Kvalitetsredovisning 2012/13. Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2012/13. Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning"

Transkript

1 KUN2013/242 Kvalitetsredovisning 2012/13 Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning Sandviken Ulla Norum och Lena Westerman-Annerborn, Kvalitetssamordnare För enskilda enheters kvalitetsredovisningar se utbildning & förskola

2 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning enligt Balanserad styrning Organisation, hösten Systematiskt kvalitetsarbete Klagomål/synpunkter Uppföljning av verksamhetsplanens övergripande aktiviteter Övergång och samverkan Utbildningsval - arbete och samhällsliv MEDBORGARE Förskola Slutsatser pedagogisk revision Grundskola Normer och värden Landningen Slutsatser pedagogisk revision Måluppfyllelse Slutbetyg Nationella prov Brukarundersökningar Förskoleklass Skolbarnsomsorg/Fritidshem Särskola Slutsatser pedagogisk revision Gymnasieskola Slutsatser pedagogisk revision Resultat nationella prov , lägst E % Brukarundersökningar CVL/Sfi Slutsatser pedagogisk revision MEDARBETARE Arbetsmiljö Förskola Grundskola Särskola Gymnasieskola CVL/Sfi HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Elevhälsan Förskola Förskola/Grundskola Grundskola Särskola Gymnasieskola CVL/Sfi EKONOMI Samtliga skolformer... 32

3 Förskola Grundskola Särskola Gymnasieskola CVL/Sfi INTERNATIONELLT Samtliga skolformer Förskola Grundskola, särskola, gymnasieskola, CVL, Sfi CVL/Sfi... 36

4 4 1 Sammanfattning enligt Balanserad styrning De pedagogiska verksamheterna styrs av både nationella och kommunala mål. Varje följer upp och utvärderar sin verksamhet, analyserar resultat och formulerar utvecklingsåtgärder. Skolchefen sammanfattar förvaltningens arbete kopplat till de fem perspektiven i Balanserad styrning. MEDBORGARE Bemötande i samtliga verksamhetsformer anses vara gott enligt brukarundersökningar. Barn och elever upplever i varierande grad att de har inflytande över vardagsarbetet, medan så gott som alla enheter har system för formellt inflytande. Tillgången till digitala resurser ger goda förutsättningar för en modern och varierad undervisning. MEDARBETARE Arbetsplatserna inom förvaltningen präglas, enligt medarbetarenkäter 2013, generellt av trivsel, motivation och nöjdhet med arbetssituationen, men arbetsbelastningen anses vara hög. Resultaten på medarbetarenkäterna analyseras på alla nivåer och åtgärdsplaner utformas. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Förskolor och skolor arbetar hälsofrämjande, dels med värdegrund och dels med fysisk hälsa och livsstil, och brukarundersökningar visar att arbetet är på god väg. Detta, tillsammans med kunskap om ett ekologiskt hållbart samhälle, ingår i läroplansuppdraget. Stödresurserna, vars uppgift är att jämna ut skillnader i barns och elevers förutsättningar, ses över för att effektivare kunna bidra till ökad måluppfyllelse. EKONOMI I förhållande till jämförbara kommuner och riket har Sandvikens kommun högre kostnader för platser i förskola, förskoleklass, kommunal gymnasieskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särskild undervisning för vuxna (särvux). Lägre kostnader har grundskola, fritidshem, grundsärskola och svenskundervisning för invandrare (Sfi). De olika system för resursfördelning som förvaltningen förfogar över, och som ska säkerställa likvärdiga verksamheter och ge ett budgetutfall i balans, behöver ses över för grund- och gymnasieskola. INTERNATIONELLT Perspektivet ingår i det nationella uppdraget och därför genomförs aktiviteter inom ramen för såväl mottagande av nyanlända, utbildning i moderna språk som kulturella utbyten. Internationella/globala aspekter på innehållet i verksamheten syns i viss mån i kvalitetsredovisningar, men skulle kunna framhållas mera. Sandviken den 4 december 2013 Inger Norman, skolchef

5 5 2 Organisation, hösten 2013 Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse Kunskapsnämnd Skolchef Inger Norman Kunskapskontor Central elevhälsa Administrativt stöd Marie Bergquist Skolformschef Eva Simonsson Gymnasium och vuxenutbildning/ SFI Gy- och särvux 4 rektorer/4 bitr 1100 elever 2100 vuxna Skolformschef Lars Walter Grundskola Grundsärskola 20 skolor 18 rektorer 3600 elever Skolformschef Anita Persson Förskola 26 förskolor 13 förskolechefer 1775 barn Förskoleorganisationen omfattar en skolformschef och 13 förskolechefer som ansvarar för 26 förskolor med cirka 1775 barn och 2 enheter med pedagogisk omsorg (familjedaghem). En förskola erbjuder omsorg nätter och helger. Dessutom finns familjecentraler i Björksätra Vallhov och Storvik med Öppen förskola (samarbete med Individ- och familjeomsorgsförvaltningen, Landstinget och Svenska kyrkan), fyra enskilt drivna förskolor med ca 90 barn samt Regnbågen, förskoleavdelning för barn med funktionsnedsättning, integrerad i Smultronbackens förskola. Grundskoleorganisationen omfattar en grundskolechef, 18 rektorer och 20 enheter med ca 3600 elever (inklusive förskoleklass), en ökning med 40 elever jämfört med föregående år. Andelen elever som går i fristående grundskolor har minskat något och var ,3 % enligt Skolverkets statistik, i första hand i Sandvikens Montessoriskola. Alla F-6-skolor har fritidshemsverksamhet, där drygt 1400 barn deltar. Grundsärskolan/ träningsskolan har 30 elever, dvs knappt 1 % av grundskoleeleverna. Landningen är en organisation för mottagande av nyanlända elever i åk 1-9 med 10,25 tjänster för svenska som andraspråk samt andra ämnen. Särskilda verksamheter för elever i behov av särskilt stöd är Vikingen, Skeppet, Steget vidare Murgårdsskolan, Steget vidare Söderskolan samt Heldagsskolan, som är ett samarbete med individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Dessa är tillgängliga för grundskoleelever från hela kommunen. Dessutom samverkar skolan med landstinget och

6 6 socialtjänsten för att underlätta skolstarten för barn med BNS - problematik (Barn med Neuropsykiatriska Svårigheter). Bessemerskolan fullföljde sitt andra år i den nya strukturen enligt gymnasiereformen 2011, med 12 nationella program samt introduktionsprogrammet. Därutöver fanns i åk 3 13 nationella och 4 specialutformade program samt en särskild grupp för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, totalt ca 1100 elever. Det finns även en gymnasieskola med inriktning på teknik och industri, Göranssonska skolan, ett samarbete mellan kommunen och Sandvik AB, med ca 180 elever. Andelen elever som har valt en kommunal gymnasieskola i Sandviken eller i annan kommun har minskat något från 80 till 79 %, enligt antagningstatistiken. Bessemerskolan var fram till halvårsskiftet organiserad i tre enheter med tre rektorer samt biträdande. Från och med höstterminen gäller en organisation med en rektor samt fyra biträdande rektorer, en minskning med två tjänster (rektor samt gymnasieintendent). En samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret (ungdomar år som inte arbetar eller studerar) finns och har rapportskyldighet till kunskapsnämnden. Bessemerskolans riksidrottsgymnasium (RIG) för bandy och orientering har 10 platser per årskurs i respektive idrott. Idrottsutbildningsformen NIU (nationell idrottsutbildning) har 13 platser per årskurs i innebandy samt från hösten platser per årskurs i freestyleskidåkning. Detta innebär totalt 124 platser på de nationellt godkända idrottsutbildningarna från Dessutom erbjuds idrottsprofiler i samverkan med lokala idrottsföreningar för fotboll och innebandy. Tid för individuellt val används till specialidrott. Under läsåret har ett 30-tal elever läst antingen Specialidrott A och B eller Idrott och hälsa fördjupning som gäller i den nya reformen. Gymnasiesärskolan med 41 elever omfattar 3 nationella och ett specialutformat program, individuellt program samt verksamhetsträning, totalt ca 4 % av gymnasieeleverna. Centrum för vuxnas lärande (CVL) omfattar Svenskundervisning för invandrare (Sfi), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux samt yrkeshögskoleutbildningar (YH). Verksamheten leds av två rektorer och det finns en enhet för specialpedagogiskt stöd. Antalet studerande varierar och snittet var omkring 750 inom grundläggande och gymnasiala kurser samt omkring 320 inom Sfi. Den centralt placerade organisationen för elevhälsa/stöd omfattar skolöverläkare, skolsköterskor, skolpsykologer, talpedagoger samt specialpedagog. Dessutom sker samverkan med landstinget och socialtjänsten för att underlätta skolstarten för barn med BNS-

7 7 problematik. Denna verksamhet benämns Bryggan och samordnas med motsvarande verksamheter i Gästrikland från och med augusti Övriga skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger är organiserade i två arbetslag för grundskolan och ett arbetslag för gymnasieskolan. 69 lokala lärarutbildare, varav flertalet har relevant utbildning för uppdraget, har under läsåret tagit emot 80 lärarstuderande. 4 lärare har genomgått grundutbildning för att bli lokala lärarutbildare (vfu-lärare) med stöd av centrala medel. 16 nyanställda förskollärare och lärare har genomfört sin introduktionsperiod i kommunens förskolor och skolor under läsåret. De har haft stöd av mentorer, vilka genomgått en intern utbildning om mentorskap och samtalshandledning. 21 lärare och fritidspedagoger i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning deltar i behörighetsgivande utbildning inom lärarlyftet II, främst för att utveckla kompetens i matematik och svenska som andraspråk men också i slöjd, kemi, engelska och religionskunskap. En lärare går utbildningen för att erhålla behörighet till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. 3 Systematiskt kvalitetsarbete Kunskapsförvaltningen sammanställer kommunens kvalitetsredovisning som bygger på uppföljning av årets verksamhetsplan och på att varje förskola/skola upprättar sin egen redovisning, vilken blir en av utgångspunkterna till varje förskolas/skolas lokala arbetsplan. Planen ska också kopplas till kommunens styrsystem, Balanserad styrning. Fem perspektiv ingår (medborgare, medarbetare, hållbar samhällsutveckling, ekonomi, internationellt) och förskolornas/skolornas resultat och insatser sorteras in under dessa, även om det statliga uppdraget är överordnat. I olika processer har det framkommit att kvalitetsarbetet på enheterna behöver stödjas. För att åstadkomma detta stöd samt sprida kunskap och ansvar på förskolan/skolan med fokus på förbättrade resultat och måluppfyllelse i relation till förutsättningar och insatser genomfördes pedagogisk revision i dialogform för fjärde året. Underlaget består av självvärdering, faktablad med olika resultat, kvalitetsredovisning, arbetsplan och slutsatser från föregående års revision. Dialogerna ger ett mervärde, utöver syftet, i form av kunskap om kulturen på en arbetsplats samt det dagliga arbetet, men är också kontroll som kan leda till speciella åtgärder. Landningarna och grundsärskolan har också uppmärksammats i pedagogisk revision främst i form av verksamhetsbesök. Varje verksamhetsform arbetar vidare utifrån sina styrkor och utvecklingsområden.

8 8 Utbildningarna i lokalt kvalitetsarbete (LOK) fortsatte under våren 2013 med särskilt fokus på analys. Som redskap i arbetet finns ett material, Systematiskt kvalitetsarbete, kunskapsförvaltningens metodstöd (SKUM) liksom ett stöddokument inför Skolinspektionen (STINS). Samtliga processer rörande planering, uppföljning och budget beskrivs utförligt i ett dokument benämnt Kvalitetssystem för kunskapsförvaltningen i Sandviken (PUB). Gymnasieskolans ledningsgrupp hade hösten 2012 utbildningsdagar om processtyrning och ett arbete med att definiera viktiga processer har påbörjats. I gymnasiesärskolan är arbetssättet etablerat. Förvaltningen ingår från hösten 2013 i ett samarbete med andra kommuner för att genom handledning, jämförelser och erfarenhetsutbyte förbättra ledningsprocessen för skolan i kommunen. De resultat som utgör underlag för redovisningen har tagits fram på följande sätt: Förskola dokumentation av observationer och samtal, pedagogisk dokumentation samt enkät vårdnadshavare Grundskola statistik, enkät med alla elever i åk 3, 5, 8 Skolbarnsomsorg enkät vårdnadshavare Särskola statistik, enkät med elever gymnasiesärskolan, enkät vårdnadshavare träningsskolan Gymnasieskola statistik, enkät med alla elever CVL/Sfi statistik, enkät med elever Alla skolformer pedagogisk revision 4 Klagomål/synpunkter Under läsåret 2012/2013 har förskolan haft 42 klagomål som framför allt handlat om säkerhetsrutiner, tidsregistrering och öppettider. Grundskolan inklusive grundsärskolan har haft 40 ärenden, i grundskolan om bland annat särskilt stöd och kränkningar och i särskolan om miljö och utrustning. Gymnasieskolan har enbart redovisat ett fåtal ärenden, kanske på grund av att inget nationellt program lämnade rapport för första halvåret Gymnasiesärskolan och särvux har inte haft några ärenden. Centrum för vuxnas lärande och Sfi har sammanlagt rapporterat 14 ärenden som främst avser avslag på sökt kurs, utbildningsutbud och synpunkter på undervisning. 19 ärenden från Skolinspektionen har handlagts och sex av dem är avslutade. Det handlar främst om behov av särskilt stöd, kränkande behandling och rätt till utbildning. Dessutom har grundskolan haft ett ärende från Diskrimineringsombudsmannen (DO) och gymnasieskolan en anmälan till Arbetsmiljöverket. Flertalet ärenden har, efter begärda kompletteringar, lämnats utan kritik.

9 9 5 Uppföljning av verksamhetsplanens övergripande aktiviteter Lokalt kvalitetsarbete (LOK) Förskolechefer/Rektorer och nyckelpersoner på förskolor och grundskolor har under våren erbjudits utbildning i lokalt kvalitetsarbete med inriktning på analys samt likabehandlingsarbete (LOK), 8 tillfällen med 270 deltagare. Forskning och utveckling (FoU) Skolchef och skolformschefer deltar i de regionala samverkansorganisationerna Regionalt utvecklingscentrum X-län (RucX) och Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) så att verksamheterna bedrivs och utvecklas utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samarbetet förväntas innebära att lärarna i större utsträckning än tidigare kommer att använda forskningsrön i sitt vardagsarbete samtidigt som forskningen blir mera undervisningsnära. Chefs- och medarbetarutveckling samt kompetensförsörjningsstrategi Förskolechefer uppmanas delta i rektorsutbildning, medan det är obligatoriskt för rektorer. Alla nyblivna chefer ska delta i kommunens ledarskapsutbildning. Under 2012 genomförde kommunen en satsning för chefer i coachande förhållningssätt. Cheferna inom organisationen har också möjlighet till ytterligare insatser i coachning via förvaltningens egen personalcoach. De gemensamma reflektionsdagarna för förskolechefer och rektorer användes hösten 2012 till diskussioner om hur de olika skolformerna med förenade krafter kan bidra till att öka måluppfyllelsen. Våren 2013 användes dagen till rehabiliteringsfrågor och diskussioner om hur cheferna skulle kunna ta ett större ansvar i detta arbete. Det resulterade i att två utbildningsdagar med Företagshälsovården genomfördes hösten 2013 för att stärka kompetensen. En process är påbörjad där fackliga företrädare och arbetsgivare gemensamt arbetar för att öka medarbetarnas kunskap och förståelse för styrsystemets alla nivåer inklusive koppling till uppdrag och lön. Förvaltningens kompetensförsörjningsstrategi är klar och ligger till grund för det fortsatta arbetet med lärarlegitimationer, behörigheter, rekrytering och bemanning. Förskolor och skolor i behov av ökad kompetens för att möta varje barn och elev så att de når så långt som möjligt Alla förskollärare såväl i förskola som i förskoleklass har deltagit i föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder. Gymnasieskolan har också satsat på att utbilda all personal inom området. I grundskolan inriktas arbetet på språkutvecklingsplanen, där nyckelpersoner utbildas

