Kyrkfack. Trivs vi på jobbet? studerar balansen. läs om avtal mellan arbete & fritid. christin mellner:

Transkript

1 Kyrkfack en tidning Från KyrKans akademikerförbund nr läs om avtal 2013 christin mellner: studerar balansen mellan arbete & fritid Trivs vi på jobbet?

2 tema nr 2/13 den psykosociala arbetsmiljön Som läsare av Kyrkfack får du detta speciella läsarerbjudande. Uppge reskoden KYRKFACK vid beställning så får du automatiskt rabattpriset. Stugsemester i Dalarna 4 dagars semester på 3-stjärnigt lägenhetshotell i Rättvik Dala Wärdshus HHH Naturen i Dalarna är praktfull och bjuder på flera aktiviter i det gröna landskapet. Här kommer ni att bo i fina, rustika timmerstugor i närheten av Siljan med sin vackra strandlinje och många upplevelser. Era semesterstugor ligger endast 4 km från Rättvik som är ett av Dalarnas största upplevelsecentrum. Här hittar ni ett stort utval av butiker, matställen och sevärdheter. Åk ut till sandstranden som är långgrund och Rättviks Gammelgård som har en stor samling dalamålningar, dalaskåp och folkdräkter. Beställning: Öppet vardagar kl eller tel och helger kl Församlingsarbetstid - ett nytt begrepp Nu har du som är diakon eller pedagog i Svenska kyrkan möjlighet att arbeta enligt samma arbetstidsmodell som präster. Modellen kallas församlingsarbetstid. Avbeställningsskydd kan köpas till. Expeditionsavgift på 89:- tillkommer. Barnrabatt vid 2 betalande vuxna Under årets avtalsförhandlingar arbetade KyrkA för att församlingsarbetstid skulle införas och vi är stolta över att vi lyckats. Det är en gemensam modell för alla som arbetar med församlingsvård. Den underlättar samarbete och stärker samhörigheten. För den enskilde ger det en bättre arbetsmiljö och ökar flexibiliteten. Församlingsarbetstiden är reglerad och följer arbetstidslagen. Läs mer på Församlingsarbetstid innebär 40 timmars arbetsvecka med två lediga dagar. Utöver detta har du 15 fridagar som kompensation för arbete på helgdagar! 1 barn 6-14 år ½ priset Pris per person i lägenhet (vid min. 2 pers.) 1.399:- Pris utan reskod: 1.549:- 3 övernattningar 3 x frukostbuffé 3 x 2-rätters middag/buffé Ankomst: Valfri t.o.m. 20/12 och 27-28/ Reskoden: Kyrkfack Teknisk arrangör: Kyrkfack ges ut av Kyrkans Akademikerförbund Box 30078, Stockholm Besöksadress Mariedalsvägen 4 Stadshagen telefon telefax ansvarig utgivare Bror Holm mobiltelefon bror.holm@svenskakyrkan.se redakti on Ann Thörnblad mobiltelefon ann.thornblad@kyrka.se redaktionsråd Bror Holm Christer Edvinson Annika Svensson Magnus Gissler Lennart Håkansson Ann Thörnblad redaktör och grafisk form Ann Thörnblad Text och foto där ej annat anges omslagsbild Magnus Aronson. På bilden Christin Mellner adressändringar tryck Elanders Falköping, 2012 ISSN utgivningsplan nr 3/13-28 juni 2013 annonser d.a. media Kontakt Agneta Kempe Erneberg mobiltelefon /1 färg :- 1/1 s/v 9 000:- 1/2 färg 6 500:- 1/2 s/v 5 000:- 1/4 färg 3 500:- 1/4 s/v 2 500:- 2 KyrKfacK 2/13

3 ledaren avtalsrörelse pågår Kyrka hävdar med all kraft att överförandet av kommun- och landstingstänkande får fullständigt orimliga och ologiska konsekvenser i kyrkan och ger helt fel signaler. När jag skriver denna ledare pågår avtalsrörelsen. Enligt planerna ska den vara avslutad senast den 24 maj. När du läser detta har du facit för hur det gick. Du vet mer än jag vet nu. Därför kan vi bara ge några glimtar från avtalsrörelsen och återkommer i nästa Kyrkfack med mer information I detta nummer av KyrKFacK ligger FoKus på den psykosociala arbetsmiljön. Även i avtalsrörelsen har KyrkA med all kraft verkat för förbättringar av kyrkans arbetsmiljö. Till exempel att församlingsarbetstid (FAT) för diakoner och pedagoger varaktigt införs i avtalet, att veckoarbetstiden för komministrar som är oreglerade i genomsnitt ska vara 40 timmar. FörvåNaNsvärt är visions yrkande att prästerna ska förlora sina 15 fridagar som kompensation för lätthelgdagar och istället få 38,25 timmars veckoarbetstid. Grunden för diakonernas och pedagogernas FAT med 15 fridagar försvinner också, vilket försämrar arbetsmiljön för berörda grupper i Svenska kyrkan. KyrkA har starkt motsatt sig detta och arbetsgivarorganisationen Skao delar KyrkAs uppfattning. ofta har FortbildNiNgs- och kompetensutvecklingsfrågorna varit uppe på förhandlingsagendan. KyrkA har i allra högsta grad varit pådrivande. Stora förändringar sker i samhälle och kyrka som anställda behöver möta. Vi har drivit att fortbildningen och kompetensutvecklingen ska hålla sådan kvalitet att den tar sin utgångspunkt i de anställdas utbildningsnivå. ett Bra exempel på att man Inte oreflekterat kan överföra avtal från ett avtalsområde till ett annat är lärarnas yrkande om följsamhet till kommunernas löneförbättringar om 4,2 procent, vilket Skao har accepterat. Enligt Skao ska detta läsas som mellanskillnaden mellan individens påslag 2012 och nivån 4,2 procent som ska läggas på utanför årets lägstnivå. KyrkA har i sak inget att invända mot detta, men har visat på att utan anpassning får det orimliga konsekvenser i kyrkan. I kommuner och landsting är det lärare som arbetar med undervisning. Gruppen är lättidentifierad. I kommun och landsting finns av naturliga skäl inga församlingspedagoger och därmed omfattas de av detta skäl inte av satsningen på lärare och undervisning. När denna överenskommelse flyttas rakt in i kyrkan utesluts således församlingspedagogerna, vilka i högsta grad har undervisningsansvar inom kyrkan. De fanns ju inte med i satsningen inom kommun och landsting. Då kan de inte heller satsas på i kyrkan. synsättet är BeFängt. KyrKan Har svårt att rekrytera församlingspedagoger. Detta förfarande spär på uppfattningen att pedagogerna osynliggörs, kyrkans undervisning inte är viktig och kyrkans utbildning av församlingspedagoger underkänns. KyrkA hävdar med all kraft att överförandet av kommun- och landstingstänkande får fullständigt orimliga och ologiska konsekvenser i kyrkan och ger helt fel signaler. Skao är oförstående till vårt resonemang trots att vi kan påvisa vilka signaler det ger och vilka konsekvenser det får. Kyrkans undervisning underkänns av kyrkan själv. KyrkA behövs verkligen i kyrkans avtalsrörelse. Vi kan kyrkan. Bror Holm FörBundsordFörande KyrKfacK 2/13 3

4 den psykosociala arbetsmiljön Livspusslet handlar om balansen mellan arbete, privatliv och familjeliv. forskarna vill därför undersöka hur det här påverkar unga och medelålders människor med ett långt arbetsliv framför sig. går ditt livspussel ihop? Hur håller jag balansen mellan arbete och fritid och mellan olika relationer? Har arbetsgivaren min högsta prioritet eller är det min partner? I studien Balansakt ställer Christin Mellner och flera andra forskare frågor till präster och diakoner i Kyrka kring hur de får livspusslet att gå ihop. Foto Foto magnus Magnus Aronson aronson 4 KyrKfacK 2/13 Vi lever i en tid när tekniken med smartphones och bärbara datorer gör det möjligt för oss att arbeta var och när som helst. När arbetslivet blir alltmer gränslöst och de traditionella ramarna i form av fasta arbetstider och en fast arbetsplats luckrats upp krävs nya strategier, där själva förmågan att sätta gränser har blivit en viktig yrkeskompetens, säger Christin Mellner som är forskare vid Psykologiska Institutionen på Stockholms universitet. Hon har medverkat i forskningsprojektet Gränslöst arbete som pågått sedan 1998 där man studerat förutsättningarna och villkoren i dagens arbetsliv och hur vi hanterar dessa. I projektet Balansakt en studie om människors konstruktion av gränser inom och mellan arbets- och privatliv tar de nästa steg i projektet och fokuserar på den enskilda individen och hela livssituationen. Vi ställer frågor som vilka gränser vill jag ha och hur upprätthåller jag dem? Men gränssättandet sker också i ett samspel med chef och kollegor, kunder, klienter och närstående i privatlivet. I den här undersökningen ställer vi frågor om din partners arbetstider och hur mycket han eller hon kan bestämma över sitt arbete och hur det i sin tur påverkar dig. Vi har riktat oss till en bred målgrupp av människor som lever i en familjesituation, i ett parförhållande, singel eller ensamstående med barn.

5 den psykosociala arbetsmiljön När arbetslivet blir alltmer gränslöst och de traditionella ramarna i form av fasta arbetstider och en fast arbetsplats luckrats upp krävs nya strategier, där själva förmågan att sätta gränser har blivit en viktig yrkeskompetens av Kyrkas medlemmar har svarat på frågor om balans i livet, stress och hälsa av Kyrkas medlemmar Undersökningen, som avslutats i dagarna, har pågått under våren. Forskarna har valt fyra organisationer för att spegla hur människor sätter gränser i lite olika kontexter. Det är ett internationellt telekombolag, skolledare vid Skolledarförbundet, präster och diakoner inom Kyrkans Akademikerförbund och medlemmar i Unionen. Projektet inleddes med åtta parintervjuer inom varje organisation och själva huvudstudien har sedan genomförts via en webbaserad enkät, där 2400 av KyrkAs medlemmar har svarat på frågor om gränsdragning, balans i livet, stress, återhämtning och hälsa. De här organisationerna upplever gränslöshet utifrån lite olika perspektiv. Inom It- och telecombranschen kan du bli uppringd mitt i natten av samarbetspartners från Kina eller Los Angeles som lever i andra tidszoner. Då måste du svara och finnas till hands för att de ska komma vidare med sitt arbete. Skolledare upplever inte just det problemet - men behöver vara tillgänglig för en massa olika parter kommunledning, föräldrar och barn. Präster och diakoner har sedan länge ett gränslöst arbete. Min mamma är präst, har varit sjukhuspräst och jobbat på flyktingmottagning. Så jag vet vad det innebär om det till exempel blir bråk på en flyktingmottagning och arbetet går in i privatlivet. Forts nästa sida KyrKfacK 2/13 5

6 den psykosociala arbetsmiljön Förhoppningsvis kan svaren ge nycklar till positiva strategier hur man kan hantera stress och gränslöshet. Hur gör de som mår bra, vad kan jag som individ bidra med och vad kan arbetsgivaren göra? Balansakt - en studie om människors konstruktion av gränser inom och mellan arbetsoch privatliv Projektet tar sin utgångspunkt i att IT, bärbara datorer och telefoni, möjliggör för allt fler människor att arbeta hemma, på resande fot, hos kunder, eller nästan var som helst utanför traditionellt arbetstid och också på andra ställen än arbetsplatsen. Studien finansieras med medel från afa försäkring och under våren har bland andra 2400 präster och diakoner inom Kyrkans akademikerförbund intervjuats. 6 KyrKfacK 2/13 Vi är intresserade av hur olika yrkesgrupper hanterar gränslöshet och vad det är i ett gränslöst arbete som kan vara problematiskt, säger Christin Mellner. livspusslet De flesta av oss pratar om livspusslet och hur svårt det är att hitta balansen mellan arbete, privatliv och familjeliv. Forskarna vill därför undersöka hur det här påverkar unga och medelålders människor med ett långt arbetsliv framför sig, eftersom kunskapen i dagsläget inte är särskilt stor. Vi har gått från ett arbetsliv med en hög grad av trygghet till ett arbetsliv där mycket är upp till den enskilda individen. Det viktiga är inte längre att vara på en arbetsplats mellan vissa klockslag utan att du får jobbet gjort och levererar ett resultat. Då spelar det ingen roll om du jobbar hemifrån eller under helgen. Den friheten hade inte varit möjlig utan den nya tekniken, vilket skapar rörlighet men också kan bli väldigt gränslös. Väldigt många småbarnsföräldrar tycker att det här är bra, och kan inte tänka sig att gå tillbaka till ett traditionellt arbetsliv. De kan hämta barn tidigare på dagis, och sätter sig sedan en stund på kvällen när barnen har gått och lagt sig. Problemet är att du sällan jobbar in bara den timmen du gick tidigare från jobbet, utan det är lätt att fastna och sitta i tre-fyra timmar. Arbetar du sent på kvällen kan det vara svårare att stänga av tankar och då sover du sämre. Den som sover dåligt får i sin tur ett försämrat immunförsvar vilket i sin tur leder till en ökad stress. Forskning har visat att du blir inte utbränd om du inte har sovit dåligt under en längre period, säger Christin Mellner. ett viktigt instrument Totalt är det 9000 enkätsvar som forskarna har att behandla från de fyra organisationerna. Varje organisation får sedan en rapport som kan användas som ett viktigt instrument och ligga till grund för diskussioner om arbetsutformning, utveckling av HR-funktionen och utveckling av nya tjänster inom företagshälsovården. Resultaten kommer att redovisas på seminarier och utbildningar för fackligt förtroendevalda och huvudskyddsombud. Vi ska också presentera resultaten vid internationella konferenser och seminarier riktade mot arbetsmiljöexperter, företagshälsovården och arbetsgivarorganisationer. Projektet kan bidra till att öka den praktiska kunskapen kring samspelet mellan arbete, familj och vardagsliv och hur det i sin påverkar hälsa och prestation. Det kan också ge en viktig pusselbit och lära oss att förstå hur vi kan utforma ett arbetsliv som är hållbart för människor och organisationer och ge oss svar på hur man hittar balansen mellan arbete och fritid. Förhoppningsvis kan svaren ge nycklar till positiva strategier hur man kan hantera stress och gränslöshet. Hur gör de som mår bra, vad kan jag som individ bidra med och vad kan arbetsgivaren göra? Hela arbetslivet blir alltmer individualiserat så självklart kommer vi finna lösningar som också är individbaserade. Vi har till exempel olika gränspreferenser och för vissa är det ok med flytande gränser, medan andra vill ha betydligt mer stringenta gränser. Studien kan bli en hjälp till att medvetandegöra hur jag vill leva mitt liv och göra val utifrån det, i stället för att oreflekterat springa med. Hittar vi balansen för hur vi skapar andningspauser och stänger av arbetet, så fyller vi också på med energi och ger inte bara ut energi, avslutar Christin Mellner.

7 den psykosociala arbetsmiljön I Västerås stift väntar tio sammanläggningar i den närmaste framtiden. För att det ska bli så bra som möjligt, för alla parter, är det nödvändigt att facket kommer in på ett tidigt stadium och att den fackliga tiden utökas. KyrkA vill utöka den fackliga tiden i PUavtalet med 2,5 timme per medlem och år med tanke på de sammanläggningar som väntar över hela landet. Foto Magnus Aronson Kyrka vill utöka den fackliga tiden Hela Västerås kyrkliga samfällighet ska bli ett enda pastorat, det kommer kräva mycket av oss, säger Elisabeth Hård af Segerstad som är facklig förtroendeman på 65 procent och regionalt skyddsombud på 15 procent. Hon är en av dem som har varit med och tagit fram förslaget att den fackliga tiden i PU-avtalet utökas med 2,5 timme per medlem och år. I förslaget ligger att den tiden ska kunna användas från den 1 september 2013 till och med 31 december 2015, en period när det kommer att vara många sammanläggningar i samtliga stift. Det är ett önskemål, för den här processen är mycket tidskrävande. Jag lägger nog 20 procent av min tid på ärenden som rör sammanläggningar. Det ska vi göra samtidigt som vi driver löneförhandlingar och andra medlemsärenden. Vi hade behövt den här tiden redan förra året och behöver definitivt den utökade tiden under Det är en stor omställning för alla med en sammanläggning och vi behöver vara närvarande tidigt i processen. Hon nämner ett exempel där allt gick enligt regelboken. Det var församlingar- na Sura och Ramnäs som nyligen bildade Sura-Ramnäs församling. Där har de fackliga organisationerna varit med från början och kunnat påverka processen. Vi har lärt av varandra, tittat på ekonomi, personaltäthet, arbetsbrist, lokaler och kyrkans trygghetsråd. Ja alla delar som hör till en sammanläggning och varit rörande överens om att det varit ett givande arbete för alla. Det har skapat en grund för en bra sammanläggning och därmed en bra arbetsmiljö. I ett annat ärende, skötte församlingarna det så dåligt att det aldrig blev en sammanläggning. De fackliga organisationerna fick ingen information överhuvudtaget och en dag kommer det en kallelse, enligt paragraf 14 i MBL, om sammanläggning. Vi visste inte ens att det var på gång, så samtliga fackförbund var eniga om att detta var oacceptabelt. Därför gick processen aldrig vidare. vad blir konsekvensen om den fackliga tiden inte utökas? Risken blir att våra medlemmar inte får sina behov tillgodosedda. Vi ser andra saker än kyrkoherdarna och de förtroendevalda. Varje församling som går igenom en sammanläggning tror att de är ensamma om det men vi har erfarenhet från liknande situationer och kan bidra med vår kunskap. Med en minskad personalstyrka kan det till exempel finnas behov av att använda resurserna så effektivt som möjligt. Om man har två gudstjänster varje söndag så är det bättre för alla parter om ett arbetslag genomför dem. Då får alla möjlighet till lediga helger. En annan risk är att flera av oss fackligt förtroendevalda kommer att jobba mer än vad vi ska eftersom vi har våra medlemmars intressen i fokus. Mycket kan du sköta via mail och telefon men det blir något annat när man ser varandra i ögonen och resonerar kring glädjeämnen och bekymmer. I samband med en sammanläggning finns det alltid de som har en längre startsträcka än andra och då är det viktigt att mötas och resonera. Ibland handlar det om att i klartext tala om för medlemmen att detta beslut gäller och det måste du acceptera. Då kan du uttrycka det och samtidigt förmedla empati, det blir inte samma sak på telefon, avslutar Elisabeth Hård af Segerstad. KyrKfacK 2/13 7

8 den psykosociala arbetsmiljön Vi närmar oss det avtal som prästerna har nu Församlingsarbetstiden förenklar samarbetet när vi schemalägger. Det blir svart på vitt och tydligt med 40 timmars arbetsvecka och 15 fridagar, säger Katarina Lundström Thompson som är diakon i Skarpnäcks församling. KaTarina LundSTröm ThompSon diakon i SKarpnäcKS FörSamLing Hon tecknade ett avtal med sin arbetsgivare i december förra året och hade hört talas om församlingsarbetstiden via media, genom arbetsledningen och KyrkA. Jag diskuterade det i samråd med kyrkoherden och hon tyckte det var positivt. Vi närmar oss det avtal som prästerna har nu och får liknande arbetstider, vilken är en fördel när man arbetar tillsammans i team. En bra struktur är alltid viktigt, det ger en balans mot stress. Men vad det gäller stressen så handlar det främst om att arbeta förebyggande och där är handledning en god hjälp och avlastning. Vi har handledning både i grupp och enskilt på min arbetsplats. Utan den skulle man sitta med svåra frågor själv, då tror jag att det är svårare att sätta gränser mellan det privata jaget och arbetsjaget. Katarina Lundström Thompson vigdes till diakon 2008 för att hon såg behovet av människors andliga nöd och i det kunna vara en medmänniska på vägen. Sedan 2009 har hon varit i Skarpnäcks församling och arbetar framförallt med enskilda samtal och fondhantering. Hon ser att samtalskontakterna har ökat. Behovet av samtal har nog alltid funnits, men medvetenheten om möjlighet till samtal har blivit större. Människor är duktigare på att ta kontakt och använda sig av de resurser som finns. Idag går du back med dagens ersättning Bilersättningen är så låg i dag att om jag skulle räkna på det, skulle det nog visa sig att jag får betala för att köra min egen bil i jobbet, säger Fredrik Juul som är distriktspräst i Lycksele församling. FredriK JuuL distriktspräst i LycKSeLe FörSamLing Han jobbar mitt i Sverige och har varit i församlingen sedan Förutom arbetsledning möter han människor i samtal och jobbar med vanliga prästuppgifter. Fredrik Juul är beroende av bilen för att kunna sköta sitt jobb, varje vecka träffar han församlingsbor inför förrättningar och han behöver också bilen för att kunna ta sig mellan församlingens sju kyrkor. Livet fungerar inte utan bil, när du bor så här. Nu hör inte Lycksele församling till de största församlingarna rent geografiskt, vi har 14 mil från norr till söder och 10 mil från väster till öster, men det blir ändå långa sträckor. Jag skulle gissa att en präst i Lycksele i snitt kör ungefär 500 mil i tjänsten per år. Om vi ska åka mer än 20 mil på en dag har vi möjlighet till hyrbil, men i övrigt är det den egna bilen som gäller. Ska du hålla en normal bil som är hyfsat miljövänlig och driftssäker går du back med dagens ersättning, vilket blir märkligt. 8 KyrKfacK 2/13

9 den psykosociala arbetsmiljön Det blir många samtal om familjen, relationer och ohälsa. Jag har också kontakt med andra aktörer i samhället. Församlingsarbetstiden är en av KyrkAs hjärtefrågor och förslaget kom till för att diakoner och församlingsdiakoner skulle få samma arbetstidsmodell som prästerna. I årets avtalsrörelse har KyrkA arbetat för att församlingsarbetstiden ska permanentas. kommer du att fortsätta arbeta enligt församlingsarbetstid om den permanentas? Ja självklart vill jag fortsätta arbeta enligt församlingsarbetstid! säger Katarina Lundström Thompson. Församlingsarbetstid. Den möjliggör för alla som arbetar med församlingsvård att arbeta i team. KyrkA vill att den permanentas. Foto Magnus Aronson Idag är bilersättningen 29 kr/mil vilket inte täcker alla kostnader som det innebär att ha bil. Många av KyrkAs medlemmar är liksom Fredrik Juul beroende av bilen för att kunna sköta sitt arbete och i årets avtalsrörelse har KyrkA ställt som krav att arbetsgivaren ska ansvara för alla kostnader för transport som varje medlem har i sitt arbete, Det är ett väldigt rimligt krav. I glesbygden är det inskrivet i våra anställningsavtal, att vi ska hålla med egen bil. Jag tänker på dem som jobbar i fjälltrakterna och som kommer upp i långa körsträckor. Arbetstagaren ska inte behöva stå för resekostnaden i tjänsten, avslutar Fredrik Juul. bilersättning. KyrkA vill att arbetsgivaren ska ansvara för alla kostnader för transport som jobbet kräver. Foto Magnus Aronson KyrKfacK 2/13 9

10 den psykosociala arbetsmiljön Hur har du det med din existentiella hälsa? Vi vet precis hur vi ska ta hand om våra kroppar, men själen kommer lite på undantag. Vi mår sämre idag, antalet depressioner och smärttillstånd har ökat på senare år. Cecilia Melder, religionspsykolog och präst, tror att en anledning är att vi har tappat fokus på vår existentiella hälsa. Foto magnus aronson med en livskarta kan du hantera valsituationer och livskriser på ett annat sätt. 10 KyrKfacK 2/13 hon har skrivit avhandlingen vilsenhetens epidemiologi där hon arbetar med frågeställningar som Varför mår vi inte bättre än vi gör när vi samtidigt är så friska och Varför ser vi diffus ohälsa som till exempel depression, utbrändhet och olika smärttillstånd sprida sig i ett postmodernt sekulariserat Sverige? När hon letade efter ett ämne att avhandla på scannade hon igenom vad som gjorts inom hälsoforskningen och när hon närmade sig hur de existentiella faktorerna påverkar upplevelsen av hälsa var valet självklart. Att den existentiella hälsan påverkar den fysiska och psykiska hälsan positivt var redan fastställt, men jag ville tittat på hur sambandet ser ut. Hur den existentiella folkhälsan kan utvecklas och hur vi kan stärka den. Vi har nog alla någon vi känner som har flera sjukdomsdiagnoser men som trots det utstrålar livskraft och glädje. Så finns det människor i vår omgivning som till det yttre verkar ha alla förutsättningar för ett gott liv, men ändå mår dåligt. Hälsa är också något som är självskapande och delvis ligger i vår egen upplevelse. Och utan tillgång till vår existentiella hälsa blir vi mer sårbara för livets valsituationer och risker, menar Cecilia Melder. När vi hamnar vid olika vägskäl behöver vi en livskarta att navigera utifrån och har vi inte underhållit eller uppgraderat den, blir det svårt. Det behöver inte bara handla om kriser utan även vardagliga situationer. Hur hanterar jag till exempel att jag inte är en så bra mamma som jag skulle vilja vara? Hur förhåller jag mig till att jag går till ett tråkigt jobb som jag egentligen vantrivs med? Med en livskarta kan du hantera valsituationer och livskriser på ett annat sätt. Det betyder inte att sorgen blir mindre sorglig eller att du prövas mindre. Men det får en plats, en botten och det blir möjligt att härbärgera och bemästra det som händer. Den existentiella hälsan handlar också om helhet, fortsätter Cecilia Melder. Att tankar, känslor och handlingar går ihop och att du inte tänker en sak och gör en annan. Om du exempelvis tänker att alla människor har rätt att känna sig älskade och behövda och har rätt att bli respekterade men i praktiken låter andra trampa på dig så uppstår det en diskrepans. Vi behöver leva våra värderingar i handling för att må bra. Hopp, helhet och harmoni WHO, världshälsoorganisationen, har ringat in åtta teman som är viktiga för vår hälsa och livskvalitet. De handlar bland annat om hopp, helhet, harmoni, personlig tro, kontakt och mening. Det flesta som jobbar inom kyrkan upplever sitt arbete som meningsfullt, det gör också att du orkar längre. Kontakten med församlingsmedlemmarna bidrar till att du stannar kvar i en kanske dålig arbetsmiljö med interna konflikter och en bristande organisation. Det som är vår styrka, den lokala förankringen och lekmannaansvaret som finns inskriven i kyrkoordningen, blir också ett bekymmer. För i en liten församling känner alla varandra och det är lätt att gå direkt till en ledamot i kyrkorådet med ifrågasättanden kring en präst, diakon, pedagog eller verksamhet.

11 den psykosociala arbetsmiljön Det skulle aldrig fungera inom annan demokrati i vårt samhälle; kommun och landsting. Ingen skulle till exempel gå till Filippa Reinfeldt, som är sjukvårdslandstingsråd i Stockholm, och ställa frågor kring hur en enskild läkare agerar på sin mottagning. Det är otänkbart att hon skulle gå in i det enskilda fallet och börja styra och ställa. Men så fungerar det många gånger inom våra församlingar. Det ställer krav på dig som medarbetare att kunna sätta ord på sambandet mellan lön och prestation. Lönesamtalet är inte bara ett tillfälle för chefen att ge feedback på ditt arbete det är också en möjlighet att visa vad du gör. vad ser du som utmaningar I kyrkans arbetsklimat? Att vi har ett dubbelt ledarskap. Dels har vi en lojalitet mot stift och vigning, om man är präst eller diakon, och så har vi en lojalitet mot de förtroendevalda och ledningen som är ens arbetsgivare, Inte sällan blir det disperata intressen, att kyrkorådet vill ha det på ett sätt som strider mot ämbetet. Idag behöver du inte ha en religiös grund för ett gå in i ett engagemang som förtroendevald i kyrkan. Jag har tidigare arbetat med en kyrkorådsordförande som inte trodde på Gud. Hon gick i gudstjänst någon gång ibland, men hon delade, enligt egen utsaga, inte vår tro. vad tror du det beror på att prästerna dominerar sjukskrivningar för stress? Det har många orsaker, men en faktor tror jag är att behovet av helhet inte fungerar i praktiken. Det vill säga att få en korrespondens mellan tanke, känsla och handling. Jag kan bara ta mig själv som exempel jag tycker att det är viktigt att prioritera gudstjänsten och predikan och i det arbetet få Forts nästa sida KyrKfacK 2/13 11

12 den psykosociala arbetsmiljön Den existentiella hälsan handlar också om helhet. Att tankar, känslor och handlingar går ihop och att du inte tänker en sak och gör en annan. Vi behöver leva våra värderingar i handling för att må bra. användning av hela min kompetens. Men vad är det som gärna stryker på foten när jag tittar på min arbetsvecka jo, timmarna jag hade velat lägga på just gudstjänstförberedelser. Fast tiden för reflektion är avgörande för att kunna vara professionell och hålla i längden. hur kan vi stärka den existentiella hälsan inom kyrkan? Kyrkan har satt i system att sätta hela arbetsmiljölagstiftningen ur spel. Systematiskt köper man sig fri från arbetsrätten och det blir förödande. Facket gör däremot ett fantastiskt arbete i att stå upp för sina medlemmars rättigheter och jag förstår inte de som vågar arbeta i kyrkan utan att vara fackligt anslutna! När något har gått fel behöver man reflektera kring det och lära sig av det inträffade. Det fungerar inte att bara byta ut biskopen, kyrkoherden, kyrkorådet eller vad det nu är man har bytt ut. Innan vi börjar lära oss av våra misstag finns det ingen riktig hållbar utveckling framåt. Det finns en lockelse i att skylla ifrån sig och lägga över misslyckanden på andra personer eller omständigheter. Men om man vill lära sig att hantera sitt liv och arbetsliv så bra som möjligt behöver vi ta ett steg tillbaka, begrunda och dra lärdom av det som hände. Min devis är att uppföljningsarbetet är nödvändigt för att vi ska kunna lära, läka och gå vidare. avslutar Cecilia Melder. Åtta byggstenar för existentiell hälsa WHO listar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa. Hopp, helhet, harmoni, förundran, mening med livet, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. Här är Cecilia Melders tolkning av dem. 1 hopp en känsla av att det nog kommer gå upp en sol i morgon också, så det finns en anledning att hänga med lite till! 2 helhet en samhörighet med det fysiska, mentala och det emotionella. Att det jag tänker, känner och gör hänger ihop. Om jag börjar göra något när det känns fel - då händer det saker! 3 harmoni ett tillstånd av att här får jag vara någorlunda mig själv. Här kan jag landa. 4 Förundran att kunna ta in världen med barnets nyfikenhet. Att kunna känna förundran över en rosa ros eller vårens första tussilago. 5 Mening med livet att vila i att det finns en mening med varför jag finns här. Oavsett om det är att vara en bra vän eller att ha hand om min hund. 6 andlig styrka och kontakt att jag ingår i ett större sammanhang som är större än jag själv. 7 personlig tro att jag har en livskarta - inte bara för det jag upplevt utan också för de aspekter som jag ännu inte har upplevt. 8 gemenskap Att känna att man är del av något större, ett vi, är viktigt. Det kan vara att göra något för andra. Att få syn på sin egen funktion i världen. 12 KyrKfacK 2/13

13 den psykosociala arbetsmiljön Ett möte via videolänk för första gången i Kyrkas historia har ett årsmöte genomförts via videolänk. Den 11 april bjöd Luleå stiftskrets in till årsmöte och på sex olika platser; Kiruna, Haparanda, Luleå, Skellefteå, Lycksele och Umeå satt det totalt 27 medlemmar. Mellan Kiruna i norr och Umeå i söder av stiftet är det drygt 60 mil enkel väg så videolänk underlättar väldigt mycket, säger kretsordförande Jenny Edling som tillsammans med styrelsen tog initiativet till årsmötet via videolänk. För dem som bor och arbetar i Kiruna har det tidigare gått tre arbetsdagar för att medverka på årsmöten i Skellefteå, två dagar för resa och en dag för årsmötet. Nu behövdes det bara några timmar. De sista åren har kretsstyrelsen sett hur antalet medlemmar som deltar på årsmötet minskat. Under flera år har de arbetat för att göra årsmötena mer intressanta genom att exempelvis erbjuda tankeväckande föreläsningar eller utbildningar i samband med årsmötet men trots det har deltagarantalet sjunkit. Förra året bjöd vi medlemmarna på utbildning, mat och logi och det bidrog också till ett ökat intresse. Men det blir dyrt och är därför inte realistiskt att genomföra varje år, säger Jenny Edling. Sedan några år tillbaka har Luleå stift videolänks utrustning som finns i flera församlingar i stiftet. Vid vartannat sammanträde har kretsstyrelsen använt sig av dessa och har på så sätt kunnat spara både pengar, tid och miljö. För ett år sedan väcktes tanken på att genomföra årsmöte via videolänk och nu har vi gjort det, säger en påtagligt glad Jenny Edling. Hur var det att Ha årsmöte via videolänk? Bekvämt och smidigt. Du behövde inte åka så långt för att medverka. Det här kan öka medverkan på de olika medlemsmötena. vad behöver förbättras? Magnus Soräng, Präst i Hörnefors församling. Mötestekniken behöver man vänja sig vid. Till exempel kan man ju visa olika skrivna texter parallellt på skärmen. Från början fanns möjligheten att medverka på tio olika orter i kretsen men på några ställen var det ingen som kunde eller ville vara med så de länkarna togs bort. Hur fungerade tekniken? En timme in på årsmötet strulade tekniken. Det blev en märklig timing eller icke-timing på det, för en medlem ställde frågan om kretsstyrelsen kommer använda denna teknik regelbundet och då svarade jag att det gör vi vid ungefär vartannat styrelsemöte och det fungerar väldigt bra. Men då kopplades först Luleå bort och sedan Umeå Möjligtvis ville Gud säga oss nåt eller? Men teknikstrulet använde vi som ett skäl till att ta en bensträckare och sedan kunde vårt årsmöte fortsätta utan problem med alla deltagare. Kommunikationen mellan deltagarna fungerade också bra. Vi hade ett bra årsmöte; styrelsen fick ansvarsfrihet, verksamhetsplan och budget antogs, till ordförande valdes jag och endast ett fyllnadsval i styrelsen behövde göras. Tyvärr hade det inte inkommit några motioner. Nu ska vi utvärdera detta och se om vi ska fortsätta hålla våra årsmöten via videolänk, avslutar Jenny Edling. KyrKfacK 2/13 13

14 den psykosociala arbetsmiljön Församlingsarbetstiden - en del av arbetsvardagen? Församlingsarbetstiden kommer vara kvar i någon form och vikten av kompetensutveckling förtydligas. det blir troligen några av skrivningarna när Kyrka tecknar ett nytt avtal med svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. I nästa nummer av KyrkFack, som utkommer den 28 juni, presenteras det nya avtalet i sin helhet. 14 KyrKfacK 2/13 årets avtalsrörelse Har varit långdragen och parterna har stått långt ifrån varandra i flera frågor. Trots det har KyrkA och Skao, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, verkligen arbetar för att hitta lösningar, Om ett avtal ska kunna tecknas den 24 maj måste vi hitta lösningar i de frågor som återstår. Men det mesta tyder på att KyrkA följer trenden i samhället i övrigt och tecknar ett treårigt avtal, säger förbundsordförande Bror Holm. En av de stora framgångarna i förra årets avtalsrörelse var församlingsarbetstiden som idag har gjort att ett par hundra församlingspedagoger och diakoner har fått arbetsvillkor som liknar prästernas. De som har tecknat avtal ser flera fördelar och uttrycker att församlingsarbetstiden innebär ett viktigt signalvärde och bidrar till större arbetsgemenskap och teamkänsla. Vi har diskuterat den här frågan vid ett flertal tillfällen och gett argument för att den ska föras in permanent i avtalet för församlingspedagoger och diakoner. Det är för tidigt att säga var vi landar, men det mesta tyder på att den finns kvar under avtalsperioden. I årets avtalsrörelse har en röd tråd varit just åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Vi har bland anar yrkat att den genomsnittliga arbetstiden inte ska överstiga 40 timmar/vecka för de präster som har fortsatt oreglerad arbetstid. Kompetensutveckling En annan hjärtefråga i årets avtals rörelse är vikten av kompetensutveckling. KyrkA har mött förståelse i förhandlingarna för att den frågan är betydelsefull, men hur det sedan visar sig i det skrivna avtalet är i dagsläget osäkert. Det blir troligen någon form av skrivning som förtydligar hur dagarna används. I vårt yrkande ligger att vi anser att de ska användas till fördjupande studier och inte till en enklare kurs. De ska vara starkare knutna till individen och befattningen och ta utgångspunkt i verksamhetens behov. De förändringar som kyrkan möter och kommer att möta i en nära framtid behöver avspeglas i en adekvat kompetensförstärkning för varje yrkeskategori. lägerersättning och löneavtal KyrkA har också yrkat på ett eget löneavtal som är anpassat efter Svenska kyrkans förutsättningar och med ett löneutrymme på lägst 3,4 procent. Men där når vi inte målet utan det gamla avtalet blir kvar med några kompletteringar. Det mesta tyder på att vi landar på liknande nivåer som följer den övriga arbetsmarknaden. Vad gäller lägerersättningen så har vi lämnat förslag utifrån den verklighet som våra medlemmar arbetar under. Som det är idag betalar du i praktiken för att arbeta på läger. Ersättningen ska motsvara hur det faktiska arbetet ser ut och vi har bland annat diskuterat en högre ersättning för helgläger. bilersättning Bilersättningen är också en fråga som berör många medlemmar och där det finns ett stort medlemstryck på rimligare ersättningsnivåer än dagens 29 kr/mil. Vi har pekat på nödvändigheten att få till stånd villkor som är mer realistiska. Vi kommer att förhandla den frågan, utanför det övriga avtalet, den 22 augusti, säger Bror Holm. Troligen skriver parterna ett nytt avtal i slutet av maj månad eller början av juni. I nästa nummer av KyrkFack, som utkommer den 28 juni, presenteras det nya avtalet i sin helhet.

15 den psykosociala arbetsmiljön Församlingsarbetstiden var en av de stora framgångarna i förra årets avtalsrörelse. Det mesta tyder på att den kommer att finnas kvar i någon form. Kompetensutveckling. Det blir troligen en skrivning i kommande avtal som betonar vikten av kompetensutveckling. Foto Magnus Aronson KyrKfacK 2/13 15

16 notiser Kyrkoherde och kvinna I augusti släpper KyrkA i samarbete med Argument Förlag en intervjubok som sätter fokus på hur det är att vara kyrkoherde och kvinna idag. Församlingen får inte halvera huvudgudstjänsten silleruds församling i karlstads stift måste tänka igenom sitt gudstjänstliv. det beslutade domkapitlet vid sitt senaste sammanträde sedan man ansökt om att få halvera sina huvudgudstjänster. Församlingen hade ansökt om dispens från kyrkoordningens krav på att fira huvudgudstjänst varje söndag och kyrkliga helgdagar, man ville minska antalet till cirka 30 stycken. det är en drastisk neddragning av firandet av huvudgudstjänster. anledningen är enligt sveriges radio p4 att man vill lägga fler gudstjänster på vardagar då man når fler barnfamiljer. tanken är god men det får inte inkräkta på söndagsgudtjänsterna. gudstjänsterna på söndagar ska bevaras i sin nuvarande form, säger biskop esbjörn hagberg. Boken, med arbetsnamnet Kyrkoherde och kvinna, som Kyrkfack skrev om i förra numret, består av kortare intervjuer av Ann Thörnblad med 30 kyrkoherdar från hela landet, 25 kvinnor och 5 män. De delar med sig av sina tankar kring vad det innebär att vara kyrkoherde och kvinna vilka erfarenheter som gjorts och vilka utmaningar det inneburit. Nu ges boken alltså ut på Argument förlag, vilket alla inblandade parter är glada över. Det ger boken en större tyngd, vilket är en fördel eftersom vi vill att genderfrågorna uppmärksammas, säger Vibeke Hammarström, ombudsman och ansvarig för chefsfrågor på Kyrkans Akademikerförbund. En stor del av denna problematik har sin grund i att kyrkoherdeuppdraget traditionellt har varit förbehållet män. Dessutom har även grundyrket, prästämbetet, länge setts som ett typiskt manligt yrke. De kvinnor som inte bara blir präster, utan även chefer över präster trotsar därför könsbarriär erna på två nivåer. Vibeke Hammarström berättar att förhoppningen med boken är att skapa medvetenhet om hur situationen ser ut idag. Vår vision med projektet är förbättrade förutsättningar och bättre arbetsmiljö för kyrkoherdar som är kvinnor. ökat förtroende för facket och kyrkan Förtroendet för de fackliga organisationerna ökar stadigt i Sverige samtidigt som förtroendet för bankerna rasar. Det visar visar den årliga SOMundersökningen. Sedan mitten av 80-talet genomför SOMinstitutet i Göteborg (samhälle, opinion, medier) varje år en omfattande undersökning av svenskarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner. Årets undersökning visar att förtroendet för de fackliga organisationerna har ökat sedan Det är den samhällsinstitution som har haft den största förtroendeökningen under de tre senaste åren. På andraplatsen över dem med ökat förtroende finns Svenska kyrkan och på tredjeplatsen försvaret. Bankerna är den samhällsinstitution som vi tappat mest förtroende för, tätt följt av regeringen och kungahuset. Vivianne Wetterling i Göteborgs stift är en av de kyrkoherdar som intervjuas i boken Kyrkoherde och kvinna. 16 KyrKfacK 2/13

17 Fråga juristen Skriv till Fråga juristen med dina frågor kring avtal och arbetsrätt så svarar Kyrkas förbundsjurist robert Svec, i mån av utrymme, på dina frågor. Mailadressen är svec@kyrka.se Vad gäller min rätt till sjukpenning? Efter över 20 års tjänstgöring som komminister är jag nu för första gången sjukskriven längre än en månad. Situationen känns något rörig, inte minst vad gäller min rätt till sjukpenning och annat. Därför skulle jag vara tacksam för viss information kring regelverket. På bättringsvägen Allmänt gäller att den första sjukdagen är karensdag och då betalas ingen som helst sjuklön ut. De följande 13 dagarna betalar din arbetsgivare sjuklön med 80 procent av lönen. Från och med dag 15 får du sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), vilken motsvarar den förväntade årsinkomsten den kommande tolvmånadersperioden. Sjukpenning betalas ut på årsinkomster upp till 7,5 prisbasbelopp ( kr år 2013) med knappt 80 av procent av lönen. Utöver sjukpenningen har du från arbetsgivaren rätt till kollektivavtalad sjuklön med tio procent av lönen till och med 90 kalenderdagen. Sjuklönen från arbetsgivaren fyller på sjukpenningen så att den totala inkomsten blir knappt 90 procent av lönen. Om du är sjuk tre månader upphör rätten till den kollektivavtalade sjuklönen och i stället kan du få dagersättning från AFA-försäkring. Detta gäller under förutsättning att du även får sjuk- eller rehabiliteringspenning från Försäkringskassan. Dagersättning lämnas under sjukdagarna och motsvarar tio procent av inkomsten. Till detta kan sägas att det även finns regler om reducering av sjukpenningen i vissa fall. Försäkringskassan minskar sjukpenningen för bland annat den som från och med den 15:e dagen i sjukperioden får sjuklön från arbetsgivaren med mer än tio procent av lönen upp till 7,5 prisbasbelopp. Sjukpenningen minskas då med det överskjutande beloppet. Har församlingen gjort ett för stort avdrag? Åtskilliga år har jag arbetat som församlingsdiakon. I början av 2012 blev jag sjukskriven och i år beviljades jag förtidspension. Min tidigare arbetsgivare har konstaterat att jag i februari förra året fick full månadslön trots att jag på grund av sjukdomen inte arbetade hela månaden. När min anställning nu upphörde och intjänad ersättning skulle betalas ut gjorde församlingen avdrag motsvarande den för mycket utbetalda lönen. Kan man göra så? Sjukpensionär och medlem När din församling av misstag har betalat för mycket lön uppstår frågan om beloppet kan återtas genom att arbetsgivaren kvittar sin fordran mot din lön. Regler om detta finns i lagen om arbetsgivarens kvittningsrätt. I dag tillhör det närmast regel att arbetsgivaren betalar ut lön efter en preliminär beräkning och att eventuella korrigeringar, exempelvis på grund av frånvaro från arbetet, görs vid en senare löneutbetalning. Sådan korrigering avseende preliminärt utbetald lön betraktas dock normalt inte som kvittning och kvittningslagen utgör därför inte något hinder för en arbetsgivare att reglera förhållandet genom senare löneavdrag. Kvittningslagen utgör emellertid en social skyddslagstiftning, den avser framför allt att skydda arbetstagarens behov av lönen för egen och familjens försörjning. Starka skäl har ansetts tala för att lönen bör skyddas så att arbetstagaren verkligen kan råda över den. Därför har också arbetsgivarens rätt att genomföra kvittning utan arbetstagarens medgivande begränsats kraftigt. Om arbetsgivaren skulle tillåtas att göra korrigeringar för preliminär löneutbetalning utan någon som helst begränsning i tiden kommer löneskyddet att holkas ur. Behovet av skydd för vad arbetstagaren behöver för sin försörjning blir större ju längre tiden går. För det fall en längre tid har gått mellan den preliminära löneutbetalningen och lönekorrigeringen torde arbetstagaren normalt ha konsumerat det överskjutande beloppet. Det kan då mycket väl också vara så att han eller hon inte har några besparingar att ta till för att hantera situationen när arbetsgivaren genomför lönekorrigeringen. Görs dessutom korrigeringen, som i ditt fall, omkring ett år efter det att den preliminära löneutbetalningen skedde är det uppenbart att du kan drabbas av problem. Det är därför svårt att föreställa sig annat än att arbetsgivarens åtgärd i detta fall inte är att betrakta som korrigering av preliminärt utbetald lön utan i stället är att anse som otillåten kvittning enligt kvittningslagen. Mycket talar därför också för att du är berättigad till skadestånd för brottet. KyrKfacK 2/13 17

18 FörBundsInFormatIon arbetade du i svenska kyrkan vid millennieskiftet? - det kan påverka din pension var du tjänstledig vid millennieskiftet eller hade du en anställning utanför svenska kyrkan? i så fall kan du vara en av dem som inte får så hög pension som du trott. Om du var anställd som präst i Svenska kyrkan före år 2000 men hade ett uppehåll i din anställning mellan den 31 december 1999 och den 1 januari 2000 får du inte tillgodoräkna dig anställningstiden före år 2000 när din pension fastställs. Om du till exempel har arbetat i Svenska kyrkan mellan 1975 och 1999, men sedan har "varit mellan jobb" under dessa datum, och därefter kommit tillbaka till kyrkan kan du inte räkna med den tidigare anställningstiden. I praktiken får du börja om från det datum du anställdes efter år 2000, säger Anders Granberg som är VD på Kyrkans pensionskassa. Det här gäller prästerna, övriga yrkesgrupper inom Svenska kyrkan berörs av samma problematik om de hade ett uppehåll i sin anställning under tiden 31 december 1997 och 1 januari Två personer kan i princip ha arbetat drygt 30 år med samma lön i Svenska kyrkan. Men om Lisa Svensson har arbetat sammanhängande under de här dryga 30 åren och Niklas Larsson hade ett uppehåll i sin tjänst kring millennieskiftet kan pensionsutfallet skilja sig markant (se exempel till höger). De här reglerna fanns inte vid millennieskiftet utan har tillkommit i ett kollektivavtal efteråt, närmare bestämt år 2006, säger Anders Granberg. De flesta upptäcker inte detta förrän de går i pension. De berörda är dem som vid dessa datum tjänat över 7,5 inkomstbasbelopp och därmed har rätt till en förmånsbestämd pension. Kollektivavtalet är glasklart i hur du ska räkna ut din pension. Sedan är det en annan fråga om det verkligen var meningen att det skulle bli en sådan här effekt. Om du är ledig i fyra månader mellan två jobb får det normalt ingen större konsekvens, men om du varit ledig under de nämnda perioderna blir konsekvensen desto större. Men, understryker Anders Granberg, de som berörs är bara de som har rätt till en förmånsbetämd pension och effekten av ett försämrat pensionsutfall blir större för de som är födda på 40- eller 50-talet och därmed jobbat många år i kyrkan före år Det är också viktigt att notera att man även före år 2000 tjänade in tjänstepension. Dessa beräknades enligt PA91. Det är alltså övergången från ett kollektivavtal till ett annat som ligger bakom. En person som haft hög lön redan innan år 2000 påverkas inte i lika stor utsträckning som en som fått en sen "lönekarriär". vart vänder jag mig om jag är osäker på om jag får en sämre pension? Vi på Kyrkans pensionkassa kan svara på frågan om du har en intjänad pensionsrätt vid tiden och , en så kallad IPR. Om du har det, så innebär det att du kan räkna med tiden före år I annat fall får du inte tillgodoräkna dig anställningstiden. anders Granberg, VD på Kyrkans pensionskassa. exemplen nedan visar två kyrkoherdar a och b som har haft lika lön ( kr/år 2013) och anställningstid (>30 år) inom svenska kyrkan förutom att kyrkoherde a inte var anställd under två månader just över årsskiftet 1999/2000. båda börjar inom kyrkan 1978 och avgår med ålderspension KyrKoHerde a, Inte anställd över årsskiftet 1999/2000 1)förmånsbestämd Livränta enligt Pa91: Livränteunderlag: kr/år (snittlön vid avgången 1999). Anställningstid: 263 mån. (tom 1999). Livräntan blir 2197 kr/ mån (1999 års nivå). (Värdesäkras först från 2014 men det finns möjlighet att få den värdesäkrad redan från 1999). 2)förmånsbestämd Ålderspension enligt Kyrkans KaP-KL (för inkomstdelar över kr/mån): Pensionsunderlag: kr/år ( ). Anställningstid: 159 månader (2000 till 2013). Ålderspensionen blir 3432 kr/mån. totalt Kyrkoherde A får 5629 kr/månad (livränta ålderspension 3432). KyrKoHerde B, anställd över årsskiftet 1999/2000 1)Förmånsbestämd Intjänad ålderspension enligt Pa91 (på inkomster under 35000): Pensionsunderlag: kr/år (snittlön 1999). Anställningstid:263 månader (tom 1999). Intjänad ålderspension: 2227 kr/mån. 2)förmånsbestämd ålderspension enligt Kyrkans KaP-KL (på inkomster över 35000): Pensionsunderlag: kr/år ( ). Anställningstid: > 360 månader (även tid före år 2000 inräknas). förmånsbestämd Ålderspension blir 7801 kr/mån. totalt Kyrkoherde B får kr/ månad (intjänad ålderspension 2227 och ålderspension 7801). sammanfattning Skillnaden mellan kyrkoherdarnas förmånsbestämda pensioner blir hela kr /månad eller kr /år. OBS! I exemplen ingå inte de avgiftsbestämda pensionerna enl PA91 och Kyrkans KaP-KL. 18 KyrKfacK 2/13

19 KontaKtuppgIFter Kontakta oss i Kyrka behöver du facklig rådgivning är du som medlem alltid välkommen att kontakta dina lokala förtroendevalda. deras kontaktuppgifter hittar du här eller på vår hemsida Vi arbetar på kansliet jenny edling kretsordförande, luleå stiftskrets sten BylIn kretsordförande, härnösands stiftskrets johan lautmann kretsordförande, Uppsala stiftskrets elisabeth Hård af segerstad kretsordförande, västerås stiftskrets pernilla rosin kretsordförande, karlstads stiftskrets Nils-heNrik NilssoN kretsordförande, stockholms stiftskrets angelina BacKman kretsordförande, strängsnäs stiftskrets anna-carin gabelic kretsordförande, linköpings stiftskrets christer edvinson kretsordförande, skara stiftskrets anna-lisa saar kretsordförande, göteborgs stiftskrets Kent österdahl kretsordförande, visby stiftskrets britt-marie leion kretsordförande, växjö stiftskrets mia möller kretsordförande, lunds stiftskrets eva lindström Kretsordförande, 14:e kretsen ann-katrin bosbach Kretsordförande, utlandskretsen lena ForsBerg Handläggare medlemsregistret lena@kyrka.se magnus gissler Kanslichef magnus.gissler@kyrka.se vibeke Hammarström Ombudsman vibeke.hammarstrom@kyrka.se KrIstIna HarrIson Ekonomi & IT kristina.harrison@kyrka.se lennart HåKansson Kommunikatör lennart.hakansson@kyrka.se sofie tillgren Handläggare medlemsregistret sofie@kyrka.se robert svec förbundsjurist svec@kyrka.se KontaKt med KanslIet Du får kontakt med kansliet på kansli@kyrka.se eller via vår växel så ser vi till att ditt ärende hamnar hos rätt person. Du kan även besöka vår hemsida ändring av medlemsuppgifter Dina medlemsuppgifter ändrar du enklast själv efter att du loggat in på eller via e-post till lena@kyrka.se eller sofie@kyrka.se Frågor KrIng ditt medlemskap Har du praktiska frågor kring ditt medlemskap kontaktar du Lena eller Sofie på medlemsregistret. Du når dem säkrast mellan måndag till fredag: lena@kyrka.se sofie@kyrka.se KyrKfacK 2/13 19

20 BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Posttidning B Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med nya adressen till baksidan. Kyrkans Akademikerförbund, Box 30078, Stockholm Nu förhandlar vi Kyrkans avtal 13 FÖRSAMLINGS- ARBETSTID RÄTT TILL FRISKVÅRDS- BIDRAG FÖR EN GOD ARBETSMILJÖ ETT EGET LÖNEAVTAL