Begrepp Definition Kommentar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Begrepp Definition Kommentar"

Transkript

1 Huvuddel Varje insatsrapport består av en huvuddel och vid en viss sorts olycka även tilläggsdelar med kompletterande uppgifter specifika för den sortens olycka. 1 Räddningstjänst Blocket omfattar vissa grunduppgifter om insatsen. Räddningstjänst Namnet på kommunen, kommunalförbundet eller den operativa organisationen som skriver insatsrapporten. Ställs in vid installation av räddningstjänstens datorstöd. Eget larmnummer Räddningstjänstens nummer för insatsrapporten. Varje händelse ska tilldelas ett unikt eget larmnummer. Sätts med automatik av räddningstjänstens datorstöd. Högst 10 tecken. Bokstäver får ingå i numret. SOS Alarmcentral Bokstavsbeteckning på den SOS Alarmcentral som larmat ut kåren. Enligt lista från Räddningsverket. SOS Alarm ärendenummer SOS Alarms ärendenummer, dvs datum och femsiffrig löpnummer. Tilldelas av SOS Alarm. Har flera SOS Alarmcentraler varit inblandade, är det viktigt att ange numret från centralen som angetts i SOS Alarmcentral. Rapportförfattare Beteckningar på den eller de som är med och skriver i insatsrapporten. Uppgiften är dels för räddningstjänstens egen uppföljning, dels för att underlätta vid eventuell återkoppling från Räddningsverket avseende misstänkta kvalitetsbrister. Insatstyp Den typ av insats som insatsrapporten omfattar, dvs första insats, förstärkning eller befälslarm Första insats Räddningstjänsten utför första insatsen, antingen i eget eller annan räddningstjänsts område. Om insatsen genomförs i en annan räddningstjänsts område behöver man inte fylla i eventuella tilläggsdelar under förutsättning att den andra räddningstjänsten skriver en komplett insatsrapport. Markera i så fall "Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst" Förstärkning till annan räddningstjänst Befälslarm till annan räddningstjänst Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst Räddningstjänsten åker ej som första insats utan som förstärkning till en annan räddningstjänst. Observera att en räddningstjänst i undantagsfall kan åka som förstärkning i sitt eget område - t ex om andra pågående insatser gör att en första styrka från en annan räddningstjänst har kallats in. I så fall är det viktigt att de inblandade räddningstjänsterna kommer överens om vem som skriver den kompletta insatsrapporten inklusive eventuella tilläggsdelar. Många kommuner har avtal om gemensamt högre befäl i beredskap. Ange här om befälet larmats ut till en annan räddningstjänst. En annan av de inblandade räddningstjänsterna kommer att skriva en komplett insatsrapport inklusive eventuella tilläggsdelar. 2 Händelse Blocket omfattar grunduppgifter avseende händelsen - det som var känt vid utlarmning, den händelse som räddningstjänsten kom fram till samt vid olycka/tillbud om ingripandet var att betrakta som räddningstjänst enligt LSO. Vid utlarmning Larmoperatörens bedömning (HT-kod) Avsnittet avser det som var känt vid utlarmningstillfället. Den händelsetypkod som räddningstjänsten fick vid utlarmningstillfället. Tilldelas av SOS Alarm. Om en annan räddningstjänst står för första insatsen behöver man inte fylla i eventuella tilläggsdelar under förutsättning att den andra räddningstjänsten skriver en komplett insatsrapport. Markera i så fall "Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst" (de ska ange förstärkningsstyrkans medverkan under externa resurser, sid 3, efter styrkebeskedet). Om en annan räddningstjänst står för insatsen behöver man inte fylla i eventuella tilläggsdelar under förutsättning att den andra räddningstjänsten skriver en komplett insatsrapport. Markera i så fall "Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst" (de ska ange befälets medverkan under externa resurser, sid 3, efter styrkebeskedet). Eventuella tilläggsdelar behöver inte fyllas i om rutan är markerad. Se till att SOS Alarmcentral och SOS Alarm ärendenummer stämmer med det som angetts i den kompletta insatsrapporten från den andra räddningstjänsten. Larmtyp Den larmtyp som drogs. Se räddningstjänstens larmplan Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Återkallades innan ankomst skadeplats Räddningsstyrkan återkallades innan den hunnit fram till skadeplatsen - kanske till och med innan de lämnat Om denna ruta markeras behövs inga fler uppgifter i insatsrapporten. brandstationen. Vid ankomst skadeplats Det som äger eller ägt rum vid skadeplatsen Minst ett alternativ markeras, blanda dock inte ihop alternativ från de olika variabelgrupperna olycka/tillbud, larm utan tillbud respektive annat uppdrag. Olycka/tillbud Olycka definieras som något plötsligt som medför skada på människor, egendom eller miljö. I andra I propositionen till LSO hänvisas till den gamla propositionen (1985/86:170) till Räddningstjänstlagen, där sammanhang ska en olycka per definition vara oavsiktlig, men i LSO tas inte hänsyn till uppsåt, vilket innebär det står: Med olyckshändelser avses plötsligt inträffade händelser som har medfört eller som kan befaras att t ex anlagd brand kan betraktas som olycka i räddningstjänstsammanhang. Tillbud är en händelse som medföra skada. Dit räknas händelser som beror på företeelser i naturen eller som inträffar utan hade kunnat utvecklas till en olycka men som tack vara ett rådigt ingripande eller lyckliga omständigheter inte människors handlande eller underlåtenhet att handla. Detta gäller oberoende av om handlingen eller ledde till skada på människor, egendom eller miljö. underlåtenheten är uppsåtlig eller ej. Som exempel på olyckshändelser kan nämnas bränder, explosioner, skred, ras, översvämningar, oväder och utflöden av skadliga ämnen. Kravet att det skall vara fråga om en plötsligt inträffade händelse innebär att långsamma och ständigt pågående skeenden såsom sättningar i byggnader och jorderosioner inte räknas som olyckshändelser. Sådana långsamma och ständigt pågående skeenden kan emellertid i sin tur orsaka något som inträffar plötsligt och som medför skada: den sättningsskadade byggnaden rasar eller erosionen föranleder ett jordskred. Sådana händelser skall givetvis betraktas som olyckshändelser. Brand i byggnad Brand definieras som eld som ingen har kontroll över och som medför skada på människor, egendom eller Tilläggsdel Brand i byggnad ska fyllas i (förutsatt Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst miljö. Brandtillbud är eld som hade kunnat utvecklas till en brand men som tack vara ett rådigt ingripande eller ej kryssad). lyckliga omständigheter inte ledde till skada. Byggnad definieras som varaktig konstruktion av tak och vanligen även väggar, som står på mark eller är placerad helt eller delvis under mark och är så stor att människor kan uppehålla sig i den (TNC Plan o bygg 1994). Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad definieras som eld i det fria som ingen har kontroll över och som medför skada på människor, egendom eller miljö. Brandtillbud är eld som hade kunnat utvecklas till en brand men som tack vara ett rådigt ingripande eller lyckliga omständigheter inte ledde till skada. Tilläggsdel Brand ej i byggnad ska fyllas i (förutsatt Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst ej kryssad). Trafikolycka Omfattar förutom vägtrafikolyckor även olyckor med snöskoter, flyg, fartyg och spårbunden trafik. Tilläggsdel Trafikolycka ska fyllas i (förutsatt Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst ej kryssad). Utsläpp av farligt ämne Med utsläpp av farligt ämne avses okontrollerat utflöde/utsläpp eller överhängande fara för utflöde/utsläpp av I tilläggsdelen anges om olyckan har inträffat medan ämnet var under transport eller vid en fast anläggning. ämnen som genom sina kemikaliska eller fysikaliska-kemikaliska egenskaper kan föranleda skador på Tilläggsdel Utsläpp av farligt ämne ska fyllas i (förutsatt Komplett insatsrapport lämnas av annan människor, egendom eller i miljö vid felaktig hantering. Även olyckor med andra farliga ämnen än kemikalier (t räddningstjänst ej kryssad). ex oljor och radioaktiva ämnen) redovisas under denna rubrik i insatsrapporten. Drunkning/-tillbud Nödställd person (ej hälso/sjukvård) Livräddningsinsatser då någon riskerar att drunkna. Sökning efter lik då ingen möjlighet att rädda liv kan finnas betraktas normalt inte som olycka/tillbud utan annat uppdrag. Avser människor i ett livsfarligt läge pga annat än de övriga olyckstyperna, och annat än ren hälso- och sjukvård som avses i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Tilläggsdel Drunkning ska fyllas i (förutsatt Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst ej kryssad). Till exempel hot om hoppning, fastklämd i maskin eller hiss. Nödläget bör preciseras i beskrivningen av olycksförloppet, block 10 sid 4. Hiss, ej nödläge av karaktär serviceuppdrag går som "Annat uppdrag". Nödställt djur Insats för att rädda djur. Djurslag och antal anges i beskrivningen av olycksförloppet, block 10 sid 4. Stormskada Inträffade olyckor eller överhängande fara för en olycka på grund av storm eller annat oväder. Översvämning Skadan eller hotet anges i beskrivningen av olycksförloppet, block 10 sid 4. och ras/skred faller dock under andra rubriker Bergras/jordskred Inträffade bergras/jordskred eller överhängande fara för bergras/jordskred. Vid bergras bör följande noteras i beskrivning av olycksförloppet, huvuddel block 10: bergart, fallhöjd, storleken på blocken samt hur långt från bergsfot blocken hamnade. Vid jordskred bör följande noteras: släntens höjd, jordart, skredets omfattning, väder och nederbörd innan skredet samt om tecken på begynnande markrörelse observerats såsom marksprickor, lutande träd eller avbrutna ledningar och rör. Annat ras Inträffat eller överhängande fara för ras av annat än berg eller jord. Till exempel snö- eller byggnadsras. Raset eller rashotet anges i beskrivningen av olycksförloppet, block 10 sid 4. Översvämning av vattendrag Inträffad eller överhängande fara för översvämning av vattendrag. Följande bör noteras i beskrivning av olycksförloppet, huvuddel block 10: vattenståndet vid uppmätta punkter, kritiska objekt som skyddades, använd utrustning samt om t ex översiktlig kartering användes för inriktning av insatsen. Annan vattenskada Vattenskador från annat än vattendrag. Till exempel läcka från vattenrör eller häftig regn. Skadan eller hotet anges i beskrivningen av olycksförloppet, block 10 sid 4. Annan olycka/tillbud Används för andra olyckor än de som definieras ovan. Olyckan beskrivs i korta ordalag i textraden "Preciseras " och mer noggrant i beskrivningen av olycksförloppet, block 10 sid 4. Precisera olycka/tillbud Kortfattad precisering av olycka/tillbud Får även användas för andra olyckstyper än Annan. Larm utan tillbud Räddningstjänsten larmas ut på ett skarpt larm utan att en olycka eller olyckstillbud ägt rum. Automatlarm, ej brand/gas Räddningstjänsten utlarmas av en automatisk larmanordning som är direkt ansluten till brandstationen (eller en ständigt bemannad central som larmar ut räddningstjänsten), utan att fara för brand eller gasutsläpp föreligger. Tilläggsdel Automatlarm, ej brand/gasutsläpp ska fyllas i (förutsatt Komplett insatsrapport lämnas av annan räddningstjänst ej kryssad). Förmodad brand Larm om brand som en person lämnat i god tro men då fara för brand ej kunnat konstateras. Till exempel solen som glänser i ett fönster, förångande av dagg på plåttak. Obs! undersökning efter brand/brandtillbud ska gå som Brand i byggnad eller brand ej i byggnad - ingripande blir då "ej räddningstjänst". Falsklarm brand Uppsåtligt falsklarm om brand. Observera att falsklarm genom intryckt larmknapp kodas som automatlarm, ej brand/gas. Förmodad räddning Larm om annat än brand som en person lämnat i god tro men då fara för olycka ej kunnat konstateras. Till exempel när en förbipasserande larmar till en trafikolycka men det visar sig att bilen är övergiven och har legat i diket en längre tid. Falsklarm räddning Uppsåtligt falsklarm angående annat än brand Sida 1

2 Annat uppdrag Gemensamt för dessa uppdrag är att de handlar om annat än räddningstjänst eller onödiga Det är inte obligatoriskt att redovisa tekniska serviceuppdrag på insatsrapporten, men många räddningstjänstlarm. En del uppdrag kan vara akuta, men de utförs som hjälp till sjukvårdshuvudmannen eller räddningstjänster väljer att dokumentera sådant med hjälp av en insatsrapport. polisen i andra sammanhang än räddningstjänst enligt LSO. I väntan på ambulans Sjukvård under delegation På vissa orter larmas räddningstjänsten till akuta ambulanskörningar. Räddningstjänsten står för omhändertagande av patienten i väntan på ambulansen. Sjukvård påbörjas först när ambulanspersonalen anländer. Första hjälpen åtgärder redovisas i block 8. Några få räddningstjänster har avtal med sjukvårdshuvudmannen om att att utföra vissa sjukvårdsuppgifter Första hjälpen åtgärder redovisas i block 8. under delegation från den ansvariga läkaren. Uppgiften är att betrakta som hälso- och sjukvård utifrån Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) Hjälp till ambulans Hjälp till ambulanspersonal vid annat än olyckor/tillbud Till exempel dörröppning till lägenhet vid sjukdomsfall. Hjälp till polis Hjälp till polis vid annat än olyckor/tillbud Till exempel dörröppning vid ett polisingripande. Felindikering från automatlarm Vattentransport Indikering från en automatlarmsanläggning om att något fel har uppstått i larmanläggningen. Larmet kommer inte in som brand/gasutsläpp. Olika sorters vattentransporter som inte sker i samband med räddningsinsats. Dykuppdrag Serviceuppdrag med dykare Till exempel sökning efter lik eller borttappade föremål. Säkerhetsvakt Trygghetslarm Inbrottslarm Hiss, ej nödläge Räddningstjänstpersonal som går säkerhetsvakt, brandvakt, teatervakt eller liknande. Hissöppning där ingen människa bedöms vara i nöd. Annat annat uppdrag Används för andra uppdrag än de som definieras ovan. Uppdraget beskrivs i korta ordalag i textraden "Preciseras " och mer noggrant i beskrivningen av olycksförloppet, block 10 sid 4. Precisera uppdrag Kortfattad precisering av uppdraget. Obligatoriskt för Annat under annat uppdrag, frivilligt för andra alternativ. Får även användas för att precisera Larm utan tillbud Debitering Markeras ifall det onödiga larmet eller uppdraget debiteras. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Ja Nej Ingripande Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Till räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt 4 kap. 1-4 utan att det har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för en olycka. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Lagen gäller inte hälso- och sjukvård som avses i hälso- och sjukvårdslagen. (LSO 1 kap. 2 ). Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Bedömningen görs vid ankomst skadeplats. Kommunal räddningstjänst Alla fyra villkoren är uppfyllda vid styrkans ingripande. Ej statlig räddningstjänst utifrån LSO 4 kap. Klockslagen Räddningsarbetet påbörjas och Räddningsinsatsen avslutad bör anges i block 5. Ej räddningstjänst Fjällräddning Någon eller några av de fyra villkoren uppfylls inte vid styrkans ingripande. I fjällområden skall [polismyndigheterna i Dalarna, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbotten] ansvara för den räddningstjänst som innefattar att 1. efterforska och rädda den som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för dennes liv eller allvarlig risk för dennes hälsa, 2. rädda den som råkat ut för en olycka eller drabbats av en sjukdom och som snabbt behöver komma under vård eller annan hjälp. (LSO 4 kap. 1 /FSO) Flygräddning Vid flyghaverier inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon skall [Luftfartsverket] ansvara för räddningstjänst. Vad som nu sagts gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. [Luftfartsverket] skall också ansvara för de insatser mot skador som behövs, när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken, samt ansvara för efterforskning av luftfartyg som saknas. (LSO 4 kap. 2 /FSO) Sjöräddning Efterforskning av personer i andra fall Miljöräddning till sjöss Utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning Inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon skall [Sjöfartsverket] ansvara för efterforskning och räddning av människor som är eller kan befaras vara i sjönöd och för sjuktransporter från fartyg. Vad som nu sagts gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. (LSO 4 kap. 3 /FSO) I andra fall än som avses i 1-3 skall [polismyndigheterna] efterforska personer som har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för deras liv eller allvarlig risk för deras hälsa. (LSO 4 kap. 4 /FSO) Inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon skall [Kustbevakningen] ansvara för räddningstjänst, när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet eller det föreligger en överhängande fara för detta. Vad som nu sagts gäller inte vattendrag, kanaler, hamnar och andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. (LSO 4 kap. 5 /FSO) Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger skall [länsstyrelsen] ansvara för räddningstjänst. (LSO 4 kap. 6 /FSO) 3 Skadeplats Blocket omfattar uppgifter om var och hos vem som olyckan har inträffat. Olyckskommun Stationsområde Insatszon Ange i vilken kommun olyckan skedde. Om en olycka drabbar flera kommuner, ange den kommun där de första skadorna uppkom. Numret på den station som enligt larmplan skall göra förstautryckningen till skadeplatsen. Vilken station som enligt larmplanen ska utlarmas är ibland styrt av vad som befaras ha hänt. Räddningstjänstens egen beteckning för tätort, landsbygd osv. Obs! kommunnamnet, inte namnet på det kommunalförbund eller den operativa organisation som genomförde insatsen. Kommunnamnet väljs från en lista i räddningstjänstens datorstöd. Stationsområdet väljs från en lista i räddningstjänstens datorstöd. Objektsnummer Det nummer ett visst objekt eventuellt har i räddningstjänstens egen administrativa hantering. Objektsnumret från räddningstjänstens datorstöd. Om objektet är upplagt i räddningstjänstens datorstöd bör alla andra uppgifter i blocket läggas in i insatsrapporten med automatik. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Objektsnamn Ägare Det namn som räddningstjänsten tilldelat objektet, t ex Stadshotellet, Domus osv. Den person eller det företag som äger byggnaden eller den del av byggnaden där olyckan inträffade. Nyttjanderättshavare Adress/platsbeskrivning Den person eller det företag som vid olyckstillfället har nyttjandeträtten till byggnaden eller den del av byggnaden där olyckan inträffade. Adressen till skadeplatsen. Om skadeplatsen saknar entydig gatuadress anges var olyckan inträffade. Vägnummer Vägnumret Endast om olyckan ägde rum efter en väg med vägnummer. Nyckelkodsområde Position i rikets nät Kartblad Nästan alla kommuner har lagt upp en indelning i s k nyckelkodsområden för att underlätta den egna Anges om räddningstjänsten använder detta system, som ger stora möjligheter till analys av insatsstatistik administrationen. Dessa områden kan bestå av t ex ett kvarter, en stadsdel eller liknande. Nyckelkodsområde tillsammans med statistik om samhället. kallas ibland för delområde. Nyckelkodsområde uppges som en sex-siffrig kod (åtta i Stockholm). Position i rikets nät ger möjligheter till analys med hjälp av geografiska informationssystem (GIS). En noggrann platsbestämning är särskilt viktig vid trafikolyckor och brand ej i byggnad. Lantmäteriets kartbladsnamn - ett ortsnamn följt av två bokstäver stående för nordväst, nordöst, sydöst eller sydväst. Position anges i räddningstjänstens datorstöd antingen med hjälp av sjusiffriga koordinater eller med hjälp av kartblad och koordinater. Välj från en lista i räddningstjänstens datorstöd. Obs! i en del län används en annan kartbladsindelning än den vanliga från Lantmäteriet. Uppgiften används endast lokalt i räddningstjänstens datorstöd, för kontroll av rimligheten i de angivna koordinater. X (nord-syd) Skadeplatsens koordinat i syd-nordlig riktning. Några räddningstjänster föredrar att ange koordinater med två siffror från Räddningstjänstkartan (motsvarande tredje och fjärde siffra i en sjusiffrig koordinat, dvs till en kilometer när). Y (väst-öst) Skadeplatsens koordinat i väst-östlig riktning. Några räddningstjänster föredrar att ange koordinater med två siffror från Räddningstjänstkartan (motsvarande tredje och fjärde siffra i en sjusiffrig koordinat, dvs till en kilometer när). Nyttjanderättshavare organisationsnummer Organisationsnummer har följande format: siffrorna 16, 19 eller 20 följt av 10 siffror. Hämtas från datorstödets objektsregister. Organisationsnumret anges endast om räddningstjänsten har tillgång till uppgiften. Fastighets-/byggnadsbeteckning Hämtas från datorstödets objektsregister. Fastighets-/byggnadsbeteckningen anges endast om räddningstjänsten har tillgång till uppgiften. Ägaren ska redogöra för skyddet enligt LSO 2:3 Farlig verksamhet enligt LSO 2:4 Ägaren är skyldig att lämna en redogörelse för objektets brandskydd till kommunen utifrån bestämmelsen i LSO 2 kap. 3. Verksamhetsutövaren är skyldig att lämna en redogörelse för objektets brandskydd till kommunen utifrån bestämmelsen i LSO 2 kap. 4. Hämtas från datorstödets objektsregister. Hämtas från datorstödets objektsregister. Kommunalt tillsysnsobjekt enligt LBE Objekt som hanterar brandfarlig vara där kommunen är tillsynsmyndighet utifrån LBE. Hämtas från datorstödets objektsregister. Sida 2

3 Kulturhistoriskt värdefull byggnad Byggnad som räddningstjänsten bedömer som kulturhistoriskt värdefull, eller som innehåller föremål som är kulturhistoriskt värdefulla. Kommuner ska inventera sina kulturhistoriskt värdefulla byggnader bl a för att kunna skydda dem enligt bestämmelsen i plan och bygglagen 3 kap. 12. I Räddningsverkets föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet hänvisas till byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen m.m. samt statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag enligt förordningen (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Om kulturhistoriskt värdefulla objekt är upplagda i räddningstjänstens objektsregister kan uppgiften läggas in i insatsrapporten med automatik. 4 Objektstyp I blocket anges antingen byggnadstypen där olyckan inträffat eller I det fria. Objektstyp Allmän byggnad Handel Sjukhus Åldringsvård Psykiatrisk vård Kriminalvård Övrigt vårdbyggnad Teater/biograf/museum/bibliotek Kyrka/motsvarande Med objektstyp avses den övergripande verksamhet som bedrivs vid huvudbyggnad på fastigheten, alternativt Observera att fristånde byggnader (t ex. garage, förråd, bastu) som tillhör en huvudbyggnad är inga egna "i det fria". Om flera alternativ är tillämpliga, ange huvudalternativet här och precisera objektstypen i objekt. Om objektet är upplagt i räddningstjänstens datorstöd bör uppgiften läggas in med automatik av beskrivning av olycksförloppet i block 10, sid 4. Siffrorna nedan syftar på typkoden i räddningstjänstens datorstöd. fastighetstaxeringsregistret. 826 Kulturbyggnad - Byggnad som används för kulturellt ändamål såsom teater, biograf, museum och liknande (Fastighetstaxeringslag 2 kap. 2 ). Som museum torde normalt betraktas lokal som för detta ändamål regelmässigt hålls tillgänglig för allmänheten och som inte till övervägande del används för annat ändamål. Folketshus-byggnader torde normalt kunna hänföras till denna byggnadstyp endast i de fall lokaler för teater eller biografändamål utgör den övervägande delen av byggnaden. (Handbok för fastighetstaxering 2000). 827 Ecklesiastikbyggnad - Kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet. Krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet (Fastighetstaxeringslag 2 kap. 2 ). Bönehus, församlingshem och byggnader för religiös barn- och ungdomsverksamhet (t.ex. söndagsskola) kan vara exempel på byggnader som tillhör gruppen ecklesiastikbyggnader. Däremot torde på begravningsplats belägen byggnad som till övervägande del innehåller bostäder för begravningsplatsens anställda inte klassificeras som specialbyggnad (Handbok för fastighetstaxering 2000). Bibliotek har lagts till objektstypen vid revideringen av insatsrapporten. Restaurang/danslokal Hotell/pensionat Försvarsbyggnad 890 Försvarsbyggnad - Byggnad som används för försvarsändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. Även mässbyggnad skall utgöra försvarsbyggnad. Skola Fritidsgård Förskola Elevhem/studenthem Idrottsanläggning Kommunikationsbyggnad Förvaltningsbyggnad/ kontor Annan allmän byggnad Bostad Villa Flerbostadshus Rad-/par-/kedjehus 824 bad-, sport- och idrottsanläggning Byggnad som används för allmänna kommunikationsändamål. 829 Kommunikationsbyggnad - garage, hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikationsändamål. Byggnad som används i Statens järnvägars, Luftfartsverkets, Banverkets, Teracom Aktiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet (Fastighetstaxeringslag 2 kap. 2 ). Hyreshusenhet, 320 huvudsakligen bostäder 321 bostäder o. lokaler Kräver precisering Sådant komplementhus till ett småhus som garage, förråd, bastu och annan mindre byggnad indelas inte som särskild byggnad, om de finns på samma tomt som ett småhus (Handbok för fastighetstaxering 2000, Skatteverket). Sådant komplementhus till ett småhus som garage, förråd, bastu och annan mindre byggnad indelas inte som särskild byggnad, om de finns på samma tomt som ett småhus (Handbok för fastighetstaxering 2000, Skatteverket). Fritidshus 221 Småhus Fritidsbostad, 1-2 fam Sådant komplementhus till ett småhus som garage, förråd, bastu och annan mindre byggnad indelas inte som särskild byggnad, om de finns på samma tomt som ett småhus (Handbok för fastighetstaxering 2000, Skatteverket). Industri Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och som inte utgör kraftverksbyggnad. Med industriell verksamhet avses tillverkning av varor. (Handbok för fastighetstaxering 2000) Industrihotell 420 Kemisk industri 421 Livsmedelsindustri 422 Metall-/maskinindustri 423 Textil-/beklädnadsindustri 424 Trävaruindustri 425 Annan tillverkningsindustri 426 Reparationsverkstad 431 Lager 432 Annan industri Övrig byggnad Andra byggnader än allmänna byggnader, bostäder eller industrier. Bensinstation 430 Lantbruk, ej bostad Kraft-/värmeverk Avfall/avlopp/rening Parkeringshus Byggnadsplats Rivningshus Tunnel/underjordsanläggning Annan övrig byggnad Precisera objektstyp I det fria 120 Bebyggd lantbruksenhet med beskattningsbart jordbruk 121 Lantbruksenhet bestående av växthus eller djurstall utan anknytning till jord- eller skogsbruk 720 Bebyggt vattenfall 721 Bebyggt värmekraftverk 822 Värmecentral 821 Reningsanläggning - Vattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. Som reningsanläggning avses inte anläggning där verksamheten i allt väsentligt utgör ett led i en industriell process. (Fastighetstaxeringslag 2 kap. 2 ) Ej i byggnad 5 Klockslag Blocket omfattar tidsangivelser för räddningstjänsten, polisen och ambulansen samt vem eller vilka som agerade räddningsledare. Kräver precisering Observera att bränder på soptipp/deponi i det fria kodas som brand ej i byggnad, och då ska naturligtvis objektstypen vara I det fria. Kräver precisering Obligatorisk för "Annan-"alternativen. Frivilligt för andra. Tider redovisas enligt 24-timmarsangivelser (timme-minut-sekund). Samtliga klockslag kan föras av larmcentralen om räddningsledaren lyckas med att hålla larmcentralen uppdaterat om läget under insatsen. Kommunikationsproblem och larmoperatörens belastning kan ibland försvåra tidsregistrering. Om räddningsledaren anser att några klockslag från larmcentralen är missvisande, bör tider som räddningsledaren anser riktiga dokumenteras i insatsrapporten. Klockslag gäller för station Om styrkor från flera stationer är inblandade i insatsen ska endast klockslagen för den styrkan som påbörjade Station väljs från en lista i räddningstjänstens datorstöd. Minst en styrka från stationen måste också finnas räddningsarbetet vid skadeplatsen redovisas i insatsrapporten. med på Styrkebeskedet (block 6). Larm till SOS Alarm Det klockslag då ett larmmeddelande eller telefonsamtal kommer till SOS Alarm Gäller ej vid automatlarm direkt till brandstationen. Larm till räddningstjänsten Det klockslag då larmet kommer till räddningstjänsten. Vid de allra flesta olycka/tillbud eller larm utan tillbud, beslutar räddningsledaren att händelsen är att betrakta som räddningstjänst enligt LSO 1 kap 2, utifrån det som var känt vid utlarmningstillfället. Första fordon ut Det klockslag då räddningsstyrkans första fordon lämnar brandstationen. Sida 3

4 Ankomst skadeplats Räddningsarbetet påbörjas/inträngning Skadebegränsande effekt/vatten på branden Räddningsinsatsen avslutad (räddningstjänst upphör ) Det klockslag då räddningsstyrkans fordon placeras vid skadeplatsen. Det klockslag då räddningsstyrkan kan påbörja räddningsarbetet (befälets rekognosering räknas därför inte som räddningsarbete). Det klockslag då räddningsledaren bedömer att insatsen börjar få effekt på skadeförloppet. Obs! olyckan är normalt inte under kontroll än. Det klockslag då räddningsledaren beslutar att arbetet vid skadeplatsen inte längre är att betrakta som räddningstjänst, dvs någon av de fyra räddningstjänstvillkoren inte längre uppfylls. Observera att styrkan normalt inte är klar för att återgå till stationen när räddningsinsatsen avslutas, utan måste först packa ihop utrustningen vid skadeplatsen. Det är ofta svårt att fastställa detta klockslag, men räddningsledaren bör försöka göra en uppskattning vid varje olycka/tillbud där ingripandet är kommunal räddningstjänst. Vid brand i byggnad kan det handla om att börja inträngning eller åtgärder för livräddning. Vid brand kan det handla om att få vatten på branden. En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet skall redovisas i skriftlig form (LSO 3 kap. 9 ). Klockslaget bör noteras för alla händelser som betraktades som räddningstjänst vid utlarmning, dvs de allra flesta olycka/tillbud eller larm utan tillbud. Tidåtgång Den tid som går mellan två olika klockslag. Dessa begrepp härrör från allmänna råd från Räddningsverket avseende räddningstjänstplaner. Räddningsverket ska inte längre detaljreglera innehållet i det som nu ersätter räddningstjänstplaner, dvs handlingsprogram. Observera dock att det fortfarande är aktuellt för kommunen att följa upp tidåtgången, eftersom kravet att räddningstjänst skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid kvarstår (LSO 1 kap. 3 ). Larmbehandlingstid Tidsskillnaden mellan Larm till SOS Alarm och Larm till räddningstjänsten. Beräknat fält, skickas inte till SCB/Räddningsverket Anspänningstid Tidsskillnaden mellan Larm till räddningstjänsten och Första fordon ut. Beräknat fält, skickas inte till SCB/Räddningsverket Körtid Tidsskillnaden mellan Första fordon ut och Ankomst skadeplats. Beräknat fält, skickas inte till SCB/Räddningsverket Angreppstid Tidsskillnaden mellan Ankomst skadeplats och Räddningsarbete påbörjas. Beräknat fält, skickas inte till SCB/Räddningsverket Insatstid Tidsskillnaden mellan Larm till räddningstjänsten och Räddningsarbete påbörjas. Beräknat fält, skickas inte till SCB/Räddningsverket Totaltid för insatsen Tidsskillnaden mellan Larm till räddningstjänsten och Räddningsinsatsen avslutad. Beräknat fält, skickas inte till SCB/Räddningsverket Räddningsledare Det är viktigt att dokumentera vem som agerade som räddningsledare under insatsens olika skeden. Gäller endast vid olycka/tillbud där ingripandet bedöms som kommunal räddningstjänst. Räddningsledare Räddningstjänstens beteckning på befälet som var räddningsledare. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Räddningsledare från Klockslaget då befälet började som räddningsledare. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Räddningsledare till Klockslaget då befälet avslutade räddningsinsatsen eller överlämnade räddningsledarskapet till någon annan. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Samverkande organ Polis på plats Polis ankomst Personal från andra organisationer som samverkar vid skadeplatsen utifrån sina egna lagstiftningar. Polis fanns på skadeplatsen under hela eller del av räddningsinsatsen. Det klockslag då första polisen anländer till skadeplatsen (om polisen kom fram under räddningsinsatsen). Ambulans på plats Ambulans fanns på skadeplatsen under hela eller del av räddningsinsatsen. Ambulans ankomst Det klockslag då första ambulansen anländer till skadeplatsen (om ambulansen kom fram under räddningsinsatsen). 6 Styrkebesked I blocket dokumenteras vilka enheter som ingick i räddningsstyrkan. Använd en rad för varje enhet. Skriv en ny rad om en enhet övergår från ett uppdrag till ett annat, t ex från räddningsarbete till restvärdesräddning. Vissa räddningstjänster kallar ibland in en deltidsstyrka för att hålla beredskap för nya olyckor när första styrkan är på en insats (de kallas oftast till brandstationen). Denna styrka i beredskap tar en rad i styrkebeskedet. Station Enhetens station Fordon Räddningstjänstens egen beteckning för enhetens fordon Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Personal Räddningstjänstens egna beteckningar för personalen Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Uppdrag Det uppdraget som enheten utförde. I - personalen deltog i räddningsinsatsen, R - personalen arbetade med restvärdesräddning, B - personalen hade beredskap (normalt vid brandstationen) medan första styrkan var på larmet (gäller oftast deltidsstyrkor), Å - återställning av material (gäller oftast deltidsstyrkor), S - service till allmänheten. Används ofta när man kryssar för Annat uppdrag i olyckstyp, L personalen ledde räddningsinsatsen. Personalens uppdrag måste redovisas för att undvika sammanblandning mellan de som medverkade i räddningsstyrkan under insatsen och de som hade andra uppgifter. man Beredskapsform man i enheten. Beredskapsformen för enheten: H heltid, D deltid, V - värn Utlarmad Klar Klockslaget då uppdraget påbörjas, dvs oftast när enheten larmades ut. Klockslaget då uppdraget avslutas. För heltidsbrandmän kan det vara när de är tillbaka på station (om insatsen inte övergick till restvärdesräddning). För deltidare kan det vara när de är klara på brandstationen efter en insats (om de inte övergick till omfattande återställningsarbete) Totaltid Tidsskillnaden mellan Utlarmad och Klar. Beräknat fält, skickas inte till SCB/Räddningsverket Mantid Totaltid gånger antal man i enheten. Beräknat fält, skickas inte till SCB/Räddningsverket 7 Externa resurser I blocket dokumenteras resurser från andra organisationer som räddningsledaren utnyttjar i räddningsinsatsen. Annan kommuns räddningstjänst - man man från annan kommuns räddningstjänst som medverkade vid insatsen. Annan kommuns räddningstjänst - Speciell resurs/kompetens Industribrandkår - man Industribrandkår - Speciell resurs/kompetens Militär - man Den speciella resursen eller kompetensen som en annan kommuns räddningstjänst bidrog med. man från industribrandkår som medverkade vid insatsen. Den speciella resursen eller kompetensen som industribrandkåren bidrog med. militär personal som medverkade vid insatsen. Militär - Speciell resurs/kompetens Den speciella resursen eller kompetensen som militären bidrog med. Tjänstepliktiga - man tjänstepliktiga som medverkade vid insatsen. Den som har beslutat om tjänsteplikt skall redovisa beslutet i skriftlig form. Av beslutet skall framgå när och av vem det har fattats samt skälen för beslutet och vem det avser (LSO 6 kap. 6 ). Tjänstepliktiga - Speciell resurs/kompetens Frivilliga - man Den speciella resursen eller kompetensen som tjänstepliktiga bidrog med. frivilliga som medverkade vid insatsen. Frivilliga - Speciell resurs/kompetens Kommunens miljöförvaltning - man Kommunens miljöförvaltning - Speciell resurs/kompetens Annan kommunal förvaltning - man Den speciella resursen eller kompetensen som frivilliga bidrog med. man från kommunens miljöförvaltning Den speciella resursen eller kompetensen som kommunens miljöförvaltning bidrog med. man från andra förvaltningar inom den egna kommunen som medverkade vid insatsen. Annan kommunal förvaltning - Speciell Den speciella resursen eller kompetensen som andra kommunala förvaltningar bidrog med. resurs/kompetens Annan extern resurs Namnet på en annan organisation som medverkade vid insatsen Om något anges här, måste även antal man och speciell resur/kompetens anges. Annan extern resurs - man Annan extern resurs - Speciell resurs/kompetens man från annan organisation som medverkade vid insatsen. Den speciella resursen eller kompetensen som organisationen bidrog med. 8 Skador I blocket dokumenteras räddningsledarens bedömning av de olika skadorna som olyckan orsakade. Det är ofta svårt för räddningsledaren att fastställa skadornas omfattning vid olyckor. Utgångspunkten i vår analys av insatsstatistiken är att uppgifterna baseras på det som räddningsledaren kände till när insatsrapporten fylldes i, direkt efter olyckstillfället. Inget hindrar dock räddningsledaren eller olycksutredaren från att revidera dessa bedömningar om en bättre bedömning kan göras i ett senare skede. Personskador Personskador som olyckan orsakade, dock ej skador på den egna personalen. Skador på egen personal anmäls till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket och tas därför inte upp som en särskild punkt i insatsrapporten. Omständigheterna kring en sådan skada bör naturligtvis antecknas i beskrivningen av insatsens genomförande, block 10. Skadades lindrigt Totala antalet personer som vid olyckan erhållit skador som inte väntas medföra intagning på sjukhus En skadad person kan få vård på t ex en akutmottagning utan att bli intagen på sjukhuset. Skadan ska då anges som lindrig. Sida 4

5 Skadades svårt Totala antalet personer som vid olyckan erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärnskakning, inre skada eller annan skada som väntas medföra intagning på sjukhus. Sekretess inom sjukvården gör det är svårt för räddningsledaren att veta om skadade blev intagna på sjukhuset. När personskador ska analyseras med hjälp av insatsstatistiken, ska man vara medveten om denna begränsning. För en djupare analys bör man vända sig till Landstinget eller Socialstyrelsen. Omkom Totala antalet personer som omkom vid olyckan. Obs! räddningsledaren bör vid rapportskrivning ha vetskap om dödsfallet/en. Det är med hänsyn till anhöriga som vi säger att människor endast redovisas som omkomna om räddningsledaren vet med säkerhet att så var fallet. Uppgiften kan få spridning om t ex journalister vill få veta vad som står i insatsrapporten. Följden av detta hänsynstagande är att vi i insatsstatistiken underskattar antalet omkomna i olyckor, och överskattar antalet svårt skadade. Inga personskador Akuta första hjälpen åtgärder Första-hjälpen åtgärder utförda av brandmän, ej ambulanspersonal. Larmas räddningstjänsten ut till IVPA eller sjukvård under delegation anges första-hjälpen åtgärderna här. Obs! åtgärder av ambulanspersonal hos en räddningstjänst som utför ambulansverksamhet på entreprenad åt Landstinget/motsv ska inte föras här, utan i sjukvårdshuvudmannens system. personer omhändertagna av räddningstjänsten för akuta skador et personer som av räddningstjänsten erhållit åtgärder för akuta skador Prehospitalt akut omhändertagande et personer som skulle ha avlidit eller vars tillstånd allvarligt försämrats, om inte omedelbart omhändertagande skett. Här specifieras hur många personer som omhändertas på respektive sätt. Ett omhändertagande för akuta skador som annan än sjukvårdspersonal utför. Fri luftväg Hjärt-lungräddning Stoppa blödning Förebygga skadechock personer där åtgärder vidtagits som syftar till att en medvetslös får fria luftvägar och kan andas själv. personer där åtgärder vidtagits som syftar till att få igång hjärtverksamhet och spontanandning hos en medvetslös person med konstaterat hjärt- och andningsstopp (HLR). personer där åtgärder vidtagits som syftar till att stoppa eller minska en akut blödning, t ex med förband och/eller högläge. personer där åtgärder vidtagits för att förebygga eller begränsa skadechock. Psykiskt stöd Kylning brännskada personer där åtgärder vidtagits för att ge psykiskt stöd. personer där åtgärder vidtagits som syftar till att kyla brännskada med vatten, waterjel osv för att minska brännskadans utbredning samt lindra smärtan. Åtgärder vidtas omedelbart efter det att personen har fått brännskadan. Personsanering personer där åtgärder vidtagits för att sanera skadliga kemikalier från en persons hud och kläder. (Obs! ej sanering av räddningstjänstpersonal) Stabilt sidoläge personer som placerats i sådan ställning att fria luftvägar säkerställs. Stabilt sidoläge har på senare år ersatt framstupa sidoläge. Fixering nacke/rygg Fixering arm/benskada personer där åtgärder vidtagits för att fixera en skadad eller misstänkt skadad nacke eller ryggrad (kotpelare). personer där åtgärder vidtagits för att fixera en bruten eller misstänkt bruten arm, ben eller bäcken (hand och fot räknas som arm respektive ben). Annan omhändertagande personer som har erhållit en annan åtgärd Andra åtgärder måste preciseras. Precisera åtgärder för akuta skador Sjukvårdsåtgärd under delegation Syrgasbehandling Defibrillering Åtgärder för akuta skador som ej definierats ovan, beskrivs i textraden. Åtgärder som görs under en delegerande läkares ansvar och som är att betrakta som sjukvård enligt hälsooch sjukvårdslagen. personer som erhållit behandling med upp till 100% syrgas för andningssvårigheter, andningsstopp eller kemisk skada på lungor. personer där defibrillator har använts av räddningstjänsten för att försöka få igång ett avstannat hjärt. Inga åtgärder Markeras om inga åtgärder för akuta skador utfördes av räddningstjänsten. Egendomsskador Egendomsskador En kortfattad dokumentation av räddningsledarens bedömning av egendomsskador. Det är mycket svårt att uppskatta skadekostnaden i kronor. Det kan till exempel tar flera år innan försäkringsbolag fastställer skadekostnaden efter en brand. Beskrivningstexten är inte avsedd för en nationell analys, utan för räddningstjänstens egen uppföljning. Inga egendomsskador Miljöskador Tätbebyggt område Skyddat naturområde Grundvatten Markera vid behov rutan för inträffad skada eller överhängande fara för skada. Vattendrag Rinnande vatten (t ex älv, å, bäck), även sjö. Kommunal grundvattentäkt Kommunal ytvattentäkt Enskild vattentäkt Dagvattensystem Det kan vara svårt för räddningstjänsten att känna till om ett enskild vattentäkt drabbas. Reningsverk Annan miljöskada Inga uppenbara miljöskador Annan form av miljöskada än de ovanstående beskrivs i textraden. Markeras om räddningsledaren bedömer att olyckan inte orsakade några miljöskador. Skadekälla Det som hotade eller skadade miljön. Endast om Inträffad skada eller Överhängande fara för skada Farligt ämne Släckmedel Ett ämne som genom sina kemikaliska eller fysikaliska-kemikaliska egenskaper kan föranleda skador på människor, egendom eller i miljö vid felaktig hantering. Rök Övrig skadekälla Annan skadekälla än de ovanstående. Kräver precisering. Precisera skadekälla En kortfattad precisering av skadekällan. Obligatorisk vid Övrigt Akut miljöpåverkan och vidtagna åtgärder för att minska den En kortfattad beskrivning av den befarade akuta miljöpåverkan och vidtagna åtgärder för att minska den. Fylligare uppgifter kan ges i beskrivning av olycksförloppet och genomförande, block 10. Något bör skrivas under denna rubrik om en ruta för Inträffad skada eller Överhängande fara för skada har markerats. 9 Olycksorsaker I detta block finns plats för en mer utförlig dokumentation av olyckans orsaker. Texten är ett komplement till de uppgifter som fångas med kryssrutor mm på andra ställen i insatsrapporten. Olycksorsaker Ett textfält för dokumentation av räddningsledarens bedömning av olyckans (tillbudets) direkta och bakomliggande orsaker samt de iakttagelser som bedömningarna bygger på. 10 Olycksförloppet och insatsens genomförande Olycksförloppet och insatsens genomförande Väderlek I detta block finns plats för en mer utförlig dokumentation av olycksförloppet och insatsens genomförande. Texten är ett komplement till de uppgifter som fångas med kryssrutor mm på andra ställen i insatsrapporten. Ett textfält för dokumentation av olycksförloppet och insatsens genomförande. Texten bör innehålla Behövs endast vid olycka/tillbud. olycksförlopp före räddningstjänstens ankomst, allmänhetens beteende, utrymning, olycksförloppet efter räddningstjänstens ankomst, brister i skyddet, insatsens genomförande, spridningsrisker samt en beskrivning av räddningsledarens beslut (avslutning av insatsen, underrättande av bevakningsansvar, ingrepp i annans rätt, tjänsteplikt etc). Om olycksförloppet eller insatsens genomförande påverkas av väderleken, bör väderförhållanden noteras här. När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan (LSO 3 kap. 10 ). Behövs endast vid olycka/tillbud. När en räddningsinsats är avslutad skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. (LSO 3 kap. 10 ). Vindriktning Vindstyrka Temperatur Nederbörd Molnighet Vindriktningen vid skadeplatsen (varifrån det blåser). Vindstyrkan vid skadeplatsen i meter per sekund Temperaturen vid skadeplatsen i grader celsius. Markeras om det var nederbörd vid skadeplatsen. Molnighet vid skadeplatsen. Klart Halvklart Molnigt 11 Utvärdering Avsikten med blocket är att öka möjligheterna till ett lärande från genomförda insatser och ett ständigt förbättrande inom räddningstjänsten. Funktionsbrist Andningsapparat Avser brister i funktionen hos utrustning som uppstod under insatsen. Tidigare kända brister bör normalt inte medtas på insatsrapporten. Andningsapparat med tillbehör. Rökdykarradio Slangbrott mellan pump-strålrör Rökdykarradio med tillbehör. Brott på slang mellan pump och strålrör. Sida 5

6 Övrigt slangbrott Övrigt brott på slang. Strålrör Alla typer av strålrör. Brandpost Brister i funktionen hos brandposter eller brandpostnätet under insatsen. Pump på fordon Pump på släckbil, tankbil eller annat fordon. Motorspruta Högfordon Hävare, stegbil eller annan typ av högfordon. Verktyg/maskiner Andra verktyg och/eller maskiner än de som definieras ovan. Verktyget eller maskinen bör preciseras i textraden. Annan funktionsbrist Andra brister än de ovanstående anges i textraden. Andra brister måste preciseras i textraden. Precisera funktionsbrist En kortfattad precisering av uppkomna brister. Inga brister Fördröjning Fördröjning under insatsen. Ange även den totala uppskattade tiden som räddningstjänsten fördröjts. Gasflaskor Svårforcerad dörr Bristfällig/felaktig adress Dörröppning som var ovanligt tidskrävande. Bristfällig eller felaktig adress till räddningsstyrkan oberoende av vem som lämnade informationen. Bristfällig information vid ankomst Bristfällig information vid räddningsstyrkans ankomst, lämnad av någon vid skadeplatsen. Lång inträngningsväg Släckning av rökdykare fördröjdes p g a lång inträngningsväg. Räddningsväg blockerad För räddningstjänst avsedd väg blockerad. Saknad utrustning/utbildning Saknad utrustning, material eller utbildning fördröjde insatsen. Specificera vad som saknades i textraden. Det som saknades måste preciseras i textraden. Annan fördröjning Annat än de ovanstående faktorer som försenade insatsen. Ange vad som fördröjde insatsen i textraden. Det som försenade måste preciseras i textraden. Precisera fördröjning Uppskattad fördröjning i minuter Ingen fördröjning Utvärdering av räddningstjänstens insats En kortfattad precisering av förseningen. Avser den totala fördröjningen av insatsen. Ett textfält för utvärdering av räddningstjänstens insats. Om insatsen gick bättre eller sämre än förväntat bör detta noteras tillsammans med en bedömning av vad eventuella misstag kan ha berott på. Texterna är främst avsedd för räddningstjänstens egen uppföljning. Förbättringsförslag Ett textfält för förslag till åtgärder som kan förhindra liknande olyckor, förbättra skyddet mot liknande olyckor eller göra liknande räddningsinsatser effektivare. 12 Dokumentlista Blocket ger en överblick över räddningstjänstens dokument som rör händelsen. Texterna är främst avsedd för räddningstjänstens egen uppföljning. Dokumentlista En förteckning över dokument/bilder som är kopplade till händelsen. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Automatlarm, ej brand/gas Räddningstjänsten utlarmas av en automatisk larmanordning som är direkt ansluten till brandstationen (eller en ständigt bemannad central som larmar ut räddningstjänsten), utan att fara för brand eller gasutsläpp föreligger. 1 Larmanläggning/enhet Blocket omfattar uppgifter om den larmande anläggningen eller enheten. Larmanläggning/enhet Den beteckning som den larmande anläggningen/enheten tilldelats av räddningstjänsten (en larmanläggning Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. kan omfatta flera larmenheter). Sektion centalapparat Sektionen som är utlöst på centralapparaten. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Sektion undercentral Sektionen som är utlöst på undercentralen. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Detektornummer Numret på den detektor som först utlöstes. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Fabrikat Den larmande anläggningens fabrikat. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. 2 Detektortyp som larmade Blocket omfattar uppgifter om detektortyp och larmorganisation. Detektortyp Den typ av detektor som utlöste det onödiga larmet. Rökdetektor Detektor känslig för särskilda förbränningspartiklar och/eller förbräningsgaser i omgivningsatmosfären (aerosoler) (EN 54-1:1996) Värmedetektor Detektor som reagerar på temperaturökning (EN 54-1:1996) Flamdetektor Detektor som reagerar på strålning från flammor (EN 54-1:1996) Linjerökdetektor Detektor som reagerar på den fördunklingseffekten som uppstår av rök (SBF 110:6) Nytt fr o m år Värmekänslig kable/linjevärmedetektor En kabel som reagerar på temperaturökning. Till exempel tunn kabel som smälter och går av vid relativt låg värmepåverkan, som läggs runt takfoten. Nytt fr o m år Kombinationsdetektor Flersensordetektor - detektor som reagerar på mer än ett brandfenomen (EN 54-1:1996) Vattensprinkler Annat släcksystem Larmtryckknapp Gasutsläppsdetektor Nytt fr o m år Okänd Anläggningen larmade trots att ingen detektor hade löst ut. Annan detektortyp Detektortyp som ej definierats ovan. Anges i textraden. Kräver precisering Precisera detektortyp Obligatorisk för Annan detektortyp. Frivilligt för andra. Larmlagring tillämpades Om larmlagring tillämpades på objektet vid larmtillfället. Vid larmlagring undersöks ett larm innan den automatiska överföringen till räddningstjänsten initieras. Den gängse metoden enligt SBF 110:6 för larmlagring är att ett uppmärksammat larm kan kvitteras inom sekunder. Om kvittering skett får man sedan en undersökningstid (3-10 minuter) på sig att ta reda på om det inkomna larmet beror på brand eller ej. Om man inte kvitterat inom sekunder initieras överföringen automatiskt till räddningstjänsten. Ja Nej Larmorganisationen fungerade tillfredsställande Ja Bedömning av räddningsledaren om automatlarmet hanterades tillfredsställande av anställda vid objektet. Nej 3 Larmet utlöstes pga Blocket omfattar uppgifter om varför larmanläggningen hade löst ut. Larmet utlöstes pga Anledningen till att larmanläggningen hade löst ut. Rök från arbetsprocess Nytt fr o m år Rök från rökning Samtliga typer av rökning Rök från matlagning Rök från fordon Rök från panna/eldstad Nytt fr o m år Rök från rökalstrare/rökmaskin Nytt fr o m år Heta arbeten Svetsning, skärning och annan verksamhet som alstrar värme, gnistor eller rök. Tidigare hantverkare. Levande ljus/tomtebloss Annan värmepåverkan Annan värmepåverkan än de ovanstående orsakerna Ånga Kondens/fukt/vatten Gnagare/fågel/insekt Långvarig ansamling av damm/smuts Sprinkler - frysning Sprinkler - tryckförändring Felhantering av servicepersonal/besiktningsman Blixtnedslag Felhantering av larmmottagaren Överföringsfel Fel i strömförsörjning Oavsiktlig åverkan T ex påkörd detektor eller sprinklerhuvud Förmodad brand Larmtryckknappen trycktes in av någon som trodde att det brann i byggnaden Uppsåtligt falsklarm Medveten falskutlösning av automatlarm, t ex intryckt larmknapp eller vandalisering av detektor. Okänt Orsaken till utlösning av larmanläggning okänd. Annan larmorsak Orsaken innefattas ej av ovanstående definitioner. Beskrivs i textraden. Kräver precisering Precisera larmorsak Obligatorisk för Annan orsak. Frivilligt för andra. Bedömning larmet utlöstes pga Avsikten med fältet är att ge räddningsledaren möjlighet att gradera träffsäkerheten i sin bedömning av orsaken till det onödiga larmet. Trolig Mycket trolig Sida 6

7 Säkerställd 4 Räddningstjänstens åtgärder I blocket dokumenteras de åtgärder räddningstjänsten vidtog. Sektion frånkopplad Sektionen som slagits ifrån av räddningstjänsten. Uppgiften är endast avsedd för räddningstjänstens eget bruk. Detektor frånkopplad Detektorn som slagits ifrån av räddningstjänsten. Uppgiften är endast avsedd för räddningstjänstens eget bruk. Kontaktade anläggningsskötare Räddningstjänsten kontaktade anläggningsskötaren angående automatlarmet. Uppgiften är endast avsedd för räddningstjänstens eget bruk. Fyllde i kontrolljournal Räddningstjänsten fyllde i kontrolljournalen efter åtgärdat automatlarm. Uppgiften är endast avsedd för räddningstjänstens eget bruk. Brand i byggnad Brand definieras som eld som ingen har kontroll över och som medför skada på människor, egendom eller miljö. Brandtillbud är eld som hade kunnat utvecklas till en brand men som tack vara ett rådigt ingripande eller lyckliga omständigheter inte ledde till skada. Byggnad definieras som varaktig konstruktion av tak och vanligen även väggar, som står på mark eller är placerad helt eller delvis under mark och är så stor att mänislor kan uppehålla sig i den.(tnc Plan o bygg 1994) 1 Startutrymme Blocket omfattar uppgifter om den delen av byggnaden där branden startade. Startutrymme Utrymmet inom byggnaden eller i anslutning till byggnaden där branden startade. Utanför byggnaden Brand som startar utomhus och sedan sprider sig till byggnad. Obs! separat ruta för lastbrygga som inte räknas som utomhus. Fristående förråd/uthus Mindre utrymme i närhet av byggnad men ändå avskilt från denna och som är avsett för förvaring. Förråd/klädkammare Fristående garage Inbyggt garage Radgarage Kök Skorsten Pannrum Fläkt-/luftbehandlingsrum Soprum/sopnedkast Trapphus Korridor Tvättstuga Badrum/toalett Bastu Vardagsrum Sovrum/sovsal Hall Verkstad Vind Källare (ej boyta) Balkong/altan Loftgång Eldriftrum Produktionslokal Försäljningslokal Samlingslokal Personalutrymme Kontor Datacentral Lastbrygga Lager Upplag Förrådsutrymme inom byggnaden. Garage sammanbyggt med huvudbyggnaden. Garagelänga Utrymme inom byggnad avsett för rökkanaler eller motsvarande. Utrymme för fasta uppvärmningsanordningar för byggnaden eller del av denna. Utrymme med anläggning för ventilation, luftkonditionering eller motsvarande. Samtliga utrymmen som har öppen förbindelse med eller är del av soprum eller sopnedkast. Samtliga utrymmen närmast under tak, som ej används som boyta. Utrymme under markplan som ej används som boyta. Balkong, altan eller motsvarande. Långsträckt balkong längs en byggnads fasad med direkt tillträde till lägenheterna (TNC). Utrymme med central för elförsörjning eller motsvarande. Utrymme som används för produktion av varor. Utrymme endast avsett för försäljning och lagring i mindre kvantiteter. Utrymme i byggnaden som är avsedd för sammankomster för ett större antal personer. Omklädningsrum, fikarum m m, avsett endast för personal anställd vid företaget/motsvarande. Lastbrygga, lastkaj i omedelbar anslutning till byggnad Utrymme i byggnad eller i omedelbar anslutning till byggnad som är avsett för lagring. Utrymme i byggnad eller i omedelbar anslutning till byggnad som är avsett som förvaringsplats för produkter vid kortvarigt uppehåll mellan två moment under produktion eller för färdiga produkter i avvaktan på borttransport (TNC). Djurstall Utrymme inom byggnad avsett för att varaktigt inhysa boskap eller andra djur. Höupplag/loge/lada Utrymme inom byggnad avsett för lagring av hö, halm eller liknande. Cistern Silo Okänd Annat startutrymme Annat utrymme än de ovanstående redovisas här. Kräver precisering Precisera startutrymme Bedömning startutrymme Trolig Mycket trolig Säkerställd Totalt antal våningar över mark Startvåning Startrummet låg i en överbyggd gård/galleria Inbyggd eller fristående i anslutning till en huvudbyggnad. Avsikten med fältet är att ge räddningsledaren möjlighet att gradera träffsäkerheten i sin bedömning av startutrymme. Räddningsledaren kan ofta ange ett troligt startutrymme utan tillgång till de resurser som krävs för att fastställa utrymmet med 100% säkerhet. Skriv 1 för våningen i markplanet, 2 för våningen ovanför, -1 för våningen under markplanet osv. Produkten/materialet bör beskrivas kortfattat i preciseringsraden och mer ingående i beskrivning av olycksorsaker och olycksförloppet, huvuddel block 9/10. 2 Startföremål Blocket omfattar uppgifter om startföremålet. Startföremål Det föremål som bedöms har spelat den avgörande rollen för brandens uppkomst. Byggnadens utsida Rökkanal Säng Soffa/fåtölj Annan lös inredning Kläder Papper/kartong Gardiner Eldstad Uppvärmningsanordning Bastuaggregat Torktumlare Torkskåp Diskmaskin Kaffebryggare Spis Kyl/frys Tvättmaskin TV Dator Stereo/video/DVD Strykjärn Glödlampa Lysrörsarmatur Elcentral Transformator Andra elinstallationer Fläkt/annan ventilationsanläggning Skräp i container/motsv. Skräp eller liknande i container eller annan behållare Maskin Personbil Övriga vägfordon Explosivt-/sprängämne Brandfarlig vätska Brandfarlig gas Spårfordon Okänd Annat startföremål Annat föremål än de som definieras ovan redovisas här Kräver precisering Precisera startföremål Obligatorisk för kod 91 Annat. Frivilligt för andra. Bedömning startföremål Avsikten med fältet är att ge räddningsledaren möjlighet att gradera träffsäkerheten i sin bedömning av startföremål. Räddningsledaren kan ofta ange ett troligt startföremål utan tillgång till de resurser som krävs för att fastställa föremålet med 100% säkerhet. Trolig Sida 7

