Lagstiftning, organisation och samverkan

Transkript

1 Lagstiftning, organisation och samverkan Nationell basutbildning Riskbruk, missbruk och beroende, Eskilstuna Mikael Malm, handläggare Sveriges Kommuner och Landsting Sektionen för vård och socialtjänst 1

2 Förbundets huvuduppgifter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för kommuner, landsting och regioner. Vår huvuduppgift är att vara en social- och sjukvårdspolitisk intressebevakare utifrån huvudmännens ansvar och uppdrag, främja och utveckla samverkan mellan huvudmännen, med hög kompetens bidra till utveckling av sjukvård och socialtjänst i landsting, kommuner och regioner, väcka frågor, agera kraftfullt och skapa opinion, utgöra en nationell politisk arena för förtroendevalda inom kommuner, landsting och regioner, vara en mötesplats för medlemmarna Sektionen för vård och socialtjänst 2

3 Disposition Lagstiftningen en översikt Socialtjänstlagarna Hälso- och sjukvårdslagarna Samverkan främjande och hindrande faktorer Sektionen för vård och socialtjänst 3

4 Källmaterial Pär Ödman, förbundsjurist SKL Ulla Lönnqvist-Endre, förbundsjurist SKL Berth Danermark, professor i sociologi, Örebro universitet, Institutet för handikappvetenskap Aktuella lagar, föreskrifter, cirkulär m.m. Egna yrkeserfarenheter Sektionen för vård och socialtjänst 4

5 Vilka lagar är aktuella? Sveriges grundlagsstiftning Socialtjänstlag (2001:453), SoL Lag om vård av unga (1990:52), LVU Lag om vård av missbrukare (1988:870), LVM Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), LSS Offentlighets- och sekretesslag (2009:400), OSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Patientsäkerhetslagen (2010:659) Patientdatalag (2008:355) Lag om psykiatrisk tvångsvård/rättspsykiatrisk vård (1991:1128/1991:1129), LPT och LRV Sektionen för vård och socialtjänst 5

6 Vi har också föreskrifter, meddelandeblad, cirkulär och nationella riktlinjer Sektionen för vård och socialtjänst 6

7 Grundlagarna Grundlagarna skyddar vår demokrati. De innehåller reglerna för Sveriges statsskick eller helt enkelt: samhällets spelregler. Grundlagarna har därför en speciell ställning i samhället: Vilka är det? Regeringsformen Successionsordningen Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Sektionen för vård och socialtjänst 7

8 Skilda världar Socialtjänstlagen styr i hög grad nämndens verksamhet Politiskt valda ledamöter fattar beslut i enskilda ärenden Tjänstemännen arbetar på delegation Finns formella förvaltningsregler för handläggning, utredning, behovsbedömning och beslut Rätten för den enskilde att överklaga beslut Professionen fattar beslut i enskilda patientärenden Verksamhetens bas är vetenskap och beprövad erfarenhet Lagstiftning och Socialstyrelsens olika föreskrifter är starka styrmedel Stort ansvar åligger legitimerad personal Personalen kan åläggas disciplinpåföljd Medicinska beslut kan normalt inte överklagas Sektionen för vård och socialtjänst 8

9 Värdekonflikter utifrån HSL och SoL Vilken vågskål väger tyngst? Resonerar vi olika? Den svåra balansen mellan tvång och frivillighet Behovet av vård, behandling, hjälp och stöd Respekt för självbestämmande och integritet Hur kan vi tillgodose behovet och samtidigt respektera självbestämmande och integritet? Sektionen för vård och socialtjänst 9

10 Socialtjänstlagstiftningen Sektionen för vård och socialtjänst 10

11 Socialtjänstlagen (2001:453) Målinriktad ramlag med rättighetsinslag Ansökan, utredning och beslut Kommunens yttersta ansvar Vistelse- och bosättningskommun Sektionen för vård och socialtjänst 11

12 Socialtjänstlagens grundläggande värderingar Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet Sektionen för vård och socialtjänst 12

13 God kvalitet i socialtjänsten Innebär att insatserna bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet, utgår från en helhetssyn, är samordnade och präglas av kontinuitet, är kunskapsbaserade och effektivt utförda, och är tillgängliga och fördelade efter behov samt att myndighetsutövningen präglas av rättssäkerhet Sektionen för vård och socialtjänst 13

14 Socialnämndens uppgifter enligt SoL Till socialnämndens uppgifter hör att: göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen, medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen, informera om socialtjänsten i kommunen, genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden, svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det Sektionen för vård och socialtjänst 14

15 Socialtjänstlagen lyfter fram vissa grupper (5 kap) Barn och unga (inklusive familjer och familjerådgivning) Äldre människor Människor med funktionshinder Missbrukare Anhörigvårdare Brottsoffer Sektionen för vård och socialtjänst 15

16 Socialtjänstlagen (2001:453) Människor med funktionshinder: Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra, en meningsfull sysselsättning, bo på ett sätt som är anpassat efter hans eller hennes behov av särskilt stöd. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som behöver det. Göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena samt bedriva uppsökande och upplysande verksamhet. Planera sina insatser i samverkan med andra Sektionen för vård och socialtjänst 16

17 Socialtjänstlagen (2001:453) Missbrukare: Socialnämnden skall aktivt sörja för att den enskilde missbrukaren får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket, i samförstånd med den enskilde planera hjälpen och vården och noga bevaka att planen fullföljs Sektionen för vård och socialtjänst 17

18 Socialtjänstlagen (2001:453) Rätten till bistånd Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd), och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Förvaltningsbesvär: d.v.s. att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår Sektionen för vård och socialtjänst 18

19 Anmälningsskyldigheten om missförhållanden som rör barn Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn: Uppmaning till alla Skyldighet för vissa mfarilla/anmalanarbarnfarilla Sektionen för vård och socialtjänst 19

20 Anmälningsskyldigheten som rör missförhållanden enligt Lex Sarah Lex Sarah gäller inom socialtjänsten, i verksamheter enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade och vid Statens institutionsstyrelse Enligt bestämmelserna om lex Sarah i socialtjänstlagen, SoL, och lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska anställda genast rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden till den som bedriver verksamheten den som bedriver verksamheten utreda och avhjälpa eller undanröja det rapporterade missförhållandet utan dröjsmål den som bedriver verksamheten, om det visar sig att missförhållandet är allvarligt, snarast anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Sektionen för vård och socialtjänst 20

21 Att diskutera: 1. Tar ni alltid reda på om de personer ni möter har barn? 2. Har ni den information ni anser er behöva när det gäller anmälningsskyldigheten vid missförhållanden som rör barn? Vart kan ni vända er för att få mer information? Finns det lokala rutiner? Sektionen för vård och socialtjänst 21

22 Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU När stöd och hjälp inte kan ges på frivillig väg Barn (<18 år) och unga (<20/21 år) Miljöfall T.ex. brister i omsorgen p.g.a. förälders missbruk Beteendefall T.ex. eget missbruk Sektionen för vård och socialtjänst 22

23 Lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU Föräldrarnas bestämmanderätt begränsas Barnet/den unges underkastas frihetskräkningar Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från Socialnämnden Vården upphör senast när barnet fyllt 18 år (miljöfall) eller 21 år (beteendefall) Lagen är föremål för översyn Översyn av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, m.m., Dir. 2012:79 (Kommittédirektiv) Sektionen för vård och socialtjänst 23

24 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM När nödvändig vård inte kan ges på frivillig väg Syftar till att motivera till vård i frivilliga former LVM är tillämpbar om 1. missbruket är fortgående och endast kan brytas genom vård, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt SoL eller på något annat sätt, och 3. missbrukaren a. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, b. löper en uppenbar risk att förstöra livet, eller c. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående Sektionen för vård och socialtjänst 24

25 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM Förvaltningsrätten beslutar efter ansökan från Socialnämnden Vård ges vid särskilda institutioner, s.k. LVM-hem, som drivs av SiS SiS har särskilda befogenheter gentemot dem som vårdas Vården får pågå under högst 6 månader Sektionen för vård och socialtjänst

26 Översyn av missbruks- och beroendevården Missbruksutredningen (Dir 2008:48) Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården (Prop. 2012/13:77) Gerhard Larsson presenterar sitt slutbetänkande Sektionen för vård och socialtjänst 26

27 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Började gälla den 1 januari En s.k. pluslag eller rättighetslag som skall säkerställa rätten till insatser för den enskilde när stödet enligt andra lagar är otillräckligt. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra och skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Alla insatserna enligt LSS är kostnadsfria för den enskilde Sektionen för vård och socialtjänst 27

28 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Rätten till insats föreligger om personen bedöms tillhöra personkretsen, om det finns behov av insatsen och om behovet inte är tillgodosett på annat sätt samt att den enskilde uttryckligen själv eller dennes företrädare begär insatsen Sektionen för vård och socialtjänst 28

29 Hälso- och sjukvårdslagstiftningen Sektionen för vård och socialtjänst 29

30 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) HSL är en målinriktad ramlag som ger landstingen stort utrymme att utforma vården efter lokala och regionala behov och förutsättningar Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Till hälso- och sjukvården hör även sjuktransporter samt att ta hand om avlidna Sektionen för vård och socialtjänst 30

31 Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Målet för hälso- och sjukvården: En god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen Sektionen för vård och socialtjänst 31

32 Målen för god vård 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård 2. Säker hälso- och sjukvård 3. Patientfokuserad vård 4. Effektiv hälso- och sjukvård 5. Jämlik hälso- och sjukvård 6. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Källa: Socialstyrelsen (2006). God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Sektionen för vård och socialtjänst 32

33 Barns behov av information, råd och stöd Enligt HSL ska hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider Sektionen för vård och socialtjänst 33

34 Primärvårdens uppdrag enligt HSL Primärvården ska som en del av den öppna vården utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens Sektionen för vård och socialtjänst 34

35 Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Enligt 18 HSL ska kommunen erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem 1. som bor i särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre 2. som bor i bostad med särskild service för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning 3. som bor i någon av ovanstående boendeformer, där boendet efter särskilt tillstånd bedrivs som enskild verksamhet 4. som efter beslut om rätten till bistånd vistas i dagverksamhet Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar inte läkarinsatser Sektionen för vård och socialtjänst 35

36 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Hälso- och sjukvård och Socialtjänst m.m. (25-26 kap.) Sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. I enskild verksamhet gäller tystnadsplikt Sektionen för vård och socialtjänst 36

37 Sekretessreglering enligt OSL Sekretessregleringen innebär att det finns en sekretessgräns runt en myndighet runt en självständig verksamhetsgren inom en myndighet Sektionen för vård och socialtjänst 37

38 Inre sekretess och behörighetsstyrning Innanför en sekretess- eller tystnadspliktsgräns gäller inre sekretess. Den inre sekretessen regleras inte i OSL. Se istället PDL 4 kap. 1. Uppgifter får bara lämnas mellan befattningshavarna i den utsträckning som är normal eller behövlig d.v.s. om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården Dokumenterade personuppgifter ska förvaras så att ingen obehörig får tillgång till dem Vidare ska, om uppgifterna finns elektroniskt, bestämmelserna om behörighetsstyrning följas Sektionen för vård och socialtjänst 38

39 Samtycke enligt OSL Sekretessen hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en annan myndighet, om den enskilde samtycker till det. Om den enskilde p.g.a. hälsotillståndet eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar inte sekretessen att uppgiften lämnas ut om det anses nödvändigt för att den enskilde ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd Sektionen för vård och socialtjänst 39

40 Angående samtycke: Finns inga formella krav på att samtycken ska vara skriftliga kan dock vara att föredra Även om medgivande finns gäller det att sätta sig in i patientens/klientens situation Kanske ångrar sig? Vill återkalla ett tidigare lämnat samtycke Inte medveten om innehållet i journalen och vilka uppgifter som ska lämnas ut Partiellt samtycke Man bör tänka sig för och inte utan vidare ta ett medgivande för givet om man inte är säker på att patientens/klientens beslut är väl övertänkt Man bör löpande diskutera saken med patienten/klienten Sektionen för vård och socialtjänst 40

41 JO-avgörande kring samtycke Underförstått samtycke inte alltid tillräckligt (JO 1990/91) När det avser känslig information bör det vara uttryckligt och skriftligt Noggrannhet avseende omfattningen Samtycket bör riktas till myndigheten istället för enskilda tjänstemän Den enskilde måste veta vad samtycket gäller (JO 1999/2000) Muntligt samtycke ska dokumenteras (JO 2003/04) Samtycke från god man inte alltid tillräckligt (JO 2009/10) Patienten kan hantera sitt sekretesskydd genom fullmakt (JO , dnr ) Myndigheten är skyldig att klarlägga omfattningen av ett samtycke (JO , dnr ) Vid samverkan är det av största vikt att det klargörs vad den enskilde ger samtycke till Myndighetens ansvar att inhämta den enskildes samtycke och att det blir säkerställt vad, till vem och i vilken utsträckning Den enskildes inställning till samverkan mellan myndigheter ska dokumenteras på ett sådant att inga missförstånd uppstår eller felbedömningar görs Sektionen för vård och socialtjänst 41

42 Sekretessbrytande bestämmelser Gäller för både socialtjänsten och hälso- och sjukvården: Sekretessen hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet till en annan myndighet, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annan stöd och denne 1. inte har fyllt 18 år 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av LPT eller LRV Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till stöd för det väntande barnet Sektionen för vård och socialtjänst 42

43 Frågor som för framåt 1. För att ett samarbete ska fungera mellan olika aktörer runt en brukare behöver ofta uppgifter som rör personen lämnas. Hur motiverar ni den enskilde att lämna samtycke till informationsutbyte mellan berörda verksamheter? 2. Vilka lokala rutiner för hantering av sekretessfrågor i syfte att underlätta samverkan finns i ert närområde? Sektionen för vård och socialtjänst 43

44 Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, LPT Förutsättningen för intagningsbeslut för tvångsvård är att ett vårdintyg har utfärdats. Av vårdintyget måste det framgå att patienten 1. lider av en allvarlig psykisk störning (APS), 2. har ett oundgängligt behov av psykiatrisk dygnetruntvård, 3. motsätter sig sådan vård. Vid bedömning av vårdbehovet ska det även beaktas, om patienten till följd av sin psykiska störning är farlig för annans personliga säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Inget krav på diagnos när vårdintyg utfärdas eller prövas Ingen nedre åldersgräns Sektionen för vård och socialtjänst 44

45 Begreppet allvarlig psykisk störning Det finns ingen exakt medicinsk beskrivning i lag eller lagmotiv av vad som är en allvarlig psykisk störning. En bedömning ska göras utifrån både art och grad och symtom. Följande tillstånd kan inkluderas: Psykotisk karaktär (störd verklighetsuppfattning, förvirring, tankestörning, hallucination och vanföreställning), depression med självmordsrisk, svår personlighetsstörning med impulsgenombrott av psykoskaraktär, vissa invalidiserande neuroser t.ex. med starkt tvångsmässigt beteende, krisreaktioner där påverkan blir av psykotisk art Sektionen för vård och socialtjänst 45

46 Processen vid tvångsvård enligt LPT Vårdintyg enligt 4 (läkarundersökning) Beslut om kvarhållning enligt 6 Beslut om intagning enligt 6 b inom 24 timmar Utskriven Fortsatt LPT Efter beslut i förvaltningsrätten förlängning med 4 mån därefter förlängning med 6 mån Tvångsvården upphör efter 4 veckor om inte ansökan om förlängning görs ÖPT Sektionen för vård och socialtjänst 46

47 Patientsäkerhetslagen (2010:659) Lagen trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersatte lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonal begått misstag Sektionen för vård och socialtjänst 47

48 Patientdatalag (2008:355) Innehåller bestämmelser om Vilka som är skyldiga att föra patientjournal Ansvar för uppgifter i en patientjournal En patientjournals innehåll Språket i patientjournaler Hantering av journalhandlingar Inre sekretess och elektronisk åtkomst Vem som har rätt att ta del av journaluppgifter Tilldelning av behörighet för elektronisk åtkomst Kontroll av elektronisk åtkomst Patientens möjlighet att begränsa elektronisk åtkomst för vårdsyfte (spärrade uppgifter) Sammanhållen journalföring m.m Sektionen för vård och socialtjänst 48

49 Samverkan främjande och hindrande faktorer Sektionen för vård och socialtjänst 49

50 Wicked issues elaka, infernaliska och komplexa frågor 1. De är områden med ständiga misslyckande: försök att lösa problemen har haft begränsad verkan. 2. Det finns bland berörda aktörer djupgående meningsskiljaktigheter kring hur frågan bör hanteras. 3. De kan inte avgränsas, de har förgreningar i olika riktningar. 4. De kan inte lösas en gång för alla, frågorna kommer att finnas kvar. Det går inte att avgöra när man lyckats. 5. De är komplexa, vilket bl.a. innebär att det är omöjligt att helt förutsäga hur utvecklingen blir Sektionen för vård och socialtjänst 50

51 Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Sektionen för vård och socialtjänst 51

52 Förälskelse och kärlek Alberoni jämför förälskelse med revolutionen och kärleken samt äktenskapet med institutionen Förälskelse drabbas vi av kärleken skapar vi och får arbeta hårt för att bevara! Sektionen för vård och socialtjänst 52

53 Behovet av samverkan ökar Sjukvården och socialtjänsten blir mer specialiserad och fragmentiserad Vi får fler utförare inom vård- och omsorgssektorn Befolkningen blir äldre och vi ser fler personer med samsjuklighet och komplexa behov Den psykiska ohälsan är omfattande och ökar Våra samhällsekonomiska resurser är begränsade vilket ställer krav på ökad effektivitet, kortare väntetider, minskat glapp mellan olika vård- och stödinsatser, kontinuitet i vårdkedjan Lagstiftning ställer allt större krav på samverkan och samordning Sektionen för vård och socialtjänst 53

54 Samtidigt. finns det företeelser som verkar i motsatt riktning och som inte främjar samverkan När inte längre expansion av offentlig sektor är att förvänta ökar behovet och intresset av gränsdragningar mellan olika huvudmän Frågor om uppgifts- och ansvarsfördelning ställs på sin spets i tider av minskade ekonomiska resurser Stuprörstänkande Sektionen för vård och socialtjänst 54

55 Konsekvens av ökad specialisering och fragmentisering The excessive specialization of health-care providers and the narrow focus of many disease control programmes discourage a holistic approach to individuals and the families they deal with and do not appriciate the need for continuity in care. Health services for poor and marginalized groups are often highly fragmented and severely under-resourced, while development aid often adds to the fragmentation. (WHO:s World Health Report 2008, sid 8) Sektionen för vård och socialtjänst 55

56 Krav på samverkan på organisationsnivå Bestämmelser i SoL och HSL: Att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelserna Sektionen för vård och socialtjänst 56

57 Krav på samverkan på individnivå Huvudmännens ansvar enligt SoL och HSL: När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommun och landsting tillsammans upprätta en individuell plan (SIP). Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det Sektionen för vård och socialtjänst 57

58 Varför en SIP? Ett syfte är att visa den enskilde vilka krav han eller hon kan ställa på huvudmännen och hur ansvaret är fördelat mellan dem! Vilka insatser som behövs? Vilka åtgärder vidtas av någon annan? Vem gör vad? Vem av huvudmännen ska ha det övergripande ansvaret? Sektionen för vård och socialtjänst 58

59 Utmaningar? Kunskapsområdet: Ett bio-psyko-socialt synsätt (tvärvetenskap) Administrativt/organisatoriskt: Interprofessionell samverkan Ekonomi/styrning: Sociala investeringar Sektionen för vård och socialtjänst 59

60 Tre utmaningar 1. Vi behöver en strategisk överblick så att de många länkarna mellan olika frågor kan identifieras 2. Det behövs en förmåga att hantera konflikter mellan olika aktörer 3. Det behövs en pluraristisk ansats, d.v.s. att använda olika perspektiv och ansats som integreras istället för att motverka varandra Sektionen för vård och socialtjänst 60

61 Frågor som för framåt 1. Vilka är de aktörer som ni oftast har anledning att samarbeta med? 2. Har ni kunskap om era samverkande aktörers uppdrag, resurser m.m. Har de kunskap om er? Hur går ni tillväga för att klarlägga det? 3. Det är nödvändigt att ha samverkanskompetens ; vad innebär det och hur skaffar man sådan kompetens? 4. Hur fungerar samarbetet med olika aktörer i ert närområde (inklusive frivilligorganisationer)? Diskutera vad ni tror att andra aktörer uppfattar för styrkor och svagheter i samarbetet med er? Vad vill ni att andra ska säga om sitt samarbete med er? Sektionen för vård och socialtjänst 61

62 Huvudbudskapet Utveckling i ordinarie strukturer med fokus på samverkan Skapa respekt och förståelse Samverkanskompetens avgörande Regelverk Organisation Professionella mötet Sektionen för vård och socialtjänst 62

63 Samverkan är ett samspel mellan olika dimensioner Diskursiv (kunskaps- och förklaringsmodell) Olika bilder av verkligheten Vi definierar problem olika Organisatorisk/juridisk Regelverk och uppdrag Psykologisk Möten mellan människor från olika professioner Sektionen för vård och socialtjänst 63

64 Modell för samverkan Samverkan Samarbete Personer Relationer Metoder Interaktion Samspel Samordning Resurser Organisation Styrning Ledning Värdegrund, värderingar, etik

65 Varför samverka? 1. Stödja brukarens återhämtningsprocess 2. Antalet personer med komplexa behov ökar liksom fragmentiseringen 3. Samverkan kan avlasta brukaren från bördan att själv hitta rätt i vård- och stödapparaten och förhindra att individen faller mellan stolarna 4. Individen uppnår en högre livskvalitet till en lägre samhällskostnad 5. Bredda och fördjupa kunskapen om en fungerande rehabilitering samt förstärka specialistkompetensen och integrera den i en större helhet Sektionen för vård och socialtjänst 65

66 Idealet möter verkligheten I den bästa av världar Brukarens bästa Konsensus Jämlikhet Delat ansvar Professionalism Utveckling Ökad effektivitet I verkligheten Organisationens intresse Personliga intressen Maktförhållanden Prestigehierarkier Motverkande belöningssystem Gruppmotsättningar Sektionen för vård och socialtjänst 66

67 Skilda synsätt (olika diskurser) Människan är en helhet (ett bio-psyko-socialt synsätt) Olika kunskapsområden möts Oenighet om vad som är sanning Skillnader i makt (vem definierar problemet?) Skillnader i språk Sektionen för vård och socialtjänst 67

68 Möten mellan olika professioner Inre bilder av yttre händelse, situation, problematik Möte mellan en socialsekreterare och läkare Sektionen för vård och socialtjänst 68

69 Kunskap och kompetens utifrån vår yrkeskontext Vår kunskap styrs av våra behov, begär och intressen samt det som är relevant utifrån vårt uppdrag Kunskapen är ändamålsenlig Sektionen för vård och socialtjänst 69

70 Ändamålsenlighetens baksida Förvanskning Tillägg Utelämning Sektionen för vård och socialtjänst 70

71 Modellsvag möter modellstark? Möte mellan olika professioner Sektionen för vård och socialtjänst 71

72 Det demokratiska samtalet Olika synsätt möts och ställs mot varandra, och integreras istället för att motverka varandra Utrymme ges för argumentering Tolerans och respekt (lyssna på argumenten) Vilja att komma överens Sektionen för vård och socialtjänst 72

73 Faktorer som påverkar och styr samverkan Organisation Struktur Uppdrag Ekonomi och resurser Regelverk och styrning Graden av ledning och styrning Formella och informella regler Ansvar och makt (delegation) vilket mandat har jag? Administrativa rutiner Mötet mellan olika professioner Kultur Geografiska förhållanden Sektionen för vård och socialtjänst 73

74 Frågor som för framåt 1. Diskutera vilket uppdrag ni har vid den egna arbetsplatsen. Vad får ni och vad får ni inte? Finns uppdraget uttryckt i något dokument? Är uppdraget tillräckligt tydligt eller behövs det klarläggas? 2. Diskutera vidare var gränserna går för den egna yrkesrollen vid arbetsplatsen. Vad gör ni och vad gör ni inte? Finns detta uttryckt i något dokument? Är det tillräckligt tydligt eller behövs det klarläggande? Sektionen för vård och socialtjänst 74

75 Samordna rehabiliteringen En gemensam publikation om koordinering av insatser och stöd för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning Det är ett skriftligt stöd riktat till chefer och personal hos lokala aktörer som har i uppdrag att ge målgruppen relevanta stöd- och hjälpinsatser Skriften har som målsättning att främja utvecklingen av samverkan och samordning av insatser på regional och lokal nivå Kan beställas gratis: arbetsmarknad-och-sysselsattning/nyheter_1/samordnarehabiliteringen Sektionen för vård och socialtjänst 75

76 Viktiga förutsättningar för det lokala samverkansarbetet En lokal arena tydlig och klar ledning En gemensam värdegrund med klart uttalade och gemensamma mål Ökade kunskaper hos rehabiliteringsaktörerna där skillnader identifieras och respekteras En trygg bas för målgruppen tillräckligt med resurser En trygg försörjning under rehabiliteringen Delaktighet och insatser på den enskildes villkor Bredare utbud av rehabiliteringsalternativ Stöd och samordning av insatser över lång tid Fokus på rehabiliteringsprocessen Sektionen för vård och socialtjänst 76

77 Samverkan kan jämföras med kärlek och äktenskap Olika synsätt och värderingar ska integreras istället för att motverka varandra Vilja att komma överens Gemensam målsättning Gemensamt ansvar Tillit Tolerans och respekt Förtroende Kronprinsessan Victoria och prins Daniel Samordning för Psykisk (o)hälsa 77

78 Till sist.. några äktenskapliga råd Identifiera problemgenererande faktorer och hinder Undanröj (t.ex. okunskap) eller Parera (t.ex. tydliga instruktioner) och Lev med dem (t.ex. respektera olika bilder) Gilla läget! Sektionen för vård och socialtjänst 78

79 Tack för att ni lyssnat! Sektionen för vård och socialtjänst 79