Slutrapport från Utredningen om inrättande av ett skolforskningsinstitut (U2014:02)

Transkript

1 Slutrapport Utredningen om inrättande av ett skolforskningsinstitut U 2014:02 Slutrapport från Utredningen om inrättande av ett skolforskningsinstitut (U2014:02) Innehåll 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Utredningens arbete 4. Utredningens delrapport 5. Verksamhetens inriktning 6. Organisation 7. Bemanning och tillsättande av tjänster 8. Förslag till process för nominering av ledamöter till Skolforskningsnämnden och det vetenskapliga rådet 9. Förslag till arbetsordning 10. Lokaler 11. Administrativa system 12. IT, webb och telefoni 13. Förslag till uppföljning och utvärdering av myndighetens verksamhet 14. Plan för samordning med andra myndigheter med angränsande verksamhet 15. Verksamhetsplan och budget för 2015 Bilagor Bilaga 1 Direktiv (dir. 2014:7) Bilaga 2 Tilläggsdirektiv (dir. 2014:104) Bilaga 3 Regleringsbrev för Skolforskningsinstitutet för 2015 Bilaga 4 Förslag till arbetsordning för Skolforskningsinstitutet Bilaga 5 Verksamhetsplan och budget för 2015

2 2 1. Inledning Enligt direktiven 1 (bilaga 1 och 2) har utredningen haft i uppdrag att förbereda och genomföra inrättandet av en ny myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet. Syftet är att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten i skolan. Av direktiven framgår att myndigheten ska vara ett enrådighetsverk samt att vissa frågor ska beslutas av ett särskilt beslutsorgan. På uppmaning av Utbildningsdepartementet överlämnade utredningen ett förslag till budgetunderlag för Skolforskningsinstitutet för till departementet den 25 april Budgetunderlaget kom sedan att ingå som bilaga i den delrapport som i enlighet med direktiven överlämnades den 13 maj Om delrapporten, se vidare under avsnitt 4. Den 22 december 2014 beslutade regeringen om instruktion för Skolforskningsinstitutet 2 samt om institutets regleringsbrev för (bilaga 3). Den 20 januari 2014 utsåg regeringen den särskilda utredaren Per Thullberg att fr.o.m. den 1 mars 2014 leda utredningen. Fr.o.m. den 25 mars 2014 förordnades departementsrådet Kjell Nyman, ämnesrådet Anna Barklund samt departementssekreterarna Leo Gumpert, Ann-Sofie Hollsten-Yamamoto, Gerd Mörck och Christine Wälikangas som experter i utredningen. Kjell Nyman entledigades fr.o.m. den 10 juni Samma dag förordnades kanslirådet Andreas Gustafsson som expert i utredningen. Utredaren har sedan 1 mars 2014 biträtts av utredningssekreterarna Mats Miljand och Eva Wallberg. Utredningen har haft fem sammanträden. 2. Bakgrund Regeringen anförde i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) att forskningsresultat från en mängd olika vetenskapliga discipliner bör bevakas och värderas ur ett relevansperspektiv för skolan och förskolan, men även utifrån den vetenskapliga kvaliteten. Regeringen har sedan återkommit till frågan i budgetpropositionen för och i budgetpropositionen för För 2013 föreslog regeringen 1 Dir. 2014:7 och dir. 2014: Beslutet är i skrivande stund inte expedierat, varför ingen referens kan lämnas. 3 U2014/7534/S, U2014/7521/SAM (delvis). 4 Prop. 2012/13:1. 5 Prop. 2013/14:1.

3 att 20 miljoner kronor skulle avsättas för sammanställning och spridning av forskningsresultat. Samma belopp föreslogs för Regeringen beräknade samtidigt att samma belopp ska avsättas årligen fr.o.m I budgetpropositionen för 2014 aviserades dessutom tillsättandet av en särskild utredare för att förbereda och genomföra bildandet av en ny myndighet med uppdrag att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat. I budgetpropositionen för fastslog regeringen att Skolforskningsinstitutet ska inleda sitt arbete fr.o.m. 1 januari 2015 samt att institutet utöver att svara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat även ska kunna initiera praktiknära forskning inom områden där relevant forskning saknas och fördela medel till praktiknära forskning. Detta dubbla uppdrag har senare bekräftats genom regeringens beslut om instruktion för Skolforskningsinstitutet. För verksamheten föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2015 att 30 miljoner kronor skulle avsättas för 2015 och beräknade 40 miljoner kronor årligen för 2016 och framåt. Efter riksdagens behandling av budgeten för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning avsattes slutligen 20 miljoner kronor för , ett belopp som institutets regleringsbrev för utgår från. I avvaktan på att den nya myndigheten kan starta sitt arbete har Vetenskapsrådet (VR) haft regeringens uppdrag att genomföra validerade kartläggningar av svenska och internationella forskningsresultat med relevans för skolväsendet. Dessa ska utgöra underlag för de systematiska sammanställningar som den nya myndigheten ska ha i uppdrag att göra. För detta har VR disponerat högst 7 miljoner kronor under 2013 och högst 10 miljoner kronor under Projektet ska slutredovisas i slutet av januari Utredningens arbete Utredningens arbete handlade inledningsvis om att utreda frågor om att förstå och formulera myndighetens uppdrag, bl.a. i förslag till mål, instruktion och regleringsbrev, samt att ta ställning till frågan om huruvida den nya myndigheten skulle ges möjlighet att initiera och finansiera praktiknära forskning. I det senare skedet har utredningens arbete präglats av den stora mängd praktiska frågor som måste lösas inför etableringen av en ny myndighet samt av att rekrytera personal till denna. I denna del konstaterar utredningen att många av de uppgifter som måste göras inför etableringen av en ny myndighet kräver lika stora arbetsinsatser och drar lika höga kostnader när man ska etablera en liten myndighet som vid etableringen av en stor myndighet. 6 Prop. 2014/15:1. 7 Prop. 2014/14:1 utg.omr. 16, bet. 2014/15:UbU1, rskr. 2014/15:90. 8 U2014/7534/S, U2014/7521/SAM (delvis).

