägningar mellan plats för parkering och stadsmiljökvaliteter. Inriktningen för parkeringspolicyn är att staden på sikt ska behålla ungefär samma parkeringstal som idag. Parkeringspolitiken i Göteborg hade traditionellt syftat till att tillhandahålla parkering för att möta efterfrågan i så stor utsträckning som möjligt. En tanke bakom detta har varit att luftföroreningarna i staden skulle minska om det var lätt att hitta parkering eftersom söktrafiken skulle minska. Denna strategi blev dock delvis kontraproduktiv då biltrafiken istället ökade. Detta som ett resultat av att den relativa konkurrenskraften för bil ökade då det fanns god tillgång till billig eller gratis parkering. Parkeringspolitiken var i huvudsak inriktad på att påverka utbudet istället för att försöka påverka efterfrågan genom prissättning. Det kommunala p-bolagets främsta uppgift var Parkering för hållbar stadsutveckling 19

22 Kapitel 2. Exempel på parkeringspolicy att tillhandahålla billig parkering, Det fanns ett stort behov av en ny policy som angav en gemensam inriktning för hur parkeringsfrågor skulle hanteras inom Göteborgs stad. Många av stadsmiljöerna i Göteborgs innerstad präglas idag av parkering; torg, förgårdar, gator, kajer, skolgårdar m.m. tas i anspråk av parkering. För att höja de stadsmässiga kvaliteterna har flera gator byggts om till gångfartsområden och parkeringsplatser på dessa gator har då tagits bort. Totalt sett har dock antalet parkeringsplatser varit oförändrat sedan början av 90-talet. Parkeringsplatser har i stor omfattning byggts som markparkering eller i enklare provisoriska parkeringsanläggningar. Detta har inneburit att parkering blivit en relativt billig tjänst i relation till det potentiella marknadsvärdet på marken. Stora parkeringsanläggningar i centrala lägen innebär även ett lågt markutnyttjande i förhållande till markens potentiella värde. Alla former av trafik kommer inte att få plats överallt. En avvägning av hur stor andel av tillgängligheten som ska tillgodoses med bil kontra kollektivtrafik och cykel i respektive del av staden måste utgöra grunden för var man placerar parkeringsanläggningar. Ett sätt att aktivt verka för ökad tillgänglighet är att i större utsträckning marknadsanpassa avgifterna för parkering. Det fanns framförallt ett intresse av att försöka begränsa arbetsplatsparkeringen och föra över en större del av arbetsresorna till kollektivtrafik och cykel. Göteborg hade vid framtagandet av parkeringspolicyn ca inpendlare till stadsdelarna Centrum och Linnéstaden, en stor del av dessa åkte i egen bil. För att minska bilismen i stadskärnan på sikt är ambitionen att utbyggnaden av staden ska ske i centrala lägen med god tillgång till kollektivtrafik. Göteborgs stad kontrollerar också genom sitt parkeringsbolag omkring en tredjedel av stadens arbetsplatsparkering och förändringar i tids- och prissättning som staden genomför får därmed stort genomslag. Att i större utsträckning försöka marknadsanpassa parkeringsutbudet genom höjda avgifter är dock politiskt känsligt. Det har förekommit klagomål från handeln att minskad parkering leder till minskad omsättning och att en parkeringsplats innebär en omsättning på en miljon. I praktiken finns det dock inget som talar för att begränsningar av bilparkering skulle inverka negativt på handel under förutsättning att det finns god tillgänglighet med andra färdmedel. Handeln är även med och finansierar ombyggnation till gångfartsgator då dessa stimulerar ökad omsättning, vilket talar för att möjligheten att parkera utanför dörren på en butik inte nödvändigtvis innebär att läget blir mer attraktivt. Det är snarare attraktiva stadsmiljöer som stimulerar till långsam rörelse i stadscentrumet som i sin tur stimulerar handel. Det råder även en generell brist på cykelparkering i Göteborg, både i centrala lägen och vid infarts- och pendlingsparkeringar. Den befintliga parke- 20 Parkering för hållbar stadsutveckling

23 Målsättningen med Göteborgs parkeringspolicy är att den ska medverka till att staden blir tillgänglig för alla. ringen saknar dessutom ofta väderskydd och möjlighet att låsa fast ramen. Det fanns därför ett behov av tydligare riktlinjer för hur cykelparkering ska hanteras i parkeringsstrategin. Sammantaget fanns det alltså ett antal anledningar för Göteborgs stad att ta fram en ny parkeringsstrategi. Parkering för hållbar stadsutveckling 21

24 Kapitel 2. Exempel på parkeringspolicy Processen Arbetet med att ta fram en ny policy inleddes med att tjänstemännen undersökte om det fanns någon politisk möjlighet att föra en mer aktiv parkeringspolitik. Trafikkontoret begärde därefter uppdrag från nämnden om att ta fram en ny parkeringspolicy. Arbetet med att ta fram underlag till policyn inleddes under 2005 och 2007 började arbetet med själva policyn. Initieringen av arbetet med den nya policyn 2007 underlättades av att det pågick en kraftsamling inom parkeringsområdet med planer på att bygga ett antal nya parkeringshus. I samband med detta föll det sig naturligt att närmare börja undersöka möjligheten att använda parkeringspolitik som verktyg för att minska biltrafiken i innerstaden. Detta ökade i sin tur intresset för att i större utsträckning försöka styra med avgifter och tidbegränsningar. Det fanns ett behov av en ny parkeringspolicy då den befintliga inte längre överensstämde med de mål som staden hade för miljö och attraktiv stadsmiljö. Utgångspunkterna för arbetet var stadens mål för luftkvalitet, stadsmiljö och tillgänglighet. Tillgänglighet är inte avgränsat till ett visst färdmedel utan en bred definition. Detta innebär att en sämre tillgänglighet för bil i form av låga parkeringstal kan accepteras om det finns god tillgänglighet till alternativa färdmedel som kollektivtrafik och cykel. Tanken är att en bred syn på tillgänglighet ska stimulera alternativ till bil. Arbetet utgick ifrån att bilinnehavet behöver minska om Göteborg på sikt ska kunna erbjuda en attraktiv stadsmiljö. De förvaltningar som deltog i policyarbetet var Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Fastighetskontoret, Miljökontoret och Göteborgs Stads Parkering AB. En slutsats som drogs är att ett kommunalt parkeringsbolag är en förutsättning för att kunna driva en aktiv parkeringspolitik. Utan ett eget parkeringsbolag är det svårt att påverka utbud och prissättning. Det underlättar även avsevärt i situationer där samnyttjande av parkering praktiseras. En förutsättning för att det överhuvudtaget ska byggas några nya parkeringsanläggningar är att man tror att det finns betalningsvilja för parkering. Tanken är att en bred syn på tillgänglighet ska stimulera alternativ till bil. Arbetet utgick ifrån att bilinnehavet behöver minska om Göteborg på sikt ska kunna erbjuda en attraktiv stadsmiljö. 22 Parkering för hållbar stadsutveckling

25 En slutsats av processen i Göteborg var att det vid framtagandet av en ny parkeringspolicy är viktigt att det finns en aktör som hela tiden driver processen framåt. Denna aktör bör under processens gång vara beredd att lyfta en fråga till politiken om det inte går att enas på förvaltningsnivå i strategiskt viktiga frågor. Samtidigt är det viktigt att processen får mangla när det finns behov så att berörda förvaltningar får en möjlighet att förankra frågorna internt. Då olika förvaltningar inte sällan präglas av olika yrkeskategorier innebär det ofta olika åsikter. Det är viktigt att detta respekteras och att man har ett prestigelöst förhållningssätt. Processen måste rymma en sammanvägning av de olika åsikterna. En intressant aspekt i processen i Göteborg var att ordet parkeringsbehov bannlystes av politiken under processen, i stället används efterfrågan. Efterfrågan står i sin tur i relation till den sammanvägda tillgängligheten för exploateringen. Under arbetet med parkeringspolicyn gick förslaget på den nya parkeringspolicyn ut på remiss till samtliga berörda förvaltningar. Under själva remissförfarandet fick byggnadsnämnden skicka ut remissversionen till berörda aktörer. De som bedömdes som viktiga att få feedback från var tvungna att lämna ett utlåtande, medan det var frivilligt för övriga. Remissen gick inte ut Parkering för hållbar stadsutveckling 23

26 Kapitel 2. Exempel på parkeringspolicy till några privata aktörer, utan förvaltningar med mycket utbyte med privata aktörer förväntas företräda dessas intressen. När policyn var färdigställd presenterades policyn för ett stort antal aktörer, förankringsarbetet var under perioder ett heltidsarbete. Under denna process är det viktigt att komma ihåg att policyn även behöver förankras inom den egna organisationen. För att underlätta implementeringen och ge tjänstemännen stöd i sina bedömningar är det bra om det finns en koppling mellan översiktsplanen och parkeringspolicyn. Denna koppling kan till exempel vara en karta som visar vilka spann i parkeringstal som är aktuella i olika områden. Detta kan dock innebära en hel del potentiella konflikter. I dialogen med externa aktörer och förvaltningar är det viktigt att framhålla det faktum att parkering är en politisk fråga. Policyn är en del av stadens övergripande mål för stadens utveckling. Det är politikerna som beslutar om policyn som ansvarar för innehållet. Man behöver inte som tjänsteman tycka om policyn, men man ska se till att ta fram nödvändigt underlag under processen. En medveten parkeringspolicy kan öka resandet med kollektivtrafiken i Göteborg. 24 Parkering för hållbar stadsutveckling

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun

2013-10-08 Sam 113/2013. Parkeringsriktlinjer Örebro kommun 2013-10-08 Sam 113/2013 Parkeringsriktlinjer Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Olika typer av parkering...3 Mål...4 Att stadsutvecklingen sker i balans...4 En väl balanserad tillgänglighet...4

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun

2013-10-08. Handlingsplan för parkering Örebro kommun 2013-10-08 Handlingsplan för parkering Örebro kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Planera och samverka för god tillgänglighet...4 1. Uppdatera p-normen...4 2. Utred parkeringsköpet...4 3. Gör områdesvisa

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter.

Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Helsingborg 5 mars 2007 Enligt sändlista (VGV) Remissversion av Parkeringsnorm för Helsingborg Härmed översändes remissversionen av parkeringsnorm för kännedom och synpunkter. Den nu gällande parkeringsnormen

Läs mer

PM - Parkeringssituationen i Järfälla samt utredning om avgiftsfinansierad boendeparkering på gatumark

PM - Parkeringssituationen i Järfälla samt utredning om avgiftsfinansierad boendeparkering på gatumark 2013-11-21 1 (6) Dnr TEN 2012/682 PM - Parkeringssituationen i Järfälla samt utredning om avgiftsfinansierad boendeparkering på gatumark Parkeringssituationen i Järfälla Dagens parkeringsutbud och beläggning

Läs mer

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL

VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL VÄSTRA HAMNEN PILOTPROJEKT FULLRIGGAREN - ERFARENHETER AV FLEXIBLA PARKERINGSTAL Anna Stjärnkvist Trafikplanerare Stadsbyggnadskontoret, Malmö December 2013 INFRASTRUKTUR Kv. Fullriggaren är lokaliserat

Läs mer

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014

Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 2014-10-08 Rev 2014-10-07 SID 1 (13) SBN2014:142 Parkeringsnorm för Solna - Revidering oktober 2014 Bakgrund Behovet av ny parkeringsnorm Den nuvarande parkeringsnormen, som ligger till grund för beräkning

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts.

Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. 24, rev 2013-07-04 Nacka Strand framtida parkeringsbehov Följande PM syftar till att prognosticera det framtida parkeringsbehovet i Nacka Strand efter att föreslagna förändringar genomförts. Föreslagna

Läs mer

PARKERINGSSTRATEGI. Parkeringszoner Täby kommun. Täby kyrkby. Gullsjön. Visinge. Visinge Gribbylund. Gribbylund. Erikslund

PARKERINGSSTRATEGI. Parkeringszoner Täby kommun. Täby kyrkby. Gullsjön. Visinge. Visinge Gribbylund. Gribbylund. Erikslund [ANTAGANDEHANDLING] 2013-12-10 SBN 243/2013-30 PARKERINGSSTRATEGI Handbok Parkeringszoner Täby kommun Vallentunasjön Täby Täby kyrkby kyrkby Ullnasjön Gullsjön Löttingelund Löttingelund Lövbrunna Lövbrunna

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande

FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande VEM BYGGER VI FÖR? Fakta och argument om parkeringsnormer, bostadsbrist och byggande Varför pratar vi om parkeringsnormer? Ökad nyproduktion av bostäder och förnyelse av bostadsbyggandet, så att det också

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06

Riktlinjer för bedömning av. parkeringsplatsbehov. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06 Riktlinjer för bedömning av parkeringsplatsbehov Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06 Handlingen är framtagen av Stadsbyggnadskontoret, Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2010-04-06. Ledningsgrupp:

Läs mer

Parkeringsplan Kalmar centrum

Parkeringsplan Kalmar centrum Parkeringsplan Kalmar centrum nov 2012 BESTÄLLARE: Kalmar kommun KONSULT: Tyréns AB UPPDRAGSANSVARIG: Per Eneroth HANDLÄGGARE: Emily Evenäs, Ann Cederberg TYRÉNS UPPDRAGSNUMMER: 229327 SÖKVÄG: M:\_uppdrag\229327\T\Parkeringplan

Läs mer

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö Antagen september 2010 Malmö stadsbyggnadskontor Pr 3087 Sammanfattning Innehåll Sammanfattning...2 Förord...5 Bakgrund...6 Malmös utveckling

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Parkeringstal för cykel och bil

Parkeringstal för cykel och bil SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Parkeringstal för cykel och bil Gävle kommun 2014 Antagna av Tekniska Nämnden den 4 juni 2014 1 Inledning Bakgrund till parkeringstalen Lämpligt utrymme för parkering, lastning och

Läs mer

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka

Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1 PM 2015:25 Paulina Soliman Jesper Nordlund 2015-05-04 Parkering i kvarteret Biet/Sicklaön 142:2 i Nacka 1. Bakgrund Diligentia planerar att tillföra 39 hyreslägenheter till befintlig bostadsfastighet

Läs mer

Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön

Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön Nacka 2014-05-12 Promemoria Avsändare: Atrium Ljungberg AB Planenheten Nacka kommun Parkeringstal för Kontor Uddvägen, DP Sicklaön 346:1 Västra Sicklaön 1. Sammanfattning Parkeringstal är riktvärden för

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

STYRDOKUMENT. Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-18, 2 Parkeringsstrategi. Ludvika centrum. Antaget av Kommunfullmäktige 2013-02-18

STYRDOKUMENT. Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-18, 2 Parkeringsstrategi. Ludvika centrum. Antaget av Kommunfullmäktige 2013-02-18 STYRDOKUMENT Antaget av kommunfullmäktige 2013-02-18, 2 Parkeringsstrategi Ludvika centrum Antaget av Kommunfullmäktige 2013-02-18 Revideras 2015 Parkeringsstrategi för Ludvika centrum Parkeringsstrategin

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Nacka kommun. Parkering vid ny exploatering Exempel, erfarenheter, process. Stockholm 2015-03-12

Nacka kommun. Parkering vid ny exploatering Exempel, erfarenheter, process. Stockholm 2015-03-12 Nacka kommun Parkering vid ny exploatering Exempel, erfarenheter, process Stockholm 2015-03-12 Parkering vid ny exploatering Exempel, erfarenheter, process Datum 2015-03-12 Uppdragsnummer 1320010314 Anna

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Parkeringsprogram INTERNREMISS 140409. - för bil och cykel i Västerås. Antaget av XXXX datumxx 2014. Version för internremiss 2014-04-04.

Parkeringsprogram INTERNREMISS 140409. - för bil och cykel i Västerås. Antaget av XXXX datumxx 2014. Version för internremiss 2014-04-04. nternati INTERNREMISS 140409 Parkeringsprogram - för bil och cykel i Västerås Antaget av XXXX datumxx 2014 Version för internremiss 2014-04-04 program policy handlingsplan riktlinje Parkeringsprogram program

Läs mer

PA RKERINGSNORM. för Kvar nholmen och Malmen

PA RKERINGSNORM. för Kvar nholmen och Malmen PA RKERINGSNORM för Kvar nholmen och Malmen Augusti 2012 Konsult Beställare Isbergs gata 15 205 19 MALMÖ Tel: 010-452 20 00 Org.nr: 556194-7986 Ombud: Jonas Andersson Uppdragsansvarig: Per Eneroth Bitr

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN

PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN PARKERINGSNORM FÖR UPPSALA KOMMUN Antagen av plan- och byggnadsnämnden 2013-12-12 412 Läsanvisning I parkeringsnormens inledning beskrivs syftet med parkeringsnormen och dess

Läs mer

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i Umeå kommun? Lägg ner kollektivtrafiken 7 Öka kollektivtrafiken Bygg bort cykelvägarna 5 Gör det enkelt att cykla Öppna gamla

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 29 januari 2013 kl. 8:30 Plats Stadshuset, KS-salen Enligt uppdrag Anette Mellström Föredragningslista Val av justerare

Läs mer

Parkeringsprogram INTERNREMISS 140409. - för bil och cykel i Västerås. Antaget av XXXX datumxx 2014. Version för internremiss 2014-04-04.

Parkeringsprogram INTERNREMISS 140409. - för bil och cykel i Västerås. Antaget av XXXX datumxx 2014. Version för internremiss 2014-04-04. nternati INTERNREMISS 140409 Parkeringsprogram - för bil och cykel i Västerås Antaget av XXXX datumxx 2014 Version för internremiss 2014-04-04 program policy handlingsplan riktlinje Parkeringsprogram Sammanfattning

Läs mer

Parkeringstal. för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26

Parkeringstal. för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26 Parkeringstal för bil och cykel i Kävlinge kommun 2014-05-26 Datum: 2014-05-26 Slutversion Beställare Projektledare Referensgrupp Kvalitetsgranskning Mikael Anderson, Gatuchef Kävlinge kommun Björn Petersson,

Läs mer

Parkeringsnorm för Karlstads kommun

Parkeringsnorm för Karlstads kommun Parkeringsnorm för Karlstads kommun Riktlinjer för beräkning Antagen av Stadsbyggnadsnämnden 201X-xx-xx 1 BAKGRUND Stadsbyggnadsförvaltningen har fått i uppdrag av Stadsbyggnadsnämnden att revidera nuvarande

Läs mer

Förslag till mål och inriktning för budget 2011

Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Yrkande Förslag till mål och inriktning för budget 2011 Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Trafiknämnden Moderata Samlingspartiet Folkpartiet Liberalerna Kristdemokraterna Medborgarnas behov och intressen

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT

TRANSPORTER STORSJÖ STRAND GENERELLT UPPDRAG Hållbarhetsprogram Storsjö strand UPPDRAGSNUMMER 1157603 UPPDRAGSLEDARE Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV Sverker Hanson DATUM 05-16 Bild; Storsjö Strands Översiktsplan, Östersunds kommun 1 (10)

Läs mer

Parkeringsprogram för Huddinge kommun. December 2014 GK-2012/1173.352 KS-2014/1646.353

