Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering

Transkript

1 Stadens hårdgjorda ytor En stor möjlighet för skyfallshantering Björn Schouenborg

2 Korta projektfakta Tid: år. Klart i andra halvan av 2017 Budget: M SEK. 50 respektive 40 % från Vinnova KONSORTIET Forskningsutförare: CBI (koordinator), SP, SLU, VTI Kommuner: Uppsala, Stockholm, Växjö, Göteborg, Helsingborg, Landskrona, Malmö, Lund Industri: NCC, Cementa, Starka, Benders, Stenforsk, Konsulter: SWECO, StormTac, Viös, CEC Design, Ramböll, Movium, Trädgårdsanläggarna Hemsida: * Kontakt: Björn Schouenborg, Direktnummer: , bjorn.schouenborg@cbi.se * Snart

3 Urbanisering och klimatförändring En utmanande kombination Kan man kombinera en förtätning av staden med attraktiva ytor och hållbar dagvattenhantering? Eller måste vi räkna med att de blir så här?

4 Urbant klimat Projektets idé är att mildra de negativa effekterna av urbaniseringen och erbjuda bra lösningar som ger: mer attraktiv och en bra miljö i staden förbättrad dagvattenhantering som ger friska växter och träd hållbara lösningar som minskar risken för översvämning Friska träd God miljö Hållbara lösningar

5 Vårt lösningsfokus Multifunktionella hårdgjorda ytor Minskar belastning på dagvattensystem Minskar översvämningsrisken Bibehåller naturlig grundvattennivå Bättre för växter Rening av vatten kan göras lokalt Skelettjordskonstruktioner Förbättrar livsvillkoren för träden genom att ha stora hålrum under en normal tät överbyggnad Rening med biokol etc Biofilter/Regnbäddar Kan hantera dagvatten men ej skyfall Renar vatten, men hur mkt Fortfarande utvecklingsdelar, bl a avseende växtval

6 Inte bara teknikorienterat projekt! Det ska vara hållbara lösningar: klimatmässigt, ekonomiskt, socialt Implementering i kommunal policy och stadsplanering Verktyg för val av lösning: Multikriterieanalys Påverkan på regelverk och vägledningsdokument. SS EN, AMA, Stenhandboken, P105 ochp110 Kontrollsystem för att säkerställa att det byggs rätt Många informations och utbildningsaktiviteter

7 Deltagande städer Uppsala Stockholm Göteborg Växjö Helsingborg Landskrona Lund Malmö Sundsvall Botkyrka Tyresö Norrköping Vellinge Demonstratorer med goda exempel är extremt viktiga! Samarbete med Finland, CLASS och i Köpenhamn, Tyskland, Belgien och England++

8 MULTIFUNKTIONELLA HÅRDGJORDA YTOR/KONSTRUKTIONER Byggnader och hårdgjorda ytor tar alltmer plats i våra städer. Dessa måste byggas smartare Utgångspunkt har varit traditionellt byggda ytor/överbyggnader såsom gator, torg, GC vägar, P platser Enat branscher om ett system för hur en traditionell överbyggnad bör utformas så att våra landskapsingenjörer, arkitekter m fl har enhetligt utbildningsmaterial. Standardkonstruktion är också en utgångspunkt för att jämföra alternativa lösningar avseende möjligheter att klara trafiklaster Några exempel här och fördjupning i morgon av Fredrik Hellman

9 Hårdgjorda ytors beläggningar Marksten med stora fogar för dränerande funktion. Oftast färdiga betongprodukter Befintliga dimensioneringsrekommendationer för markstensplattor/hällar av natursten är undermåliga. Även de Europeiska produktstandarderna har felaktig utgångspunkt. Projektet utvecklar nya verktyg.

10 Exempel på dränerande ytor Parkeringsytor Gång och cykelbanor Gator med lite trafik och låg hastighet Motverka översvämning på utsatta platser Fördröjningsmagasin för att minska topparna i dräneringssystem

11 Markstensplattor/Hällar skall också dimensioneras rätt Rätt tjocklek på hällar och plattor har betydelse för råvaruutnyttjandet, miljöpåverkan under transport och anläggning samt kostnaden Resultaten integreras som en del i Expertsystemet och har koppling till Kvalitet, Kontrollprogram & Utbildning och Hållbara materialval Jämförelse av hållfasthet mellan resultat från laboratorietester och dimensioneringsanvisningar enligt standard

12 Riggning, bundna och obundna underlag, nyutvecklat belastningsdon

13 Resultat Inverkan av tjockleken

14 Resultat Summering Nuvarande dimensioneringsmetod ger utifrån bakomliggande teori onödigt tjocka hällar överskattar tjocklekens inverkan på hållfastheten tar inte hänsyn till att olika dimensioneringsformler behövs beroende på hällarnas geometri klarar inte av att beskriva inverkan av förhållandet mellan längd och bredd korrekt

15 Urban överbyggnad - Dimensionering Nedre delen

16 Dimensioneringsberäkning

17 Det ska vara lätt att använda våra resultat. Fri dimensioneringshjälp

18

19 Integration av grått och blått h1 h2 h3 fogsand P E slitlager K inf Q dim1 sättsand obundet bärlager Q dim1+ Q dim2 Tätning Q p Bräddbrunn h7a V d4a h7b V d3 h7 Q ut2 h4 h4a h4b V d2 förstärkningslager dräneringsrör växtbädd Q ut3 h8 V d1 Q ut1 grov sand V d4b h9 h5 terrass Q ut4 dräneringsrör makadam Q ut3* h10/h11/ h12/h13 h15 grundvattennivå terass Q ut5 h14 Permeabel (grå) beläggning Biofilter (grön dagvattenlösning)

20 Biofilter och dränerande gångväg med träd i attraktiv kombination Norra Djurgårdsstan, Stockholm

21 BIOFILTER/REGNBÄDDAR Allt vanligare för lokal hantering av dagvatten i kombination med rening. Vi har haft flera anläggningar med men konceptet finns i så många andra projekt att vi valt att fokusera på hårdgjorda ytor och skelettjordskonstruktioner. OBS! Biofilter finns fortfarande med och särskilt i kombination med andra lösningar. Det finns fortfarande mkt kvar att göra. Ett av våra större biofilterprojekt finns i Kviberg, Göteborg

22

23 Lite detaljinformation Plats för 600 bilar, Parkeringsyta ca 1,5 ha Fördröjningsvolym, planerad 150 m3. Verkligt uppmätt är större Skall motsvara 10 mm regn Föroreningskoncentrationerna innan rening i biofiltren överskrider riktvärden för; P, Pb, Cu, Zn, Cd och suspenderat material Säveån är recipienten (Natura 2000 område) Testbädd för utprovning av växtval, reningseffekt mm Markant sänkning av alla föroreningskomponenter! Mkt erfarenhet om själva anläggningsfasen

24 Några foton

25 STADSTRÄD Grönska behövs i staden för att vi skall må bra! Träd har inge naturlig plats vilket gör att man får försöka ge dem extra bra betingelser. Träd dör långsamt vilket gör att man inte alltid upptäcker hur illa ställt det är innan det är för sent att åtgärda. Att plantera träd kan vara en väldigt kostsam aktivitet och då bör vi väl gör det så bra som möjligt. Kan vi dessutom bidra till en bättre dagvattenhantering så är det ju ännu bättre.

26 Några exempel: Råby, Lund Råby är en helt nyanlagd (våren 2016) kajpromenad vid en ny dagvattendamm i sydöstra Lund. Ett bostadsområde byggs nu i stadsdelen I Råby är lind planterat i genomsläpplig grus och icke genomsläpplig grus. Vi har också provat biokol i växtbädden. Vi mäter föroreningar i vattnet som infiltrerar genom växtbädden, växternas tillväxt och vitalitet.

27 Får jord vara grå eller svart? Kolonivägen, Stockholm. Biokol och stenkross räddar magnoliaträden Många och små rötter. Bra!

28 Bygga skelettjordskonstruktion Skelettjord består av grov sten utan finmaterial. Den byggs i skikt: 1. Sten läggsutoch kompakteras 2. Jord sköljs ner 3. Alltihop en gång till Brunnar hanterar vatten och gasutbyte Avgörande att de byggs rätt om god bärighet skall uppnås!

29 KLIMATPÅVERKAN LCA hos markstensbeläggningar Omfattande kartläggning och beräkning av LCA för marksten av betong och natursten Information till samtliga Sveriges kommuner Försök att få med klimatbelastning i offentlig upphandling

30 LCA hos marksten Data finns men hur får vi kommunerna att ställa krav?

31 Analys av temperatur, vind mm Hur påverkar våra val lokalklimatet? Placering av träd, buskar Val av sten, betong Dränerande, icke dränerande CEC Design. Masthugget, Göteborg

32 Implementering - Kommunikation Hur gör vi så att våra lösningar förpackas på bästa sätt så att kommunerna kan använda dem? Hur vet vi vad kommunerna vill, deras behov osv? Seminarier, workshops (Norrköping, snart Malmö, Stockholm?) Ny projekthemsida som är problemorienterad, ej projektfokus Paketering av resultaten på användbart sätt. Inte för forskare men för användare Påverkan av regelverk och vägledningsdokument Goda argument, bra svar på alla frågor

33 Beslutsstöd för val av dagvattenåtgärd Beslutsstöd som möjliggör; Hänsyn till positiva nyttor med LOD Val utifrån platsens förutsättningar Lokala preferenser, ex politiska Överbygger intressekonflikter mellan de kommunala förvaltningarna Beslutsstödet bygger på multikriterieanalys och utformas bl.a. tillsammans med Uppsala Stad (gata park & natur, plankontoret, Uppsala vatten samt en landskapsarkitekt och kommunens vattenstrateg)

34 Systemlösningar Referenssystem; Fördröjningsmagasin Alt 1; Gröna tak och växtbäddar Alt 2; Skelettjord och trädplantering Alt 3; Genomsläpplig beläggning Alla designas för att uppfylla krav om 20 mm fördröjning (ca 90% av årsvolym regn)

35 Några fler av våra projekt Västra Esplanaden i Växjö. Ståndortsförbättring samt anläggning av anslutande gata med luftigt förstärkningslager

36 Tvärsektion V Esplanaden 1. Asfalt 2. Bärlager (0/30) 3. Geotextil 4. Luftigt förstärkningslager (16/32) 5. Luftigt förstärkningslager (30 90)

37 Många projekt i Stockholm Här Valhallavägen Ofta trädplantering i kombination med gång eller körbar yta Jorden runt träden togs bort (80 cm ned) och ersattes av biokol och krossad sten. Testbädd även för grässorter

38 Våt el torr parkering? Projekt 2017? Åtgärdat 2016

39 Projekt Rosendal, Uppsala

40 En ny stadsdel med grå-gröna lösningar Stora möjligheter till användning av lokala lösningar. Testbädd anläggs

41 Biofilter/Regnbädd Definition: Vegetationsbeklädd markbädd med fördröjningszon för infiltrering och behandling av dagvatten. Mål: Att efterlikna naturens sätt att med hjälp av fysisk, kemisk och biologisk aktivitet omhänderta dagvattnet samt uppnå en naturlig hydrologi. Klimatsäkrade systemlösningar för urbana Figur: ytor: Biofilter, Ett VINNOVA projekt Kristian Klasson & Kent Fridell Tengbomgruppen AB, 2014.

42 Kan med fördel kombineras med dränerande farbara ytor Malmö, Folkets park

43 Vellinge kommun tänker rätt

44 Brain storm bilder av möjligheter

45 Avslutningsord Träden i städerna dör långsamt! Omkring av träd i Stockholm är i dåligt skick! Malmö har över träd! Kan vara svårt att upptäcka problem i tid Detta projekt undersöker möjligheten att använda nya lösningar t.ex. skelettjordskonstruktioner och dränerande ytor Nya hårdgjorda, multifunktionella ytor Förbättrad funktion och design för träd och trafik Mer behagligt klimat och miljö i staden Minskade kostnader för reparation, underhåll, översvämningar Dräneringsproblem finns i de flesta städer Klimatförändringarna ökar problemen med översvämningar och föroreningar, särskilt med traditionell byggteknik Dagvatten överbelastar dräneringssystem, inklusive avloppsvatten i stället för att naturligt filtreras och renas genom jord, sand och grus

46 Tack för uppmärksamheten! Valhallavägen, Stockholm, slutet av oktober 2016