4 4 Utredningen har haft ett, eller i vissa fall flera, möten med myndigheter som har angränsande uppdrag på skolområdet, dvs. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Myndigheten för yrkeshögskolan och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Vi har vidare sammanträffat med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som har ett likartat uppdrag som den framtida myndigheten, men inom ett annat verksamhetsområde. Vidare har vi sammanträffat med företrädare för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt med företrädare för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund. Som stöd för utredningens överväganden i frågor om främst mål för myndigheten och om myndigheten ska kunna initiera forskning har vi även sammanträffat med ett stort antal forskare inom området, i vissa fall individuellt, i andra fall i form av seminarier. Ett seminarium har hållits med företrädare för forskarskolor och ett med projektledaren och delprojektledare inom det projekt som bildats med anledning av ovan nämnda regeringsuppdrag till Vetenskapsrådet. Vi har även haft möten med huvudsekreteraren i VR:s utbildningsvetenskapliga kommitté (UVK) och med projektledaren för VR:s projekt. Vi har vidare ingått i referensgruppen till VR:s projekt och deltagit i flera seminarier och konferenser med anledning av detta. Den 26 juni 2014 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen 9. Av dessa framgick myndighetens namn samt lokalisering, nödvändiga förutsättningar för att kunna starta arbetet med att i en konkretare mening etablera myndigheten. Utredningen har i detta arbete tagit hjälp av ett flertal konsulter bl.a. för att på mycket kort tid hitta lämpliga lokaler samt förhandla hyresavtal, lämna förslag till inredning av myndighetens lokaler samt hjälp med att upphandla möbler och annan inredning, ta fram kravspecifikation för lokalt nätverk samt hjälp med att upphandla sådant nätverk, ta fram kravspecifikation för lås och säkerhet samt hjälp med att upphandla lås- och larmanordningar, ansluta myndigheten till det statliga redovisningssystemet, etablera ekonomi- och personaladministrativa system, etc., utforma en IT-lösning samt hjälp med att upphandla en sådan lösning, ta fram logga och grafisk profil, utveckla mallar, utveckla en extern webbplats, samt ta fram ett förslag till kommunikationsstrategi som myndigheten kan arbeta vidare med. 9 Dir. 2014:104.

5 5 Regeringen fattade den 21 augusti 2014 beslut om en förordning om anställning vid Skolforskningsinstitutet, varefter arbetet med att rekrytera medarbetare kunde starta. Rekryteringsprocessen skedde i två etapper och avslutades den 22 december Utredningen har vid flera tillfällen sammanträffat med representanter för de centrala fackliga organisationerna OFR, Saco-S och SEKO. Förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) har genomförts vad gäller myndighetens organisation och om rekryteringsprocessen. Information har getts enligt MBL om bl.a. att det inte varit aktuellt med verksamhetsövergång samt i samband med rekryteringarna. Lokalt arbetstidsavtal har slutits mellan Skolforskningsinstitutet, genom Arbetsgivarverket, och de centrala fackliga organisationerna. 4. Utredningens delrapport Som nämnts ovan överlämnade utredningen en delrapport till regeringen i maj I delrapporten diskuterar utredningen inledningsvis vad det innebär att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet. Begrepp som praktiknära forskning och systematiska kunskapsöversikter analyseras och frågan om spridning diskuteras mot bakgrund av forskningspropositionens (prop. 2012/13:30) formuleringar om att forskningsresultaten ska sammanställas och föras ut till främst personer verksamma inom skolväsendet och till huvudmän, men även till beslutsfattare, lärarutbildare och andra intressenter. I delrapporten lämnade utredningen förslag till - namn för myndigheten, - mål och instruktion för myndigheten, - att myndigheten ska ha i uppgift att initiera och finansiera forskning, - vissa övriga författningsändringar (konsekvensändringar), - budgetunderlag för , - regleringsbrev för 2015, samt - lokalisering för myndigheten. Regeringens beslut om tilläggsdirektiv 11 till utredningen fastslog utredningens förslag att myndigheten namn ska vara Skolforskningsinstitutet. Vidare fastslog regeringen att myndigheten ska lokaliseras i Stockholmsområdet. Utredningen hade förslagit Stockholm. Lokalisering ska dock, 10 U2014:02/2014/3 Delrapport från Utredningen om inrättande av ett skolforskningsinstitut (U2014:02). 11 Dir. 2014:104.

6 6 enligt regeringen, inte ske i Stockholms innerstad, om inte utredaren finner att den mest effektiva samlokaliseringen med annan myndighet finns i Stockholms innerstad. Förslag till mål och instruktion samt övriga författningsändringar återspeglas i allt väsentligt i de beslut som regeringen senare har beslutat om. Det gäller även förslaget att myndigheten ska ha i uppgift att initiera och finansiera praktiknära forskning. Budgetunderlag och regleringsbrev lämnades med denna utgångspunkt. Till följd av riksdagens beslut om budgeten för 2015 kommer det initialt att saknas finansiering för denna uppgift. I delrapporten föreslog utredningen att regeringen under det fortsatta arbetet med att förbereda inrättandet av Skolforskningsinstitutet skulle se över det uppdrag att sammanställa resultat av forskning som finns i Statens skolverks respektive Specialpedagogiska skolmyndighetens instruktion, i syfte att förtydliga ansvarsfördelningen mellan å ena sidan Skolforskningsinstitutet och å andra sidan dessa båda myndigheter. Utredningen kan konstatera att detta förslag hittills inte har lett till några åtgärder från regeringens sida. I delrapporten tas även upp - verksamhetsplan och budget för 2015 samt - plan för samordning med andra myndigheter med angränsande verksamhet upp. Utredningen återkommer till båda dessa punkter i det följande. 5. Verksamhetens inriktning Enligt instruktionen för Skolforskningsinstitutet ska institutet bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen, med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande samt till förbättrade kunskapsresultat för elever. Skolforskningsinstitutet ska göra detta genom att 1. validera forskningsresultat inom området med avseende på kvalitet och relevans, 2. systematiskt sammanställa forskningsresultat med god vetenskaplig kvalitet samt presentera detta på ett för de verksamma inom skolväsendet användbart sätt, 3. sprida forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet, 4. identifiera områden inom skolväsendet inom vilka relevant praktiknära forskning saknas,

7 5. utlysa medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas, och 6. fördela medel till praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet. Utredningen konstaterar att en huvuduppgift för institutet kommer att vara att genomföra s.k. systematiska kunskapsöversikter. Institutet kommer dock även att genomföra vad man brukar kalla kartläggningar av befintlig forskning, validera redan genomförda systematiska kunskapsöversikter samt i vissa fall validera enskilda forskningsstudier. Det senare kan bli aktuellt då det saknas underlag för att genomföra en systematisk kunskapsöversikt. Genom arbetet med de systematiska kunskapsöversikterna kommer kunskapsluckor att identifieras som kan ligga till grund för beslut om att utlysa medel för praktiknära forskning. Det finns emellertid ett behov av att tidigt i myndighetens arbete identifiera hur de verksammas behov av kunskap ser ut. Resultatet av en sådan kartläggning kan komma att påverka dels valet av vilka systematiska kunskapsöversikter som ska genomföras, dels vilka utlysningar som ska göras. Frågan om kunskapsdelning, dvs. frågan om hur resultaten av myndighetens arbete ska spridas och göras tillgängliga för de verksamma så att de verkligen kommer till användning och påverkar skolans praktik, är central men innebär samtidigt stora utmaningar. Det handlar om hur institutet presenterar sina resultat, en fråga som institutet kommer att arbeta vidare med. Det handlar dock även om hur myndigheten lyckas samverka med det stora antal andra myndigheter och organisationer som har, eller har tagit på sig, ett uppdrag att sprida kunskap om forskningsresultat och/eller att stödja skolutveckling Organisation Skolforskningsinstitutet är en liten myndighet. Med de budgetmässiga förutsättningar som hittills varit aktuella är det rimligt att anta att institutet fullt utbyggd kommer att bestå av ca 15 medarbetare. När medel avsätts för att initiera forskning bör ytterligare någon anställas för att myndigheten ska kunna hantera beredning av utlysningsärendena. Med tanke på myndighetens begränsade storlek är avsikten att den ska belastas med så få administrativa uppgifter som möjligt. Bemanningen bör med denna utgångspunkt koncentreras mot kärnverksamheten. Det bör observeras att det i kärnverksamheten utöver arbete med att validera och systematiskt sammanställa forskningsresultat också ingår att mediera och sprida dessa resultat.

8 8 Myndighetens begränsade storlek gör att det inte är relevant att bygga upp en hierarkisk organisation med olika enheter eller avdelningar. Figuren nedan preciserar i stället de funktioner som behöver finnas i myndigheten. Skolforskningsinstitutets organisation Merparten av myndighetens verksamhet kommer att organiseras i projekt. Projektledarna kommer att leda projekt med i huvudsak externa experter. Till projekten kommer även referensgrupper att knytas. Projektledarna kommer vidare att ha projektassistenter till stöd i arbetet. Därutöver kommer att finnas en gemensam resurs där kanslichefen svarar för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, budgetunderlag och årsredovisning, ekonomi- och personal- och IT-frågor samt planering och samordning av arbetet i Skolforskningsnämnden respektive myndighetens vetenskapliga råd. Utvecklingsstrategen kommer i första hand att samordna arbetet med att utveckla en gemensam plattform vad gäller metod och arbetssätt samt ta fram underlag för Skolforskningsnämndens respektive det vetenskapliga rådets arbete. Både kommunikationsstrateg och administratör kommer att ha uppdrag med stor bredd inom sina ansvarsområden. Om Skolforskningsnämnden och det vetenskapliga rådet, se nedan under avsnitt Bemanning och tillsättande av tjänster Vid en MBL-förhandling i början av september var parterna överens om att tjänsterna som kanslichef och utvecklingsstrateg skulle anslås på anslagstavla i utredningens lokaler samt läggas ut på utredningens webbsida,

9 9 med en ansökningstid på fjorton dagar. Parterna var också överens om att övriga tjänster skulle anslås på anslagstavla i utredningens lokaler samt läggas ut på utredningens webbsida i samband med annonsering i Dagens Nyheter m.fl. medier. Ansökningstiden skulle i detta fall vara minst fjorton dagar. Efter MBL-information den 22 september 2014 beslutade utredaren att anställa en kanslichef och en utvecklingsstrateg. Dessa båda kunde sedan, som sekreterare i utredningen, genomföra närmare 40 intervjuer med sökande till tjänsterna som projektledare, projektassistent, kommunikationsstrateg och administratör. Efter att referenser tagits på ett urval av de sökande beslutade utredaren den 22 december 2014, efter MBL-information den 18 december 2014, om anställningar till dessa tjänster. Totalt anställdes vid denna tidpunkt tio medarbetare, sex projektledare, två projektassistenter, en kommunikationsstrateg och en administratör. 8. Förslag till process för nominering av ledamöter till Skolforskningsnämnden och det vetenskapliga rådet Utredning ska enligt direktiven utarbeta en process för nominering av ledamöter i myndighetens beslutsorgan. Processen eller rutinerna för utnämning av ledamöter till Skolforskningsinstitutets båda organ Skolforskningsnämnden och det vetenskapliga rådet bör enligt vår uppfattning skilja sig åt, varför de i det följande behandlas var för sig. Utredningens förslag kan, om regeringen anser att det är lämpligt, integreras i myndighetens instruktion. Förslaget kan också ses som en handlingsregel för regeringen inför beslut om ledamöter. Skolforskningsnämnden Utredningens förslag: Skolforskningsnämndens ledamöter ska bestå av verksamma lärare och skolledare i förskola och skola, aktiva företrädare för skolhuvudmän samt av forskare. Utöver den forskare som enligt instruktionen ska utses efter förslag från Vetenskapsrådet (VR) ska lärar- och skolledarorganisationerna (Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund) ges möjlighet att nominera verksamma lärare och skolledare till nämnden, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) respektive Friskolornas riksförbund ges möjlighet att nominera företrädare för lokala skolhuvudmän, samt att Skolforskningsinstitutet ges möjlighet att nominera forskare. Skolforskningsnämnden ska enligt instruktionen fatta beslut om vilka systematiska sammanställningar av forskningsresultat som ska genomföras samt om vilka utlysningar av forskningsmedel som ska göras. Skolforskningsnämnden ska bestå av direktören, en ordförande och nio andra ledamöter, varav en ska utses på förslag av Vetenskapsrådet (VR).

10 10 Nämndens sammansättning ska beslutas av regeringen. Enligt utredningens direktiv ska nämnden bestå av dels personer med vetenskaplig kompetens och erfarenhet av arbete med evidensbaserade forskningssammanställningar, dels personer med den kompetens och erfarenhet som verksamma inom skolväsendet har. Skolforskningsnämndens uppdrag är främst inriktat mot att identifiera behov av systematiska kunskapsöversikter respektive av praktiknära forskning, dvs. den har en roll vid inriktningen av verksamheten. Då utredningen även föreslår att myndigheten ska ha ett vetenskapligt råd anser vi att en tyngdpunkt i nämnden bör läggas på verksamma lärare och rektorer samt företrädare för lokala skolhuvudmän. Utöver ordförande och direktör föreslår vi därför att nämnden ska bestå av verksamma lärare och skolledare, företrädare för lokala skolhuvudmän (aktivt verksam skolchef) och forskare. Den bör ledas av en kvalificerad forskare (ordförande). Lärarna i Skolforskningsnämnden bör representera såväl förskola, grundskola som gymnasieskola samt även i övrigt olika lärarkategorier. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund bör ges möjlighet att nominera lärare till nämnden. På motsvarande sätt bör Sveriges Skolledarförbund ges möjlighet att nominera aktivt verksamma skolledare till nämnden. Utredningen bedömer att det bör ingå tre till fyra lärare och minst en skolledare (rektor) i nämnden. Skolhuvudmännen bör representeras av en aktivt verksam skolchef från en kommun och en motsvarande företrädare för fristående skolhuvudman. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) respektive Friskolornas riksförbund föreslås få möjlighet att nominera dessa företrädare för de lokala skolhuvudmännen. Det bör ingå ett par forskare i nämnden, utöver ordföranden. Om det bör vara två eller tre styrs enligt vår uppfattning av vilken bakgrund myndighetens direktör kommer att ha. Av forskarna i nämnden bör minst en ha erfarenhet av att arbeta med systematiska kunskapssammanställningar. I övrigt är det önskvärt att forskarna representerar olika discipliner/kunskapsområden. VR ska enligt instruktionen lämna förslag till en av ledamöterna. Utredningen föreslår att övriga forskare ska nomineras av Skolforskningsinstitutet. Detta motiveras av att det är få aktörer utanför myndigheten som kan bedöma nämndens behov av forskningskompetens samt att myndigheten kommer att bygga upp en bred kunskap om aktiva forskare som med utgångspunkt i olika discipliner beforskar skolan. Det bör bevakas att det specialpedagogiska perspektivet kommer att representeras i nämnden, t.ex. genom en forskare, lärare eller skolledare.

11 Samtliga organisationer och myndigheter bör uppmanas att nominera en kvinna och en man till varje plats i nämnden. Det ger regeringen förutsättningar att ge nämnden en jämställd sammansättning. 11 Det vetenskapliga rådet Utredningens förslag: Det vetenskapliga rådet ska bestå av kvalificerade forskare som representerar olika forskningsdiscipliner och olika metodologiska perspektiv. Enligt instruktionen ska en ledamot i rådet utses efter förslag från Vetenskapsrådet (VR). Övriga ledamöter i rådet ska utses efter förslag från Skolforskningsinstitutet. Det vetenskapliga rådet ska enligt instruktionen bistå Skolforskningsinstitutet med att granska det vetenskapliga underlaget i myndighetens systematiska sammanställningar samt besluta om fördelning av medel för sådan forskning som Skolforskningsnämnden beslutat att utlysa. Rådet ska bestå av direktören, en ordförande och nio andra ledamöter, varav en ska utses på förslag av VR. Rådets sammansättning ska beslutas av regeringen. Utredningen föreslog i sin delrapport att det vetenskapliga rådet ska sättas samman av kvalificerade forskare. Det är angeläget att det i rådet kommer finnas forskare med kunskap om och erfarenhet av att arbeta med systematiska kunskapsöversikter, från skolans område eller från andra samhällssektorer. De är vidare angeläget att rådet sätts samman så att olika forskningsdiscipliner och olika metodologiska perspektiv representeras. Det framgår redan att en ledamot ska utses efter förslag från VR. Vi föreslår att övriga ledamöter i rådet ska utses efter förslag från Skolforskningsinstitutet. Motiven för detta är att myndigheten är den instans som kommer att ha kunskap om behovet av kompetens och successivt kommer att bygga upp en kunskap om forskare som kan vara aktuella. 9. Förslag till arbetsordning Utredningen ska utarbeta ett förslag till arbetsordning för Skolforskningsinstitutet. Förslaget, som återfinns i bilaga 4, ska ses som en utgångspunkt för myndighetens arbete med att ge arbetsordningen ett mer preciserat innehåll. Under rubriken Organisation och uppgiftsfördelning framgår t.ex. att det ska finnas en personalansvarsnämnd och en skyddskommitté. Initialt kommer dessa organ att bestå av samtliga anställda. Skälet till denna ordning är att myndigheten kommer att starta med endast två anställda och sedan successivt kommer att växa, för att först efter ett par månader vara uppe i full storlek. Avsikten är att så snart som möjligt sluta ett samverkansavtal, vilket framgår av att det finns en sådan paragraf i förslaget.

12 12 Under Ansvar och befogenhet redogörs bl.a. för direktörens ansvar samt möjliggörs viss delegation av ansvar. Vi föreslår att beslut om den delegation som ska gälla för kanslichefen, utvecklingsstrategen respektive kommunikationsstrategen, och som ska preciseras i bilaga 3 till arbetsordningen, ska avvakta tills myndighetens direktör har tillträtt. Under Projekt framgår vilka beslut om projekt som Skolforskningsnämnden respektive direktören fattar samt framgår att projektledarnas ansvar och befogenheter framgår av myndighetens riktlinjer för projektarbete. Dessa riktlinjer ska utarbetas av myndigheten inom ramen för det gemensamma utvecklingsprojekt som kommer att inledas så snart myndigheten startat sin verksamhet. Under Remisser framgår att kanslichefen fördelar remisser samt att direktören fattar beslut om remisser och att detta beslut går att delegera. 10. Lokaler Av tilläggsdirektiven framgår att Skolforskningsinstitutet ska lokaliseras i Stockholmsområdet, dock inte i Stockholms innerstad, om inte utredaren finner att den mest effektiva samlokaliseringen med annan myndighet finns i Stockholms innerstad. Under augusti och en bit in i september undersökte utredningen förutsättningar för en samlokalisering med annan myndighet. Vi utgick från att en sådan samordning också skulle innebära en samordning avseende t.ex. it, telefoni, växel, reception, vaktmästeri, posthantering, intendentur/kontorsmaterial, mötesrum, och förvaltningsjuridik. Utredningen hade kontakt med ett halvt dussin myndigheter utan att något möjligt alternativ öppnade sig. I mitten på september beslutade utredaren därför att söka efter lokal till myndigheten utanför Stockholms innerstad. Av de alternativ som utredningen undersökte valdes en lokal med adress Hemvärnsgatan 15 i Solna strand. Fastighetsvärd är Humlegården. Jämfört med övriga alternativ var dessa lokaler mest ändamålsenliga och prisvärda. Dessutom lyckades utredningen avtala om att få tillgång till lokalerna, i ombyggt skick, fr.o.m. den 1 januari 2015, dvs. samma dag som myndigheten bildas. 11. Administrativa system Utredningen har haft i uppdrag att ansluta myndigheten till Statens servicecenter, som erbjuder tjänster inom löneadministration, e-handel och ekonomiadministration. Denna lösning lämpar sig för en myndighet som är så liten som Skolforskningsinstitutet, och som därför inte kan ha

13 specialistkompetens inom olika administrativa verksamhetsområden. Utredaren har därför för Skolforskningsinstitutets räkning slutit en överenskommelse med Statens servicecenter om tjänsterna löneadministration, elektronisk fakturahantering och ekonomiadministration. Utredaren har även slutit ett avtal för Skolforskningsinstitutet med Unit4 om Agresso. Utredaren har vidare slutit en överenskommelse mellan utredningen och Statens servicecenter om konsulttjänster för att stödja utredningen med att förbereda anslutningen av myndigheten till de administrativa systemen. Från och med 1 januari 2015 kommer myndigheten att föra ett traditionellt diarium. Utredningen föreslår dock att myndigheten skyndsamt sluter avtal om ett elektroniskt ärendehanteringssystem för diarieföring och arkiv IT, webb och telefoni Det var först när möjligheterna att lokalmässigt samordna myndigheten med en annan myndighet hade uttömts, och beslut fattades om att myndigheten skulle söka egna lokaler, som det stod klart att myndigheten inte skulle komma att ha en samordnad IT- och telefonilösning med en annan myndighet. Arbetet med att med stöd av konsult ta fram en IT- och telefonilösning för myndigheten har därför genomförts under stor tidsmässig press. I båda fallen har ambitionen varit att hitta helhetslösningar för myndigheten som innebär dels att myndigheten inte ska behöva ha egen IT-kompetens, dels att myndigheten inte ska behöva samordna en mängd olika aktörer. I mitten av december 2014 slöt utredaren ett avtal om IT-tjänster med Excanto. Avtalet omfattar Office 365, supporttjänst för användare och klienter, klient och klientinstallation (bärbara datorer med dockningsstation, skärm och tangentbord vid arbetsplatsen), konferensrumsutrustning, närverks- och kommunikationstjänster, datacentertjänster, drifttjänster, skrivare, mm. Detta innebär att både drift och support för IT har lagts utanför myndigheten samt att myndighetens dokument lagras på server i Sverige. Skolforskningsinstitutet kommer att arbeta mycket med sökningar i stora forskningsdatabaser och kommer att behöva utveckla system för databashantering och olika former av projektstöd. Vilka krav detta kommer att ställa på IT-kapacitet m.m. har inte varit möjligt att fastställa i förväg. Avtalet med Excanto möjliggör enligt vår bedömning de anpassningar som kan behöva göras, t.ex. vad gäller volym. I mitten av december slöts även ett avtal med Telenor om telefonitjänster. Lösningen innebär att Telenor svarar för Skolforskningsinstitutets växel. Lösningen bygger på mobila anknytningar till vilka även knyts 08-num-

14 14 mer. De senare kommer att vara offentliga och öppna endast under kontorstid, medan mobilnumren kommer att vara interna och kunna hållas öppna även när det fasta numret är stängt. Extern webb har utredningen valt att utveckla i Wordpress. Webbplatsen kommer att vara tillgänglig från start, med begränsad information, för att sedan utvecklas successivt. Webbplatsen kommer, åtminstone initialt, att driftas av The Brewery som även har utvecklat den. 13. Förslag till uppföljning och utvärdering av myndighetens verksamhet Enligt direktiven ska utredningen lämna ett förslag till hur en uppföljning och utvärdering av den nya myndighetens verksamhet under perioden kan utformas. Uppföljning Med uppföljning avser vi i det följande sådan löpande insamling av huvudsakligen kvantitativa data som syftar att hålla myndigheten och Regeringskansliet informerat om hur verksamheten utvecklas i förhållande till de uppgifter myndigheten har tilldelats i sin instruktion och genom eventuella uppdrag i regleringsbrev eller i särskild ordning. I uppföljning ingår även ekonomisk redovisning. Uppföljning är ett ansvar för myndigheten. Uppföljningsdata kan utgöra underlag för utvärdering. Utöver ekonomisk information och information från personalsystemet bör uppföljningssystemet även innehålla information om verksamheten. Det kan t.ex. handla om - omfattningen av myndighetens produktion, t.ex. i form av rapporter eller fördelade forskningsmedel, och kostnaderna för dessa olika produkter, - samverkan med andra myndigheter, - kontakter med andra aktörer, t.ex. brukare, lärarorganisationer, huvudmannaorganisationer, universitet och högskolor, - kontakter med internationella organisationer och nätverk, - deltagande i seminarier och konferenser, - besök och nedladdningar från myndighetens webbplats. Myndigheten bör ta fram vissa nyckeltal som kan följas över tid. Den bör även överväga hur man regelbundet kan följa upp hur lärare och skolhuvudmän uppfattar myndighetens arbete, t.ex. i form av en återkommande enkät eller via paneler eller fokusgrupper.

15 15 Utvärdering Utvärdering syftar till att granska och värdera hur väl myndigheten lyckats i förhållande till de mål som satts upp för verksamheten. Formativt inriktade utvärderingsinsatser, dvs. sådana som syftar till att bidra till att utveckla och förbättra myndighetens verksamhet bör initieras så snart som möjligt och, liksom uppföljningen, avrapporteras löpande. Denna utvärdering kan initieras av myndigheten självt eller av regeringen. Den kan genomföras av myndigheten som ett led i den egna verksamhetsutvecklingen eller av en extern aktör. En ny myndighet som Skolforskningsinstitutet bör ges möjlighet att initialt utveckla utvärderingsinstrument för sin verksamhetsutveckling. Summativt inriktade utvärderingsinsatser, dvs. sådana som syftar till att värdera graden av måluppfyllelse i myndighetens verksamhet och till att ge underlag för förändring/omprövning av myndighetens uppdrag bör i huvudsak vara en extern aktivitet i den meningen att den oavsett om den initierats av myndigheten eller regeringen bör genomföras av extern aktör, t.ex. ett universitet eller utvärderingsinstitut. En sådan utvärdering bör initieras när myndigheten är ung. Det kommer dock att ta längre tid än till 2017 innan det kommer vara möjligt att avläsa spår av myndighetens verksamhet genom en sådan utvärdering. Vad bör utvärderas? För att det ska vara möjligt att utvärdera myndighetens verksamhet behöver målen för myndigheten konkretiseras. Områden som förefaller angelägna att utvärdera är följande: 1. Är institutets produkter relevanta för de verksamma i förskola, skola och vuxenutbildning? 2. Håller institutets produkter god vetenskaplig kvalitet? 3. Har institutet kunnat bidra till att det lokalt byggts upp en kapacitet att ta emot och arbeta med forskningsresultat? 4. I vilken mån har institutets produkter påverkat praktiken i klassrummet? Under varje punkt kan ett stort antal underliggande frågeställningar preciseras. Frågeställningar som formuleras under punkterna 1 3 kan utvärderas i såväl formativt som summativt syfte, medan frågeställningar som formuleras under punkt 4 har en mer renodlad summativ karaktär som inte kommer kunna utvärderas förrän längre fram. Det är dock angeläget att en sådan utvärdering initieras redan tidigt.

16 16 Arbetsplan för uppföljning och utvärdering Under utvecklar Skolforskningsinstitutet ett uppföljningssystem med mått som kan ligga till grund för jämförelser över tid, - initierar Skolforskningsinstitutet en formativ utvärdering som kan ligga till grund för myndighetens verksamhetsutveckling, - initieras en summativ utvärdering i syfte att långsiktigt utvärdera myndighetens måluppfyllelse och kärnprocesser. Den senare utvärderingsinsatsen, dvs. den summativa utvärderingen, bör genomföras av en extern utvärderare. Utredningen föreslår att regeringen tar initiativ till en sådan antingen genom att ge en extern aktör uppdraget eller genom att institutet ges i uppdrag att engagera en extern aktör för denna uppgift. Den bör delrapporteras 2017 och 2019 för att slutrapporteras först Plan för samordning med andra myndigheter med angränsande verksamhet Enligt direktiven ska utredningen utarbeta en plan för hur myndigheten ska samordna sitt arbete med andra myndigheter med angränsande verksamhet för att uppnå verksamhetsmålen på ett effektivt sätt och där förutsättningar för myndighetens legitimitet särskilt beaktas. Utredningen har sammanträffat med de centrala skolmyndigheterna flera gånger under utredningsarbetet och bl.a. diskuterat denna fråga. Skolforskningsinstitutets har behov av att samordna sitt arbete med andra myndigheter dels för att det inte ska uppstå oklarheter i ansvarsfördelningen mellan myndigheterna, dels för att för att på ett effektivt sätt kunna genomföra sitt uppdrag. Det handlar här om såväl en generell samordning kring arbetet mot de skolpolitiska målen som en samordning utifrån institutets specifika uppdrag. Samordning kopplad till de skolpolitiska målen Enligt myndigheternas instruktioner ska Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och nu även Skolforskningsinstitutet samverka i syfte att nå de utbildnings- och funktionshinderspolitiska målen inom skolområdet. För denna samverkan finns mer eller mindre upparbetade former där myndigheterna regelbundet träffas på ledningsnivå, såväl i grupp som bilateralt. Skolforskningsinstitutet kommer att ingå i denna samverkan på motsvarande sätt som övriga skolmyndigheter.

17 Vad gäller frågor om evidens finns ett större myndighetsövergripande nätverk där bl.a. Skolverket, Socialstyrelsen, SBU och Ungdomsstyrelsen ingår. Dessutom finns ett skolgemensamt nätverk kring evidensfrågor i vilket Skolverket, Skolinspektionen och SPSM ingår. Skolforskningsinstitutet bör ingå i båda dessa nätverk. 17 Samordning och samverkan kopplad till institutets uppdrag Det finns behov av samordning och samverkan inom flera områden kopplade till Skolforskningsinstitutets processer. Det gäller i samband med 1. initiering av kunskapssammanställningar, dvs. när det ska identifieras inom vilka praktik- eller klassrumsnära områden som det finns behov av att ta fram systematiska kunskapsöversikter eller på annat sätt validera befintliga forskningsresultat, 2. genomförande av kunskapssammanställningar, 3. identifiering av kunskapsluckor, dvs. identifiering av inom vilka områden det saknas praktiknära forskning, samt 4. insatser för kunskapsdelning, dvs. att skapa kännedom och stimulera användning av institutets resultat genom mediering samt spridningsoch utvecklingsinsatser. Initiering och identifiering av kunskapsluckor De övriga skolmyndigheterna har, tillsammans med olika akademiska institutioner, lärarutbildningar och centra, en central roll när det gäller att bidra med underlag som gör det möjligt att identifiera inom vilka praktikoch klassrumsnära områden det finns särskilt stora behov av att genomföra systematiska kunskapsöversikter eller på annat sätt validera forskningsresultat. Utgångspunkter bör här vara dokumentstudier som kompletteras med andra typer av kontakter, bl.a. för att diskutera prioriteringen mellan olika behov. Identifieringen av kunskapsluckor, dvs. identifieringen av områden där det saknas praktiknära forskning, förväntas på sikt falla ut som en konsekvens av myndighetens arbete med systematiska kunskapsöversikter. Samma aktörer som kan bidra med kunskap om behov av kunskapssammanställningar kan även bidra med kunskap om inom vilka områden det saknas praktiknära forskning. Inom båda dessa områden handlar det således om att institutet bör utgå från den kunskap som finns inom de övriga skolmyndigheterna och hos andra aktörer. Man kan också tänka sig en samordning mellan institutet och en eller flera myndigheter vad gäller kartläggning av den lokala nivåns behov.

18 18 Genomförande av kunskapssammanställningar Skolforskningsinstitutets huvuduppgift är att genomföra s.k. systematiska kunskapsöversikter (systematic reviews). Institutet kommer även att genomföra s.k. kartläggningar, vilket innebär att man följer samma protokoll, men stannar vid att redovisa den befintliga forskningen, utan att göra en syntes. I vissa fall kommer institutet dessutom att validera befintliga, oftast internationella, kunskapssammanställningar med avseende på kvalitet och relevans för en svensk kontext. Slutligen kan institutet även komma att validera enstaka forskningsstudier, i det fall det saknas studier för att genomföra en systematisk kunskapsöversikt. Arbetet kommer i samtliga dessa fall organiseras som projekt, ofta med referensgrupper. Utredningen bedömer att det kommer vara av stort värde om medarbetare från de övriga myndigheterna ingår i dessa referensgrupper. Kunskapsdelning Frågan om kunskapsdelning kommer att vara en utmaning för Skolforskningsinstitutet. Att resultatet av institutets arbete når ut till lärarna och kommer till användning i deras praktik är en förutsättning för att institutet ska lyckas med sitt uppdrag. Den lilla myndigheten kan samtidigt inte klara detta på egen hand. Det framgår därför av instruktionerna för Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet att dessa ska samverka särskilt med avseende på att sprida och tillgängliggöra relevanta forskningsresultat med god vetenskaplig kvalitet. Denna samverkan kommer att kräva en gemensam samordning mellan myndigheterna. Det handlar både om att formulera strategier för hur forskningsresultat kan spridas och tillgängliggöras i verksamheterna och om konkret samverkan kring integrering av forskningsresultat i pågående lokala utvecklingsprojekt samt om nätverksbyggande, konferenser och andra bidrag till lokala utvecklingsinsatser. Samverkan med olika akademiska institutioner (pedagogiska och didaktiska institutioner vid lärosätena, lärarutbildningarna, forskarskolor, regionala utvecklingscentra, och nationella ämnescentra) är central när det gäller att uppnå en framgångsrik kunskapsdelning. Nästa steg Vid de möten som utredningen haft med de centrala skolmyndigheterna har framkommit önskemål om att det ska genomföras bilaterala möten på ledningsnivå på sikt en gång per år, inledningsvis i vissa fall två gånger per år. Skolforskningsinstitutet bör bjuda in till detta under våren En ambition bör vara att så snart som möjligt sluta bilaterala överenskommelser om samverkan mellan myndigheterna. Av dessa överenskommelser bör framgå former och innehåll för samverkan och samordning mellan myndigheterna.

19 Verksamhetsplan och budget för 2015 Enligt direktiven ska utredaren besluta om verksamhetsplan och budget för Skolforskningsinstitutet för Detta sker genom beslutet om denna slutrapport där verksamhetsplan och budget för 2015 ingår som bilaga. Utredningen vill dock understryka att det är möjligt för myndigheten att precisera planen och budgeten ytterligare och i början av 2015 på nytt fastställa myndighetens verksamhetsplan och budget för Detta inte minst med anledning av att de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten har varit oklara ända in i det sista, men också på grund av att det är rimligt att det är ledningen för den nya myndigheten som lägger sista handen vid det dokument som ska ligga till grund för verksamheten under dess första år. Verksamhetsplan och budget för 2015 återfinns i bilaga 5.

20 Kommittédirektiv Inrättande av ett skolforskningsinstitut Dir. 2014:7 Beslut vid regeringssammanträde den 23 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra inrättandet av en ny myndighet som ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som kan bidra till ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet. Syftet är att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten i skolan. Utredaren ska vidare överväga om myndigheten, med utgångspunkt i sammanvägda forskningsresultat, i begränsad omfattning även bör ha i uppdrag att initiera forskning inom området. Utredaren ska bl.a. vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2015, utarbeta en organisation för myndigheten, och lämna ett förslag till hur en uppföljning och utvärdering av den nya myndighetens verksamhet under perioden kan utformas. Myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet. Vissa frågor ska beslutas av ett särskilt beslutsorgan i myndigheten. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar. Uppdraget ska delredovisas den 15 maj 2014 och slutredovisas senast den 19 december 2014.

21 2 Behov av ökad kunskap om effektiva metoder och arbetssätt i skolor och förskolor Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2013 (prop. 2012/13:1, utg. omr. 16, avsnitt 4.2.2) att 20 miljoner kronor ska avsättas för sammanställning och spridning av forskningsresultat under 2013 och beräknar att samma belopp avsätts årligen fr.o.m Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2012/13:UbU1, rskr. 2012/13:113). Regeringen anförde i propositionen Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) att det är viktigt att forskningsresultat med relevans för skolans och förskolans verksamhet vägs samman och sprids till dem som är verksamma i skolan och förskolan, så att kunskaperna omsätts i praktiken i undervisningen och i utformningen av stödet till eleverna, men också i det pågående skolutvecklingsarbetet. Det anfördes vidare att de som är verksamma i skolan måste få stöd och vägledning i att välja metoder och arbetssätt som är vetenskapligt underbyggda och effektiva, t.ex. när det gäller hur inlärningen för barn och elever i behov av särskilt stöd kan underlättas. Därför gjordes bedömningen att forskningsresultat från en mängd olika vetenskapliga discipliner systematiskt bör bevakas och värderas ur ett relevansperspektiv för skolan och förskolan, men även utifrån den vetenskapliga kvaliteten. Regeringen anförde att nationella och internationella forskningsresultat bör sammanställas och föras ut främst till personer verksamma inom skolväsendet och skolhuvudmän, men även till beslutsfattare, lärarutbildare och andra intressenter i det övergripande syftet att främja ett vetenskapligt, evidensbaserat förhållningssätt hos dem som arbetar i skolan och förskolan för en ökad måluppfyllelse och generellt högre kunskapsresultat. I propositionen framhålls vikten av att personer verksamma i skolan och förskolan får vara med och formulera de frågeställningar som forskningssammanställningarna ska behandla (prop. 2012/13:30 s. 100).

22 3 Tidigare utredningar Utredningen om utvärdering av utbildning pekar i sitt slutbetänkande Att nå ut och nå ända fram (SOU 2009:94) på att det bland verksamma inom skolväsendet finns ett behov av att få del av forskningsresultat, men att de borde vara mer konkreta och lättillgängliga och att det finns ett behov av praktiknära forskning. Vidare förordade utredningen en mer samlad funktion för spridning av forskningsresultat (SOU 2009:94 s. 114 f.). I betänkandet Gymnasial lärlingsutbildning med fokus på kvalitet (SOU 2011:72) konstaterar den nationella lärlingskommittén att om lärande i arbetslivet ska öka i omfattning så behövs mer forskning om t.ex. styrning, samspelet mellan handledare och yrkeslärare och om företags och partsorganisationers betydelse för yrkesutbildningen (SOU 2011:72 s. 204). Pågående verksamhet i Sverige och andra länder Enligt förordningen (2011:555) med instruktion för Statens skolverk har verket i uppdrag att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning. Syftet är att förbättra förutsättningarna för huvudmännens utveckling av verksamheten. Skolverket ger ut forskningsöversikter i serien Forskning för skolan och har också tagit fram ett antal översikter i samverkan med Vetenskapsrådet. I samverkan med andra finansiärer ges också information riktad till skolväsendet på de s.k. skolsidorna på webbplatsen Vid Skolverket är cirka sex personer, motsvarande fyra årsarbetskrafter, sysselsatta i denna verksamhet. Skolverkets kostnad för denna verksamhet uppgick under 2012 till ca 8,7 miljoner kronor. Även Vetenskapsrådet, liksom universitet och högskolor, har ett allmänt forskningsspridningsuppdrag. Vid Vetenskapsrådet finns en kommitté för utbildningsvetenskap som fattar beslut om forskningsbidrag inom utbildningsområdet. Vetenskapsrådet har därigenom nära kontakt med forskningen inom området. Rådet har bl.a. gett ut en kartläggning av utbildningsforskning som utförts och granskats av forskare inom området.

23 4 Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har enligt sin instruktion i uppdrag att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området. Vidare ska Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) enligt sin instruktion utvärdera effekter av olika reformer och åtgärder inom utbildningsväsendet samt sprida information om resultaten av sina uppföljningar, utvärderingar och studier till andra myndigheter och intressenter. Funktioner liknande de ovan nämnda finns även i andra länder såsom Danmark och Storbritannien. Exempelvis har i Norge Kunskapssenter for utdanning inrättats vid Forskningsrådet. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i uppdrag att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder i hälso- och sjukvården ur ett medicinskt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv. SBU har flerårig erfarenhet av att utifrån aktuell forskning göra systematiska översikter inom hälso- och sjukvårdsområdet. SBU:s oberoende utvärderingar bidrar med kunskap om vilka metoder i vården som är de säkraste och mest effektiva. De publicerar också andra typer av sammanställningar och information och har en upplysningstjänst dit beslutsfattare i vården kan vända sig för att få kunskapsunderlag inför strategiska beslut som exempelvis införande av en ny behandlingsmetod. Regeringens överväganden Av skollagen (2010:800) framgår att undervisningen i skolväsendet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta kräver att verksamheterna i högre utsträckning än i dag präglas av ett systematiskt och vetenskapligt förhållningssätt. Ett evidensbaserat synsätt i undervisningen innebär en medveten och systematisk strävan att utifrån bästa möjliga vetenskapliga grund välja undervisningsmetoder och stödinsatser utifrån hur väl de fungerar och hur effektiva de är för att elevernas kunskapsresultat ska främjas. I valet av

24 undervisningsmetoder ingår också att välja de lärverktyg som är bäst lämpade för undervisningen. Några skolmyndigheter har i uppdrag att sammanställa och sprida forskningsresultat inom skolväsendet. Det saknas dock en funktion som liknar den som finns inom vårdområdet, det vill säga som sorterar, kritiskt granskar och metodiskt värderar relevanta forskningsresultat utifrån vetenskaplig kvalitet, och väger samman den kunskap som finns i övergripande, praktiskt användbara kunskapssammanställningar. Regeringen bedömer därför att en funktion med ansvar för att systematiskt väga samman och sprida resultat av forskning som bidrar till ökad kunskap om effektiva metoder och arbetssätt inom skolan och förskolan bör inrättas i Sverige för att öka måluppfyllelsen och förbättra kunskapsresultaten. Tillsammans med den utvärderingsfunktion för utbildningsområdet som inrättades inom IFAU den 1 januari 2012, bör inrättandet av en sådan funktion främja ett evidensbaserat förhållningssätt i skolväsendet som bidrar till att kunskap om väl fungerande metoder och stödinsatser omsätts i praktiken i verksamheterna. Relevant forskning för skolväsendet återfinns inom olika vetenskapliga discipliner. Sådan forskning kan också vara mer vanligt förekommande i andra länder än i Sverige. I arbetet med att ta fram forskningssammanställningarna är det därför viktigt att beakta såväl nationella och internationella forskningsresultat av hög kvalitet som forskningsresultat från olika områden och vetenskapliga discipliner. Sammanställningarna bör vidare vara utformade så att informationen är tillgänglig och praktiskt användbar i skolväsendets verksamhet. Utgångspunkten bör därför vara identifierade praktiska frågeställningar i skola och förskola inklusive arbetsplatsförlagt lärande. Utarbetandet av systematiska forskningssammanställningar innefattar såväl bedömning av forskningsresultatens kvalitet och evidensstyrka som deras relevans för skolans och förskolans verksamhet. Detta kräver både vetenskaplig kompetens och erfarenhet av att arbeta med evidensbaserade forskningssammanställningar. Som nämnts ovan saknas i dagsläget en funktion med denna samlade kompetens inom utbildningsområdet. Regeringen gör, 5