Utvärdering av ny bred motorvagn att sitta fem i bredd i Regina

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av ny bred motorvagn att sitta fem i bredd i Regina"

Transkript

1 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. mars 20, 2002 Utvärdering av ny bred motorvagn att sitta fem i bredd i Regina Karl Kottenhoff 1

2 2

3 Förord Järnvägsgruppen vid Kungliga ekniska Högskolan i Stockholm (KH) bedriver tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom järnvägsteknik och tågtrafikplanering. Syftet med forskningen är att utveckla metoder och bidra med kunskap som kan utveckla järnvägen som transportmedel, göra tåget mer attraktivt för resenärerna och lönsammare för järnvägsföretagen. Järnvägsgruppen bedriver också viss uppdragsverksamhet där forskningsresultaten kan vidareutvecklas och tillämpas. I projektet Effektiva tågsystem - en inledande studie redovisades hur det framtida tågtrafiksystemet kan utvecklas för att uppnå ökad effektivitet och attraktivitet. En viktig slutsats var att om tågen kan göras bredare eller i två våningar så skulle kostnaden för tågtrafiken och därmed biljettpriserna kunna sänkas. Under år 2001 har de första extra breda tågen av typ Regina satts in i ordinarie trafik. Ett av de områden där Regina satts in är Bergslagen. åg i Bergslagen (ib), som svarar för trafiken, har valt att inreda tågen med ungefär samma standard som tidigare använts för Intercity tåg. Detta bidrog till att ib-tågen utvaldes för denna utvärdering. ekn. dr. Karl Kottenhoff har ansvarat för denna utvärdering. åg I Bergslagens kontaktman har varit Sten Nordström och Bombardiers kontaktman har varit Sören Stridsberg. Karl Kottenhoff har skrivit denna rapport och svarar själv för slutsatserna. KH ber att få framföra ett tack till alla som deltagit i undersökningen och som bidragit till att den har kunnat genomföras. Stockholm i december 2001 Karl Kottenhoff 3

4 4

5 Innehållsförteckning 0. Sammanfattning 7 1. Inledning ågkoncept Vagnens inredning Genomförande av intervjuer Uppgifter om de intervjuade Svar på frågor om vagnarna och inredning Synpunkter på inredningen Värderingar resenärernas betalningsvilja Värderingar enligt datorintervjuns SP-spel Resultat från prioriteringslista 41 Önskemål om inredningsförbättringar 43 Bilagor 51 A. Datorintervjun/ Stated Preference 55 B. Pappersenkäten 68 5

6 6

7 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 0. Sammanfattning KH har genomfört sammanlagt ca 250 intervjuer med hjälp av datorer som delades ut till resenärerna. Intervjuerna innehöll både enkla enkätfrågor, en stated-preferences-undersökning om betalningsvilja för olika alternativ och öppna frågor för synpunkter. Därutöver genomfördes närmare 200 intervjuer med hjälp av pappersenkäter. Dessa innehöll liknande frågor. De intervjuade resenärerna gjorde i turordning fritidsresor, skol- och arbetsresor, övriga resor samt tjänsteresor. Andelen fritidsresor var 40 % och närmare 10% gjorde tjänsteresor. Vanliga restider var 20 minuter, en timme och cirka två timmar. Majoriteten åkte inte tåg oftare än ett par gånger per månad. I 40% av resorna ingick ett tågbyte. Åtta av tio resenärer fick ett bättre första intryck av Regina-tåget än av "vanlig SJ-vagn". Stolens bredd upplevs för liten av var femte resenär (ca 20%) men det göt ingen skillnad om man sitter på den sida som har tre eller två stolar i bredd. Det gör det däremot för benutrymmet: 14% av dem som sitter på tvåplats upplever benutrymmet som för litet medan 22 % av dem som sitter på treplats upplever benutrymmet som för litet. Benutrymmet upplevs bättre för dem som sitter på medsittningsplats (efter varandra), trots att medsittningsplatser inte tar större, snarare mindre, utrymme än vad motsittningsplatser gör. De som åker tåg till och från arbetet tenderar att vara minst nöjda med utrymmet. Olika resenärer fördrar olika sätt att sitta. jänsteresenärerna vill i hög utsträckning (48%) sitta bakom varandra medan t.ex. skolresenärer gärna sitter mitt emot varandra (46%). För en stor grupp, ca 40%, spelar med- eller motsittning ingen roll. Betygsättning av Regina och vanliga SJ-vagnar visar att såväl bekvämlighet som rymlighet får (mycket) högre betyg för Regina än för vanlig SJ-vagn. Den vanligaste spontana kommentaren är att det är fräscht, rent och/eller ljust i Regina. Man skriver också att tåget har fin design, är trevligt och modernt. Stated preference (SP) exeperimenten som ingick i intervjuerna visar hur tåget värderas genetemot vanliga SJ-vagnar. Denna värdering har räknats om i monetära termer; som procent av de resandes egna biljettpriser. Då värderas: Detta tåg (dvs Regina) men med 2+2 stolar i bredd till +8,5 % av biljettpriset Detta tåg (dvs Regina) med denna inredning med 2+3 stolar till +7,6 % av biljettpriset Man kan utläsa två viktiga saker. Dels sätter resenärerna i medel högre värde på att få åka Regina än att åka med vanliga SJ-vagnar, dels motsvarar skillnaden mellan 2+3 och 2+2 möblering knappt 1 % av värderingen. De allra flesta resenärerna kan knappast ha brytt sig om huruvida "detta tåg" hade två eller tre stolar i bredd. För arbetspendlare visar analysen att de till och med sätter högre värde på, dvs. föredrar, 2+3-möbleringen. Prioriteringslistor med ca 12 faktorer eller saker (attributskillnader) visar att den oviktigaste faktorn är att få sitta där det är två (ej tre) i bredd. Betydligt viktigare är t.ex.: 1. Att biljettpriset sänks 5% 2. Att fönsterplatserna verkligen har fönster 7

8 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 3. Att stolen har fällbart ryggstöd 4. Att det finns bord vid sittplatsen 5. Att bullernivån är något lägre 6. Att belysningen är dämpad och att läslampor finns Bland dem som åker tåg sällan upplevs det dock något viktigare än för medelresenären att inte sitta tre i bredd. Resultat från enstaka SP-frågor visar att en liten prisskillnad (2-3%) är viktigare för vilket tåg de flesta väljer än om det ena tåget har 2+3 stolar i bredd. Sammantaget visar de fyra olika värderingsmetoder som använts i studien att värdet av att inte ha 2+3 möblering är lågt, i storleksordningen endast 1-2 %. I kapitel 6 i rapporten ges några råd för utformningen av framtida tåg. De två viktigaste är: Gör skillnad i stolsdelningen: 10 cm större för tre-platser än för två-platser. Undersök möjligheten att öka den invändiga vagnsbredden något. Slutsatsen av rapporten är att Regina är ett i huvudsak lyckat tåg ur resenärernas synpunkt. Det finns många inredningsåtgärder som upplevs vara viktiga. ill dem hör inte frågan om två eller tre stolar i bredd. 8

9 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 1. Inledning Under år 2001 har de första extra breda tågen av typ Regina satts in i ordinarie trafik. Ett av de områden där Regina satts in är Bergslagen. åg i Bergslagen (ib), som svarar för trafiken, har valt att inreda tågen med ungefär samma standard som tidigare använts för Intercity tåg. Detta bidrog till att ib-tågen utvaldes för denna utvärdering. Figur 1 Regina tvåvagnsenhet 1.1 ågkoncept Figur 2 Regina med åg i Berglagen färgsättning Regina är ett extra brett tåg. Det är framtaget av Adtranz, numera Bombardier ransportation, delvis inspirerat av Järnvägsgruppens KH projekt "Effektiva ågsystem". I detta visades att kostnaden för tågoperatören skulle kunna minskas 5-10 % genom att ha kortare tåg med fler, dvs. fem, stolar i bredd. 9

10 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. ågets utvändiga bredd är 3,45 m och dess maximala invändiga bredd är 3,19 m. Det gör att tåget är ca 35 cm bredare utvändigt i jämförelse med vanliga svenska person- och motorvagnar. En sittplats av normal svensk tågstandard fordar cm bredd varför en extra stolsrad inte får plats utan att man kompromissar litet med utrymmet. 1.2 Reginas inredning Nedan visas en ritning över ib Regina. Figur 3 Inredningsritning Regina, version åg i Bergslagen åg i Bergslagen har valt att inreda sina Regina tågsätt med 1:a och 2:a klass. I 1:a klass har man 2+2 stolar i bredd medan man i 2:a klass har 2+3 stolar. Undantag finns dock: Några platser närmast entréerna har 2+2 stolar för att det ska vara lättare att passera in i kupén. 10

11 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 1. Delningsmått i Regina och i svenska 2-klass- vagnar Vagntyp Delningsmått Medsittning (mm) Motsittning (mm) Sittplats bredd * (mm) Gångens bredd (mm) Korgens inre bredd (mm) Regina ib/sj, 1 klass Regina ib/sj, 2 klass B9 InterRegio, 2 klass B7, 2 klass UB2 X2000, 2 klass 950/ *) Det breddmått som anges här avser bredden för en sittgrupp inklusive armstöd, delat med antalet sittplatser i sittgruppen. Detta mått är större än enbart sittdynans bredd. Värdena i ovanstående tabell är tagna från ritningar. Manuella mätningar i en ib Regina visade att mittgången var 51 cm, armstöden var 4,5 cm breda och Kottenhoffs utrymme för knäna blev 17 cm i andra klass. Det är ett bra värde vid 90 cm stolsdelning, i jämförelse med andra tåg där mätningar gjorts. Figur 4 värsnitt Regina 11

12 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. Stolarna i ib Regina andra klass är fällbara men intervjuaren upptäckte först inte detta utan noterade att enbart stolarna i första klass är fällbara. Eluttag för dator mm. finns vid sittplatserna i båda klasserna. Solgardin och läslampor finns, även om det är två läslampor till tre platser där det är tre platser i bredd. Figur 5 Salong i andra klass ib Regina. ib har brunaktig klädsel på stolarna medan SJ har mörkblå. SJ-versionen har dessutom två toaletter medan ib har en toalett per tågsätt om två vagnar. (Det SJ-tågsätt, litt. X52, som förekom vid intervjuerna har nummer 3261 och tillhör Kust till Kust trafiken.) Projektledaren uppmätte av eget intresse buller- och vibrationsnivåer den 24 augusti på sträckor i Bergslagen. Bullret ökar nära vagnsändarna, över boggierna. Där uppmättes olika bullernivåer i olika hastigheter och mätvärdena för bullrets medelnivå varierade mellan 57 och 67 db(a). Det övre värdet är några db högre än vad som uppmätts i t.ex. 80-tals Intercity-vagnar. Kupén som är belägen mellan entréerna har lägre bullernivå. Vibrationsnivåer uppmättes till cirka -5 db till 0 db vertikalt. Detta är normala vibrationsnivåer för ett modernt tåg med det använda mätinstrumentet. 12

13 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 2. Genomförande av intervjuer Intervjuerna genomfördes i Regina i trafik på fyra olika sträckor; Västerås - Ludvika (- Borlänge), Hallsberg Borlänge Gävle, Hallsberg Avesta/Krylbo Gävle och Borlänge - Gagnef (-Mora). De flesta avgångarna trafikerades med ib egna versioner av Regina men ett mindre antal avgångar (2st.) trafikerades med SJ-versionen av Regina (X52, Kust till Kust). Därför har ett mindre del av intervjuerna genomförts i denna version av Regina. ib och SJ version av Regina är snarlika, men bl.a. färgsättningen skiljer sig. Cirka hälften av intervjuerna genomfördes som datorintervju med öppna frågor, alternativfrågor och SP-experiment. Datorintervjuerna gjordes med bärbara datorer ombord. De intervjuade resenärerna knappade i de allra flesta fall själva in svaren (CASI; computer assisted self interview). Ett mindre antal äldre personer fick hjälp. En datorintervju tog i regel min. Datorintervjun beskrivs kortfattat i bilaga A. Den andra hälften av intervjuerna genomfördes som pappersenkät ombord. En provintervju genomfördes i slutet av augusti stycken enkäter samlades då in. Resten av pappersenkäterna, liksom datorintervjuerna gjordes under oktober och november. abell 2 Genomförda intervjuer Datum och intervjuare yp av intervjuer Sträckor och tåg 24 aug Karl Kottenhoff okt. Karl Kottenhoff 2+5 nov. Josef Andersson Provintervju med Västerås - Ludvika Borlänge 77 st. pappersenkäter Borlänge Örebro 78 st. datorintervjuer Västerås - Ludvika Borlänge 120 st. pappersenkäter Borlänge Gagnef or Borlänge Gävle Gävle Borlänge - Västerås 169 st. datorintervjuer Hallsberg Gävle or Västerås Ludvika Borlänge Borlänge Hallsberg Hallsberg Ludvika or Sammanlagt genomfördes cirka 450 intervjuer uppdelade på knappt 250 datorintervjuer och knappt 200 pappersenkäter. Uppdelningen på olika sträckor framgår av nedanstående tabell. 13

14 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 3 Antal intervjuer på olika sträckor med dator och pappersenkäter. Antalet genomförda intervjuer: Datorintervjuer Pappersenkäter Västerås - Ludvika 64 st Ca 70 st Hallsberg Borlänge Gävle 100 st Ca 50 st Hallsberg Avesta/Krylbo Gävle 83 st 0 st Borlänge - Gagnef 0 st Ca 70 st Summa 247 st 193 st Det totala antalet pappersenkäter som analyserats är exakt 193 stycken men antalet som fyllts i på respektive bana är osäkert då denna uppgift inte fanns med som fråga på enkäten. Urvalet gjordes genom att alla som hann genomföra intervjun ombads göra detta. Eftersom 1 klass-avdelningen inte har 2+3 sittplatser i bredd genomfördes inga intervjuer i denna avdelning. Bortfall: Mellan var tionde och var femte tillfrågad avböjde att delta. Därutöver fanns ett antal resenärer som hade mindre än 10 min kvar till avstigningsstationen och därför inte skulle hinna intervjuas. Pappersintervjuerna bestod av ett frågeformulär med 17 frågor 1. Formulärets utseende framgår av bilaga B. Avsikten med pappersenkäten var att få ytterligare data om resenärernas preferenser angående komfortfaktorer. I pappersenkäten provades en annan metod för insamling av preferensdata än i datorintervjun. Dessutom ger pappersenkäter möjligheter att samla in data snabbare. 1 Provintervjun, vilken omfattade de 77 första intervjuerna, hade bara de 14 första frågorna. 14

15 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 3. De intervjuades resa Fördelningen av intervjuade på män och kvinnor, resärende och restid påverkades delvis av när intervjuerna gjordes. Kön Antalet intervjuade män respektive kvinnor på de olika linjerna vid datorintervjuerna framgår av tabellen: (tabell 4) Kön Män Kvinnor Ingick ej Datorintervju 106 st 141 st - Pappersenkät 47 st 68 st 77 st Procent 42 % 58 % - Frågan om kön fanns ej med vid provintervjuerna, dvs. 77 st pappersenkäter. Ålder I datorintervjun ingick en fråga om ålder. Frågan ingick dock inte i de 77 provintervjuerna. abell 5 Ålder Ålder Högst 25 år år år Mer än 65 år Datorintervju 37 st 31 st 39 st 7 st Åldern på de intervjuade är ganska jämnt fördelad i de ålderskategorier som valts, med undantag för att det är färre pensionärer. Ärende En av de intressantaste bakgrundsvariablerna är vilket ärende man hade. (tabell 6) Ärende (datorintervju) otalt Datorintervju Pappersenkät jänste 9 % 9 % 9 % ill/från arbete 17 % 15 % 21 % Skola 19 % 19 % 20 % Inköp 2 % 2 % 3 % Fritidsresa 40 % 42 % 37 % Övrigt 12 % 13 % 10 % 15

16 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. En tiondedel av resenärerna åkte i tjänsten % var antingen skol- eller arbetspendlare. Drygt 40 % var fritidsresenärer, inklusive dem som gjorde inköpsresor. En tiondedel var ute i övrigt ärende. Restider En fråga om restiden fanns med i datorintervjun. Vanliga restider var 20 min, 1 timme, 2 timmar och 2 tim 30 min. Man kan också säga att restiderna var ganska jämnt fördelade från minuter (3 timmar), se histogram: Std. Dev = Mean = N = RESID Figur 6 Histogram över restider för intervjuade på Svealandsbanan De som angivit längre restider än 3 timmar har förmodligen räknat in resa med anslutande tåg. Biljettpris Var tredje resenär har betalat cirka 50 kr (26-75 kr) för resan. De flesta, drygt 80%, har angivit pris under 300kr vilket tyder på att de antingen åker på kontant biljett eller att de räknat ut vad en resa med månads eller årskort kostar. Hur man brukar åka Det kan vara intressant att dela upp resenärernas svar efter om de är vana tågåkare eller ej. Därför fanns en fråga i pappersenkäten om hur ofta man brukar åka tåg. 16

17 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 7 Resfrekvens Hur ofta? Pappersenkät (Nästan) dagligen 27 % Någon gång/vecka 11 % Ett par ggr/månad 22 % Mer sällan 39 % I datorintervjun fanns en fråga om hur man brukar åka denna sträcka. abell 8 Resvanor Hur brukar du åka denna sträcka? Datorintervju Oftast med tåg 60 % Oftast med buss 4 % Oftast med bil 7 % Blandat 7 % Åker sällan denna sträcka 22 % Man kan se att majoriteten av de intervjuade är vana tågresenärer som ofta åker tåg den sträcka där intervjun gjordes. I datorintervjun fanns också en fråga om tågbyte. abell 9 ågbyten Ingår något tågbyte i denna resa? Datorintervju Nej, bara detta tåg 60 % Ja, ett byte 26 % Ja, mer än ett byte 14 % Fyra av tio resenärer behövde byta tåg minst en gång. 17

18 18 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div.

19 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 4. Svar på frågor om tågen och inredningen Den första delen av intervjuerna innehöll ett antal frågor om vilket intryck man fick av inredningen. 4.1 Intryck av inredningen I intervjuerna ställdes en fråga om det första intrycket av vagnen. Frågans formulering och svarsfördelningen framgår av nedanstående diagram och tabell. Vad var ditt intryck när du kom in i detta tåg? Bättre än vanlig SJ-vagn Sämre än vanlig SJ-vagn Inget särskilt Figur 7 Det första intrycket av vagnen abell 10 Första intrycket av vagnen Vad var ditt intryck när du kom in detta tåg? otalt Datorintervju Pappersenkät Bättre än vanlig SJ-vagn 78 % 80 % 75 % Sämre än vanlig SJ-vagn 4 % 5 % 3 % Inget särskilt 17 % 15 % 19 % Ej svar 1 % - 3 % abellen visar att åtta av tio resenärer fick ett bättre intryck när de först kom in Regina än vad de minns av vanliga SJ-vagnar. Man kan naturligtvis inte riktigt veta viken slags rullande materiel de kommer att tänka på när man nämner "SJ-vagnar". Det viktiga med denna fråga är att svaren 19

20 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. visar att man får ett bättre intryck av detta tåg än av den bild, eller föreställning, av tåg man bär på. Bekvämlighet vid pås tigning Regina har relativt breda dörröppningar. En av fyra dörrar har lågentré. Det innebär att man går rakt in i tåget utan höjdskillnad från plattformar som är cirka 60 cm höga. Hur bekvämt var det att stiga in i vagnen? Bekvämare än vanlig vagn Lika bekvämt som vanlig vagn Obekvämare än vanlig vagn Figur 8 Bekvämlighet vid påstigning abell 11 Bekvämlighet vid påstigning Hur bekvämt var det att stiga in i vagnen? Datorintervjun Bekvämare än vanlig vagn 72 % Lika bekvämt som vanlig vagn 25 % Obekvämare än vanlig vagn 3 % Insteget har fått överväldigande positivt omdöme. Svaren kan jämföras med svaren för de (Bombardier) dubbeldäckare som provades av SJ och utvärderades av KH 1999 och som hade plant insteg till undervåningen. Där tyckte hälften av resenärerna att påstigningen var bekvämare än vanligt medan en fjärdedel tyckte att den var obekvämare än vanligt. Stolarnas bredd Regina ib har stolar som är ett par centimeter smalare än normala tågstolar i Intercity och X2000-tåg. Vad man tycker om stolarnas bredd framgår av tabellen: 20

21 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 12 Upplevd stolsbredd Hur upplever du din stols bredd? otalt Datorintervju Pappersenkät Alldeles för liten 2 % 3 % 1 % Något för liten 19 % 19 % 19 % illräcklig 62 % 59 % 65 % Klart tillräcklig 16 % 19 % 12 % Onödigt stor 0 % 0 % 0 % Ungefär var femte resenär tycker att stolen är för smal. En stor majoritet upplever dock stolarnas bredd som tillräcklig eller klart tillräcklig. Det kan vara intressant att se om stolsbredden upplevs lika på den sida som har tre respektive två stolar i bredd. (Data från datorintervjun.) abell 13 Upplevd stolsbredd beroende på hur man satt Hur upplever du din stols bredd? vå stolar i bredd re stolar i bredd Alldeles för liten 3 % 2 % Något för liten 18 % 21 % illräcklig 62 % 58 % Klart tillräcklig 18 % 19 % Onödigt stor 0 % 0 % Någon skillnad kan inte utläsas. Benutrymmet Benutrymmet är något mindre än i vanliga SJ-vagnar. Vad man tycker om benutrymmet framgår av tabell 14: 21

22 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 14 Upplevt benutrymme Hur upplever du benutrymmet? otalt Datorintervju Pappersenkät Alldeles för litet 4 % 4 % 3 % Något för litet 16 % 14 % 19 % illräckligt 47 % 51 % 43 % Klart tillräckligt 32 % 30 % 35 % Onödigt stort 0 % 0,4 % 0 % Ungefär var femte resenär tycker att benutrymmet är för litet. En stor majoritet upplever dock benutrymmet som tillräckligt eller klart tillräckligt. En så stor andel som en tredjedel anger klart tillräckligt. Har man samma upplevelse på de två sidorna om mittgången? abell 15 Upplevt benutrymme beroende på hur man satt Hur upplever du benutrymmet? vå stolar i bredd re stolar i bredd Alldeles för litet 3 % 4 % Något för litet 11 % 18 % illräckligt 58 % 45 % Klart tillräckligt 28 % 32 % Onödigt stort 0,4 % 0 % Nej, det finns en svag tendens att benutrymmet upplevs mindre på den sida där det är tre platser i bredd. På denna sida tycker 22 % att utrymmet är för litet mot 14 % på den andra sidan med bara två platser i bredd. Upplevelsen av benutrymme visar sig variera mellan om man sitter bakom varandra eller mot varandra. 22

23 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 16 Upplevt benutrymme beroende på hur man satt Hur upplever du benutrymmet? Bakom varandra - medsittning Mot varandra - motsittning Alldeles för litet 3 % 4 % Något för litet 9 % 23 % illräckligt 52 % 51 % Klart tillräckligt 35 % 22 % Onödigt stort 1 % 0 % Hur upplever du benutrymmet? Onödigt stort Klart tillräckligt illräckligt Mot varandra - motsittning Bakom varandra - medsittning Något för litet Alldeles för litet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 9 Upplevelse av benutrymme vid mot/medsittning Här syns en tydlig skillnad. Det är en större andel av dem som sitter mot varandra som upplever att benutrymmet är för litet. Detta trots två omständigheter: Det sitter inte alltid någon mitt emot och Stolsdelningen är 5-10 cm större för motsittningsplatserna Upplevelsen av utrymme för olika resenärskategorier Det är intressant att undersöka hur olika resenärer i olika ärendekategorier bedömer benutrymmet och stolens bredd. (Data från enkäten/datorintervjun.) Av nedanstående tabeller kan man se att de som åker till och från arbetet med tåg tenderar att vara minst nöjda med utrymmet. Detta stämmer mycket väl med tidigare erfarenheter från komfortstudier. Arbetspendlare har snarast större inte mindre krav på utrymmeskomfort än många andra resenärsgrupper. 23

24 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 17 Upplevt benutrymme beroende på resärende Hur upplever du benutrymmet? JÄNSE- RESA FRIIDS- RESA ILL/FRÅN ARBEE ILL/FRÅN SKOLA Alldeles för litet 5 % 3 % 4 % 4 % Något för litet 22 % 11 % 17 % 22 % illräckligt 35 % 49 % 53 % 43 % Klart tillräckligt 38 % 37 % 25 % 29 % Onödigt stort 0 % 0 % 0 % 1 % abell 18 Upplevd stolsbredd beroende på resärende Hur upplever du stolens bredd? JÄNSE- RESA FRIIDS- RESA ILL/FRÅN ARBEE ILL/FRÅN SKOLA Alldeles för liten 5 % 3 % 2 % 0 % Något för liten 22 % 15 % 25 % 18 % illräcklig 54 % 70 % 62 % 62 % Klart tillräcklig 20 % 13 % 11 % 19 % Onödigt stor 0 % 0 % 0 % 0 % En alternativ analys av hur nöjda olika resenärsgrupper är med utrymmet har gjorts genom att jämföra medelbetyg. Betygen går från 1= "alldeles för litet" till 5= "onödigt stort". Medelbetygen från datorintervjun ligger runt 3,1 för benutrymme och 2,9 för stolsbredd. Skillnaderna i betyg mellan olika grupper är små. Fritids- och tjänsteresenärer har båda givit medelbetyg ca 3,15 för benutrymmet vilket är något högre men knappt signifikant skilt från övriga gruppers betyg. jänste- och arbetsresenärer ger på samma sätt något lägre betyg för benutrymmet. Medelbetygen från pappersenkäten ligger också runt 3,1 för benutrymme och 2,9 för stolsbredd. Arbetsresenärerna skiljer sig något genom att ge bara 2,9 för benutrymme och 2,8 för stolsbredd. Fritidsresenärerna är nöjdast med benutrymmet, vilket de visar genom att ge medelbetyget 3,25. Kvinnor är något mer nöjda med såväl benutrymme som stolsbredd. Medelbetygen är 0,2-0,3 poäng högre för kvinnor. Män behöver mer utrymme än kvinnor (i medel). Medelvärden för dem som har olika vana att åka tåg har också tagits fram. Utmärkande här är att de som oftast åker buss är mer nöjda med tågets benutrymme. De som oftast åker bil har ger samma medelbetyg som dem som oftast åker tåg. Däremot kan man se att de som åker tåg dagligen ger benutrymmet något lägre betyg än vad de gör som inte åker så ofta som dagligen. Man kan tolka detta som att de som åker dagligen har högst krav på stort benutrymme. Svaren på utrymmesfrågorna i relation till resärende visas även i diagramform nedan. 24

25 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. Benutrymmet? Onödigt stort Klart tillräckligt illräckligt Något för litet ILL/FRÅN SKOLA ILL/FRÅN ARBEE FRIIDS-RESA JÄNSE-RESA Alldeles för litet 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Stolens bredd? Onödigt stor Klart tillräcklig illräcklig Något för liten ILL/FRÅN SKOLA ILL/FRÅN ARBEE FRIIDS-RESA JÄNSE-RESA Alldeles för liten 0% 20% 40% 60% 80% Figurer Hur upplevelsen av sitt-utrymmet är vid olika resärenden. Är stolen lagom hård? Eftersom stolarnas dynor är något hårdare än vad som varit vanligt i svenska tåg så ställdes en fråga om detta. 25

26 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 19 Hur upplever du stolsdynan? Datorintervju Alldeles för hård 9 % Något för hård 35 % Lagom hård 56 % Något för mjuk 0 % Alldeles för mjuk 0 % Nästan hälften av resenärerna tycker att stolsdynan är något eller alldeles för hård. Med- eller motsittning? I datorintervjuerna tillfrågades man dels hur man satt; bakom eller mot varandra, dels hur man föredrar att sitta. Så här satt man: (tabell 20) Hur satt du? andel Bakom varandra 62 % Mitt emot varandra 37 % Annan möblering 1 %...och så här vill man sitta: (tabell 21) Hur föredrar du att sitta? andel Bakom varandra 30 % Mitt emot varandra 31 % Spelar ingen roll 40 % Svaren visar dels att drygt en tredjedel av resenärerna inte bryr sig så mycket om huruvida de får sitta på med- eller motsittningsplats. Ca 30% av resenärerna föredrar att sitta bakom varandra (medsittingsplats) och ca 30% föredrar motsittning. Vid KHs tidigare undersökningar har det funnits en övervikt för dem som föredrar att sitta bakom varandra. 26

27 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. Hur föredrar du att sitta? Bakom varandra Mitt emot varandra Spelar ingen roll Figur 12 Cirka en tredjedel av varje föredrar mot-, medsittning respektive att det inte spelar någon roll om man sitter bakom varandra eller mitt emot varnandra. Det kan vara intressant att veta om olika ärendegrupper har olika preferenser om med- eller motsittning. Av tabellen nedan framgår att tjänste och arbetsresenärer vill sitta bakom varandra. De som åker till/från skola vill i högre utsträckning sitta mitt emot varandra. abell 22 Hur man föredrar att sitta vid olika slags resor Hur föredrar du att sitta? JÄNSE- RESA FRIIDS- RESA ILL/FRÅN ARBEE ILL/FRÅN SKOLA Bakom varandra 48 % 29 % 39 % 26 % Mitt emot varandra 17 % 31 % 19 % 46 % Spelar ingen roll 35 % 40 % 41 % 28 % Hur föredrar du att sitta? ILL/FRÅN SKOLA ILL/FRÅN ARBEE FRIIDS- RESA Bakom varandra Mitt emot varandra Spelar ingen roll JÄNSE- RESA 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 13 Hur resenärer med olika resändamål föredrar att sitta. 27

28 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. Av svaren på ovanstående frågor kan man möjligen dra slutsatsen att ib möblering av Regina har en något för liten andel motsittningsplatser. otalt sett är det dock inte mer än var tionde resenär som fördrar en annan möblering i detta avseende än den man fått sitta på den aktuell a resan. Hur sätter man sig om man åker i sällskap? Datorintervjun har använts för att se hur man sätter sig då man åker i sällskap. abellen nedan baserar på 247 personers val och det blir ganska små antal för de grupper som är under 10% av detta antal. rots detta kan man se en tendens som eventuellt kan stå sig om man hade större underlag: När man reser ensam väljer man i första hand en plats på två-i-bredd sidan men ju fler man är desto mer tenderar man att välja en plats på tre-i-bredd sidan. Man kan också utläsa att de som åker ensamma satt sig bakom varandra (72 %) medan de som åker två eller flera satt sig mot varandra i högre utsträckning (62 % motsittning). abell 23 Antal personer, av totalt 247, som valt olika platser i tåget bereonde på hur många man rest i sällskap. Stolar i bredd SÄLLSKAP? bara en stol två i bredd tre i bredd otal Nej, ensam SIMO bakom varandra mot varandra annan möblering otal Ja, vi är två SIMO bakom varandra mot varandra otal tre SIMO bakom varandra 3 3 mot varandra otal fyra SIMO bakom varandra 1 1 mot varandra 2 2 otal 3 3 fler än fyra SIMO bakom varandra 1 1 mot varandra otal Av särskilt intresse med tanke på breda tåg är att se vilka som satt sig på två respektive tre i bredd-platser. abellen nedan visar ungefärliga andelar. 28

29 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 24 Andelar resenärer som satt sig på två respektive tre-plats beroende på hur många man reste i sällskap. Antal personer i sällskap Andel av antalet intervjuade Andel som satt på två i bredd-plats Andel som satt på tre i bredd-plats Ensam 71 % Ca 2/3 Ca 1/3 vå 20 % Ca 4/10 Ca 6/10 re 6 % Ca 3/10 Ca 7/10 Fyra 1 % - (Alla, 4 st.) Fler än fyra 2 % (Hälften, 2 st.) (Hälften, 3 st.) Man får komma ihåg att de presenterade tabellerna visar hur man satt sig, inte hur man skulle vilja sitta om alla platser i tåget hade varit lediga. I verkligheten har tillgången på vissa typer av platser ibland varit begränsad. En annan aspekt som gör tolkningen svår är att många resenärer gärna sitter så stort som möjligt men att de som reser ensamma också gärna sitter ensamma. En del ensamresenärer väljer t.ex. att sätta sig, och ibland även breda ut saker, i en ledig motsittningsgrupp med bord. Den platsen är rymlig så länge det inte kommer några främmande medresenärer och sätter sig i samma grupp. I det läget hade vår första resenär kanske hellre valt en motsittningsplats. Poängbedömning av bekvämlighet och utrymme Resenärerna har fått poängbedöma Regina och "vanlig SJ-vagn" på en tiogradig skala. Denna skala hade etiketter enbart i ändpunkterna: "mycket dålig" - "mycket bra". abell Bekvämlighet Medelbetyg Män Kvinnor Regina 7,3 7,2 7,4 Vanlig SJ-vagn 5,4 5,4 5,4 Rymlighet Medelbetyg Män Kvinnor Regina 6,9 6,6 7,2 Vanlig SJ-vagn 5,4 5,5 5,4 Båda bekvämlighets- som rymlighetsbetyget blev högre för Regina än för "vanligt SJ-tåg". I motsats till detta kan nämnas att Bombardier's dubbeldäckare fick lägre betyg än vanliga SJvagnar. Detta kan bero på de nya fordonens utförande, men det kan också bero på att man haft olika referensfordon - olika SJ-vagnar - i åtanke då man gjort sina bedömningar. Medelbetygen för män och kvinnor följs åt, med undantag för att kvinnor ger högre betyg åt rymligheten i Regina. Skall man tolka det som att Regina är ett tåg anpassat för kvinnor? 29

30 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 4.2 Resenärernas synpunkter på inredningen I datorintervjun fanns möjligheter att komma med synpunkter genom att svara på ett par öppna frågor. Av kommentar-rutorna nedan framgår - hur stor andel av synpunkterna som handlat om en viss faktor, - hur stor del av synpunkterna som var positiva respektive negativa, faktor för faktor, och vad man avsåg i kvalitativ mening. abell 26 Antalet öppna svar (synpunkter) som sorterats efter kategorier Allmänna synpunkter Dator, antal Papper, antal Summa, antal Positivt Fräscht, rent, ljust Snyggt, fint, bra design revligt, trivsamt, mysigt Nytt, modernt Rymligt, luftigt Mjukt, tyst Lyxigt, X2000-känsla 7 7 Negativt rist design/funkis, kalt, plastigt råkig färg 1 1 Rälsbuss 1 1 De dominerande synpunkterna bland de positiva använder ord som fräscht, rent, snyggt, modernt och rymligt. Några påmindes om X2000 i positiva ordalag. De flesta var positiva till designen; formspråket, men ett par var negativa. Synpunkter på sittplatser och stolar framgår av tabellerna. 30

31 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 27 Bekvämlighet och sittplatser Dator, antal Papper, antal Summa, antal Positivt Bekvämt, sköna stolar Fint tyg Fällbart ryggstöd finns 1 1 Negativt Bord ej bra, saknas, för små Hårda säten Obekvämt, trångt Fällbart ryggstöd saknas 5 5 Saknar fotstöd 1 1 obekvämt med tre sittplatser i bredd 1 1 Många kommentarer innehöll ordet "bekvämt". Om detta syftar på tåget som helhet eller på sittplatserna framgår oftast inte. Bara en person hade en negativ kommentar om att det är tre stolar i bredd. Ytterliggare en person kommenterade saken i termer av det är ovanligt med tre platser i bredd. 31

32 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 28 Övrigt Dator, antal Papper, antal Summa, antal Positivt 4 4 åget kom i tid etc 2 2 Fräsch WC 1 1 Lågt (in)steg 1 1 Negativt Ostädat Högt (in)steg 3 3 En toa är för lite a klass behövs ej 2 2 Kaffeautomat behövs 1 1 Snabbt tåg 1 1 Bullrigt 1 1 Solgardinen för genomskinlig 1 1 Luktar kiss 1 1 De vanligaste kommentarerna bland i klassen övriga rör kvalitetsbister och uppfyllanden: åget var ostädat eller att det stannade så att insteget blev för högt. åget kom i tid! Önskemål om inredningsförbättringar I nästa kapitel, stycke 5.2 i slutet, finns en lista på önskade inredningsförbättringar. 4.3 Vad resenärerna vet om tåget och dess inredning När man vill öka tågets attraktivitet kan man genomföra komforthöjande åtgärder. Om resenärerna känner till och uppskattar dessa åtgärder så ökar attraktiviteten. Men om resenärerna inte känner till vad som genomförts? I pappersintervjun ingick en fråga om vilka åtgärder eller "saker" man kände till. Allt som frågades om finns dock inte i ib Regina och idén med detta är att resenärerna inte skall känna sig säkra på vad som är rätt svar. Frågan löd: Vilka av nedanstående saker finns vid din sittplats eller i vagnen? 32

33 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 29 Resenärernas kunskap om tåget Åtgärd / sak Finns inte % Vet ej % Skylt som visar nästa station Fällbart ryggstöd Bord vid sittplatsen Radio/musikuttag Uttag för PC (230V) Kaffeservering vid sittplatsen Luftkonditionering Individuellt reglerbar ventilation Läslampa Finns % Dessa svar skall kommenteras. Skylt för visning av nästa station finns i Regina tågen. Däremot är det inte säkert att skylten alltid visat något. Vid minst en av avgångarna fungerade inte skyltsystemet. Därför kan det finnas en naturlig förklaring till att 16 % har svarat att det inte finns skylt som visar nästa station. Alla fåtöljer har fällbara ryggstöd. Däremot finns ett mindre antal enkla klappstolar, givetvis utan fällbara ryggstöd. I stort sett all intervjuade bör ha suttit på stolar med fällbara ryggstöd men endast 41 % har vetat om det. Det är en mycket låg andel. Av en tidigare fråga framgick att sex av tio resenärer tycker att det är viktigt att stolens ryggstöd är fällbara. Någon åtgärd bör vidtagas för att resenärerna ska veta att de kan ställa in stolen och hur man gör. Åtta av tio har svarat att det finns bord vid sittplatsen. Bland dem som svarat "finns inte" kan finnas några som inte godkänner bordets utförande eller kvalitet. Vid motittningsplatserna är bordet för litet för att nå ut till fler än dem som sitter vid fönstret. Radio/musikuttag finns inte i ib Regina och det tror bara 2 %. En tredjedel av resenärerna är dock osäkra. Det kan bero på att man inte vet hur en sådan anordning kan eller brukar se ut. Samma sak gäller för PC-uttag. Här är dock fler osäkra; ungefär lika många tror att det finns som att det inte finns. Kaffeservering finns på åtminstone några avgångar. Därför är det naturligt att två av tio svarat att det finns medan många svarat att det inte finns. Hur ska man veta att luftkonditionering finns om det inte är sommar och varmt ute? Fläktbuller kan vara ett sätt att ana detta men bortsett från det så är det förståeligt att hälften av resenärerna svarat att de inte vet. Fyra av tio ansåg att det fanns. De kan ev. mena att luftkonditionering torde finnas i ett modernt tåg som Regina. Vad svaren belyser är att det är svårt att tolka värdet av luftkonditionering. (Detta brukar vara högt i andra undersökningar; ca 10 % av taxan.) 33

34 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. Nästa fråga gällde "individuellt reglerbar ventilation". Intervjuaren har avsett reglerbara friskluftutblås ovanför varje sittplats men det är inte säkert att alla som intervjuats har föreställt sig detta. Nästan var femte ansåg att det inte fanns och lika många visste inte. Det finns läslampor. Ändå var det en fjärdedel som inte var säkra på det. Sammanfattningsvis är det många som inte vet vilken standard tåget erbjuder. Särskilt få visste att stolarna är fällbara. Det senare måste bero på att designen av stolarna inte tillräckligt tydligt visar att de är fällbara. Man säger att "semiotiken" är dålig. 34

35 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 5. Värderingar resenärernas betalningsvilja I detta kapitel redovisas resultaten från Stated Preferences-spelen i datorintervjuerna samt listan med olika egenskaper "viktigt/mindre viktigt". Stated preferences ger värderingar vilka kan uttryckas som betalningsvilja. På engelska finns två uttryck; willingness-to-pay och willingness-to-accept. Det betyder att man behöver inte tolka värderingarna som att resenärerna verkligen ska betala mer, ty en annan tolkning är att de accepterar vissa brister eller försämringar om de får betala mindre. Enligt denna teori kan man t.ex. tänka sig att acceptera mindre benutrymme om man behöver betala mindre för biljetten. 5.1 Värderingar enligt datorintervjuns SP-spel Vid stated preference experiment söker man renodla inflytandet av enskilda faktorer eller "attribut". De faktorer/attribut som använts i dator intervjuernas SP experiment ("spel") var: Biljettpris i procent, presenterat för respondenterna i kronor yp av vagn Utrymme vid sittplatsen Regina har värderats relativt "vanliga SJ-vagnar" och mot "äldre motorvagnståg". Dessa är ibland olika på olika linjer. För att ta reda på resenärernas värderingar börjar man med att estimera (skatta) en statistisk modell. Denna visar vikten för varje attribut som ingick i experimentet. I tabellen nedan visas modellen som gäller då alla respondenter är medtagna i estimeringen. (Särskilda modeller har gjorts för t.ex. tjänste- och arbetsresenärer, men dessa redovisas endast i form av betalningsviljor.) -värdena i tabellens tredje kolumn visar hur säkra skattningarna är. Högre t-värden visar säkrare värden med mindre spridning. Vid t-värde över 2,0 så är parametervärdena "säkra" (säkert skilda från noll). 35

36 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 30 Parametrar (vikter) och t-värden för olika faktorer eller attribut Faktor/ attribut Parameter (vikt) t-värde Biljettpris i procent av resenärens eget pris -0,097 21,8 Du åker med detta tåg men enbart fyra (2+2) stolar i bredd Detta tåg med denna inredning (med fem (2+3) stolar i bredd) 0,820 6,7 0,739 6,0 Du åker med äldre motorvagnståg -1,08 8,5... i förhållande till "vanlig SJ-vagn" 0 10 cm större benutrymme Stolsbredd som nu Benutrymme som nu 5 cm bredare stol 10 cm större benutrymme och 5 cm bredare stol 0,307 3,0 0,454 4,4 0,807 8,0 Dessa parametervärden kan användas på (minst) två sätt: Man kan göra en modell för vilka tåg folk skulle välja. Man kan beräkna betalningsviljan för olika egenskaper/ attribut. De attribut som har en positiv parameter är attraktiva. Det betyder att folk har valt dessa attribut eller egenskaper i högre utsträckning när man gjorde sina val under intervjun. Med hjälp av en enkel logitmodell kan man beräkna hur folk skulle välja om man varierade en egenskap i taget. Regina, dvs. "detta tåg med denna inredning", skulle föredras av över 2/3, allt annat lika. 36

37 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. SJ-vagn 32% Regina 68% Figur 14 Den estrimerade modellen visar att 68% av resenärerna skulle föredra Regina framför ett vanligt SJ-tåg, allt annat lika. På samma sätt kan man beräkna att Regina föredras framför äldre motorvagnståg av 86 % av resenärerna. Bara en på sju skulle hellre ha åkt med ett äldre motorvagnståg, allt annat lika. Parametrarna i modellen kan som nämnts användas även till att beräkna betalningsvilja. Betalningsvilja är i detta sammanhang den summa pengar som resenärerna måste kompenseras med för att i medeltal inte välja en viss faktor. Exempel: Betalningsviljan för att få åka Regina (detta tåg med denna inredning) i stället för SJ-vagn är 7,6 % av biljettpriset. Om man inte kör Regina utan vanliga SJ-vagnar måste man på sikt sänka priset ca 7,6 % för att få lika många resenärer. Omvänt kan man säga att om man skulle höja biljettpriserna med 7,6 % samtidigt som man inför Regina så ökar inte resandet. Prishöjningen är lika motbjudande som Regina är inbjudande. Detta gäller i medel. Dock är det delvis olika resenärer som föredrar låga priser respektive nya tåg. abell 31 Värdet av olika slags Regina och motorvagnståg i förhållande till vanlig SJvagn. Värdet uttrycks som procent av taxan eller biljettpriset. Värdet av: ALLA Du åker med detta tåg men enbart fyra (2+2) stolar i bredd (% av pris) jänsteresenärer Arbetspendlare Övriga (ej skola) +8,5 % + 13 % +9 % +7 % Detta tåg med denna inredning (med fem (2+3) stolar i bredd) Du åker med äldre motorvagnståg +7,6 % + 8% +14 % +6 % -11 % -22 % -14 % -8 %... i förhållande till "vanlig SJ-vagn" 37

38 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. Övriga Äldre motorvagnståg jänsteresenärer Arbetspendlare Detta tåg med denna inredning (med fem (2+3) stolar i bredd) Detta tåg men enbart fyra (2+2) stolar i bredd -30% -20% -10% 0% 10% 20% Figur 15 Hur jänsteresenärer, arbetspendlare och övriga värderar Regina och äldre motorvagnståg i förhållande till "vanlig SJ.vagn". "Detta tåg med fyra stolar i bredd" avser Regina om det skulle möbleras med 2+2. abell 32 Värdet av utrymmesfaktorer; benutrymme och stolsbredd. Värdet uttrycks som procent av taxan eller biljettpriset 10 cm större benutrymme Stolsbredd som nu Värdet av: ALLA jänsteresenärer Arbetspendlare Övriga (ej skola) + 3,1 % +6% (+1 %) +2 % Benutrymme som nu 5 cm bredare stol 10 cm större benutrymme och 5 cm bredare stol +4,6 % +16 % (+3 %) +4 % +8,2 % +22 % (+3 %) +8 % abellen ovan visar bland annat att arbetspendlarna föredrar 2+3 möbleringen framför 2+2 möblering. För att få ytterligare underlag för att förstå detta gjordes en uppdelning på dem med kort restid; upp till en timme och lång restid; över en timme. Se nästa tabell: 38

39 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 33 Värdet av olika faktorer uppdelat på resor upp till en timme respektive längre än en timme. Värdet uttrycks som procent av taxan eller biljettpriset Värdet av: VAGNYP Kort resa: upp till 1 tim Lång resa: mer än 1 tim Du åker med detta tåg men enbart fyra (2+2) stolar i bredd +10 % +7 % Detta tåg med denna inredning (med fem (2+3) stolar i bredd) +16% +6 % Du åker med äldre motorvagnståg -27 % -8%... i förhållande till "vanlig SJ-vagn" URYMME 10 cm större benutrymme, stolsbredd som nu +7 % +3 % Benutrymme som nu, 5 cm bredare stol +8 % +4 % 10 cm större benutrymme och 5 cm bredare stol +17% +7 % Det visar sig här att de som gör korta resor föredrar till och med att tågen har 2+3 stolar i bredd. I nästa tabell visas hur värderingen av vagntyp och sittplatsutrymme skiljer sig mellan de två versionerna av Regina. Observera att värderingarna i SJ-versionen av Regina är mer osäkra eftersom endast ett fåtal intervjuer (ca 30 st.) gjordes i denna version. 39

40 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. abell 34 Värdet av olika slags Regina och motorvagnståg i förhållande till vanlig SJ-vagn. Värdet uttrycks som procent av taxan eller biljettpriset Värdet av: VAGNYP ib- Regina SJ-Regina (få intervjuer) Du åker med detta tåg men enbart fyra (2+2) stolar i bredd +9 % (+27 %) Detta tåg med denna inredning (med fem (2+3) stolar i bredd) +7% (+17 %) Du åker med äldre motorvagnståg -11 % (- 8%)... i förhållande till "vanlig SJ-vagn" BELÄGGNING 10 cm större benutrymme, stolsbredd som nu +2 % (+11 %) Benutrymme som nu, 5 cm bredare stol +4 % (+4 %) 10 cm större benutrymme och 5 cm bredare stol + 7% (+17 %)... i förhållande till "vanlig SJ-vagn" abellen visar att de som åkt SJ Regina ger högre värden åt Regina i jämförelse med vanlig SJvagn. Detta kan bero på att t.ex. SJ valt en annan invändig färgsättning men det kan även bero på att SJ Reginan trafierade en annan sträckan nämligen Örebro - Avesta/krylbo - Gävle. Här kan det hat gått andra typer av "SJ-vagnar" än på övriga linjer. Eventuellet har denna linje trafierats med 60-talsvagnar. Den högre värderingen av större benutrymme i SJ Regina kan tyda på att man i den vagnen är mindre nöjd med benutrymmet som det är. En särskild analys av hur man uppfattar rymligheten i SJ kontra ib Regina visar dock liknande bedömningar. ill sist, angående ovanstående tabell, måste påpekas att väldigt få intervjuer, ca 30 st, gjordes i SJ Regina. Det ger stor osäkerhet i resultaten. 40

41 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. 5.2 Resultat från prioriteringslista En mycket grov uppskattning av betalningsviljan för olika faktorer kan göras genom att låta intervjupersonerna ta ställning till ett antal välspecificerade åtgärder. Med välspecificerade menas här att man bör eller kan inte jämföra om "restiden" eller "komforten" är viktigast. Däremot kan man låta de intervjuade ta ställning till t.ex. 10 cm kortare restid och t.ex. 10 cm extra benutrymme. Vi kan kalla faktorerna för attribut och det man tar ställning till är skillnader i nivåer före dessa attribut; "attributskillnader". Vid utvärderingen av Regina har sådana jämförelser gjorts på två sätt. I pappersenkäten har man fått markera om en viss attributskillnad är viktig eller mindre viktig. I datorintervjun har man i stället fått rangordna attributskillnaderna. Den senare metoden beskrevs av hurstone 1 redan på 1920-talet. Viktiga och mindre viktiga faktorer För pappersintervjun jämförs hur stor andel av resenärerna som markerat de olika faktorerna och sedan jämföra med hur stor andel som tycker att "Biljettpriset sänks X kr/resa" är viktigt, där X beräknas som ungefär 5% av respondentens biljettpris. abell 35 Andelen resenärer som angav att en viss faktor/ attributskillnad var viktig. Faktor/attributskillnad/ sak Viktigt (%) Att fönsterplatserna verkligen har fönster (ej vägg) 72 Att biljettpriset sänks 5 % (5kr per 100 kr) 69 Att det finns bord vid sittplatsen 66 Att belysningen är dämpad och med läslampor 65 Att stolen har fällbart ryggstöd 57 Att bullernivån är något lägre än i denna vagn 55 Min restid förkortas med 10 min 46 Att stolen har mjukare dyna 44 Att benutrymmet utökas med 10 cm 41 Att stolen är 5 cm bredare 36 Vibrationer och skakningar är något lägre än i denna vagn 34 Att sitta där det är två (ej tre) stolar i bredd 34 1 hurstone, L.L., he measurement of values, University of Chicago Press 1959 (nytryck av artiklar från 1920-talet och framåt) 41

42 Royal Institute of echnology raffic and ransport Planning Div. I ovanstående tabell visas viktighets-svaren i procent. Svaren har efteråt sorterats efter viktighetsgrad. I följande stapeldiagram visas betalningsviljan i procent av biljettpriset. Blå/ljusare staplar visar värdet enligt pappersenkätens viktigt-lista medan röd/mörkare staplar visar motsvarande resultat för datorintervjuernas rankningslista. Min restid förkortas med y min (7-8 %) Att biljettpriset sänks 5 % (5kr per 100 kr) Att fönsterplatserna verkligen har fönster (ej vägg) Att stolen har fällbart ryggstöd Att det finns bord vid sittplatsen Att bullernivån är något lägre än i denna vagn Mindre buller/skakningar än i detta tåg Att belysningen är dämpad och med läslampor Att stolen har mjukare dyna Min restid förkortas med 10 min Att benutrymmet utökas med 10 cm Att stolen är 5 cm bredare Vibrationer och skakningar är något lägre än i denna vagn Att sitta där det är två (ej tre) stolar i bredd Faktor/attributskillnad/ sak DAOR ENKÄ Figur 16 Hur viktiga olika faktorer/ attributsving är enligt två likartade metoder: pappersintervjuns viktigtlista respektive datorintervjuns rankingsista. Faktorerna är sorterade fallande efter viktighet i medel, dvs. medel av resultatet från pappersoch datorintervjun. Enstaka faktorer fanns bara med eller vara annorlunda formulerade i den ena typen av intervju. Det som resenärerna värderar högst är att restiden förkortas med en visst antal minuter, som för varje resenär motsvarade 7-8 % av dennes restid. Så kan man presentera tiden bara i en datorintervju, varför pappersenkäten i stället innehöll ett fixt antal minuter; 10 min. Denna restidsförkortning var långt mindre viktig än 7-8 %. Det är svårt att förklara eftersom många hade restider om 1-3 timmar, vilket ger att 7-8 % motsvarar 5-14 min kortare restid. abellen får tala för sig själv, men några faktorer ska kommenteras: Att sitta där det är två (ej tre) stolar i bredd är det attribut som värderas lägst av allt som ingick. Värderingen motsvarar med dessa enkla metoder ca 2 % av biljettpriset. Inte heller större benutrymme eller bredare stol än vad som är fallet i Regina ib värderas till mer än ca 3 % av priset. Ytterligare 10 cm benutrymme torde kosta ca 5 % för operatören 1 varför benutrymmet 1 Kottenhoff, K., Evaluation of passenger train concepts - methods and results of measuriung travellers' preferences in relation to costs. KH rafikplanering 1999, RIA IP-FR

Gröna Tåget. Tåginredningar. Funtionalitet och kostnader. Karl Kottenhoff Evert Andersson 2014-03-06

Gröna Tåget. Tåginredningar. Funtionalitet och kostnader. Karl Kottenhoff Evert Andersson 2014-03-06 Gröna Tåget Tåginredningar Funtionalitet och kostnader Karl Kottenhoff Evert Andersson 2014-03-06 Attraktiv passagerarmiljö ett av de större delprojekten i Gröna Tåget Konstfack, KTH, Bombardier Vila Arbeta

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Luleå - Riksgränsen

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Luleå - Riksgränsen Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

A. Introduction. Sammanfattning

A. Introduction. Sammanfattning 1 Sammanfattning Modern persontrafik med tåg kan få stor betydelse för medborgarna, näringslivet och för den regionala utvecklingen. Människor kan göra resor över dagen till arbete och i tjänsten med moderna

Läs mer

Resultat av enkätundersökning

Resultat av enkätundersökning En undersökning bland resenärer på utbildningslinjen genomfördes i november 2012 genom en pappersenkät med nio frågor. Enkäten gavs ut både på svenska och engelska. Enkäten distribuerades till resenärer

Läs mer

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T83 Linköping-Västervik

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T83 Linköping-Västervik Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T3 Linköping-Västervik Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. 3 Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys

Läs mer

Kundundersökning mars Operatör: SJ AB Trafikslag: Tåg Sträcka: T30/40 Göteborg-Luleå

Kundundersökning mars Operatör: SJ AB Trafikslag: Tåg Sträcka: T30/40 Göteborg-Luleå Kundundersökning mars Operatör: SJ AB Trafikslag: Tåg Sträcka: T0/0 Göteborg-Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys s.

Läs mer

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T84 Linköping-Kalmar

Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T84 Linköping-Kalmar Kundundersökning mars Operatör: Kalmar Länstrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: T Linköping-Kalmar Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars Operatör: Norrtåg Trafikslag: Tåg Sträcka: T35 Umeå-Sundsvall

Kundundersökning mars Operatör: Norrtåg Trafikslag: Tåg Sträcka: T35 Umeå-Sundsvall Kundundersökning mars Operatör: Norrtåg Trafikslag: Tåg Sträcka: T Umeå-Sundsvall Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys s.

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars Operatör: Dalatrafik Trafikslag: Buss Sträcka: B121 Borlänge-Sälen

Kundundersökning mars Operatör: Dalatrafik Trafikslag: Buss Sträcka: B121 Borlänge-Sälen Kundundersökning mars Operatör: Dalatrafik Trafikslag: Buss Sträcka: B11 Borlänge-Sälen Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: KR-trafik Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Östersund - Örnsköldsvik

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Östersund - Örnsköldsvik Operatör: Trafikslag: Sträcka: KR-trafik AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Hur blir framtidens tågtrafik om resenären får välja? Lotta Schmidt & Susanne Nielsen Skovgaard WSP Analys och Strategi

Hur blir framtidens tågtrafik om resenären får välja? Lotta Schmidt & Susanne Nielsen Skovgaard WSP Analys och Strategi Hur blir framtidens tågtrafik om resenären får välja? Lotta Schmidt & Susanne Nielsen Skovgaard WSP Analys och Strategi NULÄGET 300 resenärer har fått tycka till om tågresandet mellan Stockholm och Göteborg

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Sundsvall - Trondheim Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby

Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby Kundundersökning juli Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: DG-N Nynäshamn-Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Göteborg - Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Kongsvinger Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Kongsvinger Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: DSB Småland Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Tåg Sträcka: Luleå - Riksgränsen Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars Operatör: Amapola flyg AB Trafikslag: Flyg Sträcka: Arlanda- Lycksele/Vilhelmina

Kundundersökning mars Operatör: Amapola flyg AB Trafikslag: Flyg Sträcka: Arlanda- Lycksele/Vilhelmina Kundundersökning mars Operatör: Amapola flyg AB Trafikslag: Flyg Sträcka: Arlanda- Lycksele/Vilhelmina Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars Operatör: Flexflight ASP Trafikslag: Flyg Sträcka: Arlanda- Hagfors/Torsby

Kundundersökning mars Operatör: Flexflight ASP Trafikslag: Flyg Sträcka: Arlanda- Hagfors/Torsby Kundundersökning mars Operatör: Flexflight ASP Trafikslag: Flyg Sträcka: Arlanda- Hagfors/Torsby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte s. Metodbeskrivning s. 4 Klassificering av indexnivåer s. Prioriteringsanalys

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Operatör:

Kundundersökning mars 2014. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning juli 2014

Kundundersökning juli 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Svenska Direktflyg Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Svenska Direktflyg Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Linköping - Västervik Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Kundundersökning mars 2014

Kundundersökning mars 2014 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå

Kundundersökning mars 2011. Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå Kundundersökning mars 2011 Operatör: SJ Trafikslag: Nattåg Sträcka: Stockholm - Luleå Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Sundsvall - Trondheim Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: TÅGKOMPANIET Trafikslag: Tåg Sträcka: GÄVLE - MJÖLBY

Kundundersökning mars 2012. Operatör: TÅGKOMPANIET Trafikslag: Tåg Sträcka: GÄVLE - MJÖLBY Kundundersökning mars 2012 Operatör: TÅGKOMPANIET Trafikslag: Tåg Sträcka: GÄVLE - MJÖLBY Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Hemavan - Vilhelmina - Arlanda Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Välkommen ombord. Bekvämt. Lugn och ro. 1 klass. Laddad och uppkopplad. Mat och dryck. Information och underhållning

Välkommen ombord. Bekvämt. Lugn och ro. 1 klass. Laddad och uppkopplad. Mat och dryck. Information och underhållning SJ Snabbtåg Smart som tåget. På tåget kan du sjunka ner i en bekväm fåtölj, slå upp datorn och jobba undan lite. Eller bara koppla av, se en film, läsa en bok. Du kan umgås med ditt resesällskap och om

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL

Kundundersökning mars 2012. Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Kundundersökning mars 2012 Operatör: Veolia Transport Sverige Trafikslag: Buss Sträcka: HAPARANDA - SUNDSVALL Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Norrtåg Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Avies Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Trendrapport affärsresande på tåg

Trendrapport affärsresande på tåg Trendrapport affärsresande på tåg Trendrapport affärsresande på tåg Affärsresandet med tåg skjuter i höjden Affärsresenärerna reser allt mer med tåg på sina affärsresor. SJs affärsresebokningar har i vinter

Läs mer

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland

Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland Enkätstudie bland passagerarna på Gotlandia II och Gotland - En del av Statens haverikommissions utredning av kollisionen mellan färjorna den 23 juli 9 Rapport maj 1 Enkätstudiens syfte och genomförande

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Kundundersökning mars 2011 Operatör: Destination Gotland Trafikslag: Färja Sträcka: Oskarshamn - Visby Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport Sverige AB Trafikslag: Buss Sträcka: Haparanda - Sundsvall Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Flyget och miljön

Flyget och miljön Flyget och miljön 1990-2006 Analys av 11 frågor som funnits med under samtliga mätningar under perioden Underlag Sifos mätningar på uppdrag av LFV åren 1990, 1991, 1996, 1998, 2000, 2003 och 2006 27 juni

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden 1. Målgrupp Undersökningen riktar sig till resenärer som valt att åka buss inom destinationerna Sälenfjällen och Trysil under sportlovsveckorna våren 2013. 2. Målsättning Målsättningen är att identifiera

Läs mer

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras

Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Bo-Lennart Nelldal, adj prof RAILWAY GROUP KTH Center for Research and Education In Railway Engineering Framtidens Materiel och trafikering hur kan persontrafikens lönsamhet förbättras Sammanfatting av

Läs mer

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2014. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Next Jet Flyg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Granbergs Buss Trafikslag: Buss Sträcka: Luleå - Kiruna

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Granbergs Buss Trafikslag: Buss Sträcka: Luleå - Kiruna Kundundersökning mars 2011 Operatör: Granbergs Buss Trafikslag: Buss Sträcka: Luleå - Kiruna Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Kundundersökning mars 2013

Kundundersökning mars 2013 Operatör: Trafikslag: Sträcka: Destination Gotland Färja Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken

Nacka bibliotek. Brukarundersökning. November Genomförd av Enkätfabriken Nacka Brukarundersökning November 2016 Genomförd av Enkätfabriken Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. NKI 4 3. Generell nöjdhet 5 4. Bakgrundsfrågor 8 5. Nöjdhet verksamheten 12 6. Personal och öppettider

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014

Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder. Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Resultat enkätundersökning fartdämpande åtgärder Heimdal-Skogsbackens samfällighetsförening, augusti 2014 Bakgrund Under juli 2014 har en enkätundersökning genomförts. Tre frågor ställdes till medlemmarna;

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort!

Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort! 1 PM 2017:58 Jonas Åström Nina Hvitlock Christer Ljungberg 2017-10-03 Den självkörande bussen rullar långsamt, men utvecklingen går fort! Foto av Oskar Elfving Söderström Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund

Läs mer

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun 1 PM 2017:43 Jonna Milton Karin Neergaard 2017-06-19 Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun Våren 2017 Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 00 info@trivector.se

Läs mer

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor

Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor augusti 2010 RAPPORT MILJÖKONTORET Medborgarundersökning hösten 2009 Miljökontorets tilläggsfrågor Stefan Haupt Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 Luleå Besök oss: Rådstugatan 11 Telefon: 0920-45

Läs mer

Resandeundersökning. Kalmar Oskarshamn hösten 2013

Resandeundersökning. Kalmar Oskarshamn hösten 2013 Resandeundersökning Kalmar Oskarshamn hösten 13 Bakgrund Energikontoret Sydost AB arbetar tillsammans med Kalmar Länstrafik med att hitta nya och bättre former för de som vill och kan arbeta på väg till

Läs mer

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov?

Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Marknadspotentialen - möter kollektivtrafiken deras behov? Har kollektivtrafikbranschen ett ensidigt angreppssätt? Torbjörn Eriksson & Mats Johansson Urbanet AB Strukturer ANDELAR/ RESANDE/ NÖJDHET 24

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Charlottenberg

Kundundersökning mars 2013. Operatör: Trafikslag: Karlstad - Charlottenberg Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Tåg Karlstad - Charlottenberg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista

Läs mer

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken 1(6) Handläggare Karin Crawford 08-6861582 crawford.karin@gmail.com Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken Bakgrund och syfte Trafikförvaltningen har sedan tidigare kunskap kring vad som

Läs mer

SJ Nattåg. T251613-SJ-nattaget.indd 1 08-09-04 13.00.19

SJ Nattåg. T251613-SJ-nattaget.indd 1 08-09-04 13.00.19 SJ Nattåg T251613-SJ-nattaget.indd 1 08-09-04 13.00.19 Nattåget Att åka nattåg är ett smart sätt att resa. Du tar tillvara på tiden genom att sova eller vila medan du reser. Ska du vara framme tidigt på

Läs mer

Status för Trafikplan 2017 Frågor till MÄLAB / SJ

Status för Trafikplan 2017 Frågor till MÄLAB / SJ Status för Trafikplan 2017 Frågor till MÄLAB / SJ Kritiska områden Kommersiella operatörer Trafik och priser Fordon Kapacitet Biljettsystem Infrastruktur Trafik och priser MÄLABs kommande upphandling av

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Hela Halland 1 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Inledning Under maj-juni

Läs mer

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som

Läs mer

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

2014-01-21. Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? 2014-01-21 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november-december 2013 SAMMANFATTNING Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn med skolskjuts.

Läs mer

System 3. Konceptpresentation

System 3. Konceptpresentation System 3 Konceptpresentation 2017-06-12 Tågtrafiken behöver ett trendbrott Bakgrund Sjunkande NKI tyder på missnöjda resenärer. Dagens resenärer ställer högre krav på kvalitet, utbud och service i samband

Läs mer

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2013

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2013 Brukarenkät individ- och familjeomsorg 201 Göteborgs Stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (14) Uppdrag: Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012 Beställare:

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA

Kundundersökning mars 2012. Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA Kundundersökning mars 2012 Operatör: NEXTJET Trafikslag: Flyg Sträcka: HEMAVAN-VILHELMINA-ARLANDA Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Pendlarråd april 2014

Pendlarråd april 2014 Pendlarråd april Tack till dig som deltog här följer frågor och svar Flexibiliteten försvinner med platsbokning. Vad gör man som pendlare om man missar sitt tåg för att jobbet krävde några extra minuter?

Läs mer

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012

Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012 Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012 Göteborgs Stad En undersökning genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB Markör AB 1 (14) Uppdrag: Brukarenkät individ- och familjeomsorg 2012 Beställare:

Läs mer

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare

Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 2014. 2014-06-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare Kundundersökning för Ljungby kommun miljö-och byggförvaltning 14 14-6-16 Lisa Eriksson, studentmedarbetare 1. Inledning Under våren 14 har Ljungby kommuns miljö- och byggförvaltning genomfört en servicemätning

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ

Kundundersökning mars 2012. Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Kundundersökning mars 2012 Operatör: AVIES Trafikslag: Flyg Sträcka: PAJALA-LULEÅ Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Disciplinärenden kvinnor och män

Disciplinärenden kvinnor och män TillsynsPM 1(5) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Sofia Tiberg 08-563 088 38 sofia.tiberg@uka.se Disciplinärenden kvinnor och män Bakgrund Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter under

Läs mer

Rapport om enkät till butiker om nyttan av ett konstmuseum i centrala Uppsala

Rapport om enkät till butiker om nyttan av ett konstmuseum i centrala Uppsala 1 Uppsala 2014-05-27 KHN Konstens Hus Nu Rapport om enkät till butiker om nyttan av ett konstmuseum i centrala Uppsala Uppsala konstmuseum finns i dag i lokaler i Slottet. Föreningen Konstens Hus Nu vill

Läs mer

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013

Lidköping kommun. sammanställning biblioteksundersökning 2013 Lidköping kommun sammanställning biblioteksundersökning 2013 1 Sammanfattning Nya ökade möjligheter ger nya utmaningar I det stora hela är Lidköpingsborna nöjda med sitt nya bibliotek. Resultatet indikerar

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2017 Markör AB 1 (15) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

Gröna Tåget. Breda tåg i Skandinavien. Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson

Gröna Tåget. Breda tåg i Skandinavien. Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson Gröna Tåget Breda tåg i Skandinavien Evert Andersson 2014-03-06 Rickard Persson Breda tåg Vi menar tåg med inre bredd (i armbågshöjd) av minst 3,30 m (vilket är 0,11 m bredare än nuvarande Regina ). Utvändigt

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

Regionaltrafiken i Mälardalen synpunkter och förslag. Inlaga från föreningen TIM-Pendlare, februari 2017

Regionaltrafiken i Mälardalen synpunkter och förslag. Inlaga från föreningen TIM-Pendlare, februari 2017 Till MÄLAB AB, inkl styrelsen och dess ledamöter SJ AB Regionaltrafiken i Mälardalen synpunkter och förslag. Inlaga från föreningen TIM-Pendlare, februari 2017 Föreningen TIM-Pendlare idag med c:a 850

Läs mer

Vad är grönt i GrönaTåget?

Vad är grönt i GrönaTåget? Vad är grönt i GrönaTåget? Vårt framtida attraktiva snabbtåg? Evert Andersson Professor och projektledare Järnvägsgruppen KTH Syfte och metod Syftet med - Att stärka kompetensen att utveckla och upphandla

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer