Verksamhetsplan och budget för Barn- och utbildningsnämnden 2013

Transkript

1 Planeringsförutsättningar Budget Bollebygds kommun Verksamhetsplan och budget Enhetsplan Enskild utvecklingsplan Fastställd BUN Dnr BUN 2012/195 Verksamhetsplan och budget för Barn- och utbildningsnämnden 2013 Postadress: Bollebygd Telefon: Telefax: E-post: Webbplats: 1 (24)

2 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET...3 Verksamhetsplanens funktion...3 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER...3 VISION...7 MÅL OCH NYCKELTAL...7 Kommunfullmäktiges mål för Barn- och utbildningsnämnden...7 Bra vård, skola och omsorg...7 Hållbar utveckling och härlig livsmiljö...9 Barn- och utbildningsnämndens egna mål...9 Nyckeltal...10 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ÅRETS VERKSAMHET I ÖVRIGT PERSONAL Kompetensförsörjning Ledarutveckling...13 Medarbetarutveckling...13 Rekrytering...14 Mångfald och jämställdhet Arbetsmiljö och hälsa EKONOMI Budgetram Prestationer Internbudget per ansvar samt per verksamhet Investeringar...22 Intern kontrollplan...22 ÅRSPLANERING (24)

3 Verksamhetsplan och budget Verksamhetsplanens funktion Kommunfullmäktige och nämnderna anger mål som förvaltningen ska arbeta efter under verksamhetsåret. Respektive nämnd redovisar i verksamhetsplanen vad den kommer att arbeta med för att uppfylla kommunfullmäktiges och nämndens mål, vad man avser att mäta för att nå måluppfyllelsen, när det ska mätas och vem (funktion/befattning) som ansvarar för mätningen. Verksamhetsplanen är därefter styrande över enhetens uppdrag och dess enhetsplan som i sin tur styr medarbetarens uppdrag och dennes enskilda utvecklingsplan. Barn- och utbildningsnämndens verksamheter Barn och utbildningsnämnden ansvarar enligt reglemente antagen av Kommunfullmäktige för samtliga skolformer enligt skollagen. Skolformerna ingår i ett målstyrt system med ett stort lokalt ansvar. Riksdag och regering beslutar om ramarna i lagar och förordningar. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med lagstiftningen. Rektor/förskolechef har huvudansvar för den dagliga verksamheten. För att styra verksamheten finns olika styrdokument och här ges några exempel: Skollag Skollagen, som stiftas av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om skolformerna. Förordningar En förordning innehåller bestämmelser och beslutas av regeringen. Det finns flera förordningar för verksamheterna, till exempel skolförordningen. Läroplan I läroplanerna kan man läsa om skolans grundläggande mål och riktlinjer. Där beskrivs bland annat normer och värden, kunskapsmål samt elevernas ansvar och inflytande. Dessa delar i läroplanerna bestäms av regeringen. Alla läroplaner är också förordningar. I läroplanen finns även kursplanerna som anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne. Kursplanerna ska visa hur ett ämne kan bidra till 3 (24)

4 Skolformerna att eleverna utvecklas enligt de kunskapsmål som anges i läroplanen. Kursplanerna kompletteras med kunskapskrav som beskriver vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper i årskurs 3 och 6 och för olika betyg i årskurs 9. Förskola - Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet. Förskolan vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan. I Bollebygd finns följande förskolor Krokdals förskola Eriksgårdens förskola Ekdalens förskola Odensgårdens förskola Hedängsgårdens förskola Kråketorps förskola Nya Slättängsförskola (Töllsjö) Söråns förskola (Olsfors) Förskoleklass - Förskoleklassen får sin identitet genom kombinationen av förskolans och grundskolans arbetssätt och metodik. Förskoleklassen är en frivillig skolform för sexåringar. Det finns förskoleklass på kommunens tre F-6 skolor. Fritidshem - Fritidshemmet ska dels bidra till goda uppväxtvillkor genom att stödja och stimulera elevers utveckling och lärande och dels möjliggöra för föräldrar att förena föräldraskap med förvärvsarbete. Kommunen ska erbjuda fritidshem till skolbarn till och med 13 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller om eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Fritidshem finns på kommunens tre F-6 skolor. Grundskola - Grundskolan består av nio årskurser. Eleven börjar höstterminen det år hon/han fyller sju år. Utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet eleven går i skolan. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Det finns fyra grundskolor i Bollebygds kommun Töllsjöskolan (förskoleklass tom åk 6) Örelundskolan i Olsfors (förskoleklass tom åk 6) Bollebygdskolan F-6 (förskoleklass tom åk 6) Bollebygdskolan 7-9 (åk 7-9) Grundsärskola - För elever med utvecklingsstörning finns grundsärskolan som ett alternativ till grundskolan. Grundsärskolan består av nio årskurser. Inom grundsärskolan finns en särskild inriktning som kallas träningsskola. Träningsskolan är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen. Gymnasieskola - Det finns 18 nationella program i gymnasieskolan, 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. Bollebygds kommun har inga nationella program i kommunen utan köper platser framförallt inom samverkansområdet i Sjuhärads kommunalförbund. Däremot så anordnar Bollebygd i kommun det så kallade 4 (24)