10 10 för att leda detta. Två riktade satsningar på språkutvecklande arbetssätt inleddes hösten Målet är att alla lärare på de två berörda skolorna ska kunna undervisa nyanlända så att de får så bra utbildning som möjligt. En förvaltningsgemensam organisation för nyanlända barn/elever har skapats och kommer att träda i kraft vårterminen Skolchefen har lyft frågan på förvaltningschefsnivå om samverkan mellan de förvaltningar som har ansvar för barns livsvillkor och samarbete finns, främst med IFO (individ- och familjeomsorgsförvaltningen). Elevhälsa Ett systematiskt kvalitetsarbete inom elevhälsans samtliga områden är under uppbyggnad och insatser för att stärka samverkan mellan centralt och lokalt organiserad elevhälsa pågår, liksom införande av dokumentationssystemet PMO (Project Management Office). Måluppfyllelse, omdömen, betyg och bedömning Lärares planering i enlighet med nya styrdokument genomförs på samtliga grundskolor i större eller mindre omfattning och läggs ut i Edwise för att alla ska kunna lära av varandra. Kommunens mall anses av flera underlätta arbetet med planeringar som ofta följs upp av rektor i utvecklingssamtal. Inom både grund- och gymnasieskola sker utbyte vid rättning av t ex nationella prov så att lärare rättar för andra elever än sina egna eller är medbedömare. På många skolor provas olika arbetssätt såsom själv- och kamratbedömning för att bedömning ska bli en del av lärandet. Grundskolans individuella utvecklingsplaner (IUP) följs upp vid flera tillfällen under terminen, bedömningsmatriser används, försök görs med olika typer av provuppgifter och den formativa bedömningen utvecklas. Skolverkets utbildningar och stödmaterial för bedömning har varit användbara. 6 Övergång och samverkan Grundläggande för att ha gemensamma rutiner för övergångar mellan skolformer är att de är väl kända och följs. Kommungemensam plan för övergången mellan förskola och förskoleklass finns, utvärderas och justeras årligen. Alla grundskolor har rutiner för överlämning av elever mellan och inom skolor. Aktiviteter som genomförs är bland annat besök, föräldramöten, utskick av information samt överlämning av dokumentation mellan skolformer. Representanter för elevhälsan är ofta delaktiga i övergångar. De gemensamma rutinerna för övergång grundskola gymnasieskola har setts över av en arbetsgrupp under läsåret. Rutinen har förtydligats och ska stödja och kvalitetssäkra handläggningen, men behöver implementeras.

11 11 Vid inskrivning i särskolan görs besök på elevernas avlämnande förskola/skola innan inskolning startar och både elever och föräldrar involveras. För elever som ska flyttas upp från årskurs 1-6 sker ett överlämnade till personalen i årskurs 7-10 under våren. Överlämningen har till syfte att ge en tydlig bild av elevernas kunskapsnivå samt vilka behov de har. Nya grupper/klasser bildas sedan utifrån den information som har framkommit, allt för att skapa så bra arbetsro och kunskapsutveckling som möjligt. Inskolning sker oftast innan föregående termin slutar och överlämningssamtal sker mellan berörda pedagoger. Intag till grundsärskolan sker fortlöpande under året. Överlämnande till gymnasiesärskolan följer nya rutiner från höstterminen I ett första skede skickar föräldrar, elever och överlämnande lärare skriftlig information till gymnasiesärskolan och sedan kallas eleverna på individuella möten med ansvarig rektor. Eleverna får därefter göra praktik på alla gymnasiesärskolans program för möjligheten att göra ett välgrundat val. Avlämnande lärare gör en pedagogisk kartläggning som följer eleven till gymnasiesärskolan. 7 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Gymnasieskolan har på olika sätt kontakt med högskola och arbetsliv. För framför allt yrkesprogram är goda branschkontakter viktiga, bland annat eftersom det varit och är svårt att få tillräckligt med platser för arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskolan har samverkat med bland annat högskolor och representanter för teknikbranschen inom regionen, och resultatet är certifiering av teknikcollege. Även vård- och omsorgscollege är certifierat på motsvarande sätt i samverkan med intressenter. Byggprogrammet har av Byggnadsindustrins yrkesnämnd fått kvalitetsmärkningen branschrekommenderad skola och ekonomiprogrammet har certifierats för att diplomera gymnasieekonomer. Elever på många program bedriver verksamhet inom UF-företag (Ung Företagsamhet). 8 MEDBORGARE KFs övergripande målsättningar Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling KFs mål Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalitet

12 12 Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter Tjänstedeklarationer införs i alla nämnder Kunskapsnämndens framgångsfaktorer Den viktigaste framgångsfaktorn är att ha ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete och där ingår att fokusera på några få viktiga områden och satsa på dessa. Tillgång till digitala resurser, varsin dator, är en förutsättning för att möta vår tids unga. Tydligt ledarskap, tydliga mål och uppdrag, uppföljning av resultat samt analys är avgörande för att fatta välgrundade beslut och nå framgång. Till processen hör också att skapa tydliga informationsvägar, forum för dialog och inflytande samt erbjuda kompetensutveckling som stödjer uppdraget. Verksamheterna är likvärdiga, alla blir respektfullt bemötta och värdegrundsarbetet som utgår från likabehandlingsplaner är aktivt. Kunskapsnämndens mål Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer Likabehandlingsplan Alla förskole- och skolenheter har likabehandlingsplaner som knyter an till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, Europakonventionen samt EU-direktiv mot etnisk diskriminering och för likabehandling. Kunskapsförvaltningen stödjer enheterna i utformningen av planerna som ska beskriva såväl det främjande som det förebyggande och åtgärdande arbetet. Planerna granskas årligen och arbetet går framåt, men kvarstår som förbättringsområde. 8.1 Förskola Enligt Skolverkets nyckeltal för 2012 har kommunen, totalt sett, stor andel inskrivna barn i förskolan, 87 %, vilket är samma nivå som föregående år att jämföra med rikets 84 %. Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Detta har följts upp i enkät till vårdnadshavare där resultatet visar en positiv trend. I pedagogisk revision har det också framkommit att

13 13 kompetensutvecklingssatsningen på språkutvecklande arbetssätt utifrån Bornholmsmodellen har lett till ett mera systematiskt arbete. Barn- och elevinflytande I pedagogisk revision har det framkommit att temaarbeten i stor utsträckning utformas utifrån barns intressen med läroplanen som bas. En tydlig bild som framträder är att förskolornas personal har många metoder för att ta reda på barns intressen och använder dessa som underlag för att utforma verksamheten, så att den bidrar till barnens utveckling och lärande. Läroplanens intentioner om att planera verksamheten med utgångspunkt i barnens intressen och förmågor har stort genomslag och processen utvecklas ständigt. Att träna ansvar och inflytande och i förlängningen lära sig begreppet demokrati är en del av detta. IT-stöd för skolutveckling Introduktion av Ipads som ett av många verktyg till stöd för barns lärande, inte minst för barns språkutveckling, har påbörjats. Det upplevs positivt och inspirerande i verksamheten. Förskoleverksamheten präglas av ett lärande med leken som grund och de resultat som redovisas för Utveckling och lärande utgörs av iakttagelser och handlar främst om språkutveckling, matematik, konstruktionslek, naturvetenskap och kretslopp. Arbetet med normer och värden genomsyrar det dagliga arbetet och arbetssätten är ofta varierade. Kopplingar finns till likabehandlingsplanens främjande arbete, liksom exempel på systematiskt arbete med kartläggning för det förebyggande arbetet. Resultatet på den årliga brukarenkäten är bättre än föregående år för alla påståenden, vilket tydligt indikerar att förskolans måluppfyllelse är god och resultaten för de enskilda förskolorna ingår i enheternas systematiska kvalitetsarbete och används därigenom för att utveckla verksamheten. För att stärka föräldrarnas engagemang och öka möjligheterna till inflytande i förskolan har föräldramöten med olika teman och diskussioner genomförts, liksom utskick i förväg av underlag inför utvecklingssamtalen. Förskolornas arbetsplaner med koppling till läroplanen används ofta som utgångspunkt i samtalen, ett sätt att göra föräldrarna medvetna om verksamhetens innehåll samt förändringar i styrdokumenten. Försök med workshops, som visar nationella mål samt ger möjlighet att prova på aktiviteter knutna till dessa, har varit uppskattade Slutsatser pedagogisk revision Slutsatser från den pedagogiska revisionen är att många förskolor tagit fasta på föregående års förbättringsområden. De förskollärare som

14 14 deltagit i utbildningen i lokalt kvalitetsarbete har fått ett utökat ansvar och det har på många förskolor betytt att kvalitetsarbetet blivit en del av ordinarie arbete. Utvecklingsområden Tydliggöra barns förändrade kunnande utifrån dokumenterat nuläge Pedagogisk dokumentation som visar hur barnens kunnande har förändrats Normkritiskt förhållningssätt Ta vara på Språktågets systematiska arbetssätt i arbetet med språkutveckling Internationella perspektivet, utgå från likheter Analys av resultat och genomförda aktiviteter Avgränsa målen, specificera måtten 8.2 Grundskola Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Systematisk insamling av resultat på elevernas språkutveckling två gånger per år har påbörjats och detta har följts upp i resultatdialoger och i pedagogisk revision. Det är svårt att dra några säkra slutsatser ännu om språkutvecklingen, men det är tydligt att bedömaröverensstämmelsen är ett förbättringsområde. Barn- och elevinflytande Ett antal skolor har tidigarelagt utvecklingssamtalen för att de ska vara framåtsyftande, bidra till att eleverna kan påverka sitt lärande och ta ansvar samt styra elevernas lärande mot uppsatta mål. På så sätt kommer elevens individuella utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen närmare individen och blir en del av vardagsarbetet. IT-stöd för skolutveckling (en-till-en-datorer) I nuläget återstår sju enheter innan alla grundskolor har en-till-en-datorer. Syftet är att det ska ske en generell förändring av lärandevillkoren för eleverna, t ex av undervisningen inom läs- och skrivinlärning Normer och värden Arbetet med Normer och värden är omfattande och levande på samtliga grundskolor och ett stort antal aktiviteter genomförs för att skapa tryggt klimat och positiv arbetsmiljö. Såväl skolor som fritidshem har integrerat området med likabehandlingsarbetets främjande och förebyggande delar och på ett strukturerat sätt arbetat med social samvaro, vi-känsla, språkbruk och attityder Landningen Mottagande i skolan av nyanlända elever sker huvudsakligen i Landningar som finns på fem grundskolor. Enligt utvärdering av Landningens verksamhet under läsåret är styrkorna gott samarbete bland annat i form av Landningsmöten samt tydlighet och struktur. Några

15 15 tydliga utvecklingsområden utkristalliserades; behov av studiehandledning och speciallärarresurs, kartläggning och kriterier, utveckling av samarbetet mellan Landningar samt utveckling av samarbetet kring flerspråkiga elever på den egna skolan. Fortbildning och handledning lyfts fram som viktiga förutsättningar för att kunna utveckla Landningsarbetet, men även vikten av arbetsro och tid för planering poängteras. Riktlinjer för utslussning finns som innebär att eleven utifrån sina förutsättningar och behov ska följa reguljär verksamhet så snart det är möjligt. Varje landningsrektor utarbetar rutiner som passar den enskilda skolan. Kurser i språkutvecklande arbetssätt (Gibbons) erbjuds även innevarande läsår Slutsatser pedagogisk revision Varje grundskola har en plan eller en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet över året, även om det inte alltid framgår hur resultat tas tillvara och analyseras samt hur slutsatser leder vidare till verksamhetsutveckling. Det har blivit vanligt att läroplansmålen tydligare kopplas samman med arbetsplanen som följs upp enligt fastställd rutin regelbundet över året. Utvecklingsområden Använda tillgängliga resultat i alla ämnen och presentera dem, dra slutsatser och formulera åtgärder i utvecklingsarbetet Analys av resultat 3 nivåer; individ -klass/grupp skola Inte nöja sig med E-nivån, koppla skolans insatser till resultatet och tro på att undervisningen gör skillnad Använda språkutvecklingsplanen, betona allas gemensamma ansvar för språkutvecklingen oavsett ämne Likvärdig bedömning mellan och över årskurserna Lgr11 ska styra all utbildning. Nationella prov och läromedel är verktyg i processen Dokumentation av slutsatser från analyser, diskussioner, planeringar mm 8.3 Måluppfyllelse Resultat för alla ämnen redovisas i faktablad Sandvikens grundskola 2013, bilaga 1. Diagrammen visar andel elever som nått lägst E i bedömd måluppfyllelse åk 1, 3 och 5 samt lägst E i betyg åk 6 9. Handlingsplan för förbättrad måluppfyllelse finns och kunskapsresultat har samlats in i alla ämnen, för samtliga årskurser. Detta för att förvaltningen, liksom varje skola, ska ha tillgång till aktuell fakta för analys. Diagrammen nedan visar resultat för ämnen som finns på schemat i samtliga årskurser.

16 16 Matematik, svenska samt teknik Ma Sv Te 50 Åk 1 Åk 3 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bedömningen av yngre elever tenderar att vara välvillig och variationen är liten. Nedgången i åk 3 kan bero på att resultaten i nationella prov i matematik och svenska används som verktyg i bedömningen. Inför övergången till åk 7 tycks inte resultaten på nationella prov styra betygen i samma utsträckning då betygsnivån är högre. En orsak kan vara att lärare väljer att sätta ett högre betyg inför att lämna eleverna till nya lärare och ofta ny skola. I åk 7 sjunker dock betygen väsentligt för att i åk 9 åter stiga inför ny skolform. Bild, idrott och hälsa samt musik Bd Idh Mu 50 Åk 1 Åk 3 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bedömningen av yngre elever tenderar även här att vara välvillig och variationen är till en början liten, men i idrott och hälsa uppmärksammas simkunnigheten i åk 3, vilket gör att resultatet går ner. För övrigt är trenden vikande för att vända i åk 9, men når inte samma nivå som i åk 1 6. Meritvärdena visar samma tendens, dvs relativt sett hög nivå i åk 6, nedgång i åk 7 8 och uppgång i åk 9, men oftast inte till samma nivå som i åk 6. Andelen elever som läser Sva (svenska som andraspråk) ligger på ca 12 % i de högre årskurserna, nästan enbart placerade på Murgårdsskolan 7-9

17 17 (27 % av Sva-eleverna) och Söderskolan (13 % av Sva-eleverna). Intresset för att ha moderna språk som språkval sjönk liksom tidigare år mellan åk 7 och åk Slutbetyg Enligt Skolverkets jämförelsetal var 75 % av eleverna i åk 9 behöriga till yrkesprogram i gymnasieskolan våren 2013, en minskning med 1 % jämfört med föregående år. Det är en betydligt mindre andel än rikssnittet som är 87 % för kommunala huvudmän. Sett till slutbetyg per ämne innebär detta att resultaten inte förbättrats utan ligger generellt under rikssiffrorna, vilket också framgår av det genomsnittliga meritvärdet Sgr Kommungrupp Riket Genomsnittligt meritvärde Flickor Pojkar Enligt SIRIS (Skolverkets statistikdatabas) Nationella prov Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i engelska ligger på 79 %, vilket är en stor minskning jämfört med föregående år. Betygen ligger 6 % över provresultaten. Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i matematik är nu 68 %, en minskning jämfört med föregående år. Skillnaden mellan nationella provresultatet och betygen är fortsatt stor, 17 %. Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i svenska ligger på 84 %, vilket är ytterligare en tillbakagång jämfört med de två föregående åren och betygen ligger 6 % över provresultaten. Vid jämförelse av resultat på nationella prov för elevgruppen som gick åk 5 år 2009 och avslutade grundskolan 2013 visar det sig att andelen elever som har nått målen i engelska och svenska i åk 9 är ungefär densamma. I matematik nådde 81 % av eleverna målnivån i åk 5 jämfört med 68 % i åk 9. Under de nio år som denna jämförelse gjorts har skillnaden alltid varit negativ i matematik Brukarundersökningar Generellt sett är resultatet för årskurs 3 bättre jämfört med föregående år och endast ett värde ligger under 3,0. Värdena för trygghet, arbetsro, att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter samt agerar när någon behandlas illa har tydligt förbättrats. Det är också tydligt att eleverna är nöjda med den hjälp de får och att de vuxna bekräftar dem när de lyckats bra.

18 18 Eleverna tycker också att skolarbetet är så roligt att man får lust att lära sig mera. Eleverna känner i stor utsträckning till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen och upplever också att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa. De flesta elever deltar i fysiska aktiviteter varje dag i skolan och de anser också att de får kunskap om hur de ska motionera och äta för att de ska må bra. Eleverna i åk 3 har också positivare syn på skolmaten och matron jämfört med tidigare. Andelen klassråd minst en gång i månaden har ökat liksom tilltron till möjligheten att påverka via klassråd. Resultatet för årskurs 5 är i stort sett på samma nivå som Andelen klassråd har ökat medan tilltron till möjligheten att påverka via klassråd och elevråd är oförändrad. Eleverna känner i stor utsträckning till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen och upplever också att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa. De allra flesta elever deltar liksom tidigare år i fysiska aktiviteter varje dag i skolan och kunskapen om hur de ska motionera och äta för att de ska må bra har ökat. Värdena för skolmat och matro ligger på samma nivå som föregående mätning. Arbetsklimat i form av trivsel och trygghet upplevs vara bra. Det är tydligt att eleverna är nöjda med den hjälp de får och att de vuxna har positiva förväntningar samt bekräftar dem när de lyckats bra. Arbetsro är dock fortfarande förbättringsområde och liksom att skolarbetet ska vara så roligt så man får lust att lära sig mera. Resultatet för årskurs 8 är generellt något bättre än Andelen klassråd har ökat liksom tilltron till möjligheten att påverka via detta. Det informella inflytandet över innehåll och arbetssätt har förbättrats något. Drygt hälften anger att de deltar i fysiska aktiviteter varje dag i skolan, en ökning, och siffrorna för kunskap om motion och kost ligger på fortsatt hög nivå. Arbetsron har tydligt förbättrats och arbetsklimat i form av trivsel och trygghet upplevs fortsatt bra. Eleverna är i stort sett nöjda med den hjälp de får och att de vuxna bekräftar dem när de lyckats bra. Däremot upplevs inte skolarbetet så roligt att det väcker lust att lära sig mera. Eleverna känner ofta till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen, även om variationen mellan skolorna är stor, och upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa mål. 8.4 Förskoleklass Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Många arbetar enligt Bornholmsmodellen med språklek för språklig och fonologisk medvetenhet samt för att lägga grunden för läsinlärning. LUS punkt 3 används som mått. Matematiska begrepp används ofta i vardagsarbetet såväl ute som inne liksom matematiklekar och problemlösning. NTA-material används för t ex jämförelser och mätningar. Verksamheten innehåller mycket rörelse, hälsa och fri lek.

19 19 Barn- och elevinflytande Exempel finns på att eleverna i F-klassen tränar ansvar för att följa regler och passa tider. Utrymme finns att påverka genom eget val och omröstningar. IT-stöd för skolutveckling (en-till-en-datorer) Exempel finns på att elever i F-klassen använt ipads för presentationer i svenska och matematik, att nätvett och IT- säkerhet har tagits upp samt att programmen Ljuda och Vital använts på flera skolor. 8.5 Skolbarnsomsorg/Fritidshem Enligt Skolverkets nyckeltal för 2012 ligger antalet inskrivna elever per anställd väsentligt högre än jämförbara kommuners samt rikets snitt. Eftersom det inte fanns någon definition av begreppet avdelning har grund-/särskolechefen på uppdrag av kunskapsnämnden, fastställt att varje skola endast har en fritidshemsavdelning, vilket gäller för rapportering till Statistiska Centralbyrån från och med oktober Resultatet på brukarenkäten ligger strax över föregående års nivå på de flesta påståendena, men skillnaderna är små. Det som framkommer som mest positivt är att barnen uppmuntras att vara ute och röra på sig, att man har förtroende för personalen och blir bra bemött samt att barnen trivs och känner sig trygga. Att få information om mål och verksamhetens innehåll visar på en fortsatt positiv trend. Värden som avser flickor ligger generellt något högre, utom avseende möjlighet att utveckla förmågan att använda digitala verktyg där det är lika och värdet har höjts. Vårdnadshavares möjlighet att påverka verksamheten var ett förbättringsområde 2012 och värdet har nu ökat något, även om nivån fortfarande är låg. Det som varit svårt att ta ställning till för många är likvärdig behandling pojkar flickor, hjälp med skolarbetet och hur fritidshemmen arbetar för att motverka fördomar mellan olika kulturer. 8.6 Särskola Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Arbetet med lässtrategier i årskurserna 7-9 har varit framgångsrikt och tydliga resultat märks när det gäller stavning. Barn- och elevinflytande Eleverna är vuxenberoende och behöver mycket stöd för att ta självständiga initiativ. Formellt inflytande tränas genom klass- och elevråd, medan lärarna har konstaterat att elevernas möjlighet att vara med och påverka vardagsarbetet är ett förbättringsområde. IT-stöd för skolutveckling (en- till- en - datorer)

20 20 Program som används i grundsärskolan är Espresso och NOMP (nätbaserat poängsystem) där bekräftelse på resultat av arbetet ges omedelbart och framsteg är tydliga. Planer för det systematiska kvalitetsarbetet på grundsärskolan finns och värdegrundsarbetet som har tonvikt på respekt, trygghet, samarbete, relationer och trivsel skattas högt. Inriktning mot kunskapskrav har blivit tydligare, även om resultaten är svåra att generalisera och bedöma, men enligt kvalitetsredovisningen har alla elever nått kunskapskraven på godtagbar nivå. Det är stora krav på fasta rutiner och tydlig struktur, men samtidigt måste tryggheten utmanas för att eleverna gradvis ska bli mera självständiga. Som markering i utvecklingstrappan flyttas eleverna upp i årskurserna enligt ålder, även om utvecklingsnivåerna inte alltid motsvarar den. Träningsskolan/Sinnesriket, gymnasiesärskolan och särvux har kalendariet kopplat till arbetsplanen och många processer har definierats och rutiner utarbetats, vilket gör arbetet enklare och har också påverkat verksamheten positivt. Det systematiska kvalitetsarbetet är en del av vardagsarbetet och det gör att man känner sig delaktig. I träningsskolan används uppgiftsanalys, dvs filmning av moment kopplade till läroplans- och kursplanemål för att synliggöra små, men centrala nyanser i lärandet. Resultatet används i kommunikationen med föräldrarna så de kan bidra till ytterligare utveckling genom att systematiskt använda skolans arbetssätt. Resultat från den årliga enkäten för vårdnadshavarna i träningsskolan indikerar också att föräldrarnas kunskap om kursplanemålen har ökat. Det framgår att de är generellt nöjda med verksamheten. Förbättringsområden föregående år var föräldrars möjlighet att påverka verksamheten samt skolans arbete för att ge barnen alternativa redskap för att kunna kommunicera, vilka båda har förbättrats, i synnerhet möjligheten att påverka. Utemiljön, som var ett tredje förbättringsområde, uppfattas som ännu sämre och även värdet för innemiljön har gått bakåt. Sinnesrikets verksamhet är lokalmässigt förlagd till samma byggnad som Träningsskolan, eleverna där har förtur till Sinnesriket och samarbetet betraktas som viktigt. Eleverna i gymnasiesärskolan är enligt elevenkäten generellt nöjda men värdena för utvecklingssamtal och daglig rörelse avviker i år negativt. Trygghet, trivsel, arbetsro och positiv förväntan och respons präglar verksamheten. Arbetssätten varierar t ex anpassas svårighetsgraden och datorer används i stor utsträckning. Inga exempel på kränkningar gavs och likabehandlingsplanen, som finns i anpassade varianter, är känd. Varje deltagare inom särvux har en individuell plan där man dagligen dokumenterar och utvärderar aktiviteter på mycket konkret och detaljrik nivå. Tre personer ska på två tjänster hantera alla krav och dokument som

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/13. Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning

Kvalitetsredovisning 2012/13. Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning KUN2013/242 Kvalitetsredovisning 2012/13 Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning Sandviken 2013-12-04 Ulla Norum och Lena Westerman-Annerborn, Kvalitetssamordnare För enskilda enheters kvalitetsredovisningar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015

Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Birgitta Wikström 140908 Reviderad 141024 Hedängskolan 7-9 arbetsplan 2014-2015 MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2014 Kunskapsförvaltningens verksamheter

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Dnr 44-2016:5173 Föreningen Hemgårdar i Malmö Org.nr. 846000-9460 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Malmö Montessoriskola belägen i Malmö kommun 2 (9) Dnr 44-2016:5173

Läs mer

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Säters kommun

Regelbunden tillsyn i Säters kommun Regelbunden tillsyn i Säters kommun Statens skolinspektion Granskning av kvalitet inom skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Tillsyn över det offentliga skolväsendet, den allmänna förskoleverksamheten

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Kvalitetsrapport Hagabackens skola 2016-06-02 Kvalitetsrapport 2015-2016 Hagabackens skola 1 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Påstående: Årets res. Årets res. Förra året Förra året inte alls/ ganska dåligt % ganska bra/

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:564 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Fornbackaskolan belägen i Södertälje kommun 2 (11) Tillsyn i Fornbackaskolan har genomfört tillsyn av Södertälje kommun

Läs mer

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Kultur- och utbildningsförvaltningen 2015-02-19 Plan över det systematiska kvalitetsarbetet 2015 HUVUDMANNANIVÅ Alla skolor och förskolor i Mellerud ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete där verksamheten

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens plan för systematisk kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef Barn- och utbildningsnämnden 2016-12-14 97 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Bästa förskola Bästa skola Utbildningsnämndens kvalitetsutmärkelse i Danderyd 2017 Kvalitetsutmärkelsen riktas till förskolor och skolor som med nytänkande,

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen 1 (8) Gluntens Montessoriskola Ekonomisk förening Organisationsnummer 716422-5521 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Gluntens Montessoriskola i Uppsala kommun Skolinspektionen

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

Resursskola. - En del av särskilt stöd. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Resursskola - En del av särskilt stöd Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn- och ungdomsförvaltningen - 2013 1 Resursskola en del av särskilt stöd Enligt Allmänna råden

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 skolenhet Kvalitetsredovisning 2014/2015 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Handläggare Vårt diarienummer Datum 20160823 Sidan 1(7) Smassensförskola arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 Bakgrund Ett utvecklingsprogram beslutades i kunskapsnämnden hösten 2015.

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret 1 Kvalitetsrapport för Lorensberga skolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I grundskola åk 7-9 Göran Törnqvist, rektor & Ann- Sofie Gunnarsson, biträdande rektor. 2 Innehåll KVALITETSARBETE...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan 7-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan 7-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016

LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 Nämndens åtagande Förvaltningens åtagande Enhetens åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014.

Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. Kvalitetsarbete för grundskolan (Jonsboskolan) period 4 (april juni), läsåret 2013/2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Enhetsplan läsåret 2014-2015. Rektor Sture Wängberg

Enhetsplan läsåret 2014-2015. Rektor Sture Wängberg Enhetsplan läsåret 2014-2015 Rektor Sture Wängberg Information och dialog i Resam den 29 sep 2014 Verksamhetsidé: Beskrivning av verksamheten på Vårbergskolan. Skolan ligger i ett område med fin natur

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN LÄSÅRET 2016 17 KARLSTADS KOMMUN Ansvarig samt giltighetstid: Mikael Nilsson Rektor, Läsåret 16/17 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Revisionsrapport Granskning av målstyrning. Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur Härjedalens Kommun 23 januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 3 3. Bedömning

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016

Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016 Smultronbackens förskola Förskolechef: Patricia Lea-Myhrberg Datum 2015-08-21 Sidan 1(7) Smultronbackens förskola arbetsplan 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Arbetsplan Lingonbackens förskola

Arbetsplan Lingonbackens förskola Sandvikens kommun Arbetsplan Lingonbackens förskola 2015-2016 Kunskapsförvaltningen Datum 20150831 Sidan 2(7) Lingonbackens arbetsplan 2015-2016 I analyserna från Lingonbackens kvalitetsredovisning för

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468

Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr :468 Alingsås 150813 Svar till Skolinspektionen med anledning av Beslut för grundsärskolan Noltorpsskolan Dnr 43-2015:468 Postadress: 441 81 Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Bedömning av brist Skolinspektionen

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:5076 Ösbyskolan AB Org.nr. 556699-4009 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ösbyskolan belägen i Danderyds kommun 2 (9) Tillsyn i Ösbyskolan har genomfört tillsyn av Ösbyskolan

Läs mer

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Barn och utbildning Sten-Åke Eriksson Rektor Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2012-13 Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3 1.1.1 Måluppfyllelse...

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen Beslut 2014-04-30 Bilingual Montessori School of Lund Rektorn vid Bilingual Montessori School of Lund Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Bilingual Montessori School of

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9))

4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor (Nordlyckeskolan (7-9)) 4. Verksamhetens mål och utvecklingsfrågor 2013-2013 (Nordlyckeskolan (7-9)) Områden Verksamhetens mål/ utvecklingsfrågor Senaste kommentaren GODA UPPVÄXTVILLKOR NORMER OCH VÄRDEN - Samtliga verksamheter

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Gullhedskolans arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 Bakgrund Ett utvecklingsprogram beslutades i kunskapsnämnden hösten 2015. Det sträcker

Läs mer

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut Skolinspektionen 2015-01-26 Pysslingen Förskolor och Skolor AB Rektorn vid Alfaskolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Alfaskolan i Solna kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer