Metoder för kulturmiljö i planeringsprocesser. Plattformsdagarna, december

Transkript

1 Metoder för kulturmiljö i planeringsprocesser Plattformsdagarna, december

2 Främjande av hållbar stadsutveckling Samverkan inom politikområden med ansvar för stadsplanering, boendefrågor, gestaltning, arkitektur, konst och kulturmiljö. Riksantikvarieämbetet, Boverket, ArkDes, Formas och Statens konstråd

3 Mål för kulturmiljö Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas. Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön. Ett inkluderande samhälle med kulturmiljö som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Kulturmiljöns mångfald, Prop. 2012/13:96 Kvalitet och skönhetsaspekter skall inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer skall tas till vara och förstärkas. Framtidsformer, Prop. 1997/98:117 "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö

4 Rekommendation om det historiska urbana landskapet 2011 (HUL) Det urbana kulturarvet är en resurs för att förbättra livskvalitet, främja ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

5 Bakgrund och frågeställningar De senaste decennierna har ett vidgat perspektiv på kulturmiljö vuxit fram, med människor och samhällsutveckling i centrum. Värderingar och perspektiv har omprövats i dagens planering och byggande hanteras kulturmiljöfrågor i alltmer komplexa sammanhang, med fler aktörer involverade, ökat medborgarinflytande och fokus på hållbarhet. Det ställer nya krav på samverkan och den kunskap som produceras. Vilka metoder och analysverktyg används och på vilka sätt? Vilka är utmaningarna och framgångsfaktorerna? Vilka är utvecklingsbehoven?

6 Exempel Upplevelsebaserad karaktärisering Metodutveckling av kulturhistorisk karaktärisering utifrån upplevelsen på plats av den befintliga kulturmiljön. Ewamarie Herklint & Einar Hansson, Melica Att utgå från platsens själ i planering Tjörns kommun arbetar sedan 2009 med samhällsutvecklingsmetoden Cultural planning för att hitta platsens värden och brister. Metoden används i både i översiktsplan- och detaljplanprocesser och har även använts i framtagandet av ett nytt kulturmiljöprogram. Tinna Harling, Tjörns kommun Arkeologi, konst och landskap i planarbetet Kulturhistoriska värden som grund för planprocessen och gestaltning av kvarteret Valnötsträdet i Kalmar. Helén Nordin, Kalmar kommun

7 Exempel Kulturmiljöanalyser i stadsutveckling Analyser av konsekvenser och kulturmiljöns potential i stadsförnyelse. Exempel Gallerian och Gasverket Värtan. Urban Nilsson, Nyréns Arkitektkontor Bergsformationer på Södermalm Framtagande av kunskapsunderlag om kulturmiljö och stadslandskap. Urban Nilsson, Nyréns Arkitektkontor Industrimiljöer och integrerade kulturarv Stockholms slakthusområde i förändring Metoden kulturlivsundersökning som ett sätt att föra in brukarperspektiv och funktion som kulturmiljöaspekter i planeringen. Mari Ferring, WSP Ger metodutvecklingen framgång? Erfarenheter kring att föra in kulturmiljö i planeringsprocesser. Paul Hansson, Tyréns, Malmö

8 Framgångsfaktorer Få till en pedagogisk slutprodukt med operativ inriktning. Vilja att påverka Välj metod efter sammanhang Djärva politiker som vågar satsa på kulturen Samverkan med olika kompetenser och olika förvaltningar. Delaktighet i processer (istället för att tillhandahålla produkter). Kulturmiljöanalyser i tidiga skeden. Integrera kulturmiljökompetens genom hela planprocessen för att kulturmiljön ska få samma dignitet som övriga intressen i planeringen.

9 Framgångsfaktorer Vikten av den sociokulturella dimensionen. Fånga människors syn på dagens kulturmiljö - kulturvärden ska inte bara definieras av experter. Cultural planning och Kulturlivsundersökning är t ex framgångsrika verktyg för att få in mjuka frågor i planprocessen. Vad som kan intressera gemene man? Journalistisk metod, förtydliga genom att förenkla Formulera och konceptualisera, en bra story Använd bilder för att väcka intresse och påverka.

10

11

12 Antikvariska planeringsunderlag som operativt stöd i varsamhetsprocessen Sören Holmström Plan- och byggantikvarie, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs stad.

13 Antikvariska planeringsunderlag operativt stöd i varsamhetsprocessen Beskrivningsproblemet en bakgrund Principmodell som modelleringsverktyg Operativ användbarhet Stödjande begreppsmodeller Upplevandet och inlevelsen som ett tolkningsverktyg Sören Holmström

14

15 BESKRIVNINGSPROBLEMET EN BAKGRUND

16 Ivar Eklöf KMV 1989:1 Ett ord och en bild en modell för kulturmiljöbeskrivningar. För det andra behöver miljöbeskrivningarna knyta ihop det kulturhistoriska perspektiv man vill anlägga på miljön med de fysiska uttryck detta tar sig i det aktuella fallet. Det är ett villkor för att de skall få någon mening i den fysiska planeringen. Det ligger en fara i att direkt översätta miljöns värden till bevarande- och hänsynsregler för den fysiska planeringen.

17 ASY 14 Artikeltema AKU i Kulturmiljövård ASY

18 Efter ett kvarts sekel Riksrevisionens granskning pekar på att det framför allt är hanteringen av riksintressena för kulturmiljövård, kommunikationer och naturvård som hindrar bostadsplaner i kommuner som har bostadsbrist och som vill bygga bostäder. / / Granskningen visar att bristerna i många av riksintresseunderlagen gör att planprocesserna blir oförutsägbara och riskerar att dra ut på tiden. På grund av inaktuella och otydliga underlag från länsstyrelserna behöver kommunerna förtydliga riksintressenas värde för att kunna anpassa bostadsplanerna till riksintresset och förhålla sig till vad det är som inte påtagligt får skadas. De otydliga underlagen skapar dessutom en osäkerhet. /---/ Riksrevisionen rekommenderar att Boverket prioriterar uppgiften att samordna sektorsmyndigheternas arbete med riksintresseunderlagen i syfte att förtydliga riksintressebeskrivningarna och hålla dessa uppdaterade. Statens hantering av riksintressen ett hinder för bostadsbyggande RIR 2013:21 (s.70-2)

19 Ett år senare Bilaga 4b. Riksantikvarieämbetets modell för riksintressebeskrivningar Checklista för förslag avseende riksintressebeskrivningens uttryck De uttryck som återspeglar det/de riksintressanta kulturhistoriska utvecklingsskede/-n som anges i motiveringen. De beståndsdelar som gör den riksintressanta historien läsbar i landskapet /---/ Beståndsdelarnas egenskaper och karaktärsdrag Uttrycken består också i bebyggelsens skala och orientering, landskapets former och mönster, etc. Av riksintressebeskrivningens uttrycksdel ska framgå de egenskaper och strukturer hos bebyggelsen och landskapet som är viktiga för läsbarheten, d.v.s. förståelsen och upplevelsen av den riksintressanta kulturmiljön. Landskapets och beståndsdelarnas rumsliga samband och sammanhang Samband i det riksintressanta landskapet kan vara visuella såsom öppenhet, slutenhet, vyer och siktlinjer och funktionella såsom landskapsrum och rörelsestråk. Visuella och funktionella samband mellan beståndsdelarna och med landskapet som är viktiga för förståelsen och upplevelsen av kulturmiljön ska tydligt redovisas. Kulturmiljövårdens riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken Handbok

20

21 PRINCIPMODELL SOM MODELLERINGSVERKTYG

22

23

24 Operativt avgörande men generellt en bristvara i riksintressebeskrivningarna = HUR sker berättelsen

25

26 OPERATIV ANVÄNDBARHET

27

28 AKU Användningsområden i kronologisk ordning Kunskapsresurs: målbild / analysarbete Kreativt stöd: bevarandets och nytillskottens gestaltning (projekteringen) Antikvariskt kalkylunderlag: plan-/ ombyggnadsförslag resp. MKB Analytiskt stöd: planbestämmelser Bygglovsprövning Antikvarisk kontrollplan & kontroll Rapportskrivning

29 Beskrivningstypernas operativa variabler 1 Vem behöver (kan nyttja)? 2 Vad (beskrivningstyp)? 3 Avseende vilket problem (projektinnehåll)? 4 När (i varsamhetsprocessen)? 5 På vilket sätt? 6 Med vilket syfte?

30 STÖDJANDE BEGREPPSMODELLER Undersöknings- och uttolkningsförfaranden Beskrivningsinnehåll med operativ relevans

31 Den operativa potentialens grundbegrepp Den operativa potentialens tre variabler: A Identifiering: Historiskt berättarspektra (bredd och djup) Formkvalitet Upplevelsekvalitet B Lokalitet: Sinnligt gripbart/typer och nivåer (materialitet/rumslighet) Karaktärer C Gestaltande synteser: A+B (teckenproduktion) Karaktärisering Upplevande (inlevelse) Synteser C mellan A och B utgör det operativa beskrivningsproblemet Informationens praktiska användbarhet påverkas av: Beskrivningarnas struktur och systematik (åtkomlighet) Presentationsmedia (grafik, bild, text) Formaliserade bearbetningsprogram (utvärderingsmodeller för processtyrning)

32

33 UPPLEVANDET OCH INLEVELSEN SOM ETT TOLKNINGSVERKTYG

34 T kni ng Artikeltema Tolkning i KMV T

35 Boris Schönbeck Karaktärisering metod att förena gammalt och nytt 1979 Däremot är det ingen lättframkomlig väg, eftersom vår skolutbildning i allt väsentligt är inställd, inte så mycket på att ur våra egna iakttagelser bilda begrepp, utan snarare tillhandahålla ur tidigare erfarenheter redan vunna begrepp, för att lära oss handskas med dem på olika sätt. Vi har alltså över lag blivit dåligt övade i att samtala om och skriva om våra iakttagelser, intryck och känslor.

36 Sten Rentzhog: KMV 1996/3-4 Vi är så rädda att blanda in känslor i upplevelsen av historien och i vår yrkesroll, men vi kanske borde lära oss. För det är inlevelse /!/ som behövs för att tolka /!/ historien, för att skilja de omistliga trådarna från de undgängliga. /---/ Vi måste åter bli flitigare så vi kan läsa och förklara alla dessa symboler, figurer och bilder som visar hur kyrkan använts /!/ och som förmedlar kunskapen om det liv som en gång levts /!/ där.

37

38

39 I nära överensstämmelse med hela parkstråket utmed vallgraven erbjuder en promenad vid kanalens strandkant händelserika utblickar mot stadens olika byggnadsepoker och arkitektoniska uttryck, i vissa blickfång upplevda i ostört sammanhang med parkmiljöns gamla trädstammar och grenverk. Särskilt stimulerande är den visuella kontakten med det gamla Elementärläroverket, där trädens lövverk utmed strandkanten vid vissa punkter ramar in synbilden till ett eget historiskt berättande evenemang, vars associationshorisont ocksåvidgasavattdengulategelfasadensilas genom lindarna på ett beslöjande sätt, och detta med den vinkelformade trappningen i kajmuren ner till vattenbrynet mitt i perspektivet i sig vacker som form och i sin materialitet, men som också väcker upp pragmatiska funderingar kring kanalens trafikering i det förflutna.

40 VAD BEHÖVER GÖRAS?

41 Kulturmiljön inspirerar till en stadsbyggnadskonst med människan i fokus!