Innehåll Vd har ordet Vision, affärsidé och värderingar Påverkan och omvärld Internt arbete... 12

Transkript

1

2 Innehåll... 2 Vd har ordet... 3 Vision, affärsidé och värderingar... 5 Påverkan och omvärld... 6 Operativ inriktning...6 Strategisk inriktning...6 Politik och påverkan...6 Det statliga tandvårdsstödet...6 Patientens möjlighet till välgrundade val... 7 Konkurrensneutralitet... 8 Myndigheter... 8 Almedalen Remisser och arbetsgrupper Privattandläkarnas nätverk Press och media Internt arbete Varumärket Privattandläkarna Medlemsinformation och tjänsteutbud Medlemsutveckling Privattandläkarnas rådgivande organ Förtroendenämnderna Lokal verksamhet Privattandläkardagen Årsmöte Verksamhetsplaneringsmöte Styrelse Kansli Ekonomiska nyckeltal Omvärldskartan Organisationer inom tandvården... 28

3 Privattandläkarna har under 2013 arbetat vidare på den grund som lades för verksamheten 2012 då stora effektiviseringar och besparingar genomfördes. Vi har nu anpassat arbetsprocesser och rutiner fullt ut till den lägre personalstyrkan på kansliet och våra lokaler har byggts om till kontorslandskap för att underlätta samarbete mellan medarbetarna. På det hela taget har omställningen av kansliet varit framgångsrik. Vi är nu färre som gör mer och bättre. Våra administrativa hjälpmedel är avgörande för effektiviteten i verksamheten. Under 2013 upphandlades och implementerades ett nytt IT-system. Det nya systemet pressar kostnader, förenklar medlemsadministration och ekonomistyrning samt ger ledningen bättre verktyg att följa upp och utvärdera verksamheten. Det är viktigt för Privattandläkarna att kunna erbjuda medlemmarna kostnadseffektiva försäkringslösningar. Kostnadseffektivitet förutsätter konkurrens. Under hösten genomförde vi därför en upphandling, via försäkringsförmedlaren Mercer, av de personförsäkringar som erbjuds medlemmarna. Upphandlingen resulterade i lägre försäkringspremier och ny försäkringsgivare, Länsförsäkringar. Den regionalisering av förtroendeverksamheten som förbereddes under 2012 togs i drift den 1 januari Erfarenheterna av regionaliseringen är positiva. Minskningen av antalet nämnder från 19 lokala till 4 regionala har effektiviserat och ökat kvaliteten i arbetet, vilket också var syftet med förändringen. Sedan i höstas använder dessutom förtroendenämnderna ett nytt ärendehanteringssystem för att underlätta arbetet ytterligare. Den lokala verksamheten inom Privattandläkarna är betydelsefull. Den behövs för att hålla samman organisationen och förankra verksamheten bland medlemmarna. Även påverkarkansarbetet bedrivs delvis på lokal nivå eftersom flera frågor kräver ett lokalt engagemang såsom barn- och ungdomstandvård, LOV-processer, jouravtal och konkurrensfrågor. Under året var det stort fokus på Privattandläkarnas lokala verksamhet. Styrelse och kansli förde en dialog med medlemmarna om olika vägar för att stärka den lokala verksamheten. Förutom diskussioner med de lokala styrelserna skickades en enkät ut till medlemmarna om hur de ser på och värderar den lokala verksamheten. Konsekvenserna av att ändra arbetsformerna för den lokala verksamheten analyserades efter samråd med lokalavdelningarna. Konsekvensanalysen om den lokala verksamheten bifogades handlingarna till verksamhetsplaneringsmötet. Arbetet ledde fram till beslut på verksamhetsplaneringsmötet i november om stadgeändring avseende den lokala verksamheten. Ändringen innebär att avdelningarna kan ledas av lokal representant med lägre formella krav i de fall det inte går att välja en styrelse. Sedan december är en person anställd på kansliet för att stödja den lokala verksamheten. Arbetet för att stärka den lokala verksamheten kommer att fortsätta under En kartläggning kommer att genomföras för att få en bättre bild av vad som sker lokalt och vilket stöd som behövs för varje enskild avdelning samt hitta goda samarbetsformer mellan kansli och lokala styrelser och representanter.

4 Privattandläkarnas påverkansarbete ger tydliga resultat. Vi har ett gott anseende bland myndigheter och beslutsfattare samt övriga aktörer inom tandvården. Ett brett kontaktnät och hög trovärdighet medför att organisationen får viktiga uppdrag såsom närvaro i grupper och remissförfrågningar. Glädjande för våra medlemmar och för den privata tandvården är resultatet i den årliga undersökningen från Svenskt Kvalitetsindex (SKI) "Kundnöjdhet Samhällsservice enligt Svenskt Kvalitetsindex Den privata tandvården rankas som den mest uppskattade samhällstjänsten. Det ger även branschorganisationen en mycket god grund att stå på i samverkan med myndigheter, beslutsfattare och allmänhet. Viktiga områden för påverkan är: Fortsatt arbete för goda marknadsvillkor för den privata tandvården. Fokus på utvärderingen av det statliga tandvårdsstödet. Privattandläkarna driver att högkostnadsskyddet är nödvändigt i tandvårdsstödet. Att verka för att patienter ska ha möjlighet till välgrundade val. Medlemsbasen är stabil och intresset för Privattandläkarna ökar. Praktikertjänst AB återinträdde som medlemmar från 1 januari Det var välkommet och betydelsefullt för vår branschorganisation. Det ger oss ytterligare legitimitet som branschföreträdare och representant för hela privata tandvården. Dessutom valde flera andra medlemsföretag att återinträda under året. Privattandläkarna ska fortsätta arbeta för att vidareutveckla organisationen och stärka villkoren för Sveriges privata tandvårdsföretagare. Nu tar vi nya tag och fortsätter att konsolidera och bygga upp verksamheten för att värna privattandvårdens intressen. Avslutningsvis vill jag tacka alla medlemmar och medarbetare för deras insatser under det gångna året. Merit Lindberg Verkställande direktör Privattandläkarna

5 Vision: Sveriges ledande tandvårdsaktör Affärsidé: Vi ska utifrån ett medlemsinflytande agera, driva och gå före i en framgångsrik tandvård. Grundläggande värderingar: Delaktighet Inom Privattandläkarna råder en demokratisk föreningsanda, där alla har möjlighet att göra sin röst hörd. Professionella relationer Privattandläkarna ska agera på ett föredömligt och professionellt sätt i förhållande till medlemmar, myndigheter, samarbetspartners, leverantörer och medarbetare. Affärsmässighet Privattandläkarna ska vara trovärdiga och ha ett ärligt uppsåt i alla affärsrelationer. Hög vård- och verksamhetskvalitet Privattandläkarna arbetar för att vårdens kvalitet ska belysas som den avgörande faktorn för privattandvården i framtiden. Patienten i fokus Privattandläkarna erbjuder, genom medlemmarnas omsorg, Sveriges befolkning en god tandhälsa. Öppenhet inför omvärldsförändringar Privattandläkarna är öppna inför förändringar och bevakar branschens intressen.

6 Operativ inriktning Tandvårdsbranschen har genomgått stora förändringar under en 15-årsperiod. Vi har idag fri prissättning, fri etablering och fritt val för patienten och ett statligt skydd mot höga tandvårdskostnader. Det ger goda förutsättningar för en fungerande tandvårdsmarknad. En stark marknad med konkurrens på lika villkor gynnar patient och vårdgivare. Vi ser en utveckling av tandvårdsmarknaden där framförallt patienterna blir mer medvetna konsumenter som själva vill påverka sin tandvård. Det är viktigt för Privattandläkarna att ha ett stort kontaktnät med goda relationer och breda kontaktytor för att ha möjlighet att påverka marknaden. Strategisk inriktning De strategiskt övergripande målen för Privattandläkarna är att: Företräda medlemmarnas intressen. Agera proaktivt för att driva branschen framåt. Främja företagandet inom tandvården. Fokus på patientintresset, som leder till förbättringar för vårdgivarna. Verka för en aktiv organisation med stark lokal förankring. Uppmuntra medlemmar att följa våra värderingar och riktlinjer. Politik och påverkan Påverkansarbetet Privattandläkarna är den enda organisation som fullt ut arbetar för att tillvarata och förbättra de privata tandvårdsföretagens intressen. Vi har en löpande dialog med representanter för de politiska partierna, beslutsfattare och myndigheter och påverkar villkoren för den privata tandvården på kort och på lång sikt. Privattandläkarna får förfrågningar om medverkan i referens-, arbets- och styrgrupper samt är en uppskattad expert och samverkanspartner. Det är ett gott betyg på vårt påverkansarbete. I dag tas inga beslut gällande tandvård utan att beslutsfattaren känner till vår bedömning av hur beslutet påverkar tandvårdsmarknaden. Det statliga tandvårdsstödet Ökad fokus på utvärdering av tandvårdsstödet I budgetpropositionen aviserade regeringen att de avser att utreda statens insatser på området. I riksdagsbehandlingen av propositionen beslutade riksdagen att tillkännage ett regeringsuppdrag. Regeringen ska snarast följa upp om det statliga tandvårdsstödet och högkostnadsskyddet är rätt utformade, om de når rätt målgrupper och om de effektivt bidrar till en god tandhälsa. Kopplat till detta kommer fortlöpande ökade krav på öppenhet och patienters möjlighet att göra välgrundade val av vårdgivare.

7 Aktiviteter Privattandläkarna har kontinuerligt framfört vår uppfattning att ett bra skydd mot höga kostnader är den viktigaste beståndsdelen i ett effektivt tandvårdsstöd. Privattandläkarna har därför betonat att det finns ett stort behov av regelförenklingar. Privattandläkarna har även betonat att det behövs insatser för att patienten ska kunna göra välgrundade val och att det är viktigt att förbättra informationen om kvalitet inom tandvården. Resultat Regeringen har planerat att tillsätta en kommitté angående förbättringar av det statliga tandvårdsstödet. Förenklingar krävs Tandvårdsstödet är omfattande och komplicerat. Förändringar av stödet har ofta inneburit nya regler och villkor vilket medfört ett regelverk som är mer omfattade och svårhanterligt. Utöver tandvårdsstödet ställs det allt mer krav på kvalitetsuppföljning och styrdokument. Styrning och uppföljning är viktiga för att tandvården ska kunna bedrivas med hög kvalitet och utvecklas, men vårdgivarens administrativa börda måste alltid övervägas och redan inrapporterat underlag bör kunna återanvändas. Aktiviteter Regelverket kring vissa omfattade behandlingar är för komplicerat och vi gör bedömningen att det bidrar till att det budgeterade beloppet inte används. Privattandläkarna har i sina kontakter lyft fram att regelverket upplevs som komplicerat och att det leder till att vårdgivarna inte begär full ersättning. Resultat Förståelsen för behovet av regelförenklingar har ökat hos beslutsfattare inom tandvården. Tandvårdsreformen och det tredje steget Under 2013 infördes ett särskilt tandvårdsbidrag (STB). Dessutom kan personer med vissa sjukdomar eller funktionshinder få tandvård inom högkostnadsskyddet för den öppna hälsooch sjukvården. Patientens möjlighet till välgrundade val Beslutsfattarna betonade vid införandet av det statliga tandvårdsstödet att patientens möjlighet att göra välgrundade val ska förstärkas. Det ska råda en balans mellan konsument och producent. Under 2013 har allt fler aktörer inom tandvården ifrågasatt om patienten har den möjligheten. I förlängningen kan det leda till beslut som i viss mån begränsar eller villkorar den fria prissättningen i kombination med ett statligt tandvårdsstöd. Till exempel föreslår Konkurrensverket i rapporten Konkurrensen i Sverige 2013 att det ska vara obligatoriskt för vårdgivare, om de vill kunna ta emot statligt tandvårdsstöd, att tillhandahålla uppdaterade prislistor på prisjämförelsetjänsten som finns på 1177 Vårdguiden. En viktig del av Privattandläkarnas arbete är att bidra till trygghet och kvalitet för patienten. Sedan 1999 har Privattandläkarna haft en överenskommelse med Konsumentverket som reglerar relationen mellan vårdgivare och patient.

8 Aktiviteter Privattandläkarna deltar i styrgruppen för hitta och jämför vård på 1177.se. Där har Privattandläkarna verkat för att det ska göras en översyn av hur priserna ska rapporteras in och att det är viktigt att vårdgivarna följer Försäkringskassans föreskrifter och rapporterar in sitt högsta pris för åtgärden. Privattandläkarna har tillsammans med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Center för ehälsa i Samverkan (CeHiS) gjort en rekommendation till Sveriges landsting och regioner angående anslutningen av privata vårdgivare till adresskatalogen HSA. Privattandläkarna deltar även i SKL:s referensgrupp angående Kvalitetsregister inom vården. Resultat I Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige 2013, föreslås att en särskild utredning ska få i uppdrag i att identifiera kvalitetsindikatorer för tandvårdstjänster som därefter inkluderas i jämförelseverktyget på 1177 Vårdguiden. Konkurrensneutralitet Det ska råda konkurrensneutralitet på tandvårdsmarknaden mellan offentliga och privata vårdgivare. Statskontoret har haft ett uppdrag att se över Folktandvårdens ekonomi och landstingens bidrag till denna. Slutsatsen som Stadskontoret redovisat är att om Folktandvårdens gemensamt framtagna redovisningsmodell används, så är Folktandvårdens ekonomiska redovisningar transparent. Under 2013 har Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) lämnat en rapport om konkurrens och patientens ställning på tandvårdsmarknaden. Rapporten visar att konkurrensen inom tandvården fungerar främst då det gäller undersökningar och förebyggande tandvård. Aktiviteter Privattandläkarna har fört en dialog med flera landsting angående konkurrensneutraliteten och även betonat vikten av detta i våra kontakter med beslutsfattare. Resultat Från och med 2012 ska Folktandvården använda en gemensam redovisningsmodell. I budgetpropositionen för 2013 har regeringen meddelat att de följer utfallet av redovisningarna och att de återkommer till frågan vid behov. Myndigheter Myndigheterna inom tandvården har till uppgift att dels ge stöd till vårdgivare och patienter inom tandvården och dels se till att gällande regelverk följs. Privattandläkarna har i träffar med myndigheterna och beslutsfattare betonat att det finns ett stort behov av regelförenklingar gällande det statliga tandvårdsstödet. Vi har även lyft frågan att myndigheterna behöver vara proaktiva och ge ett förbyggande stöd till vårdgivarna.

9 Aktiviteter Försäkringskassan och Privattandläkarna diskuterar löpande urval och inriktning på efterhandskontrollerna. Privattandläkarna har träffat Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inför och efter inrättandet av myndigheten. Vi medverkade även på myndighetens första dialogmöte. Under detta möte blev Privattandläkarna inbjudna att delta i myndighetens programkommitté. Under året har Privattandläkarna haft löpande kontakt med Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) angående kontroll av tillstånden för panoramaröntgen. Privattandläkarna ingår även i en referensgrupp i arbetet med en ny föreskrift. Privattandläkarna har deltagit i Socialstyrelsens arbete med riktlinjer för systematiskt ledningsarbete. Privattandläkarna har under året följt upp den överenskommelsen som under 2012 tecknades mellan Privattandläkarna, Socialdepartementet och SKL angående anslutningen till jämförelsetjänsten för tandvård på 1177.se Privattandläkarna har tillsammans med (CehHis) och SKL gjort en rekommendation till alla landsting och regioner angående e-anslutning av privata vårdgivare inom tandvården till den elektroniska adresskatalogen (HSA). Privattandläkarna har representerat privata vårdgivare i Socialdepartementens arbetsgrupp gällande ehälsa. Lars Olsson, näringspolitisk chef på Privattandläkarna, har med ett personligt mandat deltagit i förvaltningsgruppen för hitta och jämför vård på 1177.se Det är CeHis som utser representanter i förvaltningsgruppen. Privattandläkarna har lyft fram att det krävs en anpassning till vårdgivarnas situation vad gäller frågan om ehälsan. Det är även viktigt att det finns en infrastruktur för hela Sverige. Om strukturen inte finns eller inte fungerar tillfredställande kommer det att drabba vårdgivarna i form av ökad administration. Resultat Försäkringskassan har under 2013 fortsatt med att genomföra riktade kontroller mot misstänkt fusk vid efterhandskontroller. Försäkringskassan har även beslutat att genomföra regionala seminarier angående arbetet med efterhandskontroller och SSM har påbörjat ett arbete med att se över sina föreskrifter. IVO har en uttalad policy att de ska återföra till verksamheterna vad myndigheten ser i tillsynen för att bidra till ett systematiskt lärande och för att undvika att brister och missförhållanden upprepas. Detta gör IVO bland annat genom att bjuda in företrädare för vård och omsorg till regionala återföringskonferenser. IVO ska även lämna råd och ge vägledning till verksamheterna.

