Kommunstyrelsen nr 15/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 15/2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 194 KST 195 KST 196 KST 197 KST 198 KST 199 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av kommunfullmäktiges beslut Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Ekonomisk uppföljning Avskrivningar enligt plan KST 200 Ändring av budgeten för år 2012 KST 201 Budget för år 2013 och ekonomiplan för åren KST 202 KST 203 KST 204 KST 205 KST 206 KST 207 KST 208 KST 209 Fullmäktigemotion om byggande av en lättrafikled från kommuncentrum till stamväg 51 Fullmäktigemotion om byggande av sparkbräde- och skateboardpark Personalsituationen inom grundtryggheten Godkännande av instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen och ändrande av instruktionen för kommunstyrelsen Ändring av instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen Ansökan om borgen Kunta-asunnot Oy Prissättning av tomterna på Brännmalmen II-området Detaljplanläggningen av Störsvikområdet framskrider i följande ordning, utvecklingsersättning till området vid nya infartsvägen KST 210 Val av representanter till Nylands landskapsparlament 2012 KST 211 KST 212 KST 213 Ändring av samkommunen HNS grundavtal Tillsättande av tillfälliga ersättare i centralvalnämnden Övriga ärenden KST 214 Kaste II -projektet: kommuns ansökan om understöd för tiden KST 215 Övertagande av 115 miljö- och byggnadsnämnden i enlighet med 51 kommunallagen

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 15/2012 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl paus kl Närvarande medlemmar Penttinen Arto, ordförande Huittinen Markku, ersättare Janhunen Taina, medlem Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Laaksonen Merja, medlem Martin Kirsi, medlem Parviainen Kristian, medlem Ryynänen Tarja, medlem Sarviaho Rainer, medlem Svanfeldt Stefan,, medlem Övriga närvarande Dahlqvist Rabbe, fge ordförande Oinonen Thea, fge II viceordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör, ej närvarande 196 Sorvanto Jarkko, förvaltningsdirektör Nordman Tina, bildningssekreterare, närvarande Skyttä Jorma, teknisk chef, närvarande Öberg Benita, grudtrygghetschef, närvarande Laurikainen Reijo, ekonomiplanerare, närvarande Ärenden Underskrifter Arto Penttinen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare Kirsi Martin protokolljusterare Heikki Kaisla protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningsdirektör

3 Sida 3 KST 194 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. beslöt 1. konstatera mötet lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja Kirsi Martin och Heikki Kaisla till protokolljusterare. Nämnd Kommunfullmäktige

4 Sida 4 KST 195 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT anser att de beslut som fullmäktige fattade på sitt möte inte har tillkommit i felaktig ordning, att fullmäktige inte har överträtt sina befogenheter och att besluten inte heller på annat sätt strider mot lagen och att besluten därmed verkställs. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

5 Sida 5 KST 196 ÖVERVAKNING AV LAGLIGHETEN I NÄMND- OCH TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT besluter i enlighet med 51 i kommunallagen att inte ta upp de ärenden som finns i följande protokoll: Bildningsnämndens finskspråkiga sektion 3/ Tekniska nämnden 8/ Bildningsnämnden 8/ s ordförandes beslutsprotokoll Kommundirektörens personliga tillägg Kommundirektörens beslutsprotokoll Anskaffning av en utredning som gäller tekniska väsendet Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll Deltagande av förvaltningsplaneraren på ett kvällsmöte Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll Deltagande av ledningens sekreterare i generalrepetitionen för valdatasystemet Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll Deltagande av förvaltningsplaneraren på egnahemsmässan Förvaltningsdirektörens beslutsprotokoll Förordnande av ledningens sekreterare och förvaltningsplaneraren att delta i arrangemangen inför kommunalvalet Behandling: Kommundirektör Isotupa avlägsnade sig som jävig och var inte närvarande då detta ärende behandlades och beslut fattades. Förvaltningsdirektör Sorvanto fungerade som föredragande under behandlingen av denna paragraf. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

6 Sida 6 KST 197 ANLÄNDA SKRIVELSER, ANMÄLNINGAR OCH BESLUT Till kommunstyrelsen har anlänt följande skrivelser, anmälningar och beslut. Handlingarna finns till påseende vid mötet. antecknar sig följande skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom: Västra Nylands tingsrätt Begäran om utlåtande om antalet nämndemän i Västra Nylands tingsrätt Skatteförvaltningen Information Utlämnande av offentliga inkomstbeskattningsuppgifter till kommunstyrelserna för skatteåret 2011 Finansministeriet Beslut om minskning av statsbidrag gällande inledande av grundundervisning för år 2012 Lojo stad Protokoll för social- och hälsovårdsnämnden möte Träskända stad Utdrag ur protokoll för social- och hälsovårdsnämndens möte Förnyande av samarbetsavtalet för den regionala familjevårdsenheten Pihlaja fr.o.m Nummi-Pusula kommun Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll Stödprojekt för rekrytering av arbetskraft till företagen Kårkulla samkommun Kallelse och föredragningslista för fullmäktiges möte Nylands förbund Protokoll från landskapsstyrelsens möte Nämnd Kommunfullmäktige

7 Sida 7 antecknade sig skrivelser, anmälningar och beslut för kännedom. Nämnd Kommunfullmäktige

8 Sida 8 KST 198 EKONOMISK UPPFÖLJNING behandlar ekonomisk uppföljning. antecknar ekonomisk uppföljning för kännedom. antecknade uppföljningen av ekonomin för kännedom. Nämnd Kommunfullmäktige

9 Sida 9 KH:402 /2012 KST 199 AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Justering av avskrivningsplanen I samband med att kommunfullmäktige godkände bokslutet för år 2011 beslöt fullmäktige att avskrivningsplanen för räkenskapsperioden 2013 justeras. Också Bokföringsnämndens kommunsektion har reviderat sin allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner. Den reviderade allmänna anvisningen ersätter den allmänna anvisning som kommunsektionen har gett ut Kommunsektionen rekommenderar i bilagan till allmän anvisning om avskrivningar att kommunerna väljer de kortaste avskrivningstiderna om det inte finns någon anledning till att använda längre avskrivningstid då det gäller en viss nyttighet. Motsvarande komplettering finns även i början av bilagan. För övriga delar är justeringarna mindre och består av ändring av datum osv. Den rätta nivån på avskrivningarna måste bedömas också utgående från bokföringslagens och kommunallagens krav på en rättvisande bild. Om tilllämpning av den nedre gränsen vid en ändring i avskrivningsplanen skulle innebära att en tillgång avskrivs helt genom en tilläggsavskrivning, men tillgången fortfarande används för serviceproduktion och det är uppenbart att inkomstförväntningarna och/eller tillgångens förmåga att producera service fortfarande är väsentliga, bestäms en sannolik återstående ekonomisk livslängd under vilken den återstående anskaffningsutgiften avskrivs.. På så sätt kan man undvika att det uppstår exceptionellt stora engångsavskrivningar det år då den justerade avskrivningsplanen tas i bruk, och avskrivningarna enligt plan fördelas jämnare över flera år. En expert på teknisk administration har anlitats vid grupperingen av avskrivningsplanen och avskrivningstiderna baserar sig på byggnadernas ekonomiska livslängd. Det rekommenderas att den reviderade allmänna anvisningen efterföljs senast fr.o.m. räkenskapsåret 2013, men den kan tillämpas redan även under en tidigare räkenskapsperiod. Kommunfullmäktige i har godkänt grunderna till avskrivningar enligt plan från och med räkenskapsåret 2013 enligt följande. Nämnd Kommunfullmäktige

10 Sida 10 MOTIVERINGAR TILL AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN FR.O.M BESTÅENDE AKTIVA Avskrivningsmetod Avskrivningstid Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter lineär 2-5 år* Immateriella rättigheter lineär 5-20 år* Affärsvärde lineär 2-5 år* Övriga utgifter med lång verkningstid lineär 2-5 år* Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader lineär år Fabriks- och produktionsbyggnader lineär år Ekonomibyggnader lineär år Fritidsbyggnader lineär år Bostadsbyggnader lineär år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar och torg lineär år Broar, kajer och badinrättningar lineär år Övriga jord- och vattenkonstruktioner lineär år Vattendistributionsnät lineär år Avloppsnät lineär år Fjärrvärmenät lineär år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning lineär år Telefonnät, central och abonnentcentraler lineär år Naturgasnät lineär år Övriga rör- och kabelnät lineär år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o.dyl. verk lineär år Fasta lyft och flyttanordningar lineär år Trafikregleringsanordningar lineär år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner lineär år Maskiner och inventariet Fartyg av järn lineär år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner lineär 8-15 år Övriga transportmedel lineär 4-7 år Övriga rörliga transportmaskiner lineär 5-10 år Övriga tunga maskiner lineär år Övriga lätta maskiner lineär 5-10 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar lineär 5-15 år Adb-utrustning lineär 3-5 år Övriga anordningar och inventarier lineär 3-5 år Nämnd Kommunfullmäktige

11 Sida 11 Övriga materiella tillgångar Naturtillgångar avskrivningsmetoden följer användning Värde- och konstföremål ingen avskrivning Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar som hör till bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivning * av särskild anledning kan vara högst 20 år Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än euro, kan kommunen bokföra som årskostnader. beslutar att kommuns avskrivningsplan fr.o.m är enligt följande: AVSKRIVNINGSPLAN BESTÅENDE AKTIVA Avskrivningsmetod Avskrivningstid Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter lineär 2 år Immateriella rättigheter lineär 5 år Affärsvärde lineär 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid lineär 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden ingen avskrivning Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggn, sten lineär 40 år Förvaltnings- och institutionsbyggn, trä lineär 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader lineär 20 år Ekonomibyggnader lineär 10 år Fritidsbyggnader lineär 20 år Bostadsbyggnader lineär 30 år Fasta konstruktioner och anläggningar Gator, vägar och torg lineär 15 år Broar, kajer och badinrättningar lineär 10 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner lineär 15 år Vattendistributionsnät lineär 30 år Avloppsnät lineär 30 år Fjärrvärmenät lineär 20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning lineär 15 år Nämnd Kommunfullmäktige

12 Sida 12 Telefonnät, central och abonnentcentraler lineär 10 år Naturgasnät lineär 20 år Övriga rör- och kabelnät lineär 15 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o.dyl. verk lineär 10 år Fasta lyft och flyttanordningar lineär- 15 år Trafikregleringsanordningar lineär 10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner lineär 10 år Maskiner och inventariet Fartyg av järn lineär 15 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner lineär 8 år Övriga transportmedel lineär 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner lineär 5 år Övriga tunga maskiner lineär 10 år Övriga lätta maskiner lineär 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o.dyl. anordningar lineär 5 år Adb-utrustning lineär 3 år Övriga anordningar och inventarier lineär 3 år Övriga materiella tillgångar Naturtillgångar avskrivningsmetoden följer användning Värde- och konstföremål ingen avskrivning Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar ingen avskrivning Placeringar bland bestående aktiva Aktier och andelar ingen avskrivning Små anskaffningar av bestående aktiva, vilkas anskaffningsutgift är mindre än euro, kan kommunen bokföra som årskostnader. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

13 Sida 13 KH:520 /2012 KST 200 ÄNDRING AV BUDGETEN FÖR ÅR 2012 KST I den godkända budgeten för år 2012 finns skatteinkomster i form av kommunalskatt 23,52 miljoner euro, 0,524 miljoner euro i form av samfundskatt och 1,759 miljoner euro i form av fastighetsskatt. Skatteinkomster förväntas inflyta 25,803 miljoner euro. Enligt prognosen av i dag är det skäl att justera kommunens skatteinkomstprognos. Bland annat beräkningen av fastighetskatter för år 2012 och rättelseredovisningar av skatteinkomster för november orsakar ändringsbehov i budgetens skatteintäktsprognos. Kommunalskattens andel av skatteinflödet år 2012 uppskattas vara 23,156 miljoner euro och fastighetsskatten andel 1,352 miljoner euro. Inflödet av samfundsskatten uppskattas vara ca 0,46 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat skulle således bli ca euro. Behandling: föreslår att kommunfullmäktige besluter att kommunalskatteintäkterna i budgeten år 2012 är 23,156 miljoner euro, fastighetsskatteintäkterna 1,352 miljoner euro och samfundsskatteintäkterna euro. Laaksonen understödd av Janhunen föreslog att ärendet bordläggs. Eftersom det hade gjorts ett understött förslag om bordläggning var det nödvändigt med en omröstning. Omröstningen skedde med namnupprop. De, som understöder bordläggning, röstar ja, och de, som understöder fortsatt behandling av ärendet, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann förslaget om bordläggning med 6 röster (Janhunen, Karell, Laaksonen, Martin, Penttinen, Svanfeldt) mot 5 röster (Kaisla, Parviainen, Huittinen, Ryynänen, Sarviaho). KST 200 Ärendet bordlades. Nedsättning av skatteprognosen kommer avsevärt att inverka på kommunens resultat år Kommunen fick prognosen över rättelseredovisningen av skatteinkomsterna i augusti. har preliminärt informerats om detta. Kommunens ledningsgrupp har utrett hur träffsäker skatteintäktsprognosen är och analyserat kommunens ekonomiska helhetssituation samt undersökt eventuella åtgärder varmed det skulle vara möjligt att Nämnd Kommunfullmäktige

14 Sida 14 kompensera den förutsedda nedsättningen av skatteintäkter genom att inverka på övriga kommunala inkomster och utgifter. Verksamhetsinkomsterna utgör 12,6 procent av inkomsterna i sin helhet och består av försäljning av egendom (bl.a. tomter) och av olika slags avgifter, så som dagvårds-, vatten- och avloppsavgifter. Inflödet av verksamhetsinkomster enligt situationen i början av september ligger under det beräknade enligt jämnt inflöde. Detta beror på periodisering av debiteringen, då debiteringen av användningsavgifter sker med fördröjning. Dessutom har den allmänna ekonomiska situationen klart påverkat negativt försäljningen av tomter. Verksamhetsutgifterna består i huvudsak av personalutgifter (31,5 %) och köp av tjänster (58,9 %). Till verksamhetsutgifter hör ytterligare köp av material, bidrag och övriga verksamhetsutgifter. Övriga utgifter som påverkar resultatet är ränteutgifter och avskrivningar. Tack vare den låga räntenivån kommer ränteutgifterna understiga det budgeterade. Även en del av investeringarna flyttas framåt och då uppskattas avskrivningarna bli mindre än budgeterat. Verksamhetsutgifterna har utvecklats enligt budgeten. Att påverka personalutgifterna under resten av året skulle kräva drastiska åtgärder vilka, så som man vet av erfarenhet, å ena sidan ökar administrativa utgifter och å andra sidan minskar personalens arbetsmotivation. På kort sikt är kostnadspåverkan t.o.m. negativ. Ledningsgruppen drog den slutsatsen att personalutgifterna inte kan påverkas utan att kvaliteten på verksamheten lider. Utgifterna uppstår till största delen i sin tur av avgifter till LOST och HNS, vilka är på förhand bundna och som senare delas jämnt enligt användning. Kommunens ledningsgrupp har i början av september beslutat meddela avdelningarna att vid köp av tjänster samt vid köp av material och förnödenheter skall speciell noggrannhet iakttas. Dessutom har man fäst uppmärksamhet vid att uppnå verksamhetsinkomster enligt budgeten. Tekniska avdelningen har följaktligen fått i uppdrag att uppgöra en plan över hur tekniska avdelningen kan hålla sin verksamhet inom budgeten för år 2012 till den delen det gäller verksamhetsinkomster eller till och med överskrida det budgeterade. Tekniska avdelningen skall fästa uppmärksamhet speciellt vid tomtförsäljningen och effektivering av den samma. Dessutom skulle det sk. Brännmalmen 2 -området färdigställas för försäljning så fort som möjligt och utan dröjsmål inleda åtgärder som möjliggör detta. Med hjälp av dessa åtgärder strävar man efter att få resultatet att förbli positivt. Nämnd Kommunfullmäktige

15 Sida 15 föreslår att kommunfullmäktige besluter om budgeten för år 2012 att kommunalskatteinkomsterna är 23,156 miljoner euro, fastighetsskatteinkomsterna 1,352 miljoner euro och samfundsskatteinkomsterna euro. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

16 Sida 16 KH:521 /2012 KST 201 BUDGET FÖR ÅR 2013 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN Bilaga 1 kommunstyrelse har beslutat om budgetramen för år Ramen för år 2013 har uppgjorts på basen av budgeten för år 2012 samt på basen av de ändringar som man känner till. Under år 2013 förväntas inflationen vara 2,5 %. Personalutgifterna inkluderar en ökning av löneutgifter med 2,3 % vilket höjer anslagen. Befolkningstillävxten är 2,51 % (Tillväxtprognosen för kommun enligt Statistikcentralens befolkningsprognos för år 2012) och dess inverkan på kostnaderna är 1,81 %. Beredningen av nästa års budget och ekonomiplan baserar sig på att inkomstskatteprocenten är oförändrad 21 procent. Fastighetsskatteprocenterna kommer att höjas så att den allmänna fastighetsskatteprocenten höjs från 0,8 procent till 1,35 %, fastighetsskatteprocenten för stadigvarande bostäder från 0,38 procent till 0,5 %, fastighetsskatteprocenten för övriga bostäder från 0,98 procent till 1,1 % samt fastighetsskatteprocenten för obebyggda byggnadsplatser från 2 procent till 3 procent. Ramen för statsekonomin för åren färdigställdes i slutet av mars Statens budget för nästa år behandlas för närvarande av riksdagen. Nästa år kommer statsandelarna att ytterligare skäras ned sammanlagt med 125 miljoner euro, året därpå med 250 miljoner euro och år 2015 med 500 miljoner euro. Nedskärningen görs i form av lika stora belopp i \invånare, och inga ändringar görs i indexjusteringen av statsandelarna. Nedskärningen av statsandelar för år 2013 är ca. 141 /invånare, år 2014 är den 165 /invånare och år 2015 är nedskärningen 210 /invånare. Då det gäller statsandelarna har ramen justerats med en indexjustering på 2,7 % för år 2013 enligt Kommunförbundets beräkning. Bokföringsnämndens kommunsektion har reviderat sin allmänna anvisning om avskrivningar enligt plan för kommuner och samkommuner. Den reviderade allmänna anvisningen träder i kraft Enligt den nya rekommendationen används nedre gränser som avskrivningstid, ifall det inte finns någon anledning att använda längre avskrivningstider per nyttighet. Den inverkan som justeringen av avskrivningsplanen innebär i euro har preliminärt beaktats i utkastet till budgetförslag, men hur ändringen påverkar resultatet för räkenskapsperioden år 2013 preciseras senare. Enligt förslaget är investeringarna (netto) 5,46 miljoner euro år Nämnd Kommunfullmäktige

17 Sida 17 Verksamhetsbidraget i budgetförslaget för år 2013 är -29,2 MEUR. Räkenskapsperiodens resultat och överskott är 182 tusen euro. för en remissdiskussion om budgeten för år 2013 och ekonomiplanen för åren förde en remissdiskussion om budgeten för år 2013 och ekonomiplanen för åren Nämnd Kommunfullmäktige

18 Sida 18 KH:508 /2012 KST 202 KST 202 FULLMÄKTIGEMOTION OM BYGGANDE AV EN LÄTTRAFIKLED FRÅN KOMMUNCENTRUM TILL STAMVÄG 51 Upplästes en av fullmäktigemedlem von Essen och ersättare Halonen inlämnade och undertecknade motion, där motionsundertecknarna önskar att kommunen skulle med alla medel arbeta för att en cykel- och gångväg skulle förverkligas från kommuncentrum ända till stamväg 51. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. besluter skicka fullmäktigemotionen till tekniska nämnden för beredning. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

19 Sida 19 KH:509 /2012 KST 203 FULLMÄKTIGEMOTION OM BYGGANDE AV SPARKBRÄDE- OCH SKATEBOARDPARK Fullmäktigemedlemmar Pesonen och Paasikivi har inlämnat och undertecknat en fullmäktigemotion om byggande av en sparkbräde- och skateboardpark. Fullmäktigemotionen finns som tilläggsmaterial. besluter skicka fullmäktigemotionen till bildningsnämnden för beredning. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

20 Sida 20 KH:522 /2012 KST 204 PERSONALSITUATIONEN INOM GRUNDTRYGGHETEN Den personal inom s enheter som finns på överföringslistan skall senast den fastställa om de stannar kvar i Lojo stads tjänst eller om de i och med överföringsavtalet övergår i kommuns tjänst. För vissa tjänster och befattningar har rekryteringen redan påbörjats för att säkerställa personal fr.o.m Dessa tjänster har inrättats enligt kommunfullmäktiges beslut (FGE ). Ansökningstiden för socialarbetarna och kanslisekreterarna utgår den kl och läkartjänsterna den kl Grundtrygghetschefen redogör på mötet för den aktuella situationen och planeringen av ev. fortsatta åtgärder för att tillgodose en tillräcklig personalstyrka för att garantera en kvalitativt god service. Behandling: beslutar 1. anteckna redogörelsen för kännedom 2. fullmäktiga grundtrygghetschefen att fortsätta planeringen för att tillgodose och garantera en kvalitativt god service. Föredraganden lade till en följande punkt i beslutsförslaget 3. berättigar kommundirektören och grundtrygghetschefen att underteckna ett intentionsavtal med Doctagon Oy om mottagningsverksamhet i bashälsovården och att förhandla om det egentliga avtalet. beslöt 1. anteckna beskrivningsdelen för kännedom och 2. berättiga grundtrygghetschefen att fortsätta planeringen så att tjänster av bra kvalitet garanteras 3. berättiga kommundirektören och grundtrygghetschefen att underteckna ett intentionsavtal med Doctagon Oy om mottagningsverksamhet i bashälsovården och att förhandla om det egentliga avtalet. Nämnd Kommunfullmäktige

21 Sida 21 KH:524 /2012 KST 205 Bilaga 2 GODKÄNNANDE AV INSTRUKTIONEN FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN OCH ÄNDRANDE AV INSTRUKTIONEN FÖR KOMMUNSTYRELSEN kommun ordnar social- och hälsovårdstjänsterna i egen regi fr.o.m I och med att det grundas ett nytt verksamhetsområde, grundtrygghet, ändras också en del instruktioner. Kommunfullmäktige har inrättat grundtrygghetsavdelningen och ändrat kommunens förvaltningsstadga där det behövs. Nu föreslås instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen att bli godkända. I och med att instruktionen ändras inrättas två nya verksamhetsorgan inom förtroendemannaorganisationen: en grundtrygghetsnämnd och under denna en enhet som behandlar enskilda kunders ärenden. För tjänsteinnehavarorganisationens del indelas grundtrygghetsnämnden i tre resultatområden eller hälsotjänster, socialtjänster och åldringstjänster. Om det beslutanderätt som tjänsteinnehavare använder på sitt uppgiftsområde stadgas i instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen. Om det beslutanderätt som gäller t.ex. personal- eller anskaffningar stadgas däremot t.ex. i kommunens personalstadga och anskaffningsdirektiv. Grundtrygghetsnämnden bestämmer med ett separat beslut över det beslutanderätt som tjänsteinnehavare har då beslutet gäller enskilda individer. Grundtrygghetsnämndens och grundtrygghetsavdelningens instruktion har uppgjorts så att den till sin struktur och regleringsnivå liknar instruktioner som gäller nämnder och dem underställda avdelningar. Den nya instruktionen träder i kraft Samtidigt upphävs de paragrafer i kommunstyrelsens instruktion, som gäller ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Kommunens samarbetsgrupp har behandlat instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen. föreslår att kommunfullmäktige 1. godkänner fr.o.m grundtrygghetsnämndens och grundtrygghetsavdelningens instruktion enligt bilaga. 2. upphäver fr.o.m och 5 i instruktionen för kommunstyrelsen. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

22 Sida 22 KH:525 /2012 KST 206 Bilaga 3 ÄNDRING AV INSTRUKTIONEN FÖR TEKNISKA NÄMNDEN OCH MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN SAMT TEKNISKA AVDELNINGEN I samband med att ledningsorganisationen i kommun utvecklas behandlas också tekniska avdelningens organisation och beslutanderätt. I och med de ändringar som man nu gör i instruktionen, kommer man att utveckla tekniska avdelningens arbete och ändra tekniska avdelningens ledningssystem. Samtidigt beaktar man även omorganisering av landsbygdsförvaltningen vid årsskiftet och förbereder sig för de ändringar som är nödvändiga i samband med att en del av förvaltningspersonalen på tekniska avdelningen går på pension. Det nu föreliggande förslaget innehåller ändringar i instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen. Ändringarna jämfört med den gällande instruktionen framgår ur bredvidläsningsmaterialet. Ändringarna i instruktionen föranleder inga ändringar i förtroendemannaorganisationen. Då det gäller tjänsteinnehavarorganisationen indelas tekniska avdelningen fortfarande i tre resultatområden. på resultatområden och tjänsteinnehavare som leder resultatområden ändras. Om tjänsteinnehavarens beslutanderätt på sitt uppgiftsområde föreskrivs i instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen. Om beslutanderätt som gäller till exempel personalen och anskaffningar stadgas däremot i kommunens personalstadga och anskaffningsdirektiv. Tekniska nämndens och miljö- och byggnadsnämndens instruktion samt instruktionen för tekniska avdelningen har uppgjorts så att den till sin struktur och regleringsnivå liknar instruktioner som gäller nämnder och dem underställda avdelningar. Instruktionsändringarna träder i kraft Instruktionen för tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden samt tekniska avdelningen har behandlats i kommunens samarbetsgrupp föreslår att kommunfullmäktige godkänner fr.o.m tekniska nämndens och miljö- och byggnadsnämndens samt tekniska avdelningens instruktionsändringar enligt bilaga. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

23 Sida 23 KH:364 /2012 KST 207 ANSÖKAN OM BORGEN KUNTA-ASUNNOT OY NÄROMARKP Kunta-asunnot Oy ansöker om proprieborgen åt sitt dotterbolag Kuntaaravat Oy för ett lån på euro som skulle upptas för att ersätta de kortfristiga lån som upptagits för betalning av till kommunen år 2002 återbetalda tertiärlån. Vidare ansöker Kunta-asunnot Oy om proprieborgen på euro för lån upptagna för socialt boende och som nu ändras från kortfristiga till långfristiga lån. Utgångspunkten för den första borgensansökan skulle vara att rätta till det felaktiga förfaringssättet i samband med överlåtelsen av bostadsbeståndet. Borgen för tertiärlånen skulle i kommun allokeras per hyreshus. I fall den andra borgensansökan beviljas skulle kommunens borgensförbindelse vara 85 euro per kvadratmeter. Dessutom hör sig Kunta-asunnot Oy för om kommunens åsikt gällande den tilltänkta aktieemissionen som skulle riktas till ägarkommunerna med syfte att höja aktiekapitalet och om villigheten att teckna bolagets aktier. (Kuntaasunnot Oy:s brev och ARAs brev finns som bilagor). Kommunfullmäktige har beslutat att till Kunta-aravat Oy överlåta aktiebeståndet i sina fastighetsaktiebolag enligt apportförfarande. Detta innebär att kommun som kompensation för den överlåtna egendomen fick Kunta-aravat Oy:s nya aktier och Kunta-aravat Oy betalade de tertiär- och andra lån som placerats i de överlåtna bolagen i enlighet med villkoren och betalningstiderna i aktieägaravtalet. Till den del av lånen och de övriga i skuldebreven uppräknade förpliktelserna som föranleddes av överlåtelsen av apportegendomen ansvarade kommunen för betalningar upp till och därefter Kunta-aravat Oy. De intecknade pantbreven överläts fria till Kunta-aravat Oy. I det aktieägaravtal som finns som bilaga till kommunfullmäktiges beslut om överlåtelse av hyresbostäderna nämns bl.a. följande: - Aktieägarnas ekonomiska stöd begränsar sig till teckningen av aktier. Aktieägarna förbinder sig inte i övrigt att ekonomiskt stöda bolaget. - Kunta-asunnot Oy skall i sin verksamhet se till att nödvändiga säkerheter för lånen ordnas, när frågan gäller nyproduktion av bostäder eller självfinansieringsandelar för bostäder som skall saneras. Nämnd Kommunfullmäktige

24 Sida 24 - Om en aktieägare har ställt borgen eller någon annan säkerhet för en hyreshusfastighet eller ett hyreshusbolag som överförs som apport till Kunta-asunnot Oy eller dess dotterbolag, förbinder sig Kunta-asunnot Oy eller dess dotterbolag att frigöra den aktuella säkerheten, att ställa den till aktieägarens förfogande och att ordna ny säkerhet inom ett år från det äganderätten har övergått. - Aktieägarna kan om de så önskar påverka uthyrningsverksamheten i det egna området genom att ekonomiskt stöda Kunta-asunnot Oy eller dess dotterbolag genom att bevilja lån eller genom att ställa borgen eller på något annat sätt. Den ekonomiska nyttan av det stöd som avses här överförs till förmån för en hyreshusfastighet eller ett hyreshusbolag som bolaget äger på det sätt som den aktuella aktieägaren och Kuntaasunnot Oy eller dess dotterbolag sinsemellan kommer överens om. Till mötet kommer en representant från Kunta-asunnot Oy för att utreda ärendet om borgen. KST 207 Bilaga 4 Antecknas arbetsledare Jarmo Kuosas utredning för kännedom. Enligt förslaget. = föreslår att kommunfullmäktige beslutar: 1) bevilja Kunta-aravat Oy som är dotterbolag till Kunta-asunnot Oy proprieborgen mot nödvändiga säkerheter för ett lån på euro, som upptas för att ersätta de kortfristiga lån som upptagits för betalning av till kommunen återbetalda tertiärlån. 2) bevilja Kunta-asunnot Oy proprieborgen mot nödvändiga säkerheter för ett lån på euro för lån upptagna för socialt boende och som nu ändras från kortfristiga till långfristiga lån. 3) befullmäktiga kommunstyrelsen att godkänna motsäkerheten för borgensförbindelserna. Ytterligare beslutar kommunstyrelsen meddela Kunta-asunnot Oy att den inte är villig att teckna nya aktier via riktad aktieemission. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

25 Sida 25 KH:526 /2012 KST 208 PRISSÄTTNING AV TOMTERNA PÅ BRÄNNMALMEN II-OMRÅDET NÄROMARKP Kompletterande material Bilaga 2 Närings- och markpolitiska kommittén har gjort ett förslag till prissättning av tomterna vid första delen av Brännmalmsbågen och Brännmalmsbacken ( / 3). Det genomsnittliga tomtpriset enligt prislistan för Brännmalmen I uppgår till euro och tomtens genomsnittliga storlek är 1 502,09 m2. Enligt förslaget uppgår det genomsnittliga tomtpriset för första delen av Brännmalmen II området till euro och tomtens genomsnittliga storlek är m2. Det kan nämnas att tomternas arealer i bilagans tabell har preciserats enligt planläggarens mätningar. Ändringarna är små. Tomternas storlek på hela Brännmalmen II området uppgår till 1 585,94 m2 och det genomsnittliga priset är euro. Fastighetsmäklaren har hörts vid bestämmandet av tomtpriserna. Vid prissättningen har man beaktat att tomterna är ämnade att sättas till försäljning år Kompletterande material och bilagor: - Som kompletterande material bilagan till närings- och markpolitiska kommitténs beslut ( / 3 /bilaga nr 2) - Som bilaga tabellen över tomtpriserna och detaljplanen KST 208 Bilaga 5 Föreslås för kommunstyrelsen att priserna för tomterna på Brännmalmen II området bestäms enligt bilagan för de tomternas del, som ännu inte har föreslagit priser. Den förväntade försäljningstidpunkten är år Enligt förslaget. = föreslår att kommunfullmäktige beslutar sätta tomterna på Brännmalmen II området till försäljning och fastställa tomtpriserna enligt bilaga. Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

26 Sida 26 TEKNLTK:235 /2012 KST 209 DETALJPLANLÄGGNINGEN AV STÖRSVIKOMRÅDET FRAMSKRIDER I FÖLJANDE ORDNING, UTVECKLINGSERSÄTTNING TILL OMRÅDET VID NYA INFARTSVÄGEN NÄROMARKP Kompletterande material Närings- och markpolitiska kommittén beslöt den : - att man vid beredningen av markanvändningsavtalen för detaljplaneområdet vid den nya infartsvägen till Störsvik tar time out, eftersom en del av markägarna vill ha mera tid på sig för att sälja sina tomter; - att ge tekniska kansliet i uppdrag att till de markägare, som förutsätter förändringar i avtalsutkastet, dokumentet Principerna för markanvändningsavtal och ersättningar på Störsviks delgeneralplaneomrdåe i och be dem ännu bedöma om principerna i ifrågavarande dokument skulle kunna accepteras och - att ge tekniska kansliet i uppdrag att fortsätta beredningen av markanvändningsavtalen efter att markägarna tidsmässigt har beredskap att godkänna avtalen. I huvudsak finns det ännu ingen beredskap att godkänna avtalen. Situationen är oförändrad. har i sitt utlåtande av den över utkastet till landskapsplan beslutat bl.a. att Sunnanvik-Störsvik - området Att anvisa tätortsfunktioner till reservområden är inte motiverat eftersom en del av områdena redan har detaljplanerats och en del av området har markanvändningsavtal. Man bör anteckna en förpliktelse att göra bebyggelsen tätare på Störsviksområdet. Det är i den fortsatta planeringen centralt att understryka det havsnära läget och fritidsaktiviteterna som en imagefaktor. Kvartersområdena söder om golfherrgårdens RM/s-kvarter i Störsviks generalplan bör betecknas som områden för tätortsfunktioner. Det finns detaljplanerade kvartersområden för stadigvarande boende på området, och användningen av områdets fritidsbostäder har huvudsakligen övergått till att vara året-om-bostäder. Skillnaden mellan fritidsboende och stadigvarande boende är liten. Det finns kommunalteknik på området, goda vägförbindelser och kommunal service. Nämnd Kommunfullmäktige

27 Sida 27 Planeringen av grundförbättrandet av korsningarna till Sunnanvik och Störsviksvägen har inletts som ett samarbete mellan kommunen och NTMcentralen. SITO fungerar som sakkunnig. Det gäller emellertid smärre ändringar, det talas inte om att bygga en planskild korsning. Om markanvändningsavtalen inte förverkligas, eller förverkligas endast delvis, har kommunen enligt markanvändnings- och bygglagens 91c rätt att kräva en utvecklingsersättning. - för den värdestegring som uppstår av en i detaljplanen anvisad byggrätt på en detaljplanetomt, ett tillägg till byggrätten eller en ändring av användningsmöjligheten, satt i relation till den uppskattade kostnaden för byggandet av infrastrukturen som betjänar planeområdets byggande - värdestegringen definieras till tillämpliga delar enligt inlösningslagen - från utvecklingsersättningen avdras värdet av det gatuområde som skall överlåtas samt gatuområdesersättningen Lantmäteribyråns utlåtande inbegärs och markägarna kommer att höras, men kommunen fattar beslutet. Med tanke på den aktuella situationen med markanvändningsavtalen och att byggandet av Sunnanviks planskilda anslutning hela tiden förflyttas till en senare tidpunkt är det motiverat att omvärdera i vilken ordning de olika delområdena på Störsviksområdets detaljplaneområde skall byggas. Även det inverkar att det kommer att byggas en lättrafikled invid Störsviksvägen. Det innebär att man kan tryggt anvisa mera trafik till Störsviksvägen. Som ett andra skede i markanvändningens utvecklingsbild kommer man att uppgöra en ny ordning för byggandet av delområdena i detaljplaneringen av Störsviksområdet. Beslutet skickas till de markägare vid Störsvik nya infartsväg med vilka gjorts utkast till markanvändningsavtal. Enligt förslaget. = NÄROMARKP Kompletterande material Ett brev har inkommit från markägarna. Markanvändningsavtal kan inte Bilaga 3 ingås enligt principerna i den. Det har informerats markägarna redan tidigare om principerna. För att kunna gå vidare har man skrivit ett brev till markägarna med förslag om fortsatta åtgärder. De föreslagna alternativen framgår ur brevet. Nämnd Kommunfullmäktige

28 Sida 28 Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material principerna för markanvändningsavtalet och brevet från markägaren. - brevet till markägarna som bilaga Brevet skickas till markägarna. Därefter fortsätter behandlingen. Enligt förslaget. EKEJAMAAP Bilaga 2 Markägarnas svar till brevet gällande utvecklingsersättning som alternativ till markanvändningsavtal, som bilaga. Man har varit i kontakt med kommunen även per telefon. Seppo Sadeharju från Sydvästra Finlands lantmäteribyrå kommer till mötet för att berätta om hur man bestämmer utvecklingsersättningen samt för att ge exempel på hur den används i praktiken. Kompletterande material och bilagor: - Markägarnas brev som bilaga. Behandling: Beslutsförslag: Förslaget ges vid mötet på basen av den allmänna diskussionen och sakkännarens information. Som bilaga tillsattes Karl-Olof Isakssons brev och som tilläggsmaterial Seppo Sadeharjus föredrag. Föreslås för kommunstyrelsen, att utvecklingsersättning till området vid nya infartsvägen tas i bruk om detaljplanen godkänns, p.g.a alla markägare inte vill göra markanvändningsavtal. Markanvändningsavtal är ännu möjligt att göra med de markägare, som vill göra avtal. Utkasten till markanvändningsavtalen är färdiga. Enligt förslaget. = KST 209 Tekniska nämnden har sänt förslaget till detaljplanen för Störsvikområdet vidare för att behandlas av kommunstyrelsen. Efter detta har mindre korrigeringar och kompletteringar gjorts i planen. Detaljplanen är således färdig för slutlig behandling. Asuntosäätiö bl.a. har på området områden som överlåts utan vederlag och då är det ändamålsenligt ur deras synvinkel att uppgöra ett markanvänd- Nämnd Kommunfullmäktige

29 Sida 29 ningsavtal. Maakanta Oy har uppgjort en nyttoanalys för respektive markägare på generalplaneområdet i Störsvik. Enligt nyttoanalysen som har uppgjorts för ersättningar som gäller markanvändningsavtal, graderas planerings- och byggnadskostnaderna för infrastrukturen i förhållande till värdestegringen per respektive markägare. Denna nyttoanalys utgör en bra utgångspunkt då förslaget till utvecklingskostnadsersättning uppgörs eftersom det är ändamålsenligt att (Maakanta Oy) som har gjort nyttoanalysen för området uppgör också ett förslag till utvecklingskostnadsersättning för området. Seppo Sadeharju från Lantmäteriverket har beskrivit processen med utvecklingskostnadsersättning (sidorna 8 11 i bredvidläsningsmaterialet) enligt följande: Hur utvecklingskostnadsersättning bestäms I) Kommunen beslutar om fastställande av utvecklingskostnadsersättningen utan dröjsmål efter det att detaljplanen har godkänts. II) utvecklingskostnadsersättningen fastställs separat för varje tomt enligt bindande tomtindelning. III) på utvecklingskostnadsersättningen betalas en ränta på 2 % Utlåtande, hörande IV) innan utvecklingskostnadsersättningen fastställs skall kommunen begära ett utlåtande av lantmäteribyrån och delge markägarna beslutsförslaget. V) markägarna har rätt att göra anmärkning mot beslutsförslaget. Debitering VI) för betalning av utvecklingskostnadsersättningen svarar den som äger området vid den tidpunkt då utvecklingskostnadsersättningen fastställs eller den till vilken området har övergått från denna ägare genom ett vederlagsfritt förvärv. VII) ersättningen debiteras då bygglovet för tomten har vunnit laga kraft eller omedelbart efter att tomten säljs. Nämnd Kommunfullmäktige

30 Sida 30 VIII) ersättningen skall före debiteringen avpassas till tomten eller till en del av den. Lantmäteribyråns utlåtande IX) innan utvecklingskostnadsersättning fastställs skall ett utlåtande om beslutsförslaget begäras av lantmäteribyrån. X) då utvecklingskostnadsersättning fastställs är det endast av särskilda skäl möjligt att avvika från lantmäteribyråns utlåtande i fråga om fastighetens värdestegring. Juridiskt behandlas utvecklingskostnadsersättning i markanvändnings- och bygglagen (132/1999). I 91c 1 mom i lagen om markanvändnings- och bygglagen stadgas om utvecklingskostnadsersättning enligt följande: Har ingen överenskommelse nåtts med markägaren om dennes deltagande i kostnaderna för samhällsbyggande, kan kommunen hos markägaren ta ut en sådan andel av de uppskattade kostnaderna för samhällsbyggandet som betjänar bebyggandet av ett planområde vilken har avpassats enligt den värdestegring på en tomt enligt detaljplanen som har uppstått på grund av byggrätt, utökad byggrätt eller ändrade användningsmöjligheter som i detaljplanen har anvisats för tomten (utvecklingskostnadsersättning). I 91d mom i lagen om markanvändnings- och bygglagen stadgas om kommunens kostnader för byggande av samhällsbyggande, eller om de grunder som utvecklingskostnadsersättningen bestäms: Som ovan avsedda kostnader för samhällsbyggande som betjänar ett planområde kan beaktas anskaffnings-, planerings- och byggnadskostnader för gator, parker och andra allmänna områden som i avsevärd grad betjänar planområdet, oberoende om de är belägna på eller utanför planområdet, samt markförvärvskostnader för uppförande av allmänna byggnader som i avsevärd grad betjänar planområdet, till den del de betjänar planområdet. Dessutom kan beaktas kommunens kostnader för att iståndsätta marken och utföra nödvändig bullerbekämpning på planområdet samt kommunens planläggningskostnader som inte har tagits ut med stöd av 59 (59 ersättning för utarbetande av detaljplan). beslutar att 1. vid nya infartsvägen på Störsvikområdet tas i bruk utvecklingskostnadsersättning i enlighet med markanvändnings- och bygglagens 91 c 2. markanvändningsavtal uppgörs med de markägare som begär detta 3. ärendet bereds vidare av närings- och markpolitiska kommittén. Nämnd Kommunfullmäktige

31 Sida 31 Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

32 Sida 32 KH:517 /2012 KST 210 VAL AV REPRESENTANTER TILL NYLANDS LANDSKAPSPARLAMENT 2012 Nylands landskapsparlament ordnas i år Nyland har starkt flyt; konkurrenskraft och logistik i fokus samt Kommunreform har valts till teman. Kommunen representerades år 2011 av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens presidier samt av kommundirektören. beslutar välja kommunens representanter till Nylands landskapsparlament beslöt utse kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande och kommunfullmäktiges I viceordförande till Nylands landskapsparlament Nämnd Kommunfullmäktige

33 Sida 33 KH:519 /2012 KST 211 ÄNDRING AV SAMKOMMUNEN HNS GRUNDAVTAL Samkommunen HNS föreslår i ett brev till medlemskommunerna daterat , att grundavtalet för HNS ändras. Medlemskommunerna i HNS är enligt 2 i grundavtalet: Askola, Borgnäs, Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Högfors, Ingå, Karislojo, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Nummi- Pusula, Nurmijärvi, Raseborg, Sibbo,, Träskända, Tusby, Vanda ja Vichtis. I grundavtalets 4 räknas HNS medlemskommuner upp enligt sjukvårdsområden. Statsrådet har i sitt beslut beslutat att Karislojo kommun sammanslås med Lojo stad Ytterligare har statsrådet beslutat att Nummi-Pusula kommun upplöses och sammanslås med Lojo stad På grund av ovan nämnda ändringar i kommunindelningen bör 2 och 4 i samkommunens grundavtal ändras för att motsvara den nya situationen Enligt 36 kommunindelningslagen När kommuner går samman övergår rättigheterna, tillstånden, egendomen, skulderna och förpliktelserna för en kommun som upplöses till den nya kommunen. Även Nummi-Pusula och Karislojo kommuners andelar av HNS grundkapital övergår till Lojo stad. Enligt 79 i kommunallagen kan grundavtalet ändras genom samstämmiga beslut av medlemskommunerna. Grundavtalet för HNS kan ändras om minst två tredjedelar av medlemskommunerna understöder ändringen och deras invånarantal är minst hälften av det sammanräknade invånarantalet i samtliga medlemskommuner. En medlemskommun kan dock inte utan sitt samtycke åläggas att delta i skötseln av nya frivilliga uppgifter och i kostnaderna för dem. Styrelsen för samkommunen HNS beslutade vid sitt sammanträde föreslå för medlemskommunerna att 2 och 4 i HNS grundavtal ändras fr.o.m enligt följande 2 Medlemskommunerna Medlemskommunerna i sjukvårdsdistriktet är: Askola, Borgnäs, Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Högfors, Ingå, Kervo, Nämnd Kommunfullmäktige