Parkeringsprogram för Huddinge kommun. December 2014 GK-2012/1173.352 KS-2014/1646.353 Parkeringsprogram för Huddinge kommun December 2014 GK-2012/1173.352 KS-2014/1646.353 1 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Gatu- och trafikavdelningen 15 december 2014 Huddinge kommun PARKERINGSPROGRAM

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08

Parkeringstal. Parkeringstal. för Partille kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08 Parkeringstal för Partille kommun Parkeringstal Antagen av Kommunstyrelsen 2011-03-08 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Inledning 6 Parkeringstalen ersätter gällande parkeringsnormer 6 Vikten

Läs mer

Vägledning parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2

Vägledning parkeringstal vid detaljplaner och bygglov 2 VÄGLEDNING TILL PARKERINGSTAL VID DETALJPLANER OCH BYGGLOV GÖTEBORGS STAD 2011 Rapporten är framtagen i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret och Trafikkontoret, Göteborgs Stad. Ledningsgrupp: Ylva Löf,

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT

PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler >> Styrdokument PARKERINGSNORM FÖR ULRICEHAMNS TÄTORT ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2015-10-08, 253 ANSVAR UPPFÖLJNING: SEKTORCHEF MSB GÄLLER TILL OCH

Läs mer

Parkering för ett rikare stadsliv

Parkering för ett rikare stadsliv Parkering för ett rikare stadsliv Antagen av samhällsbyggnadsnämnden 2012-02-15 38 Sammanfattning Den övergripande inriktningen för kommunens arbete med parkeringar är att bidra till en attraktivare och

Läs mer

Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun

Parkeringsnormer för Falkenbergs kommun 2010-09-22, reviderad 2011-03-01 Beställare Beställarens representant Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg Tel 0346-88 60 00 www.falkenberg.se Johan Risholm Konsult Uppdragsledare Handläggare Norconsult

Läs mer

Revidering av Parkeringsstrategin

Revidering av Parkeringsstrategin Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum 2015-10-21 Revidering av Parkeringsstrategin En ny parkeringsstrategi infördes i Karlskrona 2012. Syftet var främst att få rätt bil på rätt

Läs mer

MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen

MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen MaxLupoSE mobilitymanagement i planeringen Björn Wendle, Trivector Transportforum, Linköping 11 januari 2012 MaxLupo Guidelines for the integration of mobility management with Land Use Planning Konkreta

Läs mer

Parkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl

Parkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl Beställare: Falkenbergs kommun Box 293 31123 Falkenberg Beställarens representant: Johan Risholm Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson Uppdragsnr: 101 02 38 Filnamn

Läs mer

Vellinge kommun PARKERINGSNORM

Vellinge kommun PARKERINGSNORM Mars 2007 Denna utredning har utförts under januari 2006 - mars 2007 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Isbergs gata 15 205 19 Malmö Tel: 042-698 16 00 Org.nr 556194-7986 Beställare Vellinge

Läs mer

PARKERINGSKÖP Köpa parkering i stället för att bygga i egen regi Parkeringslösning till en lägre kostnad Samlade anläggningar inga fasta platser ökat samnyttjande Umeå har arbetat med parkeringsköp sedan

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE. Parkeringspolicy. Riktlinjer för parkering i Gävle kommun. Antagen i Kommunstyrelsen den 2 december 2014

SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE. Parkeringspolicy. Riktlinjer för parkering i Gävle kommun. Antagen i Kommunstyrelsen den 2 december 2014 SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Parkeringspolicy Riktlinjer för parkering i Gävle kommun Antagen i Kommunstyrelsen den 2 december 2014 Parkeringspolicy Riktlinjer för parkering i Gävle kommun Gävle kommun 2014 www.gavle.se

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret

SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret SOLLENTUNA KOAAMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 4 Diariekod: 146 Kommunstyrelsen Svar på motion väckt av Larissa Karimson (MP) om att alla offentliganstäilda i Sollentuna

Läs mer

Kungsbacka. Stadshusets utbyggnad i Kungsbacka stad. Parkeringsutredning. 2009-04-27, rev 2009-06-05

Kungsbacka. Stadshusets utbyggnad i Kungsbacka stad. Parkeringsutredning. 2009-04-27, rev 2009-06-05 Kungsbacka Beställare Projektledare Kungsbacka stad Stadshuset 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 Hasse Andersson Konsult Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg 031-50 70 00 Ebbe

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag.

Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag. 2012-12-12 Nr 6 Till Styrelsen Förslag till ny Affärsplan Bakgrund Stockholm Parkering är ett av Stockholm stads via Stockholm Stadshus AB helägda dotterbolag. Stockholm Parkering förvaltar och driver

Läs mer

PARKERINGSSTRATEGI FÖR POTTHOLMEN

PARKERINGSSTRATEGI FÖR POTTHOLMEN RAPPORT PARKERINGSSTRATEGI FÖR POTTHOLMEN VERSION 2 2014-04-17 Sammanfattning Tyréns AB fick 2013-10-28 uppdrag att studera en strategi för att hantera olika parkeringslösningar för Pottholmen som går

Läs mer

Haninge kommun. Parkeringsutredning Haningeterrassen. Stockholm 2012-12-21

Haninge kommun. Parkeringsutredning Haningeterrassen. Stockholm 2012-12-21 Haninge kommun Parkeringsutredning Haningeterrassen Stockholm 2012-12-21 SAMMANFATTNING Haningeterrassen är ett centralt område i Haninge som planeras för bostäder, verksamheter och handel. En stor del

Läs mer

Parkeringsutredning Örnsköldsvik

Parkeringsutredning Örnsköldsvik Rapport: 2013:111 / Version: 1.2 Parkeringsutredning Örnsköldsvik Dokumentinformation Titel: Parkeringsutredning Örnsköldsvik Serie nr: 2013:111 Projektnr: 13151 Författare: Kvalitetsgranskning: Beställare:

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer

Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen

Läs mer

PARKERINGSDAGARNA 2014

PARKERINGSDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 7-8 oktober 2014 VÅRA TALARE VTI Tomas Svensson Forskningsdirektör Umeå kommun Elin Pietroni Planeringschef Göteborgs stads Parkeringsbolag Maria Stenström Stockholms

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Parkeringsstrategi Trelleborg

Parkeringsstrategi Trelleborg Rapport: 2013:74 Parkeringsstrategi Trelleborg Bil- och cykelparkering idag, 2016 och 2030 Dokumentinformation Titel: Parkeringsstrategi Trelleborg, Bil- och cykelparkering idag, 2016 och 2030 Serie nr:

Läs mer

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM

Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Planeten ska med! Hållbar mobilitet, SWEPOMM Kort om Riksbyggen Bygger fastigheter med bostadsrätt Skapar bostadsrättsföreningar Förvaltar fastigheterna åt bostadsrättsföreningarna Antal anställda ca 2

Läs mer

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked 1 (5) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2015-02-13 Dnr Sbn 2014-560 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret oger Stigsson Samhällsbyggnadsnämnden Planprövning i Innerstaden för kv Detektiven 19, planbesked

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies

Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies OMSLAGSFOTO:DIGITALSTUDION Göteborgs Stads riktlinjer för resepolicies Stadens nämnder och bolag skall upprätta riktlinjer för resande omfattande såväl resande

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo

UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo UNGBO - Hur förbättrar vi ungas bostadssituation? Hannah Wadman Projektledare UngBo VAD FÅR BOSTADSBRISTEN FÖR KONSEKVENSER? Individuella Demokratiska Finansiella Samhälleliga Malmö ska husera Sveriges

Läs mer

Parkeringspolicy för Kungälvs Kommun

Parkeringspolicy för Kungälvs Kommun Parkeringspolicy för Kungälvs Kommun Datum 2011-02-10 Titel: Parkeringspolicy i Kungälvs kommun Dnr 2009/ 1330-514 Författare: Evalena Rydqvist, Jenny Bjønness Bergdahl Samhällsbyggnad i Kungälvs kommun,