10 Almedalen Privattandläkarna var närvarade under Almedalen. Många viktiga kontakter knöts och vi anordnade ett uppskattat mingel för tandvårdens aktörer. Som en marknadsföringsaktivitet delade Privattandläkarna även ut tandborstar och information på stortorget i Visby. Remisser och arbetsgrupper Privattandläkarna upplevs som en förtroendeingivande organisation i omvärlden. Vi får regelbundet förfrågningar om att närvara i olika grupper. Vi blir kontaktade av media såsom expert för privat tandvård i Sverige och vi erbjuds löpande att agera remissinstans i tandvårdsfrågor. Privattandläkarna har lämnat följande remisser under 2013: Remissvar uppföljning av remittering till specialisttandvård för barn och ungdomar i Stockholms län Remissvar uppföljning av vårdavtal för allmän barn- och ungdomstandvård en enkätstudie Synpunkter på remiss Ett mer samlat patientsäkerhetsarbete, (S2011/5702/FS) Remissvar på delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2) Remissvar på betänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård(sou 2013:44) Dialoggrupper Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Försäkringskassan Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Referensgrupper Strukturell översyn av referenspriserna/tlv Föreskrift om patientsäkerhet/socialstyrelsen Nationella planeringsstödet/socialstyrelsen Vårdens producenter/skl Kvalitetsregister/SKL Förebygga stick och skärskador/ivl Svenska Miljöinstitutet Föreskrifter om medicinska bestrålningar/ssm Under 2013 har Privattandläkarna även representerat den privata tandvården i referensgruppen för nystart för odontologisk forskning. Privattandläkarnas syfte med deltagandet är att verka för att forskningsprojekten utformas så att privata vårdgivare kan delta i dem. I september hölls en workshop anordnad av referensgruppen. Förvaltningsgrupp Hitta och jämför vård

11 Samrådsgrupper E-hälsa/ Socialdepartementet Digital agenda/ Näringsdepartementet EU:s yrkesdirektiv/näringsdepartementet Privattandläkarnas nätverk Privattandläkarna påverkar tandvårdsbranschen genom betydelsefullt samarbete med rätt aktörer. (Listas nedan i alfabetisk ordning) Almega Center för ehälsa i samverkan (CeHis) Datainspektionen De politiska partierna Ekobrottsmyndigheten Finansdepartementet Försäkringskassan Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Konkurrensverket Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (SBU) Landsorganisationen (LO) Läkemedelsverket Myndigheten för vårdanalys Näringsdepartementet Näringslivets regelnämnd Pensionärernas riksorganisation (PRO) Riksrevisionen Socialdepartementet Socialstyrelsen Statskontoret Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Sveriges Tandhygienistföreningen Svenska Tandsköterskeförbundet Sveriges Akademikers centralorganisation (SACO) Sveriges Dental laboratorieförning (DR) Sveriges Tandteknikerförbund Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sveriges Pensionärsförbund (SPF) Sveriges Tandläkarförbund (STF) Tandläkare Egen verksamhet (TEV) Tillväxtverket Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Tjänstetandläkarna (TT) Vårdföretagarna Press och media Intresset för tandvård ligger på en konstant nivå med fokus på öppenhet med priser. Även kvalitet i tandvården belyses. Privattandläkarna har i egenskap av branschföreträdare regelbundna kontakter med de medier som rapporterar om tandvård. Genom Privattandläkarnas presskontakt säkerställer vi en hög beredskap och en god relation till press och media, där vi arbetar för att bredda kunskapen om tandvårdsbranschen. I funktionen ingår

12 även viss rådgivning och stöd till medlemmar som av olika anledningar varit föremål för massmedial uppmärksamhet, t ex anmälningar till IVO. Varumärket Privattandläkarna Privattandläkarnas medlemsmärke, den välkända munnen på blå platta, är organisationens varumärke. Den symboliserar våra gemensamma värderingar och visar vår omvärld vilka företag som är medlemmar i Privattandläkarna. Ett starkt varumärke för branschorganisationen gynnar alla medlemmar och det är viktigt att marknadsföra medlemsmärket. För patienter är märket ett trygghetsbevis på att vårdgivaren ställer upp på Privattandläkarnas överenskommelse med Konsumentverket och även följer Privattandläkarnas etiska riktlinjer samt krav på försäkringsskydd. Överenskommelsen med Konsumentverket reglerar bland annat hur vårdgivaren ska informera patienten, villkor för garantier och betalningar samt hur en eventuell tvist kan lösas. För patienten är överenskommelsen mycket förmånlig och den ställer höga krav på vårdgivaren. Medlemsmärket och symbolen är delar av Privattandläkarnas grafiska profil, en manual som reglerar t ex typsnitt, färger och layout. Medlemsinformation och tjänsteutbud Medlemsinformation En god kommunikation till medlemmarna är en nödvändighet. Informationsflödet säkerställs i huvudsak genom Privattandläkarnas hemsida, som under året har förbättrats och gjorts mer lättillgänglig, och ett stort antal nyhetsbrev som kontinuerligt sänds ut per e-post. Medlemsinformation är bred och kan belysa vitt skilda ämnen som branschnyheter, analyser eller erbjudanden om t ex rabattavtal. Under året har även representanter från kansliet varit närvarande på lokala möten för att informera om organisationens arbete och för att få viktig återkoppling från medlemmarna. Tjänsteutbud och samarbetsavtal Medlemmarna beslutade på årsmötet i maj om ny avgiftsmodell med bas- och tilläggstjänster som införs från januari Det ger större möjlighet till bredare tjänsteutbud framöver. För att säkerställa bästa villkor och priser upphandlades under hösten de personförsäkringar som medlemmarna erbjuds att teckna. Upphandlingen resulterade i lägre försäkringspremier och byte av försäkringsgivare till Länsförsäkringar. Privattandläkarna har även under året upphandlat nya rabattavtal som erbjuds medlemmarna.

13 Medlemsutveckling Privattandläkarna har en jämn tillströmning av nya medlemmar. Många kontaktar kansliet för att få information om organisationen och innebörden i medlemskapet. För att ytterligare främja medlemsutvecklingen på lång sikt kommer Privattandläkarna att starta ett nätverk för studenter under Syftet är att öka intresset för Privattandläkarna och privat tandvård, både vad gäller anställning samt att starta och driva tandvårdsverksamhet. Genom att bidra till ökad information och kommunikation mellan student och medlemmar är målet att återväxten ökar och påverkar medlemsbasen positivt. Den 31 december 2013 uppgick medlemsantalet till medlemsföretag med anslutna tandläkare. Privattandläkarnas rådgivande organ Branschorganisationen har vid behov en dialog med patientrådet och företagsrådet vid t ex remissvar. Det sker via möten eller annan kontakt när kansliet behöver ytterligare rådgivning inom ett visst område. Förtroendenämnderna Den regionalisering av förtroendenämndsverksamheten som förbereddes under 2012 togs i drift den 1 januari. Den nya organisationen för förtroendenämnderna med minskat antal nämnder från 19 lokala till 4 regionala, norra, södra, mellersta och västra, har utvärderats under våren och erfarenheterna är positiva. Den 1 november 2013 bytte Privattandläkarna IT-system och därmed fick också förtroendenämnderna ett nytt handläggningssystem som ska underlätta arbetet ytterligare. Under 2013 genomfördes också en förtroendenämndskonferens med gäster från Statens beredning för medicinsk utvärdering(sbu) och försäkringsbolaget Gjensidige som utbildade förtroendevalda bland annat i patientskadefrågor. Förtroendenämnderna har under 2013 hanterat 247 ärenden varav 93 skriftliga. Den centrala förtroendenämnden har hanterat 33 skriftliga ärenden. Av alla ärenden har 46 procent gått till tandläkarens fördel, 37 procent till patientens fördel och 17 procent har lett till kompromiss. Jämfört med 2012 minskade det totala antalet ärenden med 131 ärenden. Men när det gäller antalet skriftliga ärenden ökade dessa med 18 ärenden. Under 2013 har ca samtal inkommit till Privattandvårdupplysningen (PTU) där patienter och medlemmar fått hjälp med vägledning och svar på frågor. Lokal verksamhet Den lokala verksamheten är en viktig del av Privattandläkarnas organisation. Den skapar förutsättningar att förankra verksamheten hos medlemmarna och den knyter samman organisationen i hela landet. Även påverkarkansarbetet bedrivs på central och lokal nivå där flera frågor kräver ett lokalt engagemang såsom barn- och ungdomstandvård, LOV-processer, jouravtal och konkurrensfrågor.

14 Styrelsen påbörjade redan under slutet av 2012 ett förändringsarbete gällande den lokala verksamheten. Under 2013 har stort fokus lagts på hur den kan stärkas och hur engagemang i hela landet kan skapas. Framförallt har arbetsformerna utretts där styrelse och kansli har fört en dialog med medlemmarna. Förutom samtal med lokala styrelser och diskussioner på lokala medlemsmöten har en enkät har skickats ut till medlemmarna om hur de ser på och värderar den lokala verksamheten. En konsekvensanalys har efter samråd med lokalavdelningarna tagits fram vilken bifogades handlingarna till verksamhetsplaneringsmötet. Arbetet ledde fram till beslut på verksamhetsplaneringsmötet i november om stadgeändring avseende den lokala verksamheten. Ändringen innebär att avdelningarna kan ledas av lokal representant med lägre formella krav i de fall det inte går att välja en styrelse. Det har även från december tillsatts en ny tjänst på kansliet med syfte att öka stödet till lokalavdelningarna. Arbetet att utveckla den lokala verksamheten fortsätter även under nästa år. Målsättning för 2014 är att kartlägga den lokala verksamheten för att få en bättre bild av vad som sker lokalt och vilket stöd som behövs för varje enskild avdelning samt finna goda samarbetsformer mellan kansli och lokala styrelser/representanter. Privattandläkardagen Privattandläkardagen den 16 maj samlade ca 130 personer inom tandvårdsbranschen. Evenemanget tog plats på Operaterrassen i Stockholm och programmet innehöll bland annat en politisk debatt mellan Lena Hallengren (s), vice ordförande Socialutskottet och Anders Andersson (kd), vice gruppledare i riksdagen samt ledamot i Socialutskottet. Därefter modererade K-G Bergström ett samtal med följande deltagare: Andreas Cederlund, sakkunnig tandvård, Socialstyrelsen, Leif Nordqvist, utredare, Konkurrensverket, Gun-Britt Lundin, enhetschef, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Jenny Carlsson, handläggare vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting Lars Olsson, näringspolitisk chef, Privattandläkarna Dagen avslutades med Olof Röhlander, årets föreläsare 2011, med en motiverande föreläsning. Kvällens middag avnjöts i festlokalen på IVA Konferenscenter. Årsmöte Privattandläkarnas årsmöte genomfördes på IVA konferenscenter i Stockholm den 17 maj. Innan det formella mötet höll ordförande Erik Tullsten i en dialog med medlemmarna om den lokala verksamheten. Efter detta berättade VD Merit Lindberg om arbetet som bedrivs på kansliet och Lars Olsson, näringspolitisk chef, rapporterade status på påverkansarbetet. Det formella årsmötet beslutade följande; styrelseval genomfördes och den sittande styrelsen fick förnyat förtroende i enlighet med valberedningens förslag. Ett nyval skedde med Ann- Chriztine Ericsson. Styrelsen består av ordförande Erik Tullsten samt ledamöterna Bengt Wikstad, Håkan Dewill, Karl Björnsson, Jeanette Rindeskog och Ann-Chriztine Ericsson. Val av förtroendevald revisorssuppleant genomfördes och B-O Sundström fick förnyat förtroende i enlighet med valberedningens förslag. Årsmötet fastställde antalet ledamöter inklusive ordförande i föreningens styrelse till sex personer samt valberedningens storlek inklusive ordförande till fem personer. Valberedningens ordförande Per Rehnberg avgick och Anders Johnsson valdes till ny ordförande. Valberedningen består nu av Anders Johnsson, Margareta Lindqvist, Anna Stiernspetz, Björn Gottsta och Magrethe Persson Toremalm.

15 Till revisionsbolag omvaldes Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Årsmötet fastställde resultat och balansräkningen, dispositioner samt gav ansvarsfrihet åt styrelsen samt föreningens generalsekreterare beträffande förvaltningen 2012 för Sveriges Privattandläkarföreningen. Årsmötet beslutade att bifalla styrelsens förslag till stadgeändring, avgiftsmodell, namnbyte (inget namnbyte sker), fastställande av arbetsordning för styrelse, förtroendevald revisor, valberedning, centrala förtroendenämnden, regionala förtroendenämnderna, lokalavdelningarnas styrelser samt motionssvar. Styrelsens förslag angående den lokala verksamheten bifölls efter yrkanden samt justering av propositionen. För fullständig information se det justerade protokollet på hemsidan. Verksamhetsplaneringsmöte Privattandläkarnas verksamhetsplaneringsmöte genomfördes på Riksstämman, Älvsjömässan i Stockholm den 15 november. Gunilla Klingberg, ordförande, Sveriges Tandläkarförbund, inledningstalade om Riksstämman. Innan det formella mötet höll ordförande Erik Tullsten i en medlemsdiskussion kring den lokala verksamheten i organisationen. Föreningsmötet beslutade följande; att bifalla styrelsens förslag till justerade stadgar, verksamhetsplan, budget och avgifter, arvoden till förtroendevalda, justerad uppförandekod, lägsta försäkringsskydd, arbetsordning för regional förtroendenämnd och arbetsordning för lokalavdelning. Föreningsmötet beslutade att motion om tandkonto ska utredas, motion två om etableringsmöjligheter avslogs, motion tre angående landstingsfrågor och motion fyra angående lokalavdelnings uppdrag besvarades och motion nummer 5 om sexor i tandvården bifölls. Verksamhetsplaneringsmötet valde ledamöter till Regionala Förtroendenämnderna enligt valberedningens förslag. RFN Mellersta Anders Tullberg, Ordförande Juhani Fischer, Björn Friedman, Lars Gezelius, Britt Hedenberg Magnusson, Maud Hultin, Jan Lundevall, Louise Myrén, Angela Stangel, Mats Winderud. RFN Norra Bodil Hagnell, Ordförande Johnny Astbäck, Björn Kruse, Bo Selvin, Rickard Axelsson RFN Södra Ingela Axtelius, Ordförande Bengt Emilsson, Anne Heggen, Per Krasse, Anders Lindström, Leif Lysell, Torgil Rundkrantz, Gunilla Sahl, Annika Rask RFN Västra Christer Jonsson, Ordförande Ray Andersson, Petter Carlén, Magnus Fritzell, Anders Hjelte, Bengt-Olof Idmyr, Lars Jönsson, Pi Lundmark. Lars Olsson, näringspolitisk chef, avslutade dagen med att informera om påverkansarbetet. För fullständig information se det justerade protokollet publicerat på Privattandläkarnas hemsida.

16 Styrelse Föreningens styrelse Styrelsen har under året haft följande sammansättning Perioden Erik Tullsten, Ordförande Bengt Wikstad, Ledamot Håkan Dewill, Ledamot Karl Björnsson, Ledamot Jeanette Rindeskog, Ledamot Ann-Chriztine Ericsson, Ledamot (nyval ) Svensk Privattandvård AB Styrelsen har under året haft följande sammansättning Perioden Stefan Barholm, Ordförande Håkan Dewill, Ledamot Jeanette Rindeskog, Ledamot Kansli En person har rekryterats till kansliet under 2013, Magnus Isberg, som kommer att arbeta som affärsutvecklare. I tjänsten ingår att stödja de lokala avdelningarna i påverkansfrågor samt att utveckla Privattandläkarnas tjänsteutbud, samarbetsavtal och medlemsrekrytering. Medarbetare kontoret Merit Lindberg, VD Lars Olsson, näringspolitisk chef Magnus Isberg, affärsutvecklare (började 2 december) Ann-Catrin Almespång, förtroendenämnderna Ingela Andrée, medlemsservice August Liljeqvist, jurist Tina Fredriksson, kommunikationsansvarig Magnus Jansson, ekonomichef Carina Berg, ekonomi Privattandvårdsupplysningen, inhyrd personal, tjänsten tillsätts 2014

17 Privattandläkarna Total verksamhet - Resultat jämfört med budget 2013, tkr Resultat Budget Differens Utfallsgrad % Intäkter Medlems- och serviceavgifter % Förmedlingsprovision % Kursavgifter Övriga intäkter Jourersättning (lokala) % Marknadsföring (lokala) Kursavgifter (lokala) % Övriga intäkter (lokala) Summa intäkter Kostnader Lokala kostnader % Summa Lokala kostnader Verksamhetskostnader Verksamhetsplaneringsmöte % Privattandläkardagen Information och marknadsföring % Lokal aktivitet % Utveckling affärssystem och webb % Politisk påverkan* % Förtroendenämnden % Medlemsinformation Föreningsmöte (årsmöte) % Summa kostnader affärsområden Kansli, personal och ledning Kansli % Personal % Styrelsen (och revision) % Summa kostnader kansli, personal och ledning Summa kostnader Resultat före beredskapsfonden Uttag från beredskapsfonden Resultat beredskapsfonden Resultat inklusive beredskapsfonden * Avser övriga externa kostnader. Flera personer är involverade i påverkansarbetet men redovisas som personal.

18 Sveriges Privattandläkarförening - Resultat jämfört med budget 2013, tkr Resultat Budget Differens Utfallsgrad % Summa intäkter lokalt Summa kostnader lokalt Resultat lokalt Medlemsavgifter centralt Övriga intäkter Summa intäkter centralt Verksamhetskostnader Politisk påverkan* Förtroendenämnden Summa verksamhetskostnader Personal, administration och ledning Föreningsmöte (Årsmöte) Medlemsinformation Kansli Personal Styrelsen (inkl ledn, rev o valber.) Summa kostnader personal, administration och ledning Summa kostnader centralt Resultat centralt Resultat lokalt/centralt totalt Resultat Beredskapsfonden 928 Lämnat koncernbidrag till SPAB -475 Utdelning från SPAB Resultat * Avser övriga externa kostnader. Flera personer är involverade i påverkansarbetet men kostnaden för detta ligger på raden personal.

19 Lokala resultat De lokala intäkterna är vidarefakturerade kostnader för middag hos lokalavdelning. Kostnaderna är lägre än budget vilket beror på att en del planerade aktiviteter inte genomförts. Centralt resultat Medlemsintäkterna är högre jämfört med budget främst genom att Praktikertjänst åter är medlem. Personalkostnaderna är lägre jämfört med budget beroende på mindre inhyrda resurser och generell återhållsamhet med kostnader. Övriga intäkter är lägre jämfört med budget eftersom det varit mindre kostnadsmassa att fakturera till Svensk Privattandvård AB avseende uthyrd personal men den största delen av avvikelsen beror på ändrad fördelningsnyckel för fördelning av kostnader till bolaget jämfört med budget. De externa kostnaderna för politisk påverkan är något under budget. Den stora kostnadsposten för politisk påverkan ligger även inbakad på raden för personalkostnader. Kostnaderna för förtroendenämnden är betydligt lägre jämfört med budget. Det beror på att det främst är färre ledamöter i regional förtroendenämnd jämfört med budget. Kostnaderna för årsmötet blev lägre än budget beroende på val av lokaler och kringaktiviteter. En ny rapportrad har lagts in för medlemsinformation där någon budget inte finns. Här avses information till föreningens medlemmar i just sin egenskap av medlemmar i föreningen som till exempel information från årsmöte och andra aktiviteter och utvecklingen i den egna organisationen. Det som bokförts här under året är distributionen av tidningen Dentalmagazinet till medlemmarna. Vad gäller samarbetet mellan Dentalmagazinet och Privattandläkarna disponerar organisationen ett antal sidor som egen avsändare. Motprestationen är att Privattandläkarna bekostar distributionen till sina medlemmar själva. Dentalmagazinet når tandläkare, tandsköterskor, tandhygienister och tandtekniker. Kostnaderna för kansliet är något högre än budget beroende på ändrad fördelningsnyckel för fördelning av gemensamma kostnader med bolaget samt att kostnader för personalrekrytering delats med bolaget. Dock är det koncerninterna kostnader som elimineras på koncernnivå vilket syns i resultatet för Privattandläkarnas totala verksamhet där kostnaderna för kansliet sammantaget är lägre än budget. Kostnaderna för styrelsen ligger något över budget. Det beror på att det budgeterats för fyra styrelseledamöter medan styrelsen idag uppgår till sex ledamöter. Även valberedningen med sina fem ledamöter är fler än budgeterade tre ledamöter. Revisionskostnaden är något högre än budget.

20 Sveriges Privattandläkarförening fördelning utfall intäkter 2013 Fördelning utfall intäkter, tkr % Övriga lokala intäkter 9 0% Centrala medlemsavgifter % Övriga intäkter % Totalt % Fördelning utfall intäkter, procent 0% 22% Övriga lokala intäkter Centrala medlemsavgifter Övriga intäkter 78%

21 Sveriges Privattandläkarförening fördelning utfall kostnader 2013 Fördelning utfall kostnader, tkr % Lokala kostnader % Politisk påverkan 262 2% Förtroendenämnden % Årsmöte 372 3% Medlemsinformation 47 0% Kansli 991 9% Personal % Styrelsen (inkl ledning, revision & valberedningen) 788 7% Kostnader totalt % Fördelning utfall kostnader, procent Lokala kostnader 7% 10% 2% Politisk påverkan Förtroendenämnden 22% Årsmöte Medlemsinformation 47% Kansli 9% 0% 3% Personal Styrelsen (inkl ledning, revision & valberedningen)

22 Sveriges Privattandläkarförening likviditet 2013 Likviditeten per 31 december 2013 var relativt god med en utgående kassa om ca 654 tkr (föreg år 587 tkr). Beredskapsfonden Portföljens resultat under året uppgår till 928 tkr (föreg år 883 tkr). Resultatet består av utdelningar 347 tkr, ränteintäkter 64 tkr och reavinster 567 tkr. Förvaltningskostnader debiterade av Nordea avgår med 50 tkr (föregående år 91 tkr). Minskning av förvaltningskostnad beror på omförhandling av diskretionär förvaltning. STI stiftelserna Sveriges Privattandläkarförening har huvudmannaskapet för två stiftelser; 1. Svenska Tandläkarnes Inköpsförenings Stiftelse för forskning och studier ( ) Ändamål: Att genom bidrag främja odontologisk forskning och odontologiska studier som bedrivs av privattandläkare verksamma i Sverige. 2. Stiftelsen Svenska Tandläkares Inköpsförenings Understödsfond ( ) Ändamål: Att lämna understöd åt behövande svenska tandläkare. Under 2013 placerades stiftelserna medel i räntebärande papper och räntefond. Nordea ansvarar för förvaltningen av stiftelsernas kapital. Någon utdelning från stiftelserna har inte ägt rum under året.

23 Svensk Privattandvård AB - Resultat jämfört med budget 2013, tkr Resultat Budget Differens Utfallsgrad % Summa intäkter lokalt Summa kostnader lokalt Resultat lokalt Serviceavgifter centralt Kursavgifter centralt Övriga intäkter centralt Summa intäkter centralt Affärsområden Verksamhetsplaneringsmöte Privattandläkardagen Information och marknadsföring Lokala aktiviteter Utveckling affärssystem & webb Summa kostnader affärsområden Personal och organisation Kansli Personal Styrelse & Ledning Summa kostnader personal och organisation Summa kostnader centralt Resultat centralt Resultat lokalt/centralt totalt Erhållet koncernbidrag från SPF Resultat

24 Lokala resultat Övriga intäkter består dels av jourersättning och dels av fakturerade kurskostnader till medlemsföretagen där flera lokalavdelningar haft aktiviteter och privattandläkardagar under året. Att kostnaderna är lägre än budget beror på att vissa planerade aktiviteter inte genomförts eller genomförts med lägre kostnader än budgeterat. Centralt resultat Serviceavgifterna är högre jämfört med budget. Det beror främst på att Praktikertjänst åter är medlem. Övriga intäkter är högre jämfört med budget och består framförallt av försäkringsprovisioner från försäkringsförmedlare samt vidare fakturerade gemensamma kostnader till Sveriges Privattandläkarförening. Förmedlingsprovisionen är högre jämfört med budget framförallt på grund av byte av försäkringsförmedlare hösten En del försäkringar var provisionsgrundande under december 2012 men rapporterades och betalades inte ut förrän under våren Även en större andel av kontorsomkostnader och hyra faktureras till föreningen jämfört med den preliminära fördelningsnyckeln som användes i budgeten. Totalt ligger kostnaderna under budget. Information och marknadsföringskostnader ligger under budget där främst annonsering överstiger budget men där övriga kostnadsposter som mässkostnader och trycksaker mer än väl kompenserar för detta. Det finns en ny rapportrad som heter Privattandläkardagen där alla kostnader som hör till Privattandläkardagen bokförts. Vi hade ingen separat budget för detta utan detta tas från överskott genom återhållsamhet på andra kostnadsställen. Kursavgifter centralt är fakturerade avgifter för middagen under Privattandläkardagen. Kostnaden för lokala aktiviteter ligger under budget beroende på något färre resor än budgeterat. Kostnaden för affärssystem och webb överstiger budget på grund av byte av ITsystem där två system (Hogia och Softadmin) bytts ut mot SAP Business One. Efter implementationen kommer kostnaderna att sjunka väsentligt jämfört med tidigare. Det nya ITsystemet kommer att spara arbetstid, förenkla medlemsadministrationen och förbättra ekonomistyrningen. Kostnaderna för kansliet ligger något under budget och förklaras av generell återhållsamhet med kostnader. Personalkostnader understiger budget på grund av att nyttjandet av tillfällig personal varit lägre än budgeterat samt att föreningen tar en större andel av personalkostnaderna enligt fördelningsnyckel så att en mindre andel hamnar i bolaget jämfört med budget. Kostnaderna för styrelse & ledning ligger under budget vilket förklaras av att det är budgeterat för fyra ledamöter i styrelsen men idag har bolaget endast tre ledamöter.

25 Svensk Privattandvård AB fördelning utfall intäkter 2013 Fördelning utfall totala intäkter, tkr % Lokala jourersättningar % Lokala kursavgifter 398 2% Lokala övriga intäkter 123 1% Centrala serviceavgifter % Förmedlingsprovision % Kursavgifter, centrala 40 0% Övriga intäkter % Totalt % Fördelning utfall intäkter, procent 0% 6% 7% 2% 1% 18% Lokala jourersättningar Lokala kursavgifter Lokala övriga intäkter Centrala serviceavgifter Förmedlingsprovision Kursavgifter, centrala 66% Övriga intäkter

26 Svensk Privattandvård AB fördelning utfall kostnader 2013 Fördelning utfall totala kostnader, tkr: % Lokala kostnader % Verksamhetsplaneringsmöte 103 1% Information och marknadsföring 573 4% Privattandläkardagen 158 1% Lokala aktiviteter 53 0% Utveckling affärssystem & webb % Kansli % Personal % Styrelse & Ledning 347 3% Totalt % Fördelning utfall kostnader, procent 3% Lokala kostnader Verksamhetsplaneringsmöte 25% Information och marknadsföring 43% 1% 4% 1% 8% 0% Privattandläkardagen Lokala aktiviteter Utveckling affärssystem & webb Kansli 15% Personal Styrelse & Ledning Svensk Privattandvård AB likviditet 2013 Likviditeten per den 31 december 2013 var god. Utgående kassa per är tkr inklusive kortfristig fastränteplacering (föreg år tkr).

27 Regering Riksdag Myndigheter Politiker Beslutsfattare Facket Patienter Privattandläkarna Organisationer Press Media Högskolor Kommuner Landsting

28 Inom tandvården finns en mängd organisationer och föreningar. De mest inflytelserika presenteras nedan där Privattandläkarna har en unik nisch inom branschen: Privattandläkarna Den enda organisation som representerar tandvårdsföretagen/vårdgivarna inom privat tandvård. Övriga aktörer inom tandvården som samtliga representerar individen tandläkare: Sveriges Tandläkarförbund (STF) Den odontologiska professionens organisation och ansluten till SACO. Det är inte möjligt för individer att vara medlem direkt i Sveriges Tandläkarförbund. Förbundet har fyra medlemsorganisationer: Tjänstetandläkarna (TT) De anställda tandläkarnas organisation för bevakning av yrkesmässiga och fackliga intressen. Sveriges Odontologiska Lärare (SOL) En facklig intresseorganisation för forskare och lärare som undervisar på landets tandläkarhögskolor. Studerandeföreningen (STUD) En förening som ansluter studenter med ambitionen att främja medlemmarnas fackliga, ekonomiska och sociala intressen. Tandläkare Egen Verksamhet (TEV) En nybildad förening som ansluter tandläkare i egen verksamhet till Sveriges Tandläkarförbund.