34 Sida 34 Kyrkslätt, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Nurmijärvi, Raseborg, Sibbo,, Träskända, Tusby, Vanda ja Vihtis. 4 Sjukvårdsområden För att organisera sjukvårdsverksamheten indelas sjukvårdsdistriktets kommuner i Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus sjukvårdsområde och följande övriga sjukvårdsområden: Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus sjukvårdsområde, som officiellt förkortas HUCS sjukvårdsområde Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kervo, Kyrkslätt, Vanda Hyvinge sjukvårdsområde Hyvinge, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända, Tusby Lojo sjukvårdsområde Högfors, Lojo,, Vichtis Västra Nylands sjukvårdsområde Hangö, Ingå, Raseborg Borgå sjukvårdsområde Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Sibbo föreslår att kommunfullmäktige godkänner 2 och 4 i grundavtalet för HNS enligt följande fr.o.m : 2 Medlemskommunerna Medlemskommunerna i sjukvårdsdistriktet är: Askola, Borgnäs, Borgå, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Högfors, Ingå, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Nurmijärvi, Raseborg, Sibbo,, Träskända, Tusby, Vanda ja Vichtis. 4 Sjukvårdsområden För att organisera sjukvårdsverksamheten indelas sjukvårdsdistriktets kommuner i Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus sjukvårdsområde och följande övriga sjukvårdsområden: Helsingforsregionens universitetscentralsjukhus sjukvårdsområde, som officiellt förkortas HUCS sjukvårdsområde Esbo, Grankulla, Helsingfors, Kervo, Kyrkslätt, Vanda Hyvinge sjukvårdsområde Nämnd Kommunfullmäktige

35 Sida 35 Hyvinge, Mäntsälä, Nurmijärvi, Träskända, Tusby Lojo sjukvårdsområde Högfors, Lojo,, Vichtis Västra Nylands sjukvårdsområde Hangö, Ingå, Raseborg Borgå sjukvårdsområde Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Sibbo Förslaget godkändes. Nämnd Kommunfullmäktige

36 Sida 36 KH:527 /2012 KST 212 TILLSÄTTANDE AV TILLFÄLLIGA ERSÄTTARE I CENTRALVALNÄMNDEN Kommunfullmäktige har valt följande medlemmar och ersättare i centralvalnämnden för mandatperioden : Egentliga medlemmar Ersättare Stefan Grönqvist Maritta Sarajärvi Tuula Elo Risto Toivonen Liisa Varpio 1. Bo Lindström 2. Markku Huittinen 3. Jouko Hanhikorpi 4. Marko Lehto 5. Leena Ihanus-Puumalainen 6. Marja-Liisa Mutka 7. Mari Sarviaho Kommunfullmäktige har beviljat Marja-Liisa Mutka befrielse från uppgiften som ersättare i centralvalnämnden och valt i stället för henne Susanna Söderlund som sjätte ersättare. Centralvalnämnden sköter räknandet av förhandsrösterna i kommunalvalet och kontrollräknandet av rösterna på själva valdagen. På grund av att en del av egentliga medlemmar och ersättare är jäviga och förhindrade är det nödvändigt att välja tillfälliga ersättare till centralvalnämnden för kommunalvalet Enligt 14 i vallagen får kommunstyrelsen vid behov förordna en tillfällig ersättare till centralvalnämnden, om en ersättare har avlidit eller har förhinder eller är jävig. 1. förordnar tillfälliga ersättare till centralvalnämnden för kommunalvalet år justerar denna paragraf på mötet. 1. förordnade Kari Leminen och Bo-Eugen Holm till tillfälliga ersättare i centralvalnämnden för kommunalvalet förordnade förvaltningschefen vid behov förordna flera tillfälliga ersättare till centralvalnämnden för kommunalvalet år 2012 och 3. justerade denna paragraf på mötet. Nämnd Kommunfullmäktige

37 Sida 37 KST 213 ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. Fullmäktiges för HNS möte Hälsningar från en utvecklingsdiskussion med ELY antecknar aktuella ärenden för kännedom. antecknade de aktuella ärendena för kännedom. Nämnd Kommunfullmäktige

38 Sida 38 KH:540 /2012 KST 214 KASTE II -PROJEKTET: SJUNDEÅ KOMMUNS ANSÖKAN OM UNDERSTÖD FÖR TIDEN Projektet Mielen avain - Sinnets nyckel för utveckling av mentalvårds- och missbrukarservice i södra Finland är social och hälsovårdsministeriets Kaste-projekt för åren Projektet Sinnets nyckel beviljades statsunderstöd på euro och administrerades av Vanda stad. Programmet omfattade Nyland, Kymmenedalen och södra Karelen med ett befolkningsunderlag på invånare. Målet var att stärka psykisk hälsa bland invånare i södra Finland och minska användningen av berusningsmedel och att personer med mentalhälsooch drogproblem skulle ha lättare att få hjälp. Projektet förväntas ändra kommuninvånarnas vardag i positiv riktning. I och med att de förväntningar som ställs på projektet förverkligas, kommer invånare att få hjälp snabbare och behöver inte skickas från en myndighet till en annan. Inom Kasteprogrammets mest centrala indikatorer uppstår en ändring till det bättre, och mätare som skildrar samarbetet inom bas- och specialtjänsterna visar ändringar då det gäller hur smidig och effektiv servicen är och hur lyckad arbetsfördelningen är. Mest centrala teman är att förstärka delaktigheten, att ha tjänster med låg tröskel samt att öka personalens kunnande. Projektet Sinnets nyckel anhåller om fortsatt understöd från projektet Kaste II för tiden Ledningsgruppen för området södra Finland sammanträder onsdagen den 24 oktober 2012 för att behandla delprojekt som anhåller om finansiering. Grundtrygghetsavdelningen tillsammans med bildningsavdelningen i kommun anhåller om projektfinansiering för den ovan nämnda tiden. Målsättningar för delprojektet för är: 1. Att skapa en preventiv modell för arbetet med mentalvårds- och missbrukarservice som riktas till familjer och ungdomar. 2. Att förstärka delaktigheten då det gäller att utveckla servicen samt 3. Att öka kunnandet. De totala kostnaderna för projektet (Hyvinvoiva mieli VIVO) under 2,5 år är , euro, varav grundtrygghetsavdelningens andel ar euro och bildningsavdelningens euro. Anhållan om statsunderstöd gäller således (75 % av de totala kostnaderna för projektet). Medlemmarna kan ta del av projekthandlingarna i kommunhuset innan mötet börjar. Nämnd Kommunfullmäktige