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

UTHÅLLIG KOMMUN Möjligheter med mobility management

UTHÅLLIG KOMMUN Möjligheter med mobility management UTHÅLLIG KOMMUN Möjligheter med mobility management Exempel på hur mobility management kan användas i samhällsplanering och stadsutvecklingsprojekt Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas

Läs mer

nternati Parkeringsriktlinjer Beslutad av XXXX datumxx 2015 Utkast 140409 program policy handlingsplan riktlinje

nternati Parkeringsriktlinjer Beslutad av XXXX datumxx 2015 Utkast 140409 program policy handlingsplan riktlinje nternati Parkeringsriktlinjer Beslutad av XXXX datumxx 2015 Utkast 140409 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet

Läs mer

PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15

PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15 PARKERINGSNORM FÖR BORÅS STAD REMISSFÖRSLAG 2015-09-15 1 Projektorganisation Styrgrupp Projektledning Projektgrupp Alf Iwarsson, Tekniska förvaltningen Anders Engberg, Samhällsbyggnadsförvaltningen Andreas

Läs mer

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04

Rapport. Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen. Bil Sweden 2013-05-04 Rapport Attityd till bil och framkomlighet i Göteborgsregionen Bil Sweden 213--4 Förord BilSweden bedriver ett aktivt opinionsarbete. I frågor som rör attityd och behov av bil, parkering och framkomlighet

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Parkeringsnorm för Järfälla kommun

Parkeringsnorm för Järfälla kommun TRAFFIC AB RAPPORT 2010:40 VERSION 1.0 Parkeringsnorm för Järfälla kommun Dokumentinformation Titel: Parkeringsnorm för Järfälla kommun Serie nr: 2010:40 Projektnr: 10023 Författare: Jesper Nordlund, Madelene

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Parkeringstal för Östersunds kommun

Parkeringstal för Östersunds kommun Dnr Ädh 1591-2006 Parkeringstal för Östersunds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2007-06-28 Inledning Plan- och bygglagen föreskriver att när tomter tas i anspråk för bebyggelse skall det tillses att

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum

Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum LULEÅ KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Version 1 (5) Projektdirektiv för Kommunens inriktning för resecentrum i Luleå centrum Bakgrund Resecentrums betydelse som en attraktiv punkt i staden Resecentrum i modern

Läs mer

Parkering i Linköping

Parkering i Linköping Parkering i Linköping Del 1 - Nuläge Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 403 14 Göteborg Telefon 031-62 76 22 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se Projektnummer: 2391 582 000 Dokumentversion: 1.0 Författare:

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter).

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter). Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-02-24 Handläggare Mattias Olsson Telefon 08-508 27 261 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning inom fastigheten

Läs mer

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret

Stadsutveckling efter. kulturhuvudstadsåret Stadsutveckling efter kulturhuvudstadsåret Förtätning av städer - SKL 2015-06-09 All time high för Umeås besöksnäring All time high för Umeås besöksnäring Under kulturhuvudstadsåret 2014 omsatte besöksnäringen

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

PiteåPanelen. Parkeringsavgifter. Rapport 26. Maj 2014 Anett Karlström Kommunledningskontoret

PiteåPanelen. Parkeringsavgifter. Rapport 26. Maj 2014 Anett Karlström Kommunledningskontoret PiteåPanelen Rapport 26 Parkeringsavgifter Maj 2014 Anett Karlström Kommunledningskontoret Parkeringsavgifter Samhällsbyggnad har av Teknik- och servicenämnden fått i uppdrag att utreda parkeringsavgifter

Läs mer

Vårt diarienummer Tulpanen 18 Fastighet 0:0 ANTAGANDEHANDLING

Vårt diarienummer Tulpanen 18 Fastighet 0:0 ANTAGANDEHANDLING Granskningsutlåtande 1(8) Tillhörande detaljplan för del av fastigheten Tulpanen 18 inom Gamla staden i Norrköping den 11 april 2013 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Fastighet 0:0 Detaljplanen

Läs mer