Zoë & jag. Avs: SPDAEK, c/o Jenny Linderoth, Knoppbacka Gård, Grillby

Transkript

1 Avs: SPDAEK, c/o Jenny Linderoth, Knoppbacka Gård, Grillby Zoë & jag redaktörens krönika Följ oss gärna på perrozoe.blogg.se Liten börjar äntligen bli lite större. Äntligen!! Aningens, aningens värdighet från mamma Blossom börjar jag ana. Dock kör hon en alldeles egen stil, kära Zoë, långt ifrån rasstandarden. Något som jag har fått påpekat för mig ett antal gånger från uppfödar-susanne. Kommer detta från pappa Manne måntro? Zoë intar rummen, hemmen dit hon kommer. Totalt orädd och verkar i princip tänka Jag är hääääär allihopa!!! Nu när hon varit på passningsturne härom helgen, så satte hon sina charmavtryck lite varstans i Skåne. Charlie (med matte Petra) kan intyga att man fick minsann se till att dela med sig av leksakerna. OCH släppa fram damerna först när det gällde att leta godis. Familjen Bertoloni undrade vad som hänt med Ceasar när Helene kom hem från Hässleholmsutställningen. Sen såg de att svansen saknades och att det verkade vara något hittegods/virvelvind som for in i deras hem. Den enda som inte gick på den massiva charmenoffensiven var väl då Michel... Och nu senast hemma hos famljen Bäck så testades sladdförmågan på parketten, en snabb skvätt ute på terassen och sen fullt ös efter Neos tennisboll. Brorsan Neo stod i det närmaste perplex innan han satte av efter det bruna strecket. MEN, jag har hittat ett sätt att tygla och stimulera all denna energi. Kurs med Kurt!! Efter några månaders uppehåll efter grundkursen hos Jeppe Stridh så gav jag mig i kast med Brukshundsklubben och unghundskurs, med sikte på lydnadsträning. Denna kurs gick briljant, hon låg bra mycket före de flesta i gruppen (fantastiskt ras, underbar energi och willing to please!!), men det var ändå nyttigt. För det är att träna, träna, träna och då gärna med störningsmoment som gäller. Det har jag förstått. Halvvägs in i denna kurs så provade jag även på spår hos Petra Staaf i Rycketofta. JÄTTEKUL!! Så hux-flux satte vi igång med det också. Och här känner jag mig hemma. Hon har ett aldeles speciellt sätt kära Petra. Men hund det kan hon. Definitivt!! Halvvägs in i DENNA kurs och med unghundskursen avslutad så har vi då även satt igång med Lydnad 1. Även detta hos Petra. Sååå, till hösten blir det väl första tävlingen? Kanske KM på perroträffen i Gränna...? Urgh!! Fram till påsk och efter Hässleholm i februari hann vi också med både utställning i Malmö och i Stockholm. Och Zoë tog hem BIR-valp titeln på båda ställena! Så nu kan vi räkna hem tre rosetter. Något hybris fick vi båda där ett tag innan vi ramlade ner på jorden igen i Hässleholm i maj. Förvirrade matte hade fått Zoë klippt efter påsk och sedan glömt bort att jag anmält henne till utställningen i maj. Med en kortklippt, spinkig bambi med dålig aptit så hade vi ingen chans mot alla andra snyggingar. Nåja, det var nyttigt för oss båda. Men Tvååker, here we come!! Börjar ni tänka sådan matte sådan hund? Energi är en gemensam nämnare, frisyren en annan... Katarina tack Maja Malmqvist för bildbidrag till detta nummer av perrobladet. S P D A E K S M E D L E M S T I D N I N G N R Lewis (superman) Jacobsson 2:a pris årets actionbild

2 P E R R O B L A D E T N R ANSVARIG UTGIVARE Veronica Tuszkay I REDAKTÖR Katarina Göransson Ankargatan MALMÖ katarina@happyreklam.se Medlemstidningen för Perroklubben utkommer med 4 nr/år. Redaktionellt material och annonser skickas till redaktören. Annonsörer och författaren ansvarar själv för riktigheten i insänt material. Redaktionen har rätt att redaktionellt behandla insänt material, liksom refusera material som ej står i överensstämmelse med Perroklubbens syften. Material kan komma att sparas till kommande nummer. ANNONSPRISER Medlemsannonsering Kommersiella annonser MEDLEMSAVGIFT FÖR 2010 Separat inbetalningskort skickas. Grundavgift 220:- Övriga Norden 250:- Familjemedlem 60:- 300:- /helsida 200:- /halvsida 1.000:- /helsida 2.000:- /uppslag Medlemsavgiften betalas in på pg Svenska Perro de Agua Espanol-klubben PERROBLADET NR MANUSSTOPP 1 SEPTEMBER KLUBBSHOPEN Jenny Linderoth I I I jeli_65@hotmail.com VALPFÖRMEDLING Helene Bertolani I I Ordföranden ordar Jaha mina vänner åter igen vill jag tacka för förtroendet och privilegiet att få vara ordförande för SPDAEK. Jag påbörjar nu mitt femte år som ordförande i klubben och det ska bli lika spännande i år igen. Vår eminenta klubbs medlemsantal växer för varje år som går. En mycket trevlig utveckling tycker jag. Mycket av det beror på att våra uppfödare skänker första årets medlemskap till sina valpköpare bra gjort! I den nya styrelsen för 2010 arbetar nu styrelseledamöter från norr till söder (från Boden till Helsingborg) nu snackar vi en rikstäckande styrelse, även det känns inspirerande. Senast jag skrev ordföranden ordar så nämnde jag att SPDAEK förändrar och förbättrar diverse listor för publicering på klubbens hemsida. Listorna jag skrev om var planerade valpkullar, födda kullar, hanhundar till avel och omplaceringar. Dessa listor med tillhörande internetmedgivanden kan ni beskåda på vår hemsida from maj -10. SPDAEK har även fattat beslut om avelsrekommendationer, dessa gäller from 1 april -10 och lyder: L O K A L O M B U D NORRBOTTEN Robert Sundqvist I I I tasseriet@hotmail.com VÄSTERBOTTEN Lena Nyström I lena.nystroem@mbox301.swipnet.se DALARNA Annelie Karlsson I I I p.hellqvist@spray.se NÄRKE Solveig Johansson I I STOCKHOLM Susanne Persson & Sanna Brandt I perroklubben.stockholm@gmail.com VÄSTERMANLAND & SÖDERMANLAND Ann Sahlman I perrovastmanland@gmail.com I ann.sahlman@swipnet.se ÖSTERGÖTLAND Bitte Högberg I I wet-dry@swipnet.se BLEKINGE Ulf & Katarina Johansson I gizzybella@hotmail.com Kina Linder I 2.kina.linder@telia.com SKÅNE Anna Andersson I I anderssona@gmail.com S T Y R E L S E N ORDFÖRANDE VICE ORDFÖRANDE SEKRETERARE KASSÖR ORDINARIE LEDAMOT SUPPLEANT 1 SUPPLEANT 2 REVISORER REVISORSSUPPLEANTER VALBEREDNING Veronica Tuszkay I I I virran.t@tele2.se Marita Edin I I I tasseriet@hotmail.com Jenny Linderoth I I I jeli_65@hotmail.com Christina Ki Öberg I I I ki.oberg@telia.com Sanna Brandt I I I brandt.sanna@gmail.com Helene Bertolani I I I helenebertolani@hotmail.com Anna Andersson I I anderssona@gmail.com Per-Olof Fulke Ulrika Landegren & Ann-Britt Abrahamsson Ulrika Calmegård I (sammankallande), Yvonne Samuelsson & Marita Palmqvist HD (höftledsdysplasi): Att i avel endast använda fri röntgade hundar d.v.s. A och B. Inavelsgrad: Att i avel använda hundar med lägre inavelsgrad än 6,25% (kusinparning). Thyriodea: Thyriodea provsvar skall innan parningen vara inskickat till SPDAEK. Är hundarna yngre än 6 år skall följande provsvar redovisas T4, TSH och TGAA. För hundar äldre än 6 år skall TSH och T4 redovisas. Utställning: Att hundarna innan parning erhållit lägst ett 2:a pris i kvalité på officiell utställning. Ålder vid parning: Att vid parningstillfället använda hundar som uppnått en ålder av minst 2 år. Ögonlysning: Att hundar som används i avel ska vara ögonlysta med resultat UA. Ögonlysningsresultatet ska vara högst 1 år gammalt vid tidpunkten för parning. Ett litet referat från lillsemestern i Spanien och deltagandet på Monografica (specialutställning för Perro de Agua Español) kanske kan vara på sin plats? Hela tillställningen startade redan på fredag kväll med ett medlemsmöte där det diskuterades allt möjligt t.e.x. att en PdAE inte skulle kunna bli champion utan arbetsprov, HD resultat, mentalitet, pälsar färger och mycket annat. SPDAEK lyftes faktiskt fram som ett lysande exempel på hur en klubb ska fungera och vi fick mycket beröm för hur vi arbetar med våra hälso- och mentalfrågor. Men framför allt, att vi är EN enad klubb som arbetar tillsammans. Så stäck på Er, vi bidrar ju alla till detta. 2 3

3 Till själva utställningen var 228 hundar anmälda. Lördagen ägnades år juniorer och unghundar. Den yngsta var uppskattningsvis veckor den lilla vasen var anmäld till juniorklass. Fråga mig inte hur det gick till. På söndagen var det så dags för öppenklass, championklass och veteraner. Den äldsta var 16 år och stapplade in i ringen med mycket stöttning av sin husse, undrar om den såg och hörde någonting. Tikar döms av en domare och hanar av en annan domare. Detta kan ställa till problem då bäst i rasen och bäst in show ska utses. För tre år sedan då jag besökte Monografica kunde inte de två domarna komma överens så det blev ett herrans liv. Numera finns en överdomare utsedd, årets överdomare var José Haro Haro (det är han som kommer att döma på SPDAEK s special tillika vår första officiella utställning 2011 i Tvååker). Dock var årets domare var emellertid överens; BIR och således BIS blev Ursula D Antrilles. Hur upplever jag skillnaden mellan hundarna som deltog på Monografica 2007 och 2010 d.v.s. vad har hänt inom rasen? Och i så fall hur har rasen förändrats i sitt hemland? Jo en hel del faktiskt. Här kommer ett litet axplock. Beteendet/Mentaliteten har förbättrats. Ett fåtal hundar skyggade för domarna eller på annat sätt uppträdde som osäkra eller rädda, och endast en (vad jag såg) bet efter domaren. Den helbruna färgen dominerar även om antalet prickiga (vita med svarta tecken) har ökat. Många hundar med otroligt vackra pälsar och många som såg ut som för varmt tvättade Lovikavantar, kan läsas som tovmonster. Hundarna ger ett kraftigare intryck och jag upplever dem som tyngre. Detta ger hundarna en annan attityd lite mer åt här kommer jag hållet. Välkomna! Bild Helena danielsson Fronter och bakställ har breddats. Vilket ger ett intryck av att de är mer kortbenta. En och annan såg faktiskt ut som en rokokomöbel framifrån. Nåväl Ni vet hur det är med vår ras många olikheter finns det men ändå är det en och samma ras, så även i Spanien. Så fortsätt att värdesätta Din egna alldeles fantastiskt vackra hund och hantera den därefter. Som sagt var skönheten ligger i betraktarens ögon. Och när vi ändå är inne på skönhet glöm inte kika runt i naturen nu, gärna i sällskap av din hund, för det blir inte vackrare än så här. Hälsar Veronica Klubbshopen har nu ett broderat tygmärke 94 x 81 mm med klubbens logga att sy eller pressa på kläder. Pris 60 kronor. Vi hälsar våra nya medlemmar välkomna till Svenska Perro de Agua Español klubben: Catarina Arnhed, Halmstad Margareta Järlock, Göteborg Margareta Folkesson, Seglora Peter Segerlund, Visby Nina Munthe, Lidingö Magnus Berggren, Rämhult Välkomna genom Bjartmars Kennel Lill Schiöld, Oskarshamn Välkomna genom Kennel Ramita De Palma Åke Wennerklint, Linköping Margaretha Bjong, Enhörna Tomas Jansohn, Nässjö Gert Forsberg, Mjölby Camilla Fröst, Värnamo Välkomna genom Dinkiez Kennel Curt Öhlund, Sigtuna A-K Knutsen, Andebu, NORGE Carl-Gunnar Taube, Strängnäs Mattias Åman, Bromma Helén Lundblad, Mörarp Susanne Andersson, Sollentuna Välkomna genom Minnepys Kennel Leila Nording, Stockholm Hanna Ölander, Skogsås Sandra Östlund, Mullsjö Birgitta Engberg Eriksson, Karlshamn Marie-Louise Rejler, Göteborg Åke Granath, Uddevalla Camilla Cullefors, Karlskrona Ulf Haglund, Kil Välkomna genom Rocker Fellow s Kennel 4 5

4 Bilder maja malmqvist Uppfödare I varje blad presenterar vi en av våra uppfödare. Nu har turen kommit till Kennel Banobahias och Helena Danielsson. Anna Rahm, Ullared Birgitta Johansson, Jönköping Ulla Weimer-Thuresson, Bollebygd Lisbeth Strålin, Ulricehamn Gunnel Weringren, Huddinge Lena Lindstöm, Värmdö Viktoria Jonasson-Hammer, Klövedal Helene Tingström, Asarum Välkomna genom Eyeball s Kennel Renate Grondvold Bugge, Strömstad Maria Pettersson, Söderköping Anders Lövgren, Bunkeflostrand Annette Bjärdalen, Södra Sandby Välkomna genom Hund s Kennel Emilia Lundgren, Skivarp Rose-Marie Palmgren, Staffanstorp Kajsa Henningson, Växjö Margareta Engstrand Wallin, Karlshamn Välkomna genom Aberlours Kennel Inger Olsson, Forsheda Laila Bhere, Hestra Välkomna genom Nissadalens Kennel Elin Berntsson, Borensberg Wiveca Östensen Olsson, Sollentuna Eline Carle, Stockholm Välkomna genom Bibords Kennel Birgitta Sjölund, Ludvika Lena Albertsson, Hallen Göran Henriksson, Södertälje Conny Lundh, Värnamo Välkomna genom Banobahias Kennel samt: Mona Woxlin, Stockholm Pia Erasmie, Staffanstorp Lena Dahlberg, Luleå Siv Ekenberg, Kungsbacka Anna-Carin Tollebäck, Halmstad Välkomna i klubben!! Hur länge har du fött upp PDAE? Vår första kull föddes i februari Hur kom det sig att det blev PDAE? Vi funderade länge på vilken ras som skulle passa vår familj såg Leif en söt och trevlig perro som gick förbi hans jobb så gott som dagligen. Vi åkte och hälsade på Bobby och alla blev väldigt förtjusta i honom. Vi beställde då perroboken och tyckte att hundens egenskaper skulle passa oss bra. Vi var även på utställningar och tittade. Juni 2003 föddes vår Tjabo, det var en stor lycka! :) Hur gick det till när du döpte kenneln? Eftersom vi bor på Badviksvägen och har vattenhundar så ville vi ha något som påminde om detta. Det blev spanska ord som inte hör ihop men som passade bra för oss. Bano = bad och Bahia= vik. 6 7

5 Har du/har du haft någon mentor? Jag har mest kontakt med La-Sirenitas och Lindvattnets kennel. Jag har även kontakt med Gotchas kennel i Finland där vår Elsa kommer ifrån. Är det någon av dina hundar som betytt särskilt mycket för dig? Vår Tjabo är en helt underbar hund, han är gosig och otroligt lättlärd. Han älskar agillity och specialsök, jag hoppas att han får hålla sig frisk så att vi får fortsätta med specialsök och då bl.a. att markera lungcancer. Hur många hundar har du? Hemma hos oss bor tre hundar, Tjabo 7 år, Elsa 2 år och 8 månader och Polly 3 månader. Sedan har vi Fia 1 år, Smilla och Dumle 3 månader som vi samäger med andra familjer. Vad har du för målsättning med din avel? Föräldradjuren ska ha: Trevligt temperament då bl.a. vara följsam, lättlärd, anpassningsbar för olika miljöer och nya situationer. Plus att jag vill ge valparna en så bra start som möjligt i socialiseringen. Fria höfter Ögon ua Thyroidea ua Att valpköparna känner att de kan få stöd av oss. Hur tycker du att rasen har utvecklats under åren? Roligt att en trevlig och arbetsvillig ras som denna ökar i en inte alltför explosionsartad takt. Hur aktiverar du dina hundar? Kuragömma med barnen eller leta på saker som vi gömmer är nog favorit aktiviteterna. Vi tränar även agility, viltspår och specialsök. Apportera och livrädda är också populärt. Nämn någon hund från din egen uppfödning som utmärker sig speciellt och i så fall på vilket sätt? Alla 7 valparna i vår första kull är helt underbara :) Känner du till RAS? Ja Använder du RAS i ditt avelsarbete? Ja Vad tycker du är bra med RAS? Jag tycker att det är bra att vi har en plan för hur vår ras ska utvecklas och stödjas. Jag önskar att vi uppfödare framöver kan vara öppna om hundarnas hälsa och delge varandra olika saker om hundarnas mentalitet. Eventuellt önskar jag lite strängare rekommendationer angående hundarnas hälsa, då bl.a. thyroidea. I nästa nummer: I nästa blad presenterar vi Bibords och Bitte Högberg. boka helgen 4-5 september! Välkommen till Gränna i september! När detta skrivs i början av juni är det bara tre månader kvar tills vi träffas för den årliga Grännadagen. På lördagen blir det mingel och prova-på-aktiviteter för hela slanten och på söndagen kan de som så önskar tävla i klubbmästerskapet i lydnad. Jag tänkte här kortfattat informera om vad vi i gruppen, som skall göra lördagen trevlig för alla som kommer till polkagrisstaden med sina perrosar, håller på med. För de som har varit där tidigare år känns säkert mycket igen men vi skall försöka utöka med lite nya prova på saker, aktivera förstagångsbesökare samt ha ett körschema så att alla kan planera in vad man vill hinna med under lördagen. I dagsläget arbetar gruppen med att försöka planera in bl.a, följande aktiviteter under dagen. Registrering och fotografering av samtliga närvarande, fyrbenta såväl som tvåbenta. Lära känna varandra aktivitet. Några föredrag t.ex. vis pälsvård, mentalitet. Prova på aktiviteter såsom freestyle, rallylydnad, spår, uppletande, agility, delar av arbetsprovet, specialsök. Sim- och livräddningsprov. Självklart skall vi även i år kora snabbaste perron. Klubbens tält kommer att vara träffpunkten. under dagen där det alltid finns någon som kan svara på eventuella frågor. KM i lydnad 5 sept för alla klasser Maila anmälan till KM i lydnad till: Jenny Linderoth I jeli_65@hotmail.com För de som kommer redan på fredagskvällen finns möjlighet att kl 20:00 äta mat tillsammans på Brasseriet nere vid hamnen. För snabbare och bättre service är det en fördel om vi kan förbeställa maten så vi kommer att lägga ut menyn på klubbens hemsida. De som vill utnyttja detta tillfälle till ytterligare gemenskap med perrofolket anmäler detta till perroklubben.stockholm@gmail.com med antal personer och beställning senast Det kommer säkert att bli vissa förändringar i programmet fram tills vi träffas men detta är en plan som vi i stort kan hålla oss till. Vi tar självklart emot förslag på ändringar och kompletteringar. Maila gärna till mig på fulke@talludden.eksjo.com Sköt om er och era krullisar tills vi möts i september i Gränna. Per-Olof Fulke Sammankallande i gruppen förra årets km-vinnare i lydnad jenny åström med frasse 8 9

6 Tävlingsåret 2009 i siffror Nedan kommer kompletterande resultat från tävlingsåret Resultat för lydnad och bruks redovisades i Perrobladet nr Sveriges första Agilitychampion! Aqualines Hermida Mida har tillsammans med sin husse Tor, erövrat titeln SVENSK AGILITYCHAMPION!! på de Officiella Agilitytävlingarna i Falkenberg 15 maj Mida innehar även titeln NORSK AGILITYCHAMPION samt titeln Norsk utställningschampion!! Mida är den första perron i Norge som är Norsk Agilitychampion!! Mida har även Cert i Agilityhopp. Tor henning & MIDA aqualines hermida bild Venke HENNING Lytta s Beatric trizza Årets utställningsperro 2009 blev; 1:a Lytta s Beatric (Ägare och handler Julia Kriström) BIR Stockholm 27 poäng BT-3 Stockholm 22 poäng BIR Västerås 21 poäng BIR Öland 17 poäng BIR Stockholm 14 poäng Summa: 101 poäng Övriga tävlande; 2:a Zorrazo Karamita 60 poäng 3:a Rasta Manana Bonita 53 poäng 4:a La Teinada Rotti 52 poäng 5:a Zorrazo Pepita 51 poäng 6:a Cakecandyc de Ubrique 46 poäng 7:a Aquaguras Bombalero 45 poäng 7:a Aqualines Lastres 45 poäng 7:a Isblommans Spring Edition 45 poäng 10:a Perro Rizados Amancio 42 poäng Zorrazo Niebla Aqua Årets agilityperro 2009 blev; 1:a Zorrazo Niebla Aqua (Lina Sundqvist) 160 poäng Övriga tävlande; 2:a Aqualines K Laguna Salada Mezzi (Helene Ericsson) 145 poäng 3:a Fanfarrian Nenacorsetti Irene (Lina Sundqvist) 110 poäng 4:a Bibords Frodo Frasse (Jenny Åström) 58 poäng Årets viltspårsperro 2009 blev; 1:a Eyeball s La - X - Isadora 85 poäng Övriga tävlande; 2:a Aqualines K Laguna Grande 75 poäng 2:a Zorrazo Ronda 75 poäng 4:a Tussbergets Skrållan 65 poäng 5:a Zorrazo Ni Casio 25 poäng MER MATERIAL FRÅN ER LÄSARE! Jag vill rikta en uppmaning till alla medlemmar att bidra med mer material för att ytterligare utveckla Perrobladet. Har din hund tagit en titel? Välkommen att skicka in bild och information till mig så visas det under VI GRATULERAR. Har du fångat din älskling på bild? Jag blir jätteglad för alla bildbidrag! Händer det roliga och intressanta perroaktiviteter i din region? Berätta för resten av oss! Har du något ämne som du vill att vi ska ta upp? Tipsa mig! Bilder vill jag ha i så bra upplösning som möjligt, så jag kan visa dem stort. Text kan du lägga i ett mail, eller bifoga i ett word-dokument, till katarina@happyreklam.se Manusstopp för nästa nummer är 1 september. Trevlig sommar! PS. Glöm inte att regelbundet besöka vår hemsida på Där hittar du aktuell information, resultat, tidigare nummer av Perrobladet, länkar till uppfödares och medlemmars hemsidor och bloggar. Bland mycket annat. SPDAEK s första officiella utställning 2011 Vill du hjälpa till? Du behövs! Personer sökes för att vara med i arbetsgruppen inför perroklubbens första officiella utställning som kommer att gå av stapeln 17 juli 2011, i anslutning till Kennelklubbens årliga utställning i Tvååker. Domare är José Haro Haro, Spanien. Maila intresse till: Britta Samuelsson I silky.samuelsson@hotmail.com Helene Bertolani I helenebertolani@hotmail.com 10 11

7 Avelsdata 2009 Sammanställning av avelsdata 2009 från Svenska Perro De Agua Español Klubben. Under varje statistik där det är möjligt finns rubrikerna: Resultat och Analys. Hundar använda i avel År Tikar * 15 14* * 26* 32* Hanar 2 2 4* 5* 5* 15 8* 16* 17* 22* 21* 22* Resultat Resultaten är kopplade till de målsättningar som finns beskrivna i RAS, SPDAEK s rasspecifika avelsstrategi, RAS godkändes av SKK i okt-05. Vid uppföljning av resultaten har en värdering gjorts utifrån skalorna, god måluppfyllelse, viss måluppfyllelse, ingen måluppfyllelse eller svårt att bedöma måluppfyllelsen. Analys Analys av resultaten kan vara orsaker och anledningar till varför resultatet blev som det blev. Analysen kan även innehålla kommentarer. Veronica Tuszkay Resultat God måluppfyllelse. Analys De tikar som är försedda med en * (asterix) visar att samma tik fått två kullar på ett år. De hanhundar som är försedda med en * Inavelstrend (asterix) visar att samma hane fått två eller fler kullar på ett år. Max antal kullar en hanhund haft under åren är 5 kullar på ett år. Registreringsstatistik mellan åren 1997 och 2009 År År Inavelsgrad (%) 4,1 2,6 6,9 3,1 2,5 2,8 3, ,8 1,9 1,7 Tikar (4) 63 (9) 72 (8) 89 (8) 74 (6) 96 (8) Hanar (1) 58 (4) 66 (2) 102 (5) 85 (1) 114 (4) Totalt (5) 121 (13) 138 (10) 191 (13) 159 (7) 210 (12) Importer visas from 2004 och står inom parentes. Givetvis var de tre första hundarna 1997 importerade. Resultat Analys PdAE ökade med ett genomsnitt av 15 registreringar/år mellan 1997 och ökade antalet med 53 registreringar för att påföljande år minska med 32 registreringar. Därefter dvs 2009 ökade antalet åter igen med 51 registreringar. Antal kullar/år PdAE ökar således men i en god takt d.v.s. inga explosioner av rasen har skett under åren. Enligt SPDAEK s beräkningar finns 1123 hundar i livet per den 31 dec -09. År Kullar Resultat God måluppfyllelse. Analys Dagens uppfödare är duktiga på att arbeta för rasens genetiska spridning. Ett varningens finger får dock höjas i och med att alla hundar inte har hela stamtavlor vilket Inavelsgrad, fördelning per parningar och antalet kullar naturligtvis genererar 0% inavel. Samt att vissa stamtavlors äkthet inte alltid är med sanningen överensstämmande. Siffrorna visar rasens genomsnittliga inavelsgrad. Beräknat över 5 generationer. År ,25% ,26-12,49% ,5-24,99% % Resultat Analys Totalt antal kullar som är födda i Sverige tom 2009 är 182 kullar. Det genomsnittliga antalet valpar per kull är 6,7. Beräkningen är gjord mellan åren 1998 och 2009 (10 år). Resultat God måluppfyllelse. Analys Siffror visar inavelsgraden fördelat i procent och på antalet kullar som är födda per år. En kull föddes 2003 med en inavelsgrad på 26,6%

8 Föräldradjurens ålder vid första valpkull HD höftledsdysplasi Antal tikar och tikens ålder vid första valpkullen mån mån 2 3 år 4 6 år 7 år Diagnos Totalt antal röntgade hundar * HD grad A nya avläsningssystemet 193 stycket HD grad B nya avläsningssystemet 161 stycken HD grad C nya avläsningssystemet 119 stycken HD grad D nya avläsningssystemet 48 stycken HD grad E nya avläsningssystemet 6 stycken HD UA gamla avläsningssystemet 1 styck HD grad 1 gamla avläsningssystemet 1 styck * I antalet totalt röntgade hundar finns ett 20-tal hundar som är om röntgade en eller flera gånger. Exempel: En individ kan finnas medräknad på HD grad C och på HD grad B Antal hanar och hanenes ålder vid första valpkullen mån mån 2 3 år 4 6 år 7 år Resultat God måluppfyllelse. Analys Totalt har ca 490 hundar känd HD status. Trenden genom åren (från 1998 till år 2008) visar att antalet röntgade hundar procentuellt sett ökar. De senaste tre åren har ett 80-tal hundar röntgats/år, (inkl. omröntgade hundar). Vilket är positivt. En medveten avel från uppfödarna, att ED armbågsledsdysplasi regler införts så att HD status på föräldradjuren ska vara känd för att registrering av valkull ska kunna ske samt ökad information till valpköpare torde vara anledningarna. Trenden visar även att antalet hundar med HD grad A ökar, HD grad B är konstant, HD grad C och D minskar. Vilket också är mycket positivt Diagnos Totalt antal röntgade hundar mellan åren 1998 och ED UA (0) ED grad stycken 10 stycken Resultat God måluppfyllelse. Analys Ingen av de hundar som armbågsleds röntgats har ED grad 2 och 3. Vilket är mycket positivt. Positivt är också att så pass många armbågsleds röntgar hundar finns trots, att det inte ingår i avelsrekommendationerna. En mycket stor majoritet av hundarna har diagnosen utan anmärkning. Resultat Ingen måluppfyllelse. Analys I rasspecifik avelsstrategi står citat: SPDAEK vill verka för att avelsdjuren är vuxna (24 månader) innan de går i avel. I den bästa av världar borde siffran 0 stå i kolumnerna mån. och mån. fr.o.m RAS godkändes av SKK i okt

9 Ögonlysning Födda Diagnos Ögon UA Resultat Viss måluppfyllelse. Analys I ovanstående siffror ingår att en del hundar är ögonlysta vid fler en ett tillfälle. Orsakerna till detta är att en diagnos följs upp. Thyriodea. T4, TSH och TGAA Antalet hundar som visar normala värden 1 med icke ärftlig katarakt 1 med katarakt ÖP måttlig utbredning/ 1 med främre y-sömskatarakt 2 med katarakt total/ 1 med katarakt ÖP kraftig utbredning 1 med retinopati, sannolikt ej ärftlig 1 med katarakt total/ 1 med katarakt BP Några uppfödare ögonlyser sina valpar innan leverans och att de senare i livet ögonlyses igen före parning. 1 med näthinneveck MH - Mentalbeskrivning hund År Antal födda Känd mentalstatus Varav hanar Varav tikar Vid inget av tillfällena behövde beskrivaren avbryta, samt skedde det något oacceptabelt beteende. Resultat Ingen måluppfyllelse. Analys 53 hundar födda mellan åren 1998 och 2008 har känd mentalstatus (MH) Detta motsvarar endast 5,8%. En viss förklaring kan vara att det är svårt i vissa län att få delta på ett MH Vid en MH avstår ägaren skott. Vid en MH avbröt ägaren/ vid en MH avstår ägaren skott. Vid en MH avbröt ägaren. vid en MH skedde avsteg från avreaktion. Vid en MH avstår ägaren skott. då bruksraser alltid går i första hand. En annan förklaring kan vara ointresse från uppfödare och okunskap från valpköpare. Detta trots att information om MH diskuterats i olika sammanhang och information om MH funnits Perrobladet. Vid en MH avbröt ägaren. Fritt T Totalt T TSH TGAA Antalet hundar med ej kompletta resultat Antalet hundar med nedsatt sköldkörtelfunktion Resultat Svårt att bedöma måluppfyllelsen. Analys Att det är svårt att bedöma måluppfyllelsen beror på att vissa uppfödare anser att provsvaren är osäkra, detta i sin tur skulle bero på att många olika faktorer kan påverka analyssvaren såsom miljö, foder, hormoner m.m. Testerna av Thyriodeatestet är dessutom kostsamma. Ytterligare faktorer som spelar in är att inlämning av provsvaren till SPDAEK är frivilligt och att provsvaren inte är officiellt registrerade. faktiska värden Kod Beskrivning 1a Kontakt hälsning 1b Kontakt samarbete 1c Kontakt hantering Kod Beskrivning 2a Lek, leklust (1) 2b Lek, gripande 2c Lek, gripande dragkamp 3a Förföljande jakt 3b Gripande av förföljt byte 4 Aktivitet 5a Intresse för avståndslek 5b Hot/aggressivitet vid avståndslek 5c Nyfikenhet vid avståndslek 5d Leklust vid avståndslek 5e Samarbete vid avståndslek 6a Rädsla vid överraskningsmoment 6b Hot/aggressivitet vid överraskningsmoment 6c Nyfikenhet vid överraskningsmoment 6d Kvarvarande rädsla vid överraskningsmoment 6e Kvarvarande intresse vid överraskningsmoment 7a Rädsla för ljud 7b Nyfikenhet för ljud 7c Kvarvande rädsla för ljud 7d Kvarvarande nyfikenhet för ljud 8a Visar hot/aggression mot spöken 8b har kontroll på spöken 8c Visar rädsla för spöken 8d Visar nyfikenhet för spöken 9a Lek, leklust (2) 9b Lek, gripande (2) 10 Skott 16 17

10 Ytterligare analys av MH resultat fram till 2009 Sedan 2001 har MH resultat redovisats för 55 individer i SKKs avelsdata. Hos Genetica finns 51 inlästa MH resultat. Under 2005 och 2006 fanns flest deltagande individer, 13 resp. 14. Antalet hundar är få vilket gör att resultaten för rasen inte kan ge någon säkerhet i en utvärdering, det som redovisas här är endast en sammanfattande bild av över hur medelvärdet för rasen förhåller sig till momenten under beskrivningen. För att tänka rätt när man läser ett medelvärde måste man sätta sig in i vad medelvärdet står för och beakta antalet hundar som befinner sig över eller under medelvärdet. I texten berättar jag om hundarna inom medelvärdet. Det finns hundar som agerar med mer och mindre än de som representerar medelvärdet. Observera att de 55 beskrivna individerna kan fördela sig så att 10 st agerar för delvärde 1, 20 st för 2, 5 st för 3, 10 st för 4 och 5 st agerar för 5. Det blir ett medel om 2,36. I de inledande momenten, kontakt/hälsning, samarbete och hantering framgår det att de flesta hundarna förhåller sig neutrala till den person ekipaget möter och hunden blir hanterad av. Flera av hundarna undviker och rent av drar sig undan kontakt och hantering. Några få tar en avspänd kontakt och några blir intensiva i kontakttagandet. Oavsett hundens förhållningssätt till främmande person vid MH måste man ta ställning till individens förhållningssätt/ känsloläge, är den trygg och intresserad av nya kontakter, trygg men ointresserad, är den osäker eller rädd. Rasens sätt att vara trögstartad eller det visade låga intresset för lek med en tillfällig bekant och ett nytt föremål, indikerar ett negativt ointresse både för personen, leken och föremålet. Det kan hänga samman med förhållningssättet till en främmande person eller osäkerhet på det nya lekföremålet. Inte alla hundar vill använda sina tänder Bra säger många om att perron inte har särskilt många individer som förföljer rörligt föremål som avlägsnar sig från hunden. Några hundar startar men avbryter förföljandet! Visserligen tyder siffrorna på att det finns en viss nyfikenhet på föremålet i fråga då hundarna efter en stund tar sig fram och undersöker. Här finns ingen koppling till främmande person men miljön är ny, det kan möjligen vara av betydelse för osäkra - miljörädda hundar. Att förhålla sig neutrala, passiva, under tre minuter verkar problemfritt för de beskrivna individerna. När aktivitet startar på 40 m håll från hunden så visar perron intresse, de följer aktiviteten med intresse under hela tiden. Många skäller mot figuranten och har inget intresse att gå ut till den dolda personen. Anskällning brukar hunden använda sig av antingen för att den vill framåt/dit eller för att öka avstånd till något den uppfattar som obehagligt. Beskrivna hundar visar visst intresse för lekinviterna från, den så småningom, synlige figuranten, de erbjuder heller ingen samverkan till någon lek. Än en gång en situation med främmande person och nytt markavsnitt, det medför ett påfallande lågt engagemang från startande perrosar! Det är viktigt att fundera över varför. I situationer med överraskande händelser, overall* och skrammel, gör hundarna undanmanöver men bibehåller ögonkontakt mot retningen. Bra med kontroll, det tyder på beredskap men vi måste säkerställa om det är för att hunden förväntar sig något positivt eller negativt. Medelvärdet indikerar att hundarna blir mer passiva snarare än att fly. Nyfikenhet mot overall/skrammel verkar ringa, det krävs aktivitet från föraren som att gå intill och stå eller sitta på huk för att hundarna skall undersöka. Efterkontroller vid passeringar förekommer hos de flesta, de gör båge/tempoväxlar i passagerna. Här skulle det kunna vara negativa känslor som dominerar i hundarna. När några (spöken) närmar sig i ett långsamt obevekligt tempo agerar hundarna mot retningen genom att uppehålla sig framför eller bredvid föraren och där visa hotbeteenden under lång tid. Typen av social retning verkar * Några hundar visar hotbeteende. väcka negativa känslor hos perron, Att agera offensivt gör de troligen oavsett om den som närmar sig är hund eller människa och syftet är att öka avstånd. För att undersöka det som närmat sig behöver hundarna tid och support från föraren som har gått intill spöket och lockar på hunden, de tar inga initiativ att hälsa på människan, de accepterar kontakten utan att besvara den. Återigen ett synbart negativ inställning till social kontakter. Slutligen, lusten till lek och gripande i föremål har minskat efter de olika övriga momentens genomförande, det kan indikera för negativ förväntan, ängslan eller oro. Sist av allt avlossas 4 skott, i den situationen beskrivs hundarna utföra kontroller, de avbryter vad de gör men återupptar det. Medelvärdet visar att i rasen finns såväl skottfasta som skotträdda hundar. A-C Edoff Bild maja malmqvist 18 19

11 MIN HANE EN AVELSHUND? Inom hundaveln är det alltid tikägaren som väljer en passande avelshane till sin nästa kull. Hanhundar som är framgångsrika på prov och utställning är ofta efterfrågade. Det är inte bara bild Jenny Linderoth Ett framgångsrikt avelsarbete bygger på att funktionella, trevliga, friska och fina hundar väljs som föräldradjur till nästkommande generation. Tiken och hanhunden spelar båda en viktig roll. Är man en nöjd ägare till en bra hanhund är det inte ovanligt att man så småningom börjar fundera på om han skulle kunna bli far till en valpkull. Kanske har man rentav blivit tillfrågad av en tikägare om det finns möjlighet att låna honom för en parning. deras vinster som gör dem attraktiva, det faktum att de har varit ute och visat sig har gjort det möjligt för tikägare att se dem i flera olika sammanhang och själva bilda sig en uppfattning om deras fördelar och kanske också brister. Hanar som inte meriteras på något sätt glöms lätt bort. Å andra sidan har under senare år medvetenheten om hur viktigt det är med genetisk variation i hundpopulationerna vuxit. Matadoravel, det vill säga att en enstaka hanhund blir far till ett stort antal valpar, är en förlegad avelsmodell. Det innebär att bra hanhundar som inte har använts i aveln, som kanske har ett stamträd som skiljer sig från de flesta andras, kan vara av intresse för uppfödarna. Tikägare och uppfödare har ett stort ansvar för att hundaveln bedrivs på ett bra sätt. Men det har du som hanhundsägare också! Din hanhund kommer, i lika hög grad som tikarna, att påverka utvecklingen inom rasen och innan du lånar ut din hane är det bra om du förbereder dig noga. Det handlar om att vara frågvis och att vara ärlig, det handlar om att fördjupa sina kunskaper och att ta konsekvenserna som den ökade insikten kan medföra. Oavsett hur trevlig och fin din hanhund är kan det hända att du kommer fram till att han inte håller måttet som avelshund och att du därför inte bör låna ut honom. Var hittar du den information du behöver? Ett tips är att du börjar med att sätta dig in i den Rasspecifika Avelsstrategin, RAS, för just din hundras. Den finns på rasklubbens hemsida. I RAS har klubben arbetat fram en nulägesbild av rasen, man har satt upp mål för aveln och formulerat en strategi för att nå dit. Fundera på om din hanhund och den valpkull han kanske kommer att bli far till är i linje med strategin och bidrar till att föra rasen ett litet steg närmare målet. Du ska också känna till Kennelklubbens Grundregler. Alla medlemmar i SKK är skyldiga att följa dessa regler. Här finns allmänna regler om hundhållning men också t.ex. avsnitt om avelsetik. Kennelklubben har en Avelspolicy som ger en god vägledning för hur avel ska bedrivas för att vara målinriktad, långsiktig och hållbar vilket är grundtanken i SKK. Det är också viktigt att du läser de registreringsbestämmelsersom gäller för just din ras. Olika raser har olika bestämmelser för att valpar ska kunna registreras. För de raser som ingår i hälsoprogram, t.ex. HD eller ögonprogram, gäller att avelsdjuren ska ha ett undersökningsresultat fastställt före parning. Detta är logiskt: eftersom rasen har ett hälsoprogram är kännedom om sjukdomen/defekten en viktig aspekt vid valet av avelsdjur och man ska därför ha ett resultat innan man bestämmer vilka hundar som ska användas i aveln. Kontrollera regelverk och bestämmelser så nära en eventuell parning som möjligt eftersom det händer att de genomgår förändringar. Fler informationskällor Varje specialklubb har avelsfunktionärer som har god överblick över rasens population och kan ge dig värdefull information. Förr i tiden hade avelsråd ofta till uppgift att rekommendera hanhundar till tikägare men den rollen har man allt mer frångått. Istället lägger man sig vinn om att ha ett helhetsperspektiv och att kunna upplysa t.ex. en tikägare om vad som är viktigt att beakta i aveln för just den aktuella rasen ifråga. En del klubbar har dock hanhundslistor till hjälp för tikägare som letar hane. Avelsfunktionären kan tala om vad du bör tänka på som hanhundsägare och tipsa dig om vad du ska ställa för frågor avseende hälsa etc. till tikägaren. De allra flesta rasklubbar erbjuder sina medlemmar valphänvisning. Ta reda på vilka krav som ställs på föräldradjuren för att kullen ska kunna förmedlas via rasklubben redan innan du lånar ut din hanhund. Det finns en tjänst på SKK:s hemsida som är speciellt framtagen för att underlätta avelsar

12 betet. Den heter SKK Avelsdata och kostar ingenting att använda. Det enda som fordras är att du registrerar dig med ett lösenord vid första besöket. Avelsdata har uppgifter om raser både på populations- och individnivå. Det betyder att du kan studera enskilda hundars tävlings-, prov- och veterinärundersökningsresultat men också att du lätt kan få statistik över en hel ras. Dessutom har Avelsdata en funktion för provparning mellan två hundar. Genom att använda den kan du snabbt få uppgift om inavelsgraden för en tänkt kombination. SKK avråder från enskilda parningar med högre inavelskoefficient än 6,25%, d.v.s. där hundarna är kusiner eller ännu närmare släkt. För en ras i sin helhet bör samma siffra inte överstiga 2,5% på årsbasis. Din egen uppfödare, d.v.s. den person som har fött upp din hanhund, har säkert också stor och värdefull kunskap om din hanes familjebild både ifråga om fördelar och svagheter. Uppfödaren kan tipsa dig om vad du bör se upp med, kanske om vilka kombinationer som kan medföra risk för olika problem. Det är också viktigt att du tar reda på så mycket du kan om tiken och hennes familj. Skulle valpkullen få t.ex. hälsoproblem påverkar det din hanhunds framtida avelsvärde i minst lika hög grad som tikens. Kennelkonsulenten i ditt län är ytterligare en resurs som du kan ha glädje av. Konsulenterna gör besök hos Kennelklubbens medlemmar, i första hand uppfödarna, för att ge råd och stöd, och för att se till att hundarna mår bra. Har du frågor kring uppfödning, hundhållning eller avtalsskrivning kan konsulenten hjälpa dig till rätta. Telefonnummer till konsulenterna i ditt län får du från SKK:s centrala kennelkonsulentsekretariat, tel Mer ändå Att ta del av all information är viktigt men till syvende och sist handlar ett avelsbeslut om din egen hund. Försök att se på din hanhund objektivt. Är han en helt och hållet frisk hund? Har han bra mentalitet? HD-program och ögonlysningar i all ära, men vad spelar de för roll om du har en hund som har ständig klåda eller magproblem? Som kanske är livrädd när han träffar främmande människor eller vägrar gå på hala golv? Valpar ärver inte bara sina föräldrars företräden (och provmeriter eller tävlingsvinster ärver de inte alls!), negativa egenskaper riskerar i lika hög grad att gå i arv till avkomman. Det kan vara svårt att själv avgöra vilka kvalitéer ens hanhund har, eller saknar. Av den anledningen är det klokt att väga in också mer erfarna personers åsikter och uttalanden. Ett, eller ett par besök på utställning brukar ge en vink om hundens exteriör. Kanske ordnar specialklubben någon form av anlagsprov för rasens bruksegenskaper som ni kan delta på. För brukshundsraser är det idag obligatoriskt att föräldradjuren har genomgått Mentalbeskrivning Hund, MH, för att valpkullen ska kunna registreras. Också hundar av många andra raser blir MH-beskrivna vilket tillför kunskap om deras mentalitet. En provmerit hos föräldradjuren innebär att upppfödaren kan registrera valpkullen till rabatterat pris. Om din hanhund inte är utställd fordras att han har ett veterinärintyg på att båda testiklarna finns på plats i pungen för att en valpkull efter honom ska kunna registreras. Det intyget måste vara utfärdat efter att han har fyllt sex månader. Inom vissa raser har man hälsoprogram som begränsar hanhundsanvändningen vilket innebär att en hanhund bara får bli far till ett bestämt antal kullar. Det kan då vara idé att endast låta honom para ett par tikar till en början för skulle resultatet bli bra vill du nog ha ett antal parningar sparade till tillfällen längre fram. Det finns också andra skäl till att göra ett uppehåll efter några kullar. Inte förrän valparna blir äldre kan de genomgå de för somliga raser obligatoriska hälsoundersökningarna och det är först när de har vuxit upp som man får en tydligare bild av deras hälsa och mentalitet och möjlighet att utvärdera avelsresultatet. Skulle det visa sig att din hane lämnar t.ex. onormalt hög procent höftledsfel, flera valpar med allergier eller andra defekter eller mentala problem, bör han fortsättningsvis inte användas mer i avel. Överenskommelser och avgifter Innan en parning gör hanhundsägaren och tikägaren upp om ersättning. SKK har tagit fram ett parningsavtal där man skriver ner sin överenskommelse och båda parter undertecknar avtalet. Det finns en gammal tradition som jämställer parningsavgiften med priset på en valp, men generellt kan man väl säga att parningsavgiften inte följt med i prisutvecklingen. Prata med klubbens avelsfunktionär om vad ungefär en parning brukar kosta. En hanhundsägare kan teoretiskt sätta vilket pris som helst på sin hanhunds tjänster, men blir det orimligt backar nog också den mest intresserade tikägare ur. I regel kan de flesta tänka sig att betala lite mer för att få använda en välmeriterad hanhund. Det är vanligt att parningsavgiften består av två delar: språngavgift som man betalar vid parningstillfället och en avgift för varje valp. Somliga hanhundsägare föredrar en klumpsumma oavsett antal valpar. En vanlig uppgörelse är att tikägaren betalar parningsavgiften i samband med att valpkullen registreras och innan hanhundsägaren sätter sin underskrift på registreringsansökan. Mer om avtal och uppgörelser hittar du i SKKs häfte Avtal. Än en gång, om du har en hund av en ras som ingår i ett hälsoprogram, kontrollera noga att din hane (och självklart den aktuella tiken) har genomgått relevanta undersökningar före parningen. Hälsoprogram för ögon kräver vanligtvis en årlig ögonlysning i SKK Avelsdata finns senaste undersökningsdatum registrerat. Har du inte tillgång till dator och internet, ta fram din hunds papper och checka en extra gång att intyget är giltigt. Be tikägaren att göra detsamma, be dessutom att få se hennes intyg när hon kommer. Kom också ihåg att du som hanhundsägare alltid har möjlighet att tacka nej till en parning som du, oavsett skäl, känner dig osäker inför. Parning Om alla bestyr kring parningen kan du läsa i Valpningsboken (ny utökad upplaga kom 2009) som ingår i SKKs Uppfödarserie. Den beskriver det normala förloppet från parning till dess valparna är leveransklara men den tar också upp komplikationer som kan uppstå. Uppföljning Ofta är det tikägaren som håller kontakten med valpköparna efter försäljningen. Men också som hanhundsägare kan det vara intressant att följa de små ut i världen. En god kontakt med valpköparna gör det möjligt för dig att följa upp och utvärdera din hanhunds avkommor. Vad ärvde de från sina föräldrar, exteriört och egenskapsmässigt? Är de friska och sunda, är deras ägare nöjda med dem? Kort sagt, blev det som du förväntade dig? Sammanfattningsvis har du som hanhundsägare, precis som tikägaren, stort ansvar för den produkt valparna som ni producerat. Genom att använda gott omdöme och försöka se objektivt på din hane som avelshund kan du på ett positivt sätt bidra till rasens utveckling. Har du ytterligare frågor är du välkommen att kontakta SKK:s informationsavdelning via telefon eller e-post info@skk.se 22 23

13 Hypotyreos hos Spanska Vattenhundar i Finland Under de senaste tre-fyra åren har många spanska vattenhundar i Finland insjuknat i hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln). I Finland finns det nu 58 hundar, som har hypotyreos eller är TGA-positiva. Normalt insjuknar 0,4-0,8% av hundarna i hypotyreos under sin livstid. Hos spanska vattenhundar är procenttalet nu 2,5%. Hundar som insjuknat har varit av olika åldrar, yngsta har varit 1,5 år och äldsta 6 år gammal. Man känner inte helt till hur sjukdomen ärvs, men från släktträd kan man dra slutsatsen att den är kraftigt ärftlig. Det har fötts sjuka hundar också från friska föräldrar i s.k. risklinjer, så det är troligt att också friska djur kan ärva ner sjukdomen till sin avkomma. Vi har börjat kämpa mot hypotyreos, eftersom problemet har blivit så stort. Statistik 346 hundar testade 24 hundar TGA-positiva 36 hundar sjuka Projekt Hypotyreos hos spanska vattenhundar i Finland Hösten 2008 tog avelskommittén kontakt med både Veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors universitet och Koiran geenit (hundens genom)-gruppen. Syftet var att börja utreda hypotyreos, dess uttrycksformer och ärftlighet, hos spanska vattenhundar. Kilpirauhasen vajaatoiminta espanjanvesikoirilla (hypothyreos hos Spanska vattenhundar) -projektet bildades från det här samarbetet. Licentiatarbete Hypotyreos hos spanska vattenhundar i Finland Veterinärkandidat Saara Kauppila ska göra sitt licentiatarbete om hypotyreos hos spanska vattenhundar. Hennes handledare är DVM Thomas Spillman vid veterinärmedicinska fakulteten vid Helsingfors Universitet och FD Hannes Lohi, som arbetar med Hundens Genom -projekt. Det här arbetet fokuserar på i vilka åldrar hundarna insjuknar, vilka symptom det finns samt hur läkemedlen fungerar. Arbetet har två delar, den ena delen består av en litteraturöversikt och den andra delen av statistiska analyser från våra resultat av tester för hypotyreos. Saara Kauppila har även gjort en enkät. Genom-projektet I slutet av år 2008 började vi tillsammans med Hundens genom -gruppen projektet för att hitta de gener som orsakar eller tar del i de mekanismer som orsakar hypotyreos. FM Päivi Jokinen ska göra sin doktorsavhandling om olika autoimmunsjukdomar och en del av projektet är att undersöka genetiska fel hos sjuka individer. Vår del av genomprojektet är att skaffa blodprov av olika grupper. Grupp Sjuka Hundar som har fått diagnosen hypotyreos eller patologens rapport autoimmun tyreoidit. Grupp TGAA Hundar som är TGAA-positiva, men inte har några symptom. Grupp friska Hundar, som är testade vid över 8 års ålder och som är TGAA-negativa, som har normala T4/TSH-värde och som inte har några symtom av sjukdomen. Situation på våren 2010 är, att vi har inte tillräckligt många prov för att påbörja projektet. Nu under våren och början av sommaren skall vi fokusera på att samla prov. Om vi får 48 prov av både sjuka och friska hundar, ska vi ta del av ett EU-finansierat projekt. Sponsorer och finansiering Våra projekt har fått finansiering både från vår förening (2900e) och Finska Kennelklubben (1000e). Finansieringen från föreningen Vesikoirat ry ska användas till att organisera provtagning i hela Finland samt till att betala laboratoriekostnaderna för prov tagna av hundar över 8 års ålder. Finansieringen från Finska Kennelklubben skall användas för att få flera prov, samt för t.ex. patologiska undersökningar. Fakta om sjukdomen Sköldkörteln bildar hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning. Viktigast är tyroxin, ofta förkortat T4. Sköldkörteln styrs av hypofysen. Hypofysen känner av om kroppen behöver mer tyroxin och aktiverar då sköldkörteln genom att utsöndra hormonet TSH (ThyroideaStimulerandeHormon). Hundar kan av olika anledningar drabbas av nedsatt produktion av tyroxin. Detta tillstånd kallas för hypotyreos eller hypothyreoidism. De absolut vanligaste orsakerna till hypotyreos är idiopatisk atrofi av sköldkörteln (vilket innebär att den av okänd anledning skrumpnar ihop och slutar fungera) eller att den förstörs av en autoimmun inflammation, s.k. autoimmun tyreoidit (d.v.s. kroppens eget immunförsvar förstör sköldkörteln). Autoimmun tyreoidit är den ärtfliga versionen. Vanliga symtom när ämnesomsättningen sjunker är att hunden blir trött, frusen (söker upp varma platser) och ökar i vikt. Ofta blir pälsen matt och glanslös och kan kännas torr och spröd. Symmetriskt håravfall på båda sidor av kroppen är vanligt. Diagnos fås genom blodprov (TGAA, T4/ TSH), symtom samt reaktion på medicinering. Man behandlar hypotyreos så, att man ger ett tillskott av konstgjort sköldkörtelhormon dagligen. Hormonet finns både som tablett och i flytande form. Behandlingen är livslång. Dosen justeras beroende på reaktionen. När man hittat en lämplig dos, räcker det vanligen med kontroller 1-2 gånger per år. Man måste minnas att t.ex. i Finland kan man inte, p.g.a. antidopingregler, delta i utställningar eller andra tävlingar ifall hunden är under behandling. källa: Hypotyreos på hund hormonsystemet/hypothyreos-p%e5-hund?folder=articles&page=list_ articles&innerpage=browse_articles&animalcategory=1 Hur kämpar vi emot sjukdomen? Hösten 2009 fick vi förhållningsregler, som vi gemensamt har beslutat om vid vår rasmöten. Regler: Sjuka eller TGA-positiva hundar kan inte användas till avel. Alla hundar som används till avel borde testas för hypotyreos med TGAA och T4/ TSH-test. Hundar under 6 års ålder borde ha resultat som är nyare än 18 månader, över 6 års ålder, 2 år. De hundar som har släktingar, som är sjuka eller TGA-positiva, rekommenderas inte användas till avel. Avelskommittén önskar att alla hundar skulle testas mot hypotyreos, oberoende om de används till avel eller ej. Från alla hundar borde både TGAA och T4/TSH testas. Melina Bruno, Päivi Laiho och Sanna Karttunen/avelskommittén i finland 24 25

14 Nu vaknar huggormen I Sverige har vi endast en giftig orm, nämligen huggormen. I vissa trakter är den mycket vanlig, till exempel i skärgården. Många hundägare tror felaktigt att ormbett är ofarliga för hundar. I de lindrigaste fallen blir hunden bara svullen på platsen för bettet. I de medelsvåra fallen uppstår skador på kroppens organ. Hunden får en lever- och njurskada och ofta blodbrist. Allt detta går över med vila och lämplig medicinering. I de allvarligare fallen får hunden kraftigare lever- och njurskador. Blodkropparna faller sönder med allvarlig blodbrist som följd. Blodäggvita läcker ut och det uppstår stora ödem under buken, bröstet och i benen. Intensivbehandling krävs, men trots den överlever inte alla hundar ormbetten. Alla hundar kan bli dåliga Det har stor betydelse var bettet tar. Den vanligaste är att hunden blir biten i nosen och läpparna. Ibland tar bettet i en eller flera av tassar. Man vet aldrig på förhand vilken hund som kommer att bli dålig. Man måste utgå ifrån att vilken hund som helst kan bli dålig. En orm hugger sitt byte och sprutar in giftet i såret. Ormen doserar uppenbarligen olika vid olika tillfällen. Ibland tycks inget gift komma alls, vid andra tillfällen kommer en större dos. Symtom på att hunden blivit biten Ormgiftet är en blandning av ett flertal gifter eller enzymer. De påverkar blodet så att blodkroppar faller sönder och blodproppar bildas. Ett av enzymerna bryter ner vävnaderna, frigör de kroppsegna substanser och verkar som gift. Först märks ormbettet inte så mycket på hunden, men efter ett tag blir hunden trött och vill helst ligga ned. Efter någon timme svullnar den bitna kroppsdelen. Om bettet har tagit i nosen eller i läpparna svullnar ansiktet upp mycket kraftigt och når ett maximum efter ett till två dygn. Farligast att bli biten i tassen Läpparna kan bli ett par centimeter tjocka och svullnaden kan sjunka ner på halsen. Om bettet tar i en tass svullnar den upp och svullnaden sprider sig uppåt benet. De flesta tror att de bett som tagit i läppar och nos är de farligaste i tron om att svullnaden ska täppa till luftvägarna. Så är det inte, som tur är. Trots att de flesta hundar blir bitna i nosen, är det de som får bettet i tassen som oftast dör. Håll hunden stilla Det beror på att blodet pumpas runt med hjälp av hjärtat. Men i kroppen finns en annan typ av cirkulation som vi inte talar så ofta om, nämligen lymfcirkulationen. Till stor del sköts den cirkulationen av musklernas sammandragningar. Ormgiftet i en tass bryter ner vävnaderna så att giftet lätt kan sugas upp. Lymfcirkulationen sprider sen giftet. Om en hund dessutom går på benet då den ömsom böjer och ömsom sträcker på tassen sprids giftet ännu mer effektivt. Vistas man i ormrika, svårtillgängliga trakter bör man ha tillgång till kortison så att behandling kan insättas snarast efter ett bett. Be din veterinär om ett recept. Kom dock ihåg att bara för att du själv givit hunden kortison är den inte färdigbehandlad. Du måste alltid uppsöka veterinär om din hund blivit ormbiten. Om din hund blir biten gör så här: Inspektera och leta efter bettet. Håll hunden i stillhet, speciellt om bettet tagit i tassar eller ben. Uppsök alltid veterinär. Lars-Erik Kängström leg. veterinär VIA AGRIA.SE Hundar kan dö av värmeslag Det förekommer ganska ofta att hundägare lämnar sin hund i bilen en varm och solig sommardag. Fönstret kanske öppnas några centimeter så att hunden ska få luft. När man sedan kommer tillbaka ligger hunden medvetslös i bilen. Temperaturen i en bil stiger snabbt då den står i solen, trots att temperaturen utomhus bara är drygt tjugo grader. En hund som blir varm kan inte svettas på samma sätt som vi människor. De gör sig av med värmen genom att häsja, det vill säga flåsa och genom andningsluften få bort värmen ur kroppen. Med utandningsluften förloras då all vätska. Hundens kroppstemperatur stiger från normala 38 grader till 39 grader för att senare stiga upp mot 40 grader. När hunden närmar sig 41 grader fortsätter temperaturen att stiga. Hunden förlorar då medvetandet och om inget snabbt görs kommer den att dö. Handla snabbt Om hunden påträffas i tid är snabba åtgärder viktiga! Om du har tillgång till en termometer så ta tempen på hunden. Ta ut hunden ur bilen och duscha den med vatten, eller blöt en handuk och blöt sedan ner hundens päls ända in på bara skinnet. Åk direkt till djursjukhus, klinik eller veterinärmottagning. tack till Behandlingen fortsäter med alla medel att få ner kroppstemperaturen till under 39 grader. Hunden kommer att få dropp och andra mediciner beroende på hur allvarligt hundens tillstånd är. Kan bli svåra skador Vid allt för hög kroppstemperatur kan det uppstå allvarliga hjärnskador, hjärtskador, tarmskador, lever- och njurskador samt olika blodförändringar. Många hundar är i behov av sjukhusvård under flera dagar. Utgången är alltid oviss vid dessa händelser. Om hundföraren själv satt in tidiga åtgärder för att svalka sin hund, förbättras hundens chanser att överleva. Lämna aldrig hunden instängd i en bil en sommardag. Med en utetemperatur på grader stiger värmen snabbt till 85 grader! Om din hund drabbas av värmeslag, gör så här: Lämna aldrig hunden i en parkerad bil en solig dag! Om det hänt: Ta ut hunden i friska luften. Duscha eller blöt ner hunden med våta handdukar. Åk omedelbart till djursjukhus eller klinik. Lars-Erik Kängström leg. veterinär VIA AGRIA.SE 26 27

15 Så olika... Tänk att två hundar av samma ras och kön och dessutom mor-dotter kan bli så olika! Soya är Bellas dotter. Jag tänker då inte i första hand på utseendet utan på deras sätt att vara. Ändå, eller kanske därför fungerar dom så bra tillsammans. Jag brukar tänka så här: jag är Bellas människa och Soya är min hund. Och förresten så kan hon inte vifta riktigt, hon slår med svansen upp och ner.hon vill alltid vara tillags. Hon lär sig inte lika snabbt som Bella, men när hon lärt sig så sitter det. Testar inte regler, utan håller sig till dom som hon har lärt sig. Hon respekterar Bella och lyckas för det mesta att få igång en lek med henne när hon bjuder upp. Dom blir aldrig ovänner men leker väldigt mycket med varann. Hon skulle vilja ligga nära Bella, men se det tillåter inte mamma Bella. Då kommer Soya till mig. Hon ligger bredvid mig i soffan och i fotändan på sängen när vi sover. Bella sover i sin korg. Soya har röstresurser i överflöd, och hon använder dom ofta. När jag släpper ut henne i trädgården springer hon alltid runt och skäller för att tala om att nu är hon ute. Moffar ofta när hon upptäcker något, och tjuter som en siren när jag kommer hem. Bella är den som upptäcker att folk kommer på vägen utanför, men Soya är den som tar hand om ljudgivningen. Soyas allra starkaste sida är hennes nos. Hon är en alldeles utmärkt spårhund. Bella är också duktig men Soya har ett skarpare luktsinne. Uthållighet har dom båda. I sökarbetet är Soya en dröm att träna. Uthållig, lydig, frimodig och stabil. Men lydnaden på appellplanen går trögt. Man kan inte tro att det är samma hund som man ser i skogen. På promenaderna är hon den allra lydigaste hunden man kan tänka sig. Älskar att springa, springa och springa! Men kommer alltid blixtsnabbt när jag kallar på henne. Cassiopeia du följer mig som en stjärna med ögon, intensiva som bärnstenspärlor: lysande lanternor i ditt mjuka, svarta huvud, där också öronens inre hinnor tar emot den minsta svängning av vågens ljud ty du hör vad jag inte ser och du ser vad jag inte kan höra du är ljus i mystikens universum, ett koppel till mina drömmars ljus du gräver med nosen i kristallrik snö och söker de andras närvaro, som en svagt hörbar vittring och när du lägger din varma nos mot min kind har du omfamnat min själ med den värme, som är ordlös tröst nu, efter en klippning, är du slank som en tunn fura i skymningen, rörlig och flink, som den livligaste skugga när du kommer på min vissling är du en rusande vind över vintersnöns vithet men när jag pratar till dig om bilen drar du dig bort, in under bord och stol ty du misstror baksätets ensamhet och dess stramt slutna säkerhetsbälte du smälter in i hemmets trygga vrå och sjunker ner i din säng hopslingrad med vaksamma öron snart ligger din högertass som en tung sten på mitt knä och du säger uppfordrande att nu föredrar jag lek och spel, för nu är tiden tidlös och leken som en rullande tennisboll utan stopp eller slut du är en stjärna på himmelens fäste en vän med trofast lysande nos Hans-Evert Renérius *Cassiopeja, Cassie föddes 21 februari Kennel Ramita De Palma. BELLA är inte mig undergiven helt och hållet. Hon tycker ibland att hon vet bättre, kan själv! Hon är klok och finurlig och hittar på egna lösningar. Hon kan öppna dörrar, bita av koppel för att komma loss om hon sitter uppbunden, hoppar upp i möbler för att kunna titta ut, testar om regler fortfarande gäller m.m. Hon är den roligaste hund man kan tänka sig att träna, alltid följsam och på alerten och älskar att lära sig nya saker. Ibland blir hon lite för ivrig och då blir det slarvigt. Hoppar och studsar som en guttaperkaboll när hon är glad, och svansen viftar för jämnan. På tävling däremot är hon inte att lita på. Joo, spårar gör hon alltid bra. Uppletande av föremål gör hon också bra förutom lite tugg. I söket är hon för självständig och olydig. Och lydnaden vet man aldrig hur den går! För Bella är Soya luft, utom när hon vill leka. Och en sak till tycker hon att Soya duger till, nämligen att tvätta hennes öron. Men aldrig att hon gör en gentjänst! Däremot är hon noga med sin egen kroppsvård, tvättar ansiktet med tassarna och plockar bort skräp i pälsen. Om Soya lägger sig för nära henne så flyttar hon på sig, trots att det är hon som har makten. Om Soya råkar trampa på henne när hon hoppar upp i soffan så fräser hon till. Men själv kan hon kliva på Soya med den självklaraste minen. Och SOYA då hurdan är hon? Jo som sagt var så är hon min hund. Hon ser på mig med ögon som säger: matte, jag älskar dig, jag vill alltid vara nära dig! Soya är en allvarlig hund, hon viftar inte så ofta på sin svansstump. Jag tycker nog att det är roligt att de är så olika, och framför allt är det jätteroligt att ha två hundar. De har så mycket glädje av varann. Ja, det var lite om mina perrosar, och det finns mycket mer att berätta, men det får bli en annan gång! Monica Johansson 28 29

16 Intressant Temadag! En brokig skara människor från 17 olika rasklubbar och några SKK representanter samlades på Scandic hotell i Upplands Väsby under lördagen för att lyssna på genetiker Tomas Bergström från SLU och Helena Rosenberg och Karin Drotz från SKKs avelssekretariat. Tomas pratade om hur gener fungerar och hur en hel organism blir till och sedan gick det raskt över till vad som kan bli fel. Redan när han kommer in på det här om olika nedärvningsmodeller börjar man ana att det här med gener och olika mutationer inte är så lätta saker att förstå sig på. Men Tomas är både rolig och lätt att lyssna på och förklarar så att det går att hänga med. Det fortsatte med DNA-tester och vad man kan använda dessa till, och olika typer av tester som finns idag såsom t.ex. blodprov, hårprov och swabbtester. Swabbtest är då man använder en typ av tops som man skrapar med på insidan av kinden. Fördelen med det här testet är att provet kan tas av vem som helst och det blir billigt då man inte behöver åka till en veterinär. Säkerheten med hundens identitet blir dock sämre. SKK godkänner än så länge endast DNA-tester tagna från blodprov. Orsaker till att man vill göra ett DNA-test är ofta för att säkerställa vem som är far till en kull med valpar eller att få svar på om hunden är bärare av en viss sjukdom. Det finns även tester där man kan se om hunden bär på en viss färggen, pälslängd, stubbsvans m.m. Vi är troligtvis bara i början av utvecklingen som går fort framåt när det gäller utbudet av tester. Det finns stora pengar att tjäna för de företag som gör testerna. Viktigt att kontrollera att testen som man gör på sin hund är kontrollerad för just denna ras och från hundar i vårt land. Det kallas att testet är validerat. Så att inte hundar testas för saker som inte existerar i rasen. SLU har anställt en samordnare Susanne Gustafsson som från och med 1 maj i år som ska fungera som spindeln i nätet när det gäller DNA-prov till forskning och biobanken. Hon kommer även att kunna svara på frågor från klubbar och privatpersoner om dessa DNA projekt. Tomas visade på faran med att lita på ett testresultat. Han slog hål på myten om att min hund är anlagsbärare/friklarad och då kan den i alla fall inte bli sjuk. Det stämmer inte alls då exakt samma sjukdom tyvärr kan uppkomma genom en mutation i en annan gen. Ja, nu börjar det faktiskt bli lite jobbigt! Varför ska vi då testa? Risk för att invaggas i falsk säkerhet. Hur hanterar vi detta? Vad gör vi med alla resultaten? Frågorna blir bara fler och fler och så här dags snurrade det ordentligt i huvudet. Under söndagen var det Helena och Karin som på ett mycket proffsigt sätt lotsade oss fram genom dagen. Vi fick sitta i grupper och diskutera ett specifikt fall där man börjat DNAtesta i en ras och funnit att väldigt många var både bärare och affekterade. Det var mycket givande och här kom vi även in på hur olika förutsättningar det kan vara i rasklubbarna att nå ut med information. Amstaffklubben har t.ex. endast 30 st uppfödare som är medlemmar av ca 130 st och drygt 300 medlemmar totalt i en ras där det registreras nästan 500 valpar per år. Att jämföra då med perroklubben där i stort sätt alla uppfödare är medlemmar och klubben har över 500 medlemmar och rasen har endast ca 100 registrerade valpar per år. Ett stort tack till er alla som någon gång suttit i klubbens styrelse och uppenbarligen har ni gjort ett toppen jobb! Helena fortsatte med historiken runt DNAtester som fungerat bra och varit väldigt lyckade på förhållandevis kort tid. Det gällde då bl.a. CLAD på Irländsk röd setter. En svår sjukdom med mycket lidande och dödlig utgång för de drabbade hundarna. Det finns flera varianter på hur man hanterar resultaten från DNA test och mycket beroende på hur många hundar som finns av rasen och hur spridningen i rasen ser ut. När man i en rasklubb börjar titta på vilka tester som finns tillgängliga för rasen, så är det viktigt att redan innan man börjar testa, funderar över vad man ska göra med resultaten man kommer att få. Det är även fler frågor man bör ställa sig innan såsom om det är en dödlig sjukdom? Vad gör vi om alla är bärare? Lider hunden av detta? Finns det andra problem i rasen som bör prioriteras? Ska det vara frivilligt eller krav? Ja, frågorna bara hopar sig och ju mer jag funderar över gener, mutationer och arv så inser jag hur viktigt det är att de hundar man parar inte är besläktade med varandra. Då ökar chansen att de dåliga generna inte finns i dubbel upplaga vilket i sin tur leder till ökad chans att det blir friska avkommor! Temautbildning om DNA för avelsråd april Kursinnehåll var Molekylärgenetik och DNA-test ur SKKs synvinkel. Jenny Linderoth Bild maja malmqvist 30 31

17 aktiviteter i norr Friskvårdsföreläsning En grådisig lördagseftermiddag 27 mars träffades ett gäng perroägare på Sveriges nordligaste djursjukhus i Gammelstad för friskvårdsföreläsning, rundvandring och demonstration av vattentrasken med Inger Jakobsson leg. sjukgymnast som undervisar vid Luleå Tekniska Universitet, hälsovetenskapsinst. Och är knuten till rehabavdelningen på djursjukhuset. Hon utbildar sjukgymnaster i akupunktur på hundar. Hon hade med sig Elisabeth Peckari leg. djurskötare på kliniken. Underrubrikerna i föreläsningen var; Avelsmaterial vad är hunden avlad för. Bra uppväxt, foder, motion. Kroppsbyggnad, skelett, muskler, leder. Kondition. Inger lotsade oss genom dom olika punkterna, hur vi skall bygga upp och träna våra hundars muskulatur och kondition. All träning i lagom dos och portion är bäst, för lite vila och för dålig näring bygger inte upp musklerna. En av hörnstenarna i föreläsningen var näringens betydelse för friska hundar. Detta är viktigt för oss som perroägare med aktiva, arbetande och arbetsvilliga hundar att tänka på. Så med god raskunskap fortsatte Inger, det viktiga när man lägger upp träningsprogrammet är hundens ålder-/utvecklingsperiod och att tränig är ett långsiktigt arbete. Starta maskinen på tomgång uppvärmningen är för att minska skaderisken. Efter en lång kall vinter är det lätt att glömma bort. Kom ihåg vid långa arbetspass att lägga in vilopauser så att hunden kan koppla av. Kropp och hjärna ska vila på både hund och förare. Efter träningen är nedvarvningen viktig för att städa bort slaggprodukter från musklerna och fylla på glykogendepåerna stressa av. Här märkte vi Ingers gedigna praktiska erfarenhet som räddninghundförare/lärare. Kom ihåg efter träningen! Inspektion kontroll av hunden. Stretching, massage, känn igenom hela hunden, sätt gärna på ett täcke för långsam nedvarvning och avslappnig. Efter en lång trännigsdag tänker vi lätt, att nu är det bara mat och kvällskissa, men icke då är kvällspromenaden viktig. Det är då skador och stelhet visar sig. När skadan har varit framme kommer vi till hundens rehabilitering. Hundarna skall alltid vara veterinärbedömda smärtlindrade innan sjukgymnasten börjar sitt arbete. Då strävar man efter att förbättra rörligheten och återgå till normal funktion samt preventivt förebygga nya skador. Vi fick information om olika rehabiliteringsinsatser, om viktgrupper m.m. Slutorden i föreläsningen var Det är alltid ditt ansvar att hunden är väl förberedd för sin uppgift. Vi förflyttade oss till rehabavdelningen där vi fick en genomgång och fick se vattentrasken Hundens beteende Efter vårvinterns första dag hade perroklubben bokat föreläsning med Åke Naalisvaara, hunddressör vid F21 Norrbottens Flygflottilj i Luleå. Vi åkte i kolonn genom vakten eftersom det är militärt område. Väl ute ur bilarna började vi med rundvandring i hundstallarna. Han visade de gamla, stora, kalla och de nya, där hundarna vilade i sina rum på fällar och fick dagens belöning, ett tuggben. Så tyst och stilla det var. Vidare in i undersöknings-, inspektionsrum, här vägs och och här hanteras hundarna, här får dom värnpliktiga lära sig hantera hund. Hundbad med torkrum en dröm för perroägare! Med många års arbete med tjänstehundar och dressyr av dessa, samt utbildning av värnpliktiga hundförare hade Åke Naalisvaara mycket i funktion. Här är det som på badhuset, först dusch och sedan vattentrasken. Olika vattenmängd, fart, lutning ger olika träning. Genom glasrutorna ser man varje steg som hunden tar. Sen är det dusch och torka som gäller. Första passet var över, här lever man som man lär. Nu var det dags att fylla på våra depåer med kaffe, te och hembakt bröd till och med en sort för glutenkänsliga hundförare. Vi vilade inte hjärnan utan fick frågestund och diskussion med Inger och Elisabeth. Frågor om näring, foder, fästingar och resistenta bakterier. Så kom nästa pass. Elisabeth guidade oss runt på kliniken och berättade om olika undersökningar, operationer, tandläkarrum, lab. m.m. Vilken eftermiddag vilka tjejer, tack Inger och Elisabeth! Vid pennan Ulrika Bejker! PS. Håll utkik efter annons om massagekurs till hösten DS. att lära oss. Han betonade uppfödarnas viktiga roll för att ta fram stabila hundar, då rädslor har en så stark nedärvning. I träningen skall du dra nytta av det hunden tycker om. Välj den väg som passar dig och din hund inget är rätt och inget är fel om det passar din hund. Kl. 21:3o var Åke i högform och tyckte vi sätter på en panna kaffe till och fortsätter. Vi valde dock att få en fortsättning till hösten för vi var så fyllda av klokskap och intryck så vi behövde vila och träna på saken. Tack Åke! Vid pennan Ulrika Bejker! PS. Håll utkik för höstens föreläsning DS

18 aktiviteter i söder Friskvård på Djursjukhuset i Malmö Vi var 8 hundar med mattar och hussar som träffades på Djursjukhuset i Malmö den 26 april för att lära oss mer om hur vi kan arbeta med friskvård för våra hundar. Vi blev uppdelade i 2 grupper och medan en grupp fick en lektion i massage, fick den andra gruppen i tur och ordning prova att låta hunden simma i djursjukhusets träningsbassäng. Massage Hundarna reagerade lite olika på massagen vissa blev ganska lugna direkt, men de flesta var betydligt mer intresserade av att hålla koll på grannen än att bli masserad. Vi mattar och hussar fick trots allt lära oss en hel del matnyttigt bl.a. att man inte alls ska trycka så hårt på en hund som man är van vid att en massör gör på en själv. Viktigt är att vänja hunden successivt vid massagesituationen och aldrig hålla fast den utan alltid låta den bestämma själv om den vill bli masserad eller ej. Om man har en fast plats och tid för massagen, kan det förenkla, eftersom hunden då känner igen situationen från gång till gång. De flesta av våra hundar var relativt unga och hade inga stora problem, men om man har en lite äldre hund kan man ibland känna att skinnet på hunden liksom sitter fast och känns som hårda kakor mellan händerna om man kramar lite om det lösa skinnet. Detta är bindväven som fastnat i huden och genom att krama lätt om huden från svansroten och upp mot halsen kan man återfå bra cirkulation i hundens hud. Annat viktigt som sades var att man ska vara mycket försiktig med att stretcha sin hund, om man inte är säker på vad man gör. Det kan orsaka värre skador än det gör gott om man råkar ta i för hårt. Massage är en betydligt mjukare form av muskelavspänning och kan egentligen aldrig skada hunden. En spännande lärdom var att hunden har en stresspunkt i nacken som om man trycker försiktigt kan göra att hunden blir lugn. Jag kan dock rapportera att effekten på Buster var obefintlig Och glöm inte att rasta hunden både före och efter massagen! Jan Gyllensten Arrangerat av vårt lokalombud Anna, efter tips av Louise, har vi skånska perroägare fått möjlighet att bli inspirerad av Jan Gyllensten. Jan har arbetat yrkesmässigt med hundar i mer än 25 år; hundförarare och instruktör inom polisen, ansvarig för inköp av polishundar samt mentallbeskrivare och mentaldomare inom Svenska Brukshundsklbben. Dessutom har han tävlat såväl polisärt som civilt på mästerskapsnivå. Så med all rätta anses han vara en av landets främsta instruktörer när det gäller hundars mentalitet i kombination med deras träning och vardagsliv. Vid två tillfällen nu under våren har jag varit och lyssnat på honom. Och blivit inspirerad!! Största behållningen använd LEKEN till inlärning. Om man får leken med hunden att fungera, så bygger man relationen och därefter momentinlärningen. Om man vid lydnad inte Simning Hundarnas erfarenhet av att simma i bassäng var mycket olika. Vissa hade provat förr, medan andra aldrig hade sett en vattenyta med golv som man inte kunde gå på. Alla hundar blev utrustade med flytväst, inte så mycket för att förhindra drunkning våra hundar är ju trots allt utrustade med simhud mellan tårna som för att ge oss hjälpredor ett bra handtag att styra hunden med. Första hindret var att klara sig upp för rampen och ner i vattnet. När det var avklarat tog det inte lång tid för hundarna att kasta sig ut i vattnet med glädje. Diverse leksaker hjälpte till och några av hundarna gick högst motvilligt med på att gå upp igen. Vi fick veta att simning t.ex. är perfekt vinterträning, när det är svårt att hitta terräng där man kan konditionsträna sin hund. Om man är några stycken kan man hyra lokalen tillsammans t ex 1 timme i veckan och på så sätt få ner kostnaden lite. Naturligtvis är simning ett perfekt sätt att rehabilitera hunden vid behov. Även för att förebygga skador på en hund som arbetar är simning ett bra sätt att både stärka muskulaturen och förbättra konditionen. För hundar med sämre höftleder bygger regelbunden simning i bassäng upp muskulaturen runt leden och förbättrar hundens möjligheter att leva länge utan problem. Våra tränare berättade om flera äldre hundar, som haft svårt att gå och varit på gränsen till att få avsluta sina liv, men där några gånger simning i bassäng förbättrat deras leder så pass mycket att de kunnat leva några år till och må bra. Sammanfattningsvis kan man säga att vi fick mycket ny och bra kunskap för vår 100-lapp (Perroklubben sponsrade via aktivitetsbidraget tack för det!) och hundarna fick en upplevelserik och aktiv kväll. Anna & Buster (Aberlours Born in Time) får momenten att fungera, korrigera INTE utan gå tillbaka till LEKEN och justera. I leken kan man inte förstöra något. Mycket nyttigt. Ett smakprov av vad vi pratade om... Jag kan varmt rekommendera hans föreläsningar! KATARINA GÖRANSSON 34 35