Kvalitetssäkring av foder på gården Spannmål och andra råvaror från den egna gården

Transkript

1 Kvalitetssäkring av foder på gården Spannmål och andra råvaror från den egna gården Juni 2007 BIS-nöt Maj 2007

2 Innehåll Inledning 4 Kvalitetssäkring av spannmål 5 Före skörd 6 Fältbesiktning 6 Förslag på egen kvalitetssäkring 7 Skörd av spannmål 7 Bedömning av skördens kvalite 8 Utrustning för lagring av spannmål 9 Provtagning och analys 11 Utrustning för kontroll av spannmål 13 Torkning och lagring 14 Mikrobiologisk hygien 21 Insekter och skadedjur 22 Andra lagringsmetoder 23 Ärter och rapsfrö 25 Dokumentation 26 Mer att läsa! 28 Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Reviderad utgåva juni 2007 Materialet får kopieras om källan anges. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Reviderad utgåva

3 Kvalitetssäkring av foder på gården Hittills har kvalitet inom lantbruket varit det samma som produkternas kvalitet. I de olika mejerierna har vi satt upp kvalitetsmått på, mjölken för att kunna godkänna dem när vi tar emot dem. Detta är ett begränsat och gammaldags sätt att definiera kvalitet. Nu har ordet kvalitet fått en utökad betydelse. Kvalitet och kvalitetssäkring står idag för ett sätt att lägga upp arbetet. Kvalitetsarbetet börjar med att sätta upp kvalitetsmål och sedan styr man alla delar i produktionen för att nå de målen. Hela produktionen kvalitetsäkras, inte bara produkten. I kvalitetsäkringen planerar man arbetet, förebygger fel och når ständiga förbättringar. Resultatet blir en effektiv och lönsam produktion. På en konkurrensutsatt marknad och i ett kärvt ekonomiskt läge, finns två alternativ: att lämna över marknaden till sina konkurrenter eller att möta konkurrensen genom att själv bli effektivare. Denna skrift handlar om det senare alternativet, om hur man med kvalitetssäkring av produktionen på ett bättre och effektivare sätt producerar det marknaden efterfrågar. Glöm därför allt gammalt om att kvalitet bara är ett mått på produkten. Här handlar kvalitet om att trimma hela produktionen. Det som står i denna handledning är därför inga krav. Det är istället en serie exempel på hur du kan jobba för att styra din produktion på effektivaste sätt, mot uppsatta mål. I arbetet har vi utgått från den grund som lagts i Miljöhusesynen. I handledningen har vi sedan försökt lyfta fram allmänna principer som kan bilda en gemensam kunskapsbas till kvalitetssäkring av foder på gården. Dessa principer kan användas även av de olika mejerierna när de sammanställer sina kvalitetsprogram. Använd denna handledning som ett referensdokument och bakgrundsmaterial att jobba. Materialet reviderades första gången 2003, Under våren 2007 reviderades materialet med speciell hänsyn till EU:s nya livsmedelsförordning och Branschriktlinjerna för Hygienisk Mjölkproduktion.

4 Kvalitetssäkring av spannmål och andra råvaror från den egna gården Inledning Denna informationsskrift har vi, Svensk Mjölk, sammanställt för att ge exempel på hur du kan bygga upp en kvalitetssäkring av foderhanteringen och foderproduktionen på din gård. Materialet kompletterar de avsnitt i Miljöhusesynen som berör foder och är en del i föreningsföretagens arbete för kvalitetssäkrad produktion. Målet är att ge mer kunskap och praktiska förslag som är till direkt nytta för dig som mjölkföretagare. Egen kvalitetssäkring Här följer en sammanfattning av olika åtgärder som du kan utföra för att kvalitetssäkra spannmål och andra råvaror från din egen gård. Använd denna sammanfattning som en checklista. Läs sedan vidare om de punkter som kan vara intressanta just för din gård. Före skörd Betrakta odlingen av foderspannmål som en kontraktsodling för djurfoder Sätt upp dina egna kvalitetskrav på spannmålen både näringsmässiga och hygieniska. Kvalitetskraven kan delas upp så de täcker in olika avsnitt t ex tiden före skörd, under skörd, torkning och fram till efter lagring Utnyttja växtodlingsplanen som arbetsredskap för att styra mot önskad kvantitet och kvalitet Besiktiga fälten För skiftesjournal över allt som händer i växtodling, var uppmärksam på dokumentationskraven för uppfyllande av tvärvillkoren, framförallt åtgärder och händelser i växtskyddsarbetet och stallgödselhanteringen Utnyttja anteckningarna i växtodlingsplan och skiftesjournal som beslutsunderlag inför nästa års växtodlingsplanering Vid skörden Sätt upp dina kvalitetsmål i samband med skörd Om du anlitar maskinstation framför dina kvalitetskrav och framför dina önskemål på lämplig skördetidpunkt i god tid innan skörden. Skriv kontrakt! Gå igenom, rengör och ställ in tröskan före skörd Notera skördetid, skördeförhållanden m.m. i loggbok Kontrollera innehållet av skadade kärnor, avrens, grönskott och vattenhalt m.m. m och notera alla resultat Rensa gärna spannmålen innan torkningen Värdera din egen spannmål både efter kvantitet och kvalitet Gå igenom resultaten och planera förbättringar

5 Utrustning för lagring Välj en lagringsmetod som går att styra mot önskad kvalitet och lagringstid Under torkning och lagring Sätt upp dina kvalitetsmål under torkning och lagring Rengör och täta alla lagringsutrymmen Bekämpa alla typer av skadedjur Mät vattenhalten vid skörd och beräkna torkningstiden Anpassa torkningskapaciteten så att torktiden kan hållas nere Följ vattenhalt och temperatur dagligen från skörd och till lagringsduglig vara Mät tiden från skörd till lagringsduglig vara Genomför kvalitetssäkringsarbete på motsvarande sätt i andra typer av lagringssystem Följ spannmålens temperatur och vattenhalt med regelbundna mätningar ända fram till slutet av lagringstiden Skriv upp alla mätresultat och åtgärder i en loggbok Gå igenom materialet och dra slutsatser för ständiga förbättringar Kvalitetssäkring av spannmål Spannmål är den vanligaste råvaran som odlas för att användas i gårdens egen djurproduktion. Andra råvaror som kan produceras på gården är t.ex. ärter och rapsfrö. Här beskriver vi kvalitetssäkring av spannmål men principerna är de samma för de andra grödorna. I de fall där ärter och raps väsentligt avviker från hanteringen av spannmål tar vi upp detta under avsnittet Ärter och rapsfrö. Sätt upp mål Växtförädlingen och växtodlingen utvecklas mot odling med sortval och odlingssätt anpassat efter aktuellt användningsområde. De krav på en viss produktkvalitet och en genomtänkt odlingsplan som idag gäller för specialodlingar, t.ex. utsädesodling och maltkorn m.m. kan tjäna som förebilder för all odling. Betrakta din spannmålsodling som en specialodling för djurproduktion och sätt upp mål för den. Du kan låta både egna effektivitetsmål och kundernas krav på slutprodukten vara vägledande för vilka mål du väljer. Du kan dela upp målen i olika avsnitt t ex kvalitetsmål före skörd, på fältet, vid skörden och under torkning och lagring. De näringsmässiga kraven bör t.ex. tas med redan i planeringen av växtodlingen, i sortval och i gödslingsplan. De hygieniska kraven är viktigast för resultatet i djurproduktionen. Hygienen grundläggs på fältet men påverkas mest av åtgärder under skörd och lagring. Miljömål kommer in i alla delar. Kvalitetsstyrningen använder du som ett arbetsredskap för att nå de mål du satt upp. Planera odlingsarbetet och uppföljningen av åtgärderna med samma noggrannhet som för andra specialodlingar.

6 Före skörd Växtodlingsplanen Växtodlingsplanen och skiftesjournalen är dina arbetsredskap för kvalitetssäkring före skörd. I växtodlingsplanen skriver du upp det som du planerar att utföra och i skiftesjournalen hur det sedan genomförts t.ex. sortval, utsädesmängd, såtid, gödsling, användning av stallgödsel, växtskyddsåtgärder m. m. I skiftesjournalen antecknar du även alla yttre faktorer som kan ha betydelse, t.ex. vädret. I dina noteringar kan även ingå uppgifter om tungmetallförekomst i gödsel t ex kadmium och zink, val av utsädeskvalitet, underlag för bedömning av behov av markkartering och betning, m.m. I växtodlingsplanen kan du också ta med miljöfaktorer och påverkan på biologisk mångfald. Utifrån noteringarna i växtodlingsplanen och skiftesjournalen, med redovisade händelser under skördesäsongen, kan du dra slutsatser och planera förbättringar inför nästa säsong. Fältbesiktning Fältbesiktning är en åtgärd som du bör ta med i ditt program för kvalitetssäkring av spannmålsodlingen. Ogräs i fälten drar till sig skadegörare och svampar. Vissa ogräs kan dessutom vara skadliga för djuren eller för slutprodukten. Fältsvampar kan bilda fusarietoxiner (mögelgifter) som i sin tur påverkar tillväxt och djurhälsa. Lägg också märke till förekomst av stinksot och mjöldryga. Mögelgift och svampsjukdomar är inte önskvärda i en effektiv produktion. Plocka också bort flyghavre om det finns.

7 Besiktiga fältet flera gånger under säsongen och sätt in lämpliga åtgärder. Skriv ner alla iakttagelser och åtgärder. Egen kvalitetssäkring I arbetet före skörd är planering och en noggrann registrering av det som sker nödvändigt för att kunna styra kvalitén. Framförallt har du nytta av noteringarna när du planerar inför nästa år. Här är ett förslag på vad du kan ta med i din kvalitetssäkring. Förslag på egen kvalitetssäkring Före skörd Betrakta odlingen av foderspannmål som en kontraktsodling för djurfoder Sätt upp Dina egna kvalitetskrav på spannmålen både näringsmässiga och hygieniska. Kvalitetskraven kan delas upp så de täcker in olika avsnitt t ex tiden före skörd, under skörd, torkning och fram till efter lagring Utnyttja växtodlingsplanen som redskap för att styra mot önskad kvalitet och kvantitet Besiktiga fälten För skiftesjournal över allt som händer i växtodlingen, var uppmärksam på dokumentationskraven för uppfyllande av tvärvillkoren, framförallt åtgärder och händelser i växtskyddsarbetet och stallgödselhanteringen Utnyttja anteckningarna i skiftesjournal och växtodlingsplan som beslutsunderlag inför nästa års växtodlingsplanering Skörd av spannmål Skörden av spannmål är ett arbete som du kan styra mot önskad kvalitet. Du bör besiktiga grödan före skörd för att försäkra dig om att grödan inte har kraftiga angrepp av mögel. Mögel i ax som är synliga för blotta ögat kan vara indikation på att toxiner (giftämnen) har bildats. En mögelangripen gröda ska inte användas som foder.mängden spannmål är viktig. Ur kvalitetssynpunkt är det ännu viktigare hur ren och välskördad den är. Beroende på vilka mål du satt upp får du prioritera dina åtgärder. 7

8 Skördetidpunkt Läglighetsförhållandena och maskinkapaciteten påverkar hur väl du kan pricka in bästa skördetid. Vattenhalt och mängd grönskott är två kvalitetsegenskaper som kan påverkas genom att kunna tröska på rätt dag. Skriv in i skiftesjournalen allt som berör skördetidpunkten och själva skörden. Om det är stor skillnad mellan den dag du borde ha tröskat och den dag du verkligen tröskade är det ett underlag för att tänka igenom maskinkapaciteten. Många mjölkgårdar kan minska maskinkostnaderna rejält genom att samarbeta med grannar när det gäller tröskning eller anlita maskinstation. Vi kan inte bestämma över vädret. Målet med kvalitetsstyrning och ständiga förbättringar är att hitta ett skörde- och hanteringssystem som ger bra kvalitet oavsett hur vädret är. Tröskan Tröskan är det redskap du använder för själva skörden. Det är samtidigt ett redskap för att styra kvalitén. Ge tröskan en ordentlig teknisk genomgång i god tid innan skörden börjar. Inställningen av tröskan är grundläggande för spannmålens kvalitet. Tänk också på att damm och kvarblivna skörderester kan infektera den nya spannmålen. Bedömning av skördens kvalitet Det ur kvalitetssynpunkt viktigaste målet är att kärnorna är hela och fria från skräp. Titta på kärnorna i lupp. Sönderslagna kärnor och sprickor i skalet blottar frövitan för mögelsvampar och bakterier. Dessa kan då alltför lätt komma åt näringsämnena och tillväxa. Ett orört skal är bästa skyddet. En del av Dina ansträngningar i samband med skörden bör du inrikta på att förhindra mekaniska skador. En noggrann inställning av tröskan har avgörande betydelse för skördens kvalitet. Minimera mängden spill och avrens. Mängden spill påverkar den totala skörden, medan halten avrens påverkar kvalitén. I avrens finns mellan ggr fler mögelsporer än det finns i ren spannmål. Avrenset kan dessutom klumpa ihop sig, förhindra torkning och orsaka mögelhärdar under lagringen. Avrenset ökar luftmotståndet vid torkningen. Ett parti med mycket avrens riskerar därför att bli ojämt och sämre torkat. Säkrast resultat får du om spannmålen rensas innan torkningen. Ett enkelt såll och en aspiratör före torken gör stor nytta. Notera i skiftesjournalen mängden spill och avrens, förekomst av t ex stinksot eller mjöldryga samt hur kärnorna ser ut. Du kan sedan använda det som beslutsunderlag när du funderar på förbättringar. En möjlighet du kan utnyttja är att lämna in ett spannmålsprov och analysera det på samma sätt som om du skulle sålt spannmålen. Då får du uppgift om avrens, sönderslagna kärnor, grönskott och vattenhalt. Allt detta är viktigt ut kvalitetssynpunkt. Jämför resultatet med dina egna kvalitetskrav. Om du inte är nöjd, förbättra tröskans inställning och anpassa skördeförhållandena. Transport och hantering All hantering innebär en påfrestning och nötning på kärnorna. Försök därför att minimera hanteringen och undvik onödig omlastning. Dålig hygienisk kvalitet grundläggs ofta under mellanlagringen i väntan på torkning. Tänk på att en fuktig kärna vanligtvis mår bättre i axet än i ett oventilerat lagringsutrymme.

9 Egen kvalitetssäkring Grunden till spannmålens hygieniska kvalitet läggs under skörden och därför är åtgärder som säkerställer den hygieniska kvalitén särskilt viktiga att ta med. Förslag på egen kvalitetssäkring Vid skörden Sätt upp dina egna kvalitetsmål i samband med skörd Besiktiga grödan strax före skörd för att kontrollera att grödan inte är mögelangripen Kontrollera tröskans kapacitet och fundera över om inte maskinsamarbete alternativt maskinstation är ett bättre alternativ ur både ekonomisk och kapacitets synvinkel. Gå igenom, rengör och ställ in tröskan innan skörd Notera skördetid, skördeförhållanden m.m. i loggbok Mät innehållet av skadade kärnor, avrens, grönskott och vattenhalt m m och notera alla resultat Rensa gärna spannmålen innan torkning Gå igenom resultaten och planera förbättringar Värdera din egen spannmål efter både kvantitet och kvalitet Gå igenom resultaten och planera förbättringar Utrustning för lagring av spannmål Lagringen innebär att skörden bevaras under lång tid, kanske upp till över ett år. Välj torknings-, konserverings- och lagringssystem med eftertanke och väl grundat på ekonomiska kalkyler. Vissa poster i kalkylen är svåra att uppskatta. Att det är svårt får inte innebära att du låter bli att ta upp dem. I en uthållig verksamhet är det angeläget att ta hänsyn till alla kostnader. Kvalitetsstyrningen blir här ett utmärkt hjälpmedel. Utrustningen för lagring är beroende av vilken lagringsmetod du väljer. De olika lagringsmetoderna har olika egenskaper som påverkar möjligheterna att styra kvalitén, därför är en jämförelse mellan lagringsmetoder nödvändig. I kalkylen ser man ofta endast till investeringskostnaderna. En viktig del att uppskatta är kostnaderna för kvalitetsförsämring under lagringen och risken för lagringsförluster. De vanligaste lagringsmetoderna är: Torkning Syrakonservering Gastät lagring År 2005 uppskattades det att cirka 40% av skördad spannmål användes på den egna gården. Varmluftstorkning av den absolut mest använda torkningsmetoden på gårdsnivå, cirka 80-90% av torkningen skedde med denna metod.

10 Metodernas kostnadskonsekvenser och möjligheterna att styra mot önskad kvalitet sammanfattas i nedanstående tabell: Förluster Hygienisk säkerhet Styrbarhet Metod Investering Driftskostnader Varmluftstorkning Kalluftstorkning Syrabehandling "Gastät" lagring Hög Måttlig Obetydliga Hög Hög Måttlig Låg Stora Riskabelt Obetydligt Måttlig Mycket högt vid höga vattenhalter Måttlig Rimlig vid rätt dosering riskabelt vid ojämn dosering Måttlig Mycket låg Stora Riskabelt, särskilt sedan uttagning påbörjats Måttlig Obetydlig Ovanstående lagringsmetoder är välkända och det finns stor erfarenhet om dessa lagringsmetoders fördelar och nackdelar. Exempel på andra metoder är;ensilering av spannmål och lutning av spannmål Metodernas säkerhet och styrbarhet är egenskaper som är viktiga för kvalitetsarbetet. Säkerheten ger Dig en grundtrygghet. För att kunna utveckla kvalitetsstyrningen istället för att inrikta dig på kvalitetskontroll i efterhand, måste torknings- och lagringsmetoden gå att styra. Varmluftstorkning är för närvarande det enda alternativet som håller för alla slags årsmåner och som ger möjlighet till långtidslagring. Egen kvalitetssäkring Lagringssystemet planerar du för att få en säker teknik som går att styra. Kan du inte styra tekniken, oavsett vilket skördeväder det är, går det inte säkra kvalitén. Har du en teknik som brister i något avseende är registreringarna och utvärderingen av skörderesultatet ett bra underlag för beslut om att investera i bättre utrustning. Alternativet till egna investeringar är att köpa in varmluftstorkad spannmål. I investeringsplaneringen kan du räkna med att varmluftstorkning är det enda acceptabla alternativet för åretruntbehov av spannmål. En nyinvestering i en varmluftstork inklusive kringutrustning kan dock vara svår att räkna hem. Däremot kan det vara mer motiverat att komplettera och bygga ut en befintlig anläggning. Avgörande är också arealunderlaget vilket innebär att det kan vara lönsamt att samarbeta med andra gårdar för att få ett stort arealunderlag till torkningsanläggningen. 10

11 Kvalitetssäkring av foder på gården Förslag till egen kvalitetssäkring Utrustning för lagring Välj en säker lagringsmetod som går att styra mot önskad kvalitet och lagringstid Provtagning och analys För att veta vilka egenskaper spannmålen har både innan och efter torkningen bör du ta ut prov av varan. För att kunna lita på provsvaret tar du ut provet så att alla delar av spannmålspartiet finns representerade i provet. Det finns två typer av prov, stickprov och samlingsprov. Ett stickprov är ett enstaka prov som visar hur spannmålen såg ut just där provet togs ut. Är spannmålspartiet från samma fält och väl blandat kan stickprov duga för en enklare kontroll. Är variationen stor ger enstaka stickprov en osäker bild av hur hela partiet ser ut. Däremot kan ett antal stickprov tillsammans ge en bra bild av hur stor variationen är inom spannmålspartiet. Ett samlingsprov skapas genom att slå samman ett antal stickprov. Analys av samlingsprov ger svar på hur spannmålspartiet ser ut i medeltal. Provtagning Allra enklast är det att ta ut ett representativt prov på spannmålen i samband med skörden. Ta ut ett antal stickprov, minst 5 st i varje spannmålslass. Slå samman dem till ett samlingsprov som representerar hela lasset. Det provet kan användas till exempel för att mäta vattenhalten innan torkningen. Prov för att analysera näringsinnehåll m.m. tar du med fördel ut som ett samlingsprov över ett större parti. Uttagningen av stickproven som skall ingå i samlingsprovet gör du så att alla delar av spannmålspartiet finns representerade i samlingsprovet. De prov du tidigare tagit ut från varje spannmålslass kan t ex slås ihop till ett större samlingsprov som motsvarar innehållet i en silo. 11

12 Att ta ut prov på spannmål som redan är inlagrad i silo är mer komplicerat. I ett stillaliggande spannmålsparti delar du in partiet i ca 10 lika stora delar och tar ut ett stickprov ur varje del. Provet kan tas ut med provtagningsspjut. I ett spannmålsparti under förflyttning är det oftast lättare att ta ut ett representativt prov. Du kan ta ut provet i elevatortoppen med hjälp av en tvåvägsfördelare (Bild 1-2). Det är viktigt att hela tvärsnittet av spannmålsströmmen kommer med i provet. Partiklar av olika storlek och tyngd separerar lätt under transporten. Tar du ut provet fel kan den ena fraktionen bli överrepresenterad. Se bild 3. 12

13 Samlingsprovet kan ibland bli ohanterligt stort och då får det delas. Delningen får inte innebära att Du råkar sortera ut vissa delar av provet. Delningen bör göras med en särskild provdelare eller genom kvartering. Kvartering innebär att du breder ut spannmålsprovet på ett papper. Provet delas in i 4 delar. De två diagonala fjärdedelarna samlas noggrant ihop till ett reducerat samlingsprov. Vid behov upprepas proceduren. Se bild 4. Använder du automatiska provtagare blir ofta provmängden mycket stor och då är det befogat att använda provdelare. Utrustning för kontroll av spannmål För att kunna följa torkningen och lagringen behöver du mätutrustning t.ex. ett torkskåp och en bra våg, alternativt en snabbvattenhaltsmätare. Du behöver också vanliga termometrar. Vattenhalten mäter du säkrast med hjälp av en bra kalibrerad våg och en värmelampa eller ett torkskåp, en vanlig köksugn går också bra. Vågen bör ha en noggrannhet på 0,1 g. Väg in spannmålsprovet ca 10 g, i en dosa med lock. Ställ in ugnen med hjälp av en bra ugnstermometer på 130 C och torka spannmålen utan lock i en timma. Ta ut provet, sätt på samma lock igen och låt provet svalna. Väg det torkade provet med dosa och lock. Så här beräknas vattenhalten: (invägd vikt -utvägd vikt) x100% invägd vikt Denna metod ger en mätnoggrannhet på 0,1-0,2 %-enheter i vattenhalt. Mätmetoden kan testas innan användningen och under säsongen t ex genom att Du själv eller tillsammans med andra lantbrukare mäter vattenhalten på ett antal olika spannmålsprover med känd vattenhalt, dvs prover som är analyserade på laboratorium. Snabbvattenhaltsmätare finns också. Kalibreringen av dessa kan endast göras av leverantören. Mätfelet i dessa snabbvattenhaltsmätare är uppemot 1,5 -procentenheter. För att mätfelet inte skall öka ännu mer bör Du göra om kalibreringen varje år. Skicka in mätaren till leverantören i god tid innan varje säsong. Termometrar är också nödvändiga hjälpmedel i övervakningen av spannmålen. Vanliga sprittermometer eller digitala termometrar med särskild mätsond kan användas. All provuttagning och temperaturmätning bör du göra så att de visar förhållandena i hela partiet. Temperaturen mäter Du på flera olika ställen och djup. Det går lättast om du sticker ner rör till olika djup på flera ställen i spannmålen. Häng ner mät-sonderna eller termometrarna i rören. Läs av de digitala termometrarna. Dra upp snabbt och läs av om det är vanliga termometrar. I en loggbok noterar du resultaten av mätningarna, alla åtgärder och iakttagelser. Kom ihåg att det är den högsta vattenhalten och den högsta temperaturen Du hittar som bestämmer lagringsdugligheten. Det är därför som jämna och välblandade spannmålspartier är ett bra mått på kvalitén. 13

14 Vattenaktivitet är ett annat sätt att mäta vatteninnehållet i spannmålen. Metoden mäter hur mycket vatten som finns tillgängligt för mikroorganismerna utanpå spannmålen. För spannmålstorkning räcker oftast vanlig vattenhaltsmätning som mått. Vattenaktivitet kan vara bra som komplement om Du drabbats av läckage eller kondens i spannmålslagret. Vattenaktiviteten analyseras på laboratorium. Rita gärna in resultaten av temperatur- och vattenhaltsmätningarna i ett diagram t ex på mm-papper eller i datorn. En liten temperaturhöjning på någon grad, men som sker under några dagar i följd, är en tydlig signal att det börjat bildas värme i spannmålen. En sådan temperaturstegring ser Du snabbt om resultaten ritas in i ett diagram. En liten temperaturökning kan snabbt leda till stor mikrobiell aktivitet. Torkning och lagring Kvalitetssäkringen av torkningen och lagringen innebär att du styr de egenskaper som påverkar lagringsdugligheten och den mikrobiologiska tillväxten, från det spannmålen tröskas på fältet, tills den är helt lagringsduglig. Alla viktiga åtgärder och iakttagelser skriver du in i skiftesjournalen eller i en loggbok över spannmålshanteringen. 14

15 Lagar och branschpolicys Foderhygienförordning betonar vikten av spårbarheten i hela livsmedelskedjan från jord till bord och att de kritiska punkterna i foderhanteringen uppmärksammas för att kunna förebygga problem. Lagringsutrymmet Gamla spannmålsrester, damm och avlagringar i de utrymmen där spannmålen hanteras och förvaras är smitthärdar som infekterar den nya spannmålen med mögel och ohyra av allehanda slag. I kvalitetsarbetet ingår att se till att dessa utrymmen är renborstade eller helst dammsugna samt tätade mot regn, snö och skadedjur. Inte heller markfukt får ha möjlighet att tränga in. Gör en plan för hur råttor och insekter skall hållas borta från lagret, antingen med fällor eller kemiska medel. Skriv upp alla åtgärder i loggboken. Torkningen För att torka spannmålen måste vattnet i spannmålskärnan överföras till vattenånga. För att vattnet skall avdunsta måste ångbildningsvärme tillföras via torkluften. Kalluft kan bara i mycket begränsad omfattning tillföra denna energi. Luftens förmåga att sedan bära ut vattnet är också beroende av luftens temperatur. Är luften varm kan den innehålla mer vatten som vattenånga. I kall luft finns inte så stora möjligheter att ta upp vatten. Vattnet faller då ut som kondens. Vid kalluftstorkning faller kondensen ut i spanmålen ovanför. Ju mer värme och varm luft som tillförs desto snabbare går torkningen. Torkningshastigheten begränsas dock av vattnets transport inne i spannmålskärnan. Vattnet diffunderar från kärnans inre och ut till ytan. På ytan avdunstar vattnet som vattenånga. Diffusionen i kärnan bestämmer torkhastigheten. För att få en jämn torkning i ett spannmålsparti skall luftflödet vara jämnt över hela partiets tvärsnitt. Torkluften väljer alltid den enklaste vägen ut genom ett spannmålsparti. Olika lagringshöjd eller förekomst av föroreningar och avrens med högre täthet än övrig spannmål gör att luftflödet och därmed torkningen blir ojämn. Varmluftstorkar Varmluft kan skapas på olika sätt. Ytterluften kan värmas upp direkt eller indirekt. Direkt uppvärmning innebär att rökgaserna från brännare späds ut med luft utifrån till lagom temperatur, ca C. Den blandade luften använder du sedan för att torka spannmålen. För spannmål till livsmedel är det bara tilllåtet att använda naturgas i en särskild brännare. I den brinner gasen vid så låg temperatur att bildningen av nitrösa gaser begränsas, en så kallad låg NO x brännare. För alla direkttorkar gäller att inblandningen av luft är ett kritiskt moment. Blandas inte den kallare uteluften noga med rökgaserna uppstår heta stråk som lokalt kan bränna spannmålen. Bränns spannmålen förstörs grobarheten. Detta sker särskilt lätt mot slutet av torkningen då kärntemperaturen stiger. 15

16 Säkrast sker torkningen om torkluften värms indirekt. Värmebatterierna kan värmas av varmvatten, ånga eller hetluft. Värmeflödet styr lufttemperaturen. Lufttemperaturen väljer du med hänsyn till torkgods och vattenhalt. Torkar du spannmålen så att grobarhet är kvar efter torkningen ger det goda förutsättningar för en säker lagring. Ett annat sätt att skilja på olika typer av torkar är att dela in dem efter driftssättet, kontinuerligt eller satsvis. I den kontinuerliga torken strömmar spannmålen i allmänhet vertikalt nedåt och möter torkluften i motström eller tvärström. I en satstork ligger spannmålen som en bädd och genom den strömmar torkluften. För att få jämn torkning i en satstork är det mycket viktigt att torkluften strömmar lika bra i alla delar av bädden. Kontrollera att fläkten ger tillräckligt tryck för att pressa igenom den mängd luft som krävs för att torka spannmålen tillräckligt snabbt. Mät tryckfallet för luften över spannmålsbädden eller mellan till- och frånluft i silon. Tryckfallet kan mätas med en enkel U-rörsmanometer. Tryckfallet mäts i mm vattenpelare. Med hjälp av fläktens arbetskurva kan du sedan uppskatta hur stort luftflödet är. (Se diagram 1) Torkningstiden Torkningstiden kan vara av avgörande betydelse för den hygieniska kvalitén. Den tid det tar från det spannmålen tröskats tills den nått lagringsduglighet kan i olyckliga fall vara tillräckligt lång för att ge mögelskador. I kalluftstorkning går torkningen så långsamt att det flertalet år uppstår mögelskador i spannmålen. Kalluftstorkad spannmål är inte välkommen i allmän handel bl.a. av detta skäl. 16

17 Utgå från vattenhalten vid skörd och beräkna torkningstiden. Om vattenhalten vid skörd är 20 % bör spannmålen vara nedtorkad till lagringsvattenhalt senast 7 dagar efter tröskningen. Vid andra vattenhalter gäller andra tider, se nedanstående tabell. I praktiken kan man missta sig på torkningstiden därför att kedjereaktioner av mögeltillväxt och annan mikrobiell verksamhet värmer upp torkluften som passerar spannmålen och ökar på torkhastigheten. 17

18 Alltför snabb torkning är inte heller bra. Tillförs mer värme än vad som motsvarar avdunstningen, ökar temperaturen i spannmålskärnorna. Stiger kärnans temperatur för mycket förstörs grobarheten. För hög torkhastighet ger torksprickor i skalet. Sprickorna bildas när skalet på spannmålskärnan torkar och krymper samtidigt som kärnans inre är fuktigt och uppsvällt. Det finns en kritisk kärntemperatur som ej får överskridas, se tabell. Kärntemperaturen i en balktork är högst strax ovanför kylzonen och i en satstork närmast luftinsläppet. Lagringsduglig vara Vid torkning är spannmålen lagringsduglig när vattenhalten sänkts till rätt nivå i hela massan dvs även i alla hörn och där spannmålslagret är som tjockast. Den lagringstid du planerar att ha avgör vilken vattenhalt du ska torka ner spannmålen till. Exempel: Vill du lagra spannmålen 6 månader och temperaturen i spannmålen är 10 C får vattenhalten inte vara högre än 14,5%. Lägg också märke till hur fort skadorna kommer vid höga vattenhalter eller om spannmålen blir varm. Se diagram nedan. En vattenhalt lägre än 14% räknas som lagringsduglig under vintersäsongen. Vill du lagra spannmålen längre tid än ett halvt år bör vattenhalten vara lägre än 13%. Särskilt viktigt är att hela spannmålspartiet är jämnt nedtorkat och att det inte finns härdar med högre vattenhalt eftersom dessa kan starta en kedjereaktion av mögelbildning. Mät vattenhalten i den färdigtorkade varan. Den högsta uppmätta vattenhalten avgör lagningsdugligheten. 18

19 Under lagringen Under lagringen bör du följa vattenhalt och temperatur genom regelbundna mätningar och noteringar i diagram eller loggbok. Följ förloppet från inläggningsvattenhalt till slutet av lagringen för varje spannmålsparti. Var uppmärksam så du i tid upptäcker om något händer t ex läckage, kondens eller mögelbildning. Se också upp med riskerna för fuktvandring i silon. Under lagringen kan spannmålen utsättas för temperaturväxlingar, t ex genom solbelysning eller svår nattkyla. Blir luften varmare blir den lättare och stiger uppåt. Den varmare luften tar upp fukt från spannmålen och ökar sitt eget fuktinnehåll. Vädras den varma luften inte ut i silotoppen kan fukten kondensera mot t ex ett nattkylt silotak eller mot annan kallare spannmål. Kondensen rinner ner i spannmålen och ger så höga vattenhalter att mögel kan börja växa. Denna situation är vanligast om våren. Under hösten kyls siloluften ner om natten, luften blir tyngre och sjunker neråt. Luften i mitten av silon är i det fallet något varmare och stiger uppåt. Vid silotaket möter den varma luften det kalla silotaket och vatten fälls ut. Temperaturskillnaderna verkar som en cirkulationspump inne i silon eller spannmålslagret. Du kan motverka riskerna med temperaturskillnader genom att ordna en god ventilation i silon. Kondensbildning, hög vattenhalt och mikrobiell aktivitet hänger ihop. I vissa fall kan det vara intressant att mäta vattenaktiviteten t.ex. när du misstänker läckage eller kondensbildning. Vattenaktiviteten analyseras på laboratorium. (Se sid 14.) 19

20 Egen kvalitetssäkring Sätt upp dina egna mål för hur spannmålen skall vara efter avslutad lagring. I kvalitetsarbetet under torkningen får du se till att ha tillräcklig torkkapacitet och att torkhastighet och torktid anpassas till spannmålens vattenhalt. I lagret är hygienåtgärder det viktigaste och att du följer det som händer i spannmålen under hela lagringstiden. Förslag på egen kvalitetssäkring Under torkning och lagring Sätt upp dina kvalitetskrav för spannmålen under torkningen och lagringen Rengör och täta alla lagringsutrymmen Bekämpa alla typer av skadedjur Mät vattenhalt vid skörd och beräkna torkningstiden Anpassa torkningskapaciteten så att torktiden kan hållas nere Följ vattenhalt och temperatur dagligen från skörd till lagringsduglig vara Mät tiden från skörd till lagringsduglig vara Genomför kvalitetssäkringsarbete på motsvarande sätt i andra typer av lagringssystem Följ spannmålens temperatur och vattenhalt med regelbundna mätningar ända fram till slutet av lagringstiden Dokumentera alla mätresultat och åtgärder i loggboken Gå igenom materialet och dra slutsatser för ständiga förbättringar 20

21 Mikrobiologisk hygien Spannmålens hygieniska status är den faktor som kan förändras mest under lagringsprocessen och därför förtjänar den största uppmärksamheten i kvalitetssäkringsarbetet. Den viktigaste uppgiften är att hindra mögel- och bakterietillväxt. Det finns alltid mikroorganismer närvarande i spannmålen. Åtgärderna vid skörden syftar till att begränsa grundinfektionens styrka och minska mikroorganismernas möjlighet att komma åt näringsämnen från spannmålskärnan. Åtgärderna vid lagringen syftar till att begränsa tillväxten och det gäller oavsett vilken torknings- eller konserveringsmetod du använder. Tillväxtens hastighet bestäms av: Vattenhalten och vattenaktiviteten i spannmålen Temperaturen i spannmålen Syretillgången Surhetsgrad eller tillväxthämmande egenskaper hos tillsatser Näringstillgången I kvalitetsarbetet ingår att planera och genomföra alla åtgärder för att hindra att spannmålens mikrobiologiska hygien skadas under lagringen. Skriv upp det du planerat och genomfört och följ upp att åtgärderna gett önskad effekt. Här är några nyckeltal och gränsvärden som är användbara i arbetet med att styra lagringsprocessen. Mögel tillväxer om dessa faktorer inträffar samtidigt och under tillräckligt lång tid: Temperaturen i spannmålen är högre än +4 C Vattenhalten är högre än 14 % eller Vattenaktiviteten är högre än 0,70 Det finns tillgång till syre 21

22 Skulle dessa faktorer närma sig gränsvärdet får du torka om spannmålen eller lufta och kyla spannmålslagret, så att vattenhalten och temperaturen åter sänks till en säker nivå. Även en liten ökning av temperaturen eller vattenhalten är en allvarlig varningssignal om den pågår under några dagar i sträck. Torka eller lufta och kyl spannmålen direkt. Utred orsaken och åtgärda felet. Om du trots alla försiktighetsåtgärder misstänker en försämring av den hygieniska kvalitén i ett spannmålsparti bör du göra en mikrobiologisk analys. Ta ut ett representativt prov som sedan analyseras. Laboratoriet kan föreslå lämpliga analyser och hjälpa dig att tolka analyssvaren. Ett prov med synligt mögel behöver inte analyseras. Syns möglet är spannmålen allvarligt mögelangripen och skall inte användas. Stoppa mögelbildning snabbt En liten mögelhärd kan starta en kedjereaktion som till slut förstör hela spannmåls-partiet. Vatten och värme ger möjlighet för mögel att växa. När mögel tillväxer bildas koldioxid, mer vatten och värme. Detta i sin tur ger förutsättningar för ännu mer mögel att växa osv. Kedjereaktionen kan gå så långt att spannmålen självantänder. I kvalitetsarbetet bör du ha sådan kontroll över spannmålslagret att du hindrar dessa kedjereaktioner att starta. Hygienen i ett spannmålsparti kan försämras på så kort tid som en vecka. Insekter och skadedjur Spannmålen kan skadas under lagringen genom att insekter och andra skadedjur kommer in i spannmålslagret. Skadedjur som råttor och fåglar äter upp och förorenar i spannmålen. De kan också sprida smittor t.ex. salmonella till spannmålspartiet. Alla typer av skadedjursangrepp kan gynna mögeltillväxt. Gör vad du kan för att hindra skadedjur från att komma åt spannmålen. Råttor kan du hålla borta genom att sätta upp plåtar på väggarna så de inte kan klättra upp och in i lagerbehållarna. Skadegörare av typen or, mott och större insekter trivs när det är torrt och varmt. Du kan se spåren av or som ulliga spindelnät och mott som ritade streck i dammet på siloväggarna. Or ger lukt som kan leda till fodervägran. Det första du kan göra för att stoppa dessa skadegörare är att rengöra spannmålslagret innan skördesäsongen. Den andra du kan göra är att ställa in tröskan väl och att rensa spannmålen före torkningen för att hindra nya insekter att komma med spannmålen in. Den tredje åtgärden du kan ta till är att kyla spannmålen till en temperatur under 5 C, eftersom insektsäggen inte kläcks om det är kallt. Dessa skadegörare är olämpliga att få in i spannmålslagret för de bildar vatten och värme när de växer till. De gnager dessutom hål på spannmålskärnorna så att frövitan blottas och det banar vägen för ett mögelangrepp. 22

23 Andra lagringsmetoder Syrabehandling Syrabehandling med propionsyra är en metod för att konservera spannmålen. Idag är bara konservering med propionsyra tillåten. Myrsyra förbjöds eftersom det ökade risken för aflatoxinbildning. Även feldoserad propionsyra har gett ökad risk för aflatoxin- och ochratoxinbildning. Syrabehandling som konserveringsmetod fungerar om du följer doseringsanvisningarna korrekt. Det finns vissa praktiska svårigheter att få riktig och jämn dosering. Underdosering innebär att mögel har möjlighet att växa till i spannmålen och en ojämn dosering där vissa delar av spannmålspartiet underdoserats kan ge lokala mögelhärdar. Inblandningen av syra skall vara jämn och stå i rätt proportion till spannmålsflödet och vattenhalten. I partier med varierande vattenhalt ska du låta den blötaste delen av spannmålspartiet avgöra doseringsmängden. Den doseringsprincipen medför högre kostnader vid ojämna vattenhalter vilket man ibland glömmer ta med i beräkningen. Spannmålsflödet är ibland ojämnt genom spannmålsskruven medan syran rinner ut i jämnt flöde. Det innebär att syran riskerar att bli ojämnt fördelad i spannmålspartiet trots att den totala tillsatta mängden är riktig. För att styra kvalitén vid syrabehandling av spannmål får du se till att doseringen av syra är rätt. Du får också hitta någon metod som gör att inblandningen är jämn. Detta är i praktiken svårt att göra. Gastät lagring Gastät lagring förutsätter att en viss del av spannmålen omsätts till koldioxid. Syret i behållaren förbrukas på detta vis. Funktionen förutsätter att inget syre utifrån kan tränga in i behållaren och ersätta det förbrukade syret. Är behållarna otäta avstannar inte omsättningen i spannmålen utan det pågår en ständig mikrobiologisk aktivitet. Förlorar du kontrollen över mikrofloran kan en allmän förruttnelse utbryta i behållaren. Detta sker särskilt lätt efter att behållaren öppnats för uttag. En låg temperatur vintertid kan bromsa denna process. Den gas-täta spannmålen blir efter att silon öppnats i praktiken en kyllagrad spannmål. För att förebygga kvalitetsfel får du kontrollera lagringsbehållaren och alla tätningar inför varje säsong och endast utnyttja gastät lagring för vinterbruk. Följ den uttagna varans hygieniska kvalitet och mät hur väl du lyckas begränsa den mikrobiologiska aktiviteten under uttagningen. Ett enkelt sätt att göra detta är att mäta temperaturen på den uttagna varan. Mögel kan växa om temperaturen i spannmålen är högre än +4 C och det finns tillgång till syre. Stiger temperaturen i den uttagna spannmålen är det ett tecken på att en mikrobiologisk aktivitet startat i silon. Spannmålen har börjat förstöras. Skriv in resultatet av mätningarna i loggboken så att du kan använda resultaten för att planera lagringen inför nästa år. Inrikta ditt kvalitetsarbete på förebyggande åtgärder för att begränsa lufttillträdet och planera spannmålslagringen så att gastät lagring bara behöver användas under vintersäsongen. Vill du ha en längre lagringsperiod får du använda andra lagringssystem som komplement. 23

24 Kvalitetssäkring av fodret på gården Ensilering av spannmål En alternativ lagringsform av foderspannmål är krossensilering av spannmål. Metoden innebär att spannmålen skördas i gulmognadsstadiet vid en vattenhalt på cirka 30-40%, vilket normalt brukar innebära tre veckor tidigare än normal spannmålskörd. Direkt efter tröskningen krossas spannmålen och lagras därefter. Den krossade spannmålen kan lagras i plansilo, storsäck eller tub.som ensileringsmedel används propionsyra eller melass. Den krossensilerade spannmålen lämpar sig utmärkt ibland- och fullfodersystem. Skörden sker cirka 3 veckor tidigare än normal spannmålsskörd. Metoden lämpar sig väl för maskinsamarbete, både vad gäller tröska och utrustning för krossning och tubensilering. Det finns flera fördelar med denna lagringsmetod; I områden med kort växtperiod är det en säkrare metod att skörda spannmål jämfört med att vänta till mogen skörd. Tidig skörd tidigarelägger nästa skörd och/eller insådd Ingen torkningskostnad. Lutning av spannmål Det vanligaste sättet att luta spannmål är att blanda spannmål och kaustiksoda (lut) i en fullfodervagn. Ungefär 1 4 ton spannmål blandas i en väl rengjord fullfoderblandare. För varje sats till sätts 3% lut till vete eller 5% lut till havre eller korn. Spannmål och lut blandas i 5 minuter därefter tillsätts vatten enligt tabellen nedan. Spannmålens vattenhalt, % Minsta vattentillsats per ton spannmål, liter > Blandningen blandas i 10 minuter. Spannmålen kommer då att mörkna i färgen och bilda värme och suga upp vattnet. Blandningen får ske under ytterligare 10 minuter innan det går att lasta ut den. För att förhindra att de nylutade blandningen inte stelnar i en hård klump bör man inte lagringshöjden vara över en halv meter det första dygnet. Det är också viktigt att röra om i blandningen under det första dygnet. Efter drygt ett dygn bör spannmålen ha svalnat och det går att lägga den i ett planlager. Lagret bör täckas för att förhindra föroreningar. Vid lagring i torr luft kan så småningom spannmålens vattenhalt sjunka under 25 % och spannmålens smältbarhet kommer att minska. Då är det lämpligt att tillsätta vatten för att öka vattenhalten. 24

25 Kvalitetssäkring av fodret på gården Ärter och rapsfrö Torkning och lagring av ärtor och rapsfrö skiljer sig inte från hantering av spannmål, bara du tar hänsyn till skillnaderna i fröstorlek och fetthalt. Ärtor Vid skörd har ärter oftast en högre vattenhalt än spannmål. Fröskalet på ärterna är på utsidan täckt av lättsmälta kolhydrater. Detta gör att ärter är känsligare för mögelangrepp. Du får planera så att tiden från skörd till färdigtorkad vara blir högst hälften så lång för ärter, jämfört med spannmål. Eftersom fröet är större får du hålla lägre torkhastighet. I ett större frö är diffusionssträckan ut till fröets yta längre och det begränsar hur fort det går att torka fröet. Torkhastigheten styr du genom att sänka torkluftens temperatur. Eftersom avdunstningen av vattnet sker från fröytan och fröet krymper vid torkningen finns risk att ärtan spricker. Det sker om ytskiktet torkar snabbare än vattnet kan vandra ut från ärtans inre till ytan. För att undvika detta är det bra om du torkar ärterna i två steg med en mellanliggande viloperiod. Under viloperioden utjämnas vattenhalten i ärtan. Det är också bra om du kan lufta ärterna under viloperioden för att få bort värmen från torkningen. Efter någon dags vila kan torkningen fortsätta ner till lagringsduglig vara med ca 13 % vattenhalt. Rapsfrö Rapsfröet är litet och har högt fettinnehåll. Fröets storlek gör att du får ha en lägre lufthastighet om du torkar i en balktork. Fettet i rapsfröet är betydelselöst för mögel- och bakterietillväxten. Du får därför beräkna vattenhalten i den delen av fröet som inte innehåller fett. Det är vattenhalten i den fettfria delen som avgör lagringsdugligheten. Beräkningsformeln ser ut så här: (Vattenhalt i fröet % ) (100- fetthalt %) Vid en fetthalt på 40 % och en vattenhalt på 8 % motsvarar det (8/ )100 =13,3 % vh i den fettfria delen. Det är då jämförbart med vattenhalt i spannmål. Detta är orsaken till att raps ska torkas till lägre vattenhalter än spannmål. Fettet i raps får inte oxidera, härskna. Detta sker inte så länge fröet har kvar sin grobarhet. Grobarheten förstörs om du torkar fröet vid för hög värme. Kritisk kärntemperatur är lägre för raps än för spannmål. Begränsa lufttemperaturen till C. Fröets storlek gör ändå att torkningen går relativt snabbt. 25

26 Dokumentation Växtodlingsplan, skiftesjournal och loggbok över spannmålshanteringen är dina viktigaste dokument. I dessa finns dina egna iakttagelser och mätningar före och efter skörd ända fram till slutet av lagringstiden. Temperatur- och vattenhaltsmätningar under lagringstiden kan gärna skrivas in i ett diagram. Andra dokument av intresse är inköpskontrakt på utsäde, kontraktsodlingsavtal, besiktningsprotokoll från fältbesiktning före och under odlingssäsongen, protokoll från kalibrering av vattenhaltsmätare, avtal om eventuell slamspridning och analysprotokoll på kvalitetsbedömning av den skördade spannmålen. Allt detta är dokument som du kan ha nytta av som beslutsunderlag när du planerar förbättringar inför kommande säsong. 26

27 Kvalitetssäkring av fodret på gården Dokumentationskrav för Spannmål och andra råvaror enligt Branschriktlinjer för Hygienisk Mjölkproduktion Dokumentation skall finnas från följande åtgärder och händelser; Inköp av foder, följesedlar och fakturor från inköpt foder som t.ex. spannmål och andra råvaror. Försäljning av foder - leveranssedlar. Fodersäkerhet, analysresultat som dokumenterar fodersäkerhet, t.ex. hygieniska analyser, Skadedjursbekämpning. Rengöring och kontroll av lokaler och blandningsutrustning för foder. Arbetsinstruktion och journal för detta skall finnas. Sprutjournal. Följesedlar eller fakturor över övrig kemikaliehantering t.ex. inköp av ensileringsmedel. Säkerhetsblad för gårdens kemikalier. All dokumentation sparas i minst 3 år. 27

28 Mer att läsa! Vill du veta mer om kvalitetssäkring av spannmål finns följande skrifter att läsa: Aflatoxinförekomst i inhemska foderprodukter. Clevström, G & Ljunggren H. (1986). Fakta Husdjur 2. Sveriges lantbruksuniversitet, publikationsservice, Box 7075, Uppsala. Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion (2007), Svensk Mjölk Försöksledarmötet Del 2 Foderhygien. (1985) Konsulentavdelningens rapporter. Fakta Allmänt 64. Sveriges lantbruksuniversitet, publikationsservice, Box 7075, Uppsala. Tel Hantering och utfodring med krossensilerad spannmål lagrad i plasttub. Hansson, A. (2003). Svensk Mjölk. Konservera och lagra spannmål på rätt sätt. Jonsson,N (1996). Jordbrukstekniska institutet, Box 7033,75007 Uppsala. Tel , fax Lantmännens handböcker och dataprogram innehållande växtodlingsplaner, utsädesplanering, växtskyddsåtgärder, doseringsnycklar m m. Dessa handböcker uppdateras varje år och kan beställas av växtodlingsansvariga i din Lantmännen förening. Lutning av spannmål. Rådgivarsajten, Spörndly, R. (2005). Svensk Mjölk. Mikrofloran i hygieniskt dåligt foder - effekter på hälsotillståndet hos idisslare. Seminarium vid institutionen för husdjurens utfodring och vård.lindberg, H. (1988). Box 7024, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. Produktion av foder med god hygienisk kvalitet. Norrman, E. (1985). Fakta husdjur nr 3, SLU. SVAvet om fodermedelshygien Nr SVA vet, Temanummer om foder, Nr 2, Statens Veterinärmedicinska anstalt, Box 7073, Uppsala Sjukdomsframkallande mikroorganismer. Simonsson, A. (1985). Fakta Husdjur 4. Tvärvillkor God miljö för gårdens stöd. Jordbruksverket (2007). www. sjv.se Syrabehandla spannmål på rätt sätt. Jonsson, N. (1997). Jordbrukstekniska Institutet, Box 7033, Uppsala. Tidlig höst, crimpning og enislering af korn, aerter mv. Kvaeginbfor Möller, J. Nielsen, K. V. & Larsen, C. H. (2004). Uppdatering av gårdens spannmålstork. Jonsson, N. (2007). Jordbrukstekniska Institutet, Box 7033, Uppsala 28