Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2010

Transkript

1 (20) TJÄNSTESKRIVELSE UBN 2010/ Utbildningsnämnden Fördjupad resultatredovisning för grundskolans skolår 9 och gymnasieskolan 2010 Förslag till beslut Nämnden noterar informationen till protokollet. Sammanfattning Tjänsteskrivelsen visar statistik om elevers resultat i grundskola och gymnasieskola. Nackas elever fortsätter att nå goda betygsresultat i grundskolan, och resultaten står sig mycket väl vid en jämförelse med andra kommuner. Andelen elever som har nått målen i alla ämnen har dock minskat något. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat har minskat något, men en ökning noteras mellan elever med utländsk och svensk bakgrund. Fortfarande når dock elever med utländsk bakgrund bättre resultat i Nacka än i riket och länet. Avvikelsen mellan resultat i nationellt prov och slutbetyg i skolår nio är likartat som i riket, men Nackas elever får i genomsnitt något högre betyg i ämnen där det inte finns nationella prov. I gymnasieskolan noteras resultatförbättringar över tid såväl när man tittar på de elever som är folkbokförda i Nacka, som elever som går i skolor i Nacka. Fler elever fullföljer gymnasieskolan inom fyra år, även om det fortfarande är en bit kvar till den målnivå som Utbildningsnämnden fastställt. Elever och skolledare ger sina bilder av vad som ligger bakom avbrott. Skoltrötthet, felval men också andra händelser i ungdomens liv inklusive hälsoproblem nämns. För att få alla att fullfölja måste gymnasieskolan i högre grad anpassas efter olika elevers behov, och elevernas motivation måste främjas. Ärendet Utbildningsnämnden fick i september en första redovisning av resultat för elever i grundskolan och gymnasieskolan under våren 2010, som baserades på Kultur- och utbildningsenhetens bearbetningar av statistik. Nu har den officiella statistiken för våren 2010 publicerats av Skolverket 1, vilket möjliggör jämförelser av Nackas resultat med andra kommuners och resultat med analysverktyget SALSA. En jämförelse görs mellan resultat i nationella prov och i slutbetyg. När det gäller gymnasieskolan är detta det första tillfället som betygen redovisas för vårens elever, då den första resultatredovisningen enbart 1 I SIRIS- och SALSA-databaser på Skolverkets webbplats ( som publicerades i december/januari. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 2 (20) omfattade resultat i nationella kursprov. Resultat från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan redovisas också. Resultaten för gymnasieskolan har diskuterats med en grupp skolledare m fl 2. Grundskolan Nackaelevernas betyg står sig väl Betygsstatistiken visar på fortsatt mycket goda resultat för Nackas elever. Nackas resultat står sig mycket väl även när hänsyn tas till att kommunen har gynnsamma förutsättningar med bl a en hög utbildningsnivå i befolkningen. Det genomsnittliga meritvärdet för elever som gick ut skolår 9 i skolor i Nacka var 239, en svag minskning från fjolårets siffra som var det högsta meritvärdet sedan betygssystemet infördes. Nackas meritvärdet är avsevärt högre än genomsnittet för riket och länet. Nacka har det femte högsta meritvärdet av alla kommuner i landet, efter Danderyd, Lidingö, Sorsele och Lomma. Det är väl belagt att faktorer som föräldrars utbildningsnivå och utländsk bakgrund har en betydelse för en kommuns och skolas betygsresultat. Att Nacka har en gynnsam situation i detta avseende förklarar därför delvis det goda resultatet. Men även när hänsyn tas till elevsammansättningen med analysverktyget SALSA 3 ligger Nackas resultat mycket bra till är det sju kommuner som har större positiv avvikelse än Nacka när meritvärdet jämförs med det förväntade modellberäknade värdet i SALSA-modellen. Allra störst positiv avvikelse har 2010 Sorsele och Essunga. I Stockholms län är Nacka den kommun som har störst positiv avvikelse. Meritvärdet har ökat kontinuerligt över tid i riket och länet. Ökningen har varit något större i Nacka. Delvis kan ökningen i Nacka kopplas till att den socio-ekonomiska situationen blivit något mer gynnsam för Nackas elever, vilket märks i diagrammet nedan genom att det förväntade betygsvärdet för Nacka ökat mer än betyget för riket. Avvikelsen mellan det förväntade meritvärdet för Nacka och det faktiska utfallet har också ökat något jämfört med de första åren av 2000-talet, men under de senaste åren har avvikelsen varit relativt oförändrad och även minskat något. 2 I seminariet deltog fem skolledare från Nacka gymnasium, skolstrateg från Förskola, fritid, skola (FFS), tjänsteman som arbetar med ungdomsuppföljningen samt tjänstemän från Kultur- och utbildningsenheten. Skolledare från samtliga gymnasieskolor i kommunen hade bjudits in. 3 Analysverktyget SALSA har utvecklats av Skolverket och visar förväntade, modellberäknade betygsresultat som kan jämföras med de faktiska betygsresultaten. Det förväntade värdet beräknas utifrån bakgrundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå, andel barn med utländsk bakgrund, andel pojkar) som man funnit kan förklara skillnader i betygsresultatet mellan skolor. Ett positivt värde visar att skolan har bättre resultat än förväntat med hänsyn till dessa bakgrundsfaktorer, medan ett negativt värde innebär att skolans resultat är sämre än förväntat.

3 3 (20) Figur 1: Meritvärde för elever i skolår nio, Nacka, länet och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (streckad linje, endast kommunala skolor 4 ), (observera att skalan inte börjar på noll) Nacka (mörkare linje endast kommunala) Nacka (förväntad enligt SALSA) Riket Länet 180 För att bli behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan har det hittills krävts minst godkänt betyg i svenska, engelska och matematik. I den nya gymnasieskolan kommer det att krävas godkänt betyg i ytterligare fem eller åtta ämnen beroende på valt program. Andelen behöriga elever år 2010 var 95 procent i Nacka. Det är fler än i länet och riket, där andelen var under 90 procent. Andelen behöriga elever har varierat något mellan åren i Nacka. I riket har andelen haft en nedåtgående trend. (Se kartläggning och analys av orsakerna till att elever inte blir behöriga i ett särskilt ärende till Utbildningsnämnden i mars 2011.) Figur 2 Andel elever som blev behöriga till nationellt program i gymnasieskolan, Nacka, länet och riket (observera att skalan inte börjar på noll) (%) Nacka Länet Riket 4 I SALSA-modellen ingår enbart kommunala skolor när värden för kommunen totalt redovisas.

4 4 (20) Fler når målen i alla ämnen Andelen elever som nådde målen i alla ämnen var 86 procent i Nacka 2010, vilket är en minskning från fjolårets andel, som var den högsta andelen hittills. Totalt var det ca 170 elever som inte nådde målen i alla ämnen. Nacka har fortfarande en positiv avvikelse i SALSA-modellen, men avvikelsen är relativt liten. 32 kommuner har högre andel elever som når målen totalt sett än Nacka. 114 kommuner har högre positiv avvikelse i SALSAmodellen. Figur 3 Andel elever som når målen i alla ämnen i betyget i skolår nio, Nacka, länet och riket samt förväntat värde för Nacka med SALSA-verktyget (streckad linje, endast kommunala skolor 4 ), (observera att skalan inte börjar på noll) (%) Nacka(mörkare linje endast kommunala) Nacka (förväntad enligt SALSA) Riket Länet De flesta skolor lyckas väl Flertalet skolor i Nacka har goda resultat. Av de tretton skolorna som har minst 15 elever har alla utom en skola ett meritvärde som ligger över SALSA-värdet. Nio av skolorna har positiva avvikelser när det gäller andelen elever som når målen i SALSA-modellen. Skolor som lyckats med att få hög andel som når målen, och samtidigt har stora positiva avvikelser i SALSA-modellen för både meritvärde och andel som når målen är Johannes Petri, Kunskapsskolan Nacka och Saltsjöbaden, Saltsjöbadens samskola, Skuru skola och Vittra i Saltsjö-Boo. De tre skolor där lägst andel elever når målen är Qvarnholmens skola, Fisksätraskolan och även i viss mån Stavsborgsskolan. Detta gäller även när hänsyn tas till att dessa skolor har lägre förväntat resultat i SALSA-modellen. Resultat för ett enskilt år kan hänga samman med en tillfällig situation eller bero på slumpen, särskilt om elevantalet är litet. Unika situationer för en skola kan också förklara resultat.

5 5 (20) Tabell 1: Betygsresultat samt avvikelse i förhållande till SALSA-värde (se not s 2) för skolor i Nacka Antal elever Meritvärde Meritvärde i förhållande till SALSA-värdet Andel elever med behörighet till gymnasiet (%) Andel elever som nått målen i alla ämnen Andel elever som nått målen i förhållande till SALSA-värdet Skola Alphyddeskolan Björknässkolan Centrumskolan Eklidens skola Fisksätraskolan Idunskolan Johannes Petri Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöbaden Maestroskolan Montessoriskolan Castello Myrsjöskolan Qvarnholmens skola Saltsjöbadens Samskola Skuru skola Stavsborgsskolan Vittra i Saltsjö Boo Nacka (alla skolor) Nacka (kommunala skolor) Riket Uppgift saknas - redovisas ej då antalet elever är färre än 15 1 Även elever från Centrumskolan ingår i SALSA-måtten samt andel som nått målen i alla ämnen 2009 Minskad skillnad mellan flickors och pojkars resultat Minskningen i meritvärde sedan föregående år beror på att flickornas meritvärde minskat från 250 till 247. Pojkarna hade i genomsnitt 232 poäng. Skillnad mellan könen är liksom föregående år mindre än skillnaden i riket (14,4 betygspoäng i Nacka jämfört med 22,2 i riket). Ungefär lika många flickor som pojkar når också målen i alla ämnen (86 resp 85 procent).

6 6 (20) Figur 4: Meritvärde för flickor och pojkar samt skillnad mellan könen, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan för meritvärdet inte börjar på noll) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5, Flickor (hö axel) Pojkar (hö axel) skillnad i poäng (vä axel) 0,0 150 Skillnad i resultat för elever med olika bakgrund Meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har minskat sedan föregående år. Skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund har därmed ökat något till 26 poäng. Som framgår av figuren nedan varierar skillnaden mellan åren. Även andelen som når målen i alla ämnen har minskat sedan föregående år. Förändringar över tid kan hänga samman med variationer i elevgruppens sammansättning, t ex när det gäller hur länge eleverna har gått i svensk skola mm. Totalt var det 15 procent av eleverna (176 elever) i Nacka som gick ut skolår nio 2010 som hade utländsk bakgrund, varav 6 procent själva var födda utomlands. De utlandsföddas andel av gruppen med utländsk bakgrund har minskat något jämfört med året innan. I fjol genomfördes en särskild analys av resultaten för elever med utländsk bakgrund 5. Analysen visade att elever som själva är födda utomlands och som har föräldrar med eftergymnasial utbildning i genomsnitt har högre meritvärde och når målen i högre grad i Nacka än i länet och i riket. Bland elever födda utomlands med föräldrar med lägre utbildningsnivå är resultaten mer osäkra då det rör sig om få elever. När det gäller elever som själva är födda Sverige, men som har två föräldrar som är födda utomlands, varierar resultaten mellan åren. För 2010 har inte motsvarande analys gjorts, men meritvärde och andelen som nått målen är fortfarande avsevärt högre för elever med utländsk bakgrund i Nacka än i riket och länet. 5 sultat/documents/specialbeställning%20utländsk%20bakgrund.doc

7 7 (20) Figur 5: Meritvärde för samtliga samt för elever med utländsk bakgrund samt skillnad, elever i skolår 9 i skolor i Nacka (observera att skalan för meritvärdet inte börjar på noll) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5, Elever m utländsk bakgrund (hö axel) Samtliga (hö axel) skillnad i poäng (vä axel) 0,0 150 Jämförelse mellan resultat på nationella prov och slutbetyg Mönstret för avvikelser mellan provbetyg i nationella prov i skolår nio och slutbetygen är liksom tidigare i stort sett likartat som mönstret i riket. Sju-åtta av tio elever får samma slutbetyg som provbetyg. Engelska är det ämne där prov- och slutbetygen ligger närmast varandra, och där är det lika vanligt att en elev får högre som lägre betyg. Avvikelsen är störst i svenska, där mer än var fjärde elev fick högre slutbetyg än provbetyg. Även i matematik är det vanligare att eleverna får ett högre slutbetyg än provbetyg. Under treårsperioden har allt fler elever fått högre slutbetyg än provbetyg i svenska. Ökningen märks både i riket och Nacka. I matematik och engelska finns ingen tydlig tendens utan resultaten varierar mellan åren. Tabell 2: Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget, (%) Svenska Matematik Engelska Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Riket Nacka På skolnivå är skillnaderna betydligt större, framförallt för enskilda ämnen och år. De två skolor som har högst genomsnittlig andel som får högre slutbetyg än provbetyg de två senaste åren är Qvarnholmens skola. Vittra i Saltsjö-Boo följt av Kunskapsskolan i Nacka. På Kunskapsskolan i Nacka är det å andra sidan också vanligare att elever får lägre slutbetyg

8 8 (20) än provbetyg. Den skola som är mest återhållsam när det gäller slutbetyg i förhållande till provbetyg är Stavsborgsskolan. Det finns även enstaka ämnen som sticker ut två år i rad på en del skolor genom en mer generös betygssättning. Det gäller svenska på Vittra i Saltsjö-Boo och Saltsjöbadens samskola, matematik på Qvarnholmens skola, engelska på Vittra i Saltsjö-Boo och Fisksätraskolan. I engelska är det relativt många som får lägre slutbetyg än provbetyg. Det gäller även Kunskapsskolan Nacka. Figur 6 Andel elever som fick lägre, lika resp högre slutbetyg än provbetyget, 2009, per skola Antal Svenska Matematik Engelska Medelvärde* elever Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Riket Nacka Björknässkolan Eklidens skola Fisksätraskolan Johannes Petri skola Kunskapsskolan Nacka Kunskapsskolan Saltsjöb Montessoriskolan Castello Myrsjöskolan Qvarnholmens skola Saltsjöbadens samskola Skuru skola Stavsborgsskolan Vittra i Saltsjö-Boo * Tre ämnen, Skolverket lyfter fram några olika förklaringar till skillnader mellan skolor, t ex att lärare kan ha ett bredare underlag än provresultatet för att bedöma elevernas måluppfyllelse. Skillnader kan även bero på att skolorna har satt in särskilda insatser för elever som inte klarar proven, medan andra inte gjort det. Skolverket skriver att för enskilda elever behöver slutbetyget inte vara detsamma som provbetyget, eftersom de nationella proven inte är några examensprov, men när provbetyg och slutbetyg analyseras på skolnivå är det dock rimligt att avvikelser på individnivå till viss del tar ut varandra. Betyg i övriga ämnen I övriga ämnen är det svårare att bedöma likvärdigheten i betygssättningen. Tabellen nedan visar det genomsnittliga betyget i ämnen där alla elever genomför nationella prov 6, jämfört med ämnen där det inte finns nationella prov. Det genomsnittliga betyget är 6 Sedan ett par år genomförs prov i NO-ämnen i skolår nio, men provet avser endast ett NO-ämnen per skola.

9 9 (20) högre i Nacka än i riket. Skillnaden är något större i ämnen där det inte finns nationella prov. Är detta ett tecken på en mer generös betygssättning i dessa ämnen i Nacka eller är det så att Nackas elever presterar något bättre i ämnena där det inte finns nationella prov? Sammantaget för de två senaste åren är skillnaden mot riket störst i ämnena Bild, Historia och Teknik. Skillnaden mot riket är minst i Moderna språk, Slöjd och Hem- och konsumentkunskap. Tabell 3: Betygsmedelvärde 7 i Nacka och riket Nacka Riket Nacka Riket Medelvärde ämnen med nationella prov (sv, eng, ma) 14,47 12,81 14,68 12,88 Medelvärde ämnen utan nationella prov 14,76 12,88 14,82 12,91 Differens 0,29 0,07 0,14 0,03 7 G=10, VG=15, MVG=20.

10 10 (20) Gymnasieskolan Statistiken om gymnasieskolan som redovisas här utgår från två olika perspektiv: Befolkningen, och omfattar då alla gymnasieelever som är folkbokförda i Nacka kommun, oavsett i vilka skolor dessa går Kommunen som geografisk enhet, dvs lägeskommunen och omfattar alla elever i skolor som är belägna i kommunen, oavsett var eleverna kommer ifrån I tillgänglig statistik används båda dessa perspektiv och inte alltid helt konsekvent. Som finansieringsnämnd är befolkningsperspektivet givetvis intressant, men det är samtidigt skolorna i kommunen som nämnden främst har möjlighet att påverka genom system och kontakter. Utöver Skolverkets statistik redovisas här några uppgifter från Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser för gymnasieskolan, som innehåller några ytterligare indikatorer som gäller elever som är folkbokförda i Nacka. Elever folkbokförda i Nacka Avbrott och byten av studieväg Av de elever som var folkbokförda i Nacka och som började i gymnasieskolan hösten 2008 gick tre procent inte i gymnasiet året därpå. Det är lika många som året innan, och lika många som i genomsnitt i riket. Av eleverna som började gymnasiet 2008 (exkl IV) hade åtta procent bytt studieväg ett år senare, lika många som föregående år och något färre än i länet och riket. Figur 7: Avbrott och programbyten bland gymnasieelever folkbokförda i kommunen, i Nacka, Stockholms län och riket Nacka Stockholms län Samtliga kommuner Nacka Stockholms län Samtliga kommuner Andel nybörjare (%) som avbrutit eller gjort studieuppehåll (mellan åk 1 och 2) Andel nybörjare (%) som bytt studieväg sedan året innan (exkl från IV)

11 11 (20) För eleverna som börjar på individuellt program är ambitionen att de ska kunna börja ett nationellt program. Bland eleverna som började på individuellt program hösten 2008 var det 40 procent som gick ett annat program i gymnasiet ett år senare, vilket är fler än föregående år (31 procent) och fler än i länet (27 procent). Fyra av fem fullföljer gymnasiet Av de elever som var folkbokförda i Nacka och som påbörjade en gymnasieutbildning hösten 2006 hade fyra av fem (80 procent) fullföljt gymnasiet fyra år senare. Här räknas även med om eleven fullföljt utbildning på annat program eller i annan kommun där han eller hon började. Andelen varierar mellan åren. Nackas andel ligger de senaste åren över eller på länets och rikets nivå. I Öppna jämförelser beräknas ett modellberäknat värde som tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer 8 för andelen elever som fullföljer av dem som började gymnasieskolan I denna beräkning ligger Nackas andel strax under det förväntade värdet, i likhet med flera andra kommuner i länet. Med hänsyn till Nackas förutsättningar borde alltså något fler fullfölja gymnasiet. Framförallt är andelen låg för elever som gått yrkesförberedande program. Två av tre (67 procent) av alla 20-åringar i Nacka har grundläggande behörighet till högskolan, dvs har slutbetyg med godkänt betyg på minst 90 procent av gymnasiepoängen, en liten ökning sedan föregående år. Efter gymnasiet Av eleverna folkbokförda i Nacka som slutförde en gymnasieutbildning 2007 började drygt hälften (54 procent) på högskolan inom tre år (dvs 2009/10), en tydlig ökning sedan året innan. Övergångsfrekvensen påverkas sannolikt av läget på arbetsmarknaden. I Öppna jämförelser redovisas uppgifter som visar hur många av dem som slutfört gymnasieskolan som var antingen i studier eller etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad utbildning 9. Den senaste uppgiften avser dem som fick slutbetyg från gymnasiet våren Andelen för Nacka var 73 procent, vilket är något högre än i riket men något lägre än i länet. Flera kommuner i länet har alltså högre andel, vilket framförallt beror på att jämförelsevis få av Nacka-eleverna etablerat sig på arbetsmarknaden, 30 procent. 8 I modellen tas hänsyn till elevens meritvärde från grundskolan, föräldrars utbildningsnivå, utländsk bakgrund, familjesammansättning och disponibel inkomst. Modellen kan liknas vid SALSA-modellen för grundskolan. 9 Som studier räknas här högskola och universitet och annan studiebidragsberättigade utbildning som kommunal vuxenutbildning och KY-utbildning. För att räknas som etablerad på arbetsmarknaden ska man ha haft en arbetsinkomst på minst kr, och varit sysselsatt enligt nationella register, och inte haft händelser som indikerar arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte är att betrakta som sysselsättning.

12 12 (20) Figur 8: Gymnasieelever folkbokförda i Nacka, Stockholms län samt riket Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år (%) Nacka Riket Stockholms län Andel 20-åringar med grundläggande behörighet till högskola (%) Nacka Riket Stockholms län Andel elever som fullföljt gymnasiet som börjar på högskola inom tre år (%) Nacka Riket Stockholms län

13 13 (20) Skolor i Nacka I detta avsnitt redovisas resultat för skolor som är belägna i Nacka, och uppgifterna gäller alla elever oavsett elevernas hemkommun. Liksom resultaten för elever folkbokförda i Nacka tyder statistiken för elever i skolor i Nacka på förbättrade resultat det senaste året. Vid jämförelser över tid behöver man beakta att utbudet av gymnasieskolor förändrats över tid i Nacka. Några gymnasieskolor som bedrev utbildning tidigare i Nacka har lagt ned eller flyttat sin verksamhet. Det gäller Nackademins gymnasium, Cybergymnasiet, Infokompgymnasiet (nuvarande Klara södra gymnasium) samt Kunskapsgymnasiet i Orminge. Dessa skolor har ofta haft något lägre resultat än övriga skolor i kommunen. Den analys som presenterades för Utbildningsnämnden i september visade att det fanns ett relativt tydligt samband mellan betygspoängen för en skola och meritvärdet för eleverna när de lämnade grundskolan. Redovisningen per skola visar de gymnasieskolor där elever gick ut årskurs tre våren Från de nystartade gymnasieskolorna YBC, Rytmus, Vittra, Kunskapsgymnasiet i Saltsjöbaden och Nacka Praktiska går elever ut från årskurs tre först år 2011 eller _10.pdf

14 14 (20) Figur 9: Elever i gymnasieskolor i Nacka, Stockholms län samt riket (obs skalorna börjar inte på noll) 90,0 85,0 Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år (%) 80,0 75,0 70,0 65,0 60,0 Nacka Riket Stockholms län 100,0 95,0 Andel elever med grundläggande behörighet till högskola (%) 90,0 85,0 80,0 75,0 70,0 65,0 Nacka Riket Stockholms län 16,0 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 11,5 11,0 Betygspoäng Nacka Riket Stockholms län

15 15 (20) Figur 10: Andel elever (%) som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år 11, elever som började i gymnasieskolor belägna i Nacka Saltsjöbadens samskola 80 Nacka gymnasium 93 Nacka enskilda Mediagymnasiet Designgymnasiet Figur 11 Andel av de som gått ut gymnasiet som fått grundläggande behörighet, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka Saltsjöbadens samskola 93 Nacka gymnasium 93 Nacka enskilda Mediagymnasiet Designgymnasiet Figur 12 Genomsnittlig betygspoäng, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka Saltsjöbadens samskola 15,4 Nacka gymnasium 15,8 Nacka enskilda Mediagymnasiet 13 14, Designgymnasiet 15, Uppgiften avser fullföljd gymnasieutbildning. Eleven kan alltså ha bytt program, skola och kommun under utbildningen.

16 16 (20) Allt fler fullföljer gymnasieskolan Av eleverna som började i gymnasieskolor i Nacka hösten 2006 fullföljde 77 procent en gymnasieutbildning inom fyra år, dvs senast våren Det är en tydlig ökning sedan föregående år, då andelen var 73 procent. Allra högst andel som fullföljde utbildning hade Nacka gymnasium, där hela 93 procent av eleverna fullföljt en utbildning fyra år senare, vilket är en tydlig ökning sedan åren innan. Även Nacka Enskilda har en tydlig ökning av andelen som fullföljt utbildning. I Nackas totalsiffra när det gäller andelen som fullföljt år 2010 ingår även elever från de gymnasieskolor som inte längre har verksamhet i Nacka. För några av dessa skolor är andelen som fullföljt avsevärt lägre 12. Genomströmningen varierar något mellan programmen, men också mellan år, vilket ibland kan hänga samman med att antalet elever är litet. Elever som börjar på studieförberedande program fullföljer i högre grad än andra, och allra högst ligger det senaste året Naturvetenskapsprogrammet på Nacka gymnasium där hela 99 procent fullföljt inom fyra år. Som tabellen nedan visar är också andelen elever som fullföljer högre på Nacka gymnasium än på Saltsjöbadens samskola för samma program. Även Elprogrammet och Hantverksprogrammet på Nacka gymnasium har hög andel som fullföljt inom fyra år. Lägst andel hade Media-programmet på Media-gymnasiet, där 72 procent fullföljde. Tabell 4: Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år per program, elever i gymnasieskolor belägna i Nacka (%) Skola Program Nacka Gymnasium Naturvetenskapsprogrammet Nacka Gymnasium Teknikprogrammet Nacka Gymnasium Samhällsvetenskapsprogrammet Nacka Gymnasium Elprogrammet Nacka Gymnasium Hantverksprogrammet Saltsjöbadens samskola Naturvetenskapsprogrammet Nacka Gymnasium Specialutformat program Nacka Enskilda Samhällsvetenskapsprogrammet Nacka Gymnasium Handels- och administrationsprogrammet Nacka Gymnasium Byggprogrammet Saltsjöbadens samskola Samhällsvetenskapsprogrammet Designgymnasiet Industriprogrammet Mediagymnasiet Medieprogrammet Betygspoängen har ökat Av de elever som gick ut gymnasiet våren 2010 fick 92 procent grundläggande behörighet till högskolan, dvs hade slutbetyg med godkänt betyg på minst 90 procent av gymnasiepoängen. Andelen har ökat över tid, men var 2010 densamma som föregående år, 12 Cybergymnasiet 38%, Kunskapsgymnasiet i Orminge 24%, Nackademins gymnasium 74%

17 17 (20) en liten ökning sedan föregående år. Andelen var högst på Mediagymnasiet, där alla elever fick behörighet, och lägst på Nacka Enskilda, där var fjärde elev inte blev det. Den genomsnittliga betygspoängen har ökat för Nacka och var år ,3. Det är dock viktigt att vara medveten om att det är olika skolor som ingår de olika åren, se ovan. Nacka ligger nu över genomsnittet för länet och riket. Högst genomsnittligt meritvärde hade eleverna på Nacka gymnasium följt av Designgymnasiet, medan Nacka Enskilda låg lägst. En särskild analys av resultaten våren 2009 visade att (av de skolor som har resultat 2010) hade eleverna på Nacka gymnasium högst genomsnittligt meritvärde när de lämnade grundskolan, medan eleverna på Nacka Enskilda och Mediagymnasiet låg lägst. Skillnaderna mellan skolorna tycks alltså delvis hänga samman med skillnader i förkunskaper. Hur få fler att fullfölja gymnasiet analys och diskussion Det är positivt att andelen elever som fullföljt gymnasiet ökat det senaste året, såväl när det gäller elever folkbokförda i Nacka som elever i skolor i Nacka. Sannolikt kan ökningen delvis hänga samman med en tuffare arbetsmarknad, men inte enbart då andelen har ökat något mer i Nacka än i länet och riket. Det är dock viktigt att inte slå sig till ro, utan fortsätta arbetet så att fler elever får en fullständig gymnasieutbildning. Utbildningsnämndens mål om att 80 procent av eleverna ska fullfölja gymnasieskolan inom fyra år har inte nåtts, utan utfallet blev 77 procent. Att Sveriges kommuner och landstings Öppna jämförelser visar att andelen som fullföljer gymnasieutbildning i Nacka är lägre än förväntat tyder på att andelen kan öka. Studier har också visat att en fullföljd gymnasieutbildning minskar risken för framtida arbetslöshet betydligt. Flera avbrott sker i gymnasieskolans senare del, vilket tyder på att det är just hur eleven trivs och utvecklas i gymnasieskolan som är betydelsefullt för om eleven fullföljer eller ej. I en rapport från 2008 sammanfattar Skolverket kunskapsläget när det gäller varför elever avbryter gymnasiestudier och finner förklaringar som är relaterade till a) systemet, bl a gymnasieskolans organisation och de krav som ställs på eleverna i lärooch kursplaner b) processen i skolorna, t ex de individuella programmens arbete och skolors arbete med särskilt stöd c) individerna, bl a elevers motivation och studieförutsättningar Kunskaperna om betydelsen av dessa faktorer är begränsad, konstaterar Skolverket, men några studier har pekat på att elevers delaktighet, relationen mellan lärare och elev och individualisering av undervisningen är tre centrala inslag i en undervisning som förmår möta elevers behov. Elevers studieförutsättningar mätt i grundskolebetyg pekar vidare på att elever med låga grundskolebetyg fullföljer utbildningen i betydligt lägre grad än elever med höga betyg. När det gäller elevers motivation visar studier att det är av vikt att eleven har

18 18 (20) möjlighet att gå på det gymnasieprogram som är elevens förstahandsalternativ och som svarar mot elevens intresse. En nationell enkätstudie från 2008 till ungdomar som avbrutit gymnasiestudier visar att det vanligaste skälet bakom avbrottet var skoltrötthet (41 procent av ungdomarna angav detta som huvudorsak). Det är ofta svårt att få svar från denna grupp med traditionella undersökningsmetoder. I Nacka har arton ungdomar som avbrutit gymnasieskolan och som ingått i Nackas ungdomsuppföljning 13 under hösten har besvarat en enkät. De flesta hade avbrutit i åk 1. Antalet är litet, och tillåter inte långtgående slutsatser, men ungdomarnas svar ger ändå intressanta bilder. Det vanligaste skälet som eleverna uppgav var, i likhet med den nationella studien, skoltrötthet. Flera svarar också att de tyckte att studierna var för teoretiska, eller att studietakten var för hög. Några uppgav att de inte trivdes. Värt att notera är att ingen svarar att de borde ha fått stöd men inte fick det ungdomarna tycks alltså i stället lägga bristen hos sig själva. Figur 13: Arton ungdomar om skälet till att de avbröt gymnasiet, antal som uppgivit en orsak Trött på att studera Annat, ange vad Studierna var för teoretiska Studietakten var för hög Trivdes inte i klassen/skolan Utbildningen hade fel inriktning för mig Studierna var för svåra För att läsa en viss kurs/vissa kurser i komvux Fick ett arbete Behövde men fick inget stöd i skolarbetet Ungdomarna fick också svara på frågor om hur det hade varit innan avbrottet, och hur de ser på framtiden. Avbrottet har ibland, men inte alltid, föregåtts av kontakter med skolan, med lärare eller studie- och yrkesvägledare. Många av ungdomarna vill nu ha arbete eller praktik. Några av dem har arbete och några av dem studerar, men de flesta har ingen sysselsättning för tillfället. Skolledare i Nacka har i en enkätundersökning fått ge sin syn på varför elever avbryter gymnasiet och hur skolan arbetar för att förebygga detta 14. Frågorna har också diskuterats på ett seminarium med skolledare från gymnasieskolor. De vanligaste skälen till avbrott, enligt skolledarnas svar, är att eleven valt en utbildning som han/hon kommer på inte passar, att eleven vill byta gymnasieprogram eller skola samt skoltrötthet. Men det behöver inte alltid vara felval som är grundorsaken, framkommer på seminariet, utan många ungdomar har en turbulent ungdomstid där mycket annat händer och utbildningen inte 13 Ungdomsuppföljningen omfattar ungdomar mellan 16 och 20 år, som står utanför gymnasieskolan. 14 Svaren kommer från tio rektorer och biträdande rektorer.

19 19 (20) alltid är i fokus, och då kan byten av utbildning bli ett försök att lösa andra problem. Andra skäl som lyfts fram som avbrottsorsak är psykisk ohälsa. Figur 14: Tio skolledare om de vanligaste skälen till avbrott, antal som uppgivit en orsak Eleven hade valt en utbildning som han/hon kommer Eleven vill läsa på annat program/annan gymnasieskola Eleven var trött på att studera Annat, ange vad Eleven hade för dåliga förkunskaper Eleven trivdes inte i klassen/skolan Eleven fick arbete Eleven tycker att studietakten var för hög Eleven vill läsa på komvux (eller annan utbildning) Studierna var för svåra eller för teoretiska Eleven fick inte tillräckligt eller rätt stöd i skolarbetet Orsaken är ofta okänd för oss Åtta av tio skolledare svarar att de alltid ser signaler innan avbrott, ofta genom hög frånvaro eller i samtal med eleven. Eleven har också oftast tagit upp funderingarna på att avbryta med skolan innan avbrottet sker. Skolledarnas svar visar att skolorna i relativt hög grad har system för att fånga upp elever där signaler finns att eleven kommer att avbryta. Åtgärder som nämns är mentorssamtal och möte med målsman där man diskuterar vilka alternativ som är möjliga och hur man kan anpassa utbildningen till elevens behov t ex genom reducerad skolgång eller stödinsatser. En del skolor nämner att studie- och yrkesvägledare och elevvårdsteam kopplas in. Som svar på frågan om vad som kan göras för att förhindra avbrott tar skolledarna upp flera åtgärder som gymnasieskolan själv kan göra, som exempelvis nya pedagogiska grepp. Större möjlighet att skräddarsy utbildning när elev har problem är ett annat förslag. En viktig framgångsfaktor för att få fler att fullfölja är att gymnasieskolan är flexibel och erbjuder olika lösningar för att möta olika behov över tid och olika lärstilar, det är deltagarna överens om på seminariet. Man får vända på hela skolan och t ex anpassa miljön, erbjuda större eller mindre grupp, att börja tidigare eller senare på dagen, sommarskola. Elevernas motivation är det allra viktigaste. Flera betonar vikten av att varje elev blir sedd och av att frånvaro och bristande studieresultat leder till åtgärder på ett tidigt stadium. Kanske bör eleverna formulera strävansmål i varje ämne? Det är särskilt viktigt är att sätta in insatser snabbt vid IG-betyg. På systemnivå behöver man fundera på om det faktum att det är så enkelt att byta skola gynnar dessa elever, menar några rektorer, men andra menar att man i stället kan behöva göra det enklare att byta mellan program utan att gå om, då det ökar risken för avbrott. Ett gemensamt första gymnasieår innan eleven väljer inriktning är ett annat förslag.

20 20 (20) Gymnasierektorerna menar att eftersom så gott som alla elever går i gymnasiet behöver mer resurser för elever i behov av stöd finnas i gymnasiet. Det finns elever som inte behöver det individuella programmet, men som ändå behöver en mer uppstyrd utbildning än vad gymnasieskolan idag erbjuder, menar rektorerna. Dessa elever går idag ibland vidare till folkhögskola, men rektorerna menar att det vore bra om dessa elevers behov kunde tillgodoses inom gymnasieskolan. För det krävs ett annat angreppssätt inom pedagogiken som ger mer struktur, mer coachning och uppföljning, en annan typ av lokaler som skapar lugn m.m. Lärcentrum på Nacka gymnasium är på väg ditåt, men för att lyckas krävs mer resurser, menar rektorerna. Carina Legerius Utvärderingsexpert