8 Mycket trolig Säkerställd Fabrikat Typ/modell Serienummer 3 Direkt brandorsak Blocket omfattar uppgifter om den direkta brandorsaken och vid behov, eldning och sotning. Direkt brandorsak Här anges vad som bedöms som den direkta orsaken till varför branden uppstod. Det kan vara värdefullt att notera de iakttagelser som bedömningen av den direkta brandorsaken bygger på i huvuddelen, block 9, Olycksorsaker. Där kan man även beskriva bakomliggande brandorsaker. Det är ofta svårt för räddningsledaren att fastställa den direkta brandorsaken. Utgångspunkten i vår analys av insatsstatistiken är att uppgifterna baseras på det som räddningsledaren kände till när insatsrapporten fylldes i, direkt efter olyckstillfället. Inget hindrar räddningsledaren eller olycksutredaren från att revidera dessa bedömningar om en bättre bedömning kan göras i ett senare skede. Anlagd med uppsåt Barns lek med eld Brand som anlagts med avsikten att orsaka skada på människor, egendom eller miljön. Brand som uppstått på grund av barns lek eller experimenterande med eld. De misstänkt inblandade antas inte vara straffmyndiga, dvs yngre än 15 år. Rökning Oaktsamhet i samband med rökning. Omfattar oaktsamhet med både tappad cigarett o.d. och med tändsticka/tändare. Fyrverkerier Fyverkerier som oavsiktligt orsakar en brand. Glömd spis Värme från en glömd spis som oavsiktligt orsakar brand. Till exempel det som brukar kallas torrkokning. Levande ljus Levande ljus som oavsiktligt orsakar en brand. Heta arbeten Svetsning, skärning och annan verksamhet som alstrar värme, gnistor eller rök. Kallades hantverkare i tidigare version av insatsrapporten. Tekniskt fel Ett tekniskt fel i startföremålet antas ha orsakat branden. Soteld Förbränningsprocess som påbörjas i sotavlagring i en rökkanal. Självantändning Explosion Gnistor Friktion Värmeöverföring En kemisk, fysiskalisk eller biologisk process i ett eller flera material som alstrar mer värme än det som avleds till omgivningen. Värmen stiger ofta långsamt tills det räcker för antändning. Explosion som orsakar en brand. Gnistor som antänder något i omgivningen. Friktion som alstrar mer värme än det som avleds till omgivningen. Värmen stiger ibland långsamt tills det Till exempel ett slirande rem. räcker för antändning. Värme från något som skulle vara varmt som leds till annat material som uppvärms tillräckligt för antändning. Blixtnedslag Återantändning Brand som tidigare varit släckt men som börjat brinna igen. Okänd Annan dirkekt brandorsak Annan orsak än de som definieras ovan redovisas här. Beskriv i textraden. Kräver precisering Precisera direkt brandorsak En precisering av den direkta brandorsaken. Obligatorisk för Annan, frivilligt för andra. Bedömning brandorsak Avsikten med fältet är att ge räddningsledaren möjlighet att gradera träffsäkerheten i sin bedömning av den direkta brandorsaken. Räddningsledaren kan ofta ange en trolig orsak utan tillgång till de resurser som krävs för att fastställa orsaken med 100% säkerhet. Trolig Mycket trolig Säkerställd Vid brandorsak soteld eller startföremål eldstad/rökkanal Kompletterande uppgifter behövs vid soteld eller bränder med startföremål rökkanal eller eldstad. Uppgifterna möjliggör en uppföljning av sotningsverksamheten både lokalt och på riksnivå. Bränsle Det senaste använda bränsleslaget. Ved Olja Pellets Annat bränsle Kräver precisering Eldstadstyp Värmepanna Lokaleldstad Eldstad som används för uppvärmning av det utrymme där eldstaden är uppställd. Till exempel braskamin, kakelugn och öppen spis. Rökkanaltyp Den typ av rökkanal som drabbades av soteld eller var ansluten till eldstaden. Rökkanalen är antingen tegel, stålrör eller något annat. Tegel Stålrör Annan rökkanal Kräver precisering Kommunen har medgivit att fastighetsägaren själv utför/låter utföra sotning Ja Enligt lagen om skydd mot olyckor får fastighetsägaren efter ansökan hos kommunen utföra eller låta utföra sotning i sin egen fastighet. Det är mycket intressant att följa upp hur denna förändring påverkar brandfrekvensen. Självantändning kan orsakas av till exempel omättade oljor såsom linolja eller fuktigt hö. Föreetelsen är mycket intressant att studera - beskriv materialen och förutsättningarna noggrant i olycksorsaker, huvuddel block 9. Nej vet ej 4 Brandens omfattning Uppgifterna i blocket möjliggör analyser av förutsättningar för brandsläckning vid räddningstjänstens ankomst och hur brandförloppet påverkas av olika åtgärder under insatsen. Brandens omfattning vid ankomst Här ska brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen uppskattas. Observera att en brand kan se ut som endast rökutveckling utifrån trots att det egentligen brinner i flera brandceller - en sådan brand ska kodas som brand i flera brandceller. Branden släckt/slocknad Endast rökutveckling Brand i startföremålet Branden är redan släckt eller har slocknat själv. Räddningstjänsten släcker inte branden. Rökutveckling eller glöd, men ej öppen låga. Branden har ej spridit sig från det startföremål som angivits tidigare under rubriken Startföremål. Brand i startutrymmet Branden har spridit sig från startföremålet, men ej utanför startutrymmet. Brand i flera rum Branden har spridit sig till olika utrymmen inom startbrandcellen men ej utanför den. Brand i flera brandceller Brand i flera brandceller. Brandspridning Variabeln avser hur långt branden spridit sig i objektet fram till att insatsen avslutades. I startföremålet Branden har ej spridit sig från det startföremål som angivits tidigare under rubriken Startföremål. I startutrymmet Branden har spridit sig från startföremålet, men ej utanför startutrymmet. I startbrandcellen Branden har spridit sig till olika utrymmen inom startbrandcellen men ej utanför den. En del byggnader består av endast en brandcell. I startbyggnaden Branden har spridit sig till olika brandceller, men ej utanför byggnaden där den startade. Branden spred sig till andra byggnader Branden har spridit sig till andra byggnader. Rökspridning Variabeln avser hur långt röken spridit sig i objektet fram till insatsen avslutades. I startutrymmet Rök har spridit sig inom startutrymmet men ej utanför det. I startbrandcellen Rök har spridit sig till olika utrymmen inom startbrandcellen men ej utanför den. I startbyggnaden Rök har spridit sig till olika brandceller. 5 Utrustning avsedd för annan än räddningstjänsten Utrustning avsedd för annan än räddningstjänsten Blocket omfattar uppgifter om förutsättningar för räddningsinsatsen, dvs. hur många personer som fanns i objektet och vilken utrustning de hade. Här anges vad som användes av annan än räddningstjänsten och eventuellt industribrandkåren. Genom att markera i lämpliga rutor anges om brandvarnare, handbrandsläckare och inomhus brandpost eller annan slang fanns vid brandplatsen, om någon försökte använda den och om den fungerade. I förekommande fall får man även ange andra saker som användes till brandsläckning. Brandvarnare Brandvarnare som har monterats på en plats där den skulle ha utlösts av branden. Handbrandsläckare Inomhusbrandpost/ slang Annan utrustning Annan utrustning - precisering Uppskattat antal personer i brandcellen personer vid brandens början Om annan än ovanstående utrustning fanns tillgänglig vid branden, anges om någon försökt använda den och om den fungerade. Beskriv annan än ovanstående utrustning i textraden. Ange även om någon försökte använda den och om den fungerade Det är inte alltid lätt att uppskatta hur det såg ut vid brandplatsen innan räddningstjänsten kom dit, men uppgiften ger en viktig indikation på hur många människor som hotades. Uppskattat antal personer i brandcellen vid brandens början. Annan än ovanstående utrustning beskrivs i textraden. Fanns människor i brandcellen är det mycket viktigt att beskriva hur utrymningen gick till i beskrivningen av olycksförloppet, huvuddelen block 10. Sida 8

9 personer vid räddningstjänstens ankomst Uppskattat antal personer i brandcellen vid räddningstjänstens ankomst. 6 Brandteknisk utrustning Blocket omfattar uppgifter om förutsättningar för räddningsinsatsen, dvs. det byggnadstekniska brandskyddet och hur det fungerade under branden. Brandteknisk utrustning Genom att markera i lämpliga rutor anger man om utrustningen fanns i relevant byggnadsdel, i vissa fall om man försökte använda den, om den fungerade som man kunde förvänta sig, om det begränsade brandutvecklingen och när det gäller släcksystem om branden släcktes av utrustningen. Automatlarm Automatiskt släcksystem Automatlarmanläggning med detektorer placerade så att någon detektor skulle ha utlösts av branden. Fyll även i rutorna Automatlarm och Detektortyp som larmade. Vattensprinkler eller annat automatiskt släcksystem Automatisk brandgasventilation Manuellt släcksystem Stigarledning Brandcellsgränserna Automatlarm (om detta fanns) Anläggning/enhet Den beteckning som den larmande anläggningen/enheten tilldelats av räddningstjänsten (en larmanläggning kan omfatta flera larmenheter). Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Sektion centalapparat Sektionen som utlöst på centralapparaten. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Sektion undercentral Sektionen som utlöst på undercentralen. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Detektornummer Numret på den detektor som först utlöstes. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Detektortyp som larmade Detektortyp Den typ av detektor som löste ut. Rökdetektor Detektor känslig för särskilda förbränningspartiklar och/eller förbräningsgaser i omgivningsatmosfären (aerosoler) (EN 54-1:1996) Värmedetektor Detektor som reagerar på temperaturökning (EN 54-1:1996) Flamdetektor Detektor som reagerar på strålning från flammor (EN 54-1:1996) Linjerökdetektor Detektor som reagerar på den fördunklingseffekten som uppstår av rök (SBF 110:6) Nytt fr o m år Värmekänslig kable/linjevärmedetektor En kabel som reagerar på temperaturökning. Till exempel tunn kabel som smälter och går av vid relativt låg värmepåverkan, som läggs runt takfoten. Nytt fr o m år Kombinationsdetektor Flersensordetektor - detektor som reagerar på mer än ett brandfenomen (EN 54-1:1996) Vattensprinkler Annat släcksystem Larmtryckknapp Gasutsläppsdetektor Nytt fr o m år Okänd Anläggningen larmade trots att ingen detektor hade löst ut. Annan detektortyp Detektortyp som ej definierats ovan. Anges i textraden. Kräver precisering Precisera detektortyp Obligatorisk för kod 91 Annan. Frivilligt för andra. Larmlagring tillämpades Om larmlagring tillämpades på objektet vid larmtillfället. Vid larmlagring undersöks ett larm innan den automatiska överföringen till räddningstjänsten initieras. Den gängse metoden enligt SBF 110:6 för larmlagring är att ett uppmärsammat larm kan kvitteras inom sekunder. Om kvittering skett får man sedan en undersökningstid (3-10 minuter) på sig att ta reda på om det inkomna larmet beror på brand eller ej. Om man inte kvitterat inom sekunder initieras överföringen automatiskt till räddningstjänsten. Ja Nej Larmorganisationen fungerade tillfredsställande Ja Bedömning av räddningsledaren om automatlarmet hanterades tillfredsställande av anställda vid objektet. Nej 7 Räddningstjänstens åtgärder Blocket omfattar uppgifter om hur brandsläckningen genomfördes. Räddningstjänstens åtgärder Räddningstjänstens åtgärder under räddningsinsatsen. Obs! Insatsrapporten är främst avsedd för räddningstjänstinsatser. Restvärdesräddningsåtgärder redovisas på Larmtjänstens blankett. Dörrforcering Räddningstjänsten forcerar med våld en dörr, säkerhetsdörr eller grind. Om det var särskilt tidskrävande anges detta på sid 3, fördröjning av insatsen Invändig släckning Invändig släckning (ej nödvändigtvis med rökdykare). Släckning från marken Utför utvändig släckning från marken Släckning från högfordon Utvändig släckning från högfordon Inträngning via högfordon, antal man Ange antal personal som tog sig in i byggnaden från högfordon. Lodning av rökkanal Kätting, spett eller dylikt används för att hålla en rökkanal öppen. Skydd av närliggande objekt Räddningstjänstpersonal avdelas för att skydda närliggande objekt som hotas av brandspridning. Skjutning/punktering av gasflaskor Gasflaskor skjuts sönder eller på annat sätt punkteras för att säkra platsen för räddningstjänstpersonalen Avstängning av gas/el mantimmar rökdykning (livräddning, hh.mm) mantimmar rökdykning (egendomsskydd, hh.mm) Värmekamera/IR-teknik användes vid rökdykning (livrädd/släckn) Räddningstjänsten stänger av gas eller elektricitet under insatsen. Inträngande i tät brandrök för att rädda liv. Ange den totala mantiden som rökdykarnas arbete har varit inrikat mot livräddning. Rökdykarledarens tid bör ej medräknas. Inträngande i tät brandrök för att bekämpa brand. Ange den totala mantiden som rökdykarnas arbete har varit inrikat mot annat än livräddning. Rökdykarledarens tid bör ej medräknas. IR-teknik har använts vid första insatsen i samband med rökdykning för livräddning/brandbekämpning. Inspektion med värmekamera/ir-teknik i övrigt IR-teknik har använts för att hitta eventuella dolda brand-/glödhärder. Arbetet gjordes seperat efter att första insatsen var över. Annan åtgärd Andra betydelsefulla åtgärder än de som definieras ovan beskrivs i textraden. Inga åtgärder Livräddning Ange det totala antalet människor som räddades, tillsammans med en närmare precisering av hur det gick till i beskrivningen av insatsens genomförande, huvuddel, block 10. Totalen behövs på grund av att samma person kan först räddas av rökdykare och sedan tas ut med hjälp av högfordon. Rökdykning räddningsmask användes - antal personer som räddades av rökdykare då räddningsmask sattes på dem inne i byggnaden. Rökdykning räddningsmask användes ej - antal Undsatta via högfordon/stege - antal Annan livräddning Annan livräddning - antal Ingen livräddning förekom Brandgasventilation för att förhindra brandspridning Befintlig lucka/fönster/fläkt Håltagning Räddningstjänstens fläktar personer som räddades av rökdykare utan att räddningsmask sattes på dem inne i byggnaden personer som befann sig i fara, ej nödvändigtvis omedelbar fara, och som hjälptes av räddningstjänsten till en säker plats genom användning av högfordons stege eller korg. Använde räddningstjänsten en annan metod än de som definieras ovan för att rädda eller undsätta personer, anges metoden i textraden. et personer som räddas med annan metod. Markera i lämpliga rutor om både var och hur ventilering gjordes. Det går att markera i flera rutor. Ventilering som syftar till restvärdesräddning anges på Larmtjänstens rapport. Räddningstjänsten använder sig av befintlig anordning för att ventilera. Håltagning som görs med våld av räddningstjänsten. Räddningstjänsten använder egna fläktar för att ventilera. Ingen brandgasventilation utfördes 8 Släckmedel/släckmetod Blocket innehåller uppgifter om hur räddningstjänsten släckte branden. Inga släckåtgärder Vatten från Dessa uppgifter möjliggör en analys av vattenförsörjning vid brandsläckning. Släckbil Brandpost Tankbil Branddamm Särskild damm avsedd för räddningstjänstens släckvattenförsörjning. Övrigt öppet vatten Andra öppna vattentäkt än branddammar Sida 9

10 Uppskattad förbrukad mängd vatten Skum (ej handbrandsläckare) Alkoholresistent - mängd Alkoholresistent - expansionsgrad Här anges en uppskattning i kubikmeter på hur mycket vatten som gick åt vid släckningsarbetet under räddningstjänstinsats (ej vid restvärdesräddning). Ej handbrandsläckare - ange använt skumkoncentrat, mängd och expansionsgrad Samtliga skumtyper som är avsedda för släckning av bränder i alkoholer och andra polära vätskor. Här ska anges hur mycket skumkoncentrat som gick åt (ej vid restvärdesräddning). Ange även expansionsgrad genom att kryssa i en eller flera rutor Tre expansionsgrader finns - tung, mellan och lätt. Expansionsgrad bestäms av skummets expansionstal. Expansionstalet är ett mått på hur mycket luft man har blåst upp vätskan med, dvs. relationen mellan den färdiga skumvolymen och dess vätskeinnehåll (vatten+skumvätska). (Skumboken, Räddningsverket) Räddningstjänstens datorstöd kan tillåta att vattenmängden anges i liter. Alkoholresistent - tung Expansionstal 1-20, typiskt 7 Alkoholresistent - mellan Expansionstal , typiskt 70 Alkoholresistent - lätt Expansionstal >200, typiskt 700 Övriga skumvätskor - antal liter Övriga skumvätskor - expansionsgrad Andra än alkoholresistenta skumvätskor. Hit räknas bland annat filmbildande skum, detergent och proteinskum. Här ska anges hur mycket skumkoncentrat som gick åt (ej vid restvärdesräddning). Ange även expansionsgrad genom att kryssa i en eller flera rutor Tre expansionsgrader finns - tung, mellan och lätt. Expansionsgrad bestäms av skummets expansionstal. Expansionstalet är ett mått på hur mycket luft man har blåst upp vätskan med, dvs. relationen mellan den färdiga skumvolymen och dess vätskeinnehåll (vatten+skumvätska). (Skumboken, Räddningsverket) Övriga skumvätskor - tung Expansionstal 1-20, typiskt 7 Övriga skumvätskor - mellan Expansionstal , typiskt 70 Övriga skumvätskor - lätt Expansionstal >200, typiskt 700 Handbrandsläckare Vatten CO 2 Skum Pulver Andra släckmetoder Dimspik Skärsläckare Kvävning Lämpning Ange antal handbrandsläckare som användes av räddningstjänsten. handbrandsläckare endast innehållande vatten. koldioxidsläckare. handbrandsläckare som bildar en film eller ett skumtäcke till följd av inblandning av skumkoncentrat eller liknande (observera att sk lättvatten-brandsläckare ingår här). handbrandsläckare med någon typ av fast släckmedel i pulverform. Släckning med andra metoder än de vanliga med vatten, skum och handbrandsläckare. Övertäckning av branden för att strypa brandens tillgång till syre. Röjande av brinnande material för att underlätta släckarbetet eller för att det brinnande materialet ska få brinna ut på ett mindre farligt ställe. Annan släckmetod Annan släckmetod än de ovanstående beskrivs kortfattat i textraden. Kräver precisering Precisera andra släckmetoder Obligatorisk för kod 91 Annan. Frivilligt för andra. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad definieras som eld i det fria som ingen har kontroll över och som medför skada på människor, egendom eller miljö. Brandtillbud är eld som hade kunnat utvecklas till en brand men som tack vara ett rådigt ingripande eller lyckliga omständigheter inte ledde till skada. 1 Brandobjekt Blocket innehåller uppgifter om vad som brann, och vid brand i skog och mark en bedömning av brandens omfattning och intensitet. Brandobjekt Det som brann. Soptipp/deponi Papperskorg Soptunna Container Personbil Buss Lastbil Husvagn/husbil Övriga vägfordon Jordbruksmaskin Skogsmaskin Annan arbetsmaskin Spårfordon Fartyg/båt Flygplan/helikopter Tält Produktiv skogsmark, inkl hygge Mark som är lämplig för virkesproduktion (dvs kan producera i genomsnitt minst 1 m3 per hektar och år vid 100 års växttid) och som inte används till annat. Jordbruksmark som har varit ur drift i minst tre år och där jordbruk inte kommer att återupptas. Storskog i naturpark/naturreservat. Ange areal i kvadratmeter Annan trädbevuxen mark Glest trädbevuxen mark som normalt skulle producera mindre än 1 m3 per hektar och år. T ex: övergången mellan öppen myr och skogsmark, Fjällbarrskog, Fjällbjörkskog, Julgransodlingar, Energiskogsodlingar, Parker och mindre skogsbevuxna partier i bebyggda områden. Ange areal i kvadratmeter Ej trädbevuxen mark Jordbruksmark (inkl trädbevuxna beteshagar), Bergsimpediment som berghällar, stenbunden mark och klapperstensfält med sammanlagd area på minst 50m x 50m, Myrar, mossar och kärr, vanligen trädlösa eller med enstaka träd, Kalfjäll, Annan öppen mark. Ange areal i kvadratmeter Annat brandobjekt Annat brandobjekt än de ovanstående beskrivs kortfattat i textraden. Kräver precisering Precisera brandobjekt Obligatorisk för Annat brandobjekt. Frivilligt för andra. Bedömning av brandens omfattning vid ankomst En uppskattning av den brinnande ytans areal i kvadratmeter vid räddningstjänstens ankomst. Obligatorisk vid skogs/markbrand. Uppgiften ger en indikation på brandens intensitet och därmed förutsättningarna för räddningstjänstens släckinsats. Uppskattad max flamhöjd vid ankomst skadeplatsen Bedömning brandobjekt En uppskattning av höjden på de högsta lågorna vid räddningstjänstens ankomst. Avsikten med fältet är att ge räddningsledaren möjlighet att gradera träffsäkerheten i sin bedömning av brandobjektet. Räddningsledaren kan ofta ange en trolig orsak utan tillgång till de resurser som krävs för att fastställa orsaken med 100% säkerhet. Obligatorisk vid skogs/markbrand. Uppgiften ger en indikation på brandens intensitet och därmed förutsättningarna för räddningstjänstens släckinsats. Trolig Mycket trolig Säkerställd Fabrikat Typ/modell Serienr (registreringsnr på fordon) 2 Direkt brandorsak Blocket omfattar uppgifter om varför det brann tillsammans med brandriskprognos och eventuellt eldningsförbud. Direkt brandorsak Här anges vad som bedöms som den direkta orsaken till varför branden uppstod. Det kan vara värdefullt att notera de iakttagelser som bedömningen av den direkta brandorsaken bygger på i huvuddelen, block 9, Olycksorsaker. Där kan man även beskriva bakomliggande brandorsaker. Det är ofta svårt för räddningsledaren att fastställa den direkta brandorsaken. Utgångspunkten i vår analys av insatsstatistiken är att uppgifterna baseras på det som räddningsledaren kände till när insatsrapporten fylldes i, direkt efter olyckstillfället. Inget hindrar räddningsledaren eller olycksutredaren från att revidera dessa bedömningar om en bättre bedömning kan göras i ett senare skede. Anlagd med uppsåt Barns lek med eld Brand som anlagts med avsikten att orsaka skada på människor, egendom eller miljön. Brand som uppstått på grund av barns lek eller experimenterande med eld. De misstänkt inblandade antas inte vara straffmyndiga, dvs yngre än 15 år. Rökning Oaktsamhet i samband med rökning. Omfattar oaktsamhet med både tappad cigarett o.d. och med tändsticka/tändare. Fyrverkerier Fyverkerier som oavsiktligt orsakar en brand. Heta arbeten Svetsning, skärning och annan verksamhet som alstrar värme, gnistor eller rök. Kallades hantverkare i tidigare version av insatsrapporten. Eldning av gräs Man tappar kontroll över elden i samband med eldning av gräs. Eldning annat Man tappar kontroll över elden i samband med eldning av annat än gräs, t ex trägårdsavfall eller skräp. Grillning/lägereld Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Man tappar kontroll över elden i samband med grillning eller vid en lägereld. Explosion som orsakar en brand. Ett tekniskt fel i brandobjektet antas ha orsakat branden. Värme från något som skulle vara varmt som leds till annat material som uppvärms tillräckligt för antändning. En brand som följd av en trafikolycka. Gnistor från tågbromsning som antänder något i omgivningen. Sida 10

11 Övriga gnistor Friktion Blixtnedslag Självantändning Återantändning Okänd Annan direkt brandorsak Precisera direkt brandorsak Bedömning direkt brandorsak Trolig Mycket trolig Säkerställd Brandriskprognos Gnistor från annat än tågbromsning som antänder något i omgivningen.. Friktion som alstrar mer värme än det som avleds till omgivningen. Värmen stiger ibland långsamt tills det räcker för antändning. En kemisk, fysiskalisk eller biologisk process i ett eller flera material som alstrar mer värme än det som avleds till omgivningen. Värmen stiger ofta långsamt tills det räcker för antändning. Brand som tidigare varit släckt men som tagit sig igen. Annan orsak än de som definieras ovan redovisas här. Beskriv i textraden. Avsikten med fältet är att ge räddningsledaren möjlighet att gradera träffsäkerheten i sin bedömning av den direkta brandorsaken. Räddningsledaren kan ofta ange en trolig orsak utan tillgång till de resurser som krävs för att fastställa orsaken med 100% säkerhet. Brandriskindex för brandplatsen som SMHI beräknar utifrån den så kallade Fire Weather Index modellen. Indexet består av en siffra från 1 till 5 och eventuellt bokstäven E för extremt torrt. Eldningsförbud 3 Räddningstjänstens åtgärder I blocket dokumenteras de åtgärder räddningstjänsten vidtog. Räddningstjänstens åtgärder Inga släckåtgärder Vatten från Dessa uppgifter möjliggör en analys av vattenförsörjning vid brandsläckning. Släckbil Branddamm Särskild damm avsedd för räddningstjänstens släckvattenförsörjning. Brandpost Övrigt öppet vatten Andra öppna vattentäkt än branddammar Tankbil Helikopter/flygplan Uppskattad förbrukad mängd vatten Därav transporterad av helikopter/flygplan Skum (ej handbrandsläckare) Alkoholresistent - mängd Alkoholresistent - expansionsgrad Här anges en uppskattning i kubikmeter på hur mycket vatten som gick åt vid släckningsarbetet under räddningstjänstinsats (ej vid restvärdesräddning). Anger en grov uppskattning av hur stor mängd vatten som tranporterades. Piloten vet ofta hur många turer som flögs och hur stor behållare som användes. Enheten är kubikmeter. Ej handbrandsläckare - ange använt skumkoncentrat, mängd och expansionsgrad Samtliga skumtyper som är avsedda för släckning av bränder i alkoholer och andra polära vätskor. Här ska anges hur mycket skumkoncentrat som gick åt (ej vid restvärdesräddning). Ange även expansionsgrad genom att kryssa i en eller flera rutor Tre expansionsgrader finns - tung, mellan och lätt. Expansionsgrad bestäms av skummets expansionstal. Expansionstalet är ett mått på hur mycket luft man har blåst upp vätskan med, dvs. relationen mellan den färdiga skumvolymen och dess vätskeinnehåll (vatten+skumvätska). (Skumboken, Räddningsverket) Till exempel ett slirande rem. Självantändning kan orsakas av till exempel omättade oljor såsom linolja eller fuktigt hö. Föreetelsen är mycket intressant att studera - beskriv materialen och förutsättningarna noggrant i olycksorsaker, huvuddel block 9. Obligatorisk för Annan direkt brandorsak. Uppgiften är endast för räddningstjänstens eget bruk. Alkoholresistent - tung Expansionstal 1-20, typiskt 7 Alkoholresistent - mellan Expansionstal , typiskt 70 Alkoholresistent - lätt Expansionstal >200, typiskt 700 Övriga skumvätskor - antal liter Övriga skumvätskor - expansionsgrad Andra än alkoholresistenta skumvätskor. Hit räknas bland annat filmbildande skum, detergent och proteinskum. Här ska anges hur mycket skumkoncentrat som gick åt (ej vid restvärdesräddning). Ange även expansionsgrad genom att kryssa i en eller flera rutor Tre expansionsgrader finns - tung, mellan och lätt. Expansionsgrad bestäms av skummets expansionstal. Expansionstalet är ett mått på hur mycket luft man har blåst upp vätskan med, dvs. relationen mellan den färdiga skumvolymen och dess vätskeinnehåll (vatten+skumvätska). (Skumboken, Räddningsverket) Övriga skumvätskor - tung Expansionstal 1-20, typiskt 7 Övriga skumvätskor - mellan Expansionstal , typiskt 70 Övriga skumvätskor - lätt Expansionstal >200, typiskt 700 Handbrandsläckare Vatten CO 2 Skum Ange antal handbrandsläckare som användes av räddningstjänsten. handbrandsläckare endast innehållande vatten. koldioxidsläckare. handbrandsläckare som bildar en film eller ett skumtäcke till följd av inblandning av skumkoncentrat eller liknande (observera att sk lättvatten-brandsläckare ingår här). Pulver handbrandsläckare med någon typ av fast släckmedel i pulverform. Andra släckmetoder Annan släckmetod än de ovanstående beskrivs kortfattat i textraden. 4 Flygresurser vid skogsbrand Blocket omfattar uppgifter om flygresurser. flygtimmar - vattenbombning flygtimmar - övriga uppgifter Annat än vattenbombning, t ex hjälp att hitta fram till branden, rekognosering mm. Trafikolycka Omfattar förutom vägtrafikolyckor även olyckor med snöskoter, flyg, fartyg och spårbunden trafik. 1 Inblandade trafikelement I blocket anges hur många personer och olika trafikelement som var inblandade i olyckan, samt vid vägtrafikolycka grunduppgifter om vägen. Djur Gående Cykel Moped Arbetsmaskin/långsamtgående fordon Motorcykel Personbil Snöskoter Buss Tankbil/tankcontainer märkt med farligtgodsskylt Annan lastbil märkt med farligt-godsskylt Lastbil, tankbil ej märkt med farligt-godsskylt Spårfordon Flygplan/helikopter Fartyg/båt Annat trafikelement andra trafikelement än de ovanstående. Trafikelement beskrivs kortfattat i "Precisera"-textraden. Kräver precisering Precisera trafikelement Uppskattat antal inblandade personer Vid vägtrafikolycka Hastighetsbegränsning Den hastighetsgräns som gällde vid olyckstillfället (km/h). Tillåtna värden är för närvarande: 30, 50, 70, 90, 110. Mötesfritt vägavsnitt Markeras ifall olyckan skedde på ett mötesfritt vägavsnitt. Uppgiften är intressant för att den påverkar både olycksrisken och utformning av räddningsinsatsen. 2 Räddningstjänstens åtgärder I blocket dokumenteras de åtgärder räddningstjänsten vidtog. Losstagning Enkla verktyg (muskelkraft) Enkla verktyg som kräver endast muskelkraft. Till exempel spett eller kofot El/hydraul/motordrivna verktyg Verktyg som kräver någon annan form av kraftkälla än muskelkraft. Till exempel klipp-/kapverktyg Lyftkuddar Lyftkuddar som med tryckluft, eller annat, är uppblåsbara och kan användas vid tyngre lyft. Annan losstagning Losstagningsmetoder som inte innefattas i ovanstående definitioner anges i textraden Annan losstagning, precisera Losstagningsmetoder som inte innefattas i ovanstående definitioner anges i textraden Totalt antal losstagna personer Det totala antalet losstagna personer. Om första hjälpen-åtgärder genomförs av räddningstjänsten anges detta i huvuddelen block 8. Säkring av skadeplats Säkring mot brand genom skumutläggning Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare Stabilisering av olycksobjektet Säkring mot brand på skadeplatsen genom utläggning av skum runt fordonen. Säkring mot brand på skadeplatsen genom uppställning av en handbrandsläckare i beredskap för eventuell brandsläckning. Stabilisering av till exempel fordon mot att falla, välta eller rasa. Batterifrånkoppling Åtgärder för att göra ett vägfordon strömlöst. Till exempel avklippning av batterikabel Sida 11

12 Tågstopp Räddningsledaren begär tågstopp. Räddningsfrånkoppling spårtrafik Räddningsledaren begär räddningsfrånkoppling. Skyddsjordning spårtrafik Räddningstjänsten utför skyddsjordning. Annan säkring av skadeplats Annan metod för säkring av skadeplatsen än de som definieras ovan anges i textraden Annan säkring av skadeplats, precisera Annan metod för säkring av skadeplatsen än de som definieras ovan anges i textraden Övriga åtgärder Övriga åtgärder utförda av räddningstjänsten. Trafikdirigering Personal avsattes för att dirigera trafiken (som normalt är polisens uppgift). Rekvirering av extern bärgare Räddningstjänsten rekvirerar extern bärgare (görs normalt inte av räddningstjänsten). Endast friläggning av vägbanan från fordon, ej Räddningstjänstpersonalen frilade vägbanan genom att förflytta fordon/motsv för att minska risken för bärgning ytterligare olyckor. Rensning av vägbana Räddningspersonalen rensade vägbanan från glas och övriga smådelar genom sopning, vattenspolning eller annat. Sanering av drivmedel/hydraulolja Räddningstjänstpersonal sanerade vägbanan från drivmedel, motorolja, hydraulolja eller motsv. Är utsläppet större än ca 50 liter (dvs ungefär det som kan finnas i en personbils bränsletank) eller om utsläppet krävde åtgärder för att skydda miljön ska även utsläpp av farligt ämne fyllas i. Annan övrig åtgärd Annan övrig åtgärd, precisera Inga åtgärder Andra åtgärder anges i textraden Andra åtgärder anges i textraden Räddningstjänsten vidtog inga åtgärder vid skadeplatsen Drunkning/-tillbud Livräddningsinsatser då någon riskerar att drunkna. Sökning efter lik då ingen möjlighet att rädda liv kan finnas betraktas normalt inte som olycka/tillbud utan annat uppdrag. 3 Skadeplatsen I blocket dokumenteras förutsättningar för insatsen. Skadeplatsen Sjö/damm Å/älv Kanal Hav Hamnområde Simbassäng Annan skadeplats Annat vatten än de som definieras ovan anges i textraden. Kräver precisering Precisera skadeplats Obligatorisk för kod 91 Annan. Frivilligt för andra. Insatsen försvårades av att vattnet var starkt strömmande Vattentemperatur under 10 grader grader grader Över 20 grader Vatten/is Öppet vatten Tunn, ej bärande is Bärande is 4 Personer I blocket dokumenteras hur många som var i fara och när och var de hittades. Återfunna personer Personer som räddningstjänsten eller andra medverkande i räddningsinsatsen finner. Vart återfanns personerna Flera personer kan vara inblandade, varför man ska ange antalet personer som påträffades vid olika platser På isen/i båt/på land I vattenytan/ytläge Under vattenytan, ej fast i hinder personer som påträffades på isen, i en båt eller på land Person som påträffades i vattnet och som flyter eller finns precis i vattenytan med någon del av kroppen. personer där ingen del av kroppen kan ses ovanför vattenytan, utan att vara fast i något hinder Fast i hinder under ytan När återfanns personerna omedelbart Mindre än 10 minuter personer som satt fast i någonting under vattenytan Flera personer kan vara inblandade, varför man ska ange antalet personer som påträffades vid olika tidsintervall efter att räddningsstyrkans första bil placerats för insats. personer som hittades omedelbart vid ankomst till skadeplatsen. personer som inte hittades omedelbart men inom 10 minuter från räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen minuter personer som hittades mellan 10 och 20 minuter från räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen. Mer än 20 minuter personer som hittades efter mer än 20 minuter från räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen. Ej återfunna personer Känt antal ej återfunna Ibland återfinns inte alla saknade personer under räddningsinsatsen, och ibland är det osäkert om och i så fall hur många som saknas. personer som ej återfunnits, ifall räddningstjänsten har någorlunda säkra indikationer om hur många det är. Okänt antal ej återfunna Räddningstjänsten saknar någorlunda säkra indikationer om hur många som ej återfunnits. 5 Räddningstjänstens åtgärder I blocket dokumenteras de åtgärder räddningstjänsten vidtog. Räddningstjänstens åtgärder Räddningsbräda Flythjälpmedel för användning under räddningsinsats, t ex räddningsbräda, paddelbräda eller hansabord. Båt Helikopter Överlevnadsdräkt Vattenfarkost med åror eller motor Helikopter som användes i sökning eller för transport av dykare. personer ur räddningstjänstpersonal som bar överlevnadsdräkt, dvs ytlivräddardräkt - torrdräkt som används vid kallt vatten under +16 grader i vattnet (Handbok om vattenlivräddning, sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad). Annan åtgärd Annan åtgärd/resurs än de ovanstående som var till hjälp vid räddningsinsatsen anges i textraden Kräver precisering Precisera åtgärder Preciserar åtgärder som utfördes. Obligatorisk för kod Annan åtgärd. Frivilligt för andra. Ingen åtgärd Dykning Har räddningstjänsten dykare ska deras insatser redovisas här Fridykning Att dyka ner under ytan utan att andas komprimerad luft (Handbok om vattenlivräddning, sammanställt av Brandförsvaret i Halmstad) Dykning med dykapparat Dykdjupet (max) Reservdykare på plats Luftslang till ytan användes vattendykare från räddningstjänsten Det maximala djupet som dykarna var nere och sökte efter personer på. Reservdykare fanns närvarande under räddningsinsatsen Några av räddningstjänstens dykare använde luftslang till ytan under insatsen. Utsläpp av farligt ämne Med utsläpp av farligt ämne avses okontrollerat utflöde/utsläpp eller överhängande fara för utflöde/utsläpp av I tilläggsdelen anges om olyckan har inträffat medan ämnet var under transport eller vid en fast anläggning. ämnen som genom sina kemikaliska eller fysikaliska-kemikaliska egenskaper kan föranleda skador på människor, egendom eller i miljö vid felaktig hantering. Även olyckor med andra farliga ämnen än kemikalier (t ex oljor och radioaktiva ämnen) redovisas under denna rubrik i insatsrapporten. 1 Utsläppstyp Med uppgifter i blocket kan vi se om utsläppet var att betrakta som en farligt-gods olycka eller något annat slags utsläpp. Utsläppstyp Farligt gods-last Den typen av utsläpp eller överhängande fara för utsläpp som räddningstjänsten kallades till. Observera att det är lasten av farligt gods som ska ha kommit loss eller hotat att komma loss, inte t ex drivmedel från en tankbil som transporterar farligt gods. Förflyttning som sker endast inom ett område där tillverkning, lagring eller förbrukning av farligt gods äger rum är inte att betrakta som farligt gods transporter enligt lagen om transport av farligt gods (1982:821). Består utsläppet av en farligt gods-last, ska farlighetsnummer och UN-nummer anges i block 2, och verksamhet och personskador beskrivas i block 3. Drivmedel/smörjmedel/hydraulolja från fordon Ej från ett fordons last. Kylmedel från kyl/frys Brandfarlig gas Annan utsläppstyp Andra typer av utsläpp än de ovanstående ska beskrivas kortfattat i textraden. Kräver precisering Precisera utsläppstyp Obligatorisk för Annan utsläppstyp. Frivilligt för andra. 2 Ämne Blocket omfattar uppgifter om de farliga ämnen som var inblandade i utsläppet, behållare samt var det läckte ifrån. Farlighetsnummer Gäller vid farligt gods-transport. Ämnets farlighetsnummer (ibland kallat farokod - den 2-4 siffriga koden som anger vilka risker kemikalien har) framgår av skyltarna eller transporthandlingarna. Styckegodstransporter saknar siffror på den orange skylten och anges därför som "SG". UN-nummer Kemikalienamn/ handelsnamn Gäller vid farligt gods-transport. UN-numret (ibland kallad för FN-numret) är den fyrsiffriga koden som anger vilket ämne som transporteras. Numret framgår av skyltarna eller transporthandlingarna. Ämnets namn (vid transporter kan namnet stå att läsa i godsdeklarationen eller på emballaget). Sida 12

13 Ursprunglig mängd Den maximala mängden som hade kunnat flöda ut. Om det inte kan anges, skriv Ursprunglig mängd ska vara större eller lika med Utsläppt mängd Utsläppt mängd Den mängd som innan avstängning, tätning eller tömning flödat ut. Om det inte kan anges, skriv Utsläppt mängd ska vara större eller lika Uppsamlad mängd Uppsamlad mängd Den uppskattade mängden som räddningstjänsten samlat upp genom överpumpning, absorbering eller liknande. Om det inte kan anges, skriv Enhet Den enhet som åsyftas med de siffror man skrivit som ursprunglig, utsläppt och uppsamlad mängd. Anges som kg, ton, liter eller kubikmeter. Behållare Gäller vid farligt gods-transport. Behållare eller emballage uppges i transporthandlingarna. Dunk Tank/cistern Fat Tankcontainer Säck Låda IBC-småbulkbehållare Bulk - fast oförpackat ämne Annan behållare Andra behållare än de som definieras ovan anges i textraden. Kräver precisering Precisera behållare Läckageställe Kran/ventil Skarv/fläns Svetsfog Ytterhölje Lock/manlucka Rör Endast överhängande fara för läckage Det eller de ställen på behållaren varifrån det läckte. Samtliga packningar, skarvar eller andra delar tillhörande en kran eller en ventil. Samtliga skarvar och flänsar som inte tillhör en kran eller ventil. Övriga fogar som är svetsade. Samtliga delar av ytterhöljet bortsett från kran, ventil, skarv, svetsfog eller lock/manlucka. Samtliga öppningar i emballaget/motsvarande avsedda för påfyllning, urtappning, inspektion eller motsvarande. Samtliga permanenta rörledningars ytterhölje bortsett ifrån kran/ventil, skarv, svetsfog eller lock/manlucka. Ämnet har inte läckt ut men räddningstjänsten har tillkallats på grund av överhängande fara för utsläpp. Slang Annat läckageställe Alla övriga läckageställen än de som definieras ovan anges i textraden. Kräver precisering Precisera läckageställe 3 Om utsläppstyp Farligt gods-last Blocket omfattar uppgifter som endast är relevanta vid utsläpp eller överhängande utsläpp av farligt gods. Förflyttning som sker endast inom ett område där tillverkning, lagring eller förbrukning av farligt gods äger rum är inte att betrakta som farligt gods-transporter enligt lagen om transport av farligt gods (1982:821). Verksamhet Lastning/lossning Mellanlagring Transport med vägfordon Transport med tåg Transport med fartyg Transport med flyg Personskador Skadades lindrigt Skadades svårt Lastning, lossning eller annan hantering där det farliga godset flyttas för att lastas på eller lossas från transportfordon eller liknande. Tillfällig förvaring som utgör ett led i förflyttningen av det farliga godset. Dessa uppgifter bygger på räddningsledarens bedömning av personskador orsakade av en farligt gods-lasts kemikaliska eller fysikaliska-kemikaliska egenskaper. et personer som räddningsledaren tror skadades lindrigt på grund av en farligt gods-lasts kemikaliska eller fysikaliska-kemikaliska egenskaper. Skadorna väntas inte medföra intagning på sjukhus. et personer som räddningsledaren tror skadades svårt på grund av en farligt gods-lasts kemikaliska eller fysikaliska-kemikaliska egenskaper. Skadorna väntas medföra intagning på sjukhus. En skadad person kan få vård på t ex en akutmottagning utan att bli intagen på sjukhuset. Skadan ska då anges som lindrigt. Sekretess inom sjukvården gör det är svårt för räddningsledaren att veta om skadade blev intagna på sjukhuset. När personskador ska analyseras med hjälp av insatsstatistiken, ska man vara medveten om denna begränsning. För en djupare analys bör man vända sig till Landstinget eller Socialstyrelsen. Omkom et personer som räddningsledaren tror omkom på grund av en farligt gods lasts kemikaliska eller fysikaliska-kemikaliska egenskaper. Obs! räddningsledaren bör vid rapportskrivning ha vetskap om dödsfallet/en. Det är med hänsyn till anhöriga som vi säger att människor endast redovisas som omkomna om räddningsledaren vet säkert att så var fallet. Uppgiften kan få spridning om t ex journalister vill få veta vad som står i insatsrapporten. Följden av detta hänsynstagande är att vi i insatsstatistiken riskera att underskatta antalet omkomna pga farligt gods, och överskatta antalet svårt skadade. Inga personskador pga lasten 4 Räddningstjänstens åtgärder Blocket omfattar uppgifter om vad räddningstjänsten gjorde åt utsläppet, vilka skyddsnivåer som krävdes samt om räddningstjänsten fortsatt med sanering efter räddningsinsatsen. Räddningstjänstens åtgärder Indikering Uppmätning av koncentrationer av ett ämne i luft, mark eller vatten. Tätning av läckage Åtgärder för att täta så att man helt eller delvis stoppar utflödet av ämnet. Tätning av brunn Helt eller delvis förhindra läckage till dagvattenbrunn eller avloppsbrunn. Invallning Åtgärder för att begränsa utspridningen av ämnet på mark. Utläggning av länsa Med hjälp av länsning begränsa utspridningen av ämnet i vatten Sorption Absorbera eller på annat sätt suga upp ämnet i annat material. Uppgrävning av förorenad mark Sanering av mark genom uppgrävning och borttransportering av den kontaminerade marken. Utspädning Med vatten späda ut ämnet i avsikt att minska kemikaliens koncentration. Neutralisation Med neutralisationsmedel ändra ph-värdet mot neutralt för att minimera skadeverkningar. Överpumpning Pumpning från en behållare till en annan Återkondensering/impaktering Länspumpning Uppumpning från markytan Åtgärder mot statisk elektricitet Åtgärder för att förhindra att statiskt elektriska urladdningar antänder brandfarlig kemikalie Uppsamling i behållare Skumutläggning Utläggning av skumtäcke vid skadeplatsen för att förhindra antändning av brandfarligt ämne. Ventilering Ventilering för att sänka koncentrationen av en farlig gas. Annan åtgärd Annan åtgärd än de ovanstående anges i textraden Kräver precisering Precisera åtgärder Inga åtgärder Förbrukat material 1 - text Material som förbrukades under insatsen anges i textraden. Förbrukat material 1 - mängd Den mängd material som förbrukades. Ange även enhet. Förbrukat material 1 - enhet Anges som kg, ton, liter eller kubikmeter. Förbrukat material 2 - text Material som förbrukades under insatsen anges i textraden. Förbrukat material 2 - mängd Den mängd material som förbrukades. Ange även enhet. Förbrukat material 2 - enhet Anges som kg, ton, liter eller kubikmeter. Skyddsnivå i kemmiljö Här anges det totala antalet mantimmar som personal med olika skyddsnivåer arbetade i kemikaliesmittat område (dvs inom den inre avspärrningen eller motsv). Larmställ och andningsapparat mantimmar med räddningstjänstpersonal endast iklädda vanligt larmställ och andningsapparat. Larmställ, andningsapparat och stänkskydd Kemdykare utan köld-/stänkskydd Kemdykare med köld-/stänkskydd Annan skyddsnivå Annan skyddsnivå - antal mantimmar Livräddande åtgärder utfördes i lägre skyddsnivå än resterande arbete Fortsatt sanering efter räddningsinsatsen Av räddningstjänsten Av annan mantimmar med räddningstjänstpersonal iklädda vanligt larmställ, andningsapparat och köld eller stänkskydd. mantimmar med räddningstjänstpersonal iklädda kemskyddsdräkt utan köld eller stänkskydd. mantimmar med räddningstjänstpersonal iklädda kemskyddsdräkt med köld eller stänkskydd. Andra skyddskläder än vanligt larmställ eller någon av de ovanstående skyddsnivåerna beskrivs i textraden. mantimmar med räddningstjänstpersonal som bär andra skydd. Räddningsledaren låter personal göra en första livräddande insats i lägre skyddsnivå än det som bedöms lämpligt vid det fortsatta arbetet. Fortsatt sanering efter räddningsinsatsen Räddningstjänsten fortsatte med saneringsarbete efter att räddningsinsatsen var avslutad. Andra än räddningstjänsten fortsatte med saneringsarbete efter att räddningsinsatsen var avslutad. Sida 13

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Enligt 2 kap. 2 i förordningen om skydd mot olyckor får kommunen fastställa med vilket tidsintervall den skriftliga redogörelsen för brandskyddet

Läs mer

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag 2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm...

Läs mer

2. Byggnaden/anläggningen Senaste större ändring med bygglov eller bygganmälan skedde år:

2. Byggnaden/anläggningen Senaste större ändring med bygglov eller bygganmälan skedde år: Skriftlig redogörelse för brandskydd enligt 2 kap. 3 lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Personuppgiftslagen (PuL) gäller vid behandling av denna blankett. Räddning och säkerhetsavdelningen DEL BYGGNAD/ANLÄGGNING

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskydd

Skriftlig redogörelse av brandskydd Skriftlig redogörelse av brandskydd Del 1 Byggnad/anläggning Allmänt Fastighetsbeteckning Byggnadsbeteckning Fastighetsägare Organisationsnummer/personnummer Besöksadress Utdelningsadress Ägarens kontaktperson(-er)

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?

Hur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser? Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Del 1 Byggnad/anläggning Allmänt Fastighetsbeteckning Byggnadsbeteckning Fastighetsägare Organisationsnummer/personnummer Besöksadress Utdelningsadress Ägarens kontaktperson(-er) mot kommunen Telefonnummer

Läs mer

BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE Sammanfattning av det systematiska brandskyddsarbetet Del 1 Byggnad/anläggning 1. Allmänt 1.1 Fastighetsbeteckning

BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE Sammanfattning av det systematiska brandskyddsarbetet Del 1 Byggnad/anläggning 1. Allmänt 1.1 Fastighetsbeteckning BRANDSKYDDSREDOGÖRELSE Sammanfattning av det systematiska brandskyddsarbetet Del 1 Byggnad/anläggning 1. Allmänt 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare 1.3 Organisationsnummer 1.4 Besöksadress 1.5

Läs mer

Brandskyddsredogörelse. Del 1 Byggnaden/anläggningen. Allmänt Fastighetsbeteckning: Byggnaden/anläggningen Byggnadsår: Fastighetsägare:

Brandskyddsredogörelse. Del 1 Byggnaden/anläggningen. Allmänt Fastighetsbeteckning: Byggnaden/anläggningen Byggnadsår: Fastighetsägare: Brandskyddsredogörelse Del 1 Byggnaden/anläggningen Allmänt Fastighetsbeteckning: Fastighetsägare: Organisationsnummer: Besöksadress: Utdelningsadress: Ägarens kontaktperson mot räddningstjänsten Namn:

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för brandskyddet Räddningstjänst

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till Luleå Räddningstjänst 2006-03-16 Senast utskrivet 2006-06-20 08:26 1 INLEDNING... 1 2 ANSVAR... 1 3 ANSLUTNING... 2 4 ORGANISATION VID LARM... 2 5 UTBILDNING...

Läs mer

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM Framtida hantering av automatiska brandlarm anslutet till Luleå räddningstjänst Arbetsgrupp: Kalle Håkansson Ronnie Lindberg Torbjörn Landström Tomas Wikström Jon Kero

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

DeDU Aktuellt. januari 2008. Hej!

DeDU Aktuellt. januari 2008. Hej! 1(3) Hej! Vintern har slagit till med full kraft här i norrland! (-3 C och 5 cm snö ) Hur går det med energideklarationerna, har ni kommit igång? Vi på DeDU jobbar på våra nyårslöften (se www.jogg.se),

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Västra Sörmlands Räddningstjänst 1/7 Innehållsförteckning 1. Inledning 3. 2. Ansvar 3. 3. Anslutning 4. 4. Nycklar 4. 5. Organisation vid larm 4, 6. Utbildning

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Insatssammanställning

Insatssammanställning RÄDDNINGSTJÄNSTEN Smedjebackens kommun Insatssammanställning Datum: 2014-07-04 Diarienr: 2014.33 Utredare: Lars Andersson Eget larmnummer:201400102 SOS larmnummer:52749681 Orsaken till undersökningen:

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...1 2 ANSVAR...1 3 ANSLUTNING...2 4 ORGANISATION VID LARM...2 5 UTBILDNING...2

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

Räddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, 054-13 51 94 Jörgen

Räddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, 054-13 51 94 Jörgen Räddningstjänst i siffror 2002 Räddningsverket, Karlstad Utarbetad av Projekt Tvärsäkerhet Kontaktpersoner Colin McIntyre, 054-13 51 94 Jörgen Nilsson, 054-13 51 09 Tryck Sjuhärads Tryckeri AB Utgivningsår

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara

Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19. Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergången från bygg- till förvaltningsskedet med BBR 19 Patrik Perbeck Chef, enheten för brandskydd och brandfarlig vara Övergripande i LSO 2004 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Minskad detaljreglering

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM Anslutet till Bohus räddningstjänstförbund 2013-01-01 Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ANSVAR... 4 3 ANSLUTNING... 4 4 ORGANISATION VID LARM... 4 5 UTBILDNING...

Läs mer

Box 111 Storgatan 89 386 22 Färjstaden Färjestaden Telefon 0485-470 00 Fax 0485-472 62 www.oland.se/raddningstjansten. Räddningstjänsten Öland

Box 111 Storgatan 89 386 22 Färjstaden Färjestaden Telefon 0485-470 00 Fax 0485-472 62 www.oland.se/raddningstjansten. Räddningstjänsten Öland Postadress Besöksadress Box 111 Storgatan 89 386 22 Färjstaden Färjestaden Telefon 0485-470 00 Fax 0485-472 62 www.oland.se/raddningstjansten Bakgrund Förr i tiden gick räddningstjänsten brandsyn och kontrollerade

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation

Räddningstjänsten Åre. Kent Eriksson Organisationspresentation Räddningstjänsten Åre Kent Eriksson Organisationspresentation Kommunfakta Area åre kommun 7300 km2 Innevånare ca:10350 personer, 650 fler än lägstanivån 2001 Turistbäddar totalt i hela kommunen: 40 000

Läs mer

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL

FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Handläggare: Ida Håkansson, Kalmar Brandkår 2009-04-03 FÖRÄNDRING AV AUTOMATISKA BRANDLARMSAVTAL Brandkåren i Kalmar har påbörjat arbetet med att skriva nya avtal gällande automatlarmen. Det syftar till

Läs mer

Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet

Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-29 Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Handlingsprogram Dokumentansvarig Risk- o säkerhetssamordnaren

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

Hantering av miljöskador i Sverige

Hantering av miljöskador i Sverige Hantering av miljöskador i Sverige Morgan Palmquist Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB +46(0)705-56 42 32 1. 2014-05-23 2. 2014-05-23 Disposition Inledning attityder, erfarenhet och bakgrund;

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 Innehåll 1 Inledning 1.1 Lagen 2 Den enskildes ansvar 3 Förebyggande mål 3.1 Förebyggande arbete 4 Riskbild 4.1 Räddningstjänstens

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04

HANDLINGSPLAN. VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 HANDLINGSPLAN VID OLYCKSFALL OCH HASTIGT INSJUKNANDE I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN Beslutad av barn- och utbildningsnämndens skyddskommitté 2013-02-04 1 Innehåll MÅL... 3 AKUT OMHÄNDERTAGANDE... 3 OMHÄNDERTAGANDE

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - BRAND

OLYCKSUTREDNING - BRAND MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSFÖRBUND Datum UTREDNINGSRAPPORT 2010-06-10 Handläggare OLYCKSUTREDNING - BRAND TT Undersökning enligt 3 kapitlet 10 lag om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dnr 2010/323-MBR-197

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen. Tillsyn av vårdboenden i Kramfors

Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen. Tillsyn av vårdboenden i Kramfors Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen Tillsyn av vårdboenden i Kramfors Information angående tillsynsbesöken Under 2012 har 26 vårdboenden i Kramfors besökts av räddningstjänsten. Anledningen till valet

Läs mer

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans)

Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Hälso- och sjukvård DIVISION MEDICINSK SERVICE DATUM DIARIENR Kerstin Hansson 2007-05-28 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Larm med sjukvårdsåtgärd i väntan på ambulans (IVPA = I Väntan På Ambulans) Bakgrund

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Centralenhet med GSM. Larmbricka

Centralenhet med GSM. Larmbricka Trygghet i alla hem Centralenhet med GSM Centralenheten är hjärtat av ditt larmsystem. Den har koll på alla komponenter och kommunicerar trådlöst med både komponenterna och larmcentralen. Håll koll på

Läs mer

12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05

12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05 Avser Tillfällig övernattning Framtaget av Anders Finn Fastställt av Håkan Lundgren Nr F/04 Avdelning Förebyggande Ersätter nr Datum Rev 12.10.30 Gäller fr.o.m. 12.11.05 Inledning Bakgrund Syfte Ansvar

Läs mer

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige. Tobias Andersson Granberg

Planering av Räddningssystem. TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige. Tobias Andersson Granberg Planering av Räddningssystem TNSL13 Fö2: Räddning och respons i Sverige Respons- och räddningsaktörer Ambulanssjukvård Räddningstjänst Kommunal Statlig Polis SOS Alarm Frivilligorganisationer Enskilda

Läs mer

Syfte Säkerställa att det finns beredskap så att åtgärder för minsta möjliga kvalitets- och miljöpåverkan sker vid nödlägen.

Syfte Säkerställa att det finns beredskap så att åtgärder för minsta möjliga kvalitets- och miljöpåverkan sker vid nödlägen. Giltig fr o m 2013-12-01 Utgåva 4 Sida 1 (av 5) Syfte Säkerställa att det finns beredskap så att åtgärder för minsta möjliga kvalitets- och miljöpåverkan sker vid nödlägen. Ansvar och befogenheter Styrelsen,

Läs mer

Bruksanvisning för ditt larmsystem. System: Domonial

Bruksanvisning för ditt larmsystem. System: Domonial Bruksanvisning för ditt larmsystem System: Domonial Sector Alarm Tack för att du valt ett larmsystem från Sector Alarm! Bruksanvisningen som du har i handen ska fungera som ett stöd i den dagliga användningen.

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

Kvalitetsplan Automatiska Brandlarm

Kvalitetsplan Automatiska Brandlarm 2014-08-22 Automatiska Brandlarm Innehåll 1 Syfte och Mål... 3 2 Bakgrund... 3 3 Åtgärder för att minska antalet onödiga larm... 4 3.1 Larmorganisation... 4 3.2 Larmlagring... 5 Timer på vidarekopplingen...

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5

Internt nr: 30-20. Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19 Jan Sjöstedt. Version: 1.5 1 Räddningstjänsten Väst Räddningstjänstens operativa förmåga Upprättad:2013-07-26 Jens Christiansson Reviderad: 2014-12-17 Jens Christiansson Internt nr: 30-20 Giltigt t.o.m: 2017-01-01 Beslutad:2013-08-19

Läs mer

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Datum: 2011-09-26 10-07 (v 39 och 40) Plats: Swedish Rescue Training Centre i Skövde (Hasslum) Kursen vänder sig till personal inom kommunernas organisation

Läs mer

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Kvalitetsplan för automatiska brandlarm anslutet till SÄRF 2014-12-01

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Kvalitetsplan för automatiska brandlarm anslutet till SÄRF 2014-12-01 Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Kvalitetsplan för automatiska brandlarm anslutet till SÄRF 2014-12-01 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Ansvar... 3 3. Anslutning... 4 4. Organisation vid larm... 4

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte

Krisplan. Uppdaterat 2015-08-19. Syfte Krisplan Uppdaterat 2015-08-19 Syfte I samband med terminsstart välkomnar SHV traditionellt de nya studenterna med välkomstaktiviteter och det är den period som kanske involverar allra flest studenter

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER VID VÄRNAMO VUXENUTBILDNING Handlingsplanen ska ge all personal på Värnamo Vuxenutbildning grundläggande information, kunskap och beredskap om hur man kan agera vid krissituationer

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö

Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö Hantering och förvaring av brandfarlig vara på klinik Odontologiska Fakulteten Tandvårdshögskolan, Malmö 2014-08-28 Innehåll: Innehåll:...2 Till all personal och studerande på Tandvårdshögskolan...3 1

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering

Vägtrafikolyckor. Handledning vid rapportering Vägtrafikolyckor Handledning vid rapportering Titel: Vägtrafikolyckor, handledning vid rapportering Författare: Kristina Mattsson, Anci Ungerbäck, Transportstyrelsen, väg- och järnvägsavdelningen Publikation:

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

AIRPORT REGULATION Göteborg City Airport

AIRPORT REGULATION Göteborg City Airport AR 3-04 Brandskyddsföreskrifter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BRANDSKYDDSFÖRESKRIFTER... 2 Allmänt... 2 Förbud och restriktioner... 2 Heta arbeten... 2 Heta arbeten... 3 Släckutrustning... 3 Förbud och restriktioner...

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete

Systematiskt brandskyddsarbete Systematiskt brandskyddsarbete Program Lagstiftning kring systematiskt brandskyddsarbete Förstå vikten med Systematiskt BrandskyddsArbete Kort introduktion i SBA Vad förväntar sig räddningstjänsten vid

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Brand på hotell Swania i Trollhättan

Brand på hotell Swania i Trollhättan Brand på hotell Swania i Trollhättan Bakgrund (LSO 3 kap, 10 ) Syftet (att lära) Uppdrag Ledningsperspektiv (beslutsfattande, samverkan) Taktik Kommunikation Risk Strategisk och normativ ledning Hotell

Läs mer

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR

Sjöfartsverket. Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund. Noomi Eriksson, CSAR Sjöfartsverket Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund Noomi Eriksson, CSAR Vi ska leverera hållbara sjövägar. LOTSNING FARLEDER SJÖGEOGRAFISK INFORMATION MÖJLIGGÖRA VINTERSJÖFART

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder Räddningstjänst och

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter

Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter Allmänkunskap Brand för brandskyddskontrollanter Schema Teori Teori Teori Paus Paus Regelverk/Författningar FÖRFATTNINGAR Författning är ett samlingsbegrepp för: Kraven måste uppfyllas Preciserar lagens

Läs mer

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20

Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? Brandskyddsföreningen 1. 2010-11-20 Brandsäkerhet under byggtiden- är det ett problem? 1. 2010-11-20 2. 2010-11-20 Trend Byggnadsplats 25 20 15 10 5 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 3. 2010-11-20 Brandorsaker

Läs mer

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi

Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Systematiskt arbetsmiljöarbete 2015-02-09 (5) Rutin/checklista för brand, första hjälpen och krishantering inom avdelningen för Fysioterapi Arbetarskyddsstyrelsen har i sina föreskrifter (AFS 1999:7) fastslagit

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015

Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 Utbilda dig, lär dig att förebygga olyckor och att rädda liv! Utbildningskatalog 2015 BSU Brandskyddsutbildning En grundläggande brandsäkerhetsutbildning som riktar sig till den som inte har någon utbildning

Läs mer

Räddningstjänsten- nyckeltal

Räddningstjänsten- nyckeltal Räddningstjänsten- nyckeltal Sammanfattning Eftersom Räddningstjänsten utreds som ett eget område under Samverkansutredningen, har vi bara ytligt berört nyckeltal för Räddningstjänsten vad gäller ekonomi

Läs mer

Säkerhetsplan För de större evenemangen

Säkerhetsplan För de större evenemangen För de större evenemangen Handläggare: Datum: Arrangör: Namn Datum Arrangörens namn Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Säkerhetsinformation...3-5 Instruktion vid brand...6 Rutiner vid olycksfall

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig?

Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Vet dina arbetskamrater vad de ska göra om något händer dig? Med första hjälpen menas de hjälpinsatser som måste vidtas direkt då en person skadats eller blivit akut sjuk. Det kan röra sig om att hålla

Läs mer