Kvalitetsredovisning 2012/13. Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2012/13. Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning"

Transkript

1 KUN2013/242 Kvalitetsredovisning 2012/13 Sandvikens förskolor, skolor och vuxenutbildning Sandviken Ulla Norum och Lena Westerman-Annerborn, Kvalitetssamordnare För enskilda enheters kvalitetsredovisningar se utbildning & förskola

2 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning enligt Balanserad styrning Organisation, hösten Systematiskt kvalitetsarbete Klagomål/synpunkter Uppföljning av verksamhetsplanens övergripande aktiviteter Övergång och samverkan Utbildningsval - arbete och samhällsliv MEDBORGARE Förskola Slutsatser pedagogisk revision Grundskola Normer och värden Landningen Slutsatser pedagogisk revision Måluppfyllelse Slutbetyg Nationella prov Brukarundersökningar Förskoleklass Skolbarnsomsorg/Fritidshem Särskola Slutsatser pedagogisk revision Gymnasieskola Slutsatser pedagogisk revision Resultat nationella prov , lägst E % Brukarundersökningar CVL/Sfi Slutsatser pedagogisk revision MEDARBETARE Arbetsmiljö Förskola Grundskola Särskola Gymnasieskola CVL/Sfi HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Elevhälsan Förskola Förskola/Grundskola Grundskola Särskola Gymnasieskola CVL/Sfi EKONOMI Samtliga skolformer... 32

3 Förskola Grundskola Särskola Gymnasieskola CVL/Sfi INTERNATIONELLT Samtliga skolformer Förskola Grundskola, särskola, gymnasieskola, CVL, Sfi CVL/Sfi... 36

4 4 1 Sammanfattning enligt Balanserad styrning De pedagogiska verksamheterna styrs av både nationella och kommunala mål. Varje följer upp och utvärderar sin verksamhet, analyserar resultat och formulerar utvecklingsåtgärder. Skolchefen sammanfattar förvaltningens arbete kopplat till de fem perspektiven i Balanserad styrning. MEDBORGARE Bemötande i samtliga verksamhetsformer anses vara gott enligt brukarundersökningar. Barn och elever upplever i varierande grad att de har inflytande över vardagsarbetet, medan så gott som alla enheter har system för formellt inflytande. Tillgången till digitala resurser ger goda förutsättningar för en modern och varierad undervisning. MEDARBETARE Arbetsplatserna inom förvaltningen präglas, enligt medarbetarenkäter 2013, generellt av trivsel, motivation och nöjdhet med arbetssituationen, men arbetsbelastningen anses vara hög. Resultaten på medarbetarenkäterna analyseras på alla nivåer och åtgärdsplaner utformas. HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Förskolor och skolor arbetar hälsofrämjande, dels med värdegrund och dels med fysisk hälsa och livsstil, och brukarundersökningar visar att arbetet är på god väg. Detta, tillsammans med kunskap om ett ekologiskt hållbart samhälle, ingår i läroplansuppdraget. Stödresurserna, vars uppgift är att jämna ut skillnader i barns och elevers förutsättningar, ses över för att effektivare kunna bidra till ökad måluppfyllelse. EKONOMI I förhållande till jämförbara kommuner och riket har Sandvikens kommun högre kostnader för platser i förskola, förskoleklass, kommunal gymnasieskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt särskild undervisning för vuxna (särvux). Lägre kostnader har grundskola, fritidshem, grundsärskola och svenskundervisning för invandrare (Sfi). De olika system för resursfördelning som förvaltningen förfogar över, och som ska säkerställa likvärdiga verksamheter och ge ett budgetutfall i balans, behöver ses över för grund- och gymnasieskola. INTERNATIONELLT Perspektivet ingår i det nationella uppdraget och därför genomförs aktiviteter inom ramen för såväl mottagande av nyanlända, utbildning i moderna språk som kulturella utbyten. Internationella/globala aspekter på innehållet i verksamheten syns i viss mån i kvalitetsredovisningar, men skulle kunna framhållas mera. Sandviken den 4 december 2013 Inger Norman, skolchef

5 5 2 Organisation, hösten 2013 Kommunfullmäktige/ Kommunstyrelse Kunskapsnämnd Skolchef Inger Norman Kunskapskontor Central elevhälsa Administrativt stöd Marie Bergquist Skolformschef Eva Simonsson Gymnasium och vuxenutbildning/ SFI Gy- och särvux 4 rektorer/4 bitr 1100 elever 2100 vuxna Skolformschef Lars Walter Grundskola Grundsärskola 20 skolor 18 rektorer 3600 elever Skolformschef Anita Persson Förskola 26 förskolor 13 förskolechefer 1775 barn Förskoleorganisationen omfattar en skolformschef och 13 förskolechefer som ansvarar för 26 förskolor med cirka 1775 barn och 2 enheter med pedagogisk omsorg (familjedaghem). En förskola erbjuder omsorg nätter och helger. Dessutom finns familjecentraler i Björksätra Vallhov och Storvik med Öppen förskola (samarbete med Individ- och familjeomsorgsförvaltningen, Landstinget och Svenska kyrkan), fyra enskilt drivna förskolor med ca 90 barn samt Regnbågen, förskoleavdelning för barn med funktionsnedsättning, integrerad i Smultronbackens förskola. Grundskoleorganisationen omfattar en grundskolechef, 18 rektorer och 20 enheter med ca 3600 elever (inklusive förskoleklass), en ökning med 40 elever jämfört med föregående år. Andelen elever som går i fristående grundskolor har minskat något och var ,3 % enligt Skolverkets statistik, i första hand i Sandvikens Montessoriskola. Alla F-6-skolor har fritidshemsverksamhet, där drygt 1400 barn deltar. Grundsärskolan/ träningsskolan har 30 elever, dvs knappt 1 % av grundskoleeleverna. Landningen är en organisation för mottagande av nyanlända elever i åk 1-9 med 10,25 tjänster för svenska som andraspråk samt andra ämnen. Särskilda verksamheter för elever i behov av särskilt stöd är Vikingen, Skeppet, Steget vidare Murgårdsskolan, Steget vidare Söderskolan samt Heldagsskolan, som är ett samarbete med individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Dessa är tillgängliga för grundskoleelever från hela kommunen. Dessutom samverkar skolan med landstinget och

6 6 socialtjänsten för att underlätta skolstarten för barn med BNS - problematik (Barn med Neuropsykiatriska Svårigheter). Bessemerskolan fullföljde sitt andra år i den nya strukturen enligt gymnasiereformen 2011, med 12 nationella program samt introduktionsprogrammet. Därutöver fanns i åk 3 13 nationella och 4 specialutformade program samt en särskild grupp för elever med neuropsykiatriska funktionshinder, totalt ca 1100 elever. Det finns även en gymnasieskola med inriktning på teknik och industri, Göranssonska skolan, ett samarbete mellan kommunen och Sandvik AB, med ca 180 elever. Andelen elever som har valt en kommunal gymnasieskola i Sandviken eller i annan kommun har minskat något från 80 till 79 %, enligt antagningstatistiken. Bessemerskolan var fram till halvårsskiftet organiserad i tre enheter med tre rektorer samt biträdande. Från och med höstterminen gäller en organisation med en rektor samt fyra biträdande rektorer, en minskning med två tjänster (rektor samt gymnasieintendent). En samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret (ungdomar år som inte arbetar eller studerar) finns och har rapportskyldighet till kunskapsnämnden. Bessemerskolans riksidrottsgymnasium (RIG) för bandy och orientering har 10 platser per årskurs i respektive idrott. Idrottsutbildningsformen NIU (nationell idrottsutbildning) har 13 platser per årskurs i innebandy samt från hösten platser per årskurs i freestyleskidåkning. Detta innebär totalt 124 platser på de nationellt godkända idrottsutbildningarna från Dessutom erbjuds idrottsprofiler i samverkan med lokala idrottsföreningar för fotboll och innebandy. Tid för individuellt val används till specialidrott. Under läsåret har ett 30-tal elever läst antingen Specialidrott A och B eller Idrott och hälsa fördjupning som gäller i den nya reformen. Gymnasiesärskolan med 41 elever omfattar 3 nationella och ett specialutformat program, individuellt program samt verksamhetsträning, totalt ca 4 % av gymnasieeleverna. Centrum för vuxnas lärande (CVL) omfattar Svenskundervisning för invandrare (Sfi), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux samt yrkeshögskoleutbildningar (YH). Verksamheten leds av två rektorer och det finns en enhet för specialpedagogiskt stöd. Antalet studerande varierar och snittet var omkring 750 inom grundläggande och gymnasiala kurser samt omkring 320 inom Sfi. Den centralt placerade organisationen för elevhälsa/stöd omfattar skolöverläkare, skolsköterskor, skolpsykologer, talpedagoger samt specialpedagog. Dessutom sker samverkan med landstinget och socialtjänsten för att underlätta skolstarten för barn med BNS-

7 7 problematik. Denna verksamhet benämns Bryggan och samordnas med motsvarande verksamheter i Gästrikland från och med augusti Övriga skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger är organiserade i två arbetslag för grundskolan och ett arbetslag för gymnasieskolan. 69 lokala lärarutbildare, varav flertalet har relevant utbildning för uppdraget, har under läsåret tagit emot 80 lärarstuderande. 4 lärare har genomgått grundutbildning för att bli lokala lärarutbildare (vfu-lärare) med stöd av centrala medel. 16 nyanställda förskollärare och lärare har genomfört sin introduktionsperiod i kommunens förskolor och skolor under läsåret. De har haft stöd av mentorer, vilka genomgått en intern utbildning om mentorskap och samtalshandledning. 21 lärare och fritidspedagoger i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning deltar i behörighetsgivande utbildning inom lärarlyftet II, främst för att utveckla kompetens i matematik och svenska som andraspråk men också i slöjd, kemi, engelska och religionskunskap. En lärare går utbildningen för att erhålla behörighet till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning. 3 Systematiskt kvalitetsarbete Kunskapsförvaltningen sammanställer kommunens kvalitetsredovisning som bygger på uppföljning av årets verksamhetsplan och på att varje förskola/skola upprättar sin egen redovisning, vilken blir en av utgångspunkterna till varje förskolas/skolas lokala arbetsplan. Planen ska också kopplas till kommunens styrsystem, Balanserad styrning. Fem perspektiv ingår (medborgare, medarbetare, hållbar samhällsutveckling, ekonomi, internationellt) och förskolornas/skolornas resultat och insatser sorteras in under dessa, även om det statliga uppdraget är överordnat. I olika processer har det framkommit att kvalitetsarbetet på enheterna behöver stödjas. För att åstadkomma detta stöd samt sprida kunskap och ansvar på förskolan/skolan med fokus på förbättrade resultat och måluppfyllelse i relation till förutsättningar och insatser genomfördes pedagogisk revision i dialogform för fjärde året. Underlaget består av självvärdering, faktablad med olika resultat, kvalitetsredovisning, arbetsplan och slutsatser från föregående års revision. Dialogerna ger ett mervärde, utöver syftet, i form av kunskap om kulturen på en arbetsplats samt det dagliga arbetet, men är också kontroll som kan leda till speciella åtgärder. Landningarna och grundsärskolan har också uppmärksammats i pedagogisk revision främst i form av verksamhetsbesök. Varje verksamhetsform arbetar vidare utifrån sina styrkor och utvecklingsområden.

8 8 Utbildningarna i lokalt kvalitetsarbete (LOK) fortsatte under våren 2013 med särskilt fokus på analys. Som redskap i arbetet finns ett material, Systematiskt kvalitetsarbete, kunskapsförvaltningens metodstöd (SKUM) liksom ett stöddokument inför Skolinspektionen (STINS). Samtliga processer rörande planering, uppföljning och budget beskrivs utförligt i ett dokument benämnt Kvalitetssystem för kunskapsförvaltningen i Sandviken (PUB). Gymnasieskolans ledningsgrupp hade hösten 2012 utbildningsdagar om processtyrning och ett arbete med att definiera viktiga processer har påbörjats. I gymnasiesärskolan är arbetssättet etablerat. Förvaltningen ingår från hösten 2013 i ett samarbete med andra kommuner för att genom handledning, jämförelser och erfarenhetsutbyte förbättra ledningsprocessen för skolan i kommunen. De resultat som utgör underlag för redovisningen har tagits fram på följande sätt: Förskola dokumentation av observationer och samtal, pedagogisk dokumentation samt enkät vårdnadshavare Grundskola statistik, enkät med alla elever i åk 3, 5, 8 Skolbarnsomsorg enkät vårdnadshavare Särskola statistik, enkät med elever gymnasiesärskolan, enkät vårdnadshavare träningsskolan Gymnasieskola statistik, enkät med alla elever CVL/Sfi statistik, enkät med elever Alla skolformer pedagogisk revision 4 Klagomål/synpunkter Under läsåret 2012/2013 har förskolan haft 42 klagomål som framför allt handlat om säkerhetsrutiner, tidsregistrering och öppettider. Grundskolan inklusive grundsärskolan har haft 40 ärenden, i grundskolan om bland annat särskilt stöd och kränkningar och i särskolan om miljö och utrustning. Gymnasieskolan har enbart redovisat ett fåtal ärenden, kanske på grund av att inget nationellt program lämnade rapport för första halvåret Gymnasiesärskolan och särvux har inte haft några ärenden. Centrum för vuxnas lärande och Sfi har sammanlagt rapporterat 14 ärenden som främst avser avslag på sökt kurs, utbildningsutbud och synpunkter på undervisning. 19 ärenden från Skolinspektionen har handlagts och sex av dem är avslutade. Det handlar främst om behov av särskilt stöd, kränkande behandling och rätt till utbildning. Dessutom har grundskolan haft ett ärende från Diskrimineringsombudsmannen (DO) och gymnasieskolan en anmälan till Arbetsmiljöverket. Flertalet ärenden har, efter begärda kompletteringar, lämnats utan kritik.

9 9 5 Uppföljning av verksamhetsplanens övergripande aktiviteter Lokalt kvalitetsarbete (LOK) Förskolechefer/Rektorer och nyckelpersoner på förskolor och grundskolor har under våren erbjudits utbildning i lokalt kvalitetsarbete med inriktning på analys samt likabehandlingsarbete (LOK), 8 tillfällen med 270 deltagare. Forskning och utveckling (FoU) Skolchef och skolformschefer deltar i de regionala samverkansorganisationerna Regionalt utvecklingscentrum X-län (RucX) och Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna (PUD) så att verksamheterna bedrivs och utvecklas utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samarbetet förväntas innebära att lärarna i större utsträckning än tidigare kommer att använda forskningsrön i sitt vardagsarbete samtidigt som forskningen blir mera undervisningsnära. Chefs- och medarbetarutveckling samt kompetensförsörjningsstrategi Förskolechefer uppmanas delta i rektorsutbildning, medan det är obligatoriskt för rektorer. Alla nyblivna chefer ska delta i kommunens ledarskapsutbildning. Under 2012 genomförde kommunen en satsning för chefer i coachande förhållningssätt. Cheferna inom organisationen har också möjlighet till ytterligare insatser i coachning via förvaltningens egen personalcoach. De gemensamma reflektionsdagarna för förskolechefer och rektorer användes hösten 2012 till diskussioner om hur de olika skolformerna med förenade krafter kan bidra till att öka måluppfyllelsen. Våren 2013 användes dagen till rehabiliteringsfrågor och diskussioner om hur cheferna skulle kunna ta ett större ansvar i detta arbete. Det resulterade i att två utbildningsdagar med Företagshälsovården genomfördes hösten 2013 för att stärka kompetensen. En process är påbörjad där fackliga företrädare och arbetsgivare gemensamt arbetar för att öka medarbetarnas kunskap och förståelse för styrsystemets alla nivåer inklusive koppling till uppdrag och lön. Förvaltningens kompetensförsörjningsstrategi är klar och ligger till grund för det fortsatta arbetet med lärarlegitimationer, behörigheter, rekrytering och bemanning. Förskolor och skolor i behov av ökad kompetens för att möta varje barn och elev så att de når så långt som möjligt Alla förskollärare såväl i förskola som i förskoleklass har deltagit i föreläsningar om neuropsykiatriska funktionshinder. Gymnasieskolan har också satsat på att utbilda all personal inom området. I grundskolan inriktas arbetet på språkutvecklingsplanen, där nyckelpersoner utbildas

10 10 för att leda detta. Två riktade satsningar på språkutvecklande arbetssätt inleddes hösten Målet är att alla lärare på de två berörda skolorna ska kunna undervisa nyanlända så att de får så bra utbildning som möjligt. En förvaltningsgemensam organisation för nyanlända barn/elever har skapats och kommer att träda i kraft vårterminen Skolchefen har lyft frågan på förvaltningschefsnivå om samverkan mellan de förvaltningar som har ansvar för barns livsvillkor och samarbete finns, främst med IFO (individ- och familjeomsorgsförvaltningen). Elevhälsa Ett systematiskt kvalitetsarbete inom elevhälsans samtliga områden är under uppbyggnad och insatser för att stärka samverkan mellan centralt och lokalt organiserad elevhälsa pågår, liksom införande av dokumentationssystemet PMO (Project Management Office). Måluppfyllelse, omdömen, betyg och bedömning Lärares planering i enlighet med nya styrdokument genomförs på samtliga grundskolor i större eller mindre omfattning och läggs ut i Edwise för att alla ska kunna lära av varandra. Kommunens mall anses av flera underlätta arbetet med planeringar som ofta följs upp av rektor i utvecklingssamtal. Inom både grund- och gymnasieskola sker utbyte vid rättning av t ex nationella prov så att lärare rättar för andra elever än sina egna eller är medbedömare. På många skolor provas olika arbetssätt såsom själv- och kamratbedömning för att bedömning ska bli en del av lärandet. Grundskolans individuella utvecklingsplaner (IUP) följs upp vid flera tillfällen under terminen, bedömningsmatriser används, försök görs med olika typer av provuppgifter och den formativa bedömningen utvecklas. Skolverkets utbildningar och stödmaterial för bedömning har varit användbara. 6 Övergång och samverkan Grundläggande för att ha gemensamma rutiner för övergångar mellan skolformer är att de är väl kända och följs. Kommungemensam plan för övergången mellan förskola och förskoleklass finns, utvärderas och justeras årligen. Alla grundskolor har rutiner för överlämning av elever mellan och inom skolor. Aktiviteter som genomförs är bland annat besök, föräldramöten, utskick av information samt överlämning av dokumentation mellan skolformer. Representanter för elevhälsan är ofta delaktiga i övergångar. De gemensamma rutinerna för övergång grundskola gymnasieskola har setts över av en arbetsgrupp under läsåret. Rutinen har förtydligats och ska stödja och kvalitetssäkra handläggningen, men behöver implementeras.

11 11 Vid inskrivning i särskolan görs besök på elevernas avlämnande förskola/skola innan inskolning startar och både elever och föräldrar involveras. För elever som ska flyttas upp från årskurs 1-6 sker ett överlämnade till personalen i årskurs 7-10 under våren. Överlämningen har till syfte att ge en tydlig bild av elevernas kunskapsnivå samt vilka behov de har. Nya grupper/klasser bildas sedan utifrån den information som har framkommit, allt för att skapa så bra arbetsro och kunskapsutveckling som möjligt. Inskolning sker oftast innan föregående termin slutar och överlämningssamtal sker mellan berörda pedagoger. Intag till grundsärskolan sker fortlöpande under året. Överlämnande till gymnasiesärskolan följer nya rutiner från höstterminen I ett första skede skickar föräldrar, elever och överlämnande lärare skriftlig information till gymnasiesärskolan och sedan kallas eleverna på individuella möten med ansvarig rektor. Eleverna får därefter göra praktik på alla gymnasiesärskolans program för möjligheten att göra ett välgrundat val. Avlämnande lärare gör en pedagogisk kartläggning som följer eleven till gymnasiesärskolan. 7 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Gymnasieskolan har på olika sätt kontakt med högskola och arbetsliv. För framför allt yrkesprogram är goda branschkontakter viktiga, bland annat eftersom det varit och är svårt att få tillräckligt med platser för arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskolan har samverkat med bland annat högskolor och representanter för teknikbranschen inom regionen, och resultatet är certifiering av teknikcollege. Även vård- och omsorgscollege är certifierat på motsvarande sätt i samverkan med intressenter. Byggprogrammet har av Byggnadsindustrins yrkesnämnd fått kvalitetsmärkningen branschrekommenderad skola och ekonomiprogrammet har certifierats för att diplomera gymnasieekonomer. Elever på många program bedriver verksamhet inom UF-företag (Ung Företagsamhet). 8 MEDBORGARE KFs övergripande målsättningar Medborgarna ska vara nöjda med de kommunala tjänsterna och få ett respektfullt bemötande Medborgarna ska ges möjlighet att vara delaktiga och få inflytande i kommunens utveckling KFs mål Medborgarna i Sandviken upplever att verksamheterna har god kvalitet

12 12 Medborgarna i Sandviken upplever att de har inflytande och möjlighet att påverka kommunens verksamheter Tjänstedeklarationer införs i alla nämnder Kunskapsnämndens framgångsfaktorer Den viktigaste framgångsfaktorn är att ha ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete och där ingår att fokusera på några få viktiga områden och satsa på dessa. Tillgång till digitala resurser, varsin dator, är en förutsättning för att möta vår tids unga. Tydligt ledarskap, tydliga mål och uppdrag, uppföljning av resultat samt analys är avgörande för att fatta välgrundade beslut och nå framgång. Till processen hör också att skapa tydliga informationsvägar, forum för dialog och inflytande samt erbjuda kompetensutveckling som stödjer uppdraget. Verksamheterna är likvärdiga, alla blir respektfullt bemötta och värdegrundsarbetet som utgår från likabehandlingsplaner är aktivt. Kunskapsnämndens mål Resultaten för lärande och kunskap förbättras jämfört med närmast föregående mätning och ligger på lång sikt minst i nivå med jämförbara kommuner Elevernas inflytande över arbetsformer och innehåll i undervisningen förstärks, liksom deras formella inflytande Alla barn och unga har likvärdiga möjligheter att pröva och utveckla förmågor, kunskaper och intressen utan att begränsas av diskriminerande könsstrukturer Likabehandlingsplan Alla förskole- och skolenheter har likabehandlingsplaner som knyter an till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, barnkonventionen, Europakonventionen samt EU-direktiv mot etnisk diskriminering och för likabehandling. Kunskapsförvaltningen stödjer enheterna i utformningen av planerna som ska beskriva såväl det främjande som det förebyggande och åtgärdande arbetet. Planerna granskas årligen och arbetet går framåt, men kvarstår som förbättringsområde. 8.1 Förskola Enligt Skolverkets nyckeltal för 2012 har kommunen, totalt sett, stor andel inskrivna barn i förskolan, 87 %, vilket är samma nivå som föregående år att jämföra med rikets 84 %. Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Detta har följts upp i enkät till vårdnadshavare där resultatet visar en positiv trend. I pedagogisk revision har det också framkommit att

13 13 kompetensutvecklingssatsningen på språkutvecklande arbetssätt utifrån Bornholmsmodellen har lett till ett mera systematiskt arbete. Barn- och elevinflytande I pedagogisk revision har det framkommit att temaarbeten i stor utsträckning utformas utifrån barns intressen med läroplanen som bas. En tydlig bild som framträder är att förskolornas personal har många metoder för att ta reda på barns intressen och använder dessa som underlag för att utforma verksamheten, så att den bidrar till barnens utveckling och lärande. Läroplanens intentioner om att planera verksamheten med utgångspunkt i barnens intressen och förmågor har stort genomslag och processen utvecklas ständigt. Att träna ansvar och inflytande och i förlängningen lära sig begreppet demokrati är en del av detta. IT-stöd för skolutveckling Introduktion av Ipads som ett av många verktyg till stöd för barns lärande, inte minst för barns språkutveckling, har påbörjats. Det upplevs positivt och inspirerande i verksamheten. Förskoleverksamheten präglas av ett lärande med leken som grund och de resultat som redovisas för Utveckling och lärande utgörs av iakttagelser och handlar främst om språkutveckling, matematik, konstruktionslek, naturvetenskap och kretslopp. Arbetet med normer och värden genomsyrar det dagliga arbetet och arbetssätten är ofta varierade. Kopplingar finns till likabehandlingsplanens främjande arbete, liksom exempel på systematiskt arbete med kartläggning för det förebyggande arbetet. Resultatet på den årliga brukarenkäten är bättre än föregående år för alla påståenden, vilket tydligt indikerar att förskolans måluppfyllelse är god och resultaten för de enskilda förskolorna ingår i enheternas systematiska kvalitetsarbete och används därigenom för att utveckla verksamheten. För att stärka föräldrarnas engagemang och öka möjligheterna till inflytande i förskolan har föräldramöten med olika teman och diskussioner genomförts, liksom utskick i förväg av underlag inför utvecklingssamtalen. Förskolornas arbetsplaner med koppling till läroplanen används ofta som utgångspunkt i samtalen, ett sätt att göra föräldrarna medvetna om verksamhetens innehåll samt förändringar i styrdokumenten. Försök med workshops, som visar nationella mål samt ger möjlighet att prova på aktiviteter knutna till dessa, har varit uppskattade Slutsatser pedagogisk revision Slutsatser från den pedagogiska revisionen är att många förskolor tagit fasta på föregående års förbättringsområden. De förskollärare som

14 14 deltagit i utbildningen i lokalt kvalitetsarbete har fått ett utökat ansvar och det har på många förskolor betytt att kvalitetsarbetet blivit en del av ordinarie arbete. Utvecklingsområden Tydliggöra barns förändrade kunnande utifrån dokumenterat nuläge Pedagogisk dokumentation som visar hur barnens kunnande har förändrats Normkritiskt förhållningssätt Ta vara på Språktågets systematiska arbetssätt i arbetet med språkutveckling Internationella perspektivet, utgå från likheter Analys av resultat och genomförda aktiviteter Avgränsa målen, specificera måtten 8.2 Grundskola Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Systematisk insamling av resultat på elevernas språkutveckling två gånger per år har påbörjats och detta har följts upp i resultatdialoger och i pedagogisk revision. Det är svårt att dra några säkra slutsatser ännu om språkutvecklingen, men det är tydligt att bedömaröverensstämmelsen är ett förbättringsområde. Barn- och elevinflytande Ett antal skolor har tidigarelagt utvecklingssamtalen för att de ska vara framåtsyftande, bidra till att eleverna kan påverka sitt lärande och ta ansvar samt styra elevernas lärande mot uppsatta mål. På så sätt kommer elevens individuella utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen närmare individen och blir en del av vardagsarbetet. IT-stöd för skolutveckling (en-till-en-datorer) I nuläget återstår sju enheter innan alla grundskolor har en-till-en-datorer. Syftet är att det ska ske en generell förändring av lärandevillkoren för eleverna, t ex av undervisningen inom läs- och skrivinlärning Normer och värden Arbetet med Normer och värden är omfattande och levande på samtliga grundskolor och ett stort antal aktiviteter genomförs för att skapa tryggt klimat och positiv arbetsmiljö. Såväl skolor som fritidshem har integrerat området med likabehandlingsarbetets främjande och förebyggande delar och på ett strukturerat sätt arbetat med social samvaro, vi-känsla, språkbruk och attityder Landningen Mottagande i skolan av nyanlända elever sker huvudsakligen i Landningar som finns på fem grundskolor. Enligt utvärdering av Landningens verksamhet under läsåret är styrkorna gott samarbete bland annat i form av Landningsmöten samt tydlighet och struktur. Några

15 15 tydliga utvecklingsområden utkristalliserades; behov av studiehandledning och speciallärarresurs, kartläggning och kriterier, utveckling av samarbetet mellan Landningar samt utveckling av samarbetet kring flerspråkiga elever på den egna skolan. Fortbildning och handledning lyfts fram som viktiga förutsättningar för att kunna utveckla Landningsarbetet, men även vikten av arbetsro och tid för planering poängteras. Riktlinjer för utslussning finns som innebär att eleven utifrån sina förutsättningar och behov ska följa reguljär verksamhet så snart det är möjligt. Varje landningsrektor utarbetar rutiner som passar den enskilda skolan. Kurser i språkutvecklande arbetssätt (Gibbons) erbjuds även innevarande läsår Slutsatser pedagogisk revision Varje grundskola har en plan eller en beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet över året, även om det inte alltid framgår hur resultat tas tillvara och analyseras samt hur slutsatser leder vidare till verksamhetsutveckling. Det har blivit vanligt att läroplansmålen tydligare kopplas samman med arbetsplanen som följs upp enligt fastställd rutin regelbundet över året. Utvecklingsområden Använda tillgängliga resultat i alla ämnen och presentera dem, dra slutsatser och formulera åtgärder i utvecklingsarbetet Analys av resultat 3 nivåer; individ -klass/grupp skola Inte nöja sig med E-nivån, koppla skolans insatser till resultatet och tro på att undervisningen gör skillnad Använda språkutvecklingsplanen, betona allas gemensamma ansvar för språkutvecklingen oavsett ämne Likvärdig bedömning mellan och över årskurserna Lgr11 ska styra all utbildning. Nationella prov och läromedel är verktyg i processen Dokumentation av slutsatser från analyser, diskussioner, planeringar mm 8.3 Måluppfyllelse Resultat för alla ämnen redovisas i faktablad Sandvikens grundskola 2013, bilaga 1. Diagrammen visar andel elever som nått lägst E i bedömd måluppfyllelse åk 1, 3 och 5 samt lägst E i betyg åk 6 9. Handlingsplan för förbättrad måluppfyllelse finns och kunskapsresultat har samlats in i alla ämnen, för samtliga årskurser. Detta för att förvaltningen, liksom varje skola, ska ha tillgång till aktuell fakta för analys. Diagrammen nedan visar resultat för ämnen som finns på schemat i samtliga årskurser.

16 16 Matematik, svenska samt teknik Ma Sv Te 50 Åk 1 Åk 3 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bedömningen av yngre elever tenderar att vara välvillig och variationen är liten. Nedgången i åk 3 kan bero på att resultaten i nationella prov i matematik och svenska används som verktyg i bedömningen. Inför övergången till åk 7 tycks inte resultaten på nationella prov styra betygen i samma utsträckning då betygsnivån är högre. En orsak kan vara att lärare väljer att sätta ett högre betyg inför att lämna eleverna till nya lärare och ofta ny skola. I åk 7 sjunker dock betygen väsentligt för att i åk 9 åter stiga inför ny skolform. Bild, idrott och hälsa samt musik Bd Idh Mu 50 Åk 1 Åk 3 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Bedömningen av yngre elever tenderar även här att vara välvillig och variationen är till en början liten, men i idrott och hälsa uppmärksammas simkunnigheten i åk 3, vilket gör att resultatet går ner. För övrigt är trenden vikande för att vända i åk 9, men når inte samma nivå som i åk 1 6. Meritvärdena visar samma tendens, dvs relativt sett hög nivå i åk 6, nedgång i åk 7 8 och uppgång i åk 9, men oftast inte till samma nivå som i åk 6. Andelen elever som läser Sva (svenska som andraspråk) ligger på ca 12 % i de högre årskurserna, nästan enbart placerade på Murgårdsskolan 7-9

17 17 (27 % av Sva-eleverna) och Söderskolan (13 % av Sva-eleverna). Intresset för att ha moderna språk som språkval sjönk liksom tidigare år mellan åk 7 och åk Slutbetyg Enligt Skolverkets jämförelsetal var 75 % av eleverna i åk 9 behöriga till yrkesprogram i gymnasieskolan våren 2013, en minskning med 1 % jämfört med föregående år. Det är en betydligt mindre andel än rikssnittet som är 87 % för kommunala huvudmän. Sett till slutbetyg per ämne innebär detta att resultaten inte förbättrats utan ligger generellt under rikssiffrorna, vilket också framgår av det genomsnittliga meritvärdet Sgr Kommungrupp Riket Genomsnittligt meritvärde Flickor Pojkar Enligt SIRIS (Skolverkets statistikdatabas) Nationella prov Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i engelska ligger på 79 %, vilket är en stor minskning jämfört med föregående år. Betygen ligger 6 % över provresultaten. Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i matematik är nu 68 %, en minskning jämfört med föregående år. Skillnaden mellan nationella provresultatet och betygen är fortsatt stor, 17 %. Andelen elever som nått kravnivån på nationella prov i svenska ligger på 84 %, vilket är ytterligare en tillbakagång jämfört med de två föregående åren och betygen ligger 6 % över provresultaten. Vid jämförelse av resultat på nationella prov för elevgruppen som gick åk 5 år 2009 och avslutade grundskolan 2013 visar det sig att andelen elever som har nått målen i engelska och svenska i åk 9 är ungefär densamma. I matematik nådde 81 % av eleverna målnivån i åk 5 jämfört med 68 % i åk 9. Under de nio år som denna jämförelse gjorts har skillnaden alltid varit negativ i matematik Brukarundersökningar Generellt sett är resultatet för årskurs 3 bättre jämfört med föregående år och endast ett värde ligger under 3,0. Värdena för trygghet, arbetsro, att lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter samt agerar när någon behandlas illa har tydligt förbättrats. Det är också tydligt att eleverna är nöjda med den hjälp de får och att de vuxna bekräftar dem när de lyckats bra.

18 18 Eleverna tycker också att skolarbetet är så roligt att man får lust att lära sig mera. Eleverna känner i stor utsträckning till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen och upplever också att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa. De flesta elever deltar i fysiska aktiviteter varje dag i skolan och de anser också att de får kunskap om hur de ska motionera och äta för att de ska må bra. Eleverna i åk 3 har också positivare syn på skolmaten och matron jämfört med tidigare. Andelen klassråd minst en gång i månaden har ökat liksom tilltron till möjligheten att påverka via klassråd. Resultatet för årskurs 5 är i stort sett på samma nivå som Andelen klassråd har ökat medan tilltron till möjligheten att påverka via klassråd och elevråd är oförändrad. Eleverna känner i stor utsträckning till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen och upplever också att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa. De allra flesta elever deltar liksom tidigare år i fysiska aktiviteter varje dag i skolan och kunskapen om hur de ska motionera och äta för att de ska må bra har ökat. Värdena för skolmat och matro ligger på samma nivå som föregående mätning. Arbetsklimat i form av trivsel och trygghet upplevs vara bra. Det är tydligt att eleverna är nöjda med den hjälp de får och att de vuxna har positiva förväntningar samt bekräftar dem när de lyckats bra. Arbetsro är dock fortfarande förbättringsområde och liksom att skolarbetet ska vara så roligt så man får lust att lära sig mera. Resultatet för årskurs 8 är generellt något bättre än Andelen klassråd har ökat liksom tilltron till möjligheten att påverka via detta. Det informella inflytandet över innehåll och arbetssätt har förbättrats något. Drygt hälften anger att de deltar i fysiska aktiviteter varje dag i skolan, en ökning, och siffrorna för kunskap om motion och kost ligger på fortsatt hög nivå. Arbetsron har tydligt förbättrats och arbetsklimat i form av trivsel och trygghet upplevs fortsatt bra. Eleverna är i stort sett nöjda med den hjälp de får och att de vuxna bekräftar dem när de lyckats bra. Däremot upplevs inte skolarbetet så roligt att det väcker lust att lära sig mera. Eleverna känner ofta till vad de ska kunna för att nå målen i olika ämnen, även om variationen mellan skolorna är stor, och upplever att lärarna förväntar sig att de ska nå dessa mål. 8.4 Förskoleklass Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Många arbetar enligt Bornholmsmodellen med språklek för språklig och fonologisk medvetenhet samt för att lägga grunden för läsinlärning. LUS punkt 3 används som mått. Matematiska begrepp används ofta i vardagsarbetet såväl ute som inne liksom matematiklekar och problemlösning. NTA-material används för t ex jämförelser och mätningar. Verksamheten innehåller mycket rörelse, hälsa och fri lek.

19 19 Barn- och elevinflytande Exempel finns på att eleverna i F-klassen tränar ansvar för att följa regler och passa tider. Utrymme finns att påverka genom eget val och omröstningar. IT-stöd för skolutveckling (en-till-en-datorer) Exempel finns på att elever i F-klassen använt ipads för presentationer i svenska och matematik, att nätvett och IT- säkerhet har tagits upp samt att programmen Ljuda och Vital använts på flera skolor. 8.5 Skolbarnsomsorg/Fritidshem Enligt Skolverkets nyckeltal för 2012 ligger antalet inskrivna elever per anställd väsentligt högre än jämförbara kommuners samt rikets snitt. Eftersom det inte fanns någon definition av begreppet avdelning har grund-/särskolechefen på uppdrag av kunskapsnämnden, fastställt att varje skola endast har en fritidshemsavdelning, vilket gäller för rapportering till Statistiska Centralbyrån från och med oktober Resultatet på brukarenkäten ligger strax över föregående års nivå på de flesta påståendena, men skillnaderna är små. Det som framkommer som mest positivt är att barnen uppmuntras att vara ute och röra på sig, att man har förtroende för personalen och blir bra bemött samt att barnen trivs och känner sig trygga. Att få information om mål och verksamhetens innehåll visar på en fortsatt positiv trend. Värden som avser flickor ligger generellt något högre, utom avseende möjlighet att utveckla förmågan att använda digitala verktyg där det är lika och värdet har höjts. Vårdnadshavares möjlighet att påverka verksamheten var ett förbättringsområde 2012 och värdet har nu ökat något, även om nivån fortfarande är låg. Det som varit svårt att ta ställning till för många är likvärdig behandling pojkar flickor, hjälp med skolarbetet och hur fritidshemmen arbetar för att motverka fördomar mellan olika kulturer. 8.6 Särskola Barns, elevers och vuxnas språkutveckling Arbetet med lässtrategier i årskurserna 7-9 har varit framgångsrikt och tydliga resultat märks när det gäller stavning. Barn- och elevinflytande Eleverna är vuxenberoende och behöver mycket stöd för att ta självständiga initiativ. Formellt inflytande tränas genom klass- och elevråd, medan lärarna har konstaterat att elevernas möjlighet att vara med och påverka vardagsarbetet är ett förbättringsområde. IT-stöd för skolutveckling (en- till- en - datorer)

20 20 Program som används i grundsärskolan är Espresso och NOMP (nätbaserat poängsystem) där bekräftelse på resultat av arbetet ges omedelbart och framsteg är tydliga. Planer för det systematiska kvalitetsarbetet på grundsärskolan finns och värdegrundsarbetet som har tonvikt på respekt, trygghet, samarbete, relationer och trivsel skattas högt. Inriktning mot kunskapskrav har blivit tydligare, även om resultaten är svåra att generalisera och bedöma, men enligt kvalitetsredovisningen har alla elever nått kunskapskraven på godtagbar nivå. Det är stora krav på fasta rutiner och tydlig struktur, men samtidigt måste tryggheten utmanas för att eleverna gradvis ska bli mera självständiga. Som markering i utvecklingstrappan flyttas eleverna upp i årskurserna enligt ålder, även om utvecklingsnivåerna inte alltid motsvarar den. Träningsskolan/Sinnesriket, gymnasiesärskolan och särvux har kalendariet kopplat till arbetsplanen och många processer har definierats och rutiner utarbetats, vilket gör arbetet enklare och har också påverkat verksamheten positivt. Det systematiska kvalitetsarbetet är en del av vardagsarbetet och det gör att man känner sig delaktig. I träningsskolan används uppgiftsanalys, dvs filmning av moment kopplade till läroplans- och kursplanemål för att synliggöra små, men centrala nyanser i lärandet. Resultatet används i kommunikationen med föräldrarna så de kan bidra till ytterligare utveckling genom att systematiskt använda skolans arbetssätt. Resultat från den årliga enkäten för vårdnadshavarna i träningsskolan indikerar också att föräldrarnas kunskap om kursplanemålen har ökat. Det framgår att de är generellt nöjda med verksamheten. Förbättringsområden föregående år var föräldrars möjlighet att påverka verksamheten samt skolans arbete för att ge barnen alternativa redskap för att kunna kommunicera, vilka båda har förbättrats, i synnerhet möjligheten att påverka. Utemiljön, som var ett tredje förbättringsområde, uppfattas som ännu sämre och även värdet för innemiljön har gått bakåt. Sinnesrikets verksamhet är lokalmässigt förlagd till samma byggnad som Träningsskolan, eleverna där har förtur till Sinnesriket och samarbetet betraktas som viktigt. Eleverna i gymnasiesärskolan är enligt elevenkäten generellt nöjda men värdena för utvecklingssamtal och daglig rörelse avviker i år negativt. Trygghet, trivsel, arbetsro och positiv förväntan och respons präglar verksamheten. Arbetssätten varierar t ex anpassas svårighetsgraden och datorer används i stor utsträckning. Inga exempel på kränkningar gavs och likabehandlingsplanen, som finns i anpassade varianter, är känd. Varje deltagare inom särvux har en individuell plan där man dagligen dokumenterar och utvärderar aktiviteter på mycket konkret och detaljrik nivå. Tre personer ska på två tjänster hantera alla krav och dokument som

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Strömslundskolan 7-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Strömslundskolan 7-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV

Läs mer

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014

Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Nyberg Anki 2013-08-30 Brukets förskolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR Resultaten för lärande och kunskap förbättras

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86

Mitt barn trivs i förskolan 2011/12 3,82 2012/13 3,89 Mitt barn är tryggt i förskolan 2011/12 3,77 2012/13 3,86 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Förskolechef Katarina Klinga 2013-05-28 Kvalitetsredovisning för Trollflöjtens förskola 2012-2013 1. Organisation Förskoleverksamheten i Gästrik

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14.

Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. Kvalitetsarbete för Martin Koch-gymnasiet period 3 (jan mars), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Sätralinjens förskola 2013-2014

Kvalitetsredovisning för Sätralinjens förskola 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) 2014-02-20 Kunskapsförvaltningen Kvalitetsredovisning för Sätralinjens förskola 2013-2014 Organisation Sätralinjens förskola bildar tillsammans med

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Kvalitetsarbete 2014/3

Kvalitetsarbete 2014/3 www.skola.ljungby.se Kvalitetsarbete 2014/3 Utveckling, lärande, kunskaper, betyg, bedömning Barn- och utbildningsnämnden 2014-12-01 Ansvariga för sammanställningen: Eva Jönsson, Hans Holmqvist, Nils-Göran

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012

Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 Nulägesbeskrivning av Kvalitet i grundskolan i Eslövs kommun-2012 I denna rapport presenteras elevernas resultat på ett övergripande sätt samt utvärdering och analys av nuläget. Utvärderingen ligger till

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING BJÖRKSÄTRASKOLAN 2012/2013. Plan för det systematiska kvalitetsarbetet

KVALITETSREDOVISNING BJÖRKSÄTRASKOLAN 2012/2013. Plan för det systematiska kvalitetsarbetet KVALITETSREDOVISNING BJÖRKSÄTRASKOLAN 2012/2013 26 juni 2013 Plan för det systematiska kvalitetsarbetet ANSVAR OCH ORGANISATION (Här beskrivs ansvarsfördelning och organisation av kvalitetsarbetet över

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015

Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Lyckeskolan Grundskolan åk 6-9 Grundsärskolan åk 7-9 Läsåret 2014/2015 Innehåll Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande...

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen

Likabehandlingsplan 2014. Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen Likabehandlingsplan 2014 Folkuniversitetet, Vuxenutbildningsavdelningen 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Sfi, komvux, särvux Ansvariga för planen Verksamhetsledare Cecilia Björkquist,

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer