Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland

Transkript

1 Strategisk planering för hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet på Åland Ålands Vatten Ab arbetar strategiskt för att nå målsättningen med en hållbar dricksvattenförsörjning för Åland något vi också ser som centralt i Ålands utvecklings och hållbarhets agendas mål 3; Allt vatten har god kvalitet. Vi har i vårt arbete också haft ett nära samarbete med processen att ta fram en hållbar livsmedelsstrategi för Åland. Ålands Vatten initierade denna process under oktober 2016 och har välkomnat alla som är intresserade att delta i processen. I enlighet med Ålands Utvecklings- och hållbarhetsagenda används verktyget backcasting/ ABCD analys för processen. För komplexa utmaningar, vilket att hitta lösningar för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning är, är denna metod effektiv. I arbetet har vi tillsammans med våra samarbetspartners identifierat över 50 nyckelpersoner som har bjudits in till processens olika delar. Processens olika delar omfattar: Datum Tid och plats Antal inbjudna A Vision 9 nov på Ålands Vatten ca 15 B Nulägesanalys 23 nov på Naturbruksskolan ca 30 C Kreativa lösningar 1 dec på Naturbruksskolan > 50 D Prioritering/handlingsplan12 dec på Ålands Vatten (prel) ca1 5 Vi har tillsammans med våra samarbetspartners identifierat vilka vi tycker är extra viktiga för respektive steg i processen och bjudit in där efter. Därtill har vi sagt att man kan anmäla intresse även för de andra delarna av processen.

2 Workshop för nulägesanalys 23 nov, 2016 Deltagare, sakkunniga och experter: Ålands Vatten: Ann Nedergård- projektledare, Christian Nordas- VD, Thomas Erikssondriftchef; Gottfrid Öhberg- planeringsingenjör och David Ståhlman- VA planerare/utredare; Ålands landskapsregering: Mikael Wennström- vattenbiolog; Infrastrukturavdelningen Jacob Nordlund- bro- och hamningenjör; Näringsavdelnignen/Skogsbruksbyrån: Henrik Petterssonskogsbruksingenjör; Husö biologiska station/åbo Akademi: Tony Cederberg- amanuens; ÅMHM Laboratoriet: Kim Luoma- fältmästare; Åland Landsbygdscentrum: Lena Brennerlandsbygdsutvecklare; Ålands Producentförbund (ÅPF): Henry Lindström- VD; Hushållningssällskapet: Joachim Regårdh- växtodlingsrådgivare; Östersjöfonden: Lotta Nummelin- VD; Jomala kommun: Magnus Nordin- kommuntekniker; Ålands fastighetsverk: Henrik Bertell- naturvård; Ray Holmlund- skogsförvaltare Processledare: Erica Scott, TF Consulting, M.Sc. Strategiskt ledarskap för hållbar utveckling. Därtill har över 70 personer bjudits in till processens stora evenemang med workshop på temat lösningar för en hållbar dricksvattenförsörjning, den 1 december. Alla som har bjudits in till denna del av processen har även erbjudits möjlighet att delta i de andra delarna. Agenda nulägesanalys 23 november 1. Inledning och bakgrund samt redovisning av resultat från visionsworkshopen 9 november Ann Nedergård, projektledare 2. Presentation av vad är hållbarhet och hur ska vi arbeta med processen Erica Scott, processledare TFC 3. Workshop för att klargöra Workshopens alla deltagare med nuläget expertis från olika områden.

3 Kartläggning av processer och flöden. Kartläggningen av processer och flöden ger oss en bild av nuläget såsom det ser ut idag med avseende på vårt råvatten som grund för dricksvattenförsörjningen. Under workshopen har det genomförts en kartläggning av dels externa faktorer som kan komma att påverka processer kring råvatten och dels av de faktorer som redan idag mer direkt påverkar kvalitén på det råvatten som ska användas, eller i framtiden eventuellt kommer att tas i bruk, som råvara för dricksvatten på Åland. 1. Intressenter och aktörer (externanalys) - Vilka aktörer hjälper/hindrar i dagsläget möjligheterna att nå visionen? - Vilka aktörer saknas? - Vilka relationer är starka/svaga Intressenter/aktörer: Verksamhetsutövare, industrier, väghållare, biltrafik, sjöfart, flyg, intresseorganisationer, branschorganisationer, jordbrukare; åkerbruk och djurhållning, skogsbrukare, markägare, strandägare, vattenägare, boende, vattenbolag Saknas: Experter i beslutsfattande, ingen har historiskt drivit frågan, kräftfiskare och vattenägare, kommunrepresentanter Hjälper/hindrar möjligheterna: Deltagarna i denna workshop, vatten konsumenter, hela samhället, tidigare aktörer, gamla synder Myndighet: LR, tillsyns- och tillståndsmyndighet, miljömyndighet, hälsomyndighet, planeringsorgan.

4 PESTLE-analys (extern analys) En PESTLE-analys omfattar olika samhällsområden där beslut i externa instanser eller på andra nivåer i samhället kan påverka eller riskera att påverka möjligheten att nå visionen om en hållbar dricksvattenförsörjning. Ju större klarhet, insyn och samsyn vi har om den här aspekten av nuläget desto större chans har vi att bygga in åtgärder i färdplanen som förebygger eventuella framtida utmaningar, problem och hinder att nå visionen. - Vilka utomstående faktorer påverkar eller riskerar att påverka möjligheten att nå visionen om en hållbar dricksvattenförsörjning? - Hur påverkar/hjälper/hindrar dessa faktorer möjligheten att nå visionen? - Vilka aspekter kan anses vara hot? Eller möjligheter? Politiska: Prioriteringar, stöd till hållbarhetsprinciper, avgifter vs. Skattefinansiering, förorenaren=vattenbolag betalar, ersättningar, Trump Ekonomiska: Vattenavgifter, process som skapar acceptans, inkludering, öppenhet, delaktighet, delat ansvar, VA-taxa, ersättningar, kortsiktiga ekonomiska incitament, inskränkt nyttjanderätt Sociala: Samsyn, acceptans, intressekonflikt, inskränkt nyttjanderätt Teknologiska: Innovationer, t.ex. minska kemisk användning, cirkulation inom enskilda hushåll, kretsloppslösningar, billiga tekniska lösningar saknas t.ex. precisionsjordbruk, stallgödselhantering, biogas Lagstiftning: Vattenlagen för närvarande under revidering, EU-direktiv, olika tillämpning Miljöfaktorer: Klimatförändring; torka, luftutsläpp 1. HUSmodellen (interna analys) Internanalys av processer och faktorer som man själv kan påverka. Detta handlar dels om vad vi är beroende av för processer, aktörer och värdekedjor som påverkar vattnet som råvara för en hållbar dricksvattenförsörjning, dels processen och faktorer som påverkar dricksvattnet/de tjänster som erbjuds konsumenterna och dels de restprodukter som blir kvar i de olika leden. - Vilka faktorer, processer, händelser påverkar möjligheten att nå visionen? - Hindrar eller förenklar dessa möjligheter att nå visionen? - Vilka aspekter/faktorer kan anses vara styrkor/svagheter? Bra mätdata och möjligheten att mäta förändringar. 1. Det vi erbjuder idag till samhället; produkt eller tjänst. Vilka behov ska tillgodoses? Rekreation, fiske och fåglar

5 Hygien, dricksvatten, hög standard 2. Vad påverkar vattnet som råvara? Vad är vi beroende av? Miljöfaktorer, bruk av mark, leverantörer, traditioner/värderingar/normer etc. Dikningar, åkerbruk, skogsbruk, bosättning, vägar, klimatet (nederbörd, torka, temperaturökning), båtar, asfaltering, bilar, tvätt (biltvätt o BDT avlopp), bevattning, mänsklig aktivitet (som bryter mot hållbarhetsprinciperna), nutida påverkan och gamla synder, uttag av vatten och förbrukning av vatten, dålig kännedom och kunskap, fysisk förändring av miljön; t.ex. bygge och vattenavledning. Diffusa källor: avrinning tätort, hushåll, åkermark, luftföroreningar flyg och sjöfart, avfallsupplag, vägar, vägslitage, cisterner för olja och kemiska produkter, betesdjur. Risk för virus och parasiter (hund, katt, betesdjur; kor och får, fåglar och vilt Punktkällor: avlopp (innehåll i avlopp: näringsämnen, BOD samt farliga ämnen från hygienska produkter, läkemedel, städkemikalier etc, industri, hushåll/trädgård, jord- och bergvärme, olycka på väg, motorbåtstrafik Nutida påverkar och GAMLA SYNDER: rävfarm, slakteri i Gölby, tidigare givor av gödsel Beroende av: vana och trygghet 3. Vad blir kvar; avfall och biprodukter Slam 2. Vad bryter mot principerna? Nästa steg är att analysera den info som har kommit fram i HUSmodellsanalysen och stämma av det mot hållbarhetsprinciperna. Detta är nyckeln för att kartlägga hållbarhetsgapet mellan var vi är idag jämfört med den vision vi har tagit fram. Hållbarhetsgapet fungerar som ett kreativt och lösningsfokuserat gummiband så att vi hela tiden går i rätt riktning mot visionen.

6 1. Systematiskt sprider ämnen från berggrunden: Dålig kunskap/kännedom om dikning, muddring och sprängningar För stort uttag kan leda till urlakning Jord- och bergvärme Åkerbruk och skogsbruk Bosättning, vägar och klimat Avvattning av mark Mineraler i slam Användning av båt 2. Systematiskt sprider ämnen från samhällets produktion: Hushåll: ämnen som kommer ut från avlopp Avrinning tätort: kemikalier, läkemedel, övriga främmande ämnen Luftföroreningar: kväveoxider Åkermark: rester av kemikalier Avfallsupplag: beror på vad man lagt dit Cisterner: olja, kemikalier (risk för läckage) Bosättning Vägbygge Användning av vägar: kväveoxider, däckoch dubbslitage, asfaltrester (partiklar) Användning av båt Skogsbruk Eftersom vi har dålig koll på kemikalier och farliga substanser vet vi dels inte om de finns i våra vatten och dels inte hur de påverkar oss som människor. Om man blir sjuk har man inte möjlighet att tillgodose sina behov. 3. Systematisk fysisk undanträngning Hårdgjorda ytor t. ex bostadsområden och vägar ökar risken för fel ytavrinning till vattentäkterna. Exploatering t.ex. att jordbruksmark blir bostäder, skogsmark blir jordbruksmark, vattenuttag vid fel tidpunkt eller för mycket. Dammar eller andra barriärer som hindrar djurlivet. Vägar, skogsbruk, åkerbruk, bosättningar, dikning, rekreation; fritidsbostäder och bryggor Byggen av bostäder och annan infrastruktur genomgår kanske inte tillräcklig riskanalys/kontroll och det finns inte alltid krav på MKB vilket för att våra fysiska förändringar inom vattenskyddsområdena kan påverka vattentäkterna i större utsträckning än vi tror. 4. Förhindrar oss att tillgodogöra oss våra behov

7 Virus och parasiter påverkar människors hälsa Aktiviteter som påverkar rekreation t.ex. för stor vattensänkning och algblomningar samt olika fysiska förändringar Oro eller rädsla för olyckor t.ex. relaterat till läckande cisterner Slam kan bli sanitär olägenhet Frustration över att regelverk inte följs Motsättningar då en del näringsidkare drabbas, båtägare Frustration pga inskränkningar för jord- och skogsbrukare, upplevelser av ojämlik behandling. Eftersom vi har dålig koll på kemikalier och farliga substanser vet vi dels inte om de finns i våra vatten och dels inte hur de påverkar oss som människor. Om man blir sjuk har man inte möjlighet att tillgodose sina behov. Upplevelse av att någon annan har bestämt Brist på inflytande 3. SWOT Genom att kartlägga och skapa en gemensam bild av våra styrkor, svagheter, möjligheter och hot kan vi få ytterligare klarhet i vilka faktorer som är smarta att använda som hävstänger och som en del av lösningen när vi brainstormar i C-steget och prioriterar åtgärder i D-steget i ABCD-processen. Styrkor: Att vi är så många samlade här som deltar i processen; gott om rent vatten i global jämförelse, ett konkret problem; ett litet samhälle; många infallsvinklar från olika kunskapsområden; alla är berörda av dricksvatten Alla behöver gott dricksvatten, Ålands Vatten Ab = starkt bolag, miljömedvetenhet, politisk vilja Denna process sätter ord på utmaningar, hot och risker Svagheter: Resursbrist, relevanta intressenter som inte deltar i processen, brist på mätdata, yttre påverkan, svårt att sammanställa allas åsikter (för många lappar), dålig kunskap om gamla synders påverkan på vattnet och hälsa, attityd gentemot vatten som en oändlig resurs, låg medvetenhet bland allmänheten

8 Brist på kommunikation mellan LR och kommuner Ökad konsumtion=mer avfall, få vattenskyddsområden, olika kunskaper i samhället, Åland är en Ö. Styrka/svaghet: priset på vatten Möjligheter: teknikutveckling, innovationer, vår/ålands hållbarhetsagenda, små resurser kan ge stora positiva effekter på Åland, det borde vara lätt att nå samförstånd på mindre orter, samarbete på gång, litet samhälle gör det lätt att påverka, alla är berörda av vattenfrågan, hållbar livsmedelsstrategi, Närdemokrati, självstyrelse, god tillgång till ytvatten Hot: Befolkningsökning, exploatering, intressekonflikter, politisk instabilitet globalt, nya typer av föroreningar, importerade livsmedel, klimathotet, klimatförändringar: temperatur och ostadigare väder, övergödning, försörjning av habitat, kemiskt/atmosfärisk (radioaktivt) nedfall Klimatförändring, yttre miljöpåverkan, stigande havsnivå Möjlighet/Hot: politiskt styre/politiska prioriteringar, invasiva/främmande arter Farliga städkemikalier, hygieniska produkter TACK FÖR DITT DELTAGANDE OCH ENGAGEMANG! NÄSTA STEG, BRAINSTORMING AV LÖSNINGAR- 1 DEC

9 VÄLKOMNA!