Dokumentation från Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar för barnets bästa, 14/ i Alvesta

Transkript

1 Sida 1/9 Dokumentation från Ensamkommande barn och ungdomar ett gemensamt ansvar för barnets bästa, 14/ i Alvesta Minnesanteckningarna täcker de diskussioner som uppstod i salen. För övrig information se föreläsarnas presentationer som ligger på hemsidan. Arrangörer: Nina Lindgren och Bo Ljung Länsstyrelsen i Jönköpings län, Josefine Hermansson och Martina Almqvist Länsstyrelsen i Kalmar län, Gisela Andersson och Susanne Hallström Länsstyrelsen i Kronobergs län, Lena Ekroth Länsstyrelsen i Blekinge län. Deltagare i programmet: Lennart Johansson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Ricky Minani, studerande Bashir Sheijk Abdi, studerande Johanna Sjö, Justitiedepartementet Eva Gård, Länsstyrelsen i Västa Götalands län Jonas Doll, Migrationsverket Luisella Galina Hammar, Skolverket Katarina Olander, Lessebo kommun Margareta Dahlbom, Lidköping kommun Nina Lindgren hälsar välkommen och går igenom dagens upplägg.

2 Sida 2/9 Lennart Johansson, Länsstyrelsen i Kronobergs län Konferensen inleds av Kronobergs länsråd Lennart Johansson. Lennart berättar kort om det uppdrag som länsstyrelserna har inom integrationsområdet. Uppdraget är delat i två delar: Ensamkommande flyktingbarn: Förhandla om mottagande av ensamkommande barn Verka för beredskap och kapacitet i länen för mottagande av ensamkommande barn Utveckla regional och mellankommunal samverkan Etableringsreformen: Medverka till att det i kommunerna finns beredskap för att ta emot nyanlända Teckna överenskommelser med kommunerna om mottagande av nyanlända Främja regional samverkan mellan både ansvariga myndigheter och kommuner men också med företag och organisationer som är potentiella arbetsgivare/ praktikplatser Stödja kommunerna i intern samordning mellan t.ex. SFI och samhällsorientering Uppföljning av organisering/insatserna både på regional och kommunal nivå Fördelning av projektmedel riktade till kommunerna Lennart intervjuar två ungdomar som själva kom till Sverige som ensamkommande barn för några år sedan, Bashir Sheijk Abdi och Ricky Minani. Bashir kom till Sverige från Somalia år 2006 och han var då 17 år. När Bashirs pappa dödades i kriget i Somalia bestämde hans mamma att skicka honom till Sverige. Han landade i Malmö och fick sedan flytta till Göteborg men när det var dags för honom att börja gymnasiet gjorde han det i Alvesta. Han har idag tagit studenten och gått vidare till högre studier. Han trivs i Sverige och engagerar sig i den somaliska föreningen som finns i Alvesta. Han jobbar för ensamkommande barn, lyssnar på deras historia, anordnar aktiviteter samt ger information om Sverige och hur vårt samhälle fungerar. Han undervisar också i svenska. Ricky kom från Burundi till Sverige 2004 när hon var 16 år. Även i hennes fall var det någon annan som bestämde att hon skulle komma till Sverige. Hon upplever att hon blev bra mottagen här men påpekar att det är svårt att vara ensamkommande barn. Man är sårbar och kan lätt bli utnyttjad, säger

3 Sida 3/9 hon. Ricky är idag student vid högskolan och även hon jobbar för ensamkommande barn. Hon är engagerad i en förening som jobbar för att den sociala delen av integrationen ska bli bättre. Hon har även filmatiserat sin egen historia. Ricky berättar att trots att personalen på boendet var bra så upplevde hon att de inte riktigt hade tid att umgås med ungdomarna. Hon hade önskat att personalen t.ex. skulle lära ungdomarna om hur det är att förvalta pengar och t.ex. göra boendets inköp tillsammans. Många av barnen kunde inte handskas med pengar för att de inte var vana vid det. Hon önskade också att personalen skulle hjälpa till med läxorna på kvällen vilket det inte fanns tid till där hon bodde. Skolan spelar en mycket stor roll för etableringen i Sverige. Ricky upplevde att hon inte kände sig välkommen i de aktiviteter som fanns för de svenska ungdomarna och därmed hamnade hon ofta i soffan framför TVn om kvällarna. Både Bashir och Ricky är överens om att den sociala delen av integrationen måste bli bättre. Ofta har man som ensamkommande barn inget förtroende kvar för vuxna människor, menar Ricky, och därför behöver man t.ex. få mer kvalitetstid med sin särskilt förordnade vårdnadshavare. Gör man barnen en björntjänst om man köper allt åt dom? Ricky menar att det gör man. Ungdomarna måste få se när pengar byter ägare för att förstå att det inte bara är att hämta grejer i en affär. Hade ni press på er att skicka hem pengar? Bashir hade ingen ekonomisk press på sig för mamman driver fortfarande familjens butik i hemlandet. Dessutom tog hans gode man hand om pengarna så att det alltid fanns till nödvändigheterna. Bashir har fortfarande god kontakt med sin gode man. Ricky har inga syskon och har ingen kontakt med hemlandet och därmed heller ingen press att skicka hem pengar. Däremot såg hon de barn som var tvungna att skicka hem pengar. Hon anser att det borde finns tillsyn över just detta eller att personalen på boendet kanske kunde ta upp det till diskussion med barnet, för det är för många inte en hållbar situation.

4 Sida 4/9 Johanna Sjö, Justitiedepartementet (ingen presentation finns till denna föreläsning) Johanna är politiskt sakkunnig för dessa frågor på justitiedepartementet. Innan 2006 var frågan om ensamkommande flyktingbarn en ickefråga för det kom så få att det inte var någon komplicerad process. Men allt eftersom åren har gått så har vi fått en markant ökning i antal barn som vill komma till Sverige. Samtidigt var inte regeringen nöjd med Migrationsverkets dubbla roll, att besluta om huruvida barnen fick stanna samtidigt som verket var den instans i samhället som tog hand om barnen i Sverige. Därför har regeringen lagt över ansvaret att ta hand om barnen på kommunerna som också har en större möjlighet att bereda fler platser än Migrationsverket någonsin haft. Regeringen har också tagit med Länsstyrelsen i arbetet för sin närhet och kunskap om kommunerna. Regeringen ser att det uppstår stora problem i transitboendena när det inte finns plats i kommunerna. Barnen fastnar i ankomstboendena, vilket är en dyrt och ibland långvarig lösning. 5% av gruppen kostar 40% av totalkostanden. Därför har Migrationsverket nu inför vad som ibland kallas kortare väntan. Det innebär att barnet ska få en kommunplacering samma dag eller inom ett par dagar från det att de kom över gränsen. Med vissa uppstartsproblem fungerar detta nu men det finns fortfarande barn kvar sedan innan den nya rutinen trädde i kraft och de barnen finns kvar i ankomstkommunerna. Fokus ligger idag på att skapa nya platser ute i kommunerna. Johannas erfarenhet är att jobbet med ensamkommande blir bättre när man har ett samarbete med klubbarna i kommunerna. Den ideella sektorn kan ge barnen ett sammanhang och en social samvaro med oss svenskar. Hon upplever också att många ensamkommande barn skaffar sig ett extraknäck, inte bara för att tjäna pengar utan också för att få kunskap om hur vårt samhälle fungerar. Om tio år tror hon att denna grupp kommer att vara den grupp som är lättast att integrera. I förhållande till EU tar Sverige emot mer är dubbel så många ensamkommande som något annat EU-land. EU jobbar idag för ett bättre grundskydd för barn som kommer ensamma in i Europa. Regeringen i Sverige är dock steget före. Idag har vi en diskussion om att införa tvång att ta emot ensamkommande barn i kommunen. Man tar inte lättvinligt på att införa tvång men barnens bästa går före, anser regeringen. Man förväntar sig att det blir lagstiftning.

5 Sida 5/9 En man i publiken menar att uppmuntra gärna barnen till extrajobb men finns det ekonomiska incitamentet? Dras deras extrainkomst av från den kommunala bidraget? Det är olika i olika kommuner beroende på om man har försörjningsstöd eller någon form av introduktionsersättning. Extrainkomst dras av från försörjningsstödet men har man annan typ av bidrag kan barnen få tjäna extra upp till ett tak innan det dras det av. Det är alltså upp till den enskilda kommunen att besluta i dessa frågor. Det kom en fråga om att åldersbedömningen är ett bekymmer, vad pågår hos regeringen? Åldersbedömning är ingen lätt fråga. Migrationsverket träffar ungdomarna en mycket kortare tid nu vilket gör bedömningen svårare samtidigt som det inte finns några riktigt bra eller effektiva metoder att använda. Regeringen vill att boendena ska meddela Migrationsverket när man misstänker att någon har fel ålder. Kommunrepresentanterna i salen menar att de inte får meddela detta för det ligger under sekretessen. Migrationsverket säger att Socialstyrelsen (som har grundbedömningen) kan meddela verket när man upptäcker felaktiga åldrar men att denna rutin inte alltid funkar. Billström har ställt frågan till övriga nordiska länder om hur de gör och inväntar svar. Regeringen är medveten om problemet och letar lösningar.

6 Sida 6/9 Jonas Doll, Migrationsverket Migrationsverket har ansvaret att beräkna behovet av platser till ensamkommande barn och anvisa barnen till kommunerna samt pröva deras asylskäl. Migrationsverket har också hand om de statliga ersättningarna till kommunerna. Det har varit en ökad inströmning från 2006 och man ser ytterligare ökning under Jonas slår ett lag för Migrationsverkets nyhetsbrev på hemsidan. (För mer information se Jonas presentation) Eva Gård, Länsstyrelsen i Västra Götaland Eva Gård Länsstyrelsen i Västra Götaland samt nationell samordnare för ensamkommande barn. Länsstyrelserna arbetar för samverkan för ökat antal platser. I nätverksarbete försöker man sedan ta sig från samverkan till samarbete. Eva pratar också om barnperspektiv och barnkonventionens tillämpning i detta arbete. (För mer information se Evas presentation) Ur ett barnperspektiv, hur arbetar länsstyrelsen och Migrationsverket med barn som bor i s.k. släktinghem? Släktinganknytning anses vara ett bekymmer då barnen som placerats hos släktingar utvecklas sämst men det svårt att ta baren från sina släktingar. Länsstyrelsen jobbar inte med det annat än att man alltid har perspektivet med sig i sina beslut. Eva berättar att SKL skrivit ett avtal med regeringen om att jobba med en handlingsplan för detta. Jonas säger att det finns metodutveckling t.ex. utredningshem som har testas t.ex. i Stockholm, och där har man sett att det finns det ett behov kan barnet lyftas från släkthemmet under tiden som släktingarna utreds. Jonas svar bekräftas från publiken.

7 Sida 7/9 Luisella Galina Hammar, Skolverket Idag är skolmyndigheterna uppdelade i Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Skolinspektionen. Luisella återkopplar till intervjuerna med Ricky och Bashir som betonade hur viktig skolan är för det sociala sammanhanget. Luisella säger att skolan inte ska särskilja svenska barn från nyanlända. Känner sig utländska barn inte välkomna bland svenska barn, då måste skolan integrera och inte särskilja. Skolverket ser att kommunerna måste börja erbjuda kunskapsutveckling i svenska och övriga ämnen parallellt för en snabbare utveckling hos dessa barn. Det finns sätt, men det är resurskrävande. Elevernas starkaste språk måste man ta tillvara under tiden man lär sig svenska så att de inte stannar upp i sin övriga skolgång. Skolverket har gett ut Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever se: Publiken ställde frågan om åtgärdsprogram i små kommuner där det är ekonomin som styr. Hur ser Skolverket på att det är olika i olika i kommunerna? Kommunen borde hitta samverkan med Arbetsförmedlingen, tycker Luisella. Det finns möjligheter, samarbete, tänka på annat sätt, hitta lösningar, t.ex. låta samhällsorienteringslärarna jobba även i den vanliga skolan. (För Åtgärdsprogram se Luisellas presentation) Vad göra ska man göra med nyanlända 16-åringarna som är för gamla för grundskolan med för unga för gymnasiet? Luisellas svar är att man ska bedöma vilken grundutbildning barnet har. Är man 16 år så bör man börja med språkintroduktion och går vidare därifrån.

8 Sida 8/9 Katarina Olander, Lessebo kommun I Lessebo kommun har man ett boende för ensamkommande barn som heter Ungbo. Det är ett vanligt lägenhetshus där man tagit ur köken i lägenheterna och gjort ett gemensamt kök på bottenvåningen. Det är två trappuppgångar som sammanlänkas av personalens rum. Händer det att alla aktörer kring barnet träffas? Ja, det händer men oftast i början innan man arbetat upp hållbara rutiner. Vad händer på boendet när någon fyller 18 år, det kan vara en dramatisk tid då man måste flytta ut eller att man t.ex. förlorar man sin gode man? Man sätter in lite extra personalresurser, t.ex. från socialförvaltningen. Man försöker lösa bekymren utifrån individens behov. Men barnen får stanna tills de är 21 år, det blir mindre dramatiskt att flytta på än vid 18 års ålder. Är det många som stannar kvar i kommunen efter att de blivit vuxna? Ja, det är det. Hur jobbar ni med dem som inte får stanna? Verkställigheten ansvarar Migrationsverket för. Katarina kan egentligen inte svara på den frågan för man har haft något sådant ärende sedan kommunreformen.

9 Sida 9/9 Margareta Dahlbom, Lidköpings kommun Lidköping och Götene kommuner har haft samverkan sedan 2009 vad gäller ensamkommande barn. Även Margareta återknyter till intervjuerna på morgonen. I sitt boende har man knutit psykologer till träningslägenheterna som jobbar mer och mer på kvällarna. Detta för att ha en beredskap under den tiden på dygnet som kan vara jobbigast för dessa barn. Man har även undervisning på kvällarna. En gymnasielärare från Iran som själv inte fått något jobb i Sverige har knutits till boendet. Han har svenskundervisning med killarna på kvällarna. Man har också en grundskollärare som kommer och umgås med killarna för att utreda på vilken kunskapsnivå de befinner sig. På så sätt kan man snabbt identifiera de som är analfabeter och sätta in åtgärder direkt. Samverkan mellan kommunerna fungerar väl. Om kommunikationerna är dåliga mellan kommunerna så har man köpt in en buss så att man kör ungdomarna. Ibland kan även barnens gode män bli ianspråktagna för transporter. Man menar att aktiviteter för ungdomarna inte ska falla på avståndet mellan kommunerna. Samverkan måste bygga på prestigelöshet annars funkar det inte. Kommunerna arbetar mycket med media. Man meddelar när det händer stora grejer som t.ex. när någon flyttar till eget. Det är ett bra sätt att ge allmänheten en positiv bild av verksamheten. Vad har boendet för regler angående att meddela vart man befinner sig? Det finns regler om att säga till innan man går ut. Dom får vara ute till klockan 22 vardagar och klockan 23 på helgerna, om det inte är något speciellt som händer i staden. Vid speciella helger och arrangemang har man mer personal som har kolla på var ungdomarna befinner sig och man har även tätare kontakt med socialtjänsten. Har det funnits utmaningar i samverkan? Nej, inte i samverkan. Problem just nu är att Götene inte har fler lägenheter och då måste Lidköping utöka. Men man löser det allt eftersom. Ett önskemål som man stött på från ungdomarna är att man borde delar på asylboende och PUT-boende. Det kan vara svårt för barnen när någon får uppehållstillstånd och någon annan får utvisningsbesked. Barnen menar då att det är bättre att den som ska lämna landet inte bor ihop med dem som ska stanna och integreras. Vid pennan Lena Ekroth Länsstyrelsen i Blekinge