Anslutningar och avgra nsningar

Transkript

1 Anslutningar och avgra nsningar fo r slutkunder, byalag och SISAB INLEDNING 1 DEFINITIONER 1 GRUNDANSLUTNING 2 KOPPLINGSBOXEN 3 ANSLUTNING AV FLERA BYGGNADER 4 Anslutning med kopparledning 4 Anslutning med WiFi-teknik 5 Anslutning via elnätet 5 AVGRÄNSNINGAR OCH ROLLER 6 Principbild 6 Markägare och kanalisation 7 Fiberkabel och fiberägare 8 Stadsnätsoperatör/SO 8 Inledning Detta dokument avser att översiktligt visa hur anslutningarna i fastigheter och hus kan ske; samt hur avgränsningar och roller i bredbandsanläggningen. Hur kan flera byggnader anslutas till en grundanslutning. I huvudsak beror möjligheterna till detta på avståndet mellan huskropparna. En fiberanslutning till varje hus är naturligtvis grundförutsättningen för att anläggningen ska fungera optimalt. Men beroende på vilka krav och avsikter man har med anslutningen, kan alternativa lösningar genomföras. Definitioner Användar-/slutkunds-nod Den utrustning (mediakonverterare) som installeras hos slutkunden. Ibland benämns den DRG eller CPE, som är den fysiska enheten. (Digital Residential Gateway, eller Customer Premises Equipment). Anslutningsfiber/accessnät Den egna anslutningen till fastigheten som går från närmsta kopplings-brunn/- skåp. 1

2 Byalagsnät/Byanät Fastighetsägare Kopplingsbox Kund Slutkund Stadsnätsoperatör/SO Stamnät Den gemensamma kanalisation som sammanbinder fastigheterna i föreningen med överlämningspunkten. Inledningsvis (minst 5 år) ägs den av byalaget. I detta dokument är det den som ägar fastigheten (-erna) som är anslutna till byanätet. Denna person behöver inte vara samma som slutkund, men är ofta det. Kopplingsbox som monteras på yttervägg, där anslutningskabeln termineras i ett kontaktdon, innan fibern går in i huset. Byalag och/eller organisationen som anlägger kanalisationen. Den som använder tjänster i Stadsnätet. Den som driver ett nät baserat på fiber i ett lokalt eller regionalt område. I detta sammanhang är det den del av det passiva nätet som ägs av Mälarenergi Stadsnät och ansluts till byalagsnätet. Grundanslutning Nedan visas en skiss på en grundanslutning. 2

3 Kopplingsboxen för fiber monteras där inkommande fiber går igenom husväggen. Kopplingsboxen placeras utanpå väggen, och används vid felsökning och reparation, Placeringen möjliggör åtgärder utan att slutkunden/fastighetsägaren är hemma. Fiber från kopplingsboxen till DRG dras genom väggen och inomhus till valfri plats. OBS! eluttag ska finnas i närheten av DRG. Den fiberkabel som levereras i priset är 2,5 m. Om längre avstånd är aktuellt tillkomme r en smärre kostnad. Dragning av fiberkabel inomhus kan ske med största försiktighet och iakttagande av de regler för böjning som tillverkaren anger. Vid längre sträckor måste fiberkabeln skyddas av en kabellist eller rör. I en DRG kan 8 st. anslutningar göras via kopparkabel (RJ45). Denna kopparkabel kan vara upp till 90 m, med max 5 st. skarvar. Kopplingsboxen Kopplingsboxen placeras på ytterväggen. I bilden har 1 fiber/fiberpar kopplats in i huset och ansluts till DRG. Övriga fibrer svetsas samman och slingas, och går sedan vidare i en annan kabel till andra byggnader på fastigheten om sådana finns. Normalt kan 10 st. ytterligare byggnader anslutas utan att speciella åtgärder behöver göras. Krävs flera fibrer måste kabel med flera fibrer använd 3

4 Anslutning av flera byggnader På bilden nedan ses en skiss över hur flera byggnader på en fastighet kan anslutas på ett generellt sätt och med fullgoda anslutningar. Detta är grundanslutningen som stöds av Mälarenergi Stadsnät och gör att alla tjänster är tillgängliga. I de fall man har en friggebod eller liknande byggnad, som är av sekundär betydelse, kan följande anslutningar göras på fastighetsägarens eget ansvar. Dessa anslutningar ger alla någon form av reducering av den sekundära anslutningen. Anslutning med kopparledning I detta fall krävs någon typ av förläggning av kopparkabeln. Den kan ske i mark i skyddsrör eller som luftledning. OBS att infästningen av luftledning inte får ske i själva kabeln, utan särskilda fästen måste användas. I hus 2 kan även en DRG (el. motsvarande) med kopparanslutning i uppledningen användas, då erhålls 8 st. anslutningar även i hus 2. Det är viktigt att veta att den person som står för huvudanslutningen, är den som är juridiskt ansvarig i de fall det förekommer olagligheter på nätet. Det kan gälla innehav och spridande av barnpornografi, tillhandahållande av upphovsrättsskyddat material, eller annan brottslighet. 4

5 Anslutning med WiFi-teknik Med en trådlös router i hus 1, ges möjlighet till anslutning i hus 2 med hjälp av WiFi-teknik. Den är inbyggd i alla nya datorer, men den trådlösa routern måste inköpas. För bästa resultat bör den placeras utomhus (dyrare utrustning), men den kan fungera även inomhus, beroende på byggnadsmaterial i väggar. WiFi-tekniken ger täckning i ett område med upp till 100 m radie. Avståndet minskar om det finns hinder i siktlinjen. Kommunikation i en trådlös anslutning är nästan omöjlig att förutsäga. Den beror på många faktorer; avstånd, hinder, störningar, placering av utrustningen, utrustningens kvalitet, mm. Den ger inte ett konstant bitflöde (eller bandbredd) och passar dåligt till att leverera t.ex. teve, eller andra tjänster som kräver konstant bitflöde. Överföringshastigheten kan vara upp till flera hundra Mbit/s i de bästa fallen, och beroende på typ av utrustning. Lägg märke till att den person som står för huvudanslutningen, är den som är juridiskt ansvarig i de fall det förekommer olagligheter på nätet. Det kan gälla innehav och spridande av barnpornografi, tillhandahållande av upphovsrättsskyddat material, eller annan brottslighet. Anslutning via elnätet Bilden ovana illustrerar en anslutning via elnätet. Signaleringen sker överlagrat på 230 V elöverföring. Signaleringen sker med hög frekvens, och sålunda kommer en viss strålning att ske från elkablarna. Reglerna för tekniken sorterar under SSI (Sverige 5

6 Strålskyddsinstitut) och betraktas som radiosignalering och måste följa radiolagens regler om effekt. Enheterna som används säljs parvis och är avstämda tillsammans. Det betyder att för varje överföring krävs ett par; en sändare och en mottagare. Förbindelsen störs ibland av elektriciteten. Det uppstår s.k. övertoner vid användning av viss elektrisk utrustning; t.ex. kopiatorer, dimmer, felaktiga elektriska utrustningar, mm. Störningen gör att man inte vet vilken bandbredd man i praktiken får ut av förbindelsen, och att bandbredden kan variera från stund till stund. Den passar inte för teve, men kan duga gott för internetsurf. En annan faktor att beakta är att signalleringen sprids inom hela elnätet som finns på samma sida om transformatorn. Signalen passerar inte transformatorn. Det medför att signalen finns i alla husen, hus 1, hus2 och hus 3. Det kan vara en fördel eller en nackdel, beroende på hur öppet nätet skall vara. Lägg märke till att den person som står för huvudanslutningen, är den som är juridiskt ansvarig i de fall det förekommer olagligheter på nätet. Det kan gälla innehav och spridande av barnpornografi, tillhandahållande av upphovsrättsskyddat material, eller annan brottslighet. Avgränsningar och roller Nedan följer en översiktlig beskrivning av hur avgränsningar och roller i nätet ser ut. De ingående rollerna är Kanalisation/kanalisationsägare, Fiber/fiberägare och Aktiv utrustning/nätdrift (KO). Principbild I bilden nedan illustreras ägarskap, omfattning/storlek och avstånd i de olika delarna i nätet. Det enda avstånd som är definierat är tomt-nät. Det räknas som en sträcka på 25 m från byggnaden på fastigheten. Dessa tjugo meter svarar slutkunden själv för. Den ingår inte i den bidragsberättigade 6

7 delen. Däremot kan slutkunden åberopa ROT-avdrag för arbetstiden som åtgår för anläggning av kanalisationen. Kom ihåg att entreprenören måste fakturerar tomt-nätet specifikt, för att avdrag för arbetstid ska beviljas. Övriga avstånd är grovt ungefärliga, men syftet är att illustrera storlek utbredning av nät-delarna. Bilden ger också en uppfattning av hur många slutkunder som är beroende av de olika nätdelarna; samt beteckning som används i dokumenten som rör byalagen. Den del som kallas anslutningsfiber/accessnät är den del som går från byalagsnätet till slutkunden. Denna del kommer at kräva en serviceavgift, som debiteras slutkunden. Det som kallas Stamnät är i praktiken en del av Stadsnätet men ligger i byalagets närhet. Markägare och kanalisation Underst i bilden visas kalisationen som från början ägs av markägaren. Kanalisationen består av plaströr, vanligen med diameter 40 mm. Rören är speciellt avsedda för installation av fiberkabel och ska ha särskilda egenskaper. Rören dras mellan brunnar eller skåp, där fördelning och skarvning kan ske. Kanalisationen kan hyras ut till fiberägare eller säljas. Markägaren kan få ersättning för att kanalisationen dras i/över deras mark. Ibland kan samförläggning ske mellan olika typer av infrastruktur; el, vatten eller avlopp. Eftersom fiberkabel inte är känslig för elektrisk eller elektromekanisk påverkan kan el och fiber väl samförläggas, ibland i samma rör. 7

8 Fiberkabel och fiberägare Det är fiberägaren som installerar fiberkabel i kanalisationsrören. Fiberkabeln kan ha ett varierande antal fiber. I brunnar/skåp kan svetsning av fibrer göras. I slutkundens ände levereras fibern med en speciell fiberkontakt för anslutning till slutkundsutrustningen. Fiberägaren kan hyra plats i kanalisationen, om man inte själv äger den. Om antalet fibrer efter hand blir för litet kan ny kabel installeras under förutsättning att det finns plats i röret (-en). Principen är att kanalisationen aldrig ska behöva ändras, medan ny fiber ska kunna installeras liksom den aktiva utrusningen bytas/ändras efterhand som ny teknik och nya krav uppträder. Stadsnätsoperatör/SO När kanalisation och fiber är installerade ska anläggningen aktiveras. SO kan hyra fiber av fiberägaren som i sin tur hyr plats för fibern i kanalisationen. Alternativt kan SO äga både fiber och kanalisation. Mälarenergi Stadsnät äger sin fiber och kanalisation till allra största del, även om både hyrda fiber och hyrd kanalisaiton förekommer. Stadsnät i Svealand sköter driften av stadsnätet. I detta sammanhang kommer byalagen att äga del av kanalisationen, i alla fall minst fem år. I SISABs erbjudande ingår att kanalisaitonen kan köpas efter fem år. 8