Slutarbete. Elevhälsans roll i ett första linje arbete. Förstalinjemodell. Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD, Hda.

Transkript

1 Slutarbete Elevhälsans roll i ett första linje arbete Förstalinjemodell Fördjupningsarbete i Rektorsprogrammet, Block 5 Öru, MHD, Hda Kursgrupp 3 Författare: Inga-Lena Spansk

2 Innehållsförteckning 1.Inledning 2 2.Syfte och frågeställning 3 3.Bakgrund 3 4.Metod 7 5.Resultat 9 6.Diskussion 10 Referenslista 1

3 1.Inledning Den psykiska ohälsan sägs öka inte bara i Sverige utan i många andra länder (Sveriges kommuner och Landsting, SKL 2012). Framförallt bland unga människor har en ökning av psykisk ohälsa skett de senaste tjugo åren. Det har inneburit en ökad efterfrågan på barn- och ungdomspsykiatrins insatser och en oklarhet i vem som bär ansvaret för första linjens olika insatser som att främja psykisk hälsa, tidigt upptäcka psykisk ohälsa och att behandla lindrig till medelsvår psykisk ohälsa. Det gör att en del barn riskerar att inte få det stöd och den behandling som de har rätt till. I mitt arbete som biträdande skolchef i en mellanstor kommun ingår det att vara chef för Elevhälsoenheten i kommunen. Enheten innehåller specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor, talpedagog, syn- och hörselpedagog, familjepedagog, skolpsykolog och skolläkare. Utifrån ny skollag har elevhälsan påbörjat ett förändringsarbete för att hitta ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Skollagen (2 kap. 25 ) betonar att Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Skollagen slår också fast att alla elever ska erbjudas hälsobesök, hälsokontroller samt enklare sjukvårdsinsatser. Elevhälsan omfattar alla skolformer utan förskolan. Kommunen har tillsammans med Landstinget anslutit till SKL:s (Sveriges kommuner och landsting arbetsgivar- och intresseorganisation) projekt PSYNK (synkroniserade insatser när det gäller psykisk hälsa för barn och ungdom). Arbetet på nationell nivå startade upp med Modellområdesprojektet 2009 (SKL, 2012). Målet för utvecklingsprojektet är att barns och ungas hälsa ska mötas med en helhet, dvs. att barn, unga och deras närstående ska få den hjälp de behöver, när de behöver det. Elevhälsoenheten är en del av det arbetet tillsammans med i första hand socialförvaltningen, primärvård (Barnhälsovård, Mödrahälsovård, ungdomsmottagning), Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabiliteringen samt Folkhälsoplanerare. Övriga aktörer som deltar är polisen, kyrkan, vuxenpsykiatrin, integration m.fl. Kommun och landsting har bildat en styrgrupp där chefer för socialförvaltning, primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering, elevhälsa samt skolläkare och folkhälsoplanerare sitter. Arbetet har inledningsvis inriktats på en kartläggning av befintliga insatser på generell, första linje och specialist nivå samt utformande av en preliminär handlingsplan för det fortsatta arbetet. Enligt SKL(2009) är det i många fall oklart vem som bär ansvaret för första linjens insatser för psykisk hälsa. Det pågår alltså ett betydande arbete i hela landet för att utveckla en första linje för barn och unga och de vanligaste aktörerna när det gäller insatser på första linjen är 2

4 elevhälsan, primärvården och ungdomsmottagningar. Det är därför angeläget att undersöka vilka förväntningar på elevhälsan som finns i nationella styrdokument och vilka förväntningar de andra aktörerna på första linjenivån har på elevhälsan. 2. Syfte och frågeställningar Syftet med rapporten är att belysa elevhälsans roll i första linje arbetet utifrån förväntningar i nationella styrdokument, förväntningar från andra aktörer på första linjenivå och lyfta fram viktiga kunskapsområden som skolledning bör ha kunskap om. Frågeställningarna är: 1. Vilka förväntningar finns på elevhälsans arbete och samverkan i första linjearbetet från de sex andra verksamheterna i styrgruppen för PSYNK? 2. Vilka kunskapsområden kan vara viktiga för rektorer att känna till när det gäller elevhälsans roll i första linje arbetet, utifrån nationella styrdokument samt utifrån förväntningar från andra verksamheter som arbetar med barn och ungas psykiska hälsa? 3.Bakgrund Psykisk hälsa och ohälsa är begrepp som saknar en entydig definition. En vanlig använd förklaring är världshälsoorganisationen WHO:s definition. De har breddat begreppet och säger att hälsa inte enbart är frånvaro av sjukdom utan innehåller ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sin egen potential (World Health Organization, 2011). Socialdepartementet gör följande definition: ett vidare samlingsbegrepp som inrymmer såväl psykisk sjukdom som psykisk funktionsnedsättning samt sådana begrepp som ovan beskrivits,[ oro, nedstämdhet, ängslan och sömnsvårigheter] (Socialdepartementet, 2012, s.4). I folkhälsorapporten används begreppet psykisk ohälsa med innebörden tillstånd som de flesta uppfattar som bekymmersamma och motiverade att förebygga (Statens folkhälsoinstitut, 2011, s.13). Begreppet första linje används för att definiera ett preventivt arbete och vård som innefattar insatser mot lindrig och medelsvår psykisk problematik (SKL, 2009) Det innebär att första linjen ska arbeta med bedömning och behandling av psykisk ohälsa samt erbjuda vissa förebyggande insatser. SKL betonar att preventiva insatser för barn och ungdomar som riskerar att 3

5 Inga-Lena Spansk utveckla psykisk ohälsa bör ses som en social investering för samhället och hela befolkningens hälsa i sort. Ett behov av en utbyggnad av första linjen generellt i hela landet beskrivs av SKL. De verksamheter som anses vara första linjens huvudmän för barn och unga är: elevhälsan, primärvården, mödra- och barnhälsovården, ungdomsmottagningar och vissa delar av socialtjänsten. Enligt beskrivning i inledningen så startade SKL i överenskommelse med Socialdepartementet projektet PSYNK, psykisk hälsa barn och unga 2009 för att synkronisera samhällets insatser. Arbetet beskrivs ofta med hjälp av en pyramidmodell enligt följande av SKL: Insatser på generell nivå handlar om insatser som erbjuds alla barn/familjer som t.ex. Barnahälsovård, Mödrahälsovård, förskola, skola, fritidshemsverksamhet, föräldrautbildning, ungdomsmottagning. Det handlar om vad alla barn och ungdomar behöver. Insatser på första linjen är sådana insatser som vissa barn behöver t.ex. närvaroteam, samtalsgrupper för barn till missbrukare, program för särskilda svårigheter. Den första linjens vård som finns och inte ges av specialistverksamhet utgörs av primärvård, mödra- och barnhälsovård, elevhälsa och i vissa fall delar av socialtjänsten. Insatser på specialist nivå är insatser som endast några barn behöver, specialinsatser som t.ex. barnpsykiatri. Bild: Den här rapporten belyser elevhälsans ansvar för en första linje nivå dvs. mellandelen av triangeln. 4

6 Nivån beskrivs i SKL:s modellområdesprojekts slutrapport som Den eller de funktioner eller verksamheter har i uppgift att först ta emot ett barn, ungdom eller dess familj som söker hjälp för ett problem - vare sig problemet har medicinska, psykosociala eller pedagogiska orsaker. En välfungerande första linje bör: ge vinster för barn och unga och deras familjer genom att erbjuda tidiga insatser och därmed förhindra utveckling av allvarlig problematik, samt avlasta specialistnivån för att möjliggöra ökad tillgänglighet samt utvecklad spetskompetens på denna nivå. (SKL 2012, s. 40) I rapportens inledning beskrivs de förväntningar som finns på elevhälsan i våra styrdokument och den tydliga betoningen på det förebyggande och främjande arbetet. Tidigare fanns det en tydlig uppdelning av elevhälsans medicinska del som också regleras under hälso- och sjukvårdslagen och i utredningen Från dubbla spår till elevhälsa (2000) myntades begreppet elevhälsa men inget ytterligare lagstöd kom förrän med nya skollagen(2010:800) kap.2 25, 26, 27, 28. Den nya lagen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Den gamla lagen reglerade skolhälsovården i 14 kapitlet men gav inget lagstöd för övriga kompetenser som kurator, psykolog eller specialpedagogisk kompetens. Rektor har ett tydligt ansvar inom elevhälsan enligt skollagen 3 kap. 8 där det beskrivs att rektor ansvarar för att utredning görs av elevens behov av särskilt stöd samt ansvarar för att fatta erforderliga beslut. I skollagen 3 kap. 8 framgår: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Elevhälsan styrs av skollagen och hälso-och sjukvårdslagen vilket betyder att den står under tillsyn. Det har även tillkommit nya skrivningar i Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) där man stärker sekretessen för de övriga insatserna inom elevhälsan dvs. de som inte tillhör den medicinska personalen vilket t.ex. innebär att om det är nödvändigt att lämna ut uppgifter för att en elev ska få det stöd som behövs får skolläkare och skolsköterska lämna ut information till övrig elevhälsa, rektor eller lärare. De lagar som styr elevhälsan är: Skollagen 2010:800 Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400 Patientdatalagen 2008:355 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Arbetsmiljölagen 1977:1160 Socialtjänstlagen 2001:453 Därutöver finns ett antal föreskifter från Socialstyrelsen, ett antal Allmänna råd från Skolverket, rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Tillsynsmyndigheter är Skolinspektionen, Barn- och elevombudet samt Inspektionen för vård och omsorg. 5

7 Elevhälsans insatser ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på evidensbaserade metoder Det innebär att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det ska finnas stöd i forskningen för de metoder som skolan använder och de kunskaper som skolan lär ut. Beprövad erfarenhet kan vara erfarenhet som är både dokumenterad och delad med kollegor under längre tid. Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd i skolan genom en bestämmelse i 2010 års skollag. Begreppet evidensbaserad metod handlar om graden av tillförlitlighet i ett omdöme om en metods effekter, att medvetet och systematiskt använda den bästa tillgängliga kunskapen (Socialstyrelsens termbank). Elevhälsan ska också aktivt medverka i utvecklingsarbetet med värdegrund som ska gå i linje med det förebyggande arbetet för att förbättra elevernas kunskapsresultat. I en litteraturstudie visar ett antal olika forskare vikten av detta. Broberg, Almqvist och Tjus (2004) skriver att de hälsofrämjande åtgärder som förbättrar villkoren för alla barn och deras föräldrar är av största betydelse. Det påverkar alla barn och ungas välmående och skolresultat. Även i Skolverkets lägesbedömning (2010) lyfts skolans svårigheter med att klara av situationen när barn och unga inte mår bra, en orsak kan vara att skolan inte är tillräckligt uppmärksam när barn och unga mår dåligt. En av de viktigaste uppgifterna för skolframgång är att skolans kärnuppgifter ska integreras bättre med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet (Ogden, 2006). För att elevhälsan ska gagna skolans elever måste dess arbete ge effekter på det pedagogiska arbetet, t.ex. elevers relation till läraren. Elevens relation till läraren är enligt många rapporter det som är mest avgörande för elevers framgång i skolan (Hattie, 2008; Skolverket, 2010). Studier visar också att såväl elevhälsans tilltro till lärare som lärarnas tilltro till elevhälsan är avgörande för lärarnas intresse av ett sådant samarbete med elevhälsan, i syfte att hjälpa skolans elever (Gardeman& Kilman 2008; Kilman 2009). Sheridan och Pramling (2009) lyfter fram tillit till professionen som en förutsättning för utveckling och lärande på samma sätt som den tilliten måste finnas mellan lärare och elev. Området beskrivs av Guvå (2010) som en av de viktigaste inriktningarna för en elevhälsa för om inte lärare betraktas som en samarbetspartner utan som föremål för elevhälsans insatser så kanske inte heller läraren betraktar elevhälsoarbete som något som ingår i det pedagogiska arbetet utan som en uppgift för experter inom elevhälsan. Det innebär att elevhälsoarbetet måste ha en stark tilltro till läraren i det pedagogiska arbetet och inte ha en misstro till lärarens kompetens. Författaren skriver även angående elevhälsans retorik att samtliga professioner är överens om elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete men det fungerar inte i praktiken. I stället fokuserar elevhälsan främst på att hitta orsaker till barnets svårigheter hos den enskilde eleven och dess familj. Hjörne & Säljö (2008) beskriver hur elevers svårigheter sällan söks utan för eleven själv, dvs. situationen i skolan, relationen med läraren eller hemmiljön genomlyses inte vid en kartläggning. Det råder ett slags konsensus om att elevens svårigheter ägs av eleven själv. Elevhälsoteamen genomsyras av en sådan samtalskultur och författarna menar att resultatet blir att problemen alltid förläggs hos barnet själv och teamen blir därmed en form av maktutövning med avsaknad av barnperspektiv. Socialstyrelsen (2010) skriver i sin rapport Att mäta kvalitet i elevhälsans arbete med psykisk ohälsa att skolans ledning bör arbeta mer aktivt för att ta tillvara de erfarenheter som görs i elevhälsan och uppgifter t.ex. om elevers hälsa kan vara viktiga för den övergripande 6

8 planeringen av skolans arbete. Först då kan man analysera eventuella samband mellan elevers psykiska hälsa och förhållanden i deras skolmiljö. SKL/psynk beskriver på sin hemsida olika modeller för första linjearbete och en av modellerna är elevhälsobaserad och utgår från elevhälsan som ett komplement med kompetens och resurser för att även behandla. De fördelar som beskrivs med modellen är: Ett ställe att vända sig till, behöver inte själva avgöra vilken typ av problem. Hjälpinsatserna kan ges integrerat utan krångel. Kan samordnas med vissa generella hälsofrämjande uppdrag (till exempel vaccinationer, hälsosamtal, hälsobesök) som gör att alla barn och unga kommer Finns i barnens närmiljö, barn och ungdomar själva kan söka hjälp utan vuxna Elevhälsans insatser blir mer lika för alla barn i ett län eller kommun. De nackdelar som beskrivs med modellen är: Med dagens lagar och regelsystem svårt att hitta formen för organisationen. Svårigheter med gemensam dokumentation och oklarheter kring hur information får överföras mellan personal som har olika huvudmän. Inte vara delegerat till varje rektor utan kräver ett system som ser till att alla barn har tillgång till samma insatser. Elevhälsan ska enligt skollagen främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Förskolebarn omfattas inte av elevhälsan Det pågår ett omfattande arbete runtom i Sverige för att utveckla och förtydliga en första linje för barn och unga men ännu finns inget tydligt besked om hur det ska se ut men ett antal olika modeller provas ute i kommunerna. Målet med Psynkarbetet i vår kommun är att: Skapa gemensamma arenor för första linjens insatser Utveckla processer och flöden som ger snabb tillgång till specialiserade insatser Arbeta fram nya strukturer för att undvika parallella processer Knyta ihop arbetet med redan befintliga stukturer 4.Metod Jag valde att intervjua representanter för olika verksamheter i befintlig styrgrupp för PSYNK: avdelningschef IFO/socialförvaltningen, bitr. skolchef/elevhälsochef, folkhälsoplanerare, skolläkare och från landstinget: chefer för primärvård, barn- och ungdomshabilitering och barn- och ungdomspsykiatrin. Styrgruppen har gemensam mötestid en gång/månad och jag deltar som representant för Barn- och utbildningsförvaltningen. Valet av intervjugrupp bygger på att alla i gruppen är chefer och har därmed mandat att driva PSYNK-arbetet inom re- 7

9 Inga-Lena Spansk spektive verksamhet. De har också utifrån tidigare deltagande i olika samverkansprojekt, nätverksmöten och individuella ärenden en lång erfarenhet av samarbete kommun landsting. Det är ett representativt urval då alla verksamheter inom projektet har erbjudits deltagande. Urvalet styrs givetvis också av det som Thomsson (2002) beskriver som tillgänglighet och att vissa deltagare är lättare att få tag i än andra. SKL:s Modellområdesprojektets slutrapport (2012) betonade att kommuners och landstingets arbete med att synkronisera insatser krig psykisk hälsa för barn och unga bygger på att först kartlägga de insatser som finns idag, möjligheter och hinder med befintlig organisation samt at sedan göra en handlingsplan med gemensamma mål. Utifrån resultatet i rapporten valdes följande tre frågeområden. 1 Vilka förväntningar finns på elevhälsan i första linje arbetet? 1.1.Hur ser samarbetet ut idag? 1.2.Hur ser samarbetet ut om tre år? 1.3.Organisation, innehåll 2. Möjligheter/hinder 2.1.Vilka möjligheter till samarbete finns mellan verksamheterna? 2.2.Vilka hinder till samarbete mellan verksamheterna finns? 3. Tankar om måluppfyllelse och resultat 3.1.Vilka gemensamma mål ska finnas? 3.2.Vilka resultat vill ni se? Ett antal kommuner som deltog i Modellområdesprojektet har även använt sig av sociala investeringar som en metod för att säkerställa att tidiga insatser verkligen ger långsiktigt positiva effekter, i första hand mänskliga men också ekonomiska. Det behövs ett systematiskt arbete med behovsanalys och uppföljning för att välja rätt tidiga insatser. Frågor om sociala investeringar var därmed angelägna att ta med i intervjun 4 Sociala investeringar 1. Behövs det? 8

10 2. I vilken form i så fall? Inför intervjun skedde en kort muntlig information om syftet med intervjun samt en skriftlig information som gick ut med frågeställningarna. Det informerades även om att det var helt frivilligt att delta i intervjun. Jag använde mig av en halvstrukturerad intervjuform där jag skickade ut frågeställningarna en vecka innan intervjun. Jag träffade varje person enskilt och avsatte 30 minuter till intervjun. Svaren antecknades ner av mig under samtalets gång under respektive frågeställning. Jag eftersträvade att ha relativt få frågor som respondenterna skulle ha möjlighet att samtala kring. Eftersom jag genomförde intervjuerna själv hölls intervjuerna relativt korta och bandspelare användes ej vilket kan innebära att viss information missades då det är omöjligt att skriva ner hela berättelser. Min bedömning är att frågorna var av mer konkret karaktär än reflekterande. Materialet bearbetades genom att svaren fördes ner i en tabellform se exempel nedan. På det sättet kunde mönster och samband mellan de olika aktörerna urskiljas. Verksamhet Skolläkare Primärvårdschef Chef BUP Chef HAB Folkhälsoplanerare Chef soc.tjänsten Min roll som deltagare i samma styrgrupp som jag har valt att intervjua kan givetvis påverka resultatet och frågan om ett första linje arbete har diskuterats många gånger tidigare i gruppen. Svaren får beaktas utifrån den roll som jag har som medlem i gruppen. Lantz skriver att det vid en alltför personlig anknytning till respondent kan vara svårt att svara ärligt och nyanserat och det finns även en risk att respondenten vill svara upp mot de förväntningar de anser att intervjuaren har (Lantz 2007, s.45). Det finns också en risk att jag som medlem i gruppen hör det jag vill höra och det blir det nertecknade svaret från intervjun. Thomsson (2002) skriver att i en reflexiv undersökning kan det bästa vara att använda bandspelare och att det även kan vara bra att vara två intervjuare vilket denna undersökning inte tillät. Intervjuer genomfördes med fyra av de sex tillfrågade och orsaken till två bortfall är tidsbrist. I resultatdelen redogörs för de gemensamma synpunkterna som framkom efter analys av svaren. 5. Resultat 9

11 De förväntningar på elevhälsan som finns är att elevhälsan tidig ska upptäcka psykisk ohälsa för att kunna remittera vidare, ha en stor tillgänglighet och ha en kompetens till tvärprofessionell bedömning. Elevhälsan ska hantera lättare psykiska besvär, ge samtalsstöd, föräldrastöd, riktade insatser till grupper och stödja arbetet med livskunskap. Verksamheten ska delta i samverkansområden och fasta forum för träffar. Samarbetet är idag till största delen inriktat mot individärenden, nätverk i enskilda ärenden, gemensamma mötesforum en gång per år och länssamverkan två gånger per år. Önskvärt läge om tre år är att fasta forum finns för såväl individärenden som organisatoriska/ strategiska frågor. Samordnad första linje verksamhet som t.ex. familjeteam/skolteam, gemensam fortbildning och en gemensam pool av kvalificerade resurspersoner. En tydligare ansvarsfördelning. Möjligheter till samarbete mellan verksamheterna bedöms som mycket stor och att PSYNKarbetet är en dörröppnare som skapat en gemensam medvetenhet. Det finns även en del viktiga möjligheter rent praktiskt som t.ex. gemensamt journalsystem. Hinder till samarbete är organisation dvs. olika huvudmän och förvaltningar, krångliga kommunikationsvägar, byråkrati och olika värdegrund. Samverkanstid priorietas bort och problemen remitteras runt till varandra. Gemensamma mål är att tidigt upptäcka och nå ut med stöd och hjälp till barn och familjer i behov men också att familjerna ska veta vart de ska söka hjälp. Insatserna ska vara samordnade och hålla en hög evidensbaserad kvalitet. Det bör finnas en expertkunskap på beslutandenivå. Elevhälsan borde ha ett utökat psykologstöd för samtal. Det ska finnas en ökad kunskap på alla nivåer och ett enkelt gemensamt kvalitetssäkringssystem. Gemensamma resultat är att alla barn och unga ska vara trygga, må bra och lyckas i skolan. Inga barn ska utsättas för kränkande behandling, behöva vara hemmasittare. Väldigt få barn ska behöva placeras. Alla som har ett behov av stöd ska kunna erbjudas ett gott vuxenstöd. En gemensam indikator för alla verksamheter bör vara kunskapsresultat då skolframgång är den enskilt viktigaste faktorn för god psykisk hälsa. Ett behov av sociala investeringar finns definitivt och det skulle kunna minska behovet av barnpsykiatri och förhindra uppkomst av allvarlig psykisk ohälsa. Fler insatser av förebyggande karaktär skulle därmed prioriteras. Satsningarna kan ske inom ett flertal olika områden som t.ex. maxantal 15 barn i förskolans barngrupper, satsningar på integrationsprojekt inom föreningslivet, bygga upp närvaroteam för att förhindra att elever stannar hemma från skolan, höja personalens kompetens om psykiska funktionsnedsättningar. 6. Diskussion 10

12 Syftet med rapporten var att belysa elevhälsans roll i första linje arbetet utifrån förväntningar i nationella styrdokument, förväntningar från andra aktörer på första linjenivå samt belysa viktiga kunskapsområden för en skolledning. De förväntningar som finns i våra styrdokument: Förväntningarna på elevhälsan i de olika styrdokumenten är höga och varierar mellan ett stort antal olika områden alltifrån utredning inför inskrivning i särskolan till sex-och samlevnadsundervisning. Det ligger en hel del utmaningar i den nya skollagen för kompetenserna inom elevhälsan. Elevhälsan måste ha väl fungerande kommunikation inom sin enhet, välfungerande kanaler ut till rektorer och lärare för att i nästa steg samverka och kommunicera i ett första linjearbete med aktörer med andra huvudmän. Verksamheten finns både i skolvärlden och i hälso- och sjukvårdsvärlden och måste känna till och arbeta efter aktuell lagstiftning från båda världarna. Begreppet elevhälsa myntades redan 2001 då elevvården och skolhälsovården från att vara två parallella verksamheter föreslås gå ihop till en samlad elevhälsa men i den nya Skollagen handlar det inte om ett namnbyte utan om ett helt förändrat synsätt. I skollagen har eleven en tydligt uttalad rätt till stöd för att nå skolans mål om utredning visar på behovet. Elevhälsan har en central roll i de utredningar som görs när det gäller barn i behov av särskilt stöd. De olika professionernas insatser i den samlade elevhälsan kan i samband med utrednings- och kartläggningsarbetet handla om specialpedagogens bedömningar, skolkuratorns bild av hur eleven fungerar socialt, psykologens utredning och bedömning, skolsköterskans plats i utredningsarbetet samt skolläkarens samlade totalbild. Elevhälsan ska även ta ett stort ansvar för arbete mot kränkande behandling, skolfrånvaro, arbete med hedersrelaterat våld, arbete med likabehandlingsplaner, värdegrundsarbete m.m. Elevhälsan har i grunden inget behandlande uppdrag utan ledorden är förebyggande och hälsofrämjande men behandling är ett svårdefinierat begrepp; vad är stödsamtal, samtal efter utredning ex gällande utvecklingsstörning mm? Förväntningar som finns på elevhälsan i första linjearbetet från andra verksamheter i kommuns styrgrupp för PSYNK: Det finns en förväntan på att elevhälsan ska vara aktiv i såväl det förebyggande, strategiska samverkansarbetet som i enskilda individärenden där förväntningarna kan tangera en behandlingsform vilket elevhälsan inte har som sitt uppdrag i styrdokumenten. Det syns en stor samsyn från de olika verksamheterna när det gäller förväntan på samverkan. En samverkan som bygger så gemensamma mål, resultat, kompetensutveckling och kvalitetsarbete. En viktig del i det arbetet blir att undanröja hinder som har sin grund i organisation vilket lyfts fram i ett flertal av intervjuerna. Det handlar om olika huvudmän, olika kulturer, olika journalsystem m.m. Skulle förväntningarna ha sett annorlunda ut om intervjuer skett med enskild personal i de olika verksamheterna istället för intervju med chefer? Den kunskap som behövs hos rektorer angående elevhälsans roll i första linjearbetet: 11

13 Flera undersökningar som beskrivits i bakgrunden indikerar att den upplevda psykiska hälsan bland barn och unga har försämrats under senare år Förstärkt vårdgaranti för barn och unga med psykisk ohälsa, krav på kortade kötider från bedömning till behandling hos Barn-och ungdomspsykiatrin förutsätter en utvecklad första linjen vård. Det är i många fall oklart vem som bär ansvaret för första linjens vård för barn och unga som har, eller riskerar att få psykisk ohälsa. Elevhälsan har definitivt en roll i det arbetet men den behöver tydliggöras. Det måste finnas tydliga gränser och tydliga uppdrag för aktuella aktörer. Rektor behöver ha en kunskap om de olika professionernas arbetssätt för att besluta om insatta åtgärder. En utredning bör svara på frågan vad som utgör hinder för barnets utveckling och lärande. De åtgärder som rektor sedan ska besluta om ska i sin tur undanröja hinder för barns utveckling och lärande. Vid tillsyn av Skolinspektionen uppgav en tredjedel av tillfrågade rektorer att tillgång till psykologer inte var tillräckligt för att möta behoven (Begler, Ahnborg, & Rydin, 2011). Rektor ansvarar för att personalen har en kunskap om vad psykisk ohälsa är och vad man kan göra för att förhindra det i skolan. Rektor måste tydligt fokusera arbetet på att stärka personalens relationskompetens då elevens relation till läraren är avgörande för skolframgång. Värdegrundsarbetet med tyngdpunkt på röd tråd när det gäller tilltro: elevhälsans tilltro till lärare och lärares tilltro till elevhälsan precis som tilltron mellan lärare och elev. Tydlig förväntan på samverkan finns från alla verksamheter i styrgruppen. Det förutsätter ett gott resursutnyttjande, att samverkan kan ses som en strategisk investering eftersom den, för att ge resultat kräver en betydande insats och kräver att resurser avsätts innan resultat kan visas. Frågorna om samverkan spänner över både huvudmän, verksamheter och vårdnivåer. Ett första linje arbete kräver ett nära samarbete mellan kommun och landsting vilket kan ställa till en del bekymmer när det gäller sekretess och dokumentation. Rektorer och elevhälsopersonal behöver kunskap om vilken information som kan lämnas vidare till andra myndigheter. Rektor behöver även kunskap om vad och hur det ska dokumenteras i ett ärende om särskilt stöd. Elevhälsan har i uppdrag att dels förmedla kunskaper om eventuella bakomliggande faktorer till barns beteende, delta i arbetet av skolans hälsofrämjande miljöer och arbeta för att skolan har fokus på skyddsfaktorer. Rektor är ytterst ansvarig för att förskolan och skolan kartlägger vilka risk- och skyddsfaktorer som finns på den enskilda skolan, på alla nivåer. Väl fungerande samverkan med t.ex. socialtjänst och BUP behöver utvecklas för arbetet med elever med normbrytande beteende. Mer arbete behövs än att enbart anmäla och ge varandra information. Vi behöver samordna våra insatser på alla nivåer. Vi måste ha kunskap för att kunna se. Sedan måste vi ha mod och kompetens att agera (Killen, 2009, s. 233) Elevhälsans arbete med dokumentation, resultat och analys är i sin linda och behöver utvecklas. Hur får vi till detta långsiktiga arbete på flera nivåer för att möjliggöra systematisk kvalitetsmätning av elevhälsan? Vi vet egentligen ganska lite om effekterna av specialpedagogiskt stöd till elever i behov av särskilt stöd från forskningshåll. Det finns oklarheter och kunskapsluckor inom det specialpedagogiska området och om effekterna av specialundervis- 12

14 ningsinsatser. Ska elevhälsan i sin tur ingå i ett kvalitetsarbete på första linjenivå måste rektor ha kunskap om elevhälsans systematiska kvalitetsarbete. Rektor måste förhålla sig till Elevhälsouppdraget där det slås fast vad elevhälsa är: en förebyggande och hälsofrämjande miljö. Frågan är hur våra barn och elever uppfattar elevhälsan, vilket stöd de uppfattar att de får från skolan för att arbeta med sin hälsa och om de har fått kunskap om vart de kan vända sig för att få hjälp med sina problem? Kanske vi bör börja med att fråga dem? Det får dock ske i en annan rapport. Utmaningen till oss alla är att vara med och bidra till ett samhälle där barn och unga mår bra. Socialstyrelsen publicerade 2004 riktlinjer för skolhälsovården men efter att ny skollag trädde i kraft 2010 har det saknats reviderade riktlinjer. Socialstyrelsen har nu tillsammans med Skolverket fått i uppdrag att utforma en vägledning för förlossnings-, nyföddhets- och barnhälsovård samt elevhälsa. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig elevhälsa över landet, utgöra ett kunskapsstöd och stärka användandet av evidensbaserad praktik inom elevhälsan. Vägledningen riktar sig i första hand till personal inom elevhälsan, rektorer för aktuella verksamhetsformer, verksamhetschefer för elevhälsan samt skolhuvudmän och beslutsfattare. Vägledning är under den här rapportens skrivande ute på remiss och kan därför inte refereras till men förhoppningen är att skriften innehåller precis det som efterfrågas när det gäller kunskapsstöd till rektorer. Referenser: Begler, A-M., Ahnborg, M-H, & Rydin, A. (2011). Tiden räcker inte till för elevernas hälsa. Svenska Dagbladet. Hämtat från: Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2004). Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Falkenberg: Natur och kultur. Guvå, G (2010). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköping: Linköpings universitet. Gardeman, J. & Kilman, L. (2008). Skilda världar - gemensamma mål. Några elevhälsoteams beskrivningar av samverkan med lärare. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Hattie, J. A. (2008). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement.london: Routledge. 13

15 Hjörne, E. & Säljö, R, (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Nordstedts Akademiska förlag. Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbetet med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur AB. Kilman, L. (2009). För delat ansvar till dubbel fördel. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur. Ogden, T. (2006). Skolans mål och möjligheter. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Sheridan, S & Pramling Samuelsson, I. (2009). Barns lärande fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber. Skollagen. (SFS 2010:800) Skolverkets lägesbedömning (2010). Rapport nr.349 Hämtad från: Socialdepartementet. (2012). PRIO psykisk ohälsa barn och unga plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa Edita Västra Aros, Västerås: Socialdepartementet Socialstyrelsen (2010) Att mäta kvalitet i elevhälsans arbete med psykisk ohälsa Artikelnr Hämtad från: SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från: Statens folkhälsoinstitut. (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga: resultat från den nationella totalundersökningen I årskurs 6 och 9 hösten Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Sveriges Kommuners och Landsting. (2009). Rätt insatser på rätt nivå för barn och unga med psykisk ohälsa. Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtad från: Sveriges Kommuner och Landsting. (2012). Modellområdesprojektet psykisk hälsa barn och unga. Slutredovisning för perioden Stockholm. Hämtad från: 14

16 Inga-Lena Spansk MediaArchive_FileID=a1ead26e edf-9d63-4a3de39deeae&FileName=Slutredovisning+Modellomr%C3%A5desprojektet.pdf Sveriges kommuner och Landsting. (2012). Vänd dig hit. Guide för kommuner och landsting att kartlägga och utveckla sin första linjeverksamhet för psykisk hälsa hos barn och unga Hämtad från: MediaArchive_FileID=4b6e78ab-3a82-4d09-b5ed-229eb &FileName=NY- PSYNK_Vand_dig_hit_webb.pdf Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. World Health Organization. (2011). Mental health: a state of well-being. Hämtad från: Hemsida: Bilder hämtad från: Definitioner hämtade från: 15