UTVÄRDERING, ÅTER- RAPPORTERING, REVISION
|
|
- Ingegerd Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTVÄRDERING, ÅTER- RAPPORTERING, REVISION 7 7.1
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid Vad utvärderar vi och varför? sid Mål och uppföljning av resultat sid Verksamhetsuppföljning sid Utvärdering för projektgruppen och sammankomster sid När ska ni börja utvärderingen? sid Vem gör utvärderingen? sid Små Synliga Succéer sid Checklista: Tänk på! sid Utvärderingsmetoder sid
3 INLEDNING Det här kapitlet handlar om utvärdering och redovisning av resultat. Utvärdering är till för att dra lärdom - både av misstag och framgångar - och för att ni ska kunna visa upp och redogöra för det ni har uppnått i projektet. Detta samtidigt som ni ser arbetet, som RFSL och er lokalförening bedriver, i en större helhet. Socialstyrelsen kräver från och med 2007 bättre resultatuppföljning och de vill att metoderna vi använder i större utsträckning ska vara evidensbaserade. Resultatuppföljning och evidens-/kunskapsbaserade metoder går hand i hand med utvärderingar och är därför berörda i det här kapitlet. Ofta arbetar vi med utvärdering och uppföljning i slutet av ett projekt. Det är dock nödvändigt att utvärdering och resultatuppföljning följer med oss genom hela arbetet: när vi planerar och sätter upp mål, när vi arbetar som mest under projektet och slutligen, också när det är avslutat. Poängen är att det är nyttigt att stanna upp då och då och fundera på om man måste ändra sin ursprungsplan, för att man lärt sig något nytt eller insett att situationen man planerade utifrån har förändrats. Fakta: Evidens/kunskapsbaserat arbete Att arbeta evidensbaserat innebär att man bygger sin professionalitet och sitt metodiska kunnande på säkerställd kunskap och beprövad erfarenhet. På lång sikt kan ingen verksamhets kvalitet bestå och utvecklas på grundval av enskilda individers privata uppfattningar och värderingar. Evidensbaserad verksamhet är en kvalitetsgaranti och har sin grund i forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Insikt i forskningsmetodik och kunskap om kliniska forskningsresultat liksom resultat från samhälls- och beteendevetenskaperna är av största vikt för en positiv utveckling av vår verksamhet. 7.3
4 7.1 VAD UTVÄRDERAR VI OCH VARFÖR? Utvärdering och uppföljning tjänar ett syfte. Det är viktigt att ha detta syfte klart för sig när man planerar utvärdering och uppföljning. Nedan går vi igenom tre stora vad : Mål, verksamhet och gruppens eget arbete. Dessa tre vad används för olika ändamål och det är viktigt att skilja dem åt. 7.4
5 7.2 MÅL OCH UPPFÖLJNING AV RESULTAT Den nationella handlingsplanen för hivarbetet som Riksdagen tagit fram fastslår att det kommer att bli allt viktigare att på ett bra sätt utvärdera och mäta resultat. Socialstyrelsen och därmed också landstingen kommer i större utsträckning än tidigare att vilja se hur vi mäter och vilka indikatorer vi använder oss av. När er projektgrupp fastställer målen är det, som vi nämnt tidigare, viktigt att ni skapar smarta mål. Samtidigt som ni sätter upp de smarta målen kommer ni att fundera på hur de går att mäta (M:et i SMART står för mätbar). Hur ska ni mäta om ni nått ert mål? Vilken sorts data kommer ni att behöva hämta in för att mäta er framgång och tar er utvärdering upp de frågeställningar ni behöver? Det är viktigt att ni är på det klara med skillnaderna i olika mätningar. När utvärderar ni målen? Har målen uppnåtts? Slutligen, när utvärderar ni om en verksamhet har varit bra? Resultatet kan vara uppföljningen av målen, men resultatet kan också vara något oväntat, som ni inte hade med i beräkningarna. Redan när målen bestäms kan det vara bra att svara på följande tre frågor: 1. Vad ska utvärderingen användas till? I det här fallet görs utvärderingen för att mäta om målen för projektet uppnåtts. Det kan även handla om att se om en ny metod leder till bättre resultat än en gammal för att veta vilken verksamhet som fungerar bäst. Tips! Det kan vara bra att prata med bidragsgivaren och sätta upp gemensamma mål eller få hjälp att ta fram metoder. Kanske kan bidragsgivaren göra vissa mer omfattande mätningar. 2. För vem görs utvärderingen? Utan tvekan är det den här delen av utvärderingen som bidragsgivaren är mest intresserad av. Till bidragsgivare går det bra att använda ett formellt språk, men om ni vill ha fler läsare behöver ni se till att språket är lättfattligt. 3. Hur stor ska utvärderingen vara? Obs! Enligt nya direktiv får landstingen och regionerna använda fem procent av sin budget för uppföljning och utvärdering. Ta en diskussion med er kontaktperson på landstinget eller regionen. För att ge bra exempel på verksamhet som fungerar är utvärdering ett viktigt moment. Kan ni kanske också söka fem procent för att utvärdera och följa upp resultat? Planera in tid för analys och om ni haft ett stort projekt var inte rädda för att plocka in en extern utvärderare. 7.5
6 7.3 VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Projektgruppen har genomfört en utbildning, en sommarkampanj, en fest eller något annat. Verksamheten utvärderas av deltagare eller målgrupp. Den här formen av utvärdering är den vi oftast först tänker på när vi ska utvärdera. Innan ni sätter igång är det bra att svara på följande tre frågor: 1. Vad ska utvärderingen användas till? Utvärdering av en verksamhet eller en metod är viktig att göra av flera olika anledningar. Det handlar om att bli bättre på det vi gör genom att lära av framgång och misstag. Det handlar också om att det är viktigt att deltagare och målgrupp på olika sätt ska få vara med och svara på om exempelvis utbildningen de deltog i nådde upp till de mål som var satta för utbildningen. Vi kan göra saker rätt, men det handlar framförallt om att vi ska göra rätt saker rätt. 2. För vem görs utvärderingen? Vem är det som ska läsa den här utvärderingen och varför? 3. Hur stor ska utvärderingen vara? Att utvärdera för utvärderingens skull är inte lyckat. Ibland är det fullt tillräckligt med en kort och enkel utvärdering. Ibland kan den vara muntlig och ibland skriftlig det beror på vad syftet är. Svara på de två ovanstående frågorna ordentligt för att sedan kunna svara på hur stor utvärderingen ska vara. Utvärderingen är ofta riktad mot de externa personer som varit med på olika aktiviteter. Inte heller detta behöver vara särskilt stort eller komplicerat, men det är bra om ni diskuterar i projektgruppen vilka frågor ni skulle vilja ställa. Metoder för extern utvärdering Ni kan använda skriftliga eller muntliga enkäter och de kan ge lite olika resultat. Fördelen med att bara ställa muntliga frågor är att man enkelt får snabba svar och deltagaren behöver inte anstränga sig särskilt mycket. Den muntliga utvärderingen har också den fördelen, att man direkt har möjlighet att ställa följdfrågor om man t.ex. inte förstår deltagarens svar. Nackdelen är att svaren tolkas direkt av frågeställaren som sedan förmedlar just sin egen tolkning. Vid en skriftlig utvärdering är det deltagarens egna ord som är nedskrivna och som därmed kan tolkas av var och en. Exempel Vid en kondomutdelning eller sammankomst där ni finns med och sprider information kan det vara bra att prata med deltagarna, eller snabbt be dem fylla i en lapp med några enkla frågor, som ni har förberett. Det är nämligen väldigt värdefullt att få in lite tankar från dem som faktiskt är vår målgrupp, och inte bara från dem som varit med och arrangerat. Om målet för verksamheten var att dela ut kondomer och ge information om säkrare sex kan det vara bra att inte bara räkna antalet utdelade kondomer under festen utan också fråga deltagarna om budskapet nått fram. 7.6
7 Att sätta ihop en enkel utvärderingsenkät är inte så enkelt som det kan låta, eftersom den ska: Vara lätt att förstå Vara snabb att fylla i (Max en A4:a) Ge vettig information om vad deltagarna verkligen tyckte om aktiviteten Det är bra att använda samma frågor i aktiviteter som återkommer, för att kunna mäta resultat över en längre tidsperiod. Skapa gärna ett exceldokument och för in svaren direkt i det! På så vis kan ni enkelt ta fram önskvärd information när ni redovisar projektet eller planerar en ny aktivitet. Exempel att använda vid skapande av en mall: Det kan vara bra att använda skalor exempelvis från 1 6 (där 1 är dåligt och 6 är bra). Ett tips, om ni använder skalor, är att ha jämnt antal siffror för att undvika att deltagarna säger att allt är precis mittemellan dåligt och bra. På en skala med alternativ mellan 1 5 är det svårt att tolka vad 3 betyder. På en skala mellan 1 6 ger mittenalternativen 3 och 4 en indikation om det lutar åt bra eller dåligt. Om ni istället väljer att intervjua deltagare är det viktigt att ta med i beräkningen att människor ofta tenderar att vara snällare när de står öga mot öga med den som arrangerat tillställningen. För enkelhetens skull kan det ibland vara bra att göra muntliga undersökningar för sanningshaltens skull är skriftliga utvärderingar ofta bättre. Medelvärde är ett sätt att se hur alla totalt bedömde verksamheten. Medianvärde används för att se om det är ett fåtal som drar upp eller ner medelvärdet genom att rösta på något av extremalternativen. Båda är därför viktiga att räkna fram. Samtidigt som det är bra att ha siffror på olika saker är det inte riktigt tillförlitligt att räkna ut medel- och medianvärde om deltagarna är för få (kanske under tio). Medelvärde räknar man ut genom att slå ihop alla värden ( =betyg) man fått in och dela med samma antal, median är istället den siffra som är i mitten av alla angivna värden (=betyg). Exempel De betyg man fått är 1, 4, 5, 5, 5, 6, 6 och blir alltså totalt 32. Delat med sju (antal betyg) så blir medelvärdet 4,57. Medianvärdet (den mittersta siffran) är 5. Man kan alltså se, att medelbetyget var ganska lågt beroende på att en person gav ett riktigt uselt betyg, som drog ner hela medelbetyget. Att lägga ihop många siffror kan man enklast göra om man har en person som läser siffrorna och en annan som antecknar dem på ett papper eller i ett dokument (gärna Excel eller liknande program). Då kan man enkelt addera dem och räkna fram medelvärde. Genom att i Excel markera en viss grupp siffror och sedan begära sortera (som finns under Data i menyn) kan man få siffrorna i stigande eller fallande ordning och då blir det lätt att se vilket/vilka som är de mittersta. I Excel är det också enkelt att göra stapeldiagram och liknande som visar spridningen på hur folk betygsatt verksamheten. 7.7
8 7.4 UTVÄRDERING FÖR PROJEKTGRUPPEN OCH SAMMANKOMSTER En form av utvärdering riktar sig inåt, till projektgruppen, alltså dem som arbetar i projektet. Utvärdering är nyttigt att göra kontinuerligt och behöver inte genomföras med stort krångel eller komplicerade metoder. Utvärderingarna kan gälla både själva arbetet i gruppen och något utåtriktat mot deltagare och målgrupp men utvärderingen görs alltså endast internt av projektgruppen. Vi använder samma frågor som i de två andra formerna av utvärderingar: Vad ska utvärderingen användas till? För vem görs utvärderingen? Hur stor ska utvärderingen vara? Exempel Projektgruppen har haft möte varje eftermiddag, med obligatorisk närvaro och det har lett till många avhopp och dålig stämning. Då kan det vara bra att stanna upp och fråga personerna i gruppen om man kanske ska ses på kvällen istället, när fler har tid, och ändra mötesupplägget så att man slipper ha möten så ofta. Man har ordnat en fest med några lokala band, men det kom för lite folk. Då kan det vara bra att utvärdera om man lyckades marknadsföra och informera allmänheten tillräckligt och på ett bra sätt. Ovanstående är exempel på interna utvärderingar, då man sätter sig ned och resonerar utifrån några punkter, till exempel: Vad var bra? Vad var dåligt? Vad vill vi ge för tips till nästa projektgrupp? Det är viktigt att göra utvärderingar både när det fungerat bra och när det fungerat dåligt! Vi lär av både framgång och misstag. Metod för intern utvärdering I interna utbildningar har Försvarsmakten tagit fram en utvärderingsmodell som fungerar mycket bra. Den går ut på att fylla i följande meningar: 7.8
9 Vi ska sluta med... Vi ska börja med... Vi ska fortsätta med... Exempel Vi ska sluta med möten på dagtid, när så få kan komma. Vi ska börja med att skriva ner vad vi bestämt på varje möte. Vi ska fortsätta med snabbutvärderingar varje vecka. Det är en enkel intern utvärdering som ni lätt sätter ihop och dokumenterar för eget bruk. Den fungerar både att köra skriftligt individuellt, två och två eller i mindre grupper. 7.9
10 7.5 NÄR SKA NI BÖRJA UTVÄRDERINGEN? Mål och resultatutvärderingen börjar redan när ni diskuterar målsättningarna. Om ni vill mäta resultatet av en kampanj för att gå och hivtesta sig kan det vara bra att ha siffror på hur det ser ut innan kampanjen börjar. Verksamhetsutvärderingen görs med fördel i samband med en aktivitet. Den interna utvärderingen är pågående och kan vara bra att ha med i någon form varje gång ni träffas. Den är ofta mer inriktad på hur er grupp fungerar. 7.10
11 7.6 VEM GÖR UTVÄRDERINGEN? Resultatutvärderingen skall budgeteras och planeras redan när ni söker pengar för projektets genomförande. Ni kan välja att göra mätningar själva (t.ex. Hur många kondomer delar vi ut? Hur många klick har vi på vår hemsida?) Ni kan också ta hjälp av någon som inte ingår i projektgruppen. Det finns särskilda konsulter som inriktat sig på utvärdering. Bor du/ni nära en universitetsstad kan en idé vara, att kontakta forskare eller studenter för att anlita dem i ert utvärderingsarbete. Om ni bestämmer er för att ha en extern utvärderare är det viktigt att träffa denne så tidigt som möjligt i processen. Bara att vi finns på plats fungerar som en påminnelse om säkrare sex Informatör
12 7.7 SMÅ SYNLIGA SUCCÉER Utvärderingar tycks alltid avslutas i konstruktiv kritik. Det är bra. Men det är också bra och viktigt att formulera succé tillsammans. Att synliggöra framgång för sig själv, för arbetsgruppen och ibland också för andra är viktigt. Det övergripande målet för statens hivarbete är att antalet nyupptäckta fall av hivinfektion, där smittöverföringen skett i Sverige, skall halveras till år Om vi ser till det övergripande målet är det viktigt att finna avstämningspunkter, små synliga framgångar eller succéer! De avstämningspunkterna kan se olika ut, men fyller ett och samma syfte: Vi är på väg framåt och vi vågar klappa oss själva på axeln och säga att vi är bra. Det handlar alltså om att sätta upp delmål och att fira dem på olika sätt. Det kan också vara ett gemensamt avstamp för nästa fas i projektet eller en hållpunkt att sikta mot när det känns tungt eller motigt. Det kan t.ex. vara att fira att vi vågat testa något nytt, att vi äntligen fått iväg ansökan, gjort färdigt budgeten eller att vi nått hälften av alla i målgruppen när halva tiden för projektets informationssatsning har ägt rum. Planera in firandet av succén i förväg på så sätt hjälper du dig själv eller gruppen sig själv (trots att det är stressigt) att komma ihåg och se succé. Succén kan utgå från olika personer och situationer. Öva på att definiera succé för dig själv! Det kan handla om att tala inför grupp, att leda ett arbete, att göra färdigt bokföringen eller att ringa ett samtal som det har varit motigt att ringa. Succé för arbetsgruppen och projektet relaterar såklart både till det man gjort och hur gruppen som sådan har verkat. Det är viktigt att betona att även om en verksamhet inte blivit som man från början tänkt sig så kanske gruppen har arbetat bra ihop och gjort sitt bästa. Låt också det definieras som en succé! Succé relaterar såklart även till målen och till synliggörandet för andra. Våga berätta för alla när ni gjort något bra. Skicka ett mejl 7.12
13 till styrelsen, förbundet, handläggaren på landstinget eller regionen och våga skryta när ni gjort något bra! Exempel på olika sätt att fira. Att fira succéer behöver inte vara dyrt eller krångligt. För dig själv: Ta sovmorgon från jobbet efter en tuff helg med RFSL. Ta ett långt bad eller tillåt dig att ringa en god vän efter det jobbiga samtalet. Tid för reflektion kan också vara en bra belöning. För arbetsgruppen: Boka in en myskväll där ni ger varandra positiv feedback. Gläds tillsammans över vad ni gjort och åstadkommit. Se det som ett avstamp inför nästa fas i projektet. Fira succéer såsom bra verksamhet, men kom också ihåg tillfällen som när ansökan för eller redovisningen av ett projekt skickats in. Synliggöra succé för andra. Om er arbetsgrupp har arbetat för att åstadkomma större tillgänglighet för hivtest fira när testmottagningen bestämt sig för att ha öppet längre. Ni ska ta äran åt er för att det skett! Bjud in mottagningen som bestämt sig för att ha öppet längre på tackmiddag i era lokaler eller ställ er utanför mottagningen och bjud på kaffe och kakor! 7.13
14 7.8 CHECKLISTA: TÄNK PÅ! o Utvärdera anonymt så att folk vågar skriva precis vad de tycker. o Använd gärna siffror på en skala så att det är enkelt för er att räkna fram ett medeltal och se om det är väldigt stor spridning i betyget ni fått i utvärderingarna. o Ge möjlighet till fria synpunkter, exempelvis i ett fält med Övriga kommentarer. o Utvärdera både helheten och de enskilda delarna. Ibland lyckas man med vissa delar men inte med andra, och ibland så skiljer sig uppfattningen om vissa delar väldigt mycket från helhetsintrycket. o Kom ihåg att utvärderingar är värdelösa om ni inte samlar in, sammanställer och lär er något av dem! 7.14
15 7.9 UTVÄRDERINGSMETODER FÖR INTERN UTVÄRDERING OCH KONTINUERLIGT FÖR UTBILDNINGAR OCH MÖTEN Här finner du metoder för att utvärdera dina möten. Det kan göras på olika sätt, men hur som helst är det viktigt att ge deltagarna tid att reflektera, skriva ner sina synpunkter och idéer och försöka beskriva vad det är de lärt sig. På det här sättet får du själv också feedback och kan utveckla mötena. Metoderna kommer från Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationers kunskapsbank. Där kan du finna ytterligare metoder: Brev till mig själv Utvärderingsmetoder är bra för att påminna om vad som gjorts. Här låter man deltagarna själva sammanfatta mötet. Låt deltagarna skriva ett brev till sig själva; dela ut papper, gärna färgade, och kuvert, deltagarna skriver ett individuellt brev till sig själva, stoppar brevet i ett kuvert, klistrar igen och skriver på adressen. Ledaren postar sedan breven efter en bestämd period, det kan röra sig om en vecka, någon månad eller ett år beroende på mötets syfte. För att få en påminnelse från sig själv! Dagböcker/loggböcker Om du har en grupp under en längre tid är det ett bra sätt att låta deltagarna bearbeta sina känslor och tankar i en dagbok eller loggbok. Be dem skriva ner vad som har varit viktigt under dagen, vad vi har lärt oss, hur vi har känt oss o.s.v. I dagboken kan man också skriva: Det här ska jag göra. Deltagarna kan sedan återvända till dagboken som en påminnelse. Använd dagboken för att ser hur du själv och gruppen utvecklas. HKDN HKDN står för Hur Känns Det Nu. Dela ut lappar till deltagarna. Be dem skriva ner, gärna med ett ord, hur det känns just nu. Lapparna samlas in och läses upp och som ledare får du koll på läget i rummet. Snabbutvärdering I slutet av mötet kan det vara bra för ledaren att få snabb respons på hur deltagarna tyckt att mötet varit. Deltagarna tittar ner i bordet och blundar; ledaren säger olika meningar som exempelvis, mötet idag har varit kreativt, jag har fått möjlighet att säga vad jag tycker och så vidare, om deltagarna håller med så räcker de upp handen. Exempel: Dagbokslogg för en sommarkampanj Avdelning: Datum för passet: Plats för uppsökeri: Antal uppsökare som deltog under passet: Passet pågick mellan kl. och kl. Uppskattat antal utdelade kitt: Några samtalsämnen som dök upp? Övriga iakttagelser: 7.15
16 Spegling/backspegel Denna metod kan du använda exempelvis när ett beslut är fattat, efter fikat eller dag två på utbildningen. Gå en runda och låt deltagarna berätta hur de upplevde det tidigare, om de har några tankar och funderingar som de vill ta upp. Öar Öar är en metod som kan användas för att pejla läget under kursen eller mötet. Rita upp öar på ett stort papper som du sätter upp längs ena väggen i rummet. En ö kan vara glädjens ö, en kan vara ensamhetens ö och så vidare. Låt deltagarna göra båtar och placera dem på de olika öarna utifrån deras sinnesstämning just då. Glöm inte att ha kul när ni jobbar och utvärderar! Skulle du ha tips på andra utvärderingsmetoder. Hör gärna av dig till förbundskansliet. 7.16
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merBehåll, utveckla, avveckla, övrigt
Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och
Läs merInnehåll. Material Valberedningsguide Uppdaterad: 2015-01- 27 Sida 2 av 7
Sida 2 av 7 Innehåll Information till valberedningen... 3 Inför årsmötet... 4 Att sätta ihop kravprofiler... 4 Saker att ta ställning till... 5 Att hålla informationsmöte... 5 Att förbereda en intervju...
Läs merGillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!
Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs mer10 tips för ökad försäljning
10 tips för ökad försäljning Innehållsförteckning Tips 1 Kundvård...3 Tips 2 Vad har du egentligen på gång?...4 Tips 3 Ställ jobbiga frågor...5 Tips 4 När tiden inte räcker till...6 Tips 5 Låt kunden skriva
Läs merpå fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.
Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och
Läs merHandledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.
Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar
Läs merKom med! Vi har en uppgift som passar dig.
Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
Läs merFOTO: ISTOCK MENTORBANKEN
S V E R I G E S A R K I T E K T E R FOTO: ISTOCK MENTORBANKEN INLEDNING Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i profession och som person. Mentorskapet innebär att
Läs merFrågor för reflektion och diskussion
Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller
Läs merAtt vara facklig representant vid uppsägningar
Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merINTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR
INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger
Läs merFokusprocessen -instruktioner 1
Fokusprocessen -instruktioner 1 Inför Fokusprocessen Med resultatet i hand börjar nu den viktigaste delen i processen, nämligen att förbättra ert arbetsklimat. I ett första steg ska ni diskutera resultatet
Läs merHållbar utveckling A, Ht. 2014
Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny
Läs merVarje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över
Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så
Läs merIndividuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill
Läs merFörberedelse: Planera, planera, planera
Förberedelse: Planera, planera, planera En av de viktigaste beståndsdelarna i en lyckad rekrytering är planering. Planera i god tid, gärna på våren så att det inte blir stressigt på hösten precis innan
Läs merLIAkalendern. Att söka en LIAplats är KRÄVANDE. Om du vill lyckas med att få LIA, måste du marknadsföra dig
LIAkalendern Att söka en LIAplats är KRÄVANDE. Om du vill lyckas med att få LIA, måste du marknadsföra dig Det gäller att känna produkten du skall marknadsföra, dvs. DU! Det är absolut största vikt att
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merOTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS
OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan
Läs merHandledning. för arbete med. Dialogduk
A) B) Handledning för arbete med Dialogduk Handledning för arbete med dialogduk SISU Idrottsutbildarna Att ha en tydlig vision och värdegrund är viktigt för att samtliga medlemmar i en organisation ska
Läs merPATRULLTID & PYJAMASBÖN
PATRULLTID & PYJAMASBÖN Till dig ledare Det viktigaste under lägret är kanske samlingen i den lilla gruppen/patrull? Här finns möjligheten att varje morgonen och kväll på ett särskilt sätt se varandra,
Läs merMer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.
Mer demokrati! I Scouterna tycker vi att det är viktigt med demokrati. Alla har rätt att säga vad de tycker. Och allt som vi gör har vi bestämt tillsammans. Vi väljer alltid det förslag som får flest röster.
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merBarns lärande med barns bästa för ögonen
Barns lärande med barns bästa för ögonen Lärgruppsplan Har du barnets bästa för ögonen? Det här är en lärgruppsplan till filmerna om Barns lärande med barns bästa för ögonen. Den är indelad i tre avsnitt,
Läs merIdrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott
Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför
Läs merChecklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB
Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att
Läs merCV, personligt brev och intervju
CV, personligt brev och intervju VÄLKOMNA! INTRODUKTION En jobbansökans två delar CV Personligt brev Anställningsintervjun ÖVNING CV och personligt brev Intervjuer och feedback ANSÖKAN BESTÅR AV CV OCH
Läs merMedarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är
Läs merHur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?
Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se
Läs merGuide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan
Guide för workshop identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan Allmänna förutsättningar för workshopen Före workshop: förbered en inledning Formulera syfte
Läs merV.A.T lärstilstest och studieteknik
Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne
Läs merIntegrationsträffar för unga
Integrationsträffar för unga en kortguide för föreningar Sverok Västerbotten Här kommer en föreningsguide för att arrangera träffar för asylsökande ungdomar, och vad som kan vara bra att tänka på som
Läs merINGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL
STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det
Läs merVärdefullt. Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland
Värdefullt Västergötlands Konståkningsförbund & föreningar i samarbete med SISU Idrottsutbildarna Västergötland 1.Varför valde jag att engagera mig? Gruppens första uppgift är att berätta för varandra
Läs merUpptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako
LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako
Läs merRätt budskap till rätt målgrupp. Att nå ut med sin kommunikation
Rätt budskap till rätt målgrupp Att nå ut med sin kommunikation Kommunikation är ett medel för att nå resultat Steg 1: Planera Kommunikation är inget fast och statiskt, utan en process som hela tiden utvecklas
Läs merPortfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I
Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och
Läs merGuide till slutrapport
Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden
Läs merAtt ta avsked - handledning
Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser
Läs merLathund Fokusgrupps Teknik
Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge
Läs merLåt kunderna göra jobbet!
Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16
Läs merNära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER
Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merMin individuella uppgift om hamnens Webbsida
Min individuella uppgift om hamnens Webbsida Tävlingar på FB Arrangera tävlingar över FB och dela ut fina priser till de som faktiskt vinner. Detta fungerar väldigt effektivt i nuläget. ETT bra pris/gilla
Läs merwww.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål
Demens ABC Stöd till handledare Demens ABC är ett utmärkt verktyg för att höja kvaliteten på vården på arbetsplatsen. För att få diplom måste man självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet.
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merBara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan
Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första
Läs merB. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?
Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och
Läs merLärarmaterial. Tarik och Ida hjälps åt. Boken handlar om: Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Boken handlar om: Tarik kommer till skolan och vill gärna vara med och spela fotboll, men det är så många nya, och svåra, ord att hålla reda på. Att läsa går bra, och
Läs merValet är ditt ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN
ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA kuverten (sida 5, rad 5), omslag av papper som man stoppar brev i röstkort (sida 5, rad 8), ett papper som visar att man får rösta parti (sida 5, rad
Läs merDe 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?
20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt
Läs merBoken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.
Läs merLUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...
Läs merAllvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man
arbetsblad 1. Risk- och sannolikhetsanalys Delprocess risker Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa kvinna man kvinna man kvinna man Skala för bedömning av allvarlighetsgrad: 1. Mindre, 2. Måttlig, 3. Betydande,
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merPraktisk föreningsekonomi
Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.
Läs merUtvecklings- och lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklings- och lönesamtal ger dig inflytande SKTF är ett fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi 180 000 medlemmar. SKTF
Läs merLämna in uppgifterna vartefter jag spar dem in en pärm för att kunna återkomma till dem. Glöm inte sidhuvud med namn och uppgiftens nummer/namn.
Ni kommer att få arbeta en och en. Vi kommer att jobba med detta på Affärsutveckling- och ledarskapskursen på måndag eftermiddag och varannan onsdag morgon. Jag kommer också ge er feedback på sådana uppgifter
Läs merAvstamp mot Svensk Pingis framtid!
Avstamp mot Svensk Pingis framtid! Arbetsunderlag den 23 24 januari 2010 Svensk Pingis med sikte på 2016 Igår, idag och imorgon Erfarenhets- och tankeutbyte, lärdomar, tips och idéer Utmaningar vi behöver
Läs merAdeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers
Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merEn liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling
En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas
Läs merSkolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg
Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om
Läs merAMP- Ability Management Program Investering i kompetens
AMP- Ability Management Program Investering i kompetens Genom att investera i kompetens för chefer kommer dessa via AMP genomföra förändringsarbeten som resulterar i värden större än investeringskostnaden,
Läs merLäsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund
Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras
Läs merVem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst
Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och
Läs merOm att bli mer lik Gud och sig själv.
Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167
Läs merUTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN
UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,
Läs merAtt arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre
Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merUtvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande
Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merNästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.
Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags
Läs merLärjungaskap / Följ mig
Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och
Läs merSupportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
Läs merPIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät.
PIM-examinatorer ger sina synpunkter via en enkät. I mitten på höstterminen 2011 svarade PIM-examinatorerna på några frågor om hur de upplevt PIM-arbetet hitintills på sin skola. Det var frågor riktade
Läs merÄr det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:
Allmänna pedagogiska tips För dig som ska leda en grupp och söker inspiration eller variation följer här några tips som kan vara användbara för att börja ett möte eller utbildningstillfälle, värma upp
Läs merAtt bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna
Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap
Läs merSå skapar du Personas och fångar din läsare. White paper
Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta
Läs merHålla igång ett samtal
Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.
Läs merVad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?
Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och
Läs merIndividuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen
Läs merStegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.
Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs mer