5 Introduktionsprogrammet för obehöriga elever. Syftet är att eleverna ska kunna bli behöriga till ett nationellt program eller förberedas för arbetsmarknaden Gymnasiesärskola - Gymnasiesärskolan är en avgiftsfri och frivillig skolform som ungdomar med en utvecklingsstörning kan välja efter avslutad grundsärskola eller träningsskola. Bollebygds kommun köper den utbildningen av andra kommuner. Vuxenutbildning - Den formella vuxenutbildningen ska enligt statens målsättning fungera som ett system för vuxnas kontinuerliga utveckling och omställning utifrån varierande individuella behov: Bollebygds kommun köper utbildningen av andra kommuner. Vuxenutbildning kan anordnas i flera former som exempelvis Kommunal vuxenutbildning som finns på grundläggande och gymnasial nivå. Särskild utbildning för vuxna som är vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning. Utbildningen finns på grundläggande och gymnasial nivå. Utbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. Dessutom ansvarar Barn och utbildningsnämnden för kost- och städverksamheten samt pedagogisk omsorg som inte är en skolform. I Bollebygds kommun finns två familjedaghem inom pedagogisk omsorg. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar även för vårdnadsbidraget i enlighet med Lag (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. 5 (24)

6 Organisationsskiss Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Arbetsutskott Barn- och utbildningsförvaltningen Annelie Fischer (Förvaltningschef) Central administration Eva Westlund Anna-Carin Lindgren Kost- och städenhet Anna-Lena Johansson (Kost- och städchef) Gymnasie- och vuxenutbildning samt verksamhetschef elevhälsan Staffan Lennmalm (Rektor) Bollebygdskolan F-6 och fritidshem Kristina Knutsson (Rektor) Bollebygdskolan 7-9 Eva Brandt (Rektor) Område Töllsjö Milena Lampret (Rektor och förskolechef) Område Olsfors Margareta Röllgård (Rektor och förskolechef) Töllsjöskolan F-6 och fritidshem Örelundskolan F-6 och fritidshem Nya Slättängsgården (Förskola) Söråns förskola Förskoleområde Ulf Gunnarsson (Förskolechef) Förskoleområde Helen Pettersson (Förskolechef) Förskoleområde Betty Backsell (Förskolechef) Ekdalen (förskola) Kråketorp (förskola) Eriksgårdens förskola (förskola) Odensgården (förskola) Krokdals förskola (förskola) Hedängsgården (förskola) Pedagogisk omsorg (dagbarnvårdare) 6 (24)

7 Vision Kommunen där vi bor bra och lever länge! Visionen talar om var kommunen vill befinna sig Visionen är grunden för styrningen av kommunen och har en bred politisk förankring. Den läggs fast av kommunfullmäktige och kan omprövas vid ny mandatperiod. Mål och nyckeltal Med utgångspunkt i visionen har övergripande mål formulerats. De övergripande målen är tre till antal och fastställs av kommunfullmäktige. De gäller i tre år, De övergripande mål som är fastställda av kommunfullmäktige är Bra vård, skola och omsorg Hållbar utveckling och härlig livsmiljö Tillgänglighet och goda kommunikationer Utifrån de övergripande målen har kommunfullmäktige fastställt nämndsspecifika mål och nyckeltal. Nämnderna har i sin tur formulerat egna mål för respektive nämnd, som inte ska redovisas till kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges mål för Barn- och utbildningsnämnden Bra vård, skola och omsorg Mål 1 Alla barn och elever skall utifrån sina egna förutsättningar ges möjligheter att nå så långt som möjligt. Alla elever skall vara behöriga till gymnasieskolan. Hur ska målet nås Verksamheten i Bollebygds skolor ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Påvisbar betydelse för framgångsrikt arbete i skolan är att skapa goda relationer mellan lärare och elever och höga förväntningar från lärarens sida på samtliga elever. Läraren har god förmåga att fokusera på vad som är väsentligt i undervisningen, och att elever ges regelbunden återkoppling. Lärarens kompetens, förmåga och engagemang är alltså de undervisningsrelaterade faktorer som i högsta grad påverkar elevers resultat. Framgångsrika lärare har goda ämneskunskaper och god didaktisk kompetens och förmåga att balansera dessa så att de skapar ett sammanhang och en röd träd för elevernas lärande. De kan anpassa innehåll och metod i undervisningen efter både elevernas förutsättningar och den givna situationen och har tillgång till en bred arsenal av metoder och verktyg att använda i sitt arbete. Läraren är tveklöst ledare i sitt klassrum. De skapar struktur i arbetet och kan tydliggöra för eleverna både vilka mål man arbetar mot, och vilka ansträngningar som krävs för att nå målen. Läraren motiverar också eleverna genom att ha ändamålsenliga förväntningar på dem och samtidigt koppla undervisningen till elevernas erfarenhet. 7 (24)

8 Resultatet blir en undervisningsmiljö som stödjer och strukturerar elevens lärande. En miljö där läraren leder eleven i kunskapsutvecklingen, gör eleven delaktig och utmanar och stimulerar genom att variera undervisningen och sätta mål och förväntningar lite bortom elevens kunskapshorisont. Mätmetod Andelen elever som minst är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram. Tidpunkt för mätning I november presenteras sammanställningen av Skolverket. Mål 2 Kommunen skall ha kompetent och professionell personal. I Bollebygds kommun arbetar det medarbetare med formell behörighet och erfarenhet för de uppgifter de skall utföra. Andelen behöriga pedagoger i undervisningen skall öka. Hur ska målet nås Rektorer och förskolechefer skall genom aktivt och medvetet arbete vid nyrekryteringar möjliggöra ökandet av andelen behöriga framförallt inom fritidshem och förskola. Barn och utbildning skall vara en attraktiv arbetsgivare som står sig väl i konkurrensen med andra arbetsgivare (kommuner såväl fristående skolor). Mätmetod Andelen behöriga mäts årligen av SCB. Tidpunkt för mätning Mätningen görs den 15 oktober. Mål 3 Kommunen skall föra en öppen dialog med brukare, anhöriga och medborgare. Barn/elever och vårdnadshavare ska ha information om hur det går i lärandet. Hur ska målet nås Läraren ska tydliggöra för eleven hur den ligger till i förhållande till kunskapskraven och ge vägledning så att eleven förstår hur den ska göra för att komma längre i sin kunskapsutveckling. Detta innebär komplexa bedömningar som innehåller kunskapskorrektioner, förklaringar och aktiviteter för fördjupat lärande och som gör eleven delaktig i bedömningsprocessen. Bedömningen är ett viktigt underlag och medel för lärarna i deras arbete med att utveckla undervisningen kvalitet och effektivitet Mätmetod Brukarenkäter lämnas både till föräldrar och elever. Tre frågor tittar vi specifikt på: Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 8 (24)

9 I mitt barns skola får jag reda på hur det går med mitt barns skolarbete. Tidpunkt för mätning Enkäterna genomförs årligen i april Hållbar utveckling och härlig livsmiljö Mål 4 Kommunen skall tillämpa en hållbar användning av naturresurser. Andelen ekologiska livsmedel ska öka från 10 procent 2012 till 15 procent Hur ska målet nås Förvaltningen ska ta fram ett underlag för vilka produkter som ska handlas ekologiska. Bland annat är följande produkter aktuella för inköp: kaffe, mjölk, pannkakor, ärtor, broccoli, vitkål, morötter, fisk. Mätmetod Genom att i ekonomisystemet kontera på projekt Tidpunkt för mätning Inför delårsbokslut och bokslut. Barn- och utbildningsnämndens egna mål Mål 5 Alla elever ska uppleva höga och positiva förväntningar. Målet anses uppfyllt när minst 95 % anser att det är så. Hur ska målet nås Lärarna ska framhålla kunskapsmålen, tydliggöra kursplanens mål och förvänta sig att eleverna ska uppnå dem. De ska tydliggöra och belysa vad det är eleverna ska lära. Elever som möts av positiva förväntningar växer som människor, de ser möjligheter till att utvecklas, för att lyckas Mätmetod Det mäts genom brukarenkäterna. En fråga tittas specifikt på: Mina lärare har höga förväntningar på mig och de tror att jag ska nå så långt jag bara kan i alla ämnen. Tidpunkt för mätning Brukarenkäterna genomförs årligen på våren i april Mål 6 Fritidshemmets ska erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Målet anses uppfyllt när minst 80 % av eleverna anser så. 9 (24)

10 Hur ska målet nås Arbeta för att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera. Skapa en miljö fri från stress där barn kan känna tillit, lugn, lust och nyfikenhet. Genom att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Mätmetod Genom ny brukarenkät som riktar sig till elever i fritidshemmen. Tidpunkt för mätning Brukarenkäter genomförs årligen i april Nyckeltal KF /Nämnd Nyckeltal Aktuellt värde Datum för värde Grön Gul Röd KF Jag känner mig trygg i skolan 97 % våren 2012 KF Meritvärde är nov-12 > < 200 KF N N N N Andel gymnasieelever som slutför sina studier inom fyra år Grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel av invånare 20 år Övergångsfrekvens till introduktionsprogram Andel anställda med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan Andel anställda med pedagogisk högskoleutbildning i fritidshem >97 % % <90 % 86 % 2011 >85 % % <73 % 66 % 2011 >66 % % <63 % 5,4 % 2011 <6 % 6-9 % >9 % 47 % 2011 >70 % % < 56 % 38 % 2011 >70 % % < 58 % N Antal elever per årsarbetare i fritidshem 28, > < 25 Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska mål anges för verksamheten som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Målen ska följas upp i samband med delårsrapporterna i april och augusti samt i årsredovisning. Målen för god ekonomisk hushållning behandlas för år 2013 i ett separat ärende. 10 (24)

11 Årets verksamhet i övrigt Det gemensamma flyktingmottagandet i Sjuhärad påverkar förskolan och grundskolan såvida att det avtal som finns med Kommunstyrelseförvaltningen om del av schablonersättningen (15 tkr/elev och termin) upphör. Kommunens ansvar flyttas till Omsorgsnämnden och stor del av schablonersättningen lämnas till det gemensamma. Under året måste ett avtal om ersättningens fördelning tas fram. Dock kvarstår faktum att bidraget måste sänkas rejält. Det innebär konsekvenser för skolorna och förskolornas möjligheter att ge ett bra mottagande. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Förvaltningen skall under 2013 arbeta intensivt med rutiner och arbetsformer för att utveckla arbetet för en ännu högre måluppfyllelse. Under 2013 pågår ett försök med stämpelklocka i förskola. Försöket grundar sig på en motion i Kommunfullmäktige. Försöket genomförs på två förskolor. Det behöver följas upp och utvärderas för att förbereda för en eventuell upphandling inför Kontakt har tagits med Borås högskola för att göra en utvärdering. Förutsättningar för verksamheterna Förskola Variabler Bollebygd Riket totalt Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi Antal barn per årsarbetande förskollärare, kommunal regi 11,7 9,6 Barn 1-5 år, andel (%) av befolkningen Personaltäthet, antal barn per årsarbetare, kommunal regi 5,5 5,3 11 (24)

12 Fritidshem Variabler Bollebygd Riket totalt Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi Elever 6-9 år, andel (%) av befolkningen 85,3 82,6 Personaltäthet, antal elever per anställd, kommunal regi 13 12,3 Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi 28,4 20,1 Grundskola Variabler Bollebygd Riket totalt Lärare (heltidstj.), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärare (heltidstj.), antal per 100 elever 8 8,3 Variabler Bollebygd Riket totalt Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogrammen 96,5 87,5 Betyg årskurs 9, andel (%) som ej uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen 12,9 22,6 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, flickor 242,8 223,8 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, pojkar ,4 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde, samtliga elever 212,9 211,4 Personal I Bollebygds kommun skall medarbetare och ledare kunna arbeta med god hälsa och gott humör. För att klara uppdraget och möta brukarnas krav och behov krävs goda förutsättningar för att kunna rekrytera, behålla, utveckla och belöna kompetent personal. Kommunen skall vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsklimatet skall präglas av ömsesidig respekt. Ett egenansvar för det gemensamma skall vara ledord i vår verksamhet. Det är viktigt att ledare 12 (24)

13 och medarbetare bidrar till att skapa en positiv bild av kommunen genom att vara goda ambassadörer. (Bollebygd kommuns arbetsgivarpolitiska vision) Kompetensförsörjning I Bollebygd är kompetensförsörjning indelat i tre delar: ledarutveckling, medarbetarutveckling och rekrytering. Tillsammans säkerställer dessa delar att rätt kompetens finns för att vi ska nå verksamhetens mål och tillgodose verksamhetens behov på kort och på lång sikt. Verksamhetsplanen innehåller kommungemensamma kompetensförsörjningsaktiviteter, aktiviteter kopplade till kommunfullmäktiges och nämndens mål samt förvaltningsspecifika uppdrag och projekt. Verksamhetsplanen är därefter styrande över enhetens uppdrag och dess enhetsplan som i sin tur styr medarbetarens uppdrag och dennes enskilda utvecklingsplan. Ledarutveckling Av skollagen framgår att förskolechefen och rektorn ska leda och samordna det pedagogiska arbetet och ha ett särskilt ansvar för att utbildningen utvecklas. I flera sammanhang lyfts ett instruktivt ledarskap upp som en framgångsfaktor. Det innebär ledare som fokuserar på elevprestationer och undervisningsstrategier. Uppmuntran och delaktighet i lärarnas lärande och utveckling, planering koordinering och utvärderingen av undervisning är delar i the instructional leadership. Två rektorer genomgår det obligatoriska rektorsprogrammet. Rektorsprogrammet är obligatorisk befattningsutbildning. Av skolledarna kvarstår en att gå rektorsprogrammet. Mål/uppdrag Aktivitet När Uppföljning Kompetent och professionell personal (KF mål) Rektorsprogram för de som ej gått befattningsutbildningen Årligen Medarbetarutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen eftersträvar att kompetensutveckla medarbetare i enlighet med långsiktiga mål för den pedagogiska verksamheten. För att på ett bra sätt leva upp till de måldokument, som finns för vår verksamhet behövs en plan för de områden som prioritera för kompetensutveckling. Läsårsvis prioriterar förvaltningen kompetensutvecklingssatningar utifrån resultatet i verksamheterna, politiska mål och statliga direktiv. Kompetensutvecklingsutvecklingen planeras på tre nivåer: Gemensamt innehåll för hela förvaltningen Enhetsvis planerade dagar Individuell kompetensutveckling Stor fokus ligger på de nya reformer som gäller för skolväsendet - betyg i årskurs 6, formativ bedömning, sambedömning för att utveckla bedömarkompetensen hos alla lärare och dokumentation i förskolan. Mål för insatserna är att lärare ska känna till de lagar och 13 (24)

14 regler som styr betygsättningen. De ska också bli förtrogna med hur bedömningar kan göras och hur bedömningars olika syften, metoder och förutsättningar kan påverka elevernas kunskapsutveckling och resultat. Arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan skall vara en del i att gestalta barnens pågående lärande. IKT (informations- och kommunikationsteknologi) ska utvecklas i klassrummet genom bland annat PIM (praktisk IT- och mediekompetens). Häri ligger satsningen att alla lärare i årskurs 1-9 har en egen dator. Inom kostverksamheten deltar man i ett EFS-stött projekt benämnt SKY. SKY-Stark Kompetens och Yrkesstolthet är ett kompetensutvecklingsprojekt riktat mot 13 västsvenska kommuners kvinnodominerade serviceverksamheter och omfattar ca 2115 deltagare. Projektet har som mål att rusta deltagande kvinnor och män inom kost och lokalvård med god kompetens, bra självförtroende, stark yrkesstolthet och förutsättningar till ett fortsatt informellt lärande i den egna verksamheten. Deltagarna kommer att ta del av kompetensinsatser, samverka med andra yrkesgrupper, delta vid studiebesök och jobbskuggning på varandras arbetsplatser. Validering av kockar kommer även att genomföras för att styrka deltagarnas reella kompetens och stärka deras positioner på arbetsmarknaden. Förutsättningar för fortsatt lärande skapas genom SKY-handledarutbildning samt utbildning av utbildningssamordnare. Andra insatser rör bland annat bemötandefrågor, jämställdhet och tillgänglighet. Allt för att skapa medarbetare med yrkesstolthet, gott självförtroende och stark kompetens. Projektet har beviljats ESF-stöd på kronor. Två personer inom städ ska utbilda sig till handledare så att de i sin tur kan ge alla en grundutbildning inom lokalvård som skall genomföras 2013/2014 Under 2013 ska sju medarbetare i kostverksamheten valideras till kokerskor Mål/uppdrag Aktivitet När Uppföljning Kompetent och Medarbetarenkät Våren 2013 professionell personal (KF mål) Kompetent och professionell personal (KF mål) Kompetensinventering 2013 Rekrytering Från den 1 december 2013 måste förskollärare och lärare som byter tjänst ha en legitimation för att få undervisa och sätta betyg. Efter den 1 juli 2015 gäller kravet på legitimation fullt ut för alla. Legitimationen visar vilken behörighet en lärare eller förskollärare har, alltså i vilka skolformer, årskurser och ämnen som han eller hon får undervisa och sätta betyg. 14 (24)

15 En inventering av behörigheter bland förskollärare och lärare, har påbörjats och kommer att vara klar i början av I dagsläget har ca 20 legitimationer kommit in, varav de flesta är förskollärarelegitimationer. Mål/uppdrag Aktivitet När Uppföljning Kompetent och professionell personal (KF mål) Kvalitetssäkring av kravprofiler inför rekrytering Höst 2013 Mångfald och jämställdhet Alla, i våra verksamheter, arbetar ständigt för mångfald och hållbar jämställdhet. En grundläggande förutsättning för jämställdhetsintegrering är tillgång till könsuppdelad statistik. Det gäller både kunskapsresultat, skriftliga omdömen och våra enkäter. Läroplanens skrivningar om jämställdhet talar om skolpersonalens bemötande, bedömning, krav och förväntningar, samt uppfattningar som vad som är kvinnligt och manligt. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Mål/uppdrag Aktivitet När Uppföljning Samtliga anställda ska ha grundläggande kunskaper om jämställdhet och Samtliga enheter ska ha en arbetsplatsträff med fokus på psykosocial arbetsmiljö som främjar Årsredovisning mångfald jämställdhet och mångfald och motverkar trakasserier Lönekartläggning Hösten (24)

16 Arbetsmiljö och hälsa Vår arbetsmiljö ska bidra att medarbetare och ledare känner glädje, trivsel och trygghet och engagemang för uppdraget. Mål/uppdrag Aktivitet När Uppföljning Minskad sjukfrånvaro Uppföljning ont i kroppen Redovisas i KS (KF mål) Medarbetarna i Barnoch utbildningsförvaltningen skall anse att arbetets mängd och innehåll vara rimligt. 65 % av medarbetarna ska anse att de har en acceptabel arbetsbelastning (55 % 2011) och 56 % av medarbetarna ska anse att de hinner med sina arbetsuppgifter (46 % 2011) Skyddsrond/arbetsmiljörond Arbetsmiljökartläggning på fritidshemmen ta fram handlingsplan. SAM-utbildning för chefer och ombud Uppföljning avräkningsperioder/planeringstid (fsk) Genom att fortsätt arbete med de handlingsplaner som upprättats på enheter. oktober 2013 Våren Vår och höst 2013 Årsredovsining På förvaltningsnivå skall särskilt ses över lärares administrativa arbete samt fritidshemmens arbetssituation Ekonomi Budgetram Begreppet budgetram används för de medel som fördelas från kommunfullmäktige till respektive nämnd. Kommunfullmäktige beslutade att tilldela tkr för barn och utbildningsnämndens verksamheter år Nedanstående tabell visar faktorer och förändringar som medfört att barn- och utbildningsnämnden tilldelats den beslutade budgetramen för (24)

17 tkr Budgetram Effekt fattade beslut Befolkningsförändringar Indexering Politiska prioriteringar Förändringskrav 400 Totalt Effekt fattade beslut innebär att barn- och utbildningsnämndens budgetram utökats 2013 med tkr. Ramförändringen består av dels en återföring av budgetmedel för tillfälliga lokaler för förskolan motsvarande 357 tkr, dels av återföring av tillfälliga besparingar 2012 motsvarande -318 tkr och kompensation för hyreskostnader (helårseffekt) för nya lokaler för förskolor och matsal motsvarande tkr. - Befolkningsförändringar i olika åldersintervall motsvarar en ramökning med tkr. Det är främst inom förskola, grundskola och fritidshem som det prognostiseras en ökning av antalet barn och elever. - Indexering innebär att budgetramen är uppräknad med differentierade index för olika intäkts- och kostnadsslag. Den genomsnittliga indexeringen motsvarar 2,77 procent vilket innefattar en indexering på lönekostnader på 3,0 procent. Indexeringen innebär totalt en ramökning för barn- och utbildningsnämnden motsvarande tkr. - Politiska prioriteringar innebär en ramökning för barn- och utbildningsnämnden motsvarande tkr. De politiska prioriteringarna består av -500 tkr som kompensation för läraravtalet 2012, tkr för ökade kostnader inom förskoleverksamheten, -700 tkr avseende datorsatsning (IKT) samt -500 tkr för ökade skolskjutskostnader beroende på ny upphandling. - Förändringskrav för barn- och utbildningsnämnden medför att kostnader ska minskas med 400 tkr under Prestationer Barn- och utbildningsnämnden har tilldelats budget för år 2013 med hänsyn tagen till nedanstående volymförändring. Om prestationerna under året avviker från det budgeterade ska budgetramen justeras. Prestationerna för förskoleklass, grundskola, särskola och fritidshem mäts två gånger per år via statistikrapportering per 15 mars och 1 september. Rapportering sker av administratörer på skolan. Prestationerna för förskolan följs upp varje månad och rapporteras av administratör per 15 mars och 1 september. När det gäller samtliga köpta verksamheter inklusive gymnasiet rapporteras detta 15 mars och 15 oktober av administratör. Prestationsrapporteringen är avgörande för nämndens ekonomi eftersom antalet prestationer (barn/elever) avgör om nämnden ska begära mer budgetmedel eller om det måste effektiviseras till följd av minskat antal barn och elever i verksamheten. 17 (24)

18 Förändring Budget per prestation Antal elever i förskoleklass tkr - varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Antal elever i grundskola år tkr - varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Antal elever i grundsärskola tkr - varav köpt verksamhet Antal barn i fritidshem tkr - varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Antal barn i förskola tkr - varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Antal barn i pedagogisk omsorg tkr - varav köpt verksamhet varav såld verksamhet Antal elever i gymnasiet tkr - varav egen regi Antal elever i gymnasiesärskola tkr Internbudget per ansvar samt per verksamhet När respektive nämnd internt fördelar den tilldelade budgetramen benämns det med internbudget. I nedanstående tabell redovisas fördelning av internbudget per ansvarsområde. (tkr) Budget 2012 Budget Barn- och utbildningsnämnden ordförande Barn- och utbildningschef A Fischer Kost- och städchef A-L Johansson Bollebygd F-6 K Knutsson Särskola S Lennmalm t o m Bollebygd 7-9 E Brandt Töllsjö Förskola, F-6 M Lampret Olsfors Förskola, F-6 M Röllgårdh Gymnasie- och vuxenutbildning samt verksamhetschef elevhälsan S Lennmalm Bollebygd Förskola U Gunnarsson Bollebygd Förskola B Backsell Bollebygd Förskola H Petersson Totalt (24)

19 30000 Barn- och utbildningsnämndens ordförande Verksamhet: Under ansvaret budgeteras för arvoden och övriga kostnader för barn- och utbildningsnämnden vilket innebär all verksamhet som direkt kan knytas till den politiska verksamheten. Förändringar och konsekvenser: Arvoden och övriga kostnader har indexreglerats för 2013 samt att det har tillförts budgetmedel för kostnader avseende telefoni och kommunikation motsvarande -10 tkr Barn- och utbildningschef A Fischer Verksamhet: Under ansvaret budgeteras personalkostnader för ledning och administration, kostnader för skolskjuts, lokaler, kompetensutveckling såsom lärarlyft, skolutvecklingsprojekt mm. Här budgeteras också avgiftsintäkter från förskoleverksamheten och skolbarnsomsorg samt statsbidrag. Dessutom budgeteras bidrag till friskolan Gadden. Kostnader för hyrda datorer och datorsatsningen (en-till-en-dator) finns budgeterade under detta ansvar. Förändringar och konsekvenser: Det har inför 2013 tillförts budgetmedel avseende hyra för nya lokaler (förskolor och matsal) motsvarande tkr, fortsatt datorsatsning motsvarande 700 tkr och för ökade kostnader för skolskjuts med anledning av ny upphandling motsvarande 500 tkr Kost- och städchef A-L Johansson Verksamhet: Under ansvaret budgeteras personalkostnader och andra kostnader som finns i samband med förvaltningens lokalvårdsverksamhet, måltidsförsörjning och restaurang Bollegården. Resurserna till kostverksamheten i skola och förskola baseras på antalet barn och elever i de olika verksamheterna. Bollegårdens restaurang bedrivs mot omsorgsnämndens verksamhet och regleras i ett gemensamt avtal utifrån antal portioner. Förändringar och konsekvenser: Med anledning av nya lokaler för förskolan och den nya matsalen planeras en effektivare och bättre arbetssituation under Bollebygd F-6 K Knutsson Verksamhet: Under ansvaret budgeteras personalkostnader och andra kostnader som är relaterade till pedagogisk verksamhet för förskoleklass, grundskola (år 1-6), integrerad grundsärskola och fritidshem. Förändringar och konsekvenser: Det förväntas ske en ökning av antalet elever i grundskolan och antalet barn i fritidshemsverksamhet under Detta medför att budgetramen för 2013 har utökats (med grund i antalet elever och barn) för att kunna anpassa verksamheten. Det har inför 2013 tillförts budgetmedel för integrerade grundsärskoleelever (tidigare ansvar 31201) Bollebygd 7-9 E Brandt Verksamhet: Under ansvaret budgeteras personalkostnader och andra kostnader som är relaterade till pedagogisk verksamhet för grundskola och integrerad grundsärskola år (24)

20 Förändringar och konsekvenser: Det förväntas ske en minskning av antalet elever under 2013 vilket har varit en trend de senaste åren. Det innebär att det sker en fortsatt anpassning av verksamheten. Från och med 2014 förväntas denna trend brytas och antalet elever förväntas att öka. Det har inför 2013 tillförts budgetmedel för integrerade grundsärskoleelever (tidigare ansvar 31201) Töllsjö Förskola, F-6 M Lampret Verksamhet: Under ansvaret budgeteras personalkostnader och övriga kostnader som är relaterade till pedagogisk verksamhet för förskola, förskoleklass, grundskola (år 1-6), integrerad grundsärskola och fritidshem. Förändringar och konsekvenser: Det förväntas inte ske några stora förändringar i barn- och elevantalet i verksamheten under år Det har inför 2013 tillförts budgetmedel för integrerad grundsärskoleelev (tidigare ansvar 31201) Olsfors Förskola, F-6 M Röllgårdh Verksamhet: Under ansvaret budgeteras personalkostnader och övriga kostnader som är relaterade till pedagogisk verksamhet för förskola, förskoleklass, grundskola (år 1-6) och fritidshem. Förändringar och konsekvenser: Det förväntas ske en ökning av antalet barn och elever i verksamheterna under året vilket medfört att budgetramen utökats (med grund i antalet barn och elever) Gymnasi- och vuxenutbildning samt verksamhetschef elevhälsa S Lennmalm Verksamhet: Under ansvaret budgeteras kostnader för köpt verksamhet inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasiet, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Dessutom budgeteras kostnader för personal när det gäller den egna gymnasieverksamheten (Introduktionsprogrammet) och studievägledning inom vuxenutbildning samt elevhälsan för grundskolan. Förändringar och konsekvenser: Det har skett en anpassning av verksamheten när det gäller personalkostnader för gymnasieverksamheten då antalet elever har minskat inom den egna verksamheten (Introduktionsprogrammet). Dessutom förväntas antalet gymnasieelever totalt fortsätta att minska under Det har tillförts budgetmedel avseende elevhälsan efter en översyn av organisationen (motsvarande tkr). Inför år 2013 har ansvar upphört och budgetmedel avseende den köpta grundsärskolan och gymnasiesärskolan har flyttats över till ansvar (motsvarande tkr) Bollebygd Förskola U Gunnarsson Verksamhet: Under ansvaret budgeteras personalkostnader och övriga kostnader som relaterade till pedagogisk verksamhet för förskolorna Krokdal och Ekdalen. Det budgeteras även för kostnader avseende köpt och såld förskoleverksamhet. Det är svårighet att budgetera för kostnaden av köpt verksamhet då förändringen av antalet barn som går i annan kommun är svårt att prognostisera. Dessutom budgeteras för kostnader för vårdnadsbidraget motsvarande 500 tkr. 